Transcript Flik 2: Sammanfattning och komplettering av MKB

2013-05-28
SAMMANFATTNING OCH
KOMPLETTERING AV MKB FÖR ANSÖKAN
OM BEARBETNINGSKONCESSION FÖR
FYNDIGHETEN VID STEKENJOKK
RAPPORT
Tillåtlighetsprövning enligt 8
kap. 2 § minerallagen
Framställd för:
Vilhelmina Mineral AB
Box 275
751 05 UPPSALA
Uppdragsnummer: 11512550191
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Förord
Vilhelmina Mineral AB (tidigare Northfield Exploration AB) ansökte i juli 2011 om bearbetningskoncession
för bas- och ädelmetallfyndigheten Stekenjokk belägen i Vilhelmina kommun, Västerbottens län och Strömsunds kommun, Jämtlands län. I remissförfarandet avstyrkte länsstyrelserna att bearbetningskoncession
beviljas med hänvisning till verksamhetens inverkan på riksintresset för rennäringen. Efter remissförfarandet
har Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) 2012-12-10 beslutat att området med fyndigheten Stekenjokk
är av riksintresse avseende värdefulla ämnen eller material enligt 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken.
Föreliggande dokument är en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för ansökan om
bearbetningskoncession för fyndigheten Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 i Vilhelmina och Strömsunds
kommuner, som inlämnades till bergmästaren 2011-07-27. Dessutom har uppdatering av informationen och
komplettering gjorts som svar på yttranden vilka inkom under remisstiden. Den fullständiga miljökonsekvensbeskrivningen finns i separat rapport tillsammans med ansökan.
Föreliggande dokument utarbetades under den tid då författaren dels var anställd på Golder Associates AB
och dels arbetade i egen regi som underkonsult till Golder Associates AB. Dokumentet har därefter färdigställts av författaren i företaget Charlie A Geokonsult AB i Uppsala.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
i
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Sammanfattning
Företaget Vilhelmina Mineral AB ansöker om bearbetningskoncession för fyndigheterna Stekenjokk K nr 1
och Levi K nr 1, belägna i ett område på kronoöverloppsmarken inom Vilhelmina kommun i Västerbottens
län och Strömsunds kommun i Jämtlands län, ca 15 km väster om byn Klimpfjäll. Avsikten är att i en framtid
kunna bryta och anrika malm med innehåll av koppar, zink, bly, guld och silver. Stekenjokkmineraliseringen
bröts och anrikades av Boliden under perioden 1976 – 1988, och verksamheten avbröts på grund av bristande
lönsamhet i ett läge då omkring halva den ursprungligen beräknade mineraliseringen brutits ut. Den på
senare år starka prisökningen på bas- och ädelmetaller har skapat nya förutsättningar för en återupptagen
verksamhet.
Då gruvbrytning redan pågått finns det således kunskap om effekterna av tidigare drift och den efterbehandling som Boliden genomfört. Utredningar visar att tidigare gruvverksamhet inte medfört några förändringar
på fisk och inga eller endast små förändringar på bottenlevande djur- och växtsamhällen. Med den tekniska
utveckling som skett inom gruv- och anrikningsteknik bedöms en ny gruvdriftt medföra samma eller
minskade effekter.
En framtida produktion bedöms komma att ske i allt väsentligt på liknande sätt som den tidigare med
brytning under jord, malmbehandling i ett anrikningsverk på platsen för det förra, transport av koppar- och
zinksliger från området med lastbil och deponering av en del av restprodukten under jord och av en annan
del i ett sandmagasin ovan jord.
För brytning av Stekenjokkmalmen finns tillträden till gruvan genom ramp och schakt, vilka dock av
säkerhetsskäl har plomberats. Vid en ny gruvverksamhet krävs öppnande av ramp och schakt, länspumpning
och bergförstärkning. Levimalmen har inte tidigare varit i drift, men en ramp har tidigare öppnats och ca
15 000 ton malm bröts under förra driftperioden. Malmen från respektive gruva transporteras med truck till
upplagsplats intill krossverk. För malm från Stekenjokkgruvan kan dessutom uppfordring med spel i schakt
till silo bli aktuell. Efter krossning och malning separeras mineralen med hjälp av flotationsanrikning till ett
koppar- respektive ett zinkkoncentrat, vilka båda avvattnas innan transport, som sker med lastbil och i slutna
sligbehållare. Användning av annan anrikningsteknik kan bli aktuell för utvinning av guld eller för
separation av blyprodukt. Förutom upplagsplats för malm krävs upplagsplatser för gråberg. Det mesta av
gråberget kommer dock att behövas för den successiva höjningen av dammvallarna.
Området för den planerade verksamheten består av en högfjällsplatå på ca 800 till 850 m över havet, och
mineralfyndigheten Stekenjokk utgör riksintresse avseende värdefulla ämnen eller material. Hela närområdet
är av riksintresse för rennäring. Ett område med riksintresse för kultur ligger ca 8 km nordöst om
Levimineraliseringen. Norra delen av Stekenjokkmineraliseringen gränsar till och hela Levimineraliseringen
sammanfaller med Vardo-, Laster-, och Fjällfjällens Natura 2000-område och riksintresseområde för natur.
Förutom dessa skyddsvärda områden tillkommer riksintresse för friluftsliv. Vattendragen kring Stekenjokk
ingår i Ångermanälvens vattensystem. Området i Stekenjokk avvattnas av Stekenjokken, som rinner ut i
Saxån som i sin tur rinner ut i Kultsjön. Hela tillrinningsområdet för bäcken Stekenjokken är skyddat och
innefattar Natura 2000-området Stikkenjukke (Saxån) ca 2 km sydväst om länsgränsen i Jämtlands län.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
ii
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Under pågående verksamhet kommer det att finnas behov av mark för uppfordringsanläggningar, malmbehandlingsbyggnader, upplag, sand- och klarningsmagasin, transporter m.m. I huvudsak kommer tidigare
utnyttjad mark för dessa ändamål att användas, vilket innebär minsta möjliga ytterligare markanvändning.
Den utökade deponeringen av anrikningssand kommer att innebära en marginell ökning av magasinsytan.
Utförda inventeringar har visat att inga sällsynta växter och djur eller särskilt bevarandevärda naturmiljöer
finns inom detta tillkommande område. Dock kommer det troligtvis att krävas åtgärder för att en samisk
gravplats inte ska hamna under vatten vid den planerade höjningen av dämningsgränsen. Behov finns även
för en mindre ökad markanvändning i anslutning till Levimalmen på mark som enligt inventeringen inte
hyser några påtagliga natur- och kulturvärden. Den tidigare påbörjade underjordsrampen behöver även
länspumpas.
Under brytningsperioden kommer utsläpp att ske till luft och vatten. Utsläppet till luft av metaller bedöms bli
lägre än under tidigare driftperiod eftersom sligavvattning planeras ske med i princip utsläppsfri teknik. Det
bedöms att utsläppen till vatten kommer att bli ungefär desamma som under föregående driftperiod och
kommer därför enligt tidigare erfarenheter inte att leda till några förändringar hos växt- och djursamhällena i
Stekenjokken eller Saxån.
I det närliggande Natura 2000-området förekommer den akut hotade fjällräven och Långskaftad svanmossa,
vilka båda utgör rödlistade Natura 2000-arter och som finns i Stekenjokkområdet. Enligt utförda
undersökningar och diskussioner med forskare och myndigheter bedöms ingen fara föreligga för att dessa
eller andra skyddsvärda växt- och djurbestånd skall påverkas på ett betydande sätt av en återupptagen gruvdrift i Stekenjokk enligt planerad omfattning. Brytning av Levimalmen planeras ske så att vattenområdet
Duoranjaure inom Natura 2000-området inte påverkas negativt av förändrade grundvattenförhållanden.
Efter avslutad drift avlägsnas byggnader eller anpassas till alternativ användning och markområden efterbehandlas. Sand- och klarningsmagasinet efterbehandlas liksom idag genom överdämning, vilket visat sig
vara en mycket effektiv metod för att varaktigt förhindra metalltransport från det deponerade materialet. Det
bestående intrycket från ett landskapsperspektiv blir främst att dammen mot norr höjs med knappt fyra
meter. Dessutom kan förväntas att den nu pågående transporten av vittringsprodukter från sulfider från den
norra dammen i nuvarande magasin upphör, eftersom den kommer att överdämmas med hjälp av en ny
planerad yttre dammkropp.
Påverkan på vattenkraft, jakt, fiske, rekreation, friluftsliv och turism bedöms både i ett kort och i ett långt
perspektiv bli av mindre omfattning.
Fastighets- och sakägare i området är Statens Fastighetsverk, Vilhelmina södra sameby och Voernese (f.d.
Frostvikens norra) sameby. Konkurrerande markanvändning avser i huvudsak rennäringen.
Enligt diskussioner med samerna bedöms rennäringen komma att påverkas i stort på samma sätt som vid
tidigare gruvbrytning. Renarna kan komma att störas under betesperioden i Stekenjokkområdet, och särskilt
under känsliga perioder under sommaren och hösten med kalvmärkning och brunst. Dessutom kan flytten
förbi gruvan komma att försvåras, vilket dock kan reduceras genom åtgärder av bolaget i samråd med
samebyarna. Gruvdriften kommer genom ianspråktagandet av mark och undvikelseeffekter att medföra
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
iii
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
minskade betesmarker och störning av betesron, vilket enligt samerna kan medföra att renarna trycks in i
omgivande samebyars betesmarker. Konflikter kan därvid uppstå mellan Vilhelmina södra sameby och
Vilhelmins norra och Voernese samebyar samt de norska samerna. Det ökade trycket på samebyarnas
betesmarker medför inte bara att renskötseln kan komma att försvåras utan det kan även innebära att
samernas psykosociala hälsa påverkas om åtgärder inte vidtas och en konstruktiv dialog upprättas med
samebyarna.
Samernas inställning är att gruvan inte skall öppnas. För att undvika och lindra konsekvenserna av en
eventuell gruvetablering vid Stekenjokk är det därför viktigt att bolaget visar en positiv inställning till en
uthållig rennäring i området, och har en konstruktiv och kontinuerlig dialog med samebyarna. Bolaget måste
även ombesörja att de anställda och konsulter får kunskap i samekulturen och hur rennäringen bedrivs
särskilt i Stekenjokkområdet. Verksamheten måste ta hänsyn till de aktiviteter som samerna bedriver inom
renskötselåret, och bolaget skall i samråd med samebyarna vidta förebyggande och skadereducerande
åtgärder samt ge ekonomisk ersättning och stöd till rennäringen av olika slag. Bolaget skall även skydda de
kulturvärden som finns i området.
Då en tidigare gruvverksamhet har bedrivits med bibehållen rennäring i området, bedöms att en ny gruvdrift
kan samexistera med nuvarande rennäring i Stekenjokk genom en konstruktiv dialog med samebyarna.
Planerad gruvverksamhet bedöms vara förenlig med de värden av riksintresse för kulturmiljö, naturvård,
obrutet fjäll, skyddade vattendrag, rennäring, friluftsliv, turism och friluftsliv samt Natura 2000-områden
som finns i området. Verksamheten bedöms inte heller riskera att på ett betydande sätt påverka miljön i
Natura 2000-området Vardo-, Laster- och Fjällfjällen eller Natura 2000-arten fjällräv. Sålunda bedöms att
det inte krävs någon särskild Natura 2000-prövning av den planerade verksamheten enligt 7 kapitlet 28a § i
miljöbalken.
Den samhällsekonomiska betydelsen av en etablering har framhållits av Vilhelmina och Strömsunds
kommuner. Bolaget bedömer att värdet för den lokala ekonomin av en etablering överstiger värdet av om
ingen etablering sker med ca 3 300 Mkr i löpande penningvärde för en femtonårig verksamhetstid. De totala
investeringarna uppgår till mellan 600 och 800 miljoner kronor, vilket är 3 gånger större en hela rese- och
turistindustrins årliga omsättning i Vilhelmina kommun på 226 miljoner kronor. Gruvverksamheten beräknas
pågå i åtminstone 15 år och omsätta cirka 650 miljoner kronor per år med stora sysselsättningseffekter som
följd. Uppskattningsvis kommer 150 arbetstillfällen att skapas i gruvverksamheten och med effekter på
näringslivet i området bedöms ytterligare ca 450 - 600 arbetstillfällen skapas. Sett i ett hushållningsperspektiv är det även fördelaktigt att driva utvinning av värdemineral så långt som möjligt när en gruvverksamhet
väl startats.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
iv
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Innehållsförteckning
1.0
BAKGRUND .............................................................................................................................................................. 1
2.0
MOTIV FÖR BRYTNING............................................................................................................................................ 4
3.0
VERKSAMHETENS ART OCH OMFATTNING ......................................................................................................... 7
4.0
5.0
6.0
7.0
3.1
Allmän beskrivning........................................................................................................................................ 7
3.2
Planerade byggnads- och anläggningsåtgärder ........................................................................................... 8
3.3
Krav på följdinvesteringar ........................................................................................................................... 11
NUVARANDE OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING......................................................................................... 11
4.1
Rennäring ................................................................................................................................................... 12
4.2
Rekreation och friluftsliv inklusive fiske och jakt ......................................................................................... 15
4.3
Turism ......................................................................................................................................................... 16
4.4
Infrastruktur................................................................................................................................................. 16
4.5
Gruvnäring .................................................................................................................................................. 17
4.6
Vattenkraft .................................................................................................................................................. 18
4.7
Vindkraft ..................................................................................................................................................... 18
4.8
Skogsbruk ................................................................................................................................................... 19
4.9
Jordbruk ...................................................................................................................................................... 20
LOKALISERINGENS FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKENS BESTÄMMELSER ............................................... 20
5.1
1, 3 och 4 kap. samt 7 kap. 28 § ................................................................................................................. 20
5.2
Sammanfattande bedömning ...................................................................................................................... 32
5.3
Allmänna hänsynsreglerna (2 kap.) ............................................................................................................ 34
LOKALISERINGENS FÖRENLIGHET MED ÖVERSIKTSPLANER, DETALJPLANER OCH ANDRA
BESTÄMMELSER FÖR MARK- OCH VATTENANVÄNDNINGEN ........................................................................ 35
6.1
Planförhållanden ......................................................................................................................................... 35
6.2
Andra bestämmelser................................................................................................................................... 36
6.3
Ägorätt ........................................................................................................................................................ 38
6.4
Sammanfattande bedömning ...................................................................................................................... 38
VERKSAMHETENS MILJÖKONSEKVENSER ....................................................................................................... 38
7.1
Markomvandlande arbeten ......................................................................................................................... 38
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
v
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
8.0
9.0
7.2
Planerade miljöskyddsåtgärder................................................................................................................... 39
7.3
Konsekvenser för natur- och kulturvärden .................................................................................................. 42
7.4
Utsläpp till vatten ........................................................................................................................................ 43
7.5
Utsläpp till luft och buller ............................................................................................................................. 49
7.6
Sammanfattande bedömning ...................................................................................................................... 50
VERKSAMHETENS INVERKAN PÅ ANNAT UTNYTTJANDE AV MARK- OCH VATTENOMRÅDENA .............. 50
8.1
Rennäring ................................................................................................................................................... 50
8.2
Rekreation och friluftsliv (inklusive fiske och jakt) ....................................................................................... 55
8.3
Turism ......................................................................................................................................................... 55
8.4
Infrastruktur................................................................................................................................................. 56
8.5
Vattenkraft .................................................................................................................................................. 56
8.6
Vindkraft ..................................................................................................................................................... 57
8.7
Skogsbruk ................................................................................................................................................... 57
8.8
Jordbruk ...................................................................................................................................................... 57
8.9
Sammanfattande bedömning ...................................................................................................................... 57
REFERENSER ......................................................................................................................................................... 58
TABELLFÖRTECKNING
Tabell 2-1 Ekonomisk jämförelse lokalt i Kultsjödalen mellan befintlig verksamhet och en gruvetablering.
Siffrorna anger miljoner kronor (Mkr). .............................................................................................................. 6
Tabell 6-1: Berörda fastighetsägare och övriga sakägare för undersökningstillstånd och ansökta
bearbetningskoncessioner ............................................................................................................................. 38
Tabell 7-1: Vattnets pH under gruvans tidigare drift 1976 - 1988 i utlopp från sandmagasin och i Saxån
uppströms och nedströms Stekenjokkens utflöde samt före åns utflöde i Kultsjön ........................................ 45
Tabell 7-2: Koncentrationer i Saxån nedströms Stekenjokkens utflöde under och efter drift vid Stekenjokkgruvan
som medelvärden för angivna perioder (1999 - 2005 avser juni - september) ............................................... 45
Tabell 7-3: Koncentrationer i vatten uppströms och nedströms Stekenjokkområdet som aritmetiska medelvärden
för perioden 1999 - 2005, juni - september. Haltförhöjning på 2 - 5 ggr markerade med gult och >5 ggr
med orange.* ................................................................................................................................................. 46
Tabell 7-4: Koncentrationer i utgående vatten under och efter drift vid Stekenjokksgruvan som medelvärden för
angivna perioder (1999-2005 avser juni-september). På de undre raderna presenteras även
beräknade mängder vatten och zink .............................................................................................................. 48
Tabell 7-5: Utsläppta mängder till vatten under Stekenjokksgruvans tidigare drifttid enligt utsläppskontrollen ................ 48
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
vi
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1-1:
Översiktskarta över Stekenjokk med omgivningar ........................................................................................... 1
Figur 1-2:
Koncessionsområdena Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 med beräknad mineralisering projicerad på
markytan. Grått område är utbrutet av Boliden. ............................................................................................... 2
Figur 3-1:
Schematisk bild av industriområde med omgivningar ...................................................................................... 9
Figur 3-2:
Översiktlig illustration av lokaliseringsalternativ med korresponderande hydrologiska
tillrinningsområden. Sandmagasinet planeras ligga på samma plats som befintligt magasin ........................ 10
Figur 4-1:
Renskötseln med olika betestrakter under vår till sensommar i Vilhelmina södra och Frostviken norra
(numera Voernese) samebyars året-runt-marker och renbetesfjäll ................................................................ 13
Figur 4-2:
Renskötseln med olika betestrakter under höst och vinter i Vilhelmina södra och Frostviken norra
(numera Voernese) samebyars året-runt-marker och renbetesfjäll ................................................................ 14
Figur 4-3:
Undersökningstillstånd och ansökta bearbetningskoncessioner vid Stekenjokk
Figur 4-4:
Vindkraftprojekt i Västerbottens län i maj 2012. Svarta fyrkanter är platser där vindkraftanläggningar
finns uppförda, blå trianglar visar var projektörer har tillstånd att bygga, röda punkter markerar var
21
projektörer samråder eller ansöker om tillstånd att få bygga anläggningar ................................................. 19
Figur 5-1:
Områden med högt skyddsvärde i Stekenjokks omgivning: Riksintresse kultur,kust, turism & friluftsliv,
friluftsliv och natur samt Natura 2000-områdena Vardo- Laster- och Fjällfjällen norr om gruvområdet
och Stikkenjukke (Saxån) söder om länsgränsen i Jämtland. ........................................................................ 22
Figur 5-2:
Den Norska nationalparken Börgefjell ligger drygt 5 km väster om det planerade gruvområdet och
sträcker sig mellan Remdalen i norr och Bjurälven i söder ............................................................................ 23
Figur 5-3:
Riksintresse rennäring i Västerbottens och Jämtlands län ............................................................................. 24
Figur 5-4:
Riksintresse värdefulla ämnen eller material och ansökta bearbetningskoncessioner vid Stekenjokk ........... 25
Figur 5-5:
Riksintresseområden för vindbruk i Västerbottens län juni 2012 .................................................................... 26
Figur 5-6:
Riksintresse för vindbruk i direkt anslutning till gruvområdet och i dess närhet. Området vid gruvan
gränsar till och går in i riksintresse naturvård och Natura 2000-området Vardo-, Laster- och Fjällfjällen ....... 27
Figur 5-7:
Riksintresseområden för kultur samt fasta fornlämningar i området kring Stekenjokk ................................... 31
Figur 6-1:
Stoppområden för vindkraft i Vilhelmina, Dorotea och Strömsunds kommuner ........................................... 37
Figur 7-1:
Satellitbild över Biellojaure- och Stekenjokkområdet i nordväst och Kultsjön i Öst ........................................ 41
Figur 7-2:
Rödingfångst i det efterbehandlade sand- och klarningsmagasinet vid provfisket sommaren 2000
(fotot), samt fiskens storleksfördelning vid provfiskena 1997 och 2000. Foto Anders Lundkvist. ................... 47
Figur 8-1:
Vilhelmina södra och Frostviken norra (numera Voernese) samebyars bedömning av förändring av
betesmarker och flyttleder vid en ny gruvdrift i Stekenjokk. Hela nyckelområdet vid den planerade
gruvan (ljusgrön rastrering) kommer att undvikas av renarna ........................................................................ 52
Figur 8-2:
Antal invånare i Klimpfjäll under tidigare gruvdrift och fram till 2010
18
......................................... 17
23
BILAGOR
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
vii
57,58,16
..................................................... 56
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
1.0
BAKGRUND
Boliden startade utbyggnaden av en underjordsgruva och anrikningsverk 1973 vid Stekenjokk och bedrev
gruvverksamhet under perioden 1976 – 1988 (Figur 1-1). Efterbehandlingen påbörjades direkt efter verksamhetens upphörande i slutet av 1988 och var klar 1991. Sandmagasinet omvandlades till en sjö som
numera har en god vattenkvalitet och en etablerad stam av röding. Gruvverksamheten samexisterade med
rennäringen under hela verksamhetstiden , och trots vissa störningar i olika former och minskad betestillgång
kunde renskötseln bedrivas utan att renarnas antal minskade.
Stigande metallpriser under senare år har gjort det intressant att åter öppna gruvan för produktion. Hösten
2006 påbörjade IGE Nordic AB (numera Nickel Mountain Resources AB) arbetet med ansökan om bearbetningskoncession för fyndigheten vid Stekenjokk. Samråd hölls med länsstyrelser, kommuner, Vilhelmina
södra och Frostvikens norra (numera Voernese) samebyar samt övriga berörda och allmänheten. Arbetet
resulterade i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I januari 2011 förvärvades rättigheterna till mineraliseringen vid Stekenjokk av Northfield Exploration AB, och arbetet startade med att uppdatera och färdigställa MKB:n1. Bolaget namnändrades 2012-05-03 till Vilhelmina Mineral AB.
Figur 1-1: Översiktskarta över Stekenjokk med omgivningar
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
1
