Transcript Untitled

Innehållsregister.
NÅGRA SYNPUNKTER ATT
BÖRJA MED____________________sid. 4.
Kontroller
Myndigheter
Besiktningar
Garantier
Bokostnader
Skatter
Försäkringar
Försäljning
Innerdörrar
Trösklar
Ytterdörrar
VÄGGAR INNE __________________ sid. 14-15.
Konstruktion
Underhåll och råd
Felsökning
ELEKTRICITETEN______________ sid. 6.
Konstruktion
Underhåll och råd
Felsökning
VENTILATIONEN_______________ sid. 7.
Konstruktion
Underhåll och råd
Felsökning
Spisen
Diskbänken
Kyl och frys
Arbetsbänkar
Skåp
Köksfläkten
VÄGGAR UTE____________________sid. 15.
Gips- eller träfiberskivor
Träpaneltak
Plasttak
TAK UTE_________________________ sid. 17.
BADRUMMET __________________ sid. 9-10.
Tvättfat och kranar
Badkar och golvbrunnar
WC
Avlopp
Plåttak
Asfaltpapp
Betongtakpannor
Eternittak
Plårbeslag, hängrännor, stuprör
TV-antenn
LITTERATUR ____________________sid. 18.
UTSTÄLLNINGAR_______________ sid. 18.
sid. 10.
GRUND_________________________ Sid. 11
Källarlöst hus med platta på mark
Källarlöst hus med kryprumsgrund
Källarhus
GOLV __________________________ Sid. 12
2
Betong
Lättbetong
Skivor av gips, träfiber och spån
Kakel
Tapeter
Plastbehandlade tapeter
Vinyltapeter
Jute-, strå-, och vävtapeter
Målade väggar
Träpaneler
Laminatskivor
TAK INNE________________________ sid. 16.
KÖKET_________________________ Sid. 8
Betonggolv
Plast- och korkmattor, plastmattor
Parkettgolv
Heltäckande mattor
Fläckar
Fläckar på parkett och plastgolv
Fläckar på nålfiltsmattor
Fläckar på heltäckande mattor
Underhåll
DÖRRAR OCH TRÖSKLAR_______ sid. 13.
VÄRMEN________________________ Sid. 5
TVÄTTSTUGAN
FÖNSTER________________________ sid. 13.
AKTUELLA TELEFONNUMMER sid. 19.
VI SOM BYGGDE
ERT NYA HUS.
ABV betyder Vägförbättringar AB. I dag bygger vi mest hus. 1918 grundades ABC som ett vägförbättringsföretag. Numera bygger vi relativt sett färre vägar. ABV är ett av landets största byggföretag.
Omsättningen är drygt en miljard kr. Vi har mer än 4.500 anställda. Distrikts- och avdelningskontor
har vi på ca 30 orter
Sedan starten har verksamheten breddats. Det började med asfalt och betongbeläggningar,
vägbyggen och flygfält. 1947-1952 byggde vi vårt första vattenkraftverk – Hammarforsen.
Husbyggandet började våren 1947 och bostadsbyggandet sköt fart 1961 med Sätraområdet i Stockholm.
Vi har byggt 5.000 lägenheter i flerfamiljshus fram till 1971. I dag är småhus och marklägenheter vår
största produkt. Vi bygger 1.500 småhus varje år. 1973 började vi bygga utomlands. Vi bygger i
Tjeckoslovakien, Polen, Bulgarien, Östtyskland, Saudi-Arabien och Västtyskland.
Vi har satsat lång erfarenhet och god vilja i ert nya hus. Vi hoppas att skötselråden i denna
lilla handbok skall hjälpa till att bevara husets värde och öka er boendetrivsel i ert nya ABV-hus.
ABV
HUVUDKONTOR:
Box 12148, 102 24 STOCKHOLM 12. Tel. 08-13 18 00
DISTRIKTS-, AVDELNINGS- OCH REGIONKONTOR FÖR SMÅHUSBYGGNADER:
Mölndalsvägen 85, 412 85 GÖTEBORG. Tel. 031-81 30 40 • Brämhultsvägen 4, 502 43 BORÅS. Tel. 033-13 64 85
Box 166, 651 04 KARLSTAD. Tel. 054-10 22 60 • Fack 312, 781 01 BORLÄNGE. Tel. 0243-178 20
Box 247, 801 04 GÄVLE. Tel. 026-11 54 60 • Box 1235, 221 05 LUND. Tel. 046-13 50 00
Finspångsvägen 65, 602 13 NORRKÖPING. Tel.011-10 60 30 • Box 2166, 550 02 JÖNKÖPING. Tel. 036-16 01 40
Box 13069, 580 13 LINKÖPING. Tel. 013-996 30 • Box 12148, 102 24 STOCKHOLM. Tel. 08-13 18 00
V. Esplanaden 2, 902 48 UMEÅ. Tel. 090-12 23 20
Nordlander & Höglund, Nybrogatan 5, 871 00 HÄRNÖSAND. Tel. 0611-156 80
3
NÅGRA SYNPUNKTER
ATT BÖRJA MED.
KONTROLLER.
Varje småhusområde byggs med ledning bl.a. av en
lång rad lagar och förordningar.
Både kommunala och statliga myndigheter
kontrollerar att man hela tiden följer dessa i detalj.
Det sker långt innan bygget börjar, medan det pågår
och efter att det avslutats
MYNDIGHETER
Områdesdisponeringen, läget av själva husen och
hustypen, vägarna, grönområdena godkänns av
byggnadsnämnden i kommunen. Denna granskar
fortlöpande att byggaren följer de beslutade
planerna. Byggnadsnämnden har också godkänt
förslagen till husens planlösningar, utformning och
materialval och granskar senare att dessa följs.
Detta är särskilt viktigt om husen skall belånas
statligt.
Om ert hus är statligt belånat, skall länsbostadsnämnden godkänna ansökan om statliga
lån. Man granskar kvalitet och kostnader efter
bostadsfinansieringsförordningen.
Det maximala försäljningspriset fastställs av
länsbostadsnämnden. Allt detta sker innan man
börjat bygga. Byggnadsnämnden och kommunens
förmedlingsorgan övervakar själva genomförandet
av bygget.
Kostnadshöjningar under byggets gång
regleras med Bostadsstyrelsens värderingskoefficient. Det så framräknade slutliga försäljningspriset skall godkännas av förmedlingsorganet och
länsbostadsnämnden.
BESIKTNING.
Innan ni flyttar in skall en slutbesiktning göras.
En erfaren opartisk besiktningsman går
igenom ert hus i detalj från grund till taknock. Ett
protokoll upprättas där eventuella brister påpekas.
Byggaren har att rätta till dessa snarast möjligt.
GARANTIER.
