+7 - Svenska Wachtelhundklubben

Download Report

Transcript +7 - Svenska Wachtelhundklubben

Avelsvärdering - BLUP
Wachtelhunden i Sverige
Foto: Mikael Grennard
Syfte Avelsvärdering
Tre Takeaways!
• Blup-metoden syftar till att med större
SÄKERHET kunna avgöra vilka djur som är de
avelsmässigt bästa i fråga om aktuella
egenskaper
• Avelsvärdet ger oss en uppfattning om vilken
effekt vi kan förvänta oss i kommande
generationer av att använda det aktuella
djuret i avel
• Bakomliggande mentala faktorer som
dådkraft, självtillit, boldness kan förbättras
genom att använda Blup-index i avelsarbetet
SWK
Rasspecifika Avelsstrategier
Verksamhetsmålen för femårsperioden 2010-2015
• Andelen unghundar per årskull som genomför UKL ska 2015 vara 45%
• Det genomsnittliga resultatet för delmomenten ”Spårvilja” och
”Skogssök” på UKL ska öka till minst 5.0 i genomsnitt under perioden
• Antal genomförda prov i ÖKL skall vara minst 60 i genomsnitt per år
• Antal genomförda skogsprov skall 2015 ha ökat till minst 100 prov
• Antal genomförda vildsvinsprov skall 2015 ha ökat till minst 40 prov
Rasspecifika Egenskaper
• Kortdrivande skogsjakthund; mångsidig
jaktbrukshund!
• Egenskaper som har betydande
ÄRFTLIGHET och som SÄRSKILJER rasen;
• Förmågan att finna vilt (skogsarbetet)
• Drevegenskaperna (näsa, skall & vilja)
• Viltskärpa och Mod (dådkraft, boldness)
• Mångsidigheten (formbar – kortdrivare,
apportör och eftersökshund)
Syftet med Jaktproven?
• Syftet med jaktproven är att samla
information/underlag för att selektera de individer
som är bäst lämpade för avel!
• Svenska Jägareförbundets etiska riktlinjer för jakt
och jaktträning med hund – citat
• “Ras och specialhundklubbarnas jaktprov är ett mycket viktigt redskap för
aveln och framtagandet av ändamålsenliga och lämpliga jakthundar”
• “användningen av jakthundar i situationer med levande vilt får aldrig
betraktas som en ”sport” i sig där jakthundsanvändningen blir ett
självändamål”
• SKK stadgar samt avelspolicy – citat
• §1 Mål - “främja avel av (…) jaktligt fullgoda rashundar”
• “hundavel och därmed hundrasers utveckling grundas på uppfödarnas val
av avelsdjur samt på den användning som dessa får”
Avelsvärde, Genotyp och Fenotyp
• De prestationsmått vi bedömer på jaktprov
styrs både av genetiska anlag och
miljöfaktorer
• Fenotyp (det vi ser) = Genotyp (avelsvärde) +
Miljöeffekter
• Definitionen av avelsvärde:
• Summan av Alla Genetiska Anlag som
Påverkar en Egenskap
Arvbarhet
• Arvbarheten talar om hur stor del av föräldradjurens
”överlägsenhet” eller ”brister” som man i genomsnitt
förväntar sig ska nedärvas till avkomman
Exempel: Arvbarheten för sök i UKL är 0,25 (25%). Medelpoäng för
sökmomentet i UKL är 4,6. Man använder föräldradjur med 6
respektive 8 poäng. Medelvärdet på poängen blir 7
Skillnaden mellan föräldrarnas poäng och medelpoäng är 2,4. Detta
är alltså föräldradjurens ”överlägsenhet”. Arvbarheten säger då att
25% av denna ”överlägsenhet” nedärvs till avkomman. 25% av 2,4 är
0,6
Vi förväntar oss alltså en avkomma med ett medelvärde på
sökmomentet på 4,6 + 0,6 = 5,2
• Relativt enkelt men…
Arvbarhet och Säkerhet
• Tumregel:
• Om arvbarheten är under 30% är individens egen
prestation ett mer osäkert mått på dess genetiska värde.
