Transcript Årsredovisning 2010 - Länstrafiken Norrbotten

FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
Årsredovisning
och koncernredovisning
2010
1
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret
1 januari – 31 december 2010
Länstrafiken i Norrbotten AB. Org nr 556156-2058
Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning och koncernredovisning.
Innehåll:
sida
Ordförande har ordet................................................................................ 3
Förvaltningsberättelse................................................................................ 4
Resultaträkning – koncernen................................................................... 15
Balansräkning – koncernen..................................................................... 16
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser – koncernen........................... 17
Kassaflödesanalys – koncernen................................................................ 18
Resultaträkning – moderföretaget............................................................ 19
Balansräkning – moderföretaget.............................................................. 20
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser – moderföretaget.................... 21
Kassaflödesanalys – moderföretaget......................................................... 22
Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer................... 23
Underskrifter........................................................................................... 31
2
FÖRVALTNINGSBERÄT
ORDFÖRANDE HAR ORDET
TELSE
Ny kollektivtrafiklag
– ny organisation
Norrtåg AB – Den stora nysatsningen i Norrland
Förberedelser har gjorts för att skapa ett nytt sammanhållet
dagtågstrafiksystem i Norrland med start hösten 2011. Nya
moderna tåg ska trafikera Östersund–Sundsvall–Umeå–
Luleå–Kiruna–Narvik.
Det blir inte alldeles lätt att få detta nya system att
fungera. Ett nytt trafiksignalsystem ska installeras. Nya
järnvägsbanor ska iordningställas. Nya tåg är beställda och
provkörs nu på Malmbanan.
Vinterns tågtrafikproblem oroar. Vi bygger en ny tågverkstad i Umeå. Allt för att säkra en succestart för den nya
trafiken.
Riksdagen har beslutat att forma en ny organisation för
kollektivtrafiken i Sverige. En ny myndighet ska bildas som
ska ledas av kommuner och landsting, alternativt landstinget.
Vi måste nu förbereda denna nya organisation. En styrgrupp för detta har utsetts av kommunerna och landstinget.
Länstrafikens styrelse rekommenderar att man bör skapa
en likartad trafikmyndighetsorganisation i Norrland, där
man bygger på de befintliga, sakkunniga, länstrafikbolagen
i Norrland. Allt för att bygga en bra grund för fortsatt samarbete och samorganisation i Norrland för kollektivtrafiken.
Styrelsen rekommenderar också att man bör säkerställa
en tydlig regional och kommunal förankring av den praktiska trafikplaneringen.
Tack!
Jag vill tacka alla som medverkat i det aktiva förändringsarbetet under året. Personal, entreprenörer, chaufförer, och
kommunalt trafikansvariga.
Tack också till styrelsen för engagerat arbete och gott
samarbetsklimat.
Länstrafikens
svåra ekonomiska uppdrag landade väl
Länstrafiken fick ett svårt uppdrag av ägarna att anpassa
verksamheten till en nivå för fjärde året i rad till oförändrat
ägarbidrag. Det var besvärligt. Men det lyckades någorlunda bra, tack vare ett gott samarbete med kommunerna
och landstinget. En del linjer drogs in. Priserna för resandet
höjdes. Men att bedöma av kundenkäterna så blev resultatet acceptabelt.
Vi tillhör fortfarande de mest
respekterade Länstrafikbolagen i Sverige
Det är berömvärt.
Länstrafiken har fyllt 30 år
För att fira Länstrafikens 30 år som organisation har vi firat
genom att bjuda på gratis buss vid olika tillfällen. Manliga
resenärer bjöds på gratis resande mot uppvisande av en bilnyckel. Landsbygdsresenärer i Kalix bjöds på gratis provapå-resande. Och en del andra erbjudanden i länet också.
Leif Hjalmarsson
Styrelseordförande
3
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
Allmänt
Länstrafiken i Norrbotten AB (Länstrafiken) är huvudman
för kollektivtrafiken i Norrbottens län och ansvarar för länets lokala och regionala linjetrafik. I sex av länets större
tätorter har ansvaret för tätortstrafiken delegerats över till
respektive kommun.
Länstrafiken ägs till 50 % av Norrbottens läns landsting
och till 50 % av länets kommuner.
Aktieinnehavet i kommunerna är fördelat efter folkmängden.
Länstrafiken har två dotterbolag, Bussgods i Norrbotten
AB och Busstationsfastigheter i Norrbotten AB. Bussgods
ägs till 51 % av Länstrafiken och till 49 % av Centrala Buss
ekonomisk förening. Busstationsfastigheter ägs till 100 %
av Länstrafiken.
En fråga som kommer få en avgörande betydelse för kollektivtrafiken i Sverige och Norrbotten är den nya kollektivtrafiklagstiftningen. Lagen antogs den 22 juni och kommer att börja gälla 2012-01-01. Länstrafikens roll kommer
förändras i och med detta och våra ägare har att besluta om
hur.
• Ägartillskott, -17,3 MSEK. Överskott i verksamheten
ger en minskning av behovet av tillskott och en uppbokad skuld till ägarna återbetalas under våren 2011.
