Transcript Servicelinjen för arbetsprövning

FOLKPENSIONSANSTALTEN
Hälsoavdelningen
Rehabiliteringsgruppen
FPA:S STANDARD FÖR REHABILITERING
I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD
SERVICELINJEN FÖR ARBETSPRÖVNING
Gäller från 1.1.2011
INNEHÅLL
SERVICELINJEN FÖR ARBETSPRÖVNING...................................................................................... 1
1
Syfte ............................................................................................................................................. 1
2
Rehabiliteringsklienter................................................................................................................ 1
3 Personal ....................................................................................................................................... 2
3.1 Personal vid den inledande kartläggningen................................................................................... 2
3.2 Personal vid arbetsprövningen...................................................................................................... 3
4
4.1
4.2
4.3
Struktur ........................................................................................................................................ 4
Innehåll ......................................................................................................................................... 6
Inledande kartläggning vid arbetsprövningen................................................................................ 6
Programmet för arbetsprövningen efter den inledande kartläggningen......................................... 7
4.3.1 Klienthandledning och uppställande av mål.......................................................................... 7
4.3.2 Arbetspraktik ........................................................................................................................ 8
4.3.3 Teman som behandlas under arbetsprövningen ................................................................ 10
4.3.4 Slutfas ................................................................................................................................ 11
4.4 Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök i samband med arbetsprövning ................................ 12
5
Utvärdering och mätning .......................................................................................................... 13
SERVICELINJEN FÖR ARBETSPRÖVNING
De standarder för rehabilitering i öppen och sluten vård som träder i kraft vid början
av 2011 och senare består av två delar: en allmän del som gäller alla servicelinjer
och en del för varje servicelinje. Delarna kompletterar varandra och kan inte tilllämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs.
Detta är den för arbetsprövning avsedda servicelinjespecifika del som innehåller
närmare beskrivningar av linjens innehåll, struktur och personal. I arbetsprövningen
ingår en inledande kartläggning som kan vara kortare om klienten har genomgått
t.ex. en rehabiliteringsundersökning innan arbetsprövningen inleds.
Efter arbetsprövningen kan klienten vid behov ännu fortsätta med arbetsträning.
Arbetsprövningen kan även avbrytas och ersättas med arbetsträning, om arbetsprövningen inte är ändamålsenlig för klienten.
Arbetsprövningen genomförs individuellt, men de klienter som samtidigt deltar i
arbetsprövningen kan serviceproducenten indela i grupper.
1
Syfte
Syftet med arbetsprövningen är att
– klienten ska kunna börja arbeta och få stöd med att hålla sig kvar i arbetslivet
– utreda klientens lämplighet för olika yrken eller uppdrag och/eller förmåga att
klara av vissa slags arbetsuppgifter
– försäkra sig om lämpligheten av en viss bransch för klienten
– finna en lämplig utbildning
– att göra upp en fortsatt plan för yrkesinriktad rehabilitering och att reda ut
sysselsättningsmöjligheterna.
Arbetsprövningen ingår i den yrkesinriktade rehabiliteringsprocessen, med vars
hjälp man stöder personer med nedsatt funktionsförmåga så att de kan få ett
arbete, fortsätta i arbetslivet eller återvända till arbetslivet. För rehabiliteringsklienter
som har ett stort utredningsbehov är arbetsprövning i regel ett lämpligt alternativ.
Under arbetsprövningen ligger tyngdpunkten på att utreda klientens förutsättningar
att klara av att arbeta, men utöver praktiska uppgifter beaktas även klientens
allmänna färdigheter för arbetslivet. Olika arbetssätt och arbetsuppgifter prövas
enligt klientens resurser.
Tillsammans med klienten utreder man vilka utsikter och förutsättningar han eller
hon har att klara sig i arbetslivet eller finna en lämplig bransch, utbildning eller
arbetsplats. För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat är det viktigt att klienten
är motiverad och engagerad i de mål som ställts upp samt att resurserna är
tillräckliga.
2
Rehabiliteringsklienter
FPA ordnar yrkesinriktad rehabilitering för handikappade personer (6 § i FRPL) vars
arbetsförmåga och förvärvsmöjligheter väsentligt har försvagats på grund av sjuk-
2
dom, funktionsnedsättning eller skada, eller som inom de närmaste åren löper risk
för arbetsoförmåga. De kan riskera att marginaliseras och hamna utanför arbetsmarknaden.
Innan arbetsprövningen inleds ska klientens hälsotillstånd utredas tillräckligt,
antingen med hjälp av medicinska undersökningar eller med bedömningar av
arbetsförmågan. Tidigare vårdplaner bör vara tillräckligt långt genomförda så att
man inom rehabiliteringen kan fokusera på att bedöma och stödja klientens
förutsättningar att klara av att arbeta. Arbetsprövningen kan föregås av en
rehabiliteringsundersökning som ordnas av FPA eller någon annan instans och där
klientens helhetssituation utreds.