Då måste man ta in släktingars resultat i beräkningen
• Säkerhet:
• TILLFÖRLITLIGHETEN i
SKATTNINGEN av individens
GENETISKA VÄRDE
Figur ovan: OBS! Principskiss
Arvbarheter UKL
• Arvbarheter för Wachtelhund:
• Näsa, Spårvilja, Spårsäkerhet & Förighet 13-15%
• Spårskall 25%
• Skogsarbete 25%
• Vattenarbete 30%
• Skott 17%
• Apport 6,5%
• Totalsumma 29%
VARFÖR AVELSVÄRDEN
• Vid polygen arvsgång talar man inte om
anlagsbärare, istället talar man om nivåer,
tröskelvärden och belastning
• Nivåerna och/eller belastningen är
normalfördelade
VARFÖR AVELSVÄRDEN
• Avelsvärden ger högre arvbarhet än
individens resultat – Effektivare
• Avelsvärdet ger oss en uppfattning om
vilken effekt vi kan förvänta oss i
kommande generationer av att använda det
aktuella djuret i avel
• Avelsvärdet beskriver primärt inte hur hunden
själv är!
• Enkelt att använda
• Mycket information samlas och presenteras på
ett ställe
BLUP-Metoden
• Blup-metoden innebär att man, förutom
individens eget resultat för en egenskap, även tar
hänsyn till släktingars resultat för att skatta
hundens nedärvningsförmåga
• Dessutom så justeras en hunds resultat även
med hänsyn till olika miljöfaktorer
• Individer utan egna resultat blir avelsvärderade
via sina släktingar
• BLUP metodens främsta förtjänster :
1.
2.
3.
All släktskapsinformation tas med i beräkningen
Alla fenotypiska observationer vägs i förhållande till arvbarhet,
spridning och egenskapernas genetiska och miljömässiga samband
Optimal korrigering görs för icke ärftliga systematiska miljöeffekter
Informationskällor (BLUP)
Figur ovan: Exempel på informationskällor
BLUP-index Wachtelhund
• Avelsvärden (BLUP-index) i Dogbase beräknas
för nedan egenskaper:
• HD-Näsa-Skall-Vilja-Sök-Skott
• HD-NAS-SPU-SPW-STÖ-SCH
• Skattningen av avelsvärdet överförs till en relativ
indexskala med medelvärdet 100 för hela rasen
Variation & Standardavvikelse
Normalfördelningskurvan
•
•
•
68.3 % av fördelningen ligger mellan -1 och +1 standardavvikelser
95.4 % av fördelningen ligger mellan -2 och +2 standardavvikelser
99.7 % av fördelningen ligger mellan -3 och +3 standardavvikelser
• Standardavvikelse (σ) – Egenskaper DOGBASE
•
•
•
•
•
•
HD
Näsa
Spårskall
Spårvilja
Skogsarbete
Skottfasthet
- 1σ ca 7
- 1σ ca 11
- 1σ ca 11
- 1σ ca 11
- 1σ ca 14
- 1σ ca 3.5
Variation BLUP-index 2000-2010
Variation BLUP-index 2000-2010
Användning i Praktiken
Jag är
skeptisk…
Hur används avelsindex?
• Blup-index för planerad avkomma skall ligga över
eller under ett värde, alternativt inom ett specifikt
intervall
• Tikens och hanens egna BLUP-index
rekommenderas ligga över/under specifik värde
(eller intervall)
• Stora fördelar i avelsstruktur/population
• Lättare att avla på jaktlig funktion med bibehållen
genetisk variation
Den Svenska Populationen
• Medeltal för svenskfödda hundar 2000-2010
•
•
•
•
•
•
HD – 87
(σ – 7)
NAS – 86 (93) (σ – 11)
SPU – 100 (σ – 11)
SPW – 84 (91) (σ – 11)
STÖ – 75 (92) (σ – 14)
SCH – 102.5 (σ – 3,5)
• Lägre värden på Näsa, Spårvilja och Skogsarbete
beror på olika anledningar:
1. Sämre prestationer!
2. Olika förutsättningar!
Korrigering Svenska Blup-index
• Svenska hundar
provade i Sverige ->
• ca +17 i skogsarbete
(STÖ)
• ca +7 i näsa och
spårvilja (NAS & SPW)
Dessa värden ska alltså adderas
till de blup-index man finner i
Dogbase
NAS
+7
STÖ
+17
SPW
+7
Svenska vs Tyska Populationen
• Kan vi jämföra svenska hundars index med de tyska?
Analyser har gjorts på de senaste 10 årens data
• Liknande bedömning sker på HD och Skottfasthet
• Spårskall behöver korrigeras
• Analyser visar att svenskfödda hundars index på Näsa
och Spårvilja behöver korrigeras med +7 punkter.
• Skogsarbetet behöver korrigeras med +17 punkter
• Detta ger ett medeltal för svenska hundar de senaste
10 åren på:
• 87– 93– 100– 91– 92– 102.5
• I jämförelse med de tyska hundarna:
• 86-103-102-105-110-103
• Är de tyska hundarna bättre?
Svenska vs Tyska hundar
• Medelvärde UKL skogsarbete (sök)
• Enbart Svenskfödda hundar startade på
Svenska UKL Skogsarbete
* % Svensk/Tysk
beräknat på 3
generationer!
6
5,5
5
4,5
4
3,5
100% Svensk
75% Svensk
50% Svensk-Tysk
75% Tysk
100% Tysk
Sök
3,977941176
4,781512605
4,654929577
5,237623762
5,648648649
Svenska vs Tyska hundar
Vilja
5,3
5,1
4,9
4,7
4,5
4,3
4,1
3,9
3,7
3,5
Vilja
100% Svensk
4,0234375
75% Svensk
3,941176471
50% Svensk-Tysk
4,493150685
75% Tysk
5,069306931
100% Tysk
4,921052632
* % Svensk/Tysk
beräknat på 3
generationer!
Näsa
4,5
4,3
4,1
3,9
3,7
3,5
3,3
Näsa
100% Svensk
3,6875
75% Svensk
3,515789474
50% Svensk-Tysk
4,01369863
75% Tysk
4,396039604
100% Tysk
4,368421053
Bättre Hundar med BLUP?!
UKL – Faktoranalys (Poäng)
Drevförmåga
Känslighet
Självtillit &
“Drive”
Näsa
0,95
-0,06
0,09
Vilja
0,90
-0,12
-0,02
Skall
0,12
0,33
-0,17
Säkerhet
0,13
0,50
0,08
Förighet
-0,01
0,62
-0,16
Apport
0,16
0,64
0,16
Skogsarbete
0,27
-0,19
0,66
Vattenarbete
0,04
0,26
0,76
*Notera att variationen i skott är för liten för att
påverka resultatet
Avelsvärden – Faktoranalys
Drevförmåga
Självtillit &
“Drive”
Näsa
0,92
0,18
Skall
0,59
0,03
Vilja
0,92
0,16
Skogsarbete
0,25
0,71
Skottreaktion
-0,02
0,85
*Notera att denna datamängd inte innehåller lika många
variabler. Men träffsäkerhet för genotypen är större
Samband Vildsvinsprov och
Skottfasthet
Andel S - Avelsvärden Skott
25,0%
20,0%
Mindre Skottkänsliga => Mer Dådkraft/Hårdhet
15,0%
10,0%
5,0%
0,0%
109
108
107
106
104-105
103-102
100-101
95-99
90-94
0-89
Samband Vildsvinsprov och
Skogsarbete & Näsa
Andel S - Avelsvärden Skogsarbete
18,0%
16,0%
14,0%
12,0%
10,0%
8,0%
6,0%
4,0%
Andel S - Avelsvärden Näsa