Kostnader (- 2,6 MSEK)
• Lägre linjetrafikkostnader, + 7,6 MSEK. Bra trafikplanering och upphandlingsarbete har under året
sparat mer än beräknat.
• Anropsstyrd trafik lägre än budget, +0,6 MSEK.
• Lägre kostnader biljetter/biljettmaskiner, + 1,7
MSEK. Årets förväntade utvecklingskostnader har
flyttats framåt i tiden.
• Serviceresor, - 10,4 MSEK. Denna post påverkar
endast omsättningen pga ändrade redovisningsrutiner
från år 2010 för sjukresor och färdtjänst (ny tolkning
av momsregler). Samma belopp finns på intäktssidan.
• Högre övriga rörelsekostnader, - 1,4 MSEK. Marknadsföring är den enskilt största posten som avviker.
• Personalkostnader, + 0,6 MSEK. Löneutveckling
enligt budget. Kreditering av pensions- och arbetsmarknadsförsäkringar från 2009 ger positiv avvikelse.
Ekonomi
Från den 1 januari 2010 använder Länstrafiken en ny ägarfinansieringsmodell som överenskommits gemensamt av
ägarna. Modellen innebär att det årliga underskottet per
linje inklusive en andel av Länstrafikens gemensamma kostnader ska täckas av den ägare som är ansvarig för linjen.
Det får till följd att den totala budgeten och det redovisade
resultatet varje år kommer att vara 0 (noll). Avvikelsen mot
budgetens olika delar består i huvudsak av nedanstående
poster:
Räntor har en negativ budgetavvikelse med – 1,5 MSEK
pga att vårt tidigare koncernkonto med en hög räntenivå
har sagts upp av NLL.
Intäkter (+ 2,6 MSEK)
• Högre intäkter personbefordran, + 7,8 MSEK. Låg
budgetering på biljettförsäljningen. Försäljning ombord och på busstationerna (+4,2 MSEK), skolresor
(+2,1 MSEK) och resplus (+0,8 MSEK) är de största
posterna som har bidragit.
Trafik och marknad
Länstrafiken har i samarbete kommunerna, landstinget
och trafikföretagen successivt utvecklat den regionala och
lokala kollektivtrafiken i länet. Den interregionala kollektivtrafiken har utvecklats i samverkan med Rikstrafiken
(numera Trafikverket), våra grannlän och grannländer. I
nuläget upplever Länstrafiken att det finns en väl fungerande trafik som uppfyller de baskrav som kan ställas på
kollektivtrafiken i Norrbotten. För att kollektivtrafiken
skall ha framgång i framtiden krävs att medborgarnas behov och önskemål ständigt bevakas så att kollektivtrafiken utvecklas i enlighet med vad som efterfrågas.
Den nya finansieringsmodellen av Länstrafikens underskott som infördes 1 januari 2010 har medfört att
sambandet mellan önskat trafikutbud och trafikekonomi blivit väldigt tydligt. Eftersom varje enskild ägare är
politiskt och ekonomiskt ansvarig för sin trafik vilket i
princip innebär att man är suverän att bestämma över
Ägartillskottet från Länstrafikens ägare var detta år lika stort
jämfört med de fyra föregående åren 2006, 2007, 2008 och
2009, d.v.s. 112 MSEK. Men i praktiken är årets ägartillskott 6,5 MSEK lägre eftersom detta belopp tidigare år fakturerades utöver ägartillskottet som kommunala trafikavtal
(ingår från 2010 i ägartillskott).
• Högre intäkter tjänster, +0,5 MSEK. Bra samordning
och styrning till bussåkande av Länstrafiken Kundservice har gett gott resultat.
• Serviceresor, + 10,4 MSEK. Denna post påverkar
endast omsättningen pga ändrade redovisningsrutiner
från år 2010 för sjukresor och färdtjänst (ny tolkning
av momsregler). Samma belopp finns på kostnadssidan.
• Högre bidrag, + 1,0 MSEK. Bidrag från Trafikverket,
Rikstrafiken och Arbetskraftsbidrag i tre (3) lika delar
har bidragit.
4
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
sin egen trafik. Detta medför att man undviker uppslitande diskussioner mellan ägarna om aktieägartillskottets
storlek.
Under 2010 gjordes några större trafikupphandlingar
i länet. I samband med trafikupphandlingarna gjordes en
noggrann analys av trafiken både vad gäller utförande och
resandeunderlag. Det här medförde att rationella trafikupplägg tillskapades samtidigt som trafik med lågt resande togs
bort. Det här har medfört sänkta kostnader för flera av upphandlade linjerna. Länstrafiken gynnandes också av att en
ny trafikutövare, KR Trafik lämnade ett konkurrenskraftigt
anbud för utförande av nio lokala busslinjer.
För den upphandlade trafiken som hade trafikstart den
23 augusti 2010 blev förberedelsetiden extremt kort dels på
grund av sent besked från ägarna om en ny finansieringsmodell och dels på grund av upphandlingen överprövades
hos förvaltningsrätt och kammarrätt. Trots detta genomfördes trafikstarten med hög kvalitet både av gamla och nya
entreprenörer.