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Föreliggande dokument är en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för ansökan om bearbetningskoncession för fyndigheterna Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 i Vilhelmina och Strömsunds
kommuner, Västerbottens respektive Jämtlands län, som inlämnades till bergmästaren 2011-07-27 (Figur
1-2). Dessutom har uppdateringar av information och kompletteringar gjorts enligt yttranden som inkommit
under remisstiden.
Figur 1-2: Koncessionsområdena Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 med beräknad mineralisering projicerad
på markytan. Grått område är utbrutet av Boliden.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
2
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Samebyarna och Vilhelmina kommun har en central roll för ärendet med öppnandet av den efterbehandlade
Bolidengruvan i form av samrådsparter. Bergmästaren skall enligt Mineralförordningen (1992:285, 21 §)
skicka meddelande om ansökan och MKB till bl.a. berörda nyttjanderättshavare, men bergmästaren skickar
numera även en kopia på ansökan och MKB:n. Bergmästaren skickade MKB:n på remiss till länsstyrelserna
och berörda samebyar, Vilhelmina södra och Voernese. Länsstyrelserna i Jämtlands och Västerbottens län
har i yttranden inkomna till Bergsstaten den 14 respektive 15 december 2011 gjort bedömningen att ansökan
inte ska beviljas p.g.a. den påverkan en framtida gruvdrift skulle komma att få på riksintresset rennäring i
området. Länsstyrelserna har även synpunkter på vissa brister i delar av MKB:n. Skrivelser har också
inkommit från Voernese och Vilhelmina södra samebyar och berörda kommuner via länsstyrelserna.
Båda länsstyrelserna stöder samebyarnas yttranden och framhåller i sina yttranden att Stekenjokkområdet är
gemensamt riksintresse och kärnområde för rennäringen i Voernese och Vilhelmina södra samebyar samt
riksintresse flyttled öster om Stekenjokkområdet. Det är ett viktigt betesland från juni till december och
används för kalvning, insamling, skiljning och märkning, sarvslakt, brunst samt höstslakt. Området vid
Stekenjokk är enligt länsstyrelsen i Västerbotten ”ett av de absolut viktigaste kärnområdena för rennäring i
Västerbotten” och ska skyddas enligt 3 kap. 5 § 2:a stycket MB så långt möjligt mot åtgärder som kan påtagligt försvåra för rennäringen. Samebyarna påpekar även att förutsättningarna för samernas livsvillkor och
rennäringens bedrivande har förändrats avsevärt under de senaste åren. Ökad markkonkurrens av exploateringar särskilt vindkraftsindustrins planer i närområdet och vinterbetesområdet och intensivt skogsbruk i
vinterbetesområdet, ökat antal rovdjur, kraftigt ökad turism mm måste redovisas tillsammans med en samlad
bedömning av hur alla intrång påverkar livsvillkoren för samebyarna. Nya forskningsrön sägs även ha framkommit om betydande undvikelseeffekter vid störningar. Samebyarna kritiserar även att inga samråd har
hållits innan ansökan inlämnades till Bergmästaren.
De nya forskningsrön som sägs föreligga skiljer sig inte från de som refereras i inlämnad MKB, och som är
utgångspunkt för bedömning av undvikelseeffekter. Flera samråd med diskussioner om rennäringens
bedrivande och förutsättningar hölls med samerna under 2006 och 2007 och minnesanteckningar finns
bilagda till inlämnad MKB.
Enligt länsstyrelsen i Västerbottens län föreligger även en konflikt med miljömålet ”Storslagen fjällmiljö”
enl. prop. 2009/10:155.
I yttrandet från Jämtlands länsstyrelse (2011-12-14) påpekas att det i MKB:n saknas redovisning av påverkan
på riksintresseområdena naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § MB samt kust, turism och friluftsliv enligt
4 kap. 2 § MB. Länsstyrelsen noterar även att en eventuell brytning kommer att bedrivas på flera hundra
meters djup och att nedfartsramp och markbaserad verksamhet kommer att bedrivas i Västerbottens län ca
1,5 km från gränsen till Jämtlands län. Därför kommer inga områden att tas i anspråk i Jämtlands län, men
störningar skulle kunna beröra länet av bl.a. buller, damning, vibrationer och ökade transporter. I länsstyrelsens yttrande sägs dock ”Störningar som skulle kunna beröra Jämtlands län vid en nyöppning av Stekenjokkgruvan är bl.a. buller, damning, vibrationer och ökade transporter. Dessa typer av störningar ska belysas vid
en tillståndsprövning enligt 9 kap. miljöbalken”. Det innebär att detta kommer att behandlas vid en senare
miljöprövning och inte skall tas upp vid den nu föreliggande ansökan om bearbetningskoncession.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
3
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Vad gäller bristerna i MKB:n hänför sig mycket i yttrandena, särskilt från kommunerna, till förhållanden
som kommer att hanteras vid en senare miljöprövning enligt 9 kap. och 11 kap. MB. I yttrandet från Strömsunds kommun (2011-10-25) anges t.ex. ”Utsläppen till luft genom damning m.m. kommer att ske mer
diffust och variera beroende på väder och vind, konsekvenserna av detta är inte tydliggjorda i materialet”.
Vidare sägs ”Om bolaget anser att ingen påverkan finns i Strömsunds kommun skall detta tydligt framgå av
avgränsningarna i miljökonsekvensbeskrivningen. I annat fall skall handlingarna kompletteras”.
Om bergmästaren delar länsstyrelsens bedömning ska ansökan avslås. Om bergmästaren däremot vid
tillämpningen av 3 eller 4 kap. miljöbalken finner skäl att frångå vad länsstyrelsen har föreslagit skall
ärenden om beviljande av bearbetningskoncession hänskjutas till regeringens prövning enligt 8 kap. 2§
minerallagen.
I samband med inlämnandet av ansökan till Bergmästaren påbörjade SGU en utredning om utpekande och
avgränsning av mineralfyndigheten Stekenjokk som riksintresse enligt 3 kap. 7§ andra stycket Miljöbalken
(MB). SGU skickade ärendet på remiss till länsstyrelserna och Boverket i december 2011. Länsstyrelsen i
Västerbottens län avstyrkte i yttranden 2012-02-22 att det föreslagna området utpekas som riksintresse, med
hänvisning till sina yttranden angående ansökan om bearbetningskoncession. Länsstyrelsen i Jämtlands län
anger i yttrande 2012-02-14 att det inte går att avgöra om Stekenjokkfyndigheten skall utnämnas till riksintresse då det saknas underlag för bedömning. Dessutom påpekar länsstyrelsen att den har till uppgift att
bevaka och väga olika riksintressen mot varandra och informerar om befintliga riksintressen i området.
Region Västerbotten har ställt sig positiv till SGU:s förslag att utpeka Stekenjokkfyndigheten som riksintresse. Även Vilhelmina och Strömsunds kommuner är positiva till detta i sina yttranden 2012-01-13
respektive 2012-01-31. SGU beslutade 2012-12-10 att området med fyndigheten Stekenjokk är av riksintresse avseende värdefulla ämnen eller material enligt 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken.
2.0
MOTIV FÖR BRYTNING
Då tidigare verksamhet upphörde 1988 hade ett omfattande undersökningsprogram genomförts som påvisat
betydande tonnage kvarstående mineralisering. Metallpriser och marknadsvillkor för transporter och
smältning/raffinering av metallsligerna hade dock under en följd av år medfört en alltför låg nettointäkt till
verksamheten för att klara driftskostnader, erfoderliga återinvesteringar och kostnader för fortsatt
prospektering och gruvundersökning.
Under de senaste åren har det skett en stark efterfrågeökning och prisuppgång på världsmarknaden för basoch ädelmetaller. Detta tillsammans med teknikutvecklingen under de senaste tjugo åren och den av
Vilhelmina Mineral nu beräknade kvarvarande sammanlagda mineraltillgången i området, har bekräftat att
det föreligger en betydande ekonomisk potential för att etablera gruvdrift i Stekenjokk och Levi.
Mineraliseringen i Stekenjokkområdet representerar en betydande resurs för samhället i form av produkter
som har efterfrågan inom och utom landet. Koppar och zink hör till de metaller som krävs för byggande av
infrastruktur och kommunikation, och som är av synnerlig betydelse för samhällsutvecklingen såväl i
industriländer som i utvecklingsländer. Koncessionsmineralen hör till landets strategiska resurser och därför
beslutade Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) 2012-12-10 att området med fyndigheten Stekenjokk är
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
4
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
av riksintresse avseende värdefulla ämnen eller mineral enligt 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken. I remissförfarandet stöddes detta beslut av Vilhelmina kommun 2012-01-13 som angav att ”Området bedöms vara
viktigt ur materialförsörjningssynpunkt både för Sverige och Europa, och av vikt för gruvnäringen ur nationell synpunkt”, och Region Västerbotten 2012-02-29 som angav att ”en hållbar exploatering av våra naturtillgångar skapar nya möjligheter till tillväxt och utveckling inte minst i länets inlands- och fjällkommuner”.
Den samhällsekonomiska betydelsen av en etablering har framhållits av Vilhelmina och Strömsunds
kommuner 4 & 5. Vilhelmina kommun anser i likhet med länsstyrelsen i Västerbotten, såsom det uttrycks i
tillväxtavtalet ”Utveckling i Västerbottens län” (2002-02-16), att gruvnäringen utgör en av de prioriterade
branscherna och att näringen har mycket goda förutsättningar att utvecklas till en regional motor för utveckling av nya och traditionella jobb. Kommunen pekar på att studier inom regioner med gruvetableringar har
visat att andelen sysselsatt befolkning, inkomstnivåer och bruttoregionprodukt utvecklas positivt jämfört med
om en etablering inte kommit till stånd. Yttrandet från Strömsunds kommun uttrycker på liknande sätt värdet
av en gruvetablering för att komplettera kommunens näringsstruktur. Kommunerna ser även en fördel med
att gruvan öppnas så att vägen mellan Klimpfjäll och Ankarvattnet förbi Stekenjokk eventuellt kan hållas
öppen vintertid. Gruvan kommer även att behöva personal med högkvalitativ utbildning inom olika områden
som t.ex. fordonsteknik och processtyrning med datorer. Denna personal kommer att kunna engageras inom
annan verksamhet när gruvdriften i en framtid läggs ner.
I november 2006 var sexton procent av kommunens befolkning bosatt i fjällområdet. I detta område har
befolkningen minskat med åtta procent under åren 1999 till 2006, vilket är en procentenhet mer än i
kommunen som helhet.
Gruvverksamheten beräknas pågå i åtminstone 15 år och omsätta cirka 650 miljoner kronor per år med stora
sysselsättningseffekter som följd. Under uppbyggnadsfasen beräknas antalet arbetstillfällen uppgå till flera
hundra, och 150 arbetstillfällen bedöms kunna skapas bara i gruvdriften under drifttiden. Gruvverksamheten
kommer därmed att få ett stort direkt inflytande på den lokala ekonomin. Härtill kommer effekter från
indirekt sysselsättning. Med en beräknad multiplikatoreffekt på tre till fyra kan det indirekt skapas ytterligare
450 - 600 arbetstillfällen.
Bolaget bedömer att de totala investeringarna uppgår till mellan 600 och 800 miljoner kronor, vilket är 3
gånger större en hela rese- och turistindustrins årliga omsättning i Vilhelmina kommun på 226 miljoner
kronor. Investeringen omfattar till en betydande del kostnader för personal som engageras lokalt och i
regionen.
I ansökan om bearbetningskoncession och MKB från 2011 finns en analys av de samhällsekonomiska
effekterna av en gruvetablering med 10 års drifttid. I samband med arbetet med MKB utarbetades även en
rennärings-MKB i en samrådsprocess med Vilhelmina Södra och Voernese samebyar. Enligt studien som
gjordes 2007 kan värdet av den bedrivna rennäringen i området värderas till närmare 3 Mkr per år. Värdet av
sidoverksamheterna fiske, jakt och turism delvis knutna till rennäringen i Kultsjödalen värderas till högst 50
Mkr per år.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
5
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
En samhällsekonomisk bedömning av ett nollalternativ utan en gruvetablering inkluderar rennäring samt
fiske, jakt och turism. Det årliga värdet kan bedömas till 53 Mkr, varav 3 Mkr för renskötsel och 50 Mkr för
fiske, jakt och turism.
Den samhällsekonomiska bedömningen av en etablering av gruvverksamhet för en drifttid av femton år
innebär ett årligt tillskott till regionen under verksamhetstiden. I denna jämförelse har det beräknade tillskottet begränsats till löner till anställda och entreprenörer i gruvverksamheten och till ersättningar till lokala
entreprenörer och leverantörer för inköp av varor och tjänster till verksamheten liksom till dess etableringsoch avvecklingsskeden. Inga indirekta tillskott för personer engagerade i service- och samhällsnäringar har
inkluderats. Därtill kommer värdet av en under perioden fortgående renskötsel samt jakt, fiske och turism.
Värdet av dessa verksamheter bedöms att återgår till nuvarande nivåer några år efter avslutad gruvverksamhet. En jämförelse mellan alternativen kan därför göras för en begränsad period.
Efter att MKB inlämnats till bergmästaren år 2011 har Vilhelimina Mineral i sin bedömning av projektet
justerat vissa antagen rörande bl. a. möjlig driftslängd för gruvan. Bolaget bedömer att det eventuellt kan
finnas förutsättningar för ytterligare fem års drifttid. I sådant fall skulle en gruvetablering enligt de angivna
förutsättningarna lokalt för Kultsjödalen överstiga värdet av nollalternativet med ca 3 000 Mkr i löpande
penningvärde under gruvans 15-åriga driftperiod och med ca 3 300 Mkr under gruvans livslängd (Tabell
2-1).
Tabell 2-1
Ekonomisk jämförelse lokalt i Kultsjödalen mellan befintlig verksamhet och en gruvetablering.
Siffrorna anger miljoner kronor (Mkr).
Alternativ
År 1-2
År 3-17 År 18-20
Summa
Etableringsalternativ (A)
Gruvverksamhet
200
3 000
100
3 300
6
45
9
60
Jakt, fiske, turism
100
750
150
1 000
Summa
306
3 795
259
4 360
6
45
9
60
Jakt, fiske, turism
100
750
150
1 000
Summa
106
795
159
1 060
Differens (A-B)
200
3 000
100
3 300
Renskötsel
Nollalternativ (B)
Renskötsel
Sett i perspektiv av naturresursutnyttjande är Stekenjokkområdet speciellt eftersom dess fyndigheter
bearbetats i en tidigare fas. En förnyad verksamhetsperiod syftande till att utnyttja kvarvarande resurs är
positivt ur ett hushållningsperspektiv.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
6
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
3.0
VERKSAMHETENS ART OCH OMFATTNING
3.1
Allmän beskrivning
Fyndigheterna Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1 ligger i ett område på kronoöverloppsmarken inom
Vilhelmina kommun i Västerbottens län och Strömsunds kommun i Jämtlands län, ca 15 km väster om byn
Klimpfjäll (Figur 1-2). Avsikten är att i en framtid kunna bryta och anrika malm med innehåll av koppar,
zink, bly, guld och silver. Stekenjokkmineraliseringen, som bröts och anrikades av Boliden under perioden
1976 – 1988, är huvudsakligen av kompakt svavelkisdominerad typ men innehåller även impregnationsmineralisering med sulfider i mindre mängd i sericitkvartsit eller i grafitskiffer. Mineraliseringen i Levi är en
nordlig förlängning av den i Stekenjokk och är mycket lik denna även om genomsnittshalterna är något lägre
i Levi. Mineraliseringen Stekenjokk Syd ligger på 500 – 600 m djup, och det finns en ramp samt ett schakt
från det gamla industriområdet ner till mineraliseringen. Stekenjokkgruvan drevs alltså som en underjordsgruva, vilket kommer att ske även vid ett återöppnande.
Den tidigare verksamheten avbröts på grund av bristande lönsamhet i ett läge då omkring halva den ursprungligen beräknade mineraliseringen brutits ut. Den på senare år starka prisökningen på bas- och ädelmetaller har skapat nya förutsättningar för en återupptagen verksamhet. En framtida produktion bedöms
komma att ske i allt väsentligt på liknande sätt som den tidigare med brytning under jord, malmbehandling i
ett anrikningsverk på platsen för det förra, transport av koppar- och zinksliger från området med lastbil och
deponering av en del av restprodukten under jord och av en annan del i ett sandmagasin ovan jord. Den indikerade mineraltillgången vid Stekenjokk Nord & Syd uppgår till ca 3,5 Mton, och känd och indikerad
mineraltillgång vid Levi uppgår till ca 3,9 Mton, vilket tillsammans ger ca 7,4 Mton. Den planerade gruvbrytningen beräknas pågå under minst 15 år, med en uppbyggnadstid på ca 2 år och en efterbehandlingstid på
ca 3 år, vilket ger en total verksamhetsperiod på minst 20 år.
För brytning av Stekenjokkmalmen finns tillträden till gruvan genom ramp och schakt, vilka dock av säkerhetsskäl har plomberats. Vid en ny gruvverksamhet krävs öppnande av ramp och schakt, länspumpning och
bergförstärkning. Levimalmen har inte tidigare varit i drift, men en ramp har tidigare öppnats och ca 15 000
ton malmprov bröts under förra driftperioden. Malmen från respektive gruva transporteras med truck till
upplagsplats intill krossverk. För malm från Stekenjokkgruvan kan dessutom uppfordring med spel i schakt
till silo bli aktuell. Efter krossning och malning separeras mineralen med hjälp av flotationsanrikning till ett
koppar- respektive ett zinkkoncentrat, vilka båda avvattnas innan transport, som sker med lastbil och i slutna
sligbehållare. Användning av annan anrikningsteknik kan bli aktuell för utvinning av blyprodukt. Förutom
upplagsplats för malm krävs upplagsplatser för gråberg. Det mesta av gråberget kommer dock att behövas
för den successiva höjningen av dammvallarna.
Under pågående verksamhet kommer det att finnas behov av mark för uppfordringsanläggningar, malmbehandlingsbyggnader, upplag, sand- och klarningsmagasin, transporter m.m. I huvudsak kommer tidigare
utnyttjad mark för dessa ändamål att användas, vilket innebär minsta möjliga ytterligare markanvändning.
Den utökade deponeringen av anrikningssand kommer att innebära en marginell ökning av magasinsarean.
Utförda inventeringar har visat att inga sällsynta växter och djur eller särskilt bevarandevärda naturmiljöer
finns inom detta tillkommande område. Dock kommer det troligtvis att krävas åtgärder för att en samisk
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
7
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
gravplats inte ska hamna under vatten vid den planerade höjningen av dämningsgränsen. Behov finns även
för en mindre ökad markanvändning i anslutning till Levimalmen på mark som enligt inventeringen inte
hyser några påtagliga natur- och kulturvärden. Den tidigare påbörjade underjordsrampen behöver även
länspumpas.
Under brytningsperioden kommer utsläpp att ske till luft och vatten. Utsläppet till luft av metaller bedöms bli
lägre än under tidigare driftperiod eftersom sligavvattning planeras ske med i princip utsläppsfri teknik. Det
bedöms att utsläppen till vatten kommer att bli ungefär desamma som under föregående driftperiod och därför enligt tidigare erfarenheter inte leda till några förändringar hos växt- och djursamhällena i Stekenjokken
eller Saxån.
Området för den planerade verksamheten utgörs av en högfjällsplatå på ca 800 till 850 m över havet. Hela
närområdet är av riksintresse för rennäring. Ett område med riksintresse för kultur ligger ca 8 km nordöst om
Levimineraliseringen. Norra delen av Stekenjokkmineraliseringen och hela Levimineraliseringen sammanfaller med Vardo-, Laster-, och Fjällfjällens Natura 2000-område och riksintresseområde för natur. Det bör
dock noteras att mineraliseringarna ligger på flera hundra meters djup under markytan. Förutom dessa
skyddsvärda områden tillkommer riksintresse för friluftsliv. Vattendragen kring Stekenjokk ingår i Ångermanälvens vattensystem. Området i Stekenjokk avvattnas av Stekenjokken, som rinner ut i Saxån som i sin
tur rinner ut i Kultsjön.
I det närliggande Natura 2000-området förekommer den akut hotade fjällräven och Långskaftad svanmossa,
vilka båda utgör rödlistade Natura 2000-arter som finns i Stekenjokkområdet. Enligt utförda undersökningar2
och diskussioner med myndigheter3 bedöms ingen fara föreligga för att dessa eller andra skyddsvärda växtoch djurbestånd skall påverkas på ett betydande sätt av en återupptagen gruvdrift i Stekenjokk enligt
planerad omfattning. Brytning av Levimalmen planeras ske så att vattenområdet Duoranjaure inom Natura
2000-området inte påverkas negativt av förändrade grundvattenförhållanden.
Efter avslutad drift avlägsnas byggnader eller anpassas till alternativ användning och markområden efterbehandlas. Sand- och klarningsmagasinet efterbehandlas liksom idag genom överdämning, vilket visat sig
vara en mycket effektiv metod för att varaktigt förhindra metalltransport från det deponerade materialet. Det
bestående intrycket från ett landskapsperspektiv blir främst att dammen mot norr höjs med knappt fyra
meter. Dessutom kan förväntas att den nu pågående transporten av vittringsprodukter från sulfider från den
norra dammen i nuvarande magasin upphör, eftersom den kommer att överdämmas med hjälp av en ny
planerad yttre dammkropp.
3.2
Planerade byggnads- och anläggningsåtgärder
De byggnader och andra anläggningar som planeras uppföras vid gruvan är i stort sett liknande de som
fanns vid den tidigare gruvbrytningen (I Jämtlands län planeras inga anläggningar uppföras på markytan,
och inte heller något schakt.
Befintligt sand- och klarningsmagasin med dammar planeras att användas för den anrikningssand som
behöver deponeras. Tre olika lägen har utretts, och minsta påverkan på omgivningen erhålls med en höjning av
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
8
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
den befintliga dammen (Figur 3-2). Det efterbehandlade sandmagasinet upptar idag en yta på 106 ha, som
kommer att öka med ca 20 % till 130 ha.
Figur 3-1).
Industriområdet är liksom tidigare lokaliserat väster om länsväg 1067 mellan Saxån och Karitjärn och i anslutning till nedfartsrampen. Dessutom behövs ett mindre område för upplag i anslutning till Levimineraliseringens södra utgående där det idag finns en plomberad ramp ned i malmkroppen (Figur 1-2). De anläggningar som kommer att uppföras är uppfordringsanläggning för malm, byggnader för malmbehandling
(kross- och anrikningsverk), verkstäder, gråberg
på ca 1 ha samt trafikanläggningar och parkeringsytor. Storleken på respektive delområde vid
gruvgård, förråd, kontor och personalutrymmen.
Dessutom krävs upplagsplats för malm på ca 0,1
ha och Stekenjokk- och Levimineraliseringen
beräknas bli 30 respektive 0,1 ha.
På industriområdet finns även byggnader för
laboratorium, lagring av kemikalier och övrigt
material. Anordningar för avledning av tillrinnande ytvatten och uppsamling och behandling
av avrinnande ytvatten kommer att anläggas.
I Jämtlands län planeras inga anläggningar uppföras på markytan, och inte heller något schakt.
Befintligt sand- och klarningsmagasin med
dammar planeras att användas för den anrikningssand som behöver deponeras. Tre olika
lägen har utretts, och minsta påverkan på omgivningen erhålls med en höjning av den befintliga
dammen (Figur 3-2). Det efterbehandlade sandmagasinet upptar idag en yta på 106 ha, som
kommer att öka med ca 20 % till 130 ha.
Figur 3-1: Schematisk bild av industriområde med omgivningar
Vid den planerade verksamheten kommer således omkring 24 ha mark väster om befintligt magasin att
behöva tas i anspråk vid en planerad fyllnadsvolym på 5 Mm3. Efter avslutad verksamhet bedöms erforderlig
dämningsnivå i magasinet öka med ca 4 m från nuvarande +803,2 m ö.h. till +807,0 m ö.h. Byggandet av
dammarna kommer att ske etappvis under drifttiden för att slutligen nå den nya dämningsnivån. Dammkrönet
byggs för att klara 2 m överdämning av deponerad sand samt ett fribord på 2,5 m.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
9
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Ett gråbergsupplag på ca 1 ha för utbrutet berg som inte innehåller någon malm planeras ligga vid nerfarten
till industriområdet (I Jämtlands län planeras inga anläggningar uppföras på markytan, och inte heller något
schakt.
Befintligt sand- och klarningsmagasin med dammar planeras att användas för den anrikningssand som
behöver deponeras. Tre olika lägen har utretts, och minsta påverkan på omgivningen erhålls med en höjning av
den befintliga dammen (Figur 3-2). Det efterbehandlade sandmagasinet upptar idag en yta på 106 ha, som
kommer att öka med ca 20 % till 130 ha.
3
Figur 3-1). Totalt beräknas upp till storleksordningen 0,3 Mm gråberg uppkomma, där största delen kommer
att användas för anläggandet av dammar för sand- och klarningsmagasin, för vägbyggnation under och ovan
jord inom området samt för återfyllning av utbrutna gruvutrymmen. Med tanke på risken för vittring av
sulfider i gråberget kommer en klassificering av gråbergstyp att löpande genomföras för att säkerställa att
vittrande sulfidhaltigt material inte används där det kan förorsaka framtida metalltransport av betydelse.
Gråberget kommer att mellanlagras och vid behov kvalitetsmässigt separeras på upplagsplatser inom
området, där tillrinning av ytvatten kommer att minimeras med hjälp av skärmdiken. Avrinnande ytvatten
kommer vid behov att behandlas på lämpligt sätt.
Figur 3-2: Översiktlig illustration av lokaliseringsalternativ med korresponderande hydrologiska
tillrinningsområden. Sandmagasinet planeras ligga på samma plats som befintligt magasin
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
10
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Behovet av processvatten beräknas uppgå till i storleksordningen 2,5 Mm3/år, vilket fördelas relativt jämnt
mellan uttag av råvatten och återvunnet vatten från klarningsmagasinet. Uttaget av råvatten sker från ett
befintligt råvattenmagasin som för den tidigare verksamheten skapats genom en fördämning av Stekenjokken strax nedströms anrikningsverket (I Jämtlands län planeras inga anläggningar uppföras på markytan,
och inte heller något schakt.
Befintligt sand- och klarningsmagasin med dammar planeras att användas för den anrikningssand som
behöver deponeras. Tre olika lägen har utretts, och minsta påverkan på omgivningen erhålls med en höjning av
den befintliga dammen (Figur 3-2). Det efterbehandlade sandmagasinet upptar idag en yta på 106 ha, som
kommer att öka med ca 20 % till 130 ha.
Figur 3-1). Därför krävs ingen speciell uppbyggnad av vattenreservoar inför verksamhetens start.
Avskärande diken för avledning av tillrinnande vatten respektive uppsamling och behandling av avrinnande
vatten kommer att i erforderlig utsträckning anläggas uppströms respektive nedströms industriområde, tillfälliga upplagsplatser för malm och gråberg samt sand- och klarningsmagasin.
En borrad brunn avses användas för dricksvattenförsörjning.
Två bassänger kommer att byggas för uppsamling och kontroll av vatten från industriområdet.
3.3
Krav på följdinvesteringar
Utöver de direkta investeringarna för produktionsanläggningar samt interna vägar inom gruvområdet
kommer bolaget att bekosta följande investeringar;

