Transcript 5 år med plåtfasaden i fokus

2
P L ÅT12
5 ÅR MED PLÅTFASADEN I FOKUS
Första året som PLÅT-evenemanget ägde rum pratade vi om »finplåt« och »fulplåt«,
fascinerades av Dominique Perraults metallnät och MVRDVs underbara galenskaper, liksom den svenska uppfinningen 3-dimensionell rullformningsteknik för plåt
med krökta former.
Året därpå stiftade vi bekantskap med William Zahner som tog oss med in i
sin spektakulära värld av plåtfasader, sitt »plåtlaboratorium« vilket anlitas flitigt av
Frank Gehry. Som kontrast till detta fick vi också lyssna till Kengo Kumas lågmälda
förhållningssätt till plåten liksom hans fokus på närproducerat material.
Tredje året fick nya Pritzkerprisvinnarna SANAA oss att öppna ögonen för hur
lätt och totalt transparent plåt kan vara och Bruce Nichol, en av ingenjörerna bakom
SANAAs New Museum Of Contemporary Art i NY, förklarade mer om arbetet bakom
fasaderna. Det här året fick vi även ta del av fyra svenska projekt med plåtfasader.
Och så förra året, då stod hållbara och föränderliga fasader i rampljuset. Caroline Bos från UNStudio visade upp levande fasader som påverkas av dygnsrytm
och väderlek. Coop Himmelb(l)aus Karolin Schmidbaur berättade om hur tekniken i kombination med
naturresurser och plåtmaterialens egenskaper kan
skapa både energieffektiv och spektakulär arkitektur. På miljötemat pratade också korrosionsprofessor Inger Odnevall Wallinder
och chockade många när hon visade på forskningsresultat och fakta kring ofarliga
avrinningar från koppar- och zinkbeklädda byggnader. Till detta fick vi också fem
nordiska, inspirerande plåtfasader och tak presenterade.
På bara dessa fem år, har mycket förändrats i vårt sätt att prata om och arbeta
med plåtfasader. Engagerade och kunniga arkitekter som ställer krav och vågar
utmana plåtbranschen, är en viktig utvecklingsfaktor. Det gör också att PLÅT är ett
evenemang som växer, på alla håll. Vi fortsätter därför att fördjupa oss i plåtfasadernas framtid som bland annat kommunikationsplattform och energikälla. Eller vad
sägs om att framtidens plåtfasader renar luft och vill ha närkontakt?
Varmt välkommen till PLÅT12!
ÅSA RAGNARSSON
FAR FROM STANDARD
PRODUCENT FÖR PLÅT12
»FRAMTIDENS PLÅTFASADER RENAR LUFT«
VI SES PÅ MALMÖ HÖGSKOLA DEN 2 FEBRUARI 2012.
P L ÅT12
3
SID 8
SID 30
SID 22
INNEHÅLL
7
PROGRAM PLÅT12
8
MÖTESPLATS I MÄSSING
30
SAKRALT I PLÅT
Till de heligaste byggnaderna tar man det finaste
man har – plåt!
Domkyrkoforum i Lund.
32
10
STATIONSPORTAL MED
FRAMTIDSAMBITIONER
Korrosionsprofessor Inger Odnevall Wallinder
betonar vikten av att känna till materialens
korrosionsförlopp och har belägg för påståendet
att koppar och zink på byggnader är miljövänligt.
Hållplats Sunderbyn mellan Luleå och Boden.
12
GREGORY ROMINE, AXIS FACADES
Gregory är en av världens främsta fasadkonsulter med kunder som Hadid, Koolhaas
och Nouvel. Han besitter en enastående
fasadpalett med metaller i huvudrollen och
laborerar med framtidens fasadlösningar
där nanoteknologi och parametrisk programvara skapar helt nya förutsättningar.
18
33
MILJÖFAKTA OM PLÅTMATERIALEN
Branschen har stort fokus på återvinning av både
energi och material.
34
PLÅT 5 ÅR!
Kengo Kuma, Caroline Bos (UNStudio), Jacob van
Rijs (MVRDV) och Ryue Nischizawa (SANAA) är
några av de stjärnarkitekter som har gästat PLÅTseminariet. De har även haft inspirerande sällskap
av materialexperter, uppfinnare och metallkreatörer. Så här var PLÅT de fyra första åren.
ETT MED NATUREN
Privatvillan Tumle i Torslanda.
20
VAD EN ARKITEKT BÖR
VETA OM KORROSION
DET LILLA I DET STORA
Absalonskolan i danska Holbæk.
42
22
Memorial Museum på Ground Zero i New York
och Kung Abdulaziz center för kunskap och
kultur i Saudi Arabien, är två av de senare och
mest märkvärdiga byggnaderna från den norska
drömfabriken. I Snøhettas händer blir plåtfasaden en naturupplevelse.
28
P L ÅT12
45
4 FRÅGOR TILL MARK
För femte året i rad modererar Mark Isitt
PLÅT-seminariet. Här avslöjar han sina personliga
favoritögonblick genom åren och världens, just nu,
mest fascinerande plåtfasad.
KULTURELLT ÖKENMONUMENT
Kung Abdulaziz center för kunskap och kultur i
Dhahran, Saudi Arabien.
4
INFÄSTNINGAR
Så liten men ack så viktig. Ta hjälp av arkitektens
checklista för skruv.
ROBERT GREENWOOD, SNØHETTA
46
ARRANGÖRER
PLÅT12 arrangeras av Plåtforum, ett samarbete
mellan några av plåtbranschens ledande företag.
SID 12
P L ÅT12
5
6
P L ÅT12
PROGRAM
TORSDAGEN DEN 2 FEBRUARI 2012
12.30 DÖRRARNA ÖPPNAS
MINGEL, KAFFE OCH KAKA/ MACKA.
13.00 REGISTRERINGEN AVSLUTAS
13.15 INLEDNING AV MODERATOR
MARK ISITT
13.30 KOPPAR: MÖTESPLATS I MÄSSING
CARMEN IZQUIERDO OM LUNDS NYA
DOMKYRKOFORUM.
13.45 TITANZINK: STATIONSPORTAL
MED FRAMTIDSAMBITIONER
MATS JAKOBSSON, MAF ARKITEKTER,
OM HÅLLPLATS SUNDERBYN.
14.00 GREGORY ROMINE, AXIS FACADES
I FÖRELÄSNING OCH INTERVJU, DELAR HAN
MED SIG AV EN ENASTÅENDE FASADPALETT
MED METALLER I HUVUDROLLEN. HAN VISAR
FRAMTIDENS FASADLÖSNINGAR DÄR NANOTEKNOLOGI OCH PARAMETRISK PROGRAMVARA
SKAPAR HELT NYA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH
FÖRKLARAR VARFÖR FASADEN PÅ KOREANSKA
PAVILJONGEN 2010 ÄR SÅ VIKTIG.
15.00 PAUS
KAFFE OCH KAKA SAMT MINGEL I
MONTERUTSTÄLLNINGEN.
15.30 STÅLPLÅT: ETT MED NATUREN
JOHANNES NORLANDER OM PRIVATVILLAN
TUMLE I TORSLANDA.
15.45 ALUMINIUM:
NÄR DET LILLA SKAPAR DET STORA
JAKOB MADSEN, HOLSCHER ARKITEKTER,
OM ABSALONSKOLAN I DANSKA HOLBÆK.
16.00 METALLER, MILJÖ OCH MYTER
KORROSIONSPROFESSOR INGER ODNEVALL
WALLINDER PRESENTERAR DEN SENASTE
FORSKNINGEN KRING METALLER OCH MILJÖ,
SAMT AVLIVAR EN OCH ANNAN MYT.
16.30 ÅRETS PLÅTSLAGARE 2012
VI HYLLAR HANTVERKET GENOM ATT LÅTA
STIFTELSEN PLÅTSLAGARYRKETS FOND DELA
UT PRIS TILL »ÅRETS PLÅTSLAGARE«.