E 4-trafiken på linjerna 20 och 100 Haparanda – Umeå
upphandlades med trafikstart 12 december 2010. Veolia
Transport hade bästa anbud och ett trafikavtal på 8 år har
tecknats. Till både linje 20 och 100 har nya bussar inköpts
av Veolia. Linje 100 trafikeras med dubbeldäckade bekväma bussar med hög komfort och service. Bussvärd finns på
samtliga turer på linje 100 och på hela sträckan Haparanda
– Umeå, vilket bl a betyder att affärsklass kan erbjudas på
sträckan Haparanda – Luleå. Linje 20 trafikeras med dubbeldäckade godsrumsbussar.
Trafiken har under 2010 i huvudsak utförts med god
kvalitet och samarbetet med buss- och taxiföretagen har
fungerat bra. Kundklagomål på trafiken registreras numera
i ett register med kundsynpunkter och varje klagomål som
är hänförligt till drift av trafiken skickas till berört trafikföretag med begäran om förklaring. Därefter kontaktas kunden och meddelas svar i det enskilda ärendet. Regelbundna
möten hålls med de som utför särskild kollektivtrafik, sjukresor och färdtjänst, i form av kvalitetsträffar där kommuner och landstinget också medverkar.
De krav som ställts i de senaste årens upphandlingar har
medfört att nästan alla bussar är utrustade med säkerhetsbälte. De upphandlingar som genomfördes under 2010 har
i flera fall inneburit att bussarna blir utrustade med trepunktsbälten, vilket ytterligare höjer säkerheten.
Vad gäller handikappanpassning görs också framsteg eftersom kravet vid upphandling är att bussen antingen skall
5
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
var utrustad med rullstolslyft eller vara ett sk låggolvsfordon. Alkolås är numera ett standard krav i Länstrafikens
trafikupphandlingar.
fiken om statens stöd till interregional trafik. Avtalet gäller
under perioden 2010-12-12 – 2015-06-15 och omfattar tre
dubbelturer på sträckan Haparanda – Luleå – Umeå och två
dubbelturer Luleå – Umeå. Rikstrafikens ersättning är 77 %
av trafikens nettokostnad, dock högst 10 miljoner kr per år
(prisnivå november 2009). Ersättningen skall delas mellan
Norrbotten och Västerbotten.
För det samverkande systemet finns ett gemensamt avtal med Rikstrafiken för länstrafikföretagen i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Avtalet utgår
2012-06-30 och under 2011 kommer förhandlingar om
ett nytt avtal gällande fr o m 2012-07-01 att ske med Trafikverket. Rikstrafiken har nämligen sedan 1 januari 2011
upphört som egen myndighet och deras verksamhet har
överförts till Trafikverket.
För trafiken Gällivare – Östersund finns ett avtal som
utgår 2011-12-10. Målsättningen är att ett nytt avtal skall
framförhandlas med Trafikverket gällande fr o m 2011-1211 och fem år framåt.
Trafik över riksgränserna
Förbindelser med Finland
Förbindelserna mellan busstationerna i Haparanda och
Torneå sköts av Haparanda stads Ringlinje och motsvarande busstrafik i Torneå
Förbindelser med Norge
Busstrafiken utmed Silvervägen, Bodö-Skellefteå, drivs som
ett samarbete mellan Skelleftebuss och Saltens Bilruter.
Länstrafiken köper trafik av dessa bolag mellan gränserna
till Norge och Västerbotten.
Rikstrafiken (ingår numera i Trafikverket)
Rikstrafiken tillsammans med länstrafikföretagen i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten delar på
ansvaret för följande trafikområden.
• Samverkande system för interregional trafik för norra
Sverige.
• Interregional expressbusstrafik utmed E 4 mellan
Haparanda och Sundsvall.
• Interregional trafik på E 45 mellan Gällivare och Östersund.
För busslinjetrafiken på E 4:an mellan Haparanda och
Umeå har under 2010 tecknats ett nytt avtal med Rikstra-
Taxi har en viktig roll
Taxiföretagen har en viktig roll för länets trafikförsörjning
och Länstrafiken upphandlar trafikuppdrag för ca 70 mkr
per år från länets taxiföretag. En stor del av servicelinjetrafiken, den anropsstyrda linjetrafiken, sjukresor, färdtjänst,
busstaxi och andra anslutningar till kollektivtrafiken utförs
av taxiföretagen. Norrbottens taxiföretag har hög flexibilitet
6
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
och kvalitet i sin verksamhet. Det syns inte minst i resultatet av en riksomfattande kvalitetsmätning för anropsstyrd
trafik där de norrbottniska taxiföretagen får bland de bästa
betygen i landet. För att få en större flexibilitet eftersträvar
vi att taxinäringens fordon blir mer handikappvänliga och
flexibla t ex genom att vanliga personbilar ersätts med rymliga multifordon
Marknadsföring
Under året har vi arbetat vidare med att öka antalet kunder och stärka varumärket. Vår övergripande kampanj Busseffekten där vi visar på alla fördelar med att välja bussen
framför bilen har kommunicerats via annonser i dagspress,
bilagor, lokala annonsblad, och matchprogram. Reklamfilmerna som vi spelade in tidigare år har under året visats i
TV 4 Norrbotten och på SF bio.