Garantitiden på byggnadsarbetet och installationerna är ett år.
Fabrikanternas garantier för levererad köksutrustning, installationer etc gäller enligt deras
bestämmelser. Deras garantisedlar finns i pärmen
eller i själva enheten.
Om det uppstår ett fel under garantitiden på
denna utrustning skall ni, för snabbaste service,
kontakta fabrikanten direkt enligt anvisningarna på
garantisedeln.
4
BOKOSTNADER.
Kostnaderna för att bo i ert nya hus är summan av:
• Ränta och amortering för bottenlån
• Ränta och amortering för statliga topplån
• Ränta och amortering för ev. topplån
• Garantibelopp
• Avgift för elektricitet och/eller olja eller
fjärrvärme
• Vatten och avlopp
• Sophämtning
• Ev. Sotning
• Försäkringar
• Ev. kostnader för gemensamhetsanläggning
• Underhåll
Lägg märke till att den verkliga kostnaden blir
mindre, eftersom huvuddelen av räntorna är avdragsgilla i självdeklarationen. Utläggen blir däremot de som summerats på detta sätt.
Glöm inte att begära jämkning hos taxeringsmyndigheterna.
SKATTER.
Att bo i ett småhus betraktas som en beskattningsbar förmån. Ett visst belopp, garantibeloppet läggs
till den beskattningsbara inkomsten.
Taxeringsnämnden lämnar skriftligt besked
om garantibeloppets storlek, som beräknas på
husets taxeringsvärde. Om detta är 150.00 kr, så är
garantibeloppet 2% dvs. 3.000 kr.
FÖRSÄKRINGAR.
En giltlig villaförsäkring är ett krav för att få lån.
Prata med ert försäkringsbolag. Tänk på att försäkringen skall täcka också det som ni skaffar nytt.
FÖRSÄLJNING.
Om ni i framtiden skall sälja huset kan ni göra det
själva eller anlita en mäklare. Denne brukar för sitt
arbete få ett arvode i form av en viss del av försäljningspriset.
Värdestegringen på huset är till en del utsatt
för beskattning, s.k. realisationsvinstbeskattning.
3000:-/år får man lägga till inköpspriset
för förbättringar, underhåll etc. Vill man lägga till ett
högre belopp måste man kunna visa att man haft
utlägg för dessa. Spar därför alla kvitton i Huspärmen så blir det lätt att räkna fram det rätta
värdet. En särskild registerflik finns.
Dessutom sker viss indexreglering av husets
inköpspris. Fråga taxeringsnämnden på er ort.
VÄRMEN.
Kostnaden att värma upp ert nya hus är en väsentlig del av de totala boendekostnaderna. Det är viktigt ur ekonomisk synpunkt att ni sköter värmen rätt.
Värmen kan bestå av elvärme, fjärrvärme eller oljeeldning. Den vanligaste är elvärmen, vilken beskrivs nedan. Råden gäller i viss utsträckning också de andra uppvärmningsformerna.
KONSTRUKTION.
Ert nya hus är försett med direktverkande elradiatorer.
Varje rum har minst en el-radiator. Denna är
försedd med termostat. Med termostaten kan ni
reglera temperaturen individuellt för varje utrymme
i huset. Termostaten jämför automatiskt rumstemperaturen med den ni ställt in. När rumstemperaturen sjunker under önskat gradtal kopplas
radiatorn på och avger värme tills inställd
temperatur uppnåtts. Därefter kopplas den ur igen.
Varje el-radiator har flera värmeelement, s.k.
effektsteg. Ni kan själv välja effektsteg med vredet
på el-radiatorn.
Stora utrymmen med många fönster kräver
att fler element kopplas in, särskilt vintertid.
UNDERHÅLL OCH RÅD.
Tillverkarens bruksanvisning finns i Huspärmen.
Prova er fram till rätt inställning.
Korta gardiner bör sluta minst 5 cm ovanför
el-radiatorn. Långa gardiner bör hänga minst 2 cm
från el-radiatorn. Annars hindras luftcirkulationen
och uppvärmningen blir mindre effektiv. Tänk på att
temperaturen på el-radiatorernas ytterhöljen kan
bli mycket hög. Lär småbarn att undvika elradiatorerna. Torka inte kläder på el-radiatorerna.
Det kan leda till överhettning och i värsta fall brand.
Ställ inte möbler framför el-radiatorerna, då
går strålningsvärmen åt till att värma upp möbeln
och inte rummet.
När ni vädrar, vädra ordentligt. Gärna korsdrag under kort tid. Värmen stannar då kvar i väggar,
golv och möbler. Bara luften byts.
Om ni vill ha kallare skall ni sänka
temperaturen på el-radiatorerna. Reglera inte rumstemperaturen genom att ha ett fönster på glänt.
Varje grads temperatursänkning kring +20°C
minskar energiförbrukningen med 5%. Det är alltså
ganska mycket pengar att spara på att ha det lite
svalare inomhus. Ni kan sänka temperaturen i rum
som inte används på nätterna. El-radiatorerna
värmer mycket snabbt upp rummet vid behov.
Första året bör ni låta värmen stå på även på
sommaren. Byggfukten måste tränga ut ur huset.
Även varmvattnet i ert nya hus värms upp
elektriskt. Tänk på att det går åt mycket mindre
vatten för att duscha än för att bada. Diska inte i
rinnande varmvatten, utan i diskhon. Använd
gummiproppen.
FELSÖKNING.
Om el-radiatorerna inte fungerar, gör följande
kontroller:
1. Granska att säkringarna för gruppen i gruppcentralen är hela.
2. Granska att radiatorn har något effektsteg
inkopplat.
3. Se efter om den inställda temperaturen på
termostaten blivit sänkt eller höjd så att den
antingen är kall eller ”skenar”.
4. Om dessa kontroller inte ger resultat skall ni tillkalla den service, som fabrikanten föreskriver.
Se i bruksanvisningen eller på garantisedeln.
5
ELEKTRICITETEN.
Energikällan i ert hus är elektricitet.
Den är transformerad ner till 380/220 volt växelström innan den leds in i ert hus via en servisledning.
Ta reda på var ledningen går in i huset. När ni så småningom skall anlägga trädgård skall ni akta ledningen så att
isoleringen inte skadas. Ledningen ligger på ca 50 cm djup.
KONSTRUKTION.
Serviceledningen går till fasadmätarskåpet och därifrån till husets gruppcentral eller ”proppskåp”.
Fasadmätarskåpet som har egna säkringar är avläsbart för elverkets kontrollanter.
I gruppcentralen delas elenergin upp i olika
grupper. Varje grupp har sin egen säkring.
Gruppernas benämning finns på en lista som sitter i
gruppcentralen. Där framgår vilka säkringar som
hör till respektive utrymme i huset.