Handläggaren av rehabiliteringsärendet bör innan beslutet om rehabilitering fattas
försäkra sig om att de tidigare vårdplanerna har genomförts, så att man vid rehabiliteringen kan fokusera på praktiska frågor som gäller klientens möjligheter att
klara av att arbeta.
För rehabilitering lämpar sig vuxna personer vars utsikter att återgå till arbetslivet
eller att byta yrke behöver utredas. Även unga personer som har svårt att få arbete,
att slutföra sin yrkesutbildning eller finna en lämplig utbildning lämpar sig för rehabilitering. Viktigt för bägge målgrupperna är att man klargör målet för sysselsättning
och att klienterna får hjälp med att återgå till eller komma ut i arbetslivet.
3
3.1
Personal
Personal vid den inledande kartläggningen
Den inledande kartläggningen inför arbetsprövningen genomförs av ett multidisciplinärt team och vid behov annan specialiserad personal och rehabiliteringspersonal.
Multidisciplinärt team*
Det multidisciplinära teamet svarar för den inledande kartläggningen. I teamet ingår
- en läkare
- en psykolog
- en socialarbetare/socionom (YH) eller en rehabiliteringshandledare (YH)
- en arbetslivskonsult **.
Alla medlemmar i teamet ska ha minst tre års erfarenhet av arbete inom
yrkesinriktad rehabilitering.
En arbetslivskonsult som är medlem av det multidisciplinära teamet bör ha minst
yrkeshögskoleexamen eller en gammal examen på institutnivå. En arbetslivskonsult
som ingår i teamet kan även ha yrkesinriktad grundexamen på andra stadiet, om
han vid tidpunkten för inlämnandet av anbudet är anställd hos den serviceproducent
som genomför rehabiliteringen och har minst tre års erfarenhet av arbete inom
yrkesinriktad rehabilitering.
* Behörighetskraven för det multidisciplinära teamet, arbetsparet, den specialiserade personalen och annan personal ingår i
standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).
** Arbetslivskonsulterna definieras olika beroende på om de är medlemmar av teamet och arbetsparet eller ingår i den
specialiserade personalen (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).
3
Specialiserad personal∗
I rehabiliteringen deltar enligt klientens behov annan specialiserad personal, t.ex.
fysioterapeut, företagsfysioterapeut, företagshälsovårdare, sjukskötare, näringsterapeut, ergoterapeut, specialistläkare/läkare, IT-instruktör, studiehandledare, lärare,
speciallärare, rehabiliteringsinstruktör, rehabiliteringshandledare (YH) socialarbetare/socionom (YH), psykolog/neuropsykolog eller arbetslivskonsult**.
Annan rehabiliteringspersonal*
Också annan personal kan ingå, t.ex. närvårdare, idrottsinstruktör, dietist och fritidsledare.
3.2
Personal vid arbetsprövningen
Efter den inledande kartläggningen fortsätter ett arbetspar från det multidisciplinära
teamet med arbetsprövningen och vid behov annan specialiserad personal och
rehabiliteringspersonal.
Arbetspar*
För klienten utses ett lämpligt arbetspar som svarar för genomförandet av arbetsprövningen klientvis. Arbetsparet utses bland de medlemmar av det multidisciplinära
teamet som har intervjuat klienten.
Arbetspar vid arbetsprövningen är
– en arbetslivskonsult**
– en socialarbetare/socionom (YH), en rehabiliteringshandledare (YH) eller
psykolog.
Parterna i ett arbetspar ska ha minst tre års erfarenhet av arbete inom yrkesinriktad
rehabilitering.
En arbetslivskonsult som ingår i ett arbetspar bör ha minst yrkeshögskoleexamen
eller en gammal examen på institutnivå. Arbetslivskonsulten kan även ha yrkesinriktad grundexamen på andra stadiet, om han eller hon när anbudet lämnas in är
anställd hos den serviceproducent som genomför rehabiliteringen och har minst tre
års erfarenhet av arbete inom yrkesinriktad rehabilitering.
Personlig handledare*
Den ena parten i ett arbetspar är personlig handledare för klienten och med denna
kan klienten, om han eller hon så önskar, under perioden diskutera frågor som
gäller rehabiliteringen.
* Behörighetskraven för det multidisciplinära teamet, arbetsparet, den specialiserade personalen och annan personal ingår i
standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).
** Arbetslivskonsulterna definieras olika beroende på om de är medlemmar av teamet och arbetsparet eller ingår i den
specialiserade personalen (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).
4
Den personliga handledaren är kontakt- och stödperson för klienten vid arbetsprövning som serviceproducenten genomför på externa arbetsplatser samt kontaktperson mellan serviceproducenten och arbetsplatsen.