16.45 PLÅTPRISET 2012
FÖR ANDRA ÅRET I FÖLJD DELAR PLÅTSEMINARIET UT EN HEDERSUTMÄRKELSE TILL
DEN SVENSKA ARKITEKTBYRÅ SOM UNDER ÅRET
VISAT UPP ETT PROJEKT DÄR PLÅTFASADENS
MÖJLIGHETER HAR TILLVARATAGITS OCH
MAXIMERATS UTIFRÅN ASPEKTERNA FORM,
FUNKTION, INNOVATION OCH MILJÖ.
17.00 PAUS
MIDDAGSBUFFÉ OCH MINGEL I
MONTERUTSTÄLLNINGEN.
18.00 ROBERT GREENWOOD, SNØHETTA
FÖRELÄSER OCH INTERVJUAS OM NÅGRA
AV SNØHETTAS MEST AKTUELLA OCH
UPPSEENDEVÄCKANDE BYGGNADER,
EXEMPELVIS MEMORIAL MUSEUM PÅ GROUND
ZERO I NEW YORK OCH KUNG ABDULAZIZ
CENTER FÖR KUNSKAP OCH KULTUR I
SAUDIARABIEN. HAN GLÄNTAR OCKSÅ PÅ
DÖRREN TILL DEN MAGISKA NORSKA
NATUREN OCH PRATAR OM VIKTEN AV EN
BYGGNADS SOCIALA STRUKTUR OCH DESS
ALLT VIKTIGARE INTERAKTIONSMÖJLIGHETER
19.00 MARK ISITT SUMMERAR DAGEN
PROGRAMMET FINNS ÄVEN PÅ WWW.PLAT12.SE.
P L ÅT12
7
FOTO: KASPER DUDZIK
KOPPAR
NYA, MÄSSINGSSKIMRANDE Domkyrkoforum i
Lund, är en mötesplats med stort M. Det är byggt
för möten mellan människa och Gud, kyrka och
allmänhet och människor emellan. Men kanske
finns det allra mest raffinerade mötet mellan dåtid, nutid och framtid.
Själva Domkyrkans historia går tillbaka till
år 1145 och även före den tiden har olika kyrkobyggnader funnits på platsen. Dessa svunna tider
är tydliga i själva Domkyrkans arkitektur och
förstärks ytterligare i kontrasten med Domkyrkoforums moderna linjer. Nutiden speglas bland
annat av de sms:ade texter som har tryckts på glaspartierna och framtiden kan ses i byggnadens
uppseendeväckande »kikare«, ett fönster som lyckats med konststycket att förnya Lunds stadsbild.
Fönstret är dessutom riktat mot kyrktornen och
oavsett om du är innanför eller utanför kan du se
tornen återspeglas i glaset.
Kravet på fasaden var att materialet skulle vara
homogent och åldras vackert mot brunt för att
möta Domkyrkans sandstensfasad. Domkyrkoforums skimrande mässingsfasad ger nu ett futuristiskt intryck samtidigt som det i sin glans slår
an en sakral ton. Det tjusiga med materialvalet är
också att mässing är ett föränderligt material och
om fem år kommer fasaden att vara lika mörk
som Domkyrkan.
Domkyrkan har varit en populär mötesplats
i regionen sedan niohundra år tillbaka, och det
största syftet med om och tillbyggnaden var att ge
de 700 000 årliga besökarna ett bättre möte med
katedralen. Första advent 2011 invigde biskop
Antje Jackelén nya Domkyrkoforum i Lund och
kallade tacksamt utbyggnaden för »Domkyrkans
utvidgade öppna famn«.
MÖTESPLATS
I MÄSSING
VAD ÄR DU MEST STOLT ÖVER
MED DOMKYRKOFORUM?
NAMN
Carmen Izquierdo
PROJEKT
Domkyrkoforum
i Lund. Klart 2011.
ARKITEKTBYRÅ
Carmen Izquierdo
Arkitektkontor
Byggnadens gestalt, en enkel men karaktärsfull volym, vars linjer spelar med
omgivande byggnaders genom vinklar
och lutningar för att inlemmas naturligt
i stadsbilden. Efter att ha »skulpterat«
volymen med tredimensionella modeller
under gestaltningsprocessen, kunde vi
se många av kvalitéerna. Men när man
nu vandrar runt byggnaden blir man hela
tiden överraskad av nya vyer och reflektioner som berikar byggnaden.
VARFÖR VALDE DU MÄSSING
SOM FASADMATERIAL?
Fasadmaterialet tar upp materialkaraktären hos Domkyrkans plåttak av bly,
likväl som färgtonen hos omgivande
byggnader av tegel och sten. Mässing
är ett naturmaterial som ger en rik och
levande yta och åldras vackert med en
naturlig och levande patina. Det ska bli
fint att se hur byggnadens fasader kommer att åldras in i stadsbilden, från en
skimrande guldton till en ärgat dämpad
bronston.
VARIFRÅN FICK DU
INSPIRATION TILL FASADEN?
8
P L ÅT12
KOPPAR
Svårt att säga. Jag har under åren rest
och besökt mycket bra arkitektur och
inspirerats av den. Men det klickade när
jag fick några prover av kopparplåt på en
fasadmässa. Det utmanade mig att lära
mig om materialet.
»DET KLICKADE NÄR JAG FICK NÅGRA
PROVER AV KOPPARPLÅT«
KOPPAR
FOTO: KASPER DUDZIK
P L ÅT12
9
»NÄST EFTER RENT LÄDER TYCKER JAG ATT FÖRPATINERAD
ZINK GÖR MEST SKÄL FÖR EPITETET HUD.«
10
P L ÅT12
T I TA N Z I N K
TITANZINK
STAMBANANS HÅLLPLATS och övergång vid Sunderbyns sjukhus (mellan Luleå och Boden) var
från början ett stopp. Sedan blev den en plattform som blev en station och som nu kan betecknas som en viktig och modern mötesportal för
norra Norrlands tågtrafik.
Stolt reser sig den mörkgrå byggnaden över
järnvägsspåren. Den påkallar uppmärksamhet
och med sin portalliknande arkitektur uppmanar den till ett stopp eller ett möte värt att stanna
upp för. Byggnaden kan även liknas vid två händer eller portallejon som både bär och vaktar
bron. Sunderbyns sjukhus ligger inom blickfång
från stationen, vilket dessutom ger byggnaden ett
uppdrag som förport till sjukhuset.
Fasaden är enhetligt klädd med glaspartier
och Rheinzink, vilket ger ett stabilt och tåligt uttryck. Rheinzinken stödjer också det organiska
utseendet, tack vare att materialet kunde kläs på
både tak och fasad.
Uppdragets tydliga och funktionella krav var
att nya hållplatsen skulle hantera en ökad kapacitet. Detta är en hårt trafikerad sträcka av Stambanan genom övre Norrland och Malmbanan,
där malmtågen, stålpendeln och persontrafik
konkurrerar om utrymmet. Nyligen började
även Norrtåg trafikera sträckan Umeå – Luleå –
Kiruna med nya tåg.
Stationen är nu allt annat än anspråkslös. Kapacitet, arkitektur och material har anpassats för
framtidens möten och kommunikationer.
STATIONSPORTAL MED
FRAMTIDSAMBITIONER
VAD ÄR DU MEST STOLT ÖVER MED
HÅLLPLATS SUNDERBYN?
NAMN
Mats Jakobsson
PROJEKT
Hållplats
Sunderbyn.
Klart 2011.
ARKITEKTBYRÅ
MAF Arkitekter
Att vi lyckades hålla ihop projektet från
skiss till färdig byggnad utan att behöva
kursändra varken på grund av tekniska,
funktionella eller ekonomiska skäl. Jag
vill tro att det berodde på en stark idé
som var lätt att förstå och värd att anstränga sig för. Arbetet med tekniker och
beställare blev verkligen ett samspel.
VARFÖR VALDE DU RHEINZINK
SOM FASADMATERIAL?
Byggnadens utformning kräver ett
fasadmaterial som fungerar både som
tak och väggbeklädnad. Jag ville ge de
organiska, nästan djuriska, formerna en
taktil känsla. Näst efter rent läder tycker
jag att förpatinerad zink gör mest skäl för
epitetet hud.