Hushållselektriciteten är en mycket kraftig
energikälla. Säkringarnas uppgift är att förhindra
överbelastningar och därmed bränder och olyckshändelser genom elöverslag. Försök därför aldrig
ersätta säkringar med några som helst provisoriska
lösningar. Bara nya säkringar duger i stället för
utbrända.
Hushållsapparater och installationer kräver
kraftigare ström än husets belysning. En del grupper
har därför kraftigare säkringar.
De vanligaste för belysningsändamål är på
6 ampère, de kraftigare på 10 ampère. De förra sitter
i gröna socklar, de senare i röda. Säkringarna passar
inte i varandras socklar.
Se till att ni har båda typerna hemma i
reserv. Ibland förekommer grå socklar för 16
ampèresäkringar.
I fasadmätarskåpet kan finnas säkringar på
16, 20, 25 och 35 ampère. Det kan förekomma att
även dessa går vid överbelastning och kortslutning.
UNDERHÅLL OCH RÅD.
Glödlampor, hushållsapparater osv. skall vara avsedda för 220 volt. Köp gärna glödlampor för 230/240
volt, de håller längre. Använd aldrig trasiga
elektriska apparater, elverktyg eller lampor.
Kontrollera att sladdar och stickproppar är hela.
Se till att trasiga isoleringar och stickproppar etc blir
fackmannamässigt reparerade.
Om en elapparat krånglar skall ni ta ut stickproppen innan ni börjar undersöka felet närmare.
Det gäller inte minst vid rengöring av apparater.
6
Skruva alltid ut en glödlampa genom att hålla
i glaset. Ta inte i metallsockeln. Håll inte samtidigt i
jordförbundna byggnadsdelar och elektriska
apparater. Gör inte själv ändringar i de elektriska
installationerna. Det är ett fackmannajobb. Tänk på
att brandförsäkringen inte gäller om brandorsaken
är en illa utförd installation som ni själva gjort.
Väggurtagen i närheten av diskbänken i köket,
tvättstugan och i rum med sten- eller betonggolv är
jordade. Samtliga apparater som används i dessa
urtag måste vara jordade och ha jordad stickkontakt. Om apparaternas skyddshölje skulle bli
ledande kommer säkringen i gruppcentralen att gå
omedelbart. Annars skulle man kunna få en mycket
kraftig stöt av det strömförande höljet. Försök därför
inte ändra stickkontakter så att de passar i jordade
väggurtag.
El-rakapparater får användas i badrum där det
ibland finns särskilda urtag för 110 volt.
FELSÖKNING.
Om en säkring går så kan det ha tre orsaker: isoleringsfel i de fasta elledningarna, direkt kortslutning eller
överbelastningsfel.
Isoleringsfel beror på att de fasta elledningarna skadats.
Kortslutning beror på trasiga kontakter eller
trasiga ledningar i lampor eller apparater.
Överbelastning uppstår när alltför många
apparater är inkopplade på samma grupp eller när en
alltför kraftig apparat är inkopplad på gruppen.
en 6 ampèresäkring tål högst 1320 watt och en 10
ampèresäkring tål högst 2200 watt effektuttag.
När ni börjat söka felet, gör så här:
1. Stäng av huvudströmbrytaren.
2. Kontrollera vilken säkring som gått.
3. Se efter vilka apparater och lampor som hör till
den gruppen.
4. Koppla ur dessa och slå till huvudströmbrytaren
efter att ha satt i en ny säkring. Om en säkring går
igen, är det ett fel på de fasta elledningarna.
Reparationer här är ett jobb för fackfolk.
5. Om säkringen inte går, är det fel på någon av de
apparater eller lampor som var anslutna till
gruppen. Vanligtvis är det en gammal torkad
gummisladd som är felkällan. En säkring gåt i
allmänhet just när man ansluter en viss lampa
eller apparat. Låt en fackman göra reparationen
VENTILATIONEN.
God ventilation är viktigare än vad många tror. Inneluften är ofta fuktig. Om den ersätts med torr, frisk uteluft
så blir huset varmare. Torr luft är bättre värmeisolerande än fuktig. Särskilt luften i ett nybyggt hus bör bytas
ofta. Den kan innehålla byggfukt, motsvarande flera tusen liter. Denna byggluft måste vädras bort.
När huset är torrt kan man sänka kostnaderna för eluppvärmningen.
Även om ni reser bort från ert hus skall ni ha lite värme på och sörja för att huset vädras. Då minskar också
risken för svällskador på parkett osv. Stäng aldrig ventilationen helt.
KONSTRUKTION.
Två alternativa system kan finnas:
1. Självdrag plus spisfläkt i köket och i torkskåp
Det första systemet har ventilationsrör i kök,
badrum, toaletter, tvättstuga och eventuella andra
utrymmen där fukt och dålig lukt kan uppstå. Köksventilationen är dessutom förstärkt med en elektrisk
fläkt som suger ut matos vid behov.
Samtliga rör mynnar i en eller flera
ventilationsskorstenar på taket.
Den mekaniska ventilationen liknar den första,
men en fläkt sitter på den gemensamma takventilen. Luften sugs alltså ut mekaniskt från alla
ventiler och också från angränsande rum. För att få
ut matos kan man öka utsugshastigheten från en
kontakt på spiskåpan.
UNDERHÅLL OCH RÅD.
När ni använder spisfläkten i hus med självdrag bör
ni ha köksdörren öppen och eventuellt ett fönster på
glänt i något bortre rum. Köksfönstren skall vara
stängda. Spisfläkten suger ut matos från köket och
ersätter köksluften med luft från de angränsande
rummen. Matoset sprids på det sättet inte till övriga
utrymmen i huset.
2. Mekanisk ventilation
I hus med mekanisk ventilation skall köksdörren och köksfönstren vara stängda.
Spisfläkten har ett fettfilter, ett finmaskigt
metallnät. Det måste diskas då och då, annars
sjunker effektiviteten.
FELSÖKNING.
Om ert hus har självdragsystem kan i stort sett
bara köksfläkten krångla. Om den inte fungerar skall
ni först kontrollera att säkringen i gruppcentralen är
hel. I annat fall skall ni tillkalla fackman. Försök inte
öppna fläkten och reparera själv. Risken för överslag
är överhängande.
Om ni har mekanisk ventilation och den
strejkar skall ni undersöka om säkringen är hel. Tillkalla fackman om det är något annat än säkringen
det är fel på.
7
KÖKET.
Köket har spis, kyl och frys och kanske diskmaskin. Bruksanvisningar finns i er Huspärm eller ligger i de olika
enheterna.
SPISEN.
Kastrull och stekpanna skall vara lika stora som den
platta ni använder. Då utnyttjar ni värmen
effektivast.