framdragning av elkraft, och

anläggande av vatten- och avloppsanläggningar, samt

anläggande av tele- och datakommunikationslösning.
Telekommunikation kan lösas via länk eller kabel från Klimpfjäll, men företaget är också villigt att undersöka möjligheten till bredbandslösning och betala delar av detta. Kommunen ser det som positivt att gruvan
återupptas då det blir lättare att bygga ut detta till Klimpfjäll. Utöver detta krävs inga ytterligare investeringar
i infrastruktur.
4.0
NUVARANDE OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING
Den nuvarande markanvändningen inom det planerade gruvområdet och i närområdet består framför allt av
rennäring samt rekreation, turism och friluftsliv inklusive jakt och fiske. Boliden bedrev under perioden 1976
– 1988 gruvverksamhet vid Stekenjokk, och den s.k. Stekenjokkvägen (länsväg 1067) över fjället mellan
Klimpfjäll och Ankarvattnet byggdes för transporter till och från gruvområdet. I samband med tidigare
planer år 2007 på återupptagande av gruvverksamheten i Stekenjokkområdet fanns även planer på tre vindkraftsparker i anslutning till gruvområdet. Vilhelmina kommun har dock sagt nej till dessa planer genom ett
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
11
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
tillägg till den antagna vindkraftplanen för Södra Lappland6 som antogs 2010-06-14, och som undantar
Stekenjokkområdet för byggande av vindkraftsparker.
4.1
Rennäring
Enligt rennäringslagen (1971:437) har samerna rätt till renskötsel och får ”använda mark och vatten till
underhåll för sig och sina renar”. Renskötseln får bedrivas under hela året inom året-runt-markerna i fjällen,
som sträcker sig från odlingsgränsen och upp till gränsen mot Norge. I Jämtlands län saknas odlingsgränsen
och där används begreppen renbetesfjäll och sedvanerättsmarker. Området vid Stekenjokk och dess omgivning utgör Vilhelmina södra samebys åretruntmarker samt Voernese samebys renbetesfjäll (åretruntmarker).
Det innebär att området vid och omkring Stekenjokk används av samebyarna under större delen av året och
vid de viktigaste perioderna av renskötselåret (Figur 4-1 och Figur 4-2).
Det är ett viktigt betesland under juni – december och här sker kalvning, märkning, uppsamling och sarvslakt, brunst samt höstslakt och renskiljning. Stekenjokkområdet betraktas av samerna som ett nyckelområde,
det viktigaste området, för rennäringen och hela området från Klimpfjäll till Norska gränsen utgör kärnområde. Detta beskrivs i detalj i inlämnad MKB till Bergmästaren.
Den betesmark som gick förlorad under den tidigare gruvdriften har återtagits, förutom området för det efterbehandlade sandmagasinet på ca 106 ha, samt råvattentäkten och industriområdet där växtlighet ännu inte har
etablerats. Dessutom har undersökningen av Levimalmen förstört betet i en korridor från sandmagasinet, och
sandflykt under gruvperioden har försämrat betet i direkt anslutning till gruvområdet samt intill den konstgjorda sjön och utefter vägen. Totalt uppgår arean på det förlorade betet till uppskattningsvis 340 ha.
Renarna strövar numera fritt och betar i området liksom under perioden innan gruvdriften. Turismen har
dock ökat jämfört med tidigare, vilket medfört att störningen blivit större. Detta beror till viss del på gruvdriften, då industriområdet används till husvagnsparkering.
Den under gruvdriften förändrade huvudflyttleden används även idag, då omledningen av Stekenjokken
fortfarande utgör ett hinder att använda den tidigare flyttleden över gruvområdet. Det är dock väderförhållandena som styr hur renarna tar sig förbi Stekenjokkområdet. Exempelvis kan renarna ta en kortare väg
över Stikken eller längre österut över Skearmoetjålhte och Prånhtsoe, men de kan även drivas söderut in i
Voernese sameby, vilket skedde på grund av vädret i september 2007. Renhjorden från Vilhelmina södra
sameby förenades med renhjorden från Voernese, och tillsammans drevs renarna förbi gruvområdet över Lill
Tjokkele (Levimineraliseringen) och över Saxån ca 3 km norr om bron vidare till hagen i Bealloevaerie och
Froskonbäckens fältslakteri. Förflyttningen till Froskonbäcken sker numera så snabbt som möjligt, men vid
behov kan renarna lämnas vid Stekenjokk för rastbete under flera dagar utan att de skingras. Jämfört med
åren innan gruvbrytningen medför dagens förhållanden med det efterbehandlade gruvområdet inget merarbete för renskötseln.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
12
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Figur 4-1: Renskötseln med olika betestrakter under vår till sensommar i Vilhelmina södra och Frostviken
norra (numera Voernese) samebyars året-runt-marker och renbetesfjäll
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
13
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Figur 4-2: Renskötseln med olika betestrakter under höst och vinter i Vilhelmina södra och Frostviken norra
(numera Voernese) samebyars året-runt-marker och renbetesfjäll
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
14
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
4.2
Rekreation och friluftsliv inklusive fiske och jakt
De dominerande fritidssysselsättningarna i större delen av Västerbottens län är jakt och fiske. I Vilhelmina
kommun finns stora möjligheter för fritidsaktiviteter, och rekreationsområden av särskild betydelse finns i
anslutning till Saxnäs, Klimpfjäll, Dikanäs och Kittelfjäll7. Enligt kommunen måste hänsyn till detta intresse
tas av andra markanvändningsintressen särskilt av skogsbruket, där större avverkningar bör föregås av
samråd med markägare, skogsvårdsstyrelsen och kommunen. I fjälltrakterna finns ett flertal markerade
vandrings- och turåkningsleder för sommar och vinterbruk, t.ex. från Klimpfjäll till Slipsikstugan.
Området runt Klimpfjäll är idealiskt för vandring och cykling. Rösade och kryssmarkerade leder genomkorsar fjällen och dalarna och Marsfjällets naturreservat
ligger i närområdet8. Övernattningsstugor finns inom
bekvämt avstånd från varandra.
Sträcka 1: Stekenjokk – Vielmesmakke, 18 km jeep-väg,
storslaget högfjällsled
Sträcka 4: Sligdammen – Sipmeke, 15 km jeep-väg och
stig
Sträcka 5: Stekenjokk – Tjåkkele, 20 km stig
Sträcka 6: Tjåkkelevägen, 9 km grusväg
Sträcka 13: Norgefararleden, 25 km stig, historiskt intressant led som användes vid handelsresor till Norge
I Vilhelmina finns många vatten som är lämpliga för både husbehovsfiske och sportfiske. Efterfrågan på
goda fiskemöjligheter ökar för fritid och turism, och det är viktigt att skydda sjöar och vattendrag mot
exploatering som orsakar negativ påverkan på fisket och miljöpåverkan i form av försurning. Kultsjön samt
nedströmsdelarna av tillrinnande vattendrag ingår i Kultsjöns fiskevårdsområde. Fiskevårdsföreningen är
länets största sett till antalet sålda fiskekort9. I Kultsjön fiskas öring och röding året runt10. Rödingen i
Kultsjön växer fort och har en ovanligt hög medelvikt. Storrödingen leker i de tillrinnande vattendragen. De
största tillflödena till Kultsjön utgörs av Saxån från väst, Ransarån från norr och Satsån från söder. Den
sjölekande rödingen är i princip utdöd som en följd av regleringen av Kultsjön, vilken periodvis orsakar en
torrläggning av grunda områden som tjänar som lekplatser. I råvattenmagasinet vid Stekenjokk fiskas
storöring och mindre röding, och i Sand- och Klarningsmagasinet finns mindre öring och röding11.
Vilhelmina södra Sameby bedriver fiske och såväl småvilt- som storviltjakt12. I dalgångarna jagas älg och
småviltjakten består framförallt av ripjakt. När tillstånd ges jagas även björn och lo.
I Vilhelmina kommun finns mycket goda möjligheter att bedriva jakt. I fjällen erbjuds jakt dels i renodlad
fjällmiljö på ripa och dels i skogslandet på tjäder och orre13. Upplåtelse sker med stöd av rennäringslagen och
rennäringsförordningen , och hänsyn till renskötseln är grunden för jakten. Den upplåtelse som sker av
statens mark ovan odlingsgränsen kan skapa arbetstillfällen genom guideverksamhet, uthyrning av logi med
mera. Västerbottens Länsstyrelses beslut om ändrade regler för småviltsjakten 2007/2008 ovan odlingsgränsen innebär bl. a att lokalbefolkningen i fjällkommunerna får större möjligheter att bedriva jakt. Små-
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
15
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
viltjakten har anpassats till den uttolkning av EG-rätten som regeringen gett uttryck för i den förändrade
lydelsen av regelverken i rennäringsförordningen. Länsstyrelserna ska enligt rennäringsförordningens (SFS
1993:384) 3 § upplåta rätt till småviltjakt samt handsredskapsfiske på statens mark ovan odlingsgränsen och
på renbetesfjällen om denna upplåtelse inte innebär olägenhet av betydelse för renskötseln eller inverkar
menligt på miljön, turismen eller dylikt. Jakten 2012/2013 sker på i stort sett samma villkor som föregående
år. Således inga särskiljande regler beroende på nationalitet14.
4.3
Turism
Turismen har vuxit i betydelse under de senaste decennierna och utvecklats till en av kommunens basnäringar, och är numera en prioriterad näring. De dominerande områdena för besöksnäringen är Kultsjö- och
Vojmådalen samt Vilhelmina tätort med omnejd7. I Kultsjödalen ligger Kultsjön och Saxån med tillrinningsområde vid Stekenjokkgruvan och Norska gränsen. Populära besöksplatser i Kultsjödalen är Marsliden på
sydsidan av Marsfjället och Saxnäs vid Kultsjön. Längre upp i Kultsjödalen , ca 30 km öster om gruvområdet
ligger Fatmomakke kyrkstad , en gammal samisk kult- och samlingsplats som besöks av turister. På området
finns bl.a. lappkåtor och en kyrka från 1830-talet, och där säljs samiskt hantverk. I närmsta byn Klimpfjäll,
ca 15 km sydöst om gruvan, ligger Norgefarargården och hotell med restaurang, sporthall, stugor, liftanläggning, elljusspår, leder och turistflyg för bl.a. jakt och fiske. Omfattningen av turistinkomster i Kultsjödalen
har av Vilhelmina kommun bedömts till 45 - 50 miljoner kronor per år4.
De lokala turistanläggningarna anordnar fjällvandringar, mountainbiketurer, längdskidåkning och andra
aktiviteter med naturupplevelser. Det som finns kvar av de gamla prospekteringsvägarna utnyttjas bl.a. för
cykling (se kapitel 4.2). På norra sidan av Klimpviken finns en alpin anläggning med liftsystem.
Samebyn bedriver småviltjakt- och fisketurism i liten skala, och omkring 100 fiskekort såldes 2006 för fiske
i två sjöar12. Exempel på andra aktörer som organiserar jakt- och fisketurism mm är: STF Vandrarhem
Saxnäs/Kultsjögården, Saxnäsgården och Klimpfjälls Högfjällshotell. Sammanlagt såldes ca 6000 fiskedygn
på statens vatten i området under 2011, vilket inbringade närmare 275000 kronor15. Inom Kultsjöns FVO
såldes drygt 6000 fiskedygn 2011, vilket gav en inkomst på omkring 350000 kronor, och fisketurismen
inbringar totalt drygt 1 miljon kronor9.
Utländska jaktturister har fått större möjligheter att bedriva småviltjakt ovan odlingsgränsen, enligt Västerbottens Länsstyrelses beslut om ändrade regler för småviltsjakten 2007/2008. För jakt i området från odlingsgränsen upp till Klimpfjäll såldes under jaktsäsongen 2011/2012 ca 3500 jaktkort, vilket inbringade drygt
1,37 miljoner kronor15.
4.4
Infrastruktur
Närmaste bebyggelse är samhället Klimpfjäll som hade 99 invånare år 201016 och ligger ca 15 km sydöst om
Stekenjokk. Stekenjokkvägen (länsväg 1067) ingår som en del i turistvägen ”Vildmarksvägen” mellan
Strömsund och Vilhelmina. Stekenjokkvägen är en av Sveriges högst belägna vägar (ca 870 m ö.h.) och är
tidvis stängd vintertid p.g.a. stora snömängder. Årsmedeldygnstrafiken uppgår under senare år (2008) till ca
280 fordon söder om Klimpfjäll och ca 140 fordon på vägsträckan norr om Klimpfjäll upp till Stekenjokk 17.
Av dessa utgör tung trafik ca 20 fordon söder om och ca 10 norr om Klimpfjäll.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
16
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
I anslutning till det f.d. gruvområdet finns parkeringsfickor längs länsväg 1067, vilket underlättar tillgängligheten till Stekenjokkplatån för turismen.
Inga kraftledningar går idag genom Stekenjokkområdet, men om gruvan kommer till stånd behövs ledningar
fram till västra Klimpfjäll, där Vattenfalls nät på 40 KV ansluter från Stalons kraftstation. När gruvan drevs
gick en 40 KV ledning utefter vägen från Klimpfjäll och upp till Stekenjokk. De sista 6 km av denna ledning
har rivits och den kvarvarande delen av ledningen som fortsätter förbi Klimpfjäll har transformerats ner till
20 KV. Om en gruva kommer till stånd i Stekenjokk behövs alltså en ny kraftledning utefter vägen upp till
Klimpfjäll.
4.5
Gruvnäring
Inom kommunen finns ett flertal mindre områden med brytvärda mineraler. Fyndigheter och undersökningstillstånd finns inom hela kommunen, men de rikaste fyndigheterna ligger inom det svårtillgängliga fjällområdet. Stekenjokkgruvan drevs tidigare av Boliden under perioden 1976 – 1988, varefter verksamheten
lades ner och gruvområdet efterbehandlades. Vid Stekenjokk finns inga andra undersökningstillstånd än de
tre som är kopplade till ingiven ansökan om bearbetningskoncession för Stekenjokkgruvan (Figur 4-3).
Figur 4-3: Undersökningstillstånd och ansökta bearbetningskoncessioner vid Stekenjokk
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
17
18
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
4.6
Vattenkraft
Stekenjokk ligger i övre delen av Ångermanälvens vattensystem, som är totalutbyggd med avseende på
vattenkraft, och är nummer 2 bland Sveriges älvar efter Luleälven vad det gäller vattenkraftproduktion.
Ångermanälven med de tre huvudgrenarna Åseleälven, Fjällsjöälven och Faxälven producerar ca 12 TWh
per år, vilket är ca 17% av Sveriges vattenkraftproduktion19. Älvens huvudfåra utnyttjas i princip omväxlande som regleringsmagasin och för kraftverksanläggningar. Vattenfall är största kraftproducenten och äger
8 vattenkraftverk längs Ångermanälven från Stalon i norr till Forsmo vid kusten i söder, varav de tre mest
uppströms belägna ligger i Vilhelmina kommun20. Vatten från Kultsjön leds genom en 17,8 km lång
tilloppstunnel utsprängd i berg till Stalons kraftstation vid Malgomaj. Uppströms tilloppstunneln från
Kultsjön ligger Vattenfalls kraftstation Saxnäs i Saxån, som mynnar i Kultsjön.
Kraftverket i Saxnäs använder sjön Ransarn som regleringsmagasin och kraftverket i Stalon använder
Kultsjön som regleringsmagasin. Detta innebär att Kultsjöån som avbördar vatten från Kultsjön till
Malgomaj påverkas av vattenregleringen, eftersom vattnet leds i en bergtunnel från Kultsjön till Stalons
kraftverk. Sjön Malgomaj utgör i sin tur regleringsmagasin för kraftverket Malgomaj vid Vilhelmina.
Enligt kommunens översiktsplan finns potentiella utbyggnadsmöjligheter i Ångermanälven och i ett antal
mindre vattendrag. Ytterligare vattenkraftutbyggnad skulle dock förutom negativa ekologiska effekter
minska kommunens attraktionskraft för turism, fritid, och rekreation. Från ett allmänt intresse skyddas även
vissa vattendrag enligt lag i Sverige. Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i Ransarån uppströms Ransarn och Saxån, som avbördar vatten till Kultsjön enligt 4
kap. 6 § MB.
4.7
Vindkraft
Nationella långsiktiga mål för landets energiförsörjning är att 50 % av den energi vi använder ska komma
från förnybara energikällor. Staten har därför under senare tid genom Energimyndigheten stött etablering av
vindkraftverk. Flera företag har framfört önskemål att få bygga kraftverk i fjällområdet där utredning av
vindförhållanden visat på goda förutsättningar. Trycket på att få bygga vindkraftanläggningar i Västerbottens
län är stort, och utvecklingstrenden är att de enskilda anläggningarna blir större och större.
I början av maj 2012 fanns i länet21 (Figur 4-4):

159 byggda vindkraftverk på 13 olika platser i länet, där tre kraftverk har byggts av Vindkompaniet
vid Klimpfjäll

Beviljade tillstånd för uppförande av drygt 320 verk på 15 andra platser.

