Transcript Tidsstudie av salvcykeln

Tidsstudie av salvcykeln
Per Gustafsson
PRAKTIKARBETE
Sommaren 2004
Handledare: Tommy Forsgren, Produktionschef
Sammanfattning
Följande rapport beskrivs salvcykeln och dess tidsåtgång vid produktionen av Varvsbergstunneln
i centrala Örnsköldsvik samt undersöks vilka störningar som påverkar de enskilda aktiviteterna
som ingår i denna cykel.
Drivningen sker delvis under tätbebyggt område och restriktioner med
avseende på
markvibrationer måste beaktas. Tunneln är ca 2 km med en räddningstunnel som löper parallellt 1
km. Under mätperioden har drivning skett på 4 fronter.
Tidmätning har dock endast gjorts på huvudtunnelns 2 fronter för att erhålla så korrekta tider som
möjligt. Tiderna som återfinns i rapporten avser den tid det tar från etablering till avetablering.
Förstärkning ingår ej i salvcykeln då denna görs nattetid då ingen drivning får ske.
Under perioden datainsamling skett har konstaterats att de störningar som skapar de största
tidsförlusterna beror på bristande underhåll av maskiner. Vid utförande av vissa aktiviteter för lite
resurser samt väntetider då de olika aktiviteterna ska avlösa varandra.
2
Innehållsförteckning
Inledning _____________________________________________________________________4
1 Allmänt __________________________________________________________________5
2
Planering och aktivitetsväxling ________________________________________________6
3 Tidsanalys av salvcykeln_____________________________________________________7
3.1
Verkliga salvcykeltider __________________________________________________7
3.1.1
Salvlängd 6 meter __________________________________________________8
3.1.2
Salvlängd 3 meter __________________________________________________9
4
Aktivitetsbeskrivning ______________________________________________________10
4.1
Borrning ____________________________________________________________10
4.2
Laddning ____________________________________________________________11
4.3
Sprängning __________________________________________________________12
4.4
Ventilering___________________________________________________________13
4.5
Utlastning och spolning av salva__________________________________________14
4.6
Skrotning ____________________________________________________________16
4.7
Rensning ____________________________________________________________16
5 Diskussion _______________________________________________________________17
Bilaga 1 : Krävda resurser för en salvcykel _________________________________________18
3
Inledning
Som praktikant hos Skanska i Örnsköldsvik under sommaren 2004 har jag fått i uppdrag att ta
utreda hur långa salvcykeltiderna är vid produktionen av Varvsbergstunneln. Efter samråd med
de två projektingenjörerna på kontoret bestämdes att tidmätning skulle ske på två av de fyra
arbetsfronterna i berget.
Det som var av intresse var i första hand att ta reda på hur länge varje aktivitet i cykeln tog och
vilka störningar som påverkade dessa. För att förstå hur allting fungerar följde jag under de första
veckorna med yrkesarbetarna i tunneln.
Parallellt med detta gjordes tidmätningar och informationsinsamling om problem som uppstår
under salvcykeln.
Under praktikperioden har jag fått arbeta mycket självständigt vilket passar mig bra. För den
kunskap som jag erhållit under denna tid vill jag tacka följande på projektet.