Kontrollera att kastrullbottnarna är plana. De
skall ligga an mot plattorna över hela ytan.
Plattorna håller ni rena med en specialborste
med borst av mässing. Låt inte maten bränna fast.
Hällen torkar ni med mjuk trasa, gärna med vanligt
findiskmedel. Använd inte skurpulver eller stålull.
Emaljytan blir repad.
Ugnen blir lätt nersolkad av fett från stekar osv.
Använd gärna aluminiumfolie som skydd för
botten och på stekgaller. Detta är också bra i botten
på djupa plåtar.
Fett kan ni även få bort genom att ha en kaffekopp med ammoniak i ugnen över natten. På
morgonen är fettet lätt att tvätta bort. Ugnssprayer
är också effektiva, men akta ögonen och håll barnen
borta från ugnen medan den rengörs. Sprayen är inte
ofarlig.
Spisar kan dras ut från väggen för rengöring.
En del spisar har tippskydd. Se till att de sätts tillbaka efter rengöring.
DISKBÄNKEN.
Den rostfria plåten år nästan underhållsfri. Den
repas om man skär direkt på den. Svåra märken är
möjliga att få bort med fint stålull, men ytan mister
glansen där man gnider.
KYL OCH FRYS.
Kylskåpet och frysskåpet måste frostas av då och
då. Matvaror avger ganska mycket fukt som bildar is
kring kylelementen. Isen sänker effektiviteten hos
kyl- och frysskåpen och drar då onödigt mycket
ström.
Hur man frostar av, står i bruksanvisningen.
Glöm inte att torka skåpen rena invändigt med ljum
tvållösning och vatten då och då.
8
ARBETSBÄNKAR.
Bänkar med laminatskivor bör man inte skära på
direkt.
De blir repiga och svåra att hålla rena.
Skivorna tål ca + 100°C. Ugnsvarma plåtar är för
varma att ställa direkt på skivan. Varmt vatten, ibland
med lite diskmedel brukar räcka för att hålla skivorna
rena.
Arbetsbänkar med teakskivor kräver lite mer.
Ytan är inte alls lika tålig som laminatskivan. Teakskivan är inte massiv, utan ytan är limmad på lamellträ eller spånskiva. Skär man direkt på skivan har
man skurit sönder teaklagret på något år.
Ställ inte varma föremål direkt på ytan, de ger
gråa fläckar. När teakytan blir matt bör man olja in
den med flytande paraffin, teakolja eller matolja. Då
klarar den sig ganska bra mot fläckar.
Teakytan torkas i allmänhet bara av med en
våt lapp. Ibland kan man ta lite diskmedel.
SKÅP.
Köksskåpen är fabrikslackerade. De har en hård och
tålig yta. Rengör gärna med våt lapp och en mild tvållösning.
På svårare fläckar kan ni använda lite diskmedel direkt på fläcken. Använd inte thinner och
andra lösningsmedel. Lacken blir matt och löser i
värsta fall upp sig helt.
KÖKSFLÄKTEN.
Åtskilligt finns sagt på sid 7 om fläkten.
I fabrikantens bruksanvisning finner ni hur man
öppnar fläkten och tar ut filtret för disk. Likaså hur
ofta det bör göras.
Där finner ni också hur man byter en trasig glödlampa i fläktbelysningen. Tänk på att fläkten har
speciallampa.
Skaffa hem reservlampor i god tid.
BADRUMMET.
Om det blir fel på vatten- och avloppsledningarna, så är det nästan alltid fackmannagöra att reparera felet.
Några servicearbeten kan man dock göra själv. Det gäller närmast byte av packningar i vattenkranarna, att
rensa golvbrunnar och vattenlås och att laga WC-stolen.
Badrummet är lätt att hålla rent. Alla ytor är ju gjorda för att tåla vatten. Det gäller också väggarna
- inte minst i duschen. Väggar och golv tvättar man med en svamp eller trasa och mild tvållösning. Spiller man
nagellack på golvet så kan man försöka ta bort fläcken mycket försiktigt med aceton. Plasttapeterna tål inte
alls starka lösningsmedel. Där måste man skära ut den fläckade ytan och skarva med en ny bit tapet av samma
sort
TVÄTTFAT OCH KRANAR.
Dem håller ni enklast rena med en liten diskborste
och lite syntetiskt tvättmedel. Torka torrt efteråt
med en handduk eller trasa.
Om kranen droppar beror det på att
packningen är sliten.
I nya områden kan droppande kranar bero på
att vattenledningarna innehåller fint stoft, som försvinner efter en tid. Spola kraftigt, så brukar det gå
bort.
Samtliga golvbrunnar har en renspropp, som
man kan lossa med en skiftnyckel. Det underlättar
rensandet
Slitna packningar byter man så här:
Stäng huvudkranen. (Den sitter bredvid vattenmätaren om det finns en sådan.)
Lossa den droppande kranens överdel med en
skiftnyckel.
Dra upp kranen.
Packningen sitter längst ner, ibland fästad
med en mutter. Lossa muttern och sätt dit en ny
packningsring.
Kallvattenkranar kan ha läderpackningar.
Varmvattenkranar måste ha konstfiberpackningar.
Torka ur kranen invändigt med en trasa.
BADKAR OCH GOLVBRUNNAR.
Den emaljerade ytan tål mjuk borste och syntetiskt
tvättmedel. Använd inte skurpulver. Ytan blir repad
och ful. Torka torrt efteråt med en torr trasa, så blir
ytan blank och fin.
Golvbrunnar kan bli igensatta. Plastgallret är
lätt att ta upp. Det är bara nertryckt i en hållare och
sitter i spänn. Bänd försiktigt med en skruvmejsel.
Töm brunnens botten på skräp med en kort
sked e.dyl. Akta fingrarna. Det kan finnas nålar och
glasskärvor i skräpet.
Om stoppet som hindrar utrinningen sitter
längre in i avloppet, skall ni använda rensband eller
ståltråd och ”fiska” bakom vattenlåset. En vattenslang med högt tryck kan också användas för att
spola rent.
9
WC.
WC-stolen håller man ren utvändigt som ett tvättställ.
För invändig rengöring finns specialborstar.
Om ni bor i ett område med kalkhaltigt vatten
brukar det bli bruna fällningar i avloppet. Om de är
svåra att få bort, försök med något kalklösande
medel från färghandeln. Låt det stå i avloppet över
natten och borsta rent på morgonen.
Om WC-stolen står och rinner kan man ganska
lätt själv avhjälpa felet.
Skruva av locket till vattencisternen. Det syns
om vattnet rinner ut genom bräddavloppet.
Flottören är då felinställd. Ändra med justerskruven
så att flottören stänger kranen/ventilen vid en lägre
vattennivå.