VARIFRÅN FICK DU INSPIRATION
TILL BYGGNADEN/FASADEN
Byggnaden ligger på gränsen till Luleå
och utgör stadsporten. Den är dessutom
porten till Sunderby sjukhus. Hit kommer
människor för att få vård och träffa anhöriga. Hela byggnaden är därför värdigt
utformad som ett portalmotiv där de två
byggnaderna på ömse sidor om spåret
kan liknas vid portallejon eller kanske
snarare portalbjörnar. De svepande
linjerna stämmer dessutom med den
dynamik och kraft med vilken malmtågen
(som inte stannar)sveper förbi.
T I TA N Z I N K
P L ÅT12
11
12
P LTOWER,
Å T 1 2 ISTANBUL
A X I S TURKEY
RENAISSANCE
ARKITEKT: FX FOWLE ARCHITECTS, NEW YORK USA.
AXIS FACADES
GREGORY
ROMINE
GREGORY ROMINE VILL ATT FASADEN SKA UPPMANA FÖRBIPASSERANDE TILL NÄRKONTAKT, MEN OCKSÅ VARA HÅLLBAR
OCH TA ANSVAR FÖR SIN OMGIVNING. DET UPPNÅS MED NANOTEKNOLOGI, EXPERIMENTERANDE MED KOMPOSITER OCH NYA
TILLVERKNINGSPROCESSER, INSPIRERADE AV HELT ANDRA
BRANSCHER. MED AXIS ÄR PLÅTFASADEN REDAN I FRAMTIDEN.
grundare och delägare
i Axis Facades. Företaget startades 1997 och har
sedan dess arbetat enligt visionen att balansera
och foga samman de kreativa och tekniska processerna kring fasader. Greg har personligen över
trettio års erfarenhet av allt från fasaddesign till
tillverkning, konstruktion, upphandling och konsultation. Hans stora passion för produktdesign
tillsammans med känsla och förståelse för olika
material, liksom erfarenheter av teknikimplementering i fasader, gör att arkitekter och byråer
GREGORY ROMINE ÄR VD,
AXIS
P L ÅT12
13
OVAN: WELLINGTON MEWS,
MUMBAI INDIA. ARKITEKT: JOHN
PORTMAN & ASSOCIATES,
ATLANTA, GEORGIA USA.
TILL HÖGER: 2010 WORLD EXPO
KOREAN PAVILION, SHANGHAI
CHINA. ARKITEKT: MASS STUDIES,
SEOUL KOREA.
14
P L ÅT12
AXIS
som Zaha Hadid, Jean Nouvel, Rem Koolhaas och
Mass Studies gärna tar hjälp av hans expertis.
Gregs devis är att ingenting kan ersätta »hands
on«, praktiska erfarenheter när det gäller fasader.
Det är dessa erfarenheter som har gett honom
det pragmatiska tillvägagångssätt han alltid förespråkar i sitt arbete, oavsett byggnad och material. Det gör också att han gärna utmanar sin
tekniska personal att tänka bortom normerna och
komma med innovativa lösningar som stöder beställarens vision för projektet.
På Axis är man extra stolta över sin skicklighet i att anamma teknik och processer från andra
branscher och anpassa dessa till arkitektoniska
fasader. Erfarenheterna baseras i stort på arbete i
produktionsanläggningar runt om i världen. Man
jobbar också mycket med klimatanalyser och solstudier liksom kompositer, exempelvis kolstål och
porslin, samt organiskt material för att få fram
hållbara fasadlösningar. Man går till och med så
långt att fasaderna ska kunna rena luften.
Stål, koppar, titan, aluminium, zink, brons,
nickel, järn och rostfritt stål, oavsett metall så har
Greg och hans medarbetare hittat spännande
och innovativa behandlingsprocesser och på så
vis skapat intressanta och unika fasadlösningar.
De vet hur metallerna ska hanteras för att ge önskad reaktion och struktur samt på bästa sätt samverka med ljus, rymd och dimension.
Greg arbetar med uppfinningsrika arkitekter
världen över och har varit fasadpionjär, speciellt
angående estetiska fasadelement, inom de snabbt
växande marknaderna i Indien, Kina, Sydkorea,
Turkiet, Östeuropa och Mellanöstern. För närvarande pågår nittiotalet projekt i Amerika, Europa,
Asien och Afrika. Det handlar om allt från museer till extrema skyskrapor.
Några uppmärksammade fasader är den
gjutna bronsfasaden på »Mueseum of American
Folk art« i New York, den prefabricerade sträckmetallfasaden på UNIQLO Flagship store i Shanghai, krökta aluminiumbeklädnaden av Wellington
Mews i Mumbai och Renaissance Tower i Turkiet
där glasfasaden försetts med oregelbundet skuggspel tack vare utskjutande metalldukar.
SLR TOWNHOUSE, NEW YORK NY USA. ARKITEKT: MATTHEW BAIRD & ASSOCIATES, NEW YORK.
AXIS
P L ÅT12
15
DONGDAEMUN DESIGN PARK & PLAZA, SEOUL KOREA. ARKITEKT: ZAHA HADID ARCHITECTS, LONDON.
VILKA ÄR DE TRE VIKTIGASTE
TRENDERNA DU KAN SE IDAG ANGÅENDE FRAMTIDENS FASADER?
1. Parametrisk programvara och nya
tillverkningsprocesser som leder till
mer komplexa och texturerade ytor.
2. Nanoteknologi som tillåter fasader
att hålla sig rena och i vissa fall även
rena luften.
3. Användandet av spända metallelement på fasader, som solskydd
och för arkitektoniska förbättringar.
VILKEN ÄR DEN VIKTIGASTE
BYGGNADSTYPOLOGIN FÖR DE
FASADER SOM AXIS ARBETAR MED?
OVAN: EXPO HOTEL,
SHANGHAI CHINA.
ARKITEKT: JOHN PORTMAN
& ASSOCIATES, ATLANTA,
GEORGIA USA.
UNDER: UNIQLO FLAGSHIP
STORE, SHANGHAI CHINA.
ARKITEKT: BOHLIN CYWINSKI
JACKSON, SEATTLE,
WASHINGTON USA.
16
P L ÅT12
AXIS
De flesta i branschen skulle nog säga
att monolitiska landmärken i storstadsområden är viktigast, men vi tycker
annorlunda. Vi vill att människor ska
kunna röra vid byggnaden eller åtminstone vara nära nog för att fasadens
uttryck och yta ska få en inverkan på
fotgängare och förar. Byggnader som
passar perfekt är vanligtvis kulturella
eller institutionella byggnader, mindre
men viktiga byggnader där fasaden
blir identifierbar och kan anammas av
stadens invånare eller besökare.
17
A X I S PFOLK
L Å TART,
1 2 NEW YORK.
MUSEUM OF AMERICAN
ARKITEKT: TOD WILLIAMS BILLIE TSIEN & ASSOCIATES, NEW YORK.
»VI VILLE GE HUSET EN VISS KÄRVHET,
EN REFERENS TILL GÖTEBORGS HAMNKARAKTÄR«
18
P L ÅT12
S TÅ L P L ÅT
FOTO: RASMUS NORLANDER
ETT MED NATUREN
STÅLPLÅT
VAD ÄR DU MEST STOLT
ÖVER MED TUMLE?
Jag tycker helheten föll på plats väl,
mycket tack vare en kund med stort
engagemang och stark vilja.
SVART PLÅTFASAD PÅ EN VILLA ÄR
INTE HELT KONVENTIONELLT. VAD
VAR KUNDENS FÖRSTA REAKTION?
Det låg i linje med deras visioner, så det
togs emot väl.
VARFÖR VALDE DU SVART KORRUGERAD STÅLPLÅT SOM FASAD?
Vi ville ge huset en viss kärvhet, en referens till Göteborgs hamnkaraktär, något
som reflekterar husets utsatta läge mot
Kattegatt. Den svarta kulören förstärker
husets grafiska karaktär i landskapet.