Omrking 35 vindkraftprojekt där projektörer håller på att samråda eller ansöka om tillstånd för att få
bygga vindkraftanläggningar omfattande ca 970 vindkraftverk.
Under 2007 planerades för byggande av tre vindkraftparker i Stekenjokkområdet, nämligen Fred.Olsen
Renewables AB med 43 vindkraftverk på fjällen Stikken och Tjallingen , NordanVind vindkraft AB med 7
vindkraftverk längs vägen nedanför Stikken och RES Skandinavien AB med 15 vindkarftverk som enligt
samerna planerades ligga på Tjallingen där flyttleden upp till Stekenjokk går. Kommunen har dock sagt nej
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
18
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
till dessa planer baserat på den antagna vindkraftplanen för Södra Lappland, där Stekenjokk är utpekat som
stoppområde för vindkraftutbyggnad6 (se kapitel 6.2).
Figur 4-4: Vindkraftprojekt i Västerbottens län i maj 2012. Svarta fyrkanter är platser där vindkraftanläggningar finns uppförda, blå trianglar visar var projektörer har tillstånd att bygga, röda punkter
21
markerar var projektörer samråder eller ansöker om tillstånd att få bygga anläggningar
4.8
Skogsbruk
Vilhelmina kommun har ungefär 350 000 ha produktiv skogsmark, av en total yta på ca 880 000 ha7. Skogsbruket är mycket viktigt ur sysselsättningssynpunkt, dels genom direkt arbete i skogen och dels genom
transporter och vidareförädling. Ungefär 105 000 ha av skogen utgörs av fjällnära skog, som diskuterats
under senare år i samband med avverkningsprojekt i fjällområdet. En stor del av den fjällnära skogen
skyddas genom bildade reservat, ca 125 000 ha, varav ca 25 000 ha produktiv skogsmark. I avvaktan på
ekologiskt anpassad planering förordar kommunen försiktighetsprincipen enligt MB.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
19
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Gruvområdet ligger på kalfjället ovanför trädgränsen, men fjällnära skog finns ner mot Klimpfjäll. Vilhelmina kommun anser att synen på fjällnära skogar måste vara balanserad, och att avverkning bör få ske där
det från vetenskaplig synpunkt kan visas att återbeskogning är möjlig.
Skogsvårdsstyrelsen bedriver i Vilhelmina sedan 2004 utveckling av hållbart skogsbruk i ett landskapsperspektiv enligt begreppet Model Forest, som är en mötesplats där markägare och brukare av olika slag,
forskare och andra intressenter kan utbyta kunskaper och erfarenheter22. Inom Vilhelmina Model Forest har
rennäringen en central betydelse för verksamheten. Ambitionen är att arbeta både med kartläggning och
dokumentering av kulturella fenomen och förutsättningar, och med tekniska lösningar för bättre integration
mellan rennäringen och skogsbruket.
4.9
Jordbruk
I Stekenjokks närområde förekommer inget jordbruk. I Vilhelmina kommun förekommer odlingsmark
huvudsakligen på sydliga moränsluttningar och på starrmyrar nere i skogs- och myrlandet i öster. Jordbruket
karaktäriseras i stort av ett antal jordbruksbyar i östra delen av kommunen och ett antal byar i älvdalgångarna7. Odlingslandskap finns i älvdalgången från Vilhelmina tätort och upp till Klimpfjäll samt i älvdalgången från Vojmsjön och upp till Kittelfjäll och norr om Ransarområdet.
5.0
LOKALISERINGENS FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKENS
BESTÄMMELSER
5.1
1, 3 och 4 kap. samt 7 kap. 28 §
Kapitel 1 behandlar MB:s mål och tillämpningsområde och 3 och 4 kap. reglerar hushållning med mark- och
vattenområden. Kapitel 3 omfattar grundläggande bestämmelser för hela landet och behandlar god hushållning 1 §, icke alls eller obetydligt påverkade stora områden 2 §, särskilt ekologiskt känsliga områden 3 § och
skogs- och jordbruksområden av nationell betydelse 4 §. I 5 – 10 §§ behandlas olika typer av riksintressen.
Kapitel 4 omfattar särskilt utpekade områden av riksintresse. Kapitel 7, 28 § behandlar särskilt skyddade
områden s.k. Natura 2000 områden. Natura 2000-områden har ett relativt starkt skydd i flera avseenden, men
innebär för den skull inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller för en framtida utveckling av samhällsnyttig verksamhet. Enligt 28 a § krävs tillstånd om verksamheten på ett betydande sätt kan
påverka miljön i ett Natura 2000-område, och detta prövas av länsstyrelsen. Tillstånd får endast ges enligt 28
b § om verksamheten inte kan skada den eller de livsmiljöer som avses skyddas eller medför att bevarandet
på ett betydande sätt försvåras av den eller de arter som avses skyddas.
Riksintresse naturvård, kulturmiljö, turism och friluftsliv, Natura 2000 samt obrutet
fjällområde
I Stekenjokks omgivning i Västerbottens och Jämtlands län finns ett antal områden som är skyddsvärda med
avseende på olika värden23 (Figur 5-1). Hela området är av riksintresse för friluftsliv (se kap. 4.2 och 4.3),
och områden med riksintresse för kulturmiljö ligger ca 8 km nordöst om Levimineraliseringen i Västerbottens län och ca 7 km sydväst om länsgränsen i Jämtlands län.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
20
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Norra delen av Stekenjokkmineraliseringen gränsar till och hela Levimineraliseringen sammanfaller med
Vardo-, Laster-, och Fjällfjällens Natura 2000- område, som även är riksintresse för naturvård. Dess kvalitet
består i ”ett vidsträckt område med stor variation och många representativa habitat för den svenska alpina
regionen” och en låg mänsklig påverkansgrad. Inom detta område ca 12 km öster om Stekenjokk finns ett
särskilt avsatt område, Rapstenjaure, beroende på att där förekommer den mycket sällsynta växten Brudkulla, Gymnadenia runeia. Värt att nämna är att Stekenjokkområdet hyser den akut hotade och enligt artdatabanken rödlistade fjällräven, som är en art som skall skyddas inom Natura 2000-nätverket. Direkt söder om
länsgränsen i Jämtland ligger Natura 2000-området Stikkenjukke (Saxån), med karaktären ”alpint vattendrag
med örtrik strandvegetation”. På längre avstånd sydöst om Kultsjön finns ytterligare ett Natura 2000-område,
Satsfjället, med många olika typer av naturvärden. Närmast liggande svenska nationalpark är Marsfjället 27
km ONO om Stekenjokk. Ovan nämnda områden skyddas enligt 3 kap. 6 § MB.
Drygt 3 km norr om Levimineraliseringen i Västerbottens län och ca 3 km sydöst om Stekenjokkmineraliseringen i Västerbottens och Jämtlands län ligger gränsen för obrutet fjällområde, som skall skyddas enligt 4
kap. 5 § MB. Norra delen av Jämtlands län mot länsgränsen utgör även riksintresse för naturvård samt kust,
turism och friluftsliv, som skyddas enligt 3 kap. 6 § respektive 4 kap. 2 § MB.
Även skyddsvärda vattendrag förekommer med skydd enligt 4 kap. 6 § MB i Stekenjokkområdet. Hela tillrinningsområdet för bäcken Stekenjokken med utflöde i Saxån strax väster om vägbron och med Natura
2000-området Stikkenjukke (Saxån) ca 2 km sydväst om länsgränsen i Jämtlands län ingår i skyddet (Figur
5-1). Dessutom skyddas även biflöden från topparna Stikken, Domprosten och Tjallingen.
a
Brudkullan är en lågväxt orkidé som blommar i juli med röda blommor sittande i ett tätblommigt huvudlikt ax. Den växer på kalkrika fjällängar strax ovan trädgränsen. Brudkulla är
mycket sällsynt och förekommer endast på några få platser i Sverige, vilka även är de enda kända växtplatserna i världen. Uppgifterna är hämtade från Den virtuella floran, Nordiska
riksmuséet.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
21
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Figur 5-1: Områden med högt skyddsvärde i Stekenjokks omgivning: Riksintresse kultur,kust, turism &
friluftsliv, friluftsliv och natur samt Natura 2000-områdena Vardo- Laster- och Fjällfjällen norr om
gruvområdet och Stikkenjukke (Saxån) söder om länsgränsen i Jämtland.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
22
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Nationalparken Börgefjell
I Norge ligger nationalparken Börgefjell som täcker ett område på 1447 km2, och går fram till gränsen mot
Sverige24,25 (Figur 5-2). Parken upprättades den 9 augusti 1963 för att bevara ett stort naturområde i det
närmaste fritt från tekniska ingrepp, med stora vildmarkspräglade områden för att säkra biologisk mångfald
och ett naturligt förekommande växt och djurliv. Både inne i nationalparken och i områdena runtomkring
finns det många samiska kulturminnen i form av boplatser och insamlingsanläggningar. De första bosättningarna kom i slutet av 1700- och början av 1800-talet. 1932 beslöt den Norska turistföreningen att Börgefjell
skulle bevaras som vildmark utan stugor och uppmärkta stigar. Det är en av anledningarna att Börgefjell inte
har blivit ett utpräglat turistområde. Nationalparken ligger drygt 5 km väster om det planerade gruvområdet
och sträcker sig mellan Remdalen i norr och Bjurälven i söder.
Figur 5-2: Den Norska nationalparken Börgefjell ligger drygt 5 km väster om det planerade gruvområdet och
sträcker sig mellan Remdalen i norr och Bjurälven i söder
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
23
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Riksintresse rennäring
Hela det planerade gruvområdet med omgivning i Västerbottens och Jämtlands län är riksintresse för rennäring och kärnområden av riksintresse, och dessutom finns riksintressen för flyttleder och svåra passager23
(Figur 5-3). Gruvområdet med närmsta omgivning är dessutom ett speciellt viktigt område, ett s.k. nyckelområde, för rennäringen. Dessa områden skyddas enligt 3 kap. 5 § MB. Länsstyrelsen hade tidigare ansvar
för uppgifter om rennäringens markanvändning och riksintressen, men från 1 januari 2007 har Sametinget
övertagit dessa uppgifter.
Figur 5-3: Riksintresse rennäring i Västerbottens och Jämtlands län
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
24
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Riksintresse mineralfyndighet
Myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) beslutade 2012-12-10 att området med fyndigheten
Stekenjokk är av riksintresse avseende värdefulla ämnen eller material enligt 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken (Figur 5-4). Beslutet om riksintresse är baserat på fyndighetens betydelse för landets försörjnigsberedskap, hur väldokumenterad fyndigheten är, dess speciella materialegenskaper och om fyndigheten utgör
en unik naturresurstillgång. Områdena kring Stekenjokk och Levi är välkända genom geologiska undersökningar samt genom borrningar och tidigare malmbrytning av Boliden. Fyndigheten håller goda halter av
framförallt koppar, zink och silver.
Sverige är idag en av Europas största koppar-, zink- och silverproducenter. Behovet av metallerna i Europa
täcks inte av den inhemska produktionen och en stor andel (ca 2/3 delar) importeras. Betydelsen av
metallerna för olika typer av industri är stor, vilket direkt påverkar sysselsättningen. Området är därmed
viktigt ur materialförsörjningssynpunkt både för Sverige och Europa och av vikt för gruvnäringen från en
nationell utgångspunkt. SGU anser därför att det är viktigt att långsiktigt säkerställa tillgången på koppar,
zink och silver.
Figur 5-4: Riksintresse värdefulla ämnen eller material och ansökta bearbetningskoncessioner vid
Stekenjokk
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
25
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Riksintresse vindbruk
Energimyndigheten har som regeringens expertmyndighet uppdraget att skapa planmässiga förutsättningar
för vindbruk, samt att främja en hållbar vindkraftutbyggnad genom att löpande se över riksintressen för
vindbruk. För att förbättra planeringsverktyget riksintresse för vindbruk och bistå kommuner och länsstyrelser i deras uppgift att planera för den lokala mark- och vattenanvändningen reviderar Energimyndigheten riksintresse vindbruk vilket planeras vara färdig tidigast under hösten 2012. Revideringen omfattar
både process, metod och kriterier för riksintresse vindbruk. Att bevaka de bästa vindlägena i landet som ett
nationellt intresse för vindbruk är en viktig del av arbetet med att öka andelen förnybar energi och möjliggöra uppnående av internationella mål avseende förnybar energi. Revideringen av riksintresse för vindbruk
förväntas resultera i både borttagande av befintliga riksintresseområden, justering av gränser och angivande
av helt nya områden.
Drygt 400 områden i Sverige har pekats ut som riksintresseområden för vindbruk, och 74 av dessa återfinns i
Västerbottens län21 (Figur 5-5).
Figur 5-5: Riksintresseområden för vindbruk i Västerbottens län juni 2012
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
26
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
2007 fick Länsstyrelsen en remiss från Energimyndigheten gällande ”Förslag till områden av riksintresse för
energiproduktion genom vindbruk”. I 2008 års översyn av riksintresseområden för vindkraft angav Energimyndigheten två områden av riksintresse för vindkraft i fjällområdet mot norska gränsen i Vilhelmina
kommun26 (Figur 5-6);

Stekenjokk direkt i anslutning till gruvområdet och ca 5 km mot sydöst över toppen Stikken på 1035
m ö.h.