Om vattnet inte rinner ut vid bräddavloppet,
då är ventilbollen i botten på vattencisternen
skadad. En ny ventilboll skaffar ni hos en
rörledningsfirma. Stäng av vattnet till WC-vattenledningen och
spola, så är det lättare att skruva loss den gamla
bollen och sätta dit en ny.
Ni kan också lätt se om packningen i inloppsventilen är skadad. Då kan inte flottören stänga av
vattnet, fast den flyter på rätt nivå. Skaffa en ny
packning och byt.
AVLOPP.
Avloppen från husets kranar har antingen plastskålar eller rensproppar. Plastskålar gängar man loss
för hand och rensar. Inga verktyg behövs.
Renspropparna till s.k. pungvattenlås lossa
med skiftnyckel. Ha en hink under. Innanmätet
rensar man sedan med en bit ståltråd eller rensband.
Med hjälp av en bit slang på kranen kan man
också försöka spola bort proppen innan man gör
något annat.
TVÄTTSTUGAN.
Hur utrustningen i tvättstugan bäst ska skötas finner ni i de bifogade fabrikantsbroschyrerna och bruksanvisningarna. Om det skulle bli något fel på utrustningarna bör ni vända er till fabrikanten eller dennes representant. Adresserna finner ni i broschyrerna.
Hur golvbrunnar och avlopp sköts finner ni under ”Badrummet”. Skåp etc. vårdas som det står
angivet under ”Köket”.
10
GRUND.
Grunden till ert nya hus kan vara utförd på tre sätt: källarlöst hus med platta på mark, källarlöst hus med kryprumsgrund eller källarhus.
Gemensamt för husgrunder är att de inte mår bra av att vatten från tomten rinner mot grunden.
När ni planerar tomten och planteringar, se till att smält- och regnvatten kan rinna bort från huset. Sänk inte
marken nära grunden.
Lägg inte planteringar intill grunden. Planteringarna binder vatten och det kan sugas in i grundkonstruktionen och åstadkomma skador.
KÄLLARLÖST HUS
MED PLATTA PÅ MARK.
Om det finns en elvärmeslinga installerad i grundplattans ytterkant, skall ni använda den under den
kalla årstiden. Golvtemperaturen vid ytterväggar
blir alltid lägre än längre in på golvet. Den elenergi
som förbrukas kommer huset tillgodo och man höjer
alltså inte sin energikonsumtion utöver det normala.
KÄLLARLÖST HUS
MED KRYPRUMSGRUND.
Kryprummet är ett lågt utrymme under hela huset.
Dit har man i vissa fall tillträde genom en
inspektionslucka i något utrymme i bottenplanet.
Kryprummet i många hus är så lågt att man i allmänhet inte kan stå rakt i det. Kryprummet ger ett
torrt och varm hus. Tänk på att inte plantera
buskar och växter så att ventilerna till kryprummet
täcks för. Ventilationen försämras och den höjda
luftfuktigheten kan skada huset.
KÄLLARHUS.
Ytterväggarna i källarhus bör invändigt inte ha
plasttapeter eller andra material som inte släpper
igenom vatten. Ytterväggarna måste ”andas” då se
binder stora mängder vatten. För att få ett behagligt
klimat inomhus bör ni ventilera källaren väl,
speciellt sommartid. Ha lite värme påsatt första året
även sommartid.
11
GOLV.
Golven i ert nya hus är de ytor som naturligtvis blir mest utsatta för slitage. Moderna golvbeläggningar är utomordentligt hållbara och vanligtvis också mycket lättskötta. Ni kan dock spara mycket städning genom att lägga
en lättvättad matta i hallen, särskilt när det är slaskväder.
BETONGGOLV.
Betonggolv är underhållsfria. Omålade betonggolv
dammar något och bör dammsugas. Man kan göra
dem mer lättskötta genom att måla dem med specialfärg för betonggolv.
PLAST- OCH KORKPLATTOR,
PLASTMATTOR.
Mönstren brukar vara ingjutna i golvet och golven är
därmed mycket slitstarka. Dammsugning och
moppning brukar räcka för vardagsunderhållet.
Då och då städar man lite grundligare. Golven
kan torkas av med syntetiskt tvättmedel och fuktig
trasa. Var försiktig med starka lösningsmedel på
plast- och linoleumgolv. Det kan ge ljusa fläckar.
PARKETTGOLV.
Parkettgolv är ett trägolv, oftast med lameller av ek.
Slitytan är plastbehandlad. De första två, tre
veckorna skall det skyddas mot vatten och fukt
Täck inte genast i det med stora mattor. Golvet
måste få torka en kort tid för att inte svälla.
Dammsugning eller golvmoppning med torr
mopp brukar räcka för att hålla det rent. Ibland kan
man torka av med en lätt fuktad trasa. Någon gång
kan man behandla med polish. Om ni polerar golvet
med rena bomullslappar, tänk på att det blir mycket
halt. Genom normalt bruk blir det efter en tid lika
blankt, men inte så halt om ni låter bli att blanka
golvet efter polishbehandling.
HELTÄCKANDE MATTOR.
Heltäckningsmattor kan vara av många olika typer.
De vilar ofta på ett sviktlager av latex eller på en
vävd yta av jute e.dyl.
Mattorna kan vara av ull eller syntetmaterial.
Ofta har de en yta med lugg, men ytan kan också
vara ganska jämn och slät som hos nålfiltsmattan.
Gemensamt är att de städas med dammsugare. Första tiden lämnar de ifrån sig en viss
mängd överskottsmaterial i form av små dammtussar.
Dessa mattor kan storstädas med torrschamponering vid behov.
Var försiktig med vattnet. Massor av hampa
eller jute kan krympa och missfärgas.
12
FLÄCKAR.
Fläckar tas bort med olika tvätt- och lösningsmedel.
Tänk på att många lösningsmedel inte är ofarliga.
Låt inte flaskorna stå framme, så att småbarn kan
få tag på dem.
Ta bara lite lösningsmedel i taget. Arbeta utifrån och in mot fläckens mitt. Tuggummi, intorkad
färg, modellera etc skall man först torka eller skrapa
bort med en kniv. Man skall vara försiktig så att ytan
inte skadas. Först därefter försöker man med
lösningsmedel.
Allmänt sett skall man inte själv
experimentera för mycket med fläckar på heltäckande mattor. Om man är tveksam, är det bättre
att fråga en kemtvätt till råds.
FLÄCKAR PÅ PARKETT OCH
PLASTGOLV.
De flesta fläckar går bort med lite vatten, möjligen
behövs lite syntetiskt tvättmedel. Prova det först
innan ni tar till starkare saker.