Specialiserad personal∗
I rehabiliteringen deltar enligt klientens behov annan specialiserad personal, t.ex.
fysioterapeut, företagsfysioterapeut, företagshälsovårdare, sjukskötare, näringsterapeut, ergoterapeut, specialistläkare/läkare, IT-instruktör, studiehandledare, lärare,
speciallärare, rehabiliteringsinstruktör rehabiliteringshandledare (YH) socialarbetare/
socionom (YH), eller arbetslivskonsult**.
Annan rehabiliteringspersonal**
Också annan personal kan ingå, t.ex. närvårdare, idrottsinstruktör, dietist och
fritidsledare.
4
Struktur
Den totala arbetsprövningstiden är högst 40 dygn och 3 uppföljningsdagar eller
uppföljningsbesök.
Arbetsprövningen börjar med en inledande kartläggning som pågår 3–5 dygn.
Därefter kan den fortsatta arbetsprövningens längd och struktur variera enligt klientens individuella behov. Arbetsprövningens längd efter den inledande
kartläggningen är minst 15 och högst 35 dagar.
Den inledande kartläggningen genomförs utan avbrott. Efter den inledande kartläggningen genomförs arbetsprövningen i regel i en helhet utan onödiga mellanperioder för klienten. Arbetsprövningen kan dock genomföras i flera perioder, t.ex.
om det krävs för att ordna en lämplig extern arbetsplats. Även omedelbart efter den
inledande kartläggningen kan det vara nödvändigt med en kort paus för att söka
lämpliga praktikplatser för klienten.
FPA utfärdar rehabiliteringsbeslut om arbetsprövning för högst 41 dygn, varav ett är
en uppföljningsdag eller ett uppföljningsbesök. Ett justeringsbeslut utfärdas om
ytterligare uppföljningsdagar rekommenderas för klienten. För det behövs ingen ny
rehabiliteringsansökan. Inom arbetsprövningen beviljas högst 2 uppföljningsdagar
eller -besök.
Om klienten rekommenderas arbetsträning som fortsättning på arbetsprövningen
eller om arbetsprövningen avbryts för att man anser att det är motiverat att byta till
arbetsträning, får klienten ett rehabiliteringsbeslut om arbetsträning. Klienten behöver inte göra någon ny rehabiliteringsansökan om arbetsprövningen direkt övergår i
arbetsträning.
∗ Behörighetskraven för det multidisciplinära teamet, arbetsparet, den specialiserade personalen och annan personal ingår i
standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).
** Arbetslivskonsulterna definieras olika beroende på om de är medlemmar av teamet och arbetsparet eller ingår i den
specialiserade personalen (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar).
5
Dagens längd
Arbetsprövningen jämte den inledande kartläggningen genomförs i öppen vård,
vardagar från måndag till fredag.
- En öppenvårdsdag i serviceproducentens lokaler pågår minst 6 timmar, varav
det program som leds av en person med yrkesutbildning inom rehabilitering
utgör minst 5 timmar.
- Vid extern arbetspraktik ska en dag omfatta minst 5 timmar.
Efter den inledande kartläggningen kan under de två första veckorna av arbetsprövningen antalet arbetsprövningsdagar och dagens längd fastställas flexibelt allt
enligt individuellt behov.
- Då ska antalet arbetsprövningsdagar dock uppgå till minst 3 dagar/vecka och
arbetsprövningsdagen måste vara minst 5 timmar/dag, varav minst 4
timmar/dag ska bestå av det program som leds av en yrkesutbildad person inom
rehabilitering.
- Flexibiliteten gäller dock inte sådan arbetspraktik som sker vid en extern
arbetsplats.
Inkvartering och helpension ordnas vid behov för de klienter för vilka det inte är
ändamålsenligt att färdas hemifrån dagligen t.ex. på grund av långa resor och/eller
besvärliga trafikförbindelser. Rehabilitering ordnas inte under veckoslut, men inkvartering och helpension kan även ordnas då på ovan nämnda villkor. Inkvarteringen
kan ordnas antingen i serviceproducentens egna inkvarteringslokaler eller hos en
extern inkvarteringsrörelse eller i en separat lägenhet. Inkvarteringsmöjligheten
gäller dock inte klienterna när arbetspraktiken i samband med arbetsprövningen
sker på externa arbetsplatser.
Om serviceproducenten har sammanställt en grupp av FPA-klienter kan högst 12
personer ingå i gruppen.
Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök
I arbetsprövningen ingår 1–3 uppföljningsdagar eller -uppföljningsbesök inom den
öppna vården och dessa genomförs inom 3 månader efter att den sista perioden har
upphört. Det är obligatoriskt att ordna 1 uppföljningsdag eller 1 uppföljningsbesök.
Dessutom kan det förekomma ytterligare 2 uppföljningsdagar eller -besök enligt
individuellt behov för att säkerställa att de fortsatta planerna förverkligas.
Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök genomförs individuellt. Uppföljningsdagar
eller uppföljningsbesök genomförs inte om klienten direkt efter arbetsprövningen
övergår till arbetsträning.