Tommy Forsgren, Produktionschef
Lars Wilson, Projektingenjör
Niclas Lindkvist, Projektingenjör
Pierre Ståhl, Kvalitetsingenjör
Allan Svensson, Mätchef
Per Åhlund, Mättekniker
Jonas Sandbom, Mättekniker
Börje Urhammar, Arbetsledare
Peter Wilander, Arbetsledare
Sten Rådström, Borrare
Anders Liljeblad, Borrare
Jan Thysk, Laddare
Jan Andersson, Laddare
Conny Sved, Förstärkare
Mikael Woxblom, Förstärkare
Peter Antonsen, Reparatör
Rolf Strand, Borrare
Bill Karlsson, Borrare
Algot Israelsson, Laddare
Ludvig Wassdahl, Laddare
Heimo Jantunen, Förstärkare
Gustav Östman, Förstärkare
Bo Rönnbäck, Reparatör
Bengt Lindros, Bultborrare
Allan Einarsson, Förstärkare
John-Erik Arvidsson, Förstärkare
Mikael Hellsten, Laddare
Samt alla Maskinförare hos Västernorrlands Transport & Gräv
4
1 Allmänt
Skanska Sverige AB har i uppdrag av Botniabanan AB fått att producera Varvsbergstunnel i
centrala Örnsköldsvik. Entreprenaden är en generalentreprenad. Järnvägstunneln (också kallad
huvudtunnel) har en längd av 2065 meter med en räddningstunneln som löper 1000 meter
parallellt med denna.
Arbetet sker i delvis under och bredvid tätbebyggt område. Detta medför att hänsyn med
avseende på luftstötvågor och vibrationer måste beaktas. Höga uppmätta vibrationer påverkar
således indriften negativt eftersom salvlängden då måste minskas. Drivning sker vardagar mellan
kl. 07.00 och 22.00 med två-skift. I varje skift har yrkesarbetarna specifika uppgifter.
Ett skift består av:
1 st arbetsledare
2 st borrare
2 st skrotare
1 st reparatör
2 st laddare
Under dagtid finns även en yrkesarbetare som har hand om allmänna uppgifter på arbetsplatsen.
Under natten sker förstärkningsarbetet.
Underentreprenör Västernorrlands tranport och gräv VTG sköter utlastningen av berget samt
rensning av berg efter skrotning, underhållet av vägar i tunneln och dammbekämpning på
arbetsområdet.
Drivningen sker vid fyra fronter samtidigt tills det att räddningstunneln är klar. Uppsatt mål för
produktionen när denna rapport skrivs är att spränga 3 salvor per dag. Med en salvlängd av 6
meter innebär detta en framdrift av 80 meter i veckan. Man eftersträvar dock att få minst 8 salvor
i huvudtunneln per vecka.
5
2 Planering och aktivitetsväxling
Planering görs dagligen varje morgon mellan 06.30 och 07.00. Denna innefattar vad som ska
hinnas med under dagen. Här kontrolleras så att resurser används på ett bra sätt.
Planeringen sker på kontoret och antecknas på en whiteboard i fikarummet så att alla lätt kan se
vad som kommer att ske i tunneln. Vid morgonplaneringen är alla tjänstemän på plats
närvarande. Efter detta möte informerar arbetsledaren yrkesarbetarna om vad som ska göras
under skiftet. Vid skiftbyte sker en avrapportering mellan arbetsledarna.
Vid produktionsmöte varje onsdag så ses det över vilka fronter som bör prioriteras. Prioriteringen
innebär att den front med högst prioritet ska tilldelas resurser om dessa behövs vid två fronter
samtidigt.
Under sommaren har det hänt prioriteringsordningen för de två fronterna i räddningstunneln
skiftat. Prioriteringen i för huvudtunnelns två fronter har dock varit densamma.
Prioritet 1 Front Huvudtunnel Syd
Prioritet 2 Front Huvudtunnel Norr
Vid växling av de olika aktiviteterna i salvcykeln uppstår ofta tidsförluster. Detta beror i delvis på
att när en aktivitet är avslutad så meddelas inte detta direkt till arbetsledaren eller till dem som
ska utföra efterföljande aktivitet.
Denna växlingstid kan även vara inplanerad beroende på om de resurser som krävs är för tillfället
kommer att vara upptagna vid annan front.
Tidsförluster uppstår ibland vid raster då transport till och från arbetet i tunneln inte inräknas i
rasten av yrkesarbetarna.