De vanligaste fläckarna får man från kaffe,
frukt och saft, te, öl, vin och urin. Torka rent med en
fuktig trasa och eventuellt med syntetiskt tvättmedel.
Choklad, fett, olja, skokräm, klackmärken,
asfalt och tjära försvinner med tvättnafta.
Blodfläckar tar man bort med kallt vatten.
Märken efter kulspetspennor och läppstift tas
bort med T-sprit.
FLÄCKAR PÅ NÅLFILTSMATTOR.
Även här duger vatten och tvättmedel eller tvål till
det mesta. Fläckar av fetter, tjära eller olja kan tas
bort med tri, fläckbensin eller fläckspray.
Urinfläckar tas bort med kallt vatten och lite
ättika.
Rostfläckar lättar med kallt vatten och lite
oxalsyra.
FLÄCKAR PÅ HELTÄCKANDE
MATTOR.
Milt matt- eller textilschampo duger för de flesta
fläckar.
Tjära, asfalt, skokräm, olja, fetter tas bort med
fläckspray, tri eller perkloretylen.
FÖNSTER.
Fönstren i ert nya hus är dubbla och kopplade. De kan tas isär för rengöring. Lägg märke till att de inte är täta.
Den torra uteluften måste kunna passera mellan de båda glasskikten och ventilera.
UNDERHÅLL.
Fönsterkarmar och bågar är antingen laserade eller
lackerade. Träet är massivt. Om det kommer till
skada genom repor e.dyl. är det bara att bättra.
Ytorna kan behöva slipning och spackling före
bättringen. Tvätta först rent med lacknafta. Fråga
en färghandlare om vilken färg som är rätt för
fönsterkarmar och -bågar.
Fönstren på husets sydsida brukar behöva
målningsbättras tidigare än övriga fönster. Det beror
på den intensiva solbelysningen de utsätts för med
stora temperaturskillnader mellan olika årstider.
Karmar och bågar hålls rena med vatten,
eventuellt med lite tvättmedel. Fönsterglasen håller
man rena med vatten och lit T-sprit. Fukta hela
ytan, torka rent med en gummiskrapa. Dra den uppifrån och ner i ”rader” bredvid varandra. Avsluta med
att dra gummiskrapan på tvären längst ner på glasytan från kant till kant. Torka av smutsvattenränder med en trasa.
Det händer också att småfåglar hackar bort
kittet medan det är mjukt och färskt. Ersätt kittet så
snart ni kan.
Tätningslisterna bör ses över årligen och bytas
med några års mellanrum. Det ger bättre värmeekonomi.
DÖRRAR OCH TRÖSKLAR.
INNERDÖRRAR.
Dörrarna kan antingen vara fanérade eller
lackerade. De tål vatten och mild tvållösning för rengöring. Repor i fanérade dörrar kan man täcka med
polish om de inte är djupa. Annars måste man be en
fackman om hjälp. Lackerade dörrar kan man bättra
eller måla om själv.
Om en dörr kärvar i nedankant, ”hänger”, då
kan man köpa en slitring i järnhandeln och trä på
gångjärnsaxeln, så att dörren kommer lite högre upp.
Om dörren kärvar i ovankant eller på sidan måste
dörren försiktigt slipas eller hyvlas något. Smörj
gångjärnen med paraffinolja. Vanlig olja svärtar efter
en tid och kan ge fläckar.
Om låskolven inte passar i låsblecket, kan ni
fila ner det med en flat stålfil. Fila inte i låskolven.
Om handtaget börjar hänga, är fjädrarna i
låset utmattade eller har gått av. Ta loss dörrhandtagen genom att knacka ut låsstiftet med
hammare och en smal spik. Lossa skruvarna som
håller låset i framkant och ta ut låset. Skruva
isär det. Nu är det lätt att se hur det är fatt med
fjädrarna. Byt dem mot nya i järnhandeln. Smörj
låsen med symaskinsolja då och då.
TRÖSKLAR.
Trösklarna inomhus nöts hårt. Varje år bör man
därför sickla trösklarna, dvs. skrapa dem rena från
lack och smuts med en vass stålskiva. Trösklarna
lackeras därefter med klarlack eller fernissa.
Två strykningar behövs. Låt torka ordentligt mellan
strykningarna.
YTTERDÖRRAR.
Ytterdörrar är ofta av teak. De måste oljas in med
”teakolja för utomhusbruk” varje år. Annars blir de
grå och fläckiga. Målade och fernissade ytterdörrar
vårdas på samma sätt som fönster.
Behandla yttertrösklar på samma sätt som
inomhuströsklar. Eventuellt bör de lackeras två
gånger om året.
Till ytterdörrarna behövs det tätningslister för
att värmeekonomin skall bli god. Lister torkar och
bör bytas med några års mellanrum.
Cylinderlåsen i ytterdörrarna skall helst
smörjas med grafitpulver.
Garageporten bör inte stå i uppfällt läge vid
regn. Panelen sväller och porten kan bli skev.
13
VÄGGAR INNE.
Innerväggarna i ert hus kan vara gjorda av betong, lättbetong, gipsskivor, träfiberskivor eller spånskivor. De är
alla utmärkta väggmaterial. Men för att sätta upp tavlor och hyllor behövs olika tillvägagångssätt för de olika
materielen.
Innan ni börjar borra: Skär ett mindre kryss i tapeten där ni skall ha hålet. Vik undan flikarna. Då är
hålet lätt att dölja om ni skulle behöva göra det senare. Det är bara att vika tillbaka flikarna och klistra fast dem.
BETONG.
Man kan spika i betong, men det är arbetsamt. Man
behöver specialspik och särskilt verktyg för att
hålla spiken medan man slår in den. Fråga i järnhandeln. Ganska små spikar kan bära ganska tunga
bördor.
Små och lätta saker på betong bärs upp av
stiftkrok eller tygkrok. Stiftkrokens fyra stift hamras
in i betongväggen, ca 4 mm. Tygkroken limmas fast.
Man fuktar bara klistret på baksidan av kroken och
sätter fast.
Tunga föremål måste fästas med plugg och
skruv. För att få ett tillräckligt stort och djupt hål i
väggen bör man ha en borrmaskin med slagborrtillsats och en betongborr. Det går att slå hål för hand
med specialverktyg, men det är ett tungt arbete
som tar tid. För rätta dimensioner på borr, plugg och
skruv bör ni prata med en järnhandlare.
SKIVOR AV GIPS, TRÄFIBER
OCH SPÅN.
Skivorna är fästade på en konstruktion med
vertikala trä- eller plåtreglar ungefär var 60:e cm.
Tunga föremål kan man fästa med vanlig träskruv i
träreglar och plåtskruv i plåtreglar. Ni kan knacka på
väggen och höra var de sitter. Annars måste ni borra
hål och plugga med specialplugg, som fäster på baksidan av skivan. Lätta föremål kan ni hänga upp med
X-krok.