En uppföljningsdag hålls bara i serviceproducentens lokaler och pågår minst 6 timmar, varav det program som leds av en person med yrkesutbildning inom rehabilitering utgör minst 5 timmar.
Uppföljningsbesök kan göras i serviceproducenten lokaler eller i andra externa lokaler. Programmet under det uppföljningsbesök som en representant för serviceproducenten (besök av expert) gör till externa lokaler eller som klienten gör till serviceproducentens lokaler tar 2–4 timmar i anspråk. Klienten deltar alltid i besöken.
6
4.1
Innehåll
Huvudinnehållet i arbetsprövningen är inledande kartläggning, arbetspraktik, individuell handledning samt uppföljningsdager eller uppföljningsbesök. Av dessa delar är
arbetspraktiken den viktigaste. Rehabiliteringen är individuell, men gruppaktiviteter
ingår om serviceproducenten har en lämplig grupp. Vid den individuella handledningen och grupphandledningen behandlas olika teman.
Arbetsprövningen ska inledas inom fyra veckor efter det att rehabiliteringsbeslutet
har anlänt till serviceproducenten. Rehabiliteringen kan i undantagsfall inledas
också senare, om det finns en grundad anledning till senareläggningen. Vid behov
kan serviceproducenten kontrollera att arbetsprövningen inleds i rätt tid genom att
t.ex. intervjua klienten per telefon innan den egentliga rehabiliteringen inleds.
4.2
Inledande kartläggning vid arbetsprövningen
Syftet med den inledande kartläggningen är att utarbeta en preliminär plan för
genomförandet av arbetsprövningen samt att klarlägga klientens yrkesmässiga, psykosociala och hälsomässiga förutsättningar för rehabiliteringen. Vid den inledande
kartläggningen eller senare under arbetsprövningen finns det möjlighet att konstatera att det inte är ändamålsenligt att fortsätta med arbetsprövningen, utan rehabiliteringen avbryts och klienten hänvisas till annan rehabilitering, t.ex. till arbetsträning
eller andra tjänster.
Om klienten har genomgått en rehabiliteringsundersökning före arbetsprövningen
eller om hans eller hennes situation inte kräver någon närmare utredning, kan det
räcka med en 3 dagars inledande kartläggning.
I början av kartläggningen ordnar serviceproducenten information och introduktion
för klienten där han eller hon görs förtrogen med personalen, lokaliteterna och
verksamheten samt säkerhetsanvisningar.
För klienten uppgörs i början ett kartläggningsprogram som kan kompletteras under
den inledande kartläggningen. Om flera klienter deltar samtidigt i den inledande
kartläggningen kan verksamheten också ordnas i grupp, t.ex. i gemensamma
motions- eller diskussionsgrupper.
Inledande intervju och uppställande av mål
I det inledande skedet har klienten
– en individuell intervju med en socialarbetare/socionom (YH) eller en
rehabiliteringshandledare (YH) under de första 1–3 dagarna
– en individuell intervju med psykolog under de första 1–3 dagarna
– en individuell intervju med en arbetslivskonsut under de första 1–3 dagarna
– läkarundersökning under de första 1–3 dagarna
– individuell intervju med en fysioterapeut eller företagsfysioterapeut vid behov
under de första 1-5 dygnen från det att perioden inletts
Om den inledande kartläggningen är endast tre dygn lång behöver endast 3 av de
ovan nämnda intervjuerna göras eller läkarundersökningen.
7
Läkarundersökningen är inte nödvändig vid den inledande kartläggningen (3–5
dygn) om klienten tidigare har deltagit i en rehabiliteringsundersökning eller någon
annan motsvarande utredning och det inte finns något särskilt behov av en
medicinsk utredning.
Intervjuerna eller mötena kan ordnas så att de genomförs av två arbetstagare
samtidigt. Arbetstagarna ska kunna göra de nödvändiga mätningar som fastställts i
standarden.
Under perioden kartläggs och registreras klientens hälsomässiga, psykosociala och
yrkesmässiga bakgrund. I kartläggningen ingår de mätningar som nämns i avsnittet
Utvärdering och mätning samt olika ändamålsenliga test. Samtidigt går man igenom
klientens mål och önskemål med rehabiliteringen samt undersöker hur motiverad
han eller hon är för rehabiliteringen. Med klienten diskuterar man alternativa
arbetsbranscher och arbetsplatser som är lämpliga för arbetsprövningen.
Under den inledande kartläggningen ska medlemmarna i arbetsteamet, frånsett
läkaren, ha sammanlagt 9 individuella timmar/klient i anslutning till intervjuerna och
mötena om den inledande kartläggningen är 4–5 dygn och minst 6 timmar om
kartläggningen pågår 3 dygn. Om det behövs en läkare i den inledande kartläggningen, ska läkaren ha minst 1 timme tid individuellt per klient om kartläggningen
pågår i 5 dygn och minst en halv timme om kartläggningen pågår i 3 dygn.