DISKRET OCH UPPSEENDEVÄCKANDE i samma andetag. Tumle är inget mindre än en svensk privat
villa där fasaden har klätts med svart korrugerad
stålplåt. Det är ett minimalistiskt plåtfort placerat
på en kuperad höjd med magnifik utsikt över hav,
kobbar och tornen på Öckerö kyrka.
Tack vare stora fönsterytor öppnas huset upp,
både genom att släppa in dagsljus och släppa ut
ljus från den genomgående vita inredningen. Fönsterpartierna ger närkontakt med omgivningen
och det berg i dager som löper ända in till fasaden.
Det är också naturen som har fått sätta prägeln
på hela uppenbarelsen. Fasaderna följer topografin nära marken och trots att byggnaden till
formen är en oregelbunden sexsidig polygon, är
allt exakt och sparsmakat. Med hjälp av de invändiga stuprören har fasaden behållits enkel och
helt »ren«.
Familjen beställde ett hus som speglar deras
samtid och sätt att leva, ett hus med karaktär. Tumle
har därför en total yta om 167 kvadratmeter med
fokus på ytor för gemenskap. Luftigt, funktionellt,
ljust och måttanpassat är ledorden. All platssnickrad inredning är ritad speciellt för huset.
Det gäller kök, garderober, kamin och ståltrappor
liksom vardagsrummets stora väggfasta bokhylla.
NAMN
Johannes Norlander
PROJEKT
Tumle, privatvilla i
Torslanda. Klart 2010.
ARKITEKTBYRÅ
Johannes Norlander
Arkitektur AB
S TÅ L P L ÅT
P L ÅT12
19
FOTO: HOLSCHER ARKITEKTER
ALUMINIUM
är tre skolor i en – med ett låg-,
mellan- och högstadium. Varje stadium har sin
egen byggnad med egen ingång, café, klassrum
och sociala utrymmen, men är ändå anslutna till
de andra stadierna via en stor foajé med gemensamma faciliteter och administration.
Skolan är ett fint exempel på hur det är möjligt
för barn i åldrarna 6 -16 att ha en gemensam skola
och tar vara på de ekonomiska fördelarna med
att dela utrustning och bibliotek. Men samtidigt
som gemenskapen står i centrum är mångfald,
ansvar och engagemang andra viktiga hörnstenar. Eleverna är därför indelade i både så kallade
storklasser liksom i mindre »hemklasser«.
Arkitekturen valdes bland annat på grundval
av dess rumsliga tolkning av undervisningspedagogiken liksom dess unika placering i det öppna
och mjukt kuperade landskapet. Kombinationen
av små enheter i en stor, individuellt och homogent, är en genomgående tanke i hela arkitekturen, inklusive fasaden. Miljoner små självständiga hål bildar ett enhetligt och snyggt mönster
i den tunna aluminiumplåten som genomgående
klär byggnadens fasader.
Från skolans sida ville man ha en fasad med
en unik och egen karaktär, hög kvalitet och lång
livslängd. Valet föll på aluminium eftersom det
signalerar kvalitet och borgar för en fasad med
ett långt liv. Plåtens möjligheter har utnyttjats väl
genom perforeringen men också med rundade
hörn, olika färgtoner och patinering.
ABSALONSKOLAN
DET LILLA
I DET STORA
VAD ÄR DU MEST STOLT ÖVER MED
ABSALONSKOLAN?
NAMN
Jakob Madsen
PROJEKT
Absalonskolan,
Holbæk, Danmark.
Klart 2005.
ARKITEKTBYRÅ
Holscher Arkitekter
Att vi har lyckats skapa en bra lärandemiljö för daglig användning av skolan
och att en av våra huvudsakliga idéer
om att få dela upp den relativt stora
skolan till mindre och mer lokala enheter,
fungerar mycket väl. Är också nöjd med
den natursköna förankringen av skolan
där olika nivåer skapar direkt anknytning
till uteplatserna. Det har stor kvalitativ
inverkan på barnens vardag.
VARFÖR VALDE DU PERFORERAD
ALUMINIUM TILL FASADEN?
Materialet hade den precision och de
bearbetningsegenskaper som vi ville uttrycka, både i de enskilda volymerna och
i deras relationer till varandra. Aluminiumplattorna har också fördelen att de
kan kontrolleras, de återspeglar himlen
och det omgivande ljuset, vilket bidrar till
att ge en livfull fasad som ändrar uttryck
under dagen. Dessutom var naturaluminium prisvärt och robust.
VARIFRÅN FICK DU INSPIRATION
TILL FASADEN?
20
P L ÅT12
ALUMINIUM
Vi hade inte någon direkt inspirationskälla till skolan. Vi granskade och
diskuterade kring en mängd olika material och valde aluminium eftersom det
uppfyllde alla våra kriterier.
ALUMINIUM
FOTO: HOLSCHER ARKITEKTER
P L ÅT12
21
SNØHETTA
ROBERT
GREENWOOD
ETT AV VÄRLDENS HETASTE ARKITEKTKONTOR HAR NAMN EFTER NORGES
HÖGSTA BERG, VILKET SÄGS NÅ NÄSTAN ÄNDA UPP TILL GUDARNAS
VALHALLA. DET VERKAR INTE BÄTTRE ÄN ATT SNØHETTA FAKTISKT HAR
NÄRA KONTAKT MED GUDARNA. PRESTIGEFYLLDA UPPDRAG OCH UTMÄRKELSER FÖLJER PÅ VARANDRA OCH DE IMPONERAR MED SINA SOCIALA
BYGGNADER OCH KONSTEN ATT BLI ETT MED OMGIVNINGARNA.
VILDRENSPAVILJONGEN I NORSKA HJERKINN I UTKANTEN AV DOVREFJELL NATIONAL PARK. FOTO: KETIL JACOBSEN
22
P L ÅT12
S N Ø H E T TA
»HAMAR TOWN HALL« I NORSKA HAMAR.
S N Ø H E T TA
P L ÅT12
23
”ARKITEKTUR HANDLAR OM DIALOG OCH SAMARBETEN”
senaste utmärkelser är »den
mest innovativa arkitektbyrån i världen 2011«,
och »det 35:e mest innovativa företaget alla kategorier« enligt den amerikanska affärstidningen
Fast Company. Vad är då hemligheten? Alla pratar om magin med arkitektur i samklang med naturen och sociala strukturer, hur människor rör
sig, lever i och använder byggnaderna. Snøhetta
själva betonar gärna vad de kallar byggnadernas
sociala medvetenhet och återkommer ofta till
just den norska naturen som inspirationskälla.
Oavsett om byggnadens placering erbjuder
norska fjäll, öken eller storstadsdjungel, kan de
konsten att på ett nästan djuriskt sätt kamouflera
sin arkitektur. Byggnaderna smälter in i lanskapet och bjuder in naturen. Två lysande exempel
på fenomenet är det 1350 m2 stora Petter Dass
TVÅ AV SNØHETTAS
OPERAHUSET I OSLO. FOTO: ERIK BERG
24
P L ÅT12
S N Ø H E T TA
Museum i Alstahaug, vilket har integrerats i berget samt öppnar upp sig i ett överhäng mot sjön
och skapar en stämningsfull »gå på vattnet känsla«. En mindre ytterlighet är det 90 m2 lilla norska vildrenscentret i Hjerkinn. Här kan besökare
sitta ute eller inne i värmen, lite som uppkrupna
i en trädstam och njuta av en enastående panoramavy över fjällandskapet. Paviljongen är där,
men ändå inte.
Att lyckas med landskapsintegrationen betyder dock inte att byggnaderna inte kan vara
spektakulära och monumentala. Oslos operahus,
är allt annat än försiktigt med sin marmorvita
fasad och isbergsliknande arkitektur, liksom det
nya biblioteket i Alexandria, vilket påminner om
en jättelik solskiva eller diskus halvt nerborrad i
sanden och Kung Abdulaziz center för kunskap
PETER DASS MUSEUM
I ALSTAHAUG, NORGE.