Vid skiftbyten som i teorin inte ska ta mer än ett par minuter har det förekommit stora
tidsförluster då de på föregående skift inte påbörjar aktiviteter som de anser att de inte kommer
att hinna avsluta utan lämnar det till efterkommande skift.
En bra överblick och en tydlig ledning krävs av arbetsledarna för att arbetet ska fortgå utan
onödiga väntetider.
6
3 Tidsanalys av salvcykeln
Tidmätning har skett på salvlängder av 6 meter vid huvudtunnels södra front och 3 meter vid
huvudtunnels norra front. Anledningen till att 3 meters salvlängd använts norrut beror på att
tillåtna vibrationsnivåer överskridits. Huvudtunnelns teoretiska area är ungefär 61 m2 och antalet
hål som borras för varje salva uppgår till 130-145 stycken. Vid huvudtunnel norr har det borrats
något mer än i huvudtunnel syd beroende på att drivningen sker under tätbebyggt område.
Injekteringsförfarandet har ej studerats då denna inte genomförs mellan varje cykel. Förstärkning
ingår ej i tidsanalysen eftersom denna görs nattetid mellan 22.00 och 06.00 då inget annat arbete
får utföras. Uppmätta tider kan ha en felmarginal på 5-10 minuter. Alla tider i tabell 1 och i
aktivitetsbeskrivningen avser medeltider då tiderna varierar beroende på hur arbetet har utförts
och av vem.
Störningar som uppstått under salvcykeln har noterats och återfinns i aktivitetsbeskrivningen.
Tiderna i tabell 1 avser således optimala salvcykler där aktiviteterna växlar på ett smidigt sätt
utan väntetider.
Aktivitet
Borrning
Laddning
Sprängning
Ventilation
Utlastning
Skrotning
Rensning
Totaltid
Sammanställning av cykeltider
Salvlängd 6 meter
Salvlängd 3 meter
4 h 00 min
3 h 00 min
2 h 30 min
2 h 00 min
0 h 15 min
0 h 15 min
(30 min)
(30 min)
5 h 00 min
3 h 00 min
2 h 00 min
1 h 30 min
0 h 20 min
0 h 20 min
14 h 35 min
10 h 35 min
(Tabell 1)
Antal yrkesarbetare
1 + 1 mättekniker
2
2
VTG underentreprenör
2
VTG underentreprenör
Salvlängd 6 meter
Rensning
2%
Skrotning
14%
Ihopskrapning,
Spolning &
Utlastning
35%
Borrning
27%
Laddning
17%
Ventilation
3%
Sprängning
2%
(Diagram 1)
7
3.1 Verkliga salvcykeltider
Nedan har en jämförelse gjorts mellan den optimala salvcykeln och verkliga utfall. De verkliga
utfallen har tagits från sprängjournaler där tiden beräknats från en skjutning till nästa.
Exempel. Salva 18:2 avser när denna salva sprängdes till dess att salva 18:3 sprängdes.
3.1.1 Salvlängd 6 meter
Utifrån diagram 2 och diagram 3 kan utläsas att den optimala salvcykeln i stort överensstämmer
med verkligt utfall. Dock finns det salvor som överstiger denna tid ordentligt. Orsaker till detta
beror antingen på störningar i produktion t.ex. maskinfel eller inplanerade väntetider orsakat av
att resurserna varit i bruk på annan plats. Att cykeltiderna för huvudtunnel syd uppvisar en så
pass jämn trend kan förklaras med att denna front har haft prioritet 1 under mätperioden.