Det multidisciplinära teamet har ett eget möte och kommer överens om ett lämpligt
arbetspar för klienten efter de inledande intervjuerna.
Annat program under den inledande kartläggningen samt slutförande
Under den inledande kartläggningen tas, utöver intervjuerna, dessutom följande
teman upp till behandling med klienten: ökade arbetslivsfärdigheter, utredning av
arbets- och funktionsförmågan och psykosocial handledning. Det beror på klientens
individuella behov vilket tema som betonas.
I slutet av den inledande kartläggningen ställer klienten och en medlem eller
medlemmarna i arbetsteamet upp de viktigaste målen med den yrkesinriktade
rehabiliteringen med hjälp av GAS-metoden.
I slutet av den inledande kartläggningen har klienten och minst två medlemmar av
det multidisciplinära teamet en gemensam diskussion. I samband med detta
uppgörs en skriftlig plan för arbetsprövningen där man beaktar klientens egna mål,
hälsotillstånd, psykosociala faktorer och de färdigheter som kommit fram vid
testerna.
4.3
Programmet för arbetsprövningen efter den inledande kartläggningen
4.3.1 Klienthandledning och uppställande av mål
Tillsammans med klienten uppgörs en ändamålsenlig, skriftlig plan för genomförandet av arbetsprövningen och planen kompletteras efter behov under rehabiliteringens gång. Utifrån klientens individuella behov reserveras under arbetsprövningen tid för diskussioner med parterna i arbetsparet och annan specialiserad personal.
8
Under arbetsprövningens gång instrueras klienten att själv bedöma sina framsteg
och sin egen livssituation och sina möjligheter att få sysselsättning. Vid rehabiliteringen använder klienten vid behov en inlärningsdagbok där han eller hon antecknar sina iakttagelser och framsteg. Inlärningsdagboken är en fri form av arbetsredskap som kan användas som stöd för rehabiliteringsprocessen. Klienten kan visa
vilka anteckningar han eller hon gjort i inlärningsdagboken och diskutera dem med
arbetsparet.
De mål som uppställts i den inledande kartläggningen preciseras med hjälp av GASmetoden och vägen till måluppfyllelse samt förändringar utvärderas tillsammans
med klienten.
Arbetsparets egna möten
Parterna i det arbetspar som ansvarar för genomförandet av arbetsprövningen
diskuterar rehabiliteringsprocessen med varandra och vid behov med den specialiserade personalen utgående från klientens individuella situation, men dock en
gång per vecka i genomsnitt.
Arbetsparet konsulterar den specialiserade personalen i sådana situationer då man
för att garantera att rehabiliteringsprocessen går framåt behöver t.ex. medicinsk
sakkunskap eller kunskap inom de branscher som den specialiserade personalen
eller de andra experterna representerar. Behovet av konsultationer kan uppstå då
man exempelvis söker en arbetsprövningsbransch som är lämplig med tanke på
klientens hälsotillstånd eller när det under rehabiliteringsprocessen kommer fram
nya uppgifter som är viktiga för processen.
4.3.2 Arbetspraktik
Under arbetsprövningen prövar klienten under handledning på olika arbetsuppgifter
antingen i serviceproducentens arbetsprövningslokaler eller på externa arbetsplatser. Sociala företag, verkstäder, arbetssalar, arbetscenter, arbetsträningsstiftelser,
serviceproducentens arbetsprövningslokaler betraktas inte som externa praktikplatser.
Då praktikplatserna ordnas beaktas klientens önskemål samt färdigheter och
styrkor.
I serviceproducentens egna lokaler
I det inledande skedet passar sådan arbetsprövning som inkluderar olika arbetsuppgifter och som utförs i serviceproducentens lokaler för sådana klienter som
behöver mycket stöd och handledning samt tid för att reda ut och fundera över sina
planer. Det viktigaste är att reda ut klientens arbets- och funktionsförmåga i praktiken, och den här perioden kan vara ett inledande skede före en eventuell övergång
till arbetsprövning vid en extern praktikplats.
Arbetspraktiken kan ske i serviceproducentens egna lokaler och vara t.ex. byrå-,
data-, köks-, trädgårds-, städ- och metallarbete. Serviceproducenterna bör ha
mångsidig kunskap om olika arbetsuppgifter. Serviceproducenten ska också ha
9
lämpliga arbetsredskap för att klienten ska kunna öva sig på olika arbetsuppgifter.
Allt efter behov har klienten en lämplig inskolare för respektive arbetsuppgift.
Den personliga handledaren och vid behov en arbetslivskonsult, om denne inte är
personlig handledare, diskuterar framstegen i arbetsprövningen med klienten minst
1–2 gånger per vecka eller dagligen vid behov.