Busseffekten har även kommunicerats via montrar och
deltagande på Sunderby sjukhus, Luleå tekniska universitet,
Skördemässan i Boden och Noliamässan i Piteå.
Noliamässan var för övrigt en av årets stora satsningar.
En monter på 250 m2 byggdes upp och delades med Norrtåg och Bussgods. I montern kunde besökarna lära sig mer
om fördelarna med kollektivtrafiken, ladda busskort och
tävla om bland annat en iPad.
Länstrafiken firade 30 år på länets vägar med en kampanj där norrbottningarna bjöds på gratis buss vid olika tillfällen. Kampanjen som genomfördes under hösten bestod
av annonser, adshells, reklamfilm samt pressmeddelanden
som gick ut till media. Den fick stor uppmärksamhet både
i våra lokala medier och i riksmedia.
Kampanjen Levande landsbygd där boenden i byarna
i Kalix kommun fått möjlighet att åka buss gratis har genomförts under senhösten. Kampanjen bestod av annonser
i lokalpress samt DR-utskick med bland annat tre prova på
möjligheter per hushåll.
Under året har hemsidan löpande uppdaterats med nya
tidtabeller och kampanjinformation.
Länstrafiknytt som är en betydande kanal när det gäller den interna marknadsföringen har kommit ut med fyra
utgåvor.
Tidtabellerna har renodlats när det gäller informationen
och vi har gjort det lättare att hitta linjer och tider. Den
tryckta tidtabellen används i allt mindre utsträckning men
de måste ändå finnas tillgängliga.
Övrigt under året är firandet av alla hjärtans-dag där
vi bjöd våra kunder på godis i bussarna och träffade våra
kunder på olika platser i Luleå för att få synpunkter på vår
busstrafik.
Kollektivtrafikbarometern
Kollektivtrafikbarometern är en rikstäckande resvane-, kvalitets- och attitydundersökning som månadsvis genomförs
av landets läns- och lokaltrafikföretag i samarbete med vår
branschorganisation, Svensk Kollektivtrafik. 100 norrbottningar, såväl allmänhet som kunder, mellan 15 – 75 intervjuas per telefon varje månad (totalt 1 200 st år 2010).
Resultatet mäts på en femgradig skala där betyget 5 och
4 är nöjda, betyget 3 varken nöjd eller missnöjd och betyget
1 – 2 är missnöjda kunder.
7
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
8
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
Resultatet för NKI (nöjd kund index) i Norrbotten visar
att av Länstrafikens kunder som åker buss ofta eller ibland
är 73 % nöjda (82 % 2009) och 6 % missnöjda (4 % 2009).
Motsvarande siffra för riksgenomsnittet vad gäller kunder är 63 % för 2010.
Resultatet för NKI i Norrbotten visar att 57 % av norrbottningarna i allmänhet ger kollektivtrafiken betyget 4 – 5
(62 % 2009) och 12 % är missnöjda (11 % 2009) Motsvarande siffra för riksgenomsnittet vad gäller allmänheten är
52 % för 2010.
Under året har Svensk Kollektivtrafik gjort förändringar
av analyserna, bland annat sker viktningen av resultatet på
ett annat sätt än tidigare. Detta tror vi har betydelse för
vårt resultat för 2010 som generellt visar ett lägre resultat
än tidigare.
Vi har idag en marknadsandel på 6 % (9 % 2009) och
25 % av befolkningen i länet använder sig någon gång av
våra tjänster.
tration av anropsstyrd trafik, som till största delen består av
landstingets sjukresor och färdtjänst i nio av länets kommuner. Trafikupplysningen är gemensamt för hela norra
regionen (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland) och har även en funktion för automatiskt talsvar
vilket innebär dygnet runt service. Verksamheten har utvecklats positivt och håller en stabil, jämn och hög kvalitetsnivå trots arbetets komplexa karaktär med många regelverk,
stort antal resor och ett geografiskt område som omfattar
halva Sverige. Kvalitén bekräftas i en riksomfattande mätning för sjukresor och färdtjänst som Länstrafiken deltar i.
Mätningen visar att kvalitén i hela landet är hög.
Samarbetet med landstinget och de kommuner där vi
hanterar färdtjänsten fungerar mycket bra. Verksamheten
hanterar och samordnar ca 800 sjuk- och färdtjänstresor per
dag och besvarar ca 200 telefonsamtal per dag beträffande
busstidsförfrågningar.
Samarbete Länstrafiken – Landstinget
Inom sjukresor sker ett nära samarbete med Norrbottens
läns landsting. Bland annat är i dagsläget tre av busslinjerna
speciellt anpassade för sjukresenärer, s k komfortbussar.
Följande statistiksammanställning visar resande och
kostnadsutveckling inom sjukresområdet perioden 2004 –
2010.
Biljettpriser
Biljettpriserna höjdes 2010-01-11 med i genomsnitt 5 %.