Salcykeltider salvlängd 6 meter
Tid i timmar
25,00
20,00
15,00
10,00
5,00
25
:1
24
:3
Sa
lva
24
:2
Sa
lva
24
:1
Sa
lva
23
:2
Sa
lva
23
:1
Sa
lva
22
:3
Sa
lva
19
:1
Sa
lva
Sa
lva
18
:3
18
:2
Sa
lva
Sa
lva
op
tim
al
cy
ke
l
0,00
(Diagram 2)
Avvikelse från optimal cykeltid
optima Salva Salva
l cykel 18:2
18:3
Avvikelse
0%
30%
11%
Salva Salva
19:1
22:3
9%
7%
Salva
23:1
Salva
23:2
Salva
24:1
Salva
24:2
Salva
24:3
Salva
25:1
13%
15%
21%
3%
-3%
63%
(Diagram 3)
8
3.1.2 Salvlängd 3 meter
Till skillnad från huvudtunnel syds 6 meters salvor kan man för huvudtunnel norr i diagram 4
och diagram 5 inte se samma jämna trend för cykeltiderna. Detta beror troligtvis på att
aktiviteterna tagit längre tid på grund av dåliga bergförhållanden. Huvudtunnel norr har även haft
lägre prioritering än huvudtunnel syd vilket betyder att resurser inte alltid funnits tillgängliga när
de har behövts.
Salvcykeltider Salvlängd 3 meter
Tid i timmar
30,00
25,00
20,00
15,00
10,00
5,00
op
tim
al
cyk
el
Sa
lva
17
:1
Sa
lva
17
:2
Sa
lva
17
:3
Sa
lva
17
:6
Sa
lva
17
:7
Sa
lva
18
:3
Sa
lva
18
:5
Sa
lva
18
:6
Sa
lva
19
:1
Sa
lva
19
:2
0,00
(Diagram 4)
Avvikelse från optimal cykeltid
optima Salva
l cykel 17:1
Avvikelse
0%
34%
Salva
17:2
Salva
17:3
Salva
17:6
Salva
17:7
Salva
18:3
Salva
18:5
Salva
18:6
Salva
19:1
Salva
19:2
21%
-13%
68%
43%
148%
36%
48%
73%
46%
(Diagram 5)
9
4 Aktivitetsbeskrivning
För alla ingående aktiviteter i salvcykeln beskrivs tidsåtgång, dess generella utförande och
uppkomna störningar som inträffat under mätperioden. Efter beskrivning av störningarna för
varje aktivitet följer en kort diskussion om vilka åtgärder som kan hjälpa till att motverka
tidsförlusterna.
De resurser som används vid utförandet redovisas i bilaga 1.
4.1 Borrning
Tidsåtgång:
4 h 00 min, salvlängd 6 m.
3 h 00 min, salvlängd 3 m.
Uppmätt tid från etablering till avetablering inklusive inmätning.
Vid 3 meters borrdjup blir det svårt för borraren att hinna med och
manövrera alla tre bommar eftersom hålen då kan borras på ungefär 1
minut/st. Detta medför att en bom kommer att borra märkbart färre hål än
de två andra.
Utförande:
Borraggregatet körs fram och ställs upp vid tunnelgaveln. Denna mäts
sedan in av en mättekniker som efter inmätning överför erhållna data till
riggen. Borraren börjar efter detta att borra.
Störningar:
Brott på hydraulslangar och elkablar.
Det händer ibland att gaveln inte är tillräckligt skrotad när borrning ska
påbörjas. Detta medför att borraren får skrota klart gaveln från korgen på
aggregatet.
När aggregatet är framme vid gavel så har inte mättekniker blivit
informerad om detta.
Det förekommer även många mindre fel som alla inte kan räknas upp men
som tillsammans utgör en betydande del av de totala störningarna.
Åtgärdsförslag:
Största delen av driftavbrotten beror på undermåligt underhåll av
borraggregaten. Därför bör underhåll av dessa planeras och ske nattetid
eller på helger för att undvika avbrott i produktionen.
10
4.2 Laddning
Tidsåtgång:
2 h 30 min, salvlängd 6 m.
2 h 00 min, salvlängd 3 m.
Uppmätt tid från etablering till avetablering. Tiden visar sig variera mycket
lite beroende på vilken salvlängd som laddas.