Externa praktikplatser
Extern arbetspraktik ordnas på de externa praktikplatser, dvs. arbetsplatser, som
serviceproducenten och rehabiliteringsklienten kommit överens om. Syftet med
arbetsprövning som ordnas på externa arbetsplatser är att ge klienten en realistisk
uppfattning om sina möjligheter att klara av arbetet i fråga under verkliga arbetsförhållanden och i en verklig arbetsmiljö. För klienten ordnas sådant arbete där man
tagit hänsyn till funktionsnedsättning, sjukdom eller andra eventuella begränsningar
förorsakade av andra faktorer, t.ex. ålder och sociala interaktionsfärdigheter.
Klienten är med om att ordna en praktikplats antingen genom att själv eller tillsammans med den personliga handledaren ordna en arbetsprövningsplats.
Arbetsplatsrepresentanten utser för klienten en kontaktperson som fungerar som
stöd för klienten under arbetspraktiken och som deltar i det inledande mötet.
Tillsammans
med
den
externa
arbetsgivaren
uppgörs
ett
skriftligt
arbetsprövningsavtal där tiden för arbetsprövningen, arbetsdagens längd,
kontaktpersoner och andra villkor fastställs. Arbetsgivarens kontaktperson ansvarar
för att det ordnas arbetsuppgifter för klienten och för introduktionen samt ger
serviceproducenten en kort beskrivning av hur arbetsuppgifterna löper.
Handledaren följer med hur klientens arbetspraktik förverkligas, stödjer klienten,
planerar och diskuterar fortsatta uppgifter samt löser eventuella problem
tillsammans med klienten. Den personliga handledaren håller kontakt både med
klienten och arbetsgivaren på följande sätt:
- När arbetspraktiken inleds deltar handledaren tillsammans med klienten i det
inledande mötet på arbetsplatsen.
- Såsom avtalat håller handledaren kontakt med klienten utifrån klientens individuella situation minst en gång per vecka genom att besöka arbetsplatsen eller
alternativt per telefon eller e-post eller genom att träffa klienten på något annat
ställe.
- Handledaren besöker klienten på praktikplatsen minst en gång efter det inledande mötet och på det avslutande mötet då handledaren också träffar arbetsgivarens representant.
- Handledaren diskuterar erfarenheterna av arbetspraktiken med klienten och
arbetsgivarrepresentanten.
Handledarens besök ingår i klientens öppenvårdsdagar med extern arbetspraktik.
Nätverkssamarbete i samband med arbetspraktiken
Enligt klientens behov och arbets- och näringsbyråns möjligheter håller klienten och
den personliga handledaren ett eller flera möten med en byråtjänsteman under
arbetspraktiken. Mötena kan hållas i serviceproducentens lokaler, på praktikplatsen,
arbets- och näringsbyrån eller på andra lämpliga ställen. Mötena ingår i öppenvårdsdagarna med arbetspraktik enligt platsen för mötet i fråga. Målet med det gemensamma mötet är att uppdatera klientens jobbsökarplan och att därigenom
10
utarbeta en fortsatt plan för tiden efter rehabiliteringen och att uppbåda stöd för att
förverkliga planen.
4.3.3 Teman som behandlas under arbetsprövningen
Programmet innehåller i huvudsak individuell handledning enligt klientens behov.
Under arbetsprövningen reserveras utifrån klientens individuella behov tid för
diskussioner med den personliga handledaren och andra sakkunniga. Tillsammans
funderar man över hur klienten skulle kunna stärka sitt yrkesmässiga kunnande och
hitta en lämplig arbetsplats åt sig.
Vid behov innehåller programmet också rehabilitering i grupp utifrån klientens
individuella behov, exempelvis diskussioner i grupp, som stöd för rehabiliteringen.
Gruppaktiviteter ordnas om serviceproducenten samtidigt har flera klienter som
deltar i arbetsprövning eller annan motsvarande rehabilitering. Verksamhet i grupp
kan ordnas för t.ex. gemensamma temadelar eller fritidsaktiviteter.
Arbetsparet och den specialiserade personalen leder de olika temana och ämnena i
programmet. Temana kan behandlas individuellt eller i grupp. Med klienten behandlas följande teman, frånsett uppgifter mellan perioderna, som behandlas vid behov:
Ökade arbetslivsfärdigheter
– Klienten får handledning i att söka information om arbetslivet och olika
utbildningsmöjligheter bl.a. på Internet och att utnyttja arbets- och
näringsbyråernas sakkunskap.
– Tillsammans med klienten görs studiebesök på läroanstalter eller arbetsplatser.
– Med beaktande av klientens behov ges handledning i att använda dataprogram
för att t.ex. skriva arbets- och utbildningsansökningar.
– Tillsammans med klienten uppgörs vid behov en lämplig meritförteckning för
honom eller henne.
– Klienten får stöd för att uppnå arbetslivsfärdigheter.
– Eventuella inlärningssvårigheter reds ut med klienten och han får stöd när det
gäller dessa problem.
Utredning av arbets- och funktionsförmågan
– Klientens arbets- och funktionsförmåga utreds med hjälp av motoriska och
fysiska test.