S N Ø H E T TA
P L ÅT12
25
MEMORIAL MUSEUM, GROUND ZERO, NEW YORK
BILDER: SNØHETTA/MIR
26
P L ÅT12
S N Ø H E T TA
och kultur för tankarna till ett övernaturligt, silverskimrande Stonehenge.
Andra centrala frågor i Snøhettas skapande
är hur folk i framtiden kommer att reagera på
byggnaden och hur människor kan interagera
med den. Robert Greenwood menar att arkitektur
handlar om dialog och samarbeten mellan människor. Han betonar också att människor påverkas
av sitt förhållningssätt till dagens medier och vill
vara interaktiva även med byggnader.
Det äkta engagemanget, samspelsvisionerna
och respekten för ändamålet och platsen är troligtvis bidragande faktorer till att Snøhetta vinner
så många tävlingar, det vill säga hela 25 stycken
fram till och med 2007. Däribland finns Operahuset i Olso, Memorial Museum på Ground Zero
i New York, King Abdulaziz center för kunskap
och kultur i Saudi Arabien och nya biblioteket
i Alexandria i Egypten. Det sistnämnda uppdraget vann byrån i en tävling 1989, vilket också
bidrog till Snøhettas internationella genombrott, dessutom samma år som byrån såg dagens
ljus. Nu har Snøhetta sammanlagt 80 medarbetare, med kontor i Oslo och New York. Craig
Dykers och Kjetil Trædal Thorsen är grundarna som tillsammans med fyra partners leder
företaget. Robert Greenwood är en av de framstående delägarna som alltid är djupt involverad
i kontorets designåtaganden. Han är också ofta
huvudarkitekt vid stora internationella projekt
liksom för många av Snøhettas vinnande bidrag.
S N Ø H E T TA
P L ÅT12
27
KUNG ABDULAZIZ CENTER
FÖR KUNSKAP OCH KULTUR
ROSTFRITT
I SAUDIARABISKA DHAHRAN ligger en märklig
Stonehengeliknande byggnad. De stenformade
volymerna får historiens vingslag att göra sig påminda, medan de rostfria rören, som vridits och
svepts runt byggnadens olika delar, snarare känns
som science fiction. Metallhuden fungerar som ett
passivt solskydd och för att hålla funktionen intakt
har fasaden även försetts med rengörande städrobotar.
Kung Abdulaziz center för kunskap och kultur
är ett nytt kulturellt landmärke för hela regionen,
till och med globalt sett. Det omfattar 45 000 m2
kulturella resurser med bland annat auditorium,
bio, utställningshall, bibliotek med 300 000 böcker samt arkiv.
Upprinnelsen till centret är företaget Saudi
Aramco Oils vilja att främja sociala framsteg och
intellektuella prestationer inom kungariket. Kulturen lyfts fram som en förutsättning för att vi ska
kunna ta oss vidare in i framtiden.
Idén om kulturens vikt sträcker sig både bakåt
i tiden, söker efter de historiska rötterna och når
in i framtiden för nya möjligheter. Denna teoretiska gång och linje som förbinder det förflutna
och framtiden, har mycket smakfullt bäddats in
i arkitekturen. Byggnaden är stabilt nergrävd
i det urgamla berget samt sträcker sig 90 meter
upp mot himlen och framtiden. Begreppet »kulturella allianser« är kärnan i byggnadens rumsliga organisation och alla delarna är beroende av
varandra. Inget enskilt objekt kan tas bort utan
att allt kollapsar.
28
P L ÅT12
BILD: SNØHETTA /MIR
ROSTFRITT
ROSTFRITT
BILDER: SNØHETTA/MIR
P L ÅT12
29
SAKRALT I PLÅT
KYRKA, SYNAGOGA ELLER MOSKÉ SPELAR INGEN ROLL, INTE HELLER ORT ELLER VÄRLDSDEL. SAKRALA
BYGGNADER SMYCKAS GÄRNA MED METALLER FÖR DESS STYRKA, SKIMMER OCH ENKELHET.
SYKES CHAPEL DAWN TAMPA, FLORIDA, USA.
ARKITEKT: TVSDESIGN, ATLANTA. FOTO: RHEINZINK
CHURCH OF SANTA MONICA MADRID, SPANIEN.
ARKITEKT: VINCES OCH RAMOS. FOTO: WOJTEK GURAK
30
P L ÅT12
STEEL MOSQUE, MASJID TUANKU
ZAINAL ABIDINPUTRAJAYA, MALAYSIA.
JEWISH CENTER MÜNCHEN, TYSKLAND.
ARKITEKTER: RENA WANDEL-HOEFER OCH WOLFGANG LORCH. FOTO: AURUBIS
MARCHMONT ST GILES’ PARISH CHURCH, EDINBURGH, STORBRITANNIEN
ARKITEKT: LDN ARCHITECTS. FOTO: COPPER ARCHITECTURE FORUM MAGAZINE
ABSIT OMEN, KVARNTORP, KUMLA.
KONSTNÄR: KENT KARLSSON. FOTO: ANDREAS HOLMBERG
UDLAND CHURCH, HAUGESUND, NORGE.
ARKITEKTKONTORET BREKKE HELGELAND BREKKE AS. FOTO: RHEINZINK
P L ÅT12
31
PROFESSOR I KORROSIONSVETENSKAP
INGER ODNEVALL
WALLINDER
ROST, KORROSION, PATINA, AVRINNING, OXIDERING. VAD ÄR BRA OCH VAD ÄR DÅLIGT?
MED RÄTT KUNSKAPER KAN METALLERNAS EGENSKAPER OCH REAKTIONER UTNYTTJAS BÅDE FÖR ESTETISKA OCH MILJÖVÄNLIGA SYFTEN.
är civilingenjör i
metallurgi och materialteknik vid kth
h sedan 1988
och professor i korrosionsvetenskap vid kth
h sedan
2008.. Ingers mål med forskningen är att öka den
2008
allmänna kunskapen och förståelsen för miljö- och
hälsoaspekter av metallspridning från metaller och
legeringar som används i så väl externa byggnader
som livsmedel, redskap, implantat med mera. Inger
är författare eller medförfattare till 65 vetenskapliga uppsatser publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter. Till plåt12 är Inger inbjuden för
att dela med sig av sin forskning och för att räta
ut alla eventuella frågetecken kring metaller och
miljö.
Ingers forskarteam på kth
h i Stockholm har
utvecklat en beräkningsmodell för koppars avrinning från tak: www.corrosionscience.se/runoff
INGER ODNEVALL WALLINDER
R
VAD ÄR VIKTIGAST
FÖR EN ARKITEKT ATT VETA
OM KORROSION?
Att vissa kombinationer av metaller i
kontakt med varandra kan medföra
accelererade korrosionsförlopp.
STÖRSTA MISSFÖRSTÅNDET
ANGÅENDE METALLER OCH MILJÖ?
Att ytor av metaller och legerigar »läcker«
metaller – korrosion är en naturlig process där metaller kan frigöras till olika hög
grad utan att funktionaliteten förändras,
det innebär inte att materialen »går
sönder«. En annan aspekt som tyvärr
kvarstår är tron att vattenlösliga metallsalter och metaller är samma sak och att
de korrosionsprodukter som bildas på
metallytor utgörs av dessa salter, vilket
är helt felaktigt.
DINA BÄSTA BYGGNADSEXEMPEL
PÅ ATT ZINK OCH KOPPAR INTE ÄR
FARLIGT FÖR MILJÖN?
Det faktum att bägge metallerna har
använts i århundraden som tak och
fasader på olika byggnader utan att de
har behövts bytas ut eller krävt dyrbart
underhåll. Ett exempel är koppar på
kyrkotak där de gröna korrosionsprodukterna trots flera hundra års exponering
fortfarande fungerar som en utomordentlig barriär och från vilka endast en
liten andel koppar frigörs. Våra studier
visar även att fasta ytor i en byggnads
närhet som t.ex. trottoarsten, dagvattenrör men även jord och mark fungerar
som effektiva sänkor av den andel koppar och zink som frigörs från tak och
fasader.