Utförande:
Förberedelser för laddningen sker i regel innan borrningen är klar. Då
borraren är färdig flyttar han aggregatet så att laddtrucken kan köra fram till
gaveln.
Laddningen påbörjas med att tändare och primers sätts ut. Efter
tändarsättningen så pumpas bulkemulsionen in i hålen med hjälp av
laddslangar. Laddtrucken har två separata linjer som gör det möjligt för
laddarna att samtidigt pumpa emulsion.
Störningar:
Borrkax i vissa borrhål måste rensas bort.
Framgrävning av sulhål med hjälp av fyllhammare.
All materiel som krävs för laddningen har ej medförts.
Det förekommer även att eltillförseln inte fungerar vilket beroende på vem
som laddar medför tidsförluster. Laddtrucken går nämligen även att operera
genom dieseldrift.
Ej ordinarie laddare medför stora tidsförluster då dessa inte har samma
inarbetade rutin som en ordinarie.
Åtgärdsförslag:
Inga direkta åtgärder behövs för laddningen då denna fungerar mycket
tillfredsställande.
11
4.3 Sprängning
Tidsåtgång:
15 min, salvlängd 6 m.
15 min, salvlängd 3 m.
Uppmätt tid från det att sprängning kan ske till dess att sprängning sker.
Oavsett salvlängd eller antal hål är denna tid i stort densamma.
Utförande:
Innan laddarna skjuter av salvan kontrolleras att alla som är nere i tunneln
blir informerade om att sprängning kommer att ske inom kort.
Detta sker med hjälp av radiokommunikation samt genom att en av
laddarna kör och informerar personal som finns vid de andra fronterna.
En av laddarna slår av ventilationen och väntar tills det att duken hänger
ordentligt.
När det är klart så sker sprängningen med hjälp av tändapparat. Direkt efter
skjutning slås ventilationen åter igång.
Störningar:
Väntan på aktiviteter som är på väg att avslutas.
Batterier i tändapparaten är ej laddade.
Brott på skjuttråd.
Åtgärdsförslag:
Utarbeta rutiner för laddning av tändapparater.
Underhåll av skjuttråd med jämna intervall.
12
4.4 Ventilering
Tidsåtgång:
Antagande 30 min
Antagandet grundas på upphandlingsprotokollet för utlastningen.
Utförande:
Efter sprängning ska spränggaserna ventileras ut ur tunneln. Visuellt
kontrolleras när den största mängden gas kommit upp ur tunneln. Den så
kallade gasproppen.
Störningar:
Hål i ventilationsduken gör att läckningen ökar. Dessa hål uppkommer
genom att fordon eller arbetskorgar river hål eller genom kast vid
sprängning.
Ventilationsduken kan även helt lossna vid sprängning om den inte får
tömmas helt. En nedriven ventilationsduk ger långa stopp och andra fordon
kan vanligtvis ej etablera sig vid gavel under denna tid.
Om inte ventilationen är framdragen tillräckligt nära gaveln så kommer
utvädringstiden att öka.
Kondensvatten kan även samlas i ventilationstuberna. Detta medför en risk
då tuberna kan rasa ner.
Åtgärdsförslag:
Skapa en underhållsplan för ventilationssystemet.
Det kan vara svårt att reparera hål i ventilationsduken under dagtid
eftersom man då kan blockera arbetsvägar i tunneln. Detta gäller speciellt
transporttunneln som är den enda vägen ner i berget.
Det är dock hål i ventilationsduken i transporttunneln som ger den största
läckningen och borde därför prioriteras.
Eventuellt bör reparationer och kontroll av denna planeras in nattetid. Även
förlängning och utbyte av trasiga ventlationstuber skulle kunna planeras in
denna tid.
13
4.5 Spolning, ihopskrapning av salva och utlastning
Tidsåtgång:
5 h 00 min, salvlängd 6 m.
3 h 00 min, salvlängd 3 m.