– Klientens lämplighet för olika arbetsuppgifter utreds, t.ex. psykologiska test,
mindre arbetspraktiktest och dyslexitest.
– Tillsammans med klienten kartläggs eventuellt behovet av hjälpmedel.
Att sköta sin egen hälsa
– Klienten får handledning i hur man befrämjar den egna hälsan och motiveras att
iaktta sunda levnadsvanor och att motionera.
Psykosocial handledning
– Klienten får stöd i personliga problemsituationer och i sin livshantering.
– Klienten får stöd i att hantera sin dagsrytm och vardag.
Nätverksarbete
– Rehabiliteringsklienten hänvisas vid behov till andra experttjänster och till
fritidsaktiviteter.
– Tillsammans med klienten kartläggs hans eller hennes olika nätverkskontakter.
11
–
Serviceproducenten tar vid behov kontakt med klientens närmaste nätverk,
arbets- och näringsbyrån, hälsovården och andra motsvarande ställen.
Kontakten kan också ske genom överläggningar via video eller telefon.
Uppgifter mellan perioderna
- Vid behov utför klienten de överenskomna uppgifterna och får anvisningar om
hur de ska utföras. Det kan vara nödvändigt med uppgifter mellan perioderna
om arbetsprövningen måste avbrytas emellanåt eller om uppgifterna anses vara
nödvändiga faktorer som stöder rehabiliteringsprocessen.
Allmänt program
I mån av möjlighet kan klienten delta i allmänna föreläsningar, gruppdiskussioner
och gruppmotion som serviceproducenten ordnar under rehabiliteringen.
4.3.4 Slutfas
I slutet av arbetsprövningen, cirka en vecka innan arbetsprövningen upphör, börjar
man tillsammans med klienten utarbeta en fortsatt plan för den yrkesinriktade rehabiliteringen. Man går igenom rehabiliteringsprocessen vid arbetsprövning och de
fortsatta behoven för att stödja klientens möjligheter att få sysselsättning.
För att säkerställa att den fortsatta planen för klienten förverkligas ordnas dessutom
utifrån klientens behov och i mån av möjlighet ett gemensamt möte med arbets- och
näringsbyrån eller någon annan part. Målet med det gemensamma mötet är att
enligt behov uppdatera klientens jobbsökarplan och att därigenom utarbeta en
fortsatt plan för tiden efter rehabiliteringen och att uppbåda stöd för att förverkliga
planen. Mötet hålls cirka 1–2 veckor innan rehabiliteringen slutar för att arbets- och
näringsbyrån eller någon annan part ska ha tillräckligt med tid för de arrangemang
som tjänsterna, åtgärderna eller stödinsatserna kräver.
I slutfasen av arbetsprövningen uppgör serviceproducenten en rehabiliteringsrapport. Klienten och arbetsparet gör tillsammans upp en fortsatt plan för den yrkesinriktade rehabiliteringen i rehabiliteringsrapporten. När planen görs upp ska hänsyn
tas till de mål som ställts upp för klienten och resultatet av arbetsprövningen.
I den fortsatta planen för den yrkesinriktade rehabiliteringen antecknas bl.a. vilka
sysselsättningsmöjligheter som finns, var klienten ska fortsätta efter rehabiliteringen
och i vilken grad de uppställa målen har nåtts (blanketten för uppställning av mål –
GAS). I rehabiliteringsrapporten antecknas förutom den egentliga fortsatta planen
också eventuella alternativa planer samt uppföljningsdagar. Blanketten för uppställning av mål (GAS) fogas till rehabiliteringsrapporten.
De mål som uppställts för arbetsprövningen utvärderas i slutfasen och då ställer
man upp nya mål för uppföljningsperioden och dessa utvärderas i sin tur den sista
dagen i uppföljningsperioden.
Den personliga handledaren och klienten har före den avslutande diskussionen
kontakt med vård- och rehabiliteringsaktörerna på klientens hemort, såsom hälsovården, FPA och arbets- och näringsbyrån. På så sätt säkerställer man att rehabiliteringsprocessen fortsätter efter att arbetsprövningen har upphört. Samtidigt
utses tillsammans med dessa parter kontaktpersoner för förverkligandet av den fortsatta planen. Namnen på kontaktpersonerna antecknas i rehabiliteringsrapporten.
12
Avslutande samtal
I slutet av arbetsprövningsperioden under de tre sista dagarna hålls ett avslutande
samtal. I det avslutande samtalet går klienten och arbetsparet tillsammans igenom
en fortsatt plan för den yrkesinriktade rehabiliteringen och säkerställer att planen
kan förverkligas. Utöver arbetsparet träffar klienten vid behov också övrig
specialiserad personal i det avslutande skedet.
Tillsammans med klienten uppgörs en minneslista på alla de konkreta åtgärder som
förverkligandet av den fortsatta planen kräver.