KAKEL.
Om ni har kakel i ert nya hus, bör ni inte försöka göra
hål i kakelplattorna för att hänga upp föremål.
Kaklet kan spricka.
Klistra i stället upp plastkrokar. Finns i järnhandeln
LÄTTBETONG.
Lättbetong går att spika i, men använd helst
galvaniserad spik. Vanlig spik rostar fast i väggen.
X-krok är bra för mindre föremål. Tyngre föremål
måste pluggas på samma sätt som i betongväggar, se
ovan. En vanlig borrmaskin duger dock bra.
Borr och plugg skall ha samma diameter,
avpassad efter der som skall hängas upp. Skruven
skall naturligtvis också passa. Lättbetongspik finns
för tyngre föremål. En styrhylsa böjer spiken inne i
väggen så att fästet blir bättre.
14
TAPETER.
Tapeterna kan vara av flera typer. De är alla avpassade efter hur mycket slitage, fukt och vatten de
måste tåla.
PLASTBEHANDLADE TAPETER.
En plastbehandlad tapet är inte tvättbar i ordets
egentliga bemärkelse. Det är en papperstapet, tryckt
med plastfärg.
Försiktig torkning av fläckar med en lätt
fuktad trasa går dock bra. Använd fläckurtagningsmedel som K2r på svårare fläckar, däremot inte t.ex.
Dilutin. Ett radèrgummi är ofta effektivt, men sudda
försiktigt.
VINYLTAPETER.
Dessa tapeter består av plast på väv eller papper.
De är tvättbara med fuktig svamp och vid behov med
tvållösning. Syntetiskt tvättmedel går att använda vid
hård nedsmutsning.
JUTE, STRÅ- OCH VÄVTAPET.
Torka försiktigt med en lätt fuktad trasa vid behov.
Annars duger dammsugning med mjuk borste. Fett
och oljefläckar kan man ta bort med tri. Gnugga
försiktigt. Akta tapetskarvarna. Strå- och vävtapeterna
torkas i fiberriktningen. De målade vävtapeterna
behandlas som en målad vägg. Kan torkas med
fuktig trasa och tvållösning.
MÅLADE VÄGGAR.
Alla målade väggar tål tvättning med mjuk trasa,
tvål och ljummet vatten.
Blöt först nerifrån och upp. Tvätta därefter
uppifrån och ner. Skölj med rent vatten och torka
rent med trasor. Mycket smutsiga väggar kan tvättas
med syntetiska tvättmedel, eventuellt med tillsats
av lite tvättnafta. Fråga i färghandeln efter rätt
utspädning.
TRÄPANELER.
Dammsugning och dammtorkning med torr trasa är
rätt metod här. Om ytan är lackerad kan man ta till
tvättmedel och fuktig trasa.
LAMINATSKIVOR.
Laminatskivor är utomordentligt tåliga ytor. De tål
praktiskt taget vilken behandling som helst, utom
repande föremål och skurpulver. Torka med fuktig
trasa och tvållösning om det blir fläckar.
VÄGGAR UTE.
Gemensamt för ytterväggar är att om ytbehandlingen är oskadd, är väggen mycket motståndskraftig mot
väder och vind. Väggar med tryckimpregnerade paneler tål t o m repor utan att fara illa. Andra väggar måste
bättras, om de skadas. Ju förr desto bättre. Se till att ytbehandlingsmaterialet är av samma typ och färg som
det befintliga. Annars sitter inte färgen ordentligt.
På väggar av lättbetong och vanlig betong finner ni ofta plastfärg. Tegelväggar är helt omålade och
behöver inte något underhåll. Det gäller också väggar av Mexi – kalksandsten. Vita fläckar på tegelväggar är
saltfällningar och brukar försvinna inom ett år.
Hål i dessa väggar gör man precis som i innerväggar, men tänk på att skruvarna skall vara rostfria
eller av mässing, varmförsinkade etc. Annas kan man få fula fläckar på väggen.
15
TAK INNE.
Innertaken i ert nya hus kan vara av gipsskivor, träfiberskivor, spänd plast eller träpanel.
GIPS- ELLER TRÄFIBERSKIVOR.
Dessa tak får inte tvättas, bara dammas. Annars blir
de fläckiga.
Fästen för taklampor sitter redan uppe. Vill ni
ha lampor på andra platser, går det bra om lampan
är lätt.
Märk ut platsen där lampan skall hänga och
borra ett hål för en plugg av samma typ som fästes i
innerväggar av gipsskivor. Pluggen måste alltså fästa
på baksidan.
Tyngre lampor måste sättas upp på platser
där det sitter en trä- eller plåtregel i taket ovanför
skivan. Knacka er fram till en lämplig plats. Fäst
sedan en trä- eller plåtskruv i regeln och häng upp
lampan. Sladden brukar man låta hänga i en mjuk
båge från takurtaget. Urtaget kan döljas med en
särskild kåpa som finns i elmaterielaffären.
TRÄPANELTAK.
Dessa tak skall bara dammas. Tvättning behövs
inte. En lätt fuktad trasa kan eventuellt behövas
någon gång.
Om ni vill ha taklampor på annan plats än där
det redan finns fästen, kan ni bara välja ut en lämplig
plats och skruva i en träskruvkrok. Borra först ett hål
så att panelen inte spricker.
Gamla hål kan man sätta igen med plastiskt trä
från färghandeln.
16
PLASTTAK.
Plasttaket är en tunn plasthinna, spänd mellan lister
runt väggarna. Under den jämna ytan finns ett
ganska ojämnt undertak, elledningar etc. Om ni
någon gång behöver damma av taket, går det bra
med en fuktig svamp och lite diskmedel. Skölj med
rent vatten. Tänk på att inte trycka hårt på plastytan. Undertaket kan skada plasthinnan.
Att flytta lampor kan vara svårt. Ni måste
göra hål i plasttaket.
Gör så här:
Leta rätt på ett ställe där det finns en regel av trä
under plasttaket. Markera med ett svagt blyertskryss eller en bit tejp. Förstärk plasten runt
markeringen med en pappring som ni klipper ur en
tunn kartong. Ringens inre diameter skall vara ca
2 cm, den yttre 5 cm. Klistra fast ringen runt
markeringen i plasttaket med Bostik eller ett plastfolielim. När det torkat, kan ni göra hål i undertaket
utan att plasten rämnar. Borra och använd sedan
träskruvkrok.
TAK UTE.
Yttertaket i ert nya hus kan vara av flera material. De vanligaste taken är av plåt, asfaltpapp, betongtakpannor
eller eternit.