Kundservice
Länstrafikens kundservice arbetar med trafikupplysning
och sköter även om beställning, samordning och adminisAntal ersatta sjukresor
2004 – 2010
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Antal
resor
tusental
Antal
resor
tusental
Antal
resor
tusental
Antal
resor
tusental
Antal
resor
tusental
Antal
resor
tusental
Antal
resor
tusental
Taxi, HK, sjuktransportbil
115,9
118,9
125,5
131,3
137,2
136,4
145,0
Samordning
46,6%
45,5%
46,9%
47,7%
45,3%
43,8%
44,2%
Egen bil
149,3
147,5
149,7
143,1
142,9
118,7
116,4
30,8
32,2
30,9
29,5
31,4
30,4
31,0
296,0
298,6
306,1
303,9
311,5
285,5
292,4
Typ av färdmedel
Buss (inkl komforbussarna)
Totalt antal
Dessutom finns sjukresor med reguljärflyg, tåg samt sjuktransporter med flygambulans och helikopter som inte är redovisade i denna tabell.
Sjukresekostnader
2004 – 2010
Typ av färdmedel
Taxi, HK, sjuktransportbil
Samordning
Egen bil
Buss (inkl komforbussarna)
Totalt antal
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Kostnad
mkr
Kostnad
mkr
Kostnad
mkr
Kostnad
mkr
Kostnad
Mkr
Kostnad
mkr
Kostnad
mkr
40,9
39,7
48,4
51,5
53,4
58,3
57,7
(12,2)
(12,0)
(16,5)
(18,8)
(17,8)
(20,2)
(20,2)
13,4
11,8
11,7
11,4
11,5
10,1
10,2
4,1
3,7
3,9
4,0
4,3
4,7
5,0
58,4
55,2
64,0
66,9
69,2
73,1
72,9
Dessutom finns sjukresor med reguljärflyg, tåg samt sjuktransporter med flygambulans och helikopter som inte är redovisade i denna tabell.
9
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
Miljörapport
Den busstrafik som Länstrafiken bedriver är bolagets enskilt
största miljöpåverkan.
Övrig miljöpåverkan från verksamheten är relativt liten
i förhållande till trafikverksamheten, men är för den skull
inte försumbar.
Miljöarbetet omfattar i huvudsak tre delar:
- Den ordinarie verksamheten, dvs. att utveckla kollektivtrafiken så att vi ökar våra marknadsandelar och får
fler att välja bussen istället för bilen. Vår strävan är att
vara mer miljövänlig än bilen, dvs. om fler väljer att åka
kollektivt är det mer miljövänligt än om samma resor
utförs med bil.
- Krav på teknisk utveckling av fordon, motorer och
bränsle. Styrningen av denna verksamhet sker via våra
trafikupphandlingar.
- Miljöpåverkan från trycksaker skall minimeras.
Uppföljningen av miljöarbetet sker främst genom en årlig
miljörapport, där beräkningar av utsläppsmängder etc görs.
Busstrafiken
Den största miljöpåverkan från företagets verksamhet består
av de emissioner som busstrafiken genererar. Vagnsparken
har en genomsnittlig fordonsålder på 8 år och all linjetrafik
i länet drivs i dagsläget med fossilt bränsle.
Alla fordon som trafikeras i Länstrafikens regi skall registreras i miljö- och fordonsdatabasen FRIDA. Databasen
FRIDA används för att beräkna emissioner och för att ge en
samlad bild av den fordonsflotta som trafikerar linjenätet i
Norrbotten.
Utvecklingen av utsläppsvärden mm presenteras på sidan 11.
Samarbete Länstrafiken – kommunerna
2010 är det första året med den nya finansieringsmodellen.
Finansieringsmodellen gör att varje delägare får direkt ekonomiskt ansvar för och effekt av den trafik man utökar eller
vill minska ner på. Modellen har fungerat bra och den har
lett till mer trafikbeställningar än vi tidigare trodde skulle
ske.
Samtal har förts med kommunerna om trafikutbudet vid
flera tillfällen. Under november inbjöds samtliga ansvariga
tjänstemän hos kommunerna, landstinget och länstrafiken
till en gemensam workshop för att tillsammans lära mer om
hur den nya kollektivtrafiklagstiftningen ska hanteras.
Vi måste generellt fördjupa och förstärka samarbetet ytterligare för att lösa behoven av skoltransporter, färdtjänst,
varuhemsändning etc. inom ramar som den offentliga ekonomin orkar bära. Det är inte rimligt att var part för sig
löser sina uppgifter.
Särskild kollektivtrafik
Nytt avtal för större delen av den särskilda kollektivtrafiken
trädde i kraft vid årsskiftet 2010. Miljökraven i upphandlingen skärptes genom bland annat ökade krav i form av
miljöredovisning, sparsam körning samt skärpta miljökrav
på fordon. Under året har ett arbete påbörjats med att uppdatera fordonsdatabasen FRIDA med de taxi- och specialfordon som nyttjas vid sjukrese- och färdtjänsttransporterna. Syftet är att få en bättre uppföljning på de emissioner
som den särskilda kollektivtrafiken står för samt att genom
uppföljning säkerställa att rätt fordon nyttjas för respektive
uppdrag.