4.4
Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök i samband med arbetsprövning
När arbetsprövningen upphör har klienten 1–3 uppföljningsdagar eller -besök allt
efter klientens individuella behov. Syftet med de individuella uppföljningsdagarna
och -besöken är att stödja rehabiliteringsklienten på en eventuell studieplats eller
arbetsplats eller att lösa problem i anslutning till förverkligandet av den fortsatta
planen.
Uppföljningsdagar och uppföljningsbesök i samband med arbetsprövning är öppenvårdsdagar eller besök. Uppföljningsdagarna genomförs i serviceproducentens lokaler och uppföljningsbesöken i serviceproducentens lokaler, på arbetsplatser, i läroanstalter eller på andra ändamålsenliga ställen.
Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök genomförs för att säkerställa att den fortsatta planen verkställs. Uppföljningsdagar eller uppföljningsbesök genomförs inte i
grupp. På uppföljningsdagarna eller -besöken går handledaren och klienten igenom
i vilken grad de mål som uppställts i den fortsatta planen har uppnåtts eller vilka
problem som kommit fram.
Om uppföljningsdagen eller -besöket hålls i serviceproducentens lokaler, deltar
förutom klientens personliga handledare också den ena parten i arbetsparet och vid
behov övrig specialiserad personal i samtalet. Om uppföljningsbesöket görs till
externa lokaler, deltar klientens personliga handledare och vid behov dessutom den
ena parten i arbetsparet samt övrig lämplig specialiserad personal.
Före uppföljningsdagen eller uppföljningsbesöket står den personliga handledaren
eller den ena i arbetsparet i kontakt med klienten per telefon och klarlägger situationen i förväg och kommer överens om var och hur uppföljningsdagarna eller -besöken ska hållas.
Under uppföljningsdagarna eller -besöken har den personliga handledaren och
klienten kontakt med nödvändiga parter, såsom FPA och arbets- och näringsbyrån.
Under dessa dagar och besök avtalar man om fortsättningen. En kort
rehabiliteringsrapport uppgörs om den första uppföljningsdagen eller det första
uppföljningsbesöket. I rapporten antecknas de fortsatta åtgärderna och om det finns
behov av extra uppföljningsdagar, en rekommendation om dessa. En kort
rehabiliteringsrapport ges dessutom endast om den sista dagen under extra
uppföljningsdagar.
13
5
Utvärdering och mätning
Teamets medlemmar, arbetsparet och den specialiserade personalen utvärderar
rehabiliteringsresultaten för sina respektive delar av den inledande kartläggningen
och arbetsprövningen med hjälp av kliniska bedömningar och evalueringsmetoder.
De mätmetoder som används vid utvärderingen ska vara allmänt använda, validerade och erkända. Måtten visar närmast förändringar som gäller funktions- och
arbetsförmågan samt symtomen.
Som hjälpmedel för att sätta upp rehabiliteringsmålen och utvärdera måluppfyllelsen
används alltid GAS-metoden (GAS = Goal Attainment Scaling). Målen ställs upp i
början av den inledande kartläggningen, och de preciseras och utvärderas under
rehabiliteringens gång. Måluppfyllelsen utvärderas i det avslutande skedet av
arbetsprövningen. För uppföljningsbesöken kan nya mål uppställas och utvärdering
göras den sista dagen under uppföljningsperioden eller under besöket.
Vid rehabiliteringen görs alltid följande mätningar under den inledande kartläggningen samt under de tre sista dagarna i det avslutande skedet av arbetsprövningen
före uppföljningsperioden:
– Livskvalitetstestet 15-D, RAND-36 eller WHOQOL-BREF eller motsvarande
svenskspråkigt test
– en enkät om sinnesstämning: Beck Depression Inventory (BDI) eller RBDI (en
för finländska förhållanden utarbetad enkät om depressionssymtom och
självkänsla som baserar sig på Becks självskattningsformulär), eller DEPSmetoden.
– Arbetshälsoinstitutets arbetsförmågeindex (TKI)
Utöver dessa obligatoriska mätmetoder kan man använda andra ändamålsenliga
test, t.ex.
– dyslexitest och andra test för bedömningen av inlärningssvårigheter och
beteendestörningar
– andra test för bedömning av de yrkesrelaterade målen
– IMBA (Integration von Menschen mit Behinderung in die Arbeitswelt)
– MELBA (Merkmalprofile zur Eingliederung Leistungsgewandelter und
Behinderter in Arbeit)
– ARVI (arviointimenetelmä, sosiaalisen työllistämisen laatujärjestelmä (STL
9001:2010), valmennuksen palvelujen standardit (VPS)
Testen och mätningarna bör utföras med beaktande av deras ändamålsenlighet
samt hälso- och säkerhetsaspekter. Teamet bedömer vilka test och mätningar som
inte är lämpliga för klienten. Den som utför mätningarna ska ha tillräcklig erfarenhet
och utbildning för att utföra och tolka testen.