VART KAN MAN HITTA INFORMATION OM KORROSION?
32
P L ÅT12
MILJÖ
TYSKA KYRKAN. FOTO: HOLGER ELLGAARD
Det finns ett stort antal hemsidor t ex:
www.corrosion-doctors.org och
www.swerea.se/kimab (korrosions- och
metallforskningsinstitutet).
Kan även rekommendera »Metals
Handbook«, finns på amazon.com.
MILJÖFAKTA
STÅLPLÅT
KOPPAR
Fabriksmålning av plåten, är en noga
kontrollerad process där avgående
lösningsmedel från ugnen förbränns
vid hög temperatur. Energin från
förbränningen återvinns och återförs till
processen för torkning av färgen. Den
färgbelagda plåten återvinns liksom
all plåt. Vid omsmältningen renas
utsläppen som kommer från metall- och
färgbeläggningen av stålet.
Koppar kan smältas om hur många
gånger som helst och kan även renas
från föroreningar. 80% av all koppar
som brutits sedan bronsåldern är
fortfarande i användning. Koppar har
mycket hög återvinning, allt tillgängligt
material återvinns i praktiken. Koppar
har ett högt värde även som skrot,
ungefär halva nymetallpriset. Återvinningen innebär också en energibesparing på 90% jämfört med utvinning av ny metall.
ROSTFRITT
Rostfritt stål produceras i huvudsak av
rostfritt skrot, och kan återanvändas
gång på gång. Metallavrinningen från
rostfria ytor som exponeras för väder
och vind är väldigt låg. Utöver normal
rengöring är underhållsbehovet, och
därmed miljöbelastningen, minimal.
Ett ypperligt exempel på den långsiktiga hållbarheten är det rostfria taket
på Chrysler Building i New York som
med sina 80 år och två tvättar fortfarande är i skick som nytt!
ALUMINIUM
Aluminium lämpar sig särskilt väl för
återvinning. Omsmältning av aluminium
kräver endast 5% av den energi som
går åt vid den primära framställningen.
Nästan all aluminium återvinns. Låg vikt
kombinerat med hög styrka ger lätta
konstruktioner som medför reducerad
energiförbrukning under transport.
TITANZINK
Energiförbrukningen är ytterst låg,
både i samband med utvinningen av
zink och vid bearbetningen av den. Utsläpp reduceras till ett minimum genom
smältning och fortsatt bearbetning i
moderna produktionsanläggningar.
Det höga metallskrotvärdet och en
problemfri omsmältning gör återanvändning ekonomisk. Redan idag ligger
återanvändningskvoten på över 90%.
Rheinzink har blivit Cradle to
Cradle- certifierade. Certifieringen
innebär att Rheinzink har fått en miljöcertifiering av alla använda material
i sina produkter. Cradle to Cradleprincipen utgör en viktig grundlag för
hållbar byggnation. Miljövänligt, socialt
ansvarstagande och återvinning utan
försämrad kvalitet kännetecknar Rheinzink och dess Titanzinkprodukter.
»STÅL ÄR VÄRLDENS MEST
ÅTERVUNNA MATERIAL«
MILJÖ
P L ÅT12
33
PLÅT 5 ÅR!
I ÅR FIRAR PLÅT-SEMINARIET 5 ÅR, OCH TILL VÅR GLÄDJE VÄXER VI MED ÅREN. KENGO
KUMA, KAROLIN SCHMIDBAUR (COOP HIMMELB(L)AU), DOMINIQUE PERRAULT, JACOB VAN
RIJS (MVRDV) OCH RYUE NISCHIZAWA (SANAA) ÄR NÅGRA AV DE STJÄRNARKITEKTER SOM
TIDIGARE HAR GÄSTAT OSS. DE HAR ÄVEN HAFT INSPIRERANDE SÄLLSKAP AV MATERIALEXPERTER, UPPFINNARE OCH METALLKREATÖRER. HÄR ÄR GLIMTAR FRÅN TIDIGARE ÅR.
FOTO:
MATTIAS WRELAND
ANNA HÅLLAMS
IWAN BAAN
CHRISTIAN RICHTERS
RESUMÉ PLÅT08 I STOCKHOLM
Vid det första PLÅT-eventet i Stockholm stod
JACOB VAN RIJS, MVRDV på scenen. Med innerlig
entusiasm och humor delade han med sig av
tankarna och teknikerna bakom arkitektbyråns
lyftbara hus, grisstäder, containerbyggnader, ovanliga materialkombinationer och knalliga färgval.
Han gjorde klart att framtiden inte alls behöver
se ut så som vi tror.
Tungviktaren och monumentbyggaren DOMINIQUE PERRAULT besökte Sverige för första gången.
Och som den store innovatör han är gällande
metallskal och metallväv, förevisade han bland
annat två pågående projekt med unika och spännande inslag av metall, Markiinsky ii Theatre i St
Petersburg och Olympic Tennis center i Madrid.
Uppfinnaren och teknologie doktor LARS
INGVARSSON, ORTIC, blev för de flesta en oväntad
och angenäm bekantskap när han föreläste om
sin nya 3-dimensionella rullformningsteknik för
plåt med krökta former, vilken har skapat helt
nya möjligheter för plåt i arkitekturen och räddat
byggprocessen på många OS-arenor. Dessutom
gav han just-in-time-produktion ett nytt ansikte
med kreativa lösningar av plåtproduktion i mobila containrar.
RESUMÉ PLÅT09 I GÖTEBORG
I Göteborg fick besökarna ta del av KENGO KUMAS
lågmälda och vördnadsfulla inställning till arkitektur liksom livet självt, vilken gör att man som
åhörare inte kan annat än att buga sig inför hans
verk. Det gamla uttrycket »man tar vad man har«
får en helt ny innebörd efter en lektion i kumais-
34
P L ÅT12
P L ÅT 5 Å R !
P L ÅT 5 Å R !
P L ÅT12
35
36
P L ÅT12
P L ÅT 5 Å R !
P L ÅT 5 Å R !
P L ÅT12
37
tisk arkitektur. Det närproducerade byggmaterialet står i fokus oavsett om det är plast, sten, papper, plåt, bambu eller glas. Varje projekt har sina
unika förutsättningar och han söker hela tiden
nya utmaningar, allt för att hålla sin egen inspiration vid liv. Tidskrävande, ja visst, men det är
hans sätt att jobba, något annat är inte aktuellt,
menade han.
WILLIAM ZAHNER gav många små aha-upplevelser och inbjöd till en kreativ tankeprocess kring plåtmaterialens enorma potentialer.
Hans företag är å ena sidan en släktklenod
med nedärvd kunskapsbank, å andra sidan en
gigantisk lekstuga där datorer och metaller utgör
grundstenarna. Ingenting är omöjligt. Med sin
speciella utgångspunkt där uppdraget alltid är
arkitektens önskemål, framstår Zahners företag
som en drömmaskin för alla som vill ta sig an
plåt i sin arkitektur. Zahner jobbar med bland
andra Frank Gehry, Herzog & de Meuron och
Daniel Libeskind.
RESUMÉ PLÅT10 I MALMÖ
I Malmö fick vi en föreläsning av årets Pritzkerprisvinnare RYUE NISHIZAWA, SANAA. På sitt japanskt ödmjuka manér visade Ryue flertalet aktuella
projekt så som museet Louvre-Lens och nyligen
invigda Rolex learning center. Han återkom hela
tiden till sitt självklara motto, »Keep it simple«.
Att plåtmaterialen så ofta figurerar i SANAAs verk
har sin förklaring i att Ryue uppskattar dess kombination av reflektion, lätta uttryck och styrka.
Som personlig favorit framhöll han aluminium.
Att vinna Pritzkerpriset verkade Ryue ta
med ro. Detta trots att SANAA, endast vinner 1
av 30 tävlingar. »Jag tror vi gör för enkla förslag«
menade Ryue. Men med slutresultatet framför
ögonen förstår man att det enkla är det svåra.