Samarbete Länstrafiken – Entreprenörerna
Under året har flera träffar genomförts med våra entreprenörer. En branschgrupp finns etablerad där branschen är
representerad. Vi har ett gott samarbete i branschen och
ambitionen är att fortsätta utvecklas tillsammans.
Trycksaker och förbrukningsartiklar
Den största enskilda förbrukningen av råvaror inom företaget är den pappersmassa som går åt vid tillverkning av
tidtabeller. Vid all upphandling av tidtabeller eller andra
trycksaker skall miljökraven sträva mot de krav som gäller
10
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
Emmision av kväveoxid NOX (ton/år)
Emmision av partiklar PM (ton/år)
400
30
350
25
300
20
250
15
200
150
100
10
72
2006
65
70
66
69
2007
2008
2009
2010
5
50
0
0
Emmision av kolväten HC (ton/år)
0,37
0,31
0,31
0,3
0,3
2006
2007
2008
2009
2010
Emmision av koldioxid CO2 (ton/år)
50
45
30 000
40
25 000
35
20 000
30
25
15 000
20
11 040
10 000
15
10
5
0
10 147
11 734
11 181
2008
2009
12 023
5 000
0,5
0,45
0,46
0,47
0,49
2006
2007
2008
2009
2010
0
2006
2007
2010
Tjänstebilar
Länstrafiken äger i dagsläget 4 personbilar varav en är en sk
Flexifuel som kan köras på både E85 och Bensin. Flexifuel
fordonet har till största delen körts på etanol. Körjournal
förs för varje fordon. Medelåldern för tjänstebilarna är 3 år.
för en miljömärkt trycksak motsvarande Svanens kriterier
eller liknande.
Målet är att antalet tryckta tidtabeller skall minska, vilket vi inte lyckats med under detta år. Totalt har 80 000
stomlinjetidtabeller och 34 000 ficktidtabeller producerats,
vilket motsvarar 7 916 kg papper. Ökningen består i att
ficktidtabeller har ökat gentemot föregående år.
Upplagan av personaltidningen Länstrafiknytt har också
utökats under året med 500 exemplar och skickas nu även
till samtliga politiker i länets kommunstyrelser. Upplagan
ligger totalt på 3 700 ex.
Bolaget kommer dock fortsatt arbeta med att försöka
minska mängden trycksaker. Tjänsten för nedladdning av
busstidtabeller i mobiltelefonen är en del i det arbetet. Ett
annat arbete har varit att fasa ut anslagstidtabellerna på
hållplatserna runt om i länet.
Norrtåg AB
Under året har arbetet fortsatt med att utveckla Norrtåg
AB. Arbetet sker i tätt samarbete mellan de fyra nordligaste
länen. Den upphandling som skedde under början av året
ledde till att Botniatåg AB kommer vara den nye tågoperatör som kommer trafikera Norrtågs trafik.
Hösten 2010 skedde den så kallade ”tjuvstarten” där trafik på den nyinvigda Botniabanan mellan Örnsköldsvik och
Umeå påbörjades. ”Tjuvstarten” har dragits med rätt stora
inkörningsproblem där framför allt det nya säkerhetssys-
11
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
temet ERTMS som Trafikverket ansvarar för inte fungerat
som planerat.
Hösten 2011 sker den verkliga trafikstarten med större
omfattning och för Norrbottens del blir det turer mellan
Luleå-Umeå och Luleå-Kiruna.
Förslag till vinstdisposition
Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Framtida utveckling
2010 var åter ett år då vi låg i toppskiktet i landet vad gäller
kundnöjdheten, Detta utgör en bra grund för att fortsätta
utveckla trafiken och marknadsföra det vi har att erbjuda.
2011 innebär arbete med att förbereda oss inför den nya
lagen 2012. Ny kollektivtrafikmyndighet ska beslutas och
bildas av våra ägare.
2011 innebär också en hel del upphandling av trafik. Vi
har valt att göra det enligt branschens gemensamma rekommendationer och vi genomför bl.a. samråd inför upphandling SIU med de intresserade entreprenörerna.
2011 fortsätter diskussionerna med våra grannlän kring
hur vi kan utveckla vårt samarbete.
Styrelsen och verkställande direktören
föreslår att vinstmedlen disponeras så
att i ny räkning överförs
2.104.358
Balanserade vinstmedel
2.104.358
Årets resultat
0
2.104.358
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Aktieägartillskott Mkr
84,1
76,3
78,6
88,0
103,0
112,0
112,0
112,0
112,0
112,0
Persontrafikintäkter Mkr
97,2
98,6
101,8
104,7
108,3
109,5
109,8
115,8
124,5
122,3
Fraktintäkter koncern Mkr
39,3
39,8
40,3
39,1
40,1
42,7
50,3
52,7
52,0
51,9
Fraktintäkter moder Mkr
18,3
18,6
17,6
17,0
17,4
17,0
17,3
15,4
17,4
16,6
196,7
206,0
217,6
227,8
238,4
244,7
248,1
260,2
262,3
324,0
26
27
27
29
29
29
30
32
34
34
Flerårsjämförelse
Trafikkostnader Mkr*
Antal anställda moder
* Från 2010 ingår trafikkostnader för serviceresor, beloppet för år 2010 är 70,4 MSEK.