Uppmätt tid från då första maskinen går in i tunneln tills det att sista
maskinen lämnar tunneln. För alla tider är eventuella störningar under
aktiviteten
Noterbart är att garanterade medelkapaciteter på 100 vfm3/h i huvudtunneln
inte inträffat någon gång under mätperioden. Dessa medelkapaciteter
innefattar även spolning före utlastning och rensning efter utlastning.
Utlastningen bör ta:
4 timmar och 17 min för en 6 meters salva
2 timmar och 8 min för en 3 meters salva
Beräknat på arean av 61 m2 och en överbergsprocent på 17 %.
Utförande:
Utlastningen sker av Underentreprenören Västernorrlands transport & gräv
(VTG). Utlastningen sker endast vid en front i taget.
Om utlastning av två salvor samtidigt är aktuellt måste detta vara känt av
VTG en dag i förväg.
Utlastningen börjar med att hjullastare och vattenbil åker ner i tunneln då
sikten är tillräcklig god och skrapar ihop salvan samt spolar den.
De anropar sedan trailerförare när det är klart för lastning.
Det finns inte några lastfickor i huvudtunnlarna så att trailerföraren kan
vända utan han måste backa ända till gaveln. Se figur 1 för principskiss
över utlastningen.
Störningar:
Mottagning av cement i transporttunneln.
Krävd rensning vid annan front gör att hjullastaren inte varit tillgänglig och
semitrailerförare tar då ibland rast som orsakar ytterligare förseningar.
Poliskontroller.
Sten fastnar mellan däcken på semitrailers samt punktering.
För få Semitrailers. Denna störning är högfrekvent.
Det har även förekommit att hjullastaren havererar vilket medför totalstopp
för utlastningen.
Andra arbetsfordon blockerar transportväg.
14
Åtgärdsförslag:
Vilka åtgärder som bör tas för att utlastningen ska ske på ett bättre och
snabbare sätt bör diskuteras i samråd med VTG. Protokoll på hur
garanterade medelkapaciteter uppfylls bör föras vid eventuell konflikt med
VTG.
Huvudtunnel
Hinder
Löst berg
Räddningstunnel
Cementficka
Transporttunnel
(Figur 1)
15
4.6 Skrotning
Tidsåtgång:
2 h 00 min, salvlängd 6 m.
1 h 30 min, salvlängd 3 m.
Uppmätt tid från etablering till avetablering. Skrotningstiden är beroende
av hur mycket berg som kan skrotas, salvlängden och vem som utför
arbetet.
Utförande:
Skrotningen påbörjas då utlastningen är klar och med etablering av
skrotbocken vid gaveln. Skrotningen sker för hand med skrotspett och är
fysiskt krävande för yrkesarbetarna.
Störningar:
Avbrott som görs under skrotningen då sprängning ska ske. Detta avbrott är
mycket kort.
Det har även förekommit att maskinen ej har varit tankad när den ska
förflyttas.
Vid enstaka tillfällen har inte strömtillförseln fungerat.
Åtgärdsförslag:
Den enda åtgärd som är nödvändig för skrotningen är att kontrollera att
maskinerna är påfyllda med bränsle.
4.7 Rensning
Tidsåtgång:
20 min, salvlängd 6 m.
20 min, salvlängd 3 m.
Uppmätt tid avser från påbörjad till avslutad rensning.
Utförande:
Rensning sker av Underentreprenören Västernorrlands transport & gräv
(VTG). När skrotningen är klar så meddelas VTG. De frågar då när detta
ska göras och utför det då.
Störningar:
Tiden från avslutad skrotning till det att gaveln rensats klart kan ibland
vara betydande om utlastning samtidigt sker vid annan gavel.
Åtgärdsförslag:
VTG bör arbeta på ett sådant sätt att utlastning inte ska behöva avbrytas då
rensning ska ske.