Västra Fjällfjället omkring 9 km nordöst om gruvan norr om Saxån med Durrenskalet på 1276 m ö.h.
Dessutom finns områden av riksintresse vindbruk ca 5 km söder om Kultsjön på Fiskonfjället och på Norra
Borgafjällen i Dorotea kommun.
Figur 5-6: Riksintresse för vindbruk i direkt anslutning till gruvområdet och i dess närhet. Området vid
gruvan gränsar till och går in i riksintresse naturvård och Natura 2000-området Vardo-, Lasteroch Fjällfjällen
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
27
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Övriga skyddsvärda markområden och nyckelbiotoper
I Stekenjokks närhet finns inga definierade skogsområden med särskilda naturvärden i form av nyckelbiotoper, skogar med särskilt historiska värden eller liknande. Närmast liggande sådant skogsområde är norr
om Kultsjön vid Kultsjölandet, där två nyckelbiotoper definierats.
En naturinventering gjordes under andra hälften av 1970-talet av det vattenrika området Duoranjaureh27
(Dåaranjaevrieh), och omfattade i söder en del av Saxåns närområde från gångbron till Stekenjokkvägen till
strax nedströms Stekenjokkens utflöde i ån, dock inte Stekenjokken och dess omgivningar. I redovisningen
omnämns att Saxån uppströms Stekenjokken ”kantas främst av videsnår på tuvigt blöt mark med ett artrikt
fältskikt av både högväxande och låga örter. På den södra sidan med sitt något mer för vind och snö utsatta
läge återfinns rishedens torrhetsföredragande växter. Vid Stekenjokkens inflöde i Saxån bildas i den svaga
sluttningen dock backkärr och täta videsnår, blandat med fjällbjörk och dvärgbjörksnår. Här finns ingen
sluten fjällbjörkskog utan endast enstaka träd och trädgrupper.”
I slutet av augusti 2007 utfördes i området kring Levimalmen i sjösystemet Duoranjaureh, samt i Stekenjokk,
inventeringar omfattande terrestra (landlevande) flora och fauna, bottenfauna och fiske2,28,29. Naturvärdesinventeringen visade att ”Inga speciellt sällsynta arter hittades förutom den rödlistade Långskaftad
svanmossa, Meesia longiseta, som har försvunnit i södra Sverige men som antagligen inte minskat så mycket
i fjällen” 2. Arten är klassad som missgynnad vilket innebär att den är rödlistad men inte hotad. Mossan
påträffades endast söder om befintligt sand- och klarningsmagasin. Undersökningen visade vidare att
”Bottenfaunan från de undersökta lokalerna är typisk för näringsfattiga miljöer i fjällvatten28. Den är
tämligen individ- och artfattig.” Inga rödlistade arter påträffades. Vattendragens närmiljö utgörs av kalfjäll
och växtligheten i anslutning till de strömmande vattendragen utgörs av gräs och vide. I de undersökta
pölarna finns inslag av vass i strandkanterna och vitmossa vid sidan om två av pölarna.
Provfiske i Saxån, Stekenjokken, sjön Duoranjaureh, sand- och klarningsmagasinet samt råvattenmagasinet
visade att ”…. de övre delarna av Saxån och området vid Levimalmen (Duoranjaureh) håller bra bestånd av
öring”, medan ”Rödingen i området är lokaliserad till de nedre delarna av området samt i sedimentationsdammen”29. Undersökningsresultatet skiljer sig tydligt från det provfiske som utfördes år 2000 i det att de
påträffade rödingarna i sand- och klarningsmagasinet (”sedimentationsdammen”) var färre och mycket
mindre 2007.
Sammanfattningsvis har den rödlistade arten Långskaftad svanmossa påträffats inom det område som kan
komma att påverkas vid en återupptagen gruvdrift. Den rödlistade Brudkullans utbredningsområde
Rapstenjaure bedöms dock vara beläget utanför gruvföretagets påverkansområde. Dessutom uppehåller sig
den akut hotade och rödlistade Natura 2000-arten Fjällräv i området och dess omgivningar. Fjällräven var
utrotad i området i början av 1900-talet p.g.a. pälsjakt, ändrade lämmelvägar och ökade populationer av lo
och rödräv3. Populationen av fjällräv har numera ökat med en bra föryngring, och förutsättningarna är goda
att den ska överleva.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
28
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Fasta fornlämningar
En första översiktlig inventering av fornlämningar i Västerbottens fjällvärld utfördes i början av 1910-talet
av O.P. Pettersson. Hans intryck finns dock inte publicerade utan nedtecknades i en uppsats30. De mest
omfattande inventeringar som gjorts i de svenska fjällen utfördes av Ernst Manker, och hans Lappmarksinventeringar31,32,33,34 som utfördes under 1940- och 1950-talet innehåller även ett fåtal uppgifter från Stekenjokkområdet. Dessa inventeringar låg till grund för 1999 - 2001 års fornminnesinventering35,36,37 som Riksantikvarieämbetet har utfört i samarbete med Västerbottens museum. Enligt uppgifter ur dessa rapporter
tycks området kring Stekenjokk vara tämligen väl undersökt. Söder om Stekenjokk mot Jämtlandsgränsen
finns dock ett område som inte är terrängrekognoscerat. Lokalisering av de fynd som gjordes vid inventeringarna registrerades med GPS och uppgifterna finns lagrade i FMIS, Riksantikvarieämbetets databas för
fornsök. Enligt uppgift från Nina Karlsson på länsstyrelsen i Västerbotten finns det inga planer på att komplettera inventeringarna i området. För Västerbottens del är det främst Skog- & Historiainventeringarna som
kan saknas i FMIS. Enligt skogsstyrelsens hemsida och tittskåpet ”skogens pärlor”38 finns dock inga registrerade fynd i berört område.
Innan samebyarna bildades fanns, enligt en kungörelse 1913, tre lappskatteland i området; Ljusfjäll samt
Östra och Västra Fjällfjäll35. Lappskattelanden var väl avgränsade geografiska områden och tillhörde
enskilda samer och deras familjer. Rätten till sitt område hade de skaffat sig för att deras förfäder av hävd
vistats där. De gamla gränserna har dock varit svåra att fastställa. Remdalen och Jalketsen utgör områden för
äldre visteplatser, och på båda platser finns kåtor och bodar kvar. I övrigt finns enstaka kåtor och renvaktarstugor utspridda inom hela Stekenjokkområdet.
Innan fornminnesinventeringen utfördes 1999 fanns ingen lokal registrerad i fornminnesregistret35. Däremot
har Ernst Manker i sin bok ”Lappmarksgravar”34 från 1961 redogjort för tre gravar i Stekenjokkområdet; en
gravgrotta på fjället Raines, en grav i en blockanhopning vid Dårra, samt en grav under ett stort stenblock
uppe på fjället Stikken. Även i O.P. Petterssons verk från 1944 ”Gamla byar i Vilhelmina” nämns gravgrottan på fjället Raines39. Denna grav återfanns dock inte vid inventeringen 1999. Vid inventeringen 1999
återfanns en grav i en blockanhopning uppe på kalfjället norr om Saxån, vilket antas vara den som Manker
beskriver. I sydväst registrerades en liknande anläggning vilken också tolkades som en grav. I fornminnesinventeringen från 2000 skriver man att graven vid Stekenjokk, vilken i folkmun kallas för Dödsstenen eller
Jamiegerke på sydsamiska, beskriven av Manker, aldrig återfanns vid inventeringen 1999. Denna grav återfanns dock vid inventeringen år 2000. Graven ligger nära gruvdammen, vilket gör att det finns en risk att den
tidvis ligger under vatten36.
Vid inventeringarna 1999 – 2001 registrerades ett flertal lokaler med kåtatomter, härdar, förvaringsanläggningar, källargropar, rengärdor m.m. Flera boplatser återfanns i västra delen av det s.k. Durrenskalet mellan
Östra och Västra Fjällfjällen, på sydöstsluttningen av fjället Raines på gränsen till Norge, i Jalketsen norr om
renslakteriet, på en lokal 100 m väster om Ransarån samt utmed trädgränsen på den svaga nordvästsluttningen av Jalketsåive (Figur 5-7).
I Tjåkkola finns tre stugor från slutet av 1800-talet bevarade35. Stugorna användes för övernattning på
handelsfärderna över till Norge. Närmaste byn är Klimpfjäll, som insynades i början av 1830-talet. Första
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
29
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
vägförbindelsen till byn blev klar 1957, och innan dess användes främst Kultsjön som transportväg.
Samhället Klimpfjäll var som störst de år som gruvan vid Stekenjokk var i bruk.
Närmaste riksintresseområde för kulturmiljö ligger i Remdalen där det finns lämningar efter äldre visten och
stalotomter (hyddbottnar) från perioden 500 - 150037. Vid det nuvarande visteområdet finns ett flertal kåtor
och bodar samt moderna renskötarbostäder. Sjön Ransarn som ligger 28 km nordöst om Stekenjokk utgör
också en kulturmiljö av riksintresse. Området är ett av de senaste koloniserade områden i Sverige och utgör
nybyggarmiljö från perioden 1890 - 1920.
I närområdet till Stekenjokk har ett antal fynd, mestadels kåtor och härdar, registrerats (Figur 5-7). De flesta
är klassade som fasta fornlämningar och skyddas således av Kulturminneslagen (SFS 1988). Det innebär att
alla ingrepp i fornlämningen samt ett område runt fornlämningen är tillståndspliktiga hos länsstyrelsen.
En detaljinventering av samiska kulturvärden i Stekenjokkområdet initierades under sommaren 2007, där
samerna skulle utföra inventeringen tillsammans med Västerbottens museum. Denna kom dock inte till stånd
beroende på förhållanden utanför bolagets kontroll. Under hösten och vintern 2007 genomförde Gaaltije
sydsamiskt kulturcentrum i Östersund en utredning av det samiska kulturlandskapet vid Stekenjokk, som
bl.a. innehöll intervjuer med samerna. Resultatet av denna utredning kan tyvärr inte publiceras då den inte
har godkänts av samebyarna.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
30
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Figur 5-7: Riksintresseområden för kultur samt fasta fornlämningar i området kring Stekenjokk
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
31
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
5.2
Sammanfattande bedömning
Jämtlands län
I Jämtlands län kommer inga anläggningar att uppföras på markytan, och inte heller något schakt. Det innebär
att de riksintressen som finns i Jämtlands län inte kommer att påverkas av markintrång eller utsläpp till vatten
vid en gruvetablering i Stekenjokk. Däremot kan eventuellt påverkan komma att ske i Jämtlands län av buller,
damning, vibrationer och ökade transporter. Dessa typer av störningar skall dock inte behandlas vid ansökan om
bearbetningskoncession utan skall belysas vid en kommande tillståndsprövning enligt 9 kap. miljöbalken.
Riksintresse kulturmiljö
Områden med riksintresse för kulturmiljö ligger mer än 7 km norr om gruvområdet i Västerbottens län och
sydväst om länsgränsen i Jämtlands län, och dessa områden kommer således inte att påverkas av en gruvetablering.
Riksintresse turism och friluftsliv samt naturvård och obrutet fjällområde
Hela Stekenjokkområdet är av riksintresse för turism och friluftsliv. Norra delen av Stekenjokkmineraliseringen gränsar till, och hela Levimineraliseringen sammanfaller med Vardo-, Laster-, och Fjällfjällens
Natura 2000- område, som även är riksintresse för naturvård. Själva gruvområdet och ca 3 km mot nordväst
och sydväst till länsgränsen är dock undantaget från riksintresse naturvård och Natura 2000-område. Gränsen
för obrutet fjällområde ligger drygt 3 km norr om Levimineraliseringen i Västerbottens län och ca 3 km
sydöst om Stekenjokkmineraliseringen i Västerbottens och Jämtlands län.
Påverkan på riksintresse turism och friluftsliv samt naturvård bedöms bli begränsad, då mineralbrytningen
sker i underjordsgruva på omkring 500 m djup både i Stekenjokk- och Levimineraliseringen och skyddsobjekten ligger flera km från gruvområdet. Obrutet fjällområde och Nationalparken Börgefjell i Norge
bedöms inte komma att påverkas då de ligger ca 3 km respektive drygt 5 km från gruvområdet. Skyddsvärda
vattendrag ligger uppströms gruvområdet och kommer således inte att påverkas av en planerad gruvdrift. Det
efterbehandlade sandmagasinet efter tidigare gruvbrytning kommer att återanvändas och påverkas således av
en återupptagen gruvdrift.
Rödlistade arter
Inventeringar av mark och vatten i Stekenjokkområdet har visat att inga speciellt sällsynta arter hittades
förutom den rödlistade Långskaftad svanmossa, som är klassad som missgynnad, vilket innebär att den inte
är hotad. Mossan påträffades endast söder om befintligt sand- och klarningsmagasin, och den kan komma att
påverkas vid en gruvetablering. Den akut hotade och rödlistade Natura 2000-arten fjällräv uppehåller sig i
området och dess omgivningar, men kända lyor ligger utanför gruvområdet och den bedöms inte hotas av en
gruvdrift.
Fornlämningar
I närområdet till Stekenjokk ca 1 km väster om Levimineraliseringen och vid planerad nedfart samt väster
och sydväst om sandmagasinet mot Jämtlandsgränsen finns fasta fornlämningar såsom kåtor och härdar, som
skyddas av Kulturminneslagen (SFS 1988). Det innebär att alla ingrepp i fornlämningen samt ett område runt
fornlämningen är tillståndspliktiga hos länsstyrelsen.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
32
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Riksintresse rennäring
Den planerade gruvverksamheten bedöms främst komma att påverka riksintresset rennäring. Hela Stekenjokkområdet är av riksintresse för rennäring och gruvområdet är ett kärnområde. Påverkan på rennäringen
bedöms ske i form av förlust av betesmark, förändrade flyttleder, störning under kalvning, brunst, flyttning
och fri strövning med bete samt ökad arbetsbelastning på samerna med ekonomiska och sociala konsekvenser. Då gruvverksamhet tidigare har bedrivits av Boliden med bibehållen renstam bedöms dock att det
finns möjlighet till samexistens med både rennäring och gruvdrift. Detta kommer dock att ställa krav på
gruvbolaget att kontinuerligt samråda med samebyarna och vidta de åtgärder av både ekonomiskt och
tekniskt slag som överenskoms för att minska negativ påverkan på rennäringen.
Planerad gruvverksamhet bedöms således vara förenlig med de värden av riksintresse för kulturmiljö,
naturvård, obrutet fjäll, skyddade vattendrag, rennäring, friluftsliv, turism och friluftsliv samt Natura 2000områden som finns i området.
Natura 2000-området Vardo-, Laster- och Fjällfjällen
Speciell uppmärksamhet har riktats mot det närliggande Natura 2000-området Vardo-, Laster- och Fjällfjällen, som gränsar till den planerade nya dammen i nordöst, och Levimalmen är belägen under området.
Dess kvalitet består i ett vidsträckt område med stor variation och många representativa habitat för den
svenska alpina regionen och en låg mänsklig påverkansgrad. Enligt 7 kapitlet 28a § i miljöbalken krävs en
särskild Natura 2000-prövning om den planerade verksamheten på ett betydande sätt befaras påverka miljön
i ett sådant område. Härmed avses en objektiv bedömning av om en gynnsam bevarandestatus kan bibehållas
för de arter och naturtyper (habitat) som föranlett att området utpekats som Natura 2000-område. En verksamhet kan således antas påverka miljön i ett naturområde på ett betydande sätt om den försvårar bevarandet
av skyddade naturtyper samt livsmiljöer och arter i området och därmed arternas fortlevnad i livskraftiga
bestånd.
Då det planerade gruvområdet inte ligger inne i Natura 2000-området påverkas inte kvaliteten ”vidsträckt
område med stor variation och många representativa habitat för den svenska alpina regionen och en låg
mänsklig påverkansgrad”. Det som skulle kunna påverka Natura 2000-området är om brytningen av Levimalmen riskerar att dränera värdefulla vattenområden. För att klargöra detta har en naturvärdesinventering
och bottenfaunaundersökning gjorts av vattenområdet Duoranjaureh, som utgör ett av Saxåns källflöden och
som angränsar till Levimalmens norra sträckning2,28. Undersökningarna har visat på förekomst av bottenfauna som är typisk för näringsfattiga miljöer i fjällvatten och inga rödlistade arter påträffades. Inför ansökan
om miljötillstånd kommer en kartering av vattenförande sprickzoner i anslutning till Levimalmens läge att
göras. Baserat på kunskaper om sprickzoner utförs hydrogeologiska beräkningar för att bedöma risken för
grundvatteninflöde i brytningsorterna samt vad detta får för konsekvenser på vattensituationen i lösa
avlagringar och vattendrag. Resultatet från de hydrologiska utredningarna blir vägledande för brytningsplanen av Levimalmen samt förebyggande åtgärder, för att säkerställa att vattenområdet Duoranjaureh inte
påverkas negativt av eventuellt förändrade grundvattenförhållanden.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
33
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Natura 2000-arten fjällräv
Den akut hotade och rödlistade Natura 2000-arten Fjällräv finns i Stekenjokkområdet och dess omgivningar.
En gruvbrytning i Stekenjokk kan påverka fjällrävens reproduktionsmöjligheter i området, dock finns inga
lyor i direkt anslutning till gruvområdet. Sprängning ger upphov till vibrationer och verksamheten medför
även buller och ökad trafik. Markvibrationer genererade av de planerade sprängningarna i olika delar av
gruvan har beräknats av Nitro Consult AB40. De förväntade vibrationerna karakteriseras som låga om än
kännbara. Vid diskussion med Tomas Meijer3, forskare och expert på fjällräv vid Stockholms universitet, och
med ledning av kännedom om fjällrävens lyor i området, framkom att det största hotet mot fjällräven utgörs
av trafiken. Trafiken stör och hindrar fjällrävens förflyttningar i området mellan Norge och Stekenjokkområdet. Detta kan medföra att den lya som ligger närmast vägen kan bli obebodd. Det finns dock flera lyor
kvar där föryngring har skett under de senaste åren.
Därmed blir den sammanvägda bedömningen att den planerade verksamheten inte riskerar att på ett
betydande sätt påverka miljön i Natura 2000-området Vardo-, Laster- och Fjällfjällen eller Natura 2000-arten
fjällräv. Sålunda bedöms att det inte krävs någon särskild Natura 2000-prövning av den planerade verksamheten enligt 7 kapitlet 28a § i miljöbalken.
5.3
Allmänna hänsynsreglerna (2 kap.)
Vilhelmina Mineral AB anser att man följt de allmänna hänsynsreglerna genom att det i projektet;

har genomförts de inventeringar, undersökningar och samråd som behövs för att avgöra vilka miljöeffekter som kan uppkomma, samt att det kommer att utföras undersökningar på plats och i laboratorium,
göras utvärderingar och föreslås åtgärder enligt accepterade metoder och bästa möjliga teknik från teknisk och ekonomisk synpunkt utifrån dagens kunskap (Bevisbörderegeln, 1§ och Kunskapskravet, 2§),

föreslagits och kommer att vidtas de skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått samt
använda bästa möjliga teknik från teknisk och ekonomisk synpunkt utifrån dagens kunskap som den
planerade typen av verksamhet kräver på kort och lång sikt i en omgivning med mycket höga värden för
natur, kultur och rennäring (Försiktighetsprincipen, 3§),

kommer att väljas sådana produkter, t.ex. fordonsoljor och sprängmedel, som är minst skadliga för
miljön där detta är möjligt (Produktvalsprincipen, 4§),

kommer att väljas processlösning och annan teknik för att på bästa sätt hushålla med råvaror (inkl.
utvinning av metallkoncentrat) och energi (Hushållnings- och kretsloppsprinciperna, 5§),

med hänsyn till karaktären hos gruvverksamheten har valts den plats som är lämpligast för miljön med
minsta ianspråktagande av mark genom att använda samma områden som vid tidigare gruvdrift
(Lokaliseringsprincipen, 6§),