Kontrollera taket då och då. Om taket läcker, täcks inte skadorna av villaförsäkringen. Taken är
byggda för att klara normal snöbelastning. De är underhållsfria och behöver inte skottas. Snöskyfflar kan skada
taket.
PLÅTTAK.
Dessa tak är fabrikslackerade och mycket tåliga mot
väder och vind.
Taket behöver inte underhållas, men
kontrollera då och då att inte nedfallande grenar
skadat ytan. Bättra i så fall. Se till att ni får rätt plastfärg hos färghandlaren.
Repa inte taket när ni gör rent hängrännorna.
ASFALTPAPP.
Detta tak måste impregneras om efter ca 10 år. Det
är ett jobb för fackmän. Dessförinnan behöver ni
bara kontrollera att pappen inte släpper i kanterna och
fogar. Limma i så fall med asfaltklister. Akta taket
när ni går på det.
BETONGTAKPANNOR.
Om en takpanna skulle gå sönder, beror det vanligtvis på spänningar i godset. Pannorna är annars frostsäkra och underhållsfria. Trasiga pannor byter ni
lätt själv.
ETERNITTAK.
Även eternittak är frostsäkra. De behöver inte
underhållas, men är lite ömtåligare än tegel och kan
skadas av nedfallande grenar. Se till att eventuellt
spräckta skivor byts ut. Det är ett jobb, som ni kan
göra själv. Skivorna är fästade med spik eller stift.
PLÅTBESLAG, HÄNGRÄNNOR,
STUPRÖR.
Hängrännor och stuprör måste då och då rensas från
löv och barr. Annars kan de bli igensatta. I järnhandeln finns särskilda silar, som ni kan sätta i stuprören för att förhindra att de sätts igen. Glöm inte att
granska också de invändiga stuprören om sådana
finns. Rensa deras takbrunnar från löv.
Materialet i hängrännor och stuprör är plastbehandlad, galvaniserad plåt eller ren plast. De är
underhållsfria så länge de är hela. Nerfallande föremål, stegar etc. kan skada plåten eller plasten. Plåtskador bör bättras genast. Borsta ytan med stålborste, grunda med rostskyddsfärg och måla med
plastlack. Färghandlaren hjälper er till rätta bland de
många färger som kan komma i fråga.
Kontrollera även att andra utvändiga metalldelar, plåtbeslag, räcken etc. är hela och fria från
rost. Finner ni rostfläckar, bättras dessa med
borstning med stålborste, grundmålning med rostskyddsfärg och färdigmålning med lack.
TV-ANTENN.
Om ert hus har centralantenn måste för urtagen ananpassade antennsladdar användas.
Om ni sätter upp egen antenn, får det inte
göras på ventilationsskorstenarna. De är inte gjorda
för antennens belastning.
17
Litteratur.
I följande skrifter finns mer att läsa om hur man
planerar sin trädgård, hur man vårdar sitt hus, hur
man förnyar sitt hem och annat.
Listan är inte alls fullständig, men den kan tjäna
som orientering. Många råd i böckerna och skrifterna
är heller inte tillämpliga för ert nya hus, men annat
är i högsta grad användbart.
Bokhandeln och biblioteken brukar hjälpa till
med att finna speciallitteratur.
TRÄDGÅRDEN.
Vackrare trädgård, Specialpublikationer/ICAförlaget, 1974.
Köksträdgården, ICA-förlaget, 1975.
Vår trädgård, ICA-förlaget, 1972.
HEMINREDNING.
Förnya ditt hem, Förlags AB Hem i Sverige,
1974.
Inredning, Hermods Förlag, 1975.
HUS OCH TOMT.
Husboken, Oljekonsumenternas Förbund,
1974.
Småbyggen på tomten, ICA-förlaget, 1972.
Utställningar.
Översiktliga utställningar av material, inredningar
och utrustningar finns på följande adresser:
SVENSK BYGGTJÄNST.
Regeringsgatan 42, Box 1403, 111 84 Stockholm.
Tel. 08-24 28 60..
BYGGCENTRUM GÖTEBORG
Örgryteväg 2, 412 51 Göteborg.
Tel. 031-81 00 85
SKÅNSK BYGGTJÄNST.
Studentgatan 4, 211 38 Malmö.
Tel. 040-709 55
NORRLANDS BYGGTJÄNST.
Kungsgatan 73, 902 45 Umeå.
Tel. 090-12 59 10.
BYGGCENTRUM JÖNKÖPING AB.
Barnarpsgatan 33, Box 357, 551 02 Jönköping.
Tel. 036-16 61 00.
18
Aktuella telefonnummer:
Produktion: Peeter Puide AB • Illustrationer: Bengt Good • Fotosättning: Text & Rubrik Team
19
Huvudkontor:
Distriktskontor:
Tel 08-13 18 00
Segelbåtsvägen 9
Box 12148
102 24 Stockholm 12
Telex 11678 abv s
GÖTEBORG (Län: O, delar av N och P)
Tel 031-81 30 40, Mölndalsvägen 85, 412 85 Göteborg
NORRKÖPING (Län: E, F, I, del av H)
Tel 011-10 60 30, Finspångsvägen 65, 602 13 Norrköping
KARLSTAD (Län: R, S, T, W, delar av P och X)
Tel 054-10 22 60, Järnvägsgatan 7, Box 166, 651 04 Karlstad
STOCKHOLM (Län: A, B, C, D, U)
Tel 08-13 18 00, Segelbåtsvägen 9, Box 12148, 102 24 Stockholm 12
LUND (Län: G, K, L, M, delar av H och N)
Tel 046-13 50 00, St Södergatan 4, Box 1235, 221 05 Lund 1
UMEÅ (Län: Y, Z, AC, BD, del av X)
Tel 090-12 23 20, V. Esplanaden 2, 902 48 Umeå
Avdelnings- eller Regionkontor:
Boden • Borlänge • Borås • Gävle
Skellefteå • Sundsvall • Trollhättan
•
•
Helsingborg • Hässleholm • Jönköping • Kungsör
Täby • Uppsala • Vetlanda • Örebro • Östersund
•
Linköping-Malmslätt
•
Luleå
•
Mariestad
•
Nyköping
•
Olofström
•
Ronneby
•
Dotterbolag:
Baggermans Entreprenad AB, Stenungsund • Entreprenadfirma G Granhage AB, Göteborg • Byggnads AB Nordlander & Höglund, Härnösand • Nordmalingsbyggen AB
Nordmaling • B Pettersson & Söner Asfalts AB, Jönköping • Purac AB, Lund • Sölve Grustag AB. Sölvesborg • AB Västerbottens Grusförädling, Umeå • Vätterbygdens
Asfalt AB, Jönköping • AB Vävra Hydraulteknik, Göteborg
ROSLAGSTRYCKARE AB, NORRTÄLJE