16
5 Diskussion
Efter analys av salvcykeln kan vid en fortsatt utredning följande diskuteras.
En förbättrad kommunikation skulle underlätta för arbetsledaren att styra yrkesarbetarna på ett
bättre sätt. Istället för att rapportera till arbetsledaren när arbetet är slutfört bör ett anrop via radio
eller personligen göras till denna då aktiviteten är på väg att avslutas ungefär 15 minuter i förväg
så att de som ska ta över kan göra nödvändiga förberedelser samt avsluta pågående arbete.
Detta bör inte enbart gälla Skanskas personal utan även de underentreprenörer som finns på
arbetsplatsen. För att ytterligare öka arbetsledaren översikt och underlätta den fortlöpande
planeringen så bör även anrop göras då aktiviteter påbörjas.
Det kan konstateras att den mest tidskrävande aktiviteten och den som enskilt skapar de största
tidsförlusterna i salvcykeln är utlastning och spolning av salvan. Denna aktivitet utförs av
underentreprenör VTG som har garanterat vissa medelkapaciteter. Dessa har ej uppnåtts någon
gång under mätperioden. För att kunna kontrollera hur lång tid utlastningen tar i fortsättningen
och om garanterade kapaciteter upprätthålls är det extra viktigt med kommunikationen mellan
VTG och arbetsledaren som nämnts ovan.
Vid överblick av tabell 1 kan ses att det fås 4 stycken aktivitetsväxlingar mellan Skanska och
underentreprenören VTG. Vid aktivitetsväxlingarna uppstår ofta tidsförluster och det skulle
kanske vara klokt att i framtiden se över om man eventuellt även ska lägga ut skrotningen på den
underentreprenör som handhar utlastning och rensning. På så sätt minskas antalet
aktivitetsväxlingar till endast 2 stycken. Alternativt så läggs endast utlastning på
underentreprenad och rensningen sköts själv.
En upprättad plan finns för underhåll och inspektion av maskiner men denna följs inte korrekt på
grund av att maskinerna behövs för att hålla igång produktionen. Det är speciellt underhållet på
borraggregaten som är viktigt då borrningen är den näst efter utlastningen mest tidskrävande
aktiviteten i salvcykeln. Ett planerat underhåll av dessa skulle kunna införas på helger i den
fortsatta produktionen. Detta är extra viktigt eftersom man efter det att räddningstunneln gjorts
färdig kommer att lämna ifrån sig ett av borraggregaten till ett annat av Skanskas projekt.
Tidigare nämnt i kapitel 1 är att målet för produktionen mäts i antal salvor per dag. Detta kan
vara missvisande då det egentligen borde vara antalet slutförda salvcykler som räknas.
Antagligen skulle det vara svårt att mäta dessa då vissa salvcykler från en föregående vecka
avslutas veckan därpå. Däremot bör detta noteras eftersom det vissa dagar avslutas salvcykler där
salvan sköts föregående dag och antalet salvor på grund av detta understiger det uppsatta målet.
17
Bilaga 1 : Krävda resurser för en salvcykel
Borrning
1 yrkesarbetare + 1 mättekniker
Atlas Copco Rocket boomer 353 ES
Borrkronor 48 mm samt grovkronor 102 och 127 mm (4” & 5”)
Laddning
2 yrkesarbetare
Dyno Nobel Titan SSE truck Typ I
Sprängmedel: Titan 7000, Dynamex, Nobel prime
Tändsystem: Nonel LP
Sprängning
2 yrkesarbetare
Tändapparat CB 20 VA eller CI 160 VA
Ventilation
GIA ventilationssystem
Utlastning
Underentreprenör VTG, CAT 988 och brandbil för spolning av salva samt
ett antal semitrailers.
Skrotning
2 yrkesarbetare
Skrotbock och skrotspett
Rensning
Underentreprenör VTG, Volvo L120 eller Volvo L90
18