kommer att integreras säkerhets- och miljöaspekter på kort och lång sikt i den dagliga verksamheten
under driftperioden genom att utarbeta säkerhetsrapport, miljöstyrningssystem och kontrollprogram samt
hålla regelbundna diskussioner med samebyarna (Försiktighetsprincipen, 3§ och Ansvar för att avhjälpa
skador, 8§),
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
34
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
6.0
LOKALISERINGENS FÖRENLIGHET MED ÖVERSIKTSPLANER,
DETALJPLANER OCH ANDRA BESTÄMMELSER FÖR MARK- OCH
VATTENANVÄNDNINGEN
6.1
Planförhållanden
Både Länsstyrelsen och kommunerna gör olika typer av planer, men planmonopolet, dvs. juridiskt bindande
planer, ligger idag på kommunerna. Länsstyrelsen utarbetar en Regional Utvecklingsplan, som beskriver
prioriterade branschområden som energifrågor etcetera, men utpekar inga fysiska områden för etablering.
Länsstyrelsen gör även planer för framtida vägar s.k. Vägplaner. På länsstyrelsenivå finns även Miljö- och
Planavdelningen, som hanterar frågor om rennäring, naturreservat och jakt ovan odlingsgränsen.
På kommunal nivå görs en Översiktsplan som är obligatorisk enligt Plan- och Bygglagen (PBL) och lagregleras enl. kap. 1 och 4 PBL samt kap. 3 och 4 MB. Den är inte juridiskt bindande för myndigheter och
enskilda som Områdesbestämmelser och Detaljplaner. Översiktsplanen infördes som ett planinstrument i
Plan- och bygglagen och skall bl.a. ses som en integrerad del i en samlad miljöpolitik. I ett europeiskt
perspektiv har planeringen även syftet att utveckla territoriets regionala, kulturella och geografiska mångfald.
Planen visar kommunens helhetssyn och ger en samordnad vägledning och stöd i beslut om användning av
mark- och vattenområden samt hur den bebyggda miljön ska bevaras och utvecklas. Översiktsplanen innebär
ett ställningstagande till allmänna intressen och även riksintressen. När prövning görs av ett ärende med två
oförenliga intressen bör framtida förändringar prövas mot det intresse som har prioriterats i översiktsplanen.
Områdesbestämmelser kan bara användas om de säkerställer översiktsplanens syfte eller tillgodoser ett
riksintresse.
För Stekenjokkområdet gäller Vilhelmina kommuns översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige år 20007.
De tre kommunerna i Södra Lappland, Dorotea, Vilhelmina och Åsele, har idag översiktsplaner som är i
behov av aktualisering. En ny samordnad revision av översiktsplanerna är under upprättande och skulle
enligt planen vara färdig under 2012, men är ännu inte klar41.
Gällande översiktsplan för Vilhelmina kommun innehåller ett antal områden där planeringsförutsättningar
och målsättningar beskrivs. Nedan redovisas de som är av betydelse för området runt Stekenjokk.
Rennäring: Rennäringen är en viktig näring att slå vakt om, och den har stort värde ur turistisk
synpunkt. Målsättningen är att behålla den verksamhetsnivå som finns idag och att utveckla förädling
av produkter, slöjdalster samt turistverksamhet med jakt och fiske. Rennäringen som sådan har också
ett stort värde ur turistisk synpunkt för Vilhelmina. Vid upprättande av skötselplaner ska man bevaka
rennäringen som riksintresse men samtidigt värna om den biologiska mångfalden. Projekt skall drivas
i samarbete med samerna i syfte att stärka näringen.
Jakt och fiske: Det är viktigt att jakt på rimliga villkor erbjuds till fler än exklusivt fastighetsägare.
Jakt i fjällområdet måste ske i nära samarbete med rennäringen, som bör bli delaktiga i verksamheten.
Kommunens målsättning är att stödja, förbättra och utveckla möjligheterna till fiske, och stötta
fiskevårdsområden som höjer kvaliteten på fiskevatten för allmänhet och besöksnäring.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
35
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Fritid, turism och rekreation: Förbättring och utveckling av turism och fritidsmöjligheter, bl.a.
genom satsning på fiskevård och serviceanläggningar i Kultsjödalen samt utveckling av naturnära
turism i Saxnäs. I fjällområdet skall utbudet av fiskevatten öka, ledsystem för vandring och skoterkörning byggas ut, och nya övernattningsstugor uppföras.
Vattenkraft: Ingen ytterligare vattenkraftsutbyggnad ska få ske i kommunen med undantag för
minikraftverk och effektivisering av befintliga kraftverk med ny teknik. Effektiviseringar får dock inte
medföra ytterligare regleringar av vattenflödet.
Vindkraft: kommunen är positiv till anläggande av vindkraftverk i mindre grupper, under förutsättning att miljöpåverkan, vindförhållanden och övriga förhållanden för vindkraft är acceptabla. Flera
vindkraftverk bör samlas i områden med gynnsamma förhållanden där det finns nödvändig infrastruktur som vägar och ledningar.
Gruvor: Påverka ägarna till malm- och stenfyndigheter att genomföra fortsatt prospektering för att
hitta nya fyndigheter och omvärdera äldre, samt att undersöka möjligheterna att utvinna industrimineral och prydnadssten. Vid aktuella gruvprojekt vill kommunen ha möjlighet att göra avvägning
mellan sysselsättningsaspekter och miljöintressen enligt försiktighetsprincipen.
Ett återöppnande av Stekenjokkgruvan strider inte mot Vilhelmina kommuns översiktsplan med
målsättningar för utnyttjande av mark- och vattenområden inom kommunen.
Det finns inga detaljplaner eller områdesbestämmelser för Stekenjokkområdet, och området ligger utanför
allmänna vatten- och avloppsanläggningar.
6.2
Andra bestämmelser
Vindkraftplan
I och med det kommunala planmonopolet är det kommunerna som har bestämmanderätten över mark- och
vattenanvändningen. Det är först när en ändrad mark- och vattenanvändning prövas enligt miljöbalken som
riksintresset får en rättslig betydelse, och riksintressena bedöms mot varandra. Flera kommuner i Västerbottens län har fått medel från Boverket för att utreda lämpliga platser för utbyggnad av vindkraftsparker.
Samtidigt sker en intensiv debatt i Sverige angående den svenska planeringsmodellen och dess svagheter och
hur man ska finna en modell med mer deltagande från olika intressenter.
Vilhelmina kommun har tillsammans med Dorotea och Åsele kommuner genomfört en översiktsplanering av
områden där vindkraftverk kan tänkas lokaliseras samt områden där vindkraftverk inte anses lämpliga att
bygga inom kommunerna. I Vindkraftplan för Södra Lappland – tillägg till översiktsplan antagen av
Vilhelmina kommun 2010-06-146 anges att hela fjällområdet mot norska gränsen i Vilhelmina kommun
inklusive Stekenjokkområdet är avsatt som ett stoppområde för vindkraft (Figur 6-1). Gränsen sammanfaller
med obrutet fjällområde i Västerbottens och Jämtlands län, men innefattar även Stekenjokkområdet i
Vilhelmina kommun och Borgafjällen och Gitsfjället i Dorotea kommun.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
36
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Figur 6-1: Stoppområden för vindkraft i Vilhelmina, Dorotea och Strömsunds kommuner
23
Det innebär att kommunen inte kommer att bevilja tillstånd för utbyggnad av vindkraft i Stekenjokkområdet.
I vindkraftplanen6 står följande (kap. 2.5 sid. 20); ”Det är t.ex. inte lämpligt att föreslå områden för vindkraft
som av kommunen är undantagna. Däremot kan vindkraft vara förenligt med tillståndsgiven berg- och
grustäktsverksamhet som redan är en ”störande” verksamhet”.
Ett flertal identifierade utredningsområden för vindkraftetablering har identifierats av kommunen och de
flesta ligger sydöst om Vilhelmina. Endast tre ligger norr om Vilhelmina; Västra Sjulsberget i norra
kommundelen vid gränsen mot Lycksele, samt Dabbsjön och Oxfjället sydöst om Borgafjäll i Dorotea
kommun (Figur 5-5).
Program för bevarande av odlingslandskapet
Dagens odlingslandskap hotas av den ökade specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Inom
länsstyrelsens Landsbygdsprogram 2007 – 201342,43 för landsbygdens utveckling finns en Plan för Utvald
Miljö44, som syftar till att bevara och stärka natur- och kulturmiljö- och rekreationsvärden i odlingslandskapet. Planen pekar ut länets mest värdefulla landskap, områden, markslag, natur- och kulturmiljöer och
byggnadstyper. Planen är framtagen tillsammans med lokala myndigheter och intresseorganisationer vilket
lägger en grund för att natur- och kulturvårdssatsningarna stöds av människor på landsbygden. Bevarandevärda odlingslandskap finns runt ett antal jordbruksbyar i östra delen av kommunen och i älvdalgången från
Vilhelmina tätort upp till Klimpfjäll samt i älvdalgången från Vojmsjön upp till Kittelfjäll och norr om
Ransarområdet. Stekenjokkområdet berörs således inte.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
37
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
6.3
Ägorätt
De fastighetsägare och övriga sakägare som berörs av undersökningstillstånden Levimalmen nr 1,
Strekenjokk nr1 och nr 2 samt ansökta bearbetningskoncessioner Levi K nr 1 och Stekenjokk K nr 1 har
utretts av Lantmäteriverket (2012) (Tabell 6-1).
Stekenjokk K nr 1
Levi K nr1
Tabell 6-1: Berörda fastighetsägare och övriga sakägare för undersökningstillstånd och ansökta
bearbetningskoncessioner
6.4
Undersöknings- Ägande
tillstånd
Markägare
Levimalmen
nr 1
Sakägare
Ägare
Adress
Vilhelmina
Kronoöverloppsmarken 1:1
Vilhelmina södra sameby
Stekenjokk
nr 1 & 2
Sakägare
Vilhelmina
Kronoöverloppsmarken 1:1
Strömsund Orrnäsfjäll 1:1
Vilhelmina södra sameby
Statens Fastighetsverk, Box 2263,
103 16 Stockholm
Ordf Thomas Nejne, Box 2077,
910 89 Klimpfjäll
Statens Fastighetsverk, Box 2263,
103 16 Stockholm
Sakägare
Voernese sameby
Markägare
Ordf Thomas Nejne, Box 2077,
910 89 Klimpfjäll
Ordf Thomas Kroik-Kristoffersson,
Fack 54, 917 04 Borgafjäll
Sammanfattande bedömning
För Stekenjokkområdet gäller Vilhelmina kommuns översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 20007.
Ett öppnande av Stekenjokkgruvan ligger i linje med kommunens översiktsplan för gruvor, och strider inte
mot planen för övriga intressen om nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas och samarbete sker med samerna
och övriga intressenter.
Stekenjokkområdet omfattas inte av någon detaljplan eller områdesbestämmelser och området ligger utanför
allmänna vatten- och avloppsanläggningar.
Gruvverksamheten bedöms således vara förenlig med befintliga planer och andra bestämmelser för markoch vattenanvändningen.
7.0
VERKSAMHETENS MILJÖKONSEKVENSER
7.1
Markomvandlande arbeten
Under uppbyggnadsskedet och driftperioden kommer befintliga dammar för sandmagasinet att byggas på i
etapper med gråberg från dagbrottet. Ett industriområde och upplag för malm och gråberg kommer att anläggas på tidigare använda områden. Diken kommer att grävas vid gruvområdet för avledning av tillrinnande
vatten samt inom området för uppsamling och rening i bassänger av vatten från industriområde och upplag.
Efter avslutning av gruvverksamheten kommer sandmagasinet att efterbehandlas på samma sätt som dagens
situation med vattenöverdämning och bilda en sjö med ett fiskbestånd. Gråbergsupplag kommer att efter-
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
38
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
behandlas på lämpligt sätt för att skydda omgivande miljö. Industribyggnader kommer att hanteras i enlighet
med överenskommelser med samer och myndigheter.
Markomvandlande arbeten bedöms därför inte att påverka omgivande miljö betydligt mer än dagens situation
om nödvändiga åtgärder vidtas.
7.2
Planerade miljöskyddsåtgärder
Rennäring
För att undvika och lindra konsekvenserna av en gruvetablering vid Stekenjokk är det viktigt att visa en
positiv inställning till en uthållig rennäring i området, och ha en konstruktiv och kontinuerlig dialog med
samebyarna. Anställda och konsulter måste erhålla kunskap i samekulturen och hur rennäringen bedrivs
särskilt i Stekenjokkområdet. Forskning om rennäringen, som t.ex. påverkan på rennäringen av en gruvetablering, kan även stöttas.
Verksamheten måste ta hänsyn till de aktiviteter som samerna bedriver inom renskötselåret. Förebyggande
och skadereducerande åtgärder skall vidtas samt ekonomisk ersättning och stöd av olika slag ges till rennäringen. Vid transporten av renar förbi gruvområdet skall t.ex. övervägas att stoppa störande verksamhet
under en kortare period, och stänga av vägen förbi gruvan då renarna flyttas över vägen. De kulturvärden
som finns i området skall även skyddas.
Förebyggande och skadereducerande åtgärder är exempelvis ekonomisk ersättning för förlust av betesmark,
utfordring, ökade arbetsinsatser, ökad bränsleåtgång och förslitning av fordon, ökad användning av
helikopter, användande av lastbil vid flytt förbi gruvområdet, samt uppsättning och underhåll av stängsel. För
en detaljerad beskrivning av de åtgärder som föreslås hänvisas till Bilaga 5, kap. 11 i inlämnad MKB till
Bergmästaren 2011-07-251.
Naturvärden
Den genomförda naturinventeringen identifierade en rödlistad art, långskaftad svanmossa, inom det område
som anges som lokaliseringsalternativ 3 för sandmagasinet, vilket dock inte bedöms som aktuellt att
använda.
I fråga om Natura 2000-området Vardo-, Laster- och Fjällfjällen avses brytning av Levimalmen ske i underjordsgruva, så att vattenområdet Duoranjaureh inte påverkas negativt av förändrade grundvattenförhållanden.
Vid ev. inläckage av grundvatten kommer tätning av bergsprickor att ske, alternativt kan vattnet renas och
pumpas tillbaka till ovanliggande markområde. Vibrationer från sprängningar, buller eller trafik bedöms inte
bli av sådan storleksordning att de skulle utgöra en betydande störning för fjällräv i området3. För att
underlätta för fjällrävens fortbestånd i Stekenjokkområdet bör dock utfordring ske samtidigt med
kontrollerad avskjutning av rödräv3. Överbliven mat från matsalar bör omhändertas enligt gällande regelverk
och inte slängas i naturen, samt hundar förhindras att överföra skabb till fjällräven.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
39
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Kulturvärden
Innan någon verksamhet påbörjas inom det planerade gruvområdet bör en detaljerad fornminnesinventering
utföras av de berörda samebyarna i samarbete med Västerbottens Museum. Detta bör genomföras dels för att
ge samebyarna möjlighet att utforska sin egen historia och dels för att de fornminnesinventeringar som gjorts
har varit för översiktliga och inte täcker ett tillräckligt stort område runt det planerade gruvområdet.
För att hindra att Dödsstenen, som är en fast fornlämning, överdäms av det nya sandmagasinet, bör den
skyddas med en estetiskt tilltalande invallning som utformas i samråd med samebyn. Om ett ventilationsschakt för underjordsgruvan kommer att behöva installeras söder om Stekenjokk, placeras detta så att inte
rennäringen, friluftslivet eller höga natur- och kulturvärden påverkas negativt.
Landskapsbild
Efter avslutad gruvdrift efterbehandlas gruvområdet genom att byggnader rivs alternativt behålls i samråd
med samebyn och myndigheter. Nedströmsdelarna av fyllnadsdammarna ges en flack lutning och ansluts på
ett naturligt sätt till den omgivande topografin. Sand- och klarningsmagasinet kommer att efterbehandlas
genom vattenöverdämning vilket gör att en sjö skapas med ett fiskbestånd liksom idag. Detta gör att
magasinet smälter in relativt bra i den vattenrika omgivningen på samma sätt som i dag, vilket bekräftas av
en satellitbild (Figur 7-1). Utformningen av magasinet bör dock göras så att det framgår att den lokala miljön
är ett resultat av industriell aktivitet, t ex genom att fyllnadsdammarna får en rak sträckning.
Sjöar och vattendrag
Tappning av vatten från sand- och klarningsmagasinet sker i enlighet med en tappningsplan, utformad för att
garantera att erforderlig utspädning sker vid sammanflödet med Saxån och för att undvika utsläpp under den
för recipienten känsligaste perioden. Utsläppsvattnets pH-värde övervakas kontinuerligt och åtgärdas vid
behov. Återvinningsvatten uttas från klarningsmagasinets utskovsdel.
Gruvans nuvarande vatteninnehåll kommer att provtas vid länspumpning och genomgå erforderlig
behandling innan utsläpp sker till recipient.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
40
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Figur 7-1: Satellitbild över Biellojaure- och Stekenjokkområdet i nordväst och Kultsjön i Öst
Länshållningsflödet från gruvan vid den planerade verksamheten förutsätts bli högre än vid tidigare
verksamhet då det uppmättes till drygt 60 m3/h. Vattnet pumpas till sand- och klarningsmagasinet för
integrerad behandling tillsammans med restproduktens vatteninnehåll. Uppsamlingssystemet för gruvvatten
under jord kommer att förses med oljefällor för avskiljning av olja från spill och läckage.
Sanitärt spillvatten behandlas på sätt som beslutas av kommunens miljö- och byggnadsnämnd.
Luftmiljö
Då ingen termisk torkning av produkterna kommer att ske blir de enda punktkällorna för utsläpp till luft
ventilationsutsläpp från gruvutrymmen och lokaler med försumbar påverkan på utomhusmiljön. Diffus
damning från transporter kommer att i möjligaste mån begränsas genom vattenbegjutning av körbanor.
Strategier för att begränsa damning från öppna delar av sandmagasinet kommer att närmare utformas i
samband med att tekniska lösningar för sandutläggningen utformas.
Rekreation och friluftsliv inklusive jakt och fiske
Påverkan på viltets föda kan begränsas genom att förhindra dammtransport till omgivningen. Bräddat vatten
från sand- och klarningsmagasinet kontrolleras regelbundet under driftskedet med avseende på bl.a.
metallhalter för att säkerställa innehållande av utsläppsvillkor. Bräddningen kommer att ske efter en
tappningsplan som utformas för att ge lägsta möjliga påverkan på vattenmiljön. Efter avslutad drift
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
41
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
genomförs efterbehandling av industriområde och sand- och klarningsmagasin för att varaktigt begränsa
spridning av damm och lösta metaller.
Turism
Inga speciella åtgärder bedöms behövas för att minska negativ påverkan på turistnäringen.
Infrastruktur
Den planerade verksamheten bedöms i huvudsak ge upphov till en positiv påverkan på områdets
infrastruktur. Parkeringsfickorna för husvagnsparkering i anslutning till gruvområdet måste dock avlägsnas.
Vattenkraft
Uppfyllande av normala utsläppskrav till recipient räcker med bred marginal för att någon negativ påverkan
inte skall ske på Stalons vattenkraftstation45.
7.3
Konsekvenser för natur- och kulturvärden
Naturvärdespåverkan av tidigare gruvdrift
Det har inte varit möjligt att få fram någon information om eventuella naturvärden inom det markområde
som påverkades av den tidigare gruvdriften, dvs. de marker där sand- och klarningsmagasinet och gruvans
industriområde etablerades eller där nya vägar skapades till gruvområdet. Däremot finns en del uppgifter om
påverkan på fjällräven under gruvdriften, då antalet fjällrävar ökade vilket kan ha berott på utfordring av
personalen.
Förväntad naturvärdespåverkan av planerad gruvdrift
Det föreslagna alternativet att etablera det nya industriområdet på den tidigare platsen för industriområdet
och skapa ett sand- och klarningsmagasin genom påbyggnad av det tidigare nu efterbehandlade magasinsområdet, bedöms innebära en minimal risk för påverkan på närliggande naturvärden. Anledningen är att
förhållandevis små nya landområden (ca 20 % mer än tidigare) behöver tas i anspråk för en utökning av
sand- och klarningsmagasinet där inga speciella naturvärden förekommer enligt genomförd inventering27.
Endast lokaliseringsalternativ 3 för sand- och klarningsmagasin sammanfaller med utbredningsområdet för
den rödlistade Långskaftad svanmossa. Detta alternativ utgör dock det sämsta alternativet utifrån tekniska
kriterier och har därför valts bort (Figur 3-2). Förekomsten av den skyddsvärda mossan stärker alltså
argumenten för att inte välja lokaliseringsalternativ 3.
Kulturvärdespåverkan av tidigare gruvdrift
Enligt vad som går att uttyda från fornminnesinventeringarna som gjordes 1999 - 2001 så har gruvverksamheten vid Stekenjokk inte påverkat fornminneslämningar eller andra kulturvärden nämnvärt. Den grav som
enligt FMIS register ligger intill gruvdammen, under ett blocköverhäng, befinner sig dock i riskzonen för att
tidvis ligga under vatten. Graven, som också finns markerad i Figur 5-7, är troligtvis den som kallas för
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
42
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Dödsstenen i fornminnesinventeringarnas rapporter. Enligt anteckningar skall det under 1920-talet ha funnits
två skelett synliga på platsen, men när graven återfanns år 2000 fanns inga skelett synliga.
Förväntad kulturvärdespåverkan av planerad gruvdrift
De kulturvärden som identifierats i närområdet utgörs främst av ett antal härdar och kåtor, någon enstaka
förvaringsanläggning och en grav. Av de fasta fornlämningar som idag finns registrerade i FMIS och skogsstyrelsens databas kommer endast den redan påverkade Dödsstenen att påverkas. Enligt sökt alternativ för
lokalisering av sand- och klarningsmagasin, kommer dämningsgränsen att höjas 4,3 m vilket medför att
Dödsstenen troligtvis permanent kan hamna under vatten. Åtgärder måsta alltså vidtas för att förhindra en
överdämning av denna fornlämning.
En ny detaljerad fornminnesinventering av de berörda samebyarna i samarbete med Västerbottens Museum
kommer troligtvis inte att innebära att nya icke kända fornminnen upptäcks inom befintligt gruvområde utan
endast i omgivningarna. Då ett nyöppnande av gruvan medför en etablering på samma plats som tidigare
verksamhet bedöms att ingen ytterligare påverkan på samekulturen kommer att ske. Däremot kan eventuellt
nya fynd komma att behöva beaktas om en utökning sker av verksamheten.
7.4
Utsläpp till vatten
Miljöpåverkan under tidigare gruvdrift
Nedströms gruvområdet uppmättes i vatten lägre zinkhalter under gruvdrift än före. Kadmiumhalten i vatten,
som före gruvdrift uppmättes till 0,3 – 10 µg/l, konstaterades 1986 ligga under mätmetodens detektionsgräns
0,02 µg/l. Detta understryker misstanken att vissa äldre analysdata för metaller i vatten inte är tillförlitliga.
En utförlig redogörelse av genomförda undersökningar och naturliga miljöförhållanden före gruvdrift samt
tidigare och nuvarande utsläpp till vatten redovisas i avsnitt 6.2.1 – 6.2.3 i inlämnad MKB till
Bergmästaren1.
Återupprepningar av undersökningarna på 1970-talet, fast i något förminskad omfattning, genomfördes åren
1980 och 1986 under pågående gruvdrift. Sammanfattningsvis påvisade undersökningarna på 1980-talet en
ökning av förekomsten av vissa metaller på olika nivåer i vattenekosystemet nedströms gruvområdet.
Däremot noterades få eller inga förändringar av växt- och djursamhällenas sammansättning.

Exempelvis registrerades 1980 och 1986 något högre halter av zink och järn i vatten nedströms
gruvan än uppströms. För koppar i vatten noterades däremot inga entydiga skillnader.

I sediment var en haltökning mer uppenbar. Med reservation för att sedimentundersökningar i vattendrag bör tolkas med viss försiktighet visar undersökningarna 1980 och 1986 på en förhållandevis
tydlig haltökning i Saxåns sediment nedströms Stekenjokkens tillflöde. I Kultsjöns västra del ökade
mellan 1973 och 1986 koncentrationen av zink, bly och koppar i bottensedimenten 2 - 5 gånger, och
kadmium eventuellt ytterligare något.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
43
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
b

Även hos snäckor och kransalger registrerades haltförhöjningar av zink, bly och kadmium nedströms
gruvan, varav kadmium svarade för den största ökningen på 3 - 10 gånger. Dock bör det samtidigt
uppmärksammas att kadmiumhalten i snäckor och alger i de övre delarna av referensområdet, i
Ransarån, låg på nästan samma nivå som nedströms gruvan under drift.

I fiskvävnad uppmättes däremot inga haltskillnader i olika delar av systemet som kunde hänföras till
gruvdriften, förutom möjligen något högre kadmiumhalter i laklever från Kultsjön än från Ransaren.

För närsalterna fosfor och kväve noterades i Kultsjöns vatten en ökning mellan 1973 och 1986, för
fosfor från ca 2 till 6 µg/l och för kväve från 140 till ca 200 µg/l. Orsakerna kan ha varit flera, såsom
närsalttillskott från den befolkningsökning som gruvan ledde till i området, närsaltsurlakning från
marker genom reglering, vägbyggen etc., samt kväverester från sprängämnen i gruvan.

Hos de bottenlevande djursamhällena och påväxtsamhällena konstaterades inga eller endast små
förändringar orsakade av gruvdriften. I Saxån närmast gruvan påträffades såväl fler djurarter som individer 1986 jämfört med 1973, medan artrikedomen hos påväxtalgerna istället minskat något under
denna period. Lite längre ner i Saxån noterades bl.a. att ett dagsländesläkte stimulerats, vilket påverkade djursamhällets diversitetb. Förändringarna i ån tolkades i första hand som en gödningseffekt.

I Kultsjön såg bottenfaunasamhället i stort sett identiskt ut 1973 och 1986.

Undersökningar av fiskars tillväxt (röding och öring) resulterade inte i några skillnader, vare sig
mellan olika år eller mellan olika geografiska delar av det undersökta vattensystemet. Hos lake fanns
indikationer på en något snabbare tillväxt i Ransaren än i Kultsjön.