Det gömmer sig oftast ett mästerverk i nästan ingenting – i alla fall om det där ingenting kommer
från Ryue Nishizawa och SANAA.
FRONT och BRUCE NICHOL är företaget och personen bakom de fasadtekniska lösningarna på
exempelvis SANAAs New museum of Contemporary art i NY. Där handlade en del av jobbet om
att skapa rätt nyans på den ljusa aluminiumfasaden och framför allt att någonstans i världen
hitta en miljövänlig bearbetning med önskat
resultat. Bruce av en detaljerad inblick i problematiken och lösningarna bakom några exklusiva fasadprojekt där hans uppdrag varit att
förverkliga arkitekternas önskade formspråk och
funktioner, samtidigt som han måste förvalta met-
38
P L ÅT12
P L ÅT 5 Å R !
P L ÅT 5 Å R !
P L ÅT12
39
40
P L ÅT12
P L ÅT 5 Å R !
allernas olika egenskaper. FRONTS kunskaper och
erfarenheter kring metaller och fasader är världsunika och några som tagit fasta på det är Renzo
Piano, Herzog & de Meuron samt Saha Hadid.
För att få ett bättre grepp om de olika plåtmaterialen lät vi fyra arkitekter berätta om var
sitt projekt i respektive material. JOSEF EDER,
GENERAL ARCHITECTURE beskrev arbetet bakom
kopparmonumentet Skellefteå kraft i Skellefteå,
vars kopparfasad visade sig bli både billig och
miljövänlig. Energy-plåt som ger byggnader lägre
energikostnader, är ett nytt fenomen på den svenska marknaden. Stadsarkitekt ARNE LUDVIGSSON
berättade om tekniken, eller rättare sagt om pigmentet bakom egenskapen att reflektera värme.
Arkitekt ÅKE BRISVALL talade om Hamnens hus i
Kalmar vilket klätts i aluminium och han menade att materialvalet är av högsta vikt och betonade ansvarsfrågan angående hållbara byggnader.
Zinkhuset i Köpenhamn presenterades av danske
arkitekten PETER HOLSØE. Han menade att valet av
zink var självklart eftersom byggnaden måste vara
elegant, sticka ut och kunna hävda sig gentemot
flera andra magnifika byggnader i närheten.
RESUMÉ PLÅT11 I STOCKHOLM
2011 var PLÅT-evenemanget tillbaka där det
började tre år tidigare – i Stockholm. Men nu i
ännu större tappning, både vad gällde antalet
deltagare och lokal. Det då nyinvigda Stockholm
Waterfront Congress Center kändes som ett
självklart val med tanke på den rostfria kronan
på byggnadsverket. Upphovsmannen STEFANO
MANGILI från WHITE ARKITEKTER var också först ut
bland föreläsarna och presenterade Waterfronts
fasadprojekt.
Årets stora dragplåster var UNSTUDIOS analytiska geni CAROLINE BOS och COOP HIMMELB(L)AUS
spjutspets in i framtiden, KAROLIN SCHMIDBAUR.
Karolin har ett starkt fokus på att hitta energieffektiva lösningar för såväl byggnader som hela
städer. Hon beskrev sin syn på hållbarhet där
aktiva byggnader tar ett större ansvar för energialstring. Med hjälp av tekniken och ofta i kombination med plåtmaterialens egenskaper, utnyttjas
naturresurserna och skapar både effektiv och
spektakulär arkitektur. CAROLINE BOS lade vikten
vid föränderliga fasader och visade flera exempel
där UNSTUDIO har lyckats skapa skiftningar och en
varierad transparens, levande fasader som låter
uttrycket påverkas av dygnsrytm och väderlek.
Den som satte mest griller i huvudet var
kanske ändå INGER ODNEVALL WALLINDER, profes-
sor i korrosionsvetenskap vid KTH, som föreläste
om metaller och miljö. Hon visade på forskningsresultat och lade fram tydliga fakta kring avrinning från koppar- och zinkbeklädnader på
byggnader. Alla resultat visar att de är helt ofarliga. Inger uppmanade till att titta närmare
på hela livscykeln vid valet av material och att
rådgöra direkt med expertis.
ANDERS LINDH, ETTELVA ARKITEKTER, visade upp
en fascinerande restaurering av Saltsjöqvarn
som blivit lyxhotellet Elite Hotel Marina Tower.
De stålplåtbeklädda tinnar och tornen krävde
både förståelse för byggnaden och skickligt hantverk för att återfå sin forna glans. HÅKAN CULLBERG, CULLBERG ARKITEKTKONTOR, förevisade pirbyggnaden, Sveriges första »think tank« Örnen
vars 15 år gamla fasad i titanzink har åldrats med
värdighet och befäster denna lilla byggnads storhet, både då och nu.
Föreläsningen om kopparfasad var »inlånad« från Helsingfors, där MARKO KIVISTÖ, LPR
ARKITEKTER, har ansvarat för arkitekturen på nya
musikhuset. Byggnadens centrala och prestigefyllda läge krävde något pampigt som samtidigt
kunde vara dämpat och vackert. Resultatet blev
ett dovt skimmer av grön koppar i spegling av intilliggande grönområden. En annan skimrande
byggnad, som trots sin litenhet, fått stor betydelse är förskolan Ugglan i Botkyrka. AMI KATZ
från 3DO ARKITEKTER berättade om kravlistan på
fasaden vilken innefattade allt från motståndskraft mot skadegörelse, ej brännbart, utan
vattenavrinning på fasaden, enhetligt material
för tak och fasad och så vidare, och slutligen föll
valet på aluminium. Förskolan Ugglans utnyttjande av materialets egenskaper i samspel med
arkitekturen, gjorde också att 3dO arkitekter
tilldelades det nyinstiftade PLÅTPRISET.
Som inspiration hängde arkitekturfotografen WOJTEK GURAKS foton av utvalda plåtfasader
i foajén och han gav också sin syn på arkitektur och fotografi från scenen i ett samtal med
moderator MARK ISITT. Som vanligt inramades
tillställningen av god mat och mingel samt materialmontrar där expertis svarade på frågor, delade ut materialprover och visade exempel på utförande i samtliga plåtmaterial.
P L ÅT 5 Å R !
P L ÅT12
41
42
P L ÅT12
INFÄSTNINGAR
ARKITEKTENS
CHECKLISTA
FÖR SKRUV
SÅ LITEN, MEN ACK SÅ VIKTIG. UTBUDET AV INFÄSTNINGAR ÄR STORT, SE DÄRFÖR TILL
ATT VÄLJA RÄTT OCH FÖRHÖJ SÅVÄL FUNKTION SOM ESTETIK.
1
ANVÄNDNINGSOMRÅDE
2
HÅLLFASTHET DIMENSIONERING
3
LIVSLÄNGD
4
MATERIALKOMBINATIONER
5
FINISH OCH DESIGN
Välj gänga för trä, plåt eller balk.
Med eller utan borrspets? Med eller utan tätning?
Välj rätt skruvdimension i förhållande till applikationen. Hänsyn
måste tas till utdragsvärden, överkragning och brottkrafter.
Ytbehandlad eller rostfri? Det finns godkända
ytbehandlingar för utomhusbruk.
Var observant på risken för galvanisk korrosion. Urlakning från
tätningar liksom korrosionsrester kan ge rinning under skruven.
Det finns mängder av skallutföranden med olika drivning att välja
på. Generellt gäller, ju snyggare montage desto sämre drivning.
Alla skruvar kan fås i samtliga RAL eller NCS färger.