12
TELSE Länstrafiken i Norrbotten AB
Sjukresor i Norrbotten 2010 FÖRVALTNINGSBERÄT
Aktieägartillskott
Egen Bil
Mkr
140
31
11%
120
5,8
5,0
7%
Buss
99
100
10,2
14%
80
116
40%
104 104 105 105 105 106
101
94,7
85
82
81
78
122
122 124
112
112
112 112
112
103
Aktieägartillskott
− rörelseöverskott
Aktieägartillskott
− återbetalning
88
84
77
79
76
69
60
Egen Bil
KPI utveckling
116 118
113 114 114
109 111
2008
Buss, komfortbuss
Antal resor
tusental
292
2007
Kostnader
78,7 Mkr
2006
− BC,Tele, Data
− Upphandl. Avtal
− Fakt, Ekonomi
− Vård, Trafik
61
59
40
2010
2009
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
0
57,7
79%
1993
Taxi, HK bil
Sjuktrpt.bil
1992
20
Fördelning av Persontransporter 2010
145
50%
Egenavgifter:
Buss
Egen bil
Sjuktransportbil
Taxi
Handikappbil
Taxi, HK bil
Sjuktrpt.bil
0
60
80
80
60
Länstrafikens intäkter och kostnader 2010
Intäkter
353,2 Mkr
Kostnader
353,2Mkr
Grundskola 17,4 Mkr
VPL-resor 0,5 Mkr
Kommun-ftgkort 2,3 Mkr
Sjukresenärer 5,0 Mkr
LTN 15,2 Adm, lokaler, styrelse m.m.
Marknadsföring 3,2
Kundservice 7,4
Avskrivningar 2,3
Aktieägartillskott 59,6
Kommuner
Gymnasieelever 23,8 Mkr
Resplus 3,3 Mkr
Universitetskort 2,5 Mkr
Övriga resenärer 67,5 Mkr
Samordning av sjukresor med taxi
Aktieägartillskott 52,4
Landsting
Ränta,Övrigt 2,6
Kundservice 7,0
Interregional trafik 22,3
50
Upphandlad
linjetrafik 262,3
Gods 16,6
47,2
Trafikkostnader
Särskild
kollektivtrafik
Taxi 70,4 Mkr
Reseintäkter 122,3
Arbetspendling
Turistresor
Interrailresor
Resplus
VPL-Resor
Gymnasie
Skolelever
Sjukresor
Färdtjänst
47,4
45
45,6
45,3
43,8
43,5
44,2
Samordningsvinst År 2010
44,2% = 20,2 Mkr
40
Kommuner 9,680
47,1
46,9
46,6
45,3
37,2
36,1
70
35
60
Landsting 60,8
50
Serviceresor 70,4
Serviceresor 70,4
40
30
%
30
10
Mkr
140
100
80
97,2
98,6
101,6
104,7
2002
2003
2004 2005
2006
2007
40
39,4
38,5
40,5
41,3
43,7
44,4
45,0
45,4
39,2
39,3
39,8
40,1
18,1
18,3
18,3
17,2
44,5
45,7
73,6
76,3
2009
2010
58,0
57,6
58,7
38,9
39,9
52,6
51,7
52,6
17,0
17,0
17,0
16,2
48,5
89,3
80
2008
56,2
115,8
50,3
81,7
30
60
34,6
34,2
36,1
36,3
16,9
16,6
17,2
42,7
20
40
10
20
0
2001
50
124,5 122,3
108,3 109,5 109,8
2000
Mkr
60
0
120
1999
Intäkter Norrbottens Bussgods AB
1996 – 2010
20
Persontrafikintäkter 1996 - 2010
1998
0
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
18,5
17,0
15,0
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Fraktintäkter
13
16,6
Varav Moderbolagets nettointäkt
Övriga intäkter
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
14
RESULTATRÄKNING
FÖRVALTNINGSBERÄT
– KONCERNEN
TELSE
Belopp i kr
Nettoomsättning
Not
2010-01-01
– 2010-12-31
2009-01-01
– 2009-12-31
1
391 526 687
324 460 748
207 496
363 680
391 734 183
324 824 428
-320 150 571
-258 576 397
Övriga rörelseintäkter
Rörelsens kostnader
Trafikkostnader
Övriga externa kostnader
2
-41 495 733
-39 305 981
Personalkostnader
3
-27 105 401
-26 182 468
4
-3 183 579
-3 176 323
-201 101
-2 416 741
–
54 480
261 522
2 209 571
Räntekostnader och liknande resultatposter
-29 638
-21 535
Resultat före skatt
30 783
-174 225
Minoritetens andel i årets resultat
-79 219
-93 904
Årets resultat
-48 436
-268 129
Avskrivningar av materiella
anläggningstillgångar
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
Resultat från värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar
5
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
15
BAL
FÖRVALTNINGSBERÄT
ANSRÄKNING – KONCERNEN
TELSE
Belopp i kr
Not
2010-12-31
2009-12-31
Byggnader och mark
6
9 108 770
9 364 850
Inventarier, verktyg och installationer
7
11 017 733
12 737 980
20 126 503
22 102 830
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresseföretag
10
500 000
500 000
Andra långfristiga värdepappersinnehav
11
130 000
130 000
630 000
630 000
20 756 503
22 732 830
23 480 290
26 177 501
1 500 000
–
950 011
1 627 546
11 443 663
5 360 917
37 373 964
33 165 964
Kassa och bank
58 267 672
18 644 914
Summa omsättningstillgångar
95 641 636
51 810 878
116 398 139
74 543 708