Inga tendenser till försurning, som skulle kunna härledas till en effekt av tiosulfatutsläpp, har
registrerats i recipienten (Tabell 7-1). Eventuella försurningseffekter i Saxån av tiosulfatutsläpp borde
ha yttrat sig i en generell pH-sänkning mot utflödet i sjön. Någon sådan effekt kan inte skönjas av
tidigare mätresultat.
Diversitetindexet är bl.a. ett mått på djurens fördelning mellan olika arter. Om en eller flera arter dominerar ger detta ett lägre diversitetsindex.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
44
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Tabell 7-1: Vattnets pH under gruvans tidigare drift 1976 - 1988 i utlopp från sandmagasin och i Saxån
uppströms och nedströms Stekenjokkens utflöde samt före åns utflöde i Kultsjön
Utlopp
Saxån
År
Månad
sandmagasin*
uppströms nedströms utflöde
1980
1983
juni
juni
augusti
september
1984 maj
augusti
september
1985 juni
augusti
sept/okt
1986 maj
augusti
september
1987 augusti
1988 juni
augusti
* Månadsmedelvärden
8,0
6,5
7,2
7,8
7,5
7,7
7,5
7,1
6,5
7,1
7,5
7,2
6,9
7,0
7,3
7,1
8,7
8,0
8,4
7,6
6,9
8,3
7,3
5,6
7,4
7,6
6,8
6,6
6,9
7,5
6,8
7,3
8,5
7,9
8,6
7,6
6,7
8,2
6,9
5,8
7,5
7,4
6,9
7,3
6,9
7,4
6,8
7,1
8,8
7,6
8,2
7,6
7,0
8,1
7,1
6,9
7,4
7,3
6,8
7,3
6,7
7,6
6,8
7,1
Mätningar inom ramen för gruvans recipientkontroll i Saxån nedströms Stekenjokkens utflöde har resulterat i
koncentrationer av metaller, sulfat och kvävefraktioner enligt Tabell 7-2. Med reservation för att analysresultat för metaller i naturvatten från slutet av 1970-talet generellt sett måste betraktas som osäkra pga.
dåtidens analysosäkerhet, verkar halten av zink och koppar under gruvans driftstid ha legat på en nivå
ungefär tre gånger högre än under den följande perioden då driften avslutats och efterbehandlingen färdigställts (1991). För bly är skillnaden större, medan tidigare kadmiumanalyser är alltför osäkra för en tolkning.
Tabell 7-2: Koncentrationer i Saxån nedströms Stekenjokkens utflöde under och efter drift vid Stekenjokkgruvan som medelvärden för angivna perioder (1999 - 2005 avser juni - september)
Ämne
Sort
Saxån Stn 3
Saxån Stn 3
1978 - 1980
1999 - 2005
Cu
µg/l
4
1,2
Pb
µg/l
3
0,09
Zn
µg/l
10
6,3
Cd
µg/l
<1
0,021
SO4
mg/l
10
2,9
NH4-N
mg/l
0,06
NO3-N
mg/l
0,04
-
Slutligen bör omnämnas en omständighet som påtalats av fiskevårdsföreningens ordförande Conny
Larsson10. Han menar att det tidvis observerades oljeförekomst i vattnet under den tidigare gruvperioden.
Detta yttrade sig i bl.a. att utlagda nät i Kultsjön blev ”oljiga” och att en oljehinna på vattenytan noterades i
samband med isfiske
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
45
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Aktuella miljöförhållanden efter avslutad gruvdrift
Det första skedet av gruvverksamheten i Stekenjokk avslutades år 1988 och efterbehandlingen av gruvområdet och sand- och klarningsmagasinet var slutfört år 1991. Senare års koncentrationer av metaller och
s.k. makrokonstituenter m.m. i recipientvattnet framgår av Tabell 7-3.
Tabell 7-3: Koncentrationer i vatten uppströms och nedströms Stekenjokkområdet som aritmetiska
medelvärden för perioden 1999 - 2005, juni - septemberc. Haltförhöjning på 2 - 5 ggr markerade
med gult och >5 ggr med orange.*
Ämne
Sort
Stekenjokken
Saxån
Jämförvärden
uppströms
nedströms
uppströms
nedströms
(stn 6)
(stn 5)
(stn 4)
(stn 3)
pH
7,2
7,2
7,4
7,3
Kond.
µS/cm
61
58
18
67
SO4
mg/l
2,2
6,1
1,0
2,9
3,5
Fosfor
µg/l
1,2
1,7
1,5
1,8
3,4
Cu
µg/l
0,5
2,2
0,5
1,2
0,3
Pb
µg/l
0,04
0,29
0,05
0,09
0,04
Zn
µg/l
2,8
15
3,1
6,3
0,9
Cd
ng/l
3,8
47
3,8
21
3
Cr
µg/l
0,07
0,05
0,04
0,05
0,1
Ni
µg/l
0,16
0,46
0,50
0,27
0,3
As
µg/l
0,38
0,24
0,09
0,13
0,06
Hg
ng/l
<2
<2
<2
<2
2
Fe
µg/l
22
55
19
29
33
Mn
µg/l
1,5
10
1,4
4,1
4,7
Ca
mg/l
9,3
8,9
1,8
3,5
7,9
Mg
mg/l
0,76
0,64
0,19
0,29
1,6
Na
mg/l
1,1
1,2
0,76
0,83
0,73
K
mg/l
<0,4
<0,4
<0,4
<0,4
0,31
Si
mg/l
1,1
0,8
0,47
0,54
0,27
Al
µg/l
7,3
18
14
17
21
Ba
µg/l
1,6
1,8
1,5
1,7
6,6
Co
µg/l
0,015
0,089
0,041
0,044
0,03
Mo
µg/l
0,20
0,18
0,22
0,21
0,05
Sr
µg/l
34
32
7,1
11
11
* Jämförvärden är för flertalet metaller (Cu, Pb, Zn, Cd, Cr, Ni, As, Hg & Co) hämtade från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder46; bakgrundshalter för mindre vattendrag i norra Sverige, respektive för Ba, Mo & Sr från en riksinventering 1995 då
242 slumpvis utvalda svenska sjöar undersöktes (medianvärden). Övriga variabler är hämtade från en liknande riksinventering av svenska sjöar år 2000, från vilken en utsortering gjorts av sjöar belägna mer än 600 m över havet respektive på högst
10 mils avstånd från Stekenjokk (medelvärden).
Då Stekenjokken passerar det tidigare gruvområdet ökar idag vattnets kadmiumhalt i genomsnitt drygt 10
gånger, medan haltökningen är ungefär hälften så stor för zink och bly. Smärre haltökningar har även
registreras för bl.a. koppar och sulfat. Till vilken del dessa haltökningar beror av den bedrivna verksamheten
respektive av områdets rikedom på sulfidmineraliseringar låter sig inte avgöras.
c
Sammanställningen har föregåtts av en utgallring av vissa värden under detektionsgränsen samt av osannolika resultat
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
46
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
I Saxån efter tillflödet från Stekenjokken är bilden ungefär densamma med störst haltökning för kadmium, i
detta fall ca 5 gånger. Bly verkar i huvudsak fastläggas i Stekenjokken innan den når Saxån, och orsakar
därför endast en smärre haltökning i ån.
För övriga variabler är haltskillnaderna små och i de allra flesta fall även i nivå med de jämförvärden som
tagits fram. Som kuriosum kan noteras att bariumhalten verkar vara lägre och molybdenhalten högre i detta
område än i svenska ytvatten i allmänhet.
Inga eller endast sporadiska undersökningar av sediment och organismsamhällen har veterligen gjorts sedan
gruvdriften upphörde, med undantag av fisk. För att förbättra kunskapen om de nuvarande miljöförhållandena i Stekenjokksområdets vattensystem, planeras en uppföljning av undersökningarna från 198647 i
samband med en kommande ansökan om miljötillstånd.
Etableringen av växt- och djursamhällen i det efterbehandlade sand- och klarningsmagasinet har följts upp
under senare år, med det tidigare råvattenmagasinet som referenslokal. Ett löst organiskt sediment som
täcker delar av anrikningssanden har kunnat observeras. Sand- och klarningsmagasinet hyser flera former av
biologiskt liv, bl.a. ett välutvecklat planktonbestånd, vattenskalbaggar och sländlarver. I magasinet har även
utvecklats ett relativt tätt och storvuxet bestånd av röding, som även verkar reproducera sig där (Figur Figur
7-2). Rödingens lever innehåller låga halter av flertalet metaller förutom kadmium, som verkar vara något
förhöjd i fisk från såväl sand- och klarningsmagasinet som referenslokalen.
600
500
längd/mm
400
Röding 97
Röding 00
300
200
100
0
0
100
200
300
400
500
600
700
800
900
vikt/g
Figur 7-2: Rödingfångst i det efterbehandlade sand- och klarningsmagasinet vid provfisket sommaren 2000
(fotot), samt fiskens storleksfördelning vid provfiskena 1997 och 2000. Foto Anders Lundkvist.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
47
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Förväntad miljöpåverkan under kommande gruvdrift
Koncentrationer av metaller, kväveföreningar m.m. i det utgående vattnet till Stekenjokken från den
planerade verksamheten förväntas bli ungefär desamma som under föregående driftperiod (Tabell 7-4).
Mängderna av metaller bedöms i stort komma att ligga på jämförbara nivåer, men beror av vilken
kapacitesnivå som väljs för den framtida verksamheten.
Tabell 7-4: Koncentrationer i utgående vatten under och efter drift vid Stekenjokksgruvan som medelvärden
för angivna perioder (1999-2005 avser juni-september). På de undre raderna presenteras även
beräknade mängder vatten och zink
Sand- och
Sand- och
Dränagevatten
Bräddat
Ämne
Sort
klarningsmagasin
klarningsmagasin
genom dammar
dagbrottsvatten
drift
efterbehandlat
1978-88
1992-97
1999-2005
1999-2005
Cu
Pb
Zn
Cd
SO4
Tot-N
NO3-N
Flöde
Zink
µg/l
µg/l
µg/l
µg/l
57
65
230
2
mg/l
mg/l
mg/l
3
Mm /år
280
2,7
1,0
3,0
kg/år
690
2,7
0,50
92
0,41
14
0,59
650
1,7
0,35
18
48
1,5
110
0,02 – 0,05
30
140
ca 20
630 (86)d
48
Effektiva oljefällor kommer att installeras inom det interna vattensystemet, vilket hindrar framtida
oljeutsläpp.
Malmernas komplexicitet i Stekenjokkområdet kan innebära att provanrikningar måste genomföras innan
slutliga val av anrikningskemikalier m.m. kan göras för de olika mineraliseringarna, men troligtvis kommer
samma process och kemikalier att användas som vid tidigare verksamhet. Det bedöms därför som troligt att
utsläppta mängder av metaller och kväveföreningar inte skall bli nämnvärt större än de nivåer som var
gällande under den tidigare driftperioden (Tabell 7-5).
Tabell 7-5: Utsläppta mängder till vatten under Stekenjokksgruvans tidigare drifttid enligt utsläppskontrollen
Ämne
Cu
Pb
Zn
Cd
SO4
Tot-N
NO3-N
Vattenflöde
d
Sort
1978-88
Medel
kg/år
kg/år
kg/år
kg/år
ton/år
ton/år
ton/år
3
Mm /år
30 – 370
30 – 520
300 – 1 500
<3 – 10
440 – 1 100
3,1 – 13
0,8 – 5,3
1,7 – 4,4
160
180
690
<7
810
8,0
2,9
Zinkdränaget genom dammarna minskade kontinuerligt från 800 kg år 1992 till 30 kg år 1997.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
48
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Därmed kan man förvänta att även miljötillståndet i recipienten blir ungefär detsamma under den planerade
driftperioden som under den tidigare. Detta innebär en ökad förekomst av vissa metaller på olika nivåer i
vattenekosystemet nedströms gruvområdet, men med få eller inga noterbara förändringar av växt- och djursamhällenas sammansättning som följd. Denna ”förändring” skall ses i perspektivet av de förhållanden som
rådde på 1970-talet innan gruvan etablerades. Huruvida det kommer att innebära någon reell förändring sett
till dagens förhållanden, får den i samband med miljöprövningen kommande recipientundersökningen utvisa.
Förväntad miljöpåverkan efter avslutad gruvdrift
Efter avslutad gruvdrift kommer sand- och klarningsmagasinet enligt nuvarande planer att efterbehandlas på
samma sätt som tidigare, dvs. genom överdämning. Den framtida efterbehandlade magasinsyta som kan
utsättas för exponering blir marginellt större än dagens. Samtidigt leder etablerandet av en ny, högre
dammkropp utanför den befintliga och en höjning av dämningsgränsen med 4,3 m, till att metalltransporten
från den befintliga dammkroppen förväntas minska. Sammantaget innebär detta att transporten av metaller,
sulfat m.m. från det framtida efterbehandlade sand- och klarningsmagasinet kan komma att bli något mindre
än om den planerade återupptagna gruvdriften inte kommer till stånd.
7.5
Utsläpp till luft och buller
Luftmiljöpåverkan av tidigare gruvdrift
Den påverkan på luftmiljön som skedde under tidigare drift var av ringa omfattning. I läsidan från industriområde och sandmagasin kunde dock diffus damning under barmarksperioden uppstå vid stark blåst.
Dessutom skedde utsläpp av klimatpåverkande gaser från förbränning av olja i arbetsfordon, uppvärmningsanordningar och vid sligtorkning. Från sligtorkningen avgick även metalhaltigt stoft till omgivningsluft.
Efter avveckling av verksamheten har i stort sett all påverkan på luftmiljön upphört.
Förväntad luftmiljöpåverkan av kommande gruvdrift
Även vid en återupptagen verksamhet bedöms påverkan på luftmiljön bli ringa. Diffus damning från
transporter kommer att i möjligaste mån begränsas genom vattenbegjutning av körbanor. Strategier för att
begränsa damning från öppna delar av sandmagasinet kommer att närmare utformas i samband med att
tekniska lösningar för sandutläggningen utformas. Då ingen termisk torkning av produkterna avses komma
att ske blir de enda punktkällorna för utsläpp till luft ventilationsutsläpp från gruvutrymmen och lokaler,
vilket bedöms innebära en försumbar påverkan på utomhusmiljön. Utsläpp av klimatpåverkande gaser från
förbränning av fossila bränslen kommer att ske från fordon och uppvärmningsanordningar.
Luftmiljöpåverkan i form av buller från gruvområdet har analyserats av Tunemalm Akustik AB49. Den
dimensionerande bullerkällan antas vara krossanläggningen som placeras i en byggnad. Beräkningarna visar
att ”Riktvärdena för buller i det näraliggande Natura 2000-området uppfylls under dag, kväll och natt för
såväl ekvivalent som maximal ljudnivå. Närmaste bebyggelse ligger i Klimpfjäll ca 15 km öster om gruvområdet och berörs således inte av buller från gruvområdet.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
49
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
7.6
Sammanfattande bedömning
Då en ny gruvverksamhet i Stekenjokk planeras ske på samma industriområde som tidigare, och med samma
sand- och klarningsmagasin med endast en mindre utvidgning av sandmagasinet, bedöms markomvandlande
arbeten därför inte påverka omgivande miljö betydligt mer än dagens situation om nödvändiga åtgärder
vidtas. Det bedöms även innebära en minimal risk för påverkan på närliggande naturvärden och fornminnen
av tidigare rennäring. Av de fasta fornlämningar som idag finns registrerade kommer den redan påverkade
Dödsstenen att påverkas.
Miljötillståndet i nedströms liggande recipienter förväntas bli ungefär detsamma under den planerade driftperioden som under den tidigare. En ökad förekomst av vissa metaller i vattenekosystemet nedströms gruvområdet kommer att ske, men endast få eller inga noterbara förändringar av växt- och djursamhällenas
sammansättning bedöms uppkomma i jämförelse med förhållandena innan tidigare gruvverksamhet. Efter
avslutad gruvdrift kan transporten av metaller, sulfat m.m. från det framtida efterbehandlade sand- och
klarningsmagasinet komma att bli något mindre än om den planerade återupptagna gruvdriften inte kommer
till stånd.
Den påverkan på luftmiljön som skedde under tidigare gruvdrift var av ringa omfattning, och den bedöms bli
densamma även vid en återupptagen verksamhet. Buller från gruvområdet beräknas uppfylla givna riktvärden i närliggande Natura 2000-område, och påverkan bedöms således vara liten för omgivande naturvärden och friluftsliv.
8.0
VERKSAMHETENS INVERKAN PÅ ANNAT UTNYTTJANDE AV
MARK- OCH VATTENOMRÅDENA
Fastighets- och sakägare i området är Statens Fastighetsverk, Vilhelmina södra sameby och Voernese (f.d.
Frostvikens norra) sameby. Konkurrerande markanvändning avser i huvudsak rennäringen, men även
friluftsliv och turism.
8.1
Rennäring
Rennäringens markanvändning och påverkan på rennäringen och samerna i Vilhelmina södra och Voernese
samebyar beskrivs i detalj i Bilaga 5 i inlämnad MKB till Bergmästaren 2011-07-251.
Påverkan av tidigare gruvverksamhet
Innan gruvan anlades med början 1974 kunde renarna ströva fritt och beta i Stekenjokkområdet. Däremot
blev renskötseln störd då vägen mellan Klimpfjäll och Stekenjokk färdigställdes sommaren 1967 som en del
av förberedelserna till gruvdrift. Även vägsträckan mellan Stekenjokk och Ankarvattnet öppnades 1967, men
denna sträckning hölls dock inte öppen under vinterperioden. Hela vägsträckningen medförde en direkt
markförlust för Vilhelmina södra på 409 ha och för Voernese på 588 ha50. Förutom betesförlusten föranledde
även den ökade turismen störningar i renskötseln genom en uppdelning av betesmarkerna som medförde
ökade arbetsinsatser.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
50
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Under gruvdriften 1974 – 1988 förändrades renskötselmetoderna så att vid senare hälften av driftperioden
var motoriseringen fullt genomförd och skoter, helikopter samt terränggående motorcyklar användes i renskötselarbetet. De stora förändringarna som skedde under gruvdriften var att betesmark gick förlorad,
renarna stördes och kunde inte ströva fritt och beta i området, huvudflyttleden var tvungen att ändras så att
den gick söder och väster om gruvområdet, och flyttningen förbi gruvområdet blev mer arbetskrävande.
Användningen av Stekenjokkområdet före, under och efter tidigare gruvdrift beskrivs i detalj i Bilaga 5, kap.
7.3.2. i inlämnad MKB till Bergmästaren 2011-07-251. Vid diskussioner med samerna uppgavs att renarna
undvek i stort sett hela nyckelområdet där gruvan fanns, och endast strörenar betade där. Det innebär en undvikelsezon på 2 – 5 km och att det fysiska markområde som förlorades för renbete uppgick till ca 3000 hae.
Nuläge
Den betesmark som gick förlorad under gruvdriften har återtagits, förutom området för det efterbehandlade
sandmagasinet på ca 106 ha, samt råvattentäkten och industriområdet där växtlighet ännu inte har etablerats.
Dessutom har undersökningen av Levimalmen förstört betet i en korridor från sandmagasinet, och sandflykt
under gruvperioden har försämrat betet i direkt anslutning till gruvområdet samt intill den konstgjorda sjön
och utefter vägen. Totalt uppgår arean på det förlorade betet till uppskattningsvis 342 ha.
Renarna strövar numera fritt och betar i området liksom under perioden innan gruvdriften. Turismen har
dock ökat jämfört med tidigare, vilket medfört att störningen blivit större. Detta beror till viss del på gruvdriften, då industriområdet används till husvagnsparkering.
Den under gruvdriften förändrade huvudflyttleden används även idag, då omledningen av Stekenjokken
fortfarande utgör ett hinder att använda den tidigare flyttleden över gruvområdet. Det är dock väderförhållandena som styr hur renarna tar sig förbi Stekenjokkområdet. Exempelvis kan renarna ta en kortare väg
över Stikken eller längre österut över Skearmoetjålhte och Prånhtsoe. De kan även drivas söderut in i
Voernese sameby, vilket skedde i september 2007 på grund av vädret. Renhjordarna från Vilhelmina södra
och Voernese samebyar förenades söder om Stekenjokk, och drevs sedan förbi gruvområdet till hagen i
Bealloevaerie och Froskonbäckens fältslakteri. Förflyttningen till Froskonbäcken sker numera så snabbt som
möjligt, men vid behov kan renarna lämnas vid Stekenjokk för rastbete under flera dagar utan att de skingras.
Jämfört med åren innan gruvbrytningen medför dagens förhållanden med det efterbehandlade gruvområdet
inget merarbete för renskötseln.
Påverkan av planerad gruvverksamhet
Vilhelmina södra sameby bedriver renskötsel i Stekenjokkområdet under maj till november. Det medför att
en gruvetablering vid Stekenjokk kommer att påverka rennäringen, då renarna befinner sig i området under
den tid av renskötselåret som är viktig för renarna och samerna. De förändringar i renskötselarbetet som
samerna i Vilhelmina södra har farhågor skall hända vid en ny gruvdrift i Stekenjokk beskrivs nedan. För en
mer detaljerad beskrivning hänvisas till Bilaga 5, kap. 10.1 i inlämnad MKB till Bergmästaren 2011-07-251.
Här beskrivs förutom direkta konsekvenser även indirekta, funktionella och kumulativa konsekvenser.
e
Bilaga 5 kap. 7.3.2.3 (sid. 52) och kap. 7.3.3 (sid. 55) i inlämnad MKB till Bergmästaren.
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
51
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Effektiv betesmark kommer att gå förlorad och samerna bedömer att hela nyckelområdet förloras som vid
tidigare gruvperiod. Det innebär att undvikelsezonen uppgår till 2 – 5 km och det fysiska markområde som
inte effektivt kan utnyttjas är ca 3 000 ha (Figur 8-1).
Figur 8-1: Vilhelmina södra och Frostviken norra (numera Voernese) samebyars bedömning av förändring
av betesmarker och flyttleder vid en ny gruvdrift i Stekenjokk. Hela nyckelområdet vid den
planerade gruvan (ljusgrön rastrering) kommer att undvikas av renarna
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
52
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Renarna kommer att störas på samma sätt som tidigare, vilket innebär merarbete och ökade kostnader under
kalvmärkning, flytt förbi gruvområdet, brunst och fri betesgång. Renarna kommer inte att kunna ströva fritt
och beta i nyckelområdet. Trycket västerut mot norska gränsen, norrut mot Vilhelmina norra samt söderut
mot Voernese kommer att öka, och risken är stor att renhjordarna sammanblandas och känsliga betesmarker i
Voernese sameby kan komma att överbetas. Detta innebär en risk för konflikter mellan samebyarna, som
t.ex. kan leda till krav på stängsel. Det finns även risk att renarna på sin väg västerut mot Stekenjokk under
vår och höst undviker gruvområdet och vänder tillbaka österut. Samerna befarar också att störningen från
turister ökar då husvagnsparkeringen som idag finns på industriområdet troligtvis kommer att flyttas längs
vägen västerut, där renarna går över under flytten till och förbi Stekenjokk.
Vissa samer bedömer att flyttleden är tvungen att ändras ännu en gång särskilt om Levimalmen kommer att
brytas, så att den går söder om Gelvenåhkoe, väster om gruvområdet ytterligare några km mot norska
gränsen, väster och nordväst om Lill Tjokkele (Levimineraliseringen), över Dåaranjaevrieh vid Saxån och
ner mot hagen i Bealloevaerie och slakteriet Froskonbäcken. Beroende på vädret kan naturligtvis andra
flyttleder komma att användas. Om flyttleden ändras enligt samernas farhågor innebär det merarbete att driva
renarna förbi gruvområdet efter kalvningen på våren och vid slakten på hösten.
En redovisning av den samlade intrångsbilden på rennäringen inom samebyns område år 2007 görs i Bilaga
5, kap. 10.1.4 i inlämnad MKB till Bergmästaren 2011-07-251. I yttrande från Svenska Samernas Riksförbund (SSR) 2011-11-29 på uppdrag av Voernese Sameby anges att ”… förutsättningarna för rennäringens
bedrivande förändrats avsevärt under de senaste åren. Samebyn är idag hårt ansatt av ökad markkonkurrens i
form av olika exploateringar, rovdjur, turism mm”. Även i yttrande från Gärde Wesslau Advokatbyrå 201111-30 som företräder Vilhelmina södra sameby anges ändrade förutsättningar för rennäringen genom ökad
konkurrens om markområden. ”Idag är bl.a. konkurrensen om de aktuella markområdena väsentligt större än
tidigare. På och kring de aktuella markområdena ska samsas vindkraftoperatörer, vattenkraftoperatörer, rennäring och turism. Särskilt vindkraftverksamheten har under dessa tre är expanderat i området som en följd
av politiska initiativ att öka vindkraftproduktionen i Sverige. Därutöver har rovdjurstrycket i området ökat
ytterligare. Detsamma gäller för infrastruktur såsom vägar m.m. som byggts ut, föranlett av den industriella
utvecklingen i området”. Även länsstyrelserna i Västerbottens och Jämtlands län stöder samebyarna i sina
yttranden 2011-12-15 respektive 2011-12-14, och tillägger därutöver ett större tryck inom samebyns vinterbetesområde från intensivt skogsbruk och vindkraftindustrins planer, och att ”de senaste årens utveckling har
inneburit ett generellt försvårande för renskötseln”.
Det ökade trycket på samebyarnas betesmarker medför inte bara att renskötseln försvåras utan även att
samernas psykosociala hälsa påverkas, vilket behandlas i Bilaga 5, kap. 10.2 i inlämnad MKB till
Bergmästaren 2011-07-251.
Då skogsbruket är en stor areell verksamhet påverkar den renskötseln i betydande omfattning under vintern
då skogsområdena utgör vinterbetesmarker. Regeringen gav därför år 2005 Skogsstyrelsen i uppdrag att i
samverkan med Sametinget under perioden 2005-2010 upprätta renbruksplaner51,52,53. Det praktiska arbetet
utförs av samebyarna i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Projektet har syftat till att
samebyarna ska utföra en beteslandsindelning där olika värdekärnor ur rennäringens perspektiv identifieras
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
53
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
med hjälp av satellitscener och lokal kunskap. Arbetet har fortsatt och projektet har förlängts och ska vara
färdigt 2014, då Sveriges alla 51 samebyar ska ha upprättat renbruksplaner54.
En renbruksplan är avsedd att vara ett dataverktyg för i första hand samebyar/vintergrupper (sita) och
enskilda rennäringsföretagare. Verktyget har utformats så att samebyn/renskötaren kan använda det för

uppbyggnad, insamling och sammanställning av data från renskötseln

lagring och visning av andra markanvändares data samt övriga tillgängliga geografiska data
Idag används Renbruksplaner både som planeringsverktyg i renskötseln och som ett underlag för förbättrade
samrådsdiskussioner med andra markanvändare. Första versionen av renbruksplaner var upprättade 2009 för
14 samebyar, där Vilhelmina södra var en av dem. Redan våren 2007 fanns en digital version av Renbruksplan för Vilhelmina södra, som för närvarande håller på att revideras och där fältinventeringar i fjällen
kommer att genomföras under 201351. Renbruksplanen visar en översiktskarta där beteslandsindelningen
redovisas för tre typer av områden som är av olika vikt för rennäringen55.