KÄLLA: HECO NORDISKA
P L ÅT12
INFÄSTNINGAR
43
BEEKMAN TOWER, ÄVEN KALLAD NEW YORK BY GEHRY, ÄR EN 76 VÅNINGAR HÖG SKYSKRAPA RITAD AV ARKITEKTEN FRANK GEHRY. ADRESSEN ÄR 8 SPRUCE
STREET PÅ MANHATTAN I NEW YORK OCH MED SINA 870 METER ÄR BYGGNADEN DET HÖGSTA BOSTADSHUSET PÅ VÄSTRA HALVKLOTET. FASADEN BESTÅR AV
BÖLJANDE VÅGOR I ROSTFRITT STÅL DÄR REFLEKTIONER AV LJUSET FÖRÄNDRAR BYGGNADENS SKEPNAD UNDER HELA DAGEN. BYGGNADEN HAR UTVECKLATS
AV FOREST CITY RATNER OCH KONSTRUERADES AV KREISLER BORG FLORMAN. BEEKMAN TOWER STOD KLART I FEBRUARI 2011. FOTO: THOMAS SAUPE
44
P L ÅT12
4 FRÅGOR
TILL MODERATORN
FÖR PLÅT12
MARK ISITT
DET ÄR 5:E ÅRET FÖR PLÅTEVENEMANGET. SER DU NÅGON ATTITYDFÖRÄNDRING BLAND ARKITEKTER
ANGÅENDE PLÅTMATERIALEN?
KAN DU NÄMNA EN HÖJDPUNKT
FRÅN VARJE ÅR?
PLÅT08 – En av de första arkitekter
jag intervjuade var Dominique Perrault,
det var 1990, han hade just vunnit
tävlingen om att rita Frankrikes nya
nationalbibliotek i Paris. Att kunna
bjuda honom till Stockholm kändes stort.
PLÅT09 – Det året var vi i Göteborg och efter Kengo Kumas nästan
hypnotiska föredrag drog vi till Gunnar
Asplunds Rådhus. Kuma sa absolut
ingenting, bara gick runt med sin
kamera. Slutligen: »This was one of
the most important experiences in my
whole architecture life.«
PLÅT10 – När Ryue Nishizawa
visade modellen för SANAAs senaste
museiprojekt – en droppe vatten.
Vi var alla slagna av skönheten.
PLÅT11 – Jag vill på intet vis förringa
våra två huvudtalare — det är inte varje
dag man får lyssna till Coop Himmelb(l)
au och UNStudio — men mångfalden
gladde mig mest, de kortare föredragen
som redovisade varsitt plåtprojekt. De
visade att experimentlustan är påtaglig,
inte bara bland stjärnarkitekterna.
VILKA FÖRVÄNTNINGAR HAR DU
PÅ PLÅT12? Samma som alltid, att
generera ett ökat samarbete mellan
plåtindustri och arkitektskrå.
FOTO HENRIK RYLANDER
Första året kändes det som avantgarde,
ett material synonymt med krumbuktande ikonbyggnader som Guggenheim
Bilbao. Idag är arkitekternas förhållningssätt mer avdramatiserat, plåten
är ett fasadmaterial bland andra, det
används mer för sina tekniska och
estetiska egenskaper än för vad det
representerar.
och författare. Hans
engagemang i PLÅT-seminarierna är nu inne på
femte året och han är en viktig del i att vi varje år
kan presentera namnkunniga stjärnarkitekter.
I sin roll som moderator kommer Mark att guida
er under dagen, intervjua och diskutera med våra
föreläsare, liksom bjuda på exklusiva samtal.
Mark har skrivit om arkitektur och design sedan slutet av 80-talet för både svenska och internationella tidskrifter och har medverkat i antologier över Sveriges
»EXPERIMENTLUSTAN
bästa journalistik. Som chefredakÄR PÅTAGLIG«
tör och ansvarig utgivare för kvartalstidskriften Forum AID (1999 till 2007) initierade han Forum AID Awards och +1-priset. Han
har rik erfarenhet av juryarbeten, har bedömt
både Sienapriset och Europan, samt är en flitigt
anlitad föreläsare. Han har bidragit till ett flertal
böcker, bland annat om Thomas Sandell (Arvinius förlag), Claesson Koivisto Rune (Birkhäuser)
och Gert Wingårdh (Birkhäuser). Förra året
utkom hans bok White Green – ten projects in the
great outdoors by White arkitekter (Laurence
King Publishing), en internationellt prisbelönad
monografi som danska tidskriften Arkitektur DK
har kallat »underfundig«, »full av inlevelse« och
»entusiasmerande«. 2008 mottog Mark »Spot Citypriset« för sina artiklar om stadsplanering och
segregation i Göteborgs-Posten.
MARK ISITT ÄR JOURNALIST
VÄRLDENS MEST FASCINERANDE
PLÅTFASAD JUST NU ÄR?
Frank Gehrys skyskrapa på Manhattan
liknar mest ett vattenfall och utnyttjar
plåtens plasticitet till max.
P L ÅT12
45
ARRANGÖRER PLÅT12
PLÅT12 ARRANGERAS AV PLÅTFORUM, ETT SAMARBETE MELLAN NÅGRA AV BRANSCHENS LEDANDE
FÖRETAG. TILLSAMMANS BESITTER DE LANDETS FRÄMSTA EXPERTIS ANGÅENDE KOPPAR, STÅLPLÅT,
ALUMINIUM, ROSTFRITT OCH TITANZINK, LIKSOM BYGGNADSPLÅTSLAGERI OCH INFÄSTNINGAR.
AURUBIS är världsledande inom metalltillverkning, kom-
ponenttillverkning och relaterad ingenjörs- och designkunskap. Vi har gedigen erfarenhet av kopparproduktion
och våra produkter sträcker sig från flertalet ytskikt till
tak- och fasadsystem, regnvattensystem och taksäkerhet
till interiörsystem och servicekoncept för arkitekter och
konstruktörer.
RHEINZINK är en tillverkare av titanzink som är ett massivt
naturmaterial bestående av exakta delar koppar och titan.
Materialet har ingen ytbeläggning och är 100% återvinningsbart. Vi har produkter för såväl tak och fasad som för
takavvattning och solpaneler. Rheinzink finns representerat
i ett 30-tal länder.
HECO NORDISKA är specialiserade på fästelement till
stål- och plåtentreprenörer samt till trä-, järn- och bygghandeln. Vi har ett välutvecklat samarbete med ett stort
antal leverantörer över hela världen och vi kan därför
bemöta de flesta skruvbehov. Vi lagerför ett komplett
sortiment av skruvar för byggindustrin.
BEVEGO verkar rikstäckande med försäljning och distribution inom tre affärsområden; byggplåt, ventilation och
teknisk Isolering. Genom nära samarbete med flertalet
marknadsledande leverantörer, fungerar vi som den naturliga länken mellan tillverkare och marknad. Vi saluför en
rad kvalitetsprodukter från bland andra Plannja, Rheinzink,
Luvata, Outokumpu Nordic och Heco Nordiska.
PLANNJA vidareförädlar byggprodukter och produktsys-
tem i tunnplåt av svenskt kvalitetsstål och aluminium. Vidareförädlingen görs genom målning, profilering, pressning
och bockning. Bland våra produkter märks vägg- och takprofiler, takpannor, takavvattning, takskydd, isolerade väggelement, planplåt, väggkassetter, armerings/formplåt med mera.
OUTOKUMPU är en av världens största tillverkare av rostfritt stål och vi har ett av de bredaste produktsortimenten
både när det gäller bredd, tjocklek och ytfinish. Vi finns i
30 länder och har 8000 anställda.
ENTREPRENÖRFÖRETAGEN är en gemensam organisa-
tion för Plåtslageriernas Riksförbund, PLR, och Mekaniska
Verkstädernas Riksförbund, MVR. Vi stöttar våra medlemsföretag med råd, inspiration och gemenskap samt jobbar
för att driva utvecklingen framåt. PLR har ca 900 medlemsföretag med 6000 anställda över hela Sverige. Vill ni komma
i kontakt med byggnadsplåtslagare för konsultation eller
samverkan så hjälper vi er att hitta rätt företag eller person.
PLÅT12 arrangeras i samarbete med Sveriges Arkitekter
Skåne.
PLÅT12 produceras av
PLÅT12 MAGASIN ÄR PRODUCERAT AV FAR FROM STANDARD, GRAFISK FORM: EVA LINDEBERG, REPRO OCH TRYCK: TMG 2012
WWW.PLAT12.SE
48
P L ÅT12