2,0%
0,0%
>130
120-129 110-119 100-109
90-99
14,0%
12,0%
10,0%
8,0%
6,0%
4,0%
2,0%
0,0%
>130
120-129
110-119
100-109
90-99
Exempel
HD NAS SPU SPW STÖ SCH Näsa Skall Vilja Säk Skog Vatt För Skott Ap
82 93 113 87 109 106
4
8
4
5
8
8
8
8 1
82 89 123 79 89 106
3 10
2
3
3
6
7
8 1
83 109 113 103 109 106
8
8
8
8
8
8
8
8 1
85 81 90 75 109 106
1
1
1
1
8
5
6
8 6
83 96 111 90 102 106 - 82 93 122 87 106 106
4 10
4
3
7
7
8
8 1
83 96 111 90 110 106
0
0
0
0
8
8
8
8 4
83 96 111 90 102 106 - 83 96 111 90 102 106 - 82 96 111 90 102 106 - -
HD NAS SPU SPW STÖ SCH Näsa Skall Vilja Säk Skog Vatt Fö Skott Ap
82 89 118 83 63 101
5
8
5
6
6
8 8
8
5
82 77 118 71 51 101
2
8
2
2
3
6 8
8
6
83 85 118 83 43 89
4
8
5
5
1
5 8
1
1
89 85 128 75 43 91
4 10
3
4
1
8 8
4
8
83 81 128 91 59 101
3 10
7
3
5
7 8
8
8
83 81 127 75 45 101
3 10
3
3
1
6 8
8
3
81 97 117 87 69 101
7
8
6
8
7
8 8
8
1
83 93 127 83 45 101
6 10
5
4
1
8 8
8
2
83 86 118 82 58 100 - -
54
43
65
37
52
36
59
45
38
50
59
45
61
52
Exempel II
7-8-8-7-8-2-8-8-5 61
(2:a provet höjer
mer än förstaprovet
sänker på söket)
HD NAS SPU SPW STÖ SCH Näsa Skall Vilja Säk Skog Vatt För Skot Ap
85 93 86 89 97 104
1
1
1
1
1
6
0
0
0 11
82 98 97 92 88 103 81 107 101 100 85 104
7
8
7
8
5
1
4
8
1 49
81 107 94 100 98 104
7
6
7
7
8
8
8
8
3 62
81 95 101 92 89 104
4
8
5
5
6
8
8
8
4 56
103
100
100
103
103
100
102
96
68
81
81
67
81
92
79
81
103
100
100
88
100
104
113
100
65
79
79
69
79
93
75
79
64
76
76
76
76
87
95
76
104
103
103
105
103
104
107
103
UKL 1-8-1-1-2-8-8-5-8
UKL 1-1-2-2-6-8-8-6-8
UKL 7-8-8-8-8-7-8-1-8
UKL 2-8-2-2-8-8-8-6-6 ÖKL 8p ÖKL 8p
Sammanfattning
• Med BLUP-metoden får vi ett verktyg som
hjälper oss att med större säkerhet avgöra
vilka djur som är de avelsmässigt bästa i
olika egenskaper
• Blup-index ger oss en uppfattning om vilken
effekt vi kan förvänta oss i kommande
generationer av att använda aktuellt djur i
avel
• Bakomliggande mentala faktorer som
dådkraft, självtillit, nervkonstitution och
boldness kan förbättras genom att använda
Blup-index i avelsarbetet
Mer information
• http://www.skk.se/Global/Dokument/Uppfodning/ovrigt/Gen
etik-hss3-2007.pdf
• http://www.skk.se/Global/Dokument/Uppfodning/ovrigt/Inav
el-hss4-2007
• http://www.skk.se/Global/Dokument/Uppfodning/ovrigt/Infor
mation-om-index-for-hd-och-ed.pdf
• http://www.skk.se/Global/Dokument/Uppfodning/Broschyrer
/Index-for-HD-och-ED-fragor-och-svar.pdf
• http://www.tg-tierzucht.de/hzucht/publikation/zwfaq.pdf.pdf
• http://www.tg-tierzucht.de/hzucht/publikation/zws.pdf