Betestrakt (grönt på kartan) - Områdena är en del av samebyns betesområde där renarna hålls en viss
del av året.

Kärnområden (blått på kartan) - Viktiga områden som regelbundet används inom renskötseln, och
som är känsliga för ingrepp.

Nyckelområden (rött på kartan) - Ytterst viktiga områden, oftast öar inom kärnområden, dit renen
naturligt drar sig.
En renbruksplan blir aldrig ”färdig” utan uppdateras ständig med kompletterande arbeten, ökad kunskap, nya
metoder och förändringar på grund av annan markanvändning eller miljöförändringar. Arbetet med att ta
fram en renbruksplan består av fyra delar:
1. Beteslandsindelning av samebyns område
2. Fältinventering för att beskriva och verifiera beteslandstyperna
3. GPS på renar för att följa och analysera deras årscykel
4. Omvärldsfaktorer som beskrivs och karteras
Indelning och beskrivning av samebyn i operativa renskötselytor baserad på lokalkännedom och
fjärranalysteknik är en mycket central del i framtagandet av renbruksplaner. Syftet med indelningen är att

ge en överblick av samebyns befintliga betesförutsättningar

systematiskt kartlägga värdefulla områden/trakter ur betessynpunkt

styra fältinventeringarna utifrån olika områdens relativa betydelse för renskötseln

de karterade beteslanden ska utgöra underlag vid samrådsdiskussioner och användas operativt inom
renskötseln
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
54
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Ett systemstöd RenGIS 2.0 med bärbara datorer har tagits fram för att användas till att producera renbruksplaner. Dessa utgör ett planeringsverktyg dels för rennäringens egen planering och dels för samarbetet
mellan samebyarna och skogsbolag, andra markanvändande aktörer, myndigheter samt forskning i komplexa
frågeställningar rörande rennäringens markanvändning.
Den renbruksplan som togs fram 2007 tillsammans med olika verksamheter som påverkar markanvändningen inom renskötselområdet och därmed även rennäringen redovisas i inlämnad MKB till Bergmästarenf.
Det bör påpekas att renbruksplanen från 2007 beskriver användandet av markområden för både Vilhelmina
södra och Frostvikens norra (numera Voernese) samebyar, som då hade en gemensam renbruksplan. Den
uppdatering av renbruksplaner som nu pågår innebär att Vilhelmina södra och Voernese samebyar får skilda
renbruksplaner, men dessa finns ännu inte redovisade51.
En etablering av gruvan tillsammans med en större utbyggnad av vindkraftverk vid Stekenjokk, kan äventyra
renskötseln i området. Däremot bör en gruvverksamhet där stor hänsyn tas till renskötseln kunna vara
förenlig med en uthållig rennäring i samebyarna.
8.2
Rekreation och friluftsliv (inklusive fiske och jakt)
Påverkan av tidigare gruvverksamhet
Ianspråktagandet av marken för gruvan innebar att ripans föda i form av bärris försvann i närområdet, och
därmed också förekomsten av ripa. Sedan avvecklingen av gruvan har riset delvis återetablerats, och därmed
har riporna börjat återvända. Damningen från gruvans lastfordon upplevdes som störande för viltet och
viltvården. Däremot upplevdes inte buller som något egentligt problem för viltvården56. Någon negativ
påverkan på fiske av betydelse har inte konstaterats.
Förväntad påverkan av kommande gruvdrift
En återetablering av gruvverksamheten på tidigare använt område förväntas endast minska den lokala
tillgången på föda för viltet, t ex ripa. Vattnet som avbördas från sand- och klarningsmagasinet kan komma
att innehålla förhöjda halter av metaller under gruvans drifttid. Halterna kommer dock sannolikt att vara tillräckligt låga för att ekosystemet inte skall påverkas märkbart. Omfattningen av jakt, fiske, rekreation och
turism bedöms inte komma att påverkas märkbart vid en planerad gruvdrift.
8.3
Turism
Påverkan av tidigare gruvverksamhet
I samband med etableringen av gruvan vid Stekenjokk anlades Stekenjokkvägen (väg 1067) som ingår som
en del i turistvägen ”Vildmarksvägen” mellan Strömsund och Vilhelmina, och som har stor betydelse för
turismen i området. Under den tidigare driften stördes turismen lokalt av den påverkade landskapsbilden, av
damning samt av buller. Numera utnyttjas en grusplan i anslutning till gruvområdet som uppställningsyta för
husvagnar och husbilar.
f
Bilaga 8 i Bilaga 5 i inlämnad MKB till Bergmästaren
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
55
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Förväntad påverkan av kommande gruvdrift
Omfattningen av turisttrafiken på ”Vildmarksvägen” förbi den planerade gruvan bedöms inte komma att
minska påtagligt vid en planerad gruvdrift, då den tunga trafiken blir begränsad. Gruvan kan däremot bli ett
turistmål med bl.a. utställningar av fjällkedjans geologi. Inflyttningen till Klimpfjäll innebär troligtvis en
ökad turism i området och även beläggning på Klimpfjälls hotell kommer sannolikt att öka.
8.4
Infrastruktur
Påverkan av tidigare gruvverksamhet
Tidigare gruvdrift vid Stekenjokk under åren 1976 - 1988 innebar en befolkningsökning i framför allt
Kultsjödalen. Totalt byggdes ett 70-tal nya bostäder i Klimpfjäll, och år 1980 uppgick antalet invånare till
24857. Antalet anställda i gruvverksamheten uppgick till ca 170. Vidare byggdes den s.k. Stekenjokkvägen
(väg 1067) över fjället mellan Ankarvattnet och Klimpfjäll för transporter till och från gruvan.
Förväntad påverkan av kommande gruvdrift
Efter att gruvverksamheten upphörde har invånarantalet i
Klimpfjäll minskat med 60% och uppgick 2010 till 99 personer
(Figur 8-2). Planerad gruvverksamhet kommer sannolikt att
innebära en inflyttning till Klimpfjäll liksom vid tidigare
verksamhet. Gruvverksamheten uppskattas direkt sysselsätta ca
150 anställda.
Figur 8-2: Antal invånare i Klimpfjäll under tidigare
57,58,16
gruvdrift och fram till 2010
Det ökade antalet transporter till och från gruvområdet kommer att leda till en trafikökning på väg 1067 av
framför allt tung trafik. Transporter av slig från anrikningsverket till smältverk och hamn med lastbil
beräknas ske i en frekvens av 4 – 5 fordon per dygn i vardera riktningeng. Det innebär en fördubbling av tung
trafik på vägen mellan Stekenjokk och Klimpfjäll och en 50%-ig ökning söder om Klimpfjäll.
8.5
Vattenkraft
Påverkan av tidigare gruvverksamhet
Det vattenmagasin som ligger närmast Stekenjokk och regleras för vattenkraft är Kultsjön. Vattnet från
gruvans avrinningsområde strömmar via Stekenjokken och Saxån (ca 35 km) till Kultsjön. Anläggandet av
sand- och klarningsmagasinet har förändrat vattenbalansen för avrinningsområdet i det att ojämnheter i
avrinning utjämnas över tiden och avdunstningen ökar något i och med att en fri vattenyta skapas. Effekterna
av såväl flödesutjämning som avdunstning torde vara försumbara för det relativt stora regleringsmagasinet i
g
Kap. 2.7 (sid. 17-18) i inlämnad MKB till Bergmästaren
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
56
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
Kultsjön, som dessutom har flera tillrinnande vattendrag där Ransarån har dubbelt så hög tillrinning som
Saxån.
På Vattenfall AB45 känner man inte till någon påverkan av tidigare gruvverksamhet i Stekenjokk. Vattenkvaliteten har inte påverkats nämnvärt med avseende på t ex halt av suspenderade partiklar och pH, vilket
annars skulle kunna leda till slitage och korrosion på turbiner mm. Övriga effekter anses vara försumbara.
Påverkan av kommande gruvdrift
Den planerade gruvverksamheten kommer att utnyttja det befintliga sand- och klarningsmagasinet. Det
innebär att en eventuell påverkan av planerad verksamhet på vattenbalansen begränsas till effekterna av en
mindre utökning av sand- och klarningsmagasinsarealen. Dessa effekter är av samma art som vid tidigare
gruvdrift och bedöms vara försumbara.
Vattenfall AB:s kraftproduktion kommer inte att påverkas av den planerade gruvverksamheten så länge
normala krav på utsläpp efterlevs45.
8.6
Vindkraft
Utbyggnaden av vindkraft kommer inte att påverkas enligt de planer som idag föreligger.
8.7
Skogsbruk
Gruvområdet ligger ovanför trädgränsen och inget skogsbruk bedrivs i dess närhet, varför skogsbruket inte
kommer att påverkas av en återupptagen gruvdrift i Stekenjokk.
8.8
Jordbruk
Det odlingslandskap som finns i dalgångarna från Vilhelmina tätort och upp till Klimpfjäll, och som
innefattar sjöarna Malgomaj och Kultsjön, kommer inte att påverkas av en gruvdrift i Stekenjokk.
8.9
Sammanfattande bedömning
Rennäringen bedöms komma att påverkas i stort på samma sätt som vid tidigare gruvbrytning. Renarna störs
under hela betesperioden i Stekenjokkområdet, och särskilt under känsliga perioder under sommaren och
hösten med kalvmärkning och brunst. Dessutom kommer troligtvis den flyttled som idag används förbi gruvområdet att behöva flyttas söderut in i Voernese samebys betesmarker och västerut mot norska gränsen,
vilket försvårar flytten förbi gruvan. Gruvdriften kommer genom ianspråktagandet av mark och undvikelseeffekter att medföra minskade betesmarker och störning av betesron, vilket kan medföra att renarna trycks in
i omgivande samebyars betesmarker. Konflikter kan härvid uppstå mellan Vilhelmina södra sameby och
Vilhelmina norra och Voernese samebyar samt de norska samerna. Det ökade trycket på samebyarnas betesmarker medför inte bara att renskötseln försvåras utan även att samernas psykosociala hälsa påverkas.
Sedan tidigare gruvdrift avslutades och särskilt under senare år har rennäringen påverkats negativt av ökad
markkonkurrens inom de områden som är viktiga för rennäringens bedrivande. Detta har skett i form av olika
exploateringar och särskilt intresset för vindkraft har ökat under senare år, ökat antal rovdjur samt turism
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
57
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
med bl.a. ökade möjligheter till småviltjakt i fjällen. Särskilt i de viktiga vinterbetesområdena bedrivs
intensivt skogsbruk och det finns även planer på etablering av vindkraft.
En etablering av gruvan tillsammans med en större utbyggnad av vindkraftverk vid Stekenjokk, kan äventyra
renskötseln i Stekenjokkområdet, som har blivit allt viktigare då markkonkurrensen ökat inom renskötselområdet. Däremot bör en gruvverksamhet där stor hänsyn tas till renskötseln kunna vara förenlig med en
uthållig rennäring i samebyarna.
Omfattningen av jakt, fiske, rekreation och turism bedöms inte komma att påverkas märkbart negativt vid en
planerad gruvdrift. En inflyttning förväntas ske till Klimpfjäll vilket bedöms vara positivt för lokalsamhället.
Övriga näringar som vattenkraft, vindkraft, skogsbruk och jordbruk bedöms inte påverkas alls.
9.0
REFERENSER
Skriftliga
1
Golder Associates m.fl., 2011; Miljökonsekvensbeskrivning. Bearbetningskoncession Stekenjokk. Uppsala.
Inlämnad till Bergmästaren 2011-07-25.
2
Ericson, N. och T. Johnson, 2007; Naturvärdesinventering i Stekenjokk 2007. Rapport till IGE Nordic AB,
2007-12-07. Pelagia Miljökonsult AB. Umeå. Bilaga 7 i inlämnad MKB till Bergmästaren 2011-07-25
Lidström, G., 2007; Socioekonomisk analys – Stekenjokk mm. 1:e näringssekreterare, Näringsenheten
Vilhelmina kommun
4
Stierna, K. och D. Perfect, 2007; Socioekonomiska analys – Stekenjokk mm. Strömsunds Utvecklingsbolag,
2012-12-14.
5
Vilhelmina kommun, 2010; Vindkraftplan för Södra Lappland – tillägg till översiktsplan. Antagen av
Vilhelmina kommun 2010-06-14, KF §59, Ett samarbete mellan Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommuner
6
7
Vilhelmina kommun, 2000; Översiktsplan för Vilhelmina kommun. Antagen av Vilhelmina kommun 2000.
ons 12. okt 11 11:19.
Skogsstyrelsen, 2006; Arenor för hållbart brukande av landskapets alla värden – begreppet Model Forest
som ett exempel. Skogsstyrelsen Rapport 7, april 2006. Jönköping
22
27
Jakobsson, K. och Eriksson, V., 1979; Botanisk och zoologisk undersökning vid övre Saxån, Västerbottens
län. Naturvårdsverket PM 1235.
28
Sjöström, E. och M. Uppman, 2007; Bottenfaunaundersökning i området kring Stekenjokkgruvan 2007.
Rapport till IGE Nordic AB, 2007-11-30. Pelagia Miljökonsult AB. Umeå. Bilaga 7 i inlämnad MKB till
Bergmästaren 2011-07-25
29
T. Johnson, 2007; El- och nätfiske i området kring Stekenjokkgruvan. Rapport till IGE Nordic AB, 200711-15. Pelagia Miljökonsult AB. Umeå. Bilaga 7 i inlämnad MKB till Bergmästaren 2011-07-25
30
ATA D.40. 1913; Bidrag till kännedom om fornminnen inom Västerbottens lappmark. Antikvariskttopografiska arkivet, ATA.
31
Manker, E., 1947; De svenska Fjällapparna.
32
Manker, E., 1957; Lapparnas heliga ställen. (Acta lapponia XIII).
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
58
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
33
Manker, E., 1960; Fångstgropar och stalotomter (Acta lapponica XV).
34
Manker, E., 1961; Lappmarksgravar. (Acta lapponica XVII).
35
Klang, L. & A. Stångberg, 2000; 1999 års fornminnesinventering i Västerbottens län; Sorsele, Storumans
och Vilhelmina kommuner. Fornminnesinventeringen Rapport 2000:4. Riksantikvarieämbetet och
Västerbottens museum.
36
Sanell, C. & L. Klang, 2001; 2000 års fornminnesinventering i Västerbottens län; Sorsele, Storumans och
Vilhelmina kommuner. Fornminnesinventeringen Rapport 2001:5. Riksantikvarieämbetet och Västerbottens
museum.
37
Andersson, B., Heinerud, J., Robertsson, A., 2003; 2001 års fornminnesinventering i Västerbottens län;
Sorsele, Storumans och Vilhelmina kommuner. Fornminnesinventeringen Rapport 2003:5.
Riksantikvarieämbetet och Västerbottens museum.
39
Pettersson, O.P., 1944; Gamla byar i Vilhelmina, del I. Stockholm.
40
Bergström, O., 2007; Vibrationsberäkning Stekenjokk. Nitro Consult AB. Dok.nr.: 07247836R01, 200711-13. Luleå. Bilaga 8 i inlämnad MKB till Bergmästaren 2011-07-25
Länsstyrelsen Västerbotten, 2011; Regional genomförandestrategi för landsbygdsprogrammet 2007 –
2013. Västerbottens län. Beslutad 2006-11-27 och reviderad 2011-02-01
43
Länsstyrelsen Västerbotten, 2008; Plan för Utvald Miljö 2007 – 2013. Västerbottens län. Beslutad 200710-19 och reviderad 2008-10-23.
44
46
Naturvårdsverket, 1999; Bedömningsgrunder för vattenkvalitet, sjöar och vattendrag. NV rapport 4913.
47
Mellgren, L. m.fl., 1989, Undersökningar i Stekenjokk-gruvans recipientområde 1986. Rapport från
Vattentest AB.
48
Eriksson, N., Lindvall, M. & Sandberg, M. (2001). A quantitative evaluation of the effectiveness of the
water cover at the Stekenjokk tailings pond in Northern Sweden: Eight years of follow-up. Securing the
Future, International Conference on Mining and the Environment, Skellefteå, June 25 - July 1.
49
Tunemalm Akustik, 2007; Stekenjokk, Vilhelmina koommun. Beräkning av buller från planerad
gruvverksamhet. Uppdragsnummer 3401. 2007-12-03. Umeå. Bilaga 8 i inlämnad MKB till Bergmästaren
2011-07-25
50
Ekendahl, B., Å. Wikman, N. Agerberg, W. Johansson, I. Lundberg, T. Sander och L. Utsi, 1968;
Stekenjokkutredningen. Utredning rörande vissa företags inverkan på renskötseln inom Vilhelmina södra
och Voernese lappbyar med förslag till framtida renskötsel inom byarna. Lantbruksstyrelsen, Dnr H
1300/63, Solna 17 december 1968. Bilaga 5, kap. 7.3.2.2 i inlämnad MKB till Bergmästaren 2011-07-25
Skogsstyrelsen, 2009; Renbruksplaner – ett planeringsverktyg för samebyar. Statusrapport 2009. Dnr
2008/1265-1272, 2009/1407-1312. Skogsstyrelsen. Vilhelmina
53
Skogsstyrelsen, 2011a; Upprättade renbruksplaner 2005 – 2010. Rapport 6. Skogsstyrelsen november
2011
54
55
Skogsstyrelsen, 2011b; Manual för beteslandsindelning. Skogsstyrelsen november 2011. Vilhelmina
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
59
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
SCB, 2009; Tätorter 1960 – 2005. Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden, Serie MI38
SM0703 – Småorter och tätorter. 9 juni 2009. Stockholm
57
58
SCB, 1995; Småorter 1990. Befolkningskoncentrationer i glesbygd. Statistiska meddelanden, Be 16 SM
9401. Regional planering och naturresurshushållning. Stockholm, 11 april 1995.
Muntliga och mail
3
Tomas Meijer, Forskare fjällräv, Stockholms Universitet, Zoologiska institutionen
9
Conny Larsson, ordförande i Kultsjöns fiskevårdsförening
11
Fiskecentrum i Kultsjödalen, Saxnäs
12
Tomas Nejne ordförande i Vilhelmina södra sameby
15
Torleif Eriksson, Fiskekolog Länsstyrelsen i Västerbottens län. Ansvarig för jaktkort och småviltjakt på
statens mark ovan odlingsgränsen samt fisketurism och statens fiske ovan odlingsgränsen.
41
Anita Isaksson, kansliet Vilhelmina kn
45
Holmgren, R., Vattenfall AB, Luleå, Fastigheter och tillstånd.
51
Leif Jougda, Skogsstyrelsen, Projektledare Renbruksplaner
56
Leif Larsson, f.d. ordförande i Vilhelmina Södra sameby
Övriga
7
Vilhelmina kommun – Översiktsplan
http://www.vilhelmina.se/Hem/leftsidebar/200/FOV1-0004C5B2/100?formid=96&200
8
Hotell Klimpfjäll – Vandrings- & cykelleder
http://www.klimpfjall.se/index.php/sommar/vandring
10
Lapplandturism – Jakt & Fiske, Kultsjöns FVO
http://www.lapplandturism.se/jaktochfiske/default.asp?pageid=29328
13
Lapplandturism – Jakt & Fiske, jaktkarta
http://www.lapplandturism.se/jaktochfiske/media/jaktkarta_vilhelmina_a3_2.pdf
14
Länsstyrelsen i Västerbottens län – Småviltsjakt på statens mark
http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/djur-och-natur/jakt-och-vilt/Smaviltsjakt-pa-statensmark/Pages/default.aspx
16
SCB – Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km2 1995, 2000, 2005 och 2010
http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13037.aspx
17
Trafikverket – Trafikinformation klickbar karta
http://gis.vv.se/tfk2/tfk/indextikk.aspx?config=tikk
18
SGUs kartvisare – Mineralrättigheter
http://www.sgu.se/kartvisare/kartvisare-mineralrattigheter-sv.html
19
Vattenkraft.info – Info om Svensk vattenkraft
http://vattenkraft.info/?id=467
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
60
BEARBETNINGSKONCESSION STEKENJOKK
20
Vattenfall Broschyr – Ångermanälven - En resa längs en av Sveriges storslagna älvar
http://www.vattenfall.se/sv/file/angermanalvsvpdf_11336350.pdf
21
Länsstyrelsen – Vindkraft i Västerbottens län 2012
http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/vindkraft/lagetilanet/Pages/default.aspx
Länsstyrelsernas GIS tjänster – Uppdateringar riksintressen inklusive rennäring i Västerbottens och
Jämtlands län
23
http://www.gis.lst.se/lstgis/
24
Wikipedia – Börgefjell Nationalpark
http://sv.wikipedia.org/wiki/B%C3%B6rgefjell_nationalpark
25
Direktoratet for Naturforvaltning – Børgefjell nasjonalpark
http://www.dirnat.no/nasjonalparker/borgefjell/
26
Energimyndigheten – Riksintresse vindbruk
http://www.energimyndigheten.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/Riksintressevindbruk-/Kartor-over-riksintresseomraden/
38
Skogsstyrelsens tittskåp – Skogens pärlor
http://www.svo.se/episerver4/templates/skogensparlor.aspx
42
Länsstyrelsen – Landsbygdsprogrammet
http://www.lansstyrelsen.se/VASTERBOTTEN/SV/LANTBRUK-OCHLANDSBYGD/LANDSBYGDSUTVECKLING/LANDSBYGDSPROGRAM/Pages/default.aspx
52
Skogsstyrelsen – Renbruksplaner
http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Projekt/Pagaende-projekt/Renbruksplaner1/
GOLDER ASSOCIATES AB
Uppsala 2013-05-28
Carl-Lennart Axelsson
Principal, Projektledare & Kvalitetsansvarig
Org.nr 556326-2418
VAT.no SE556326241801
Styrelsens säte: Stockholm
c:\documents and settings\caxelsson\my documents\projekt\1170191 stekenjokk bearbetningskoncession\06 rapporter\komplettering\0 dokument\stekenjokk mkb komplettering.docx
2013-05-28
Uppdragsnummer 11512550191
61