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos intresseföretag
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
12
SUMMA TILLGÅNGAR
16
BAL
FÖRVALTNINGSBERÄT
ANSRÄKNING – KONCERNEN
TELSE
Belopp i kr
Not
2010-12-31
2009-12-31
Aktiekapital (10 000 aktier)
10 000 000
10 000 000
Bundna reserver
20 000 000
20 000 000
1 243 322
1 511 451
-48 436
-268 129
31 194 886
31 243 322
432 780
353 561
83 350
183 346
–
75 000
83 350
258 346
99 996
99 996
Leverantörsskulder
13 463 648
18 717 212
Övriga skulder
18 315 260
1 807 066
52 808 219
22 064 205
84 687 123
42 688 479
116 398 139
74 543 708
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
EGET KAPITAL OCH SKULDER
13
Eget kapital
Fria reserver
Årets resultat
Minoritetsintresse
Långfristiga skulder
Övriga skulder till kreditinstitut
14
Övriga skulder
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
15
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - koncernen
17
K ASSAFLÖDESANALYS
FÖRVALTNINGSBERÄT
– KONCERNEN
TELSE
Belopp i kr
2010-01-01
– 2010-12-31
2009-01-01
-– 2009-12-31
30 783
-174 225
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.
3 256 217
3 216 809
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar
av rörelsekapital
3 287 000
3 042 584
-4 208 000
-2 655 794
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder
41 998 644
-7 672 896
Kassaflöde från den löpande verksamheten
41 077 644
-7 286 106
-1 297 190
-1 143 127
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
17 300
120 000
Avyttring/minskning av finansiella tillgångar
–
62 480
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-1 279 890
-960 647
Amortering av lån
-174 996
-99 996
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-174 996
-99 996
Årets kassaflöde
39 622 758
-8 346 749
Likvida medel vid årets början
18 644 914
26 991 663
Likvida medel vid årets slut
58 267 672
18 644 914
3 183 579
3 176 323
72 638
40 486
3 256 217
3 216 809
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Finansieringsverksamheten
Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys - koncernen
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m
Avskrivningar av tillgångar
Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar
18
RESULTATRÄKNING
FÖRVALTNINGSBERÄT
– MODERFÖRETAGET
TELSE
Belopp i kr
Nettoomsättning
Not
2010-01-01
– 2010-12-31
2009-01-01
– 2009-12-31
1
352 275 842
287 197 042
107 806
251 275
352 383 648
287 448 317
-323 950 571
-262 326 397
Övriga rörelseintäkter
Rörelsens kostnader
Trafikkostnader
Övriga externa kostnader
2
-12 445 454
-11 107 775
Personalkostnader
3
-14 098 904
-14 698 602
4
-2 142 633
-2 223 928
-253 914
-2 908 385
92 329
163 096
219 181
2 148 318
Räntekostnader och liknande resultatposter
-12 886
-1 576
Resultat före skatt
44 710
-598 547
Skatt på årets resultat
-44 710
–
0
-598 547
Avskrivningar av materiella
anläggningstillgångar
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
Resultat från övriga värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar
5
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Årets resultat
19
BAL ANSRÄKNING
FÖRVALTNINGSBERÄT
– MODERFÖRETAGET
TELSE
Belopp i kr
Not
2010-12-31
2009-12-31
7
9 655 561
11 377 140
9 655 561
11 377 140
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag
8
1 702 000
1 702 000
Fordringar hos koncernföretag
9
13 241 300
12 867 192
Andelar i intresseföretag
10
500 000
500 000
Andra långfristiga värdepappersinnehav
11
130 000
130 000
15 573 300
15 199 192
25 228 861
26 576 332
19 027 341
21 781 631
Fordringar hos koncernföretag
3 715 124
3 725 074
Fordringar hos intresseföretag
1 500 000
–
587 397
1 315 483
9 732 016
6 978 012
34 561 878
33 800 200
Kassa och bank
49 835 614
7 510 864
Summa omsättningstillgångar
84 397 492
41 311 064
109 626 353
67 887 396
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
12
SUMMA TILLGÅNGAR
20
BAL ANSRÄKNING
FÖRVALTNINGSBERÄT
– MODERFÖRETAGET
TELSE
Belopp i kr
Not
2010-12-31
2009-12-31
Aktiekapital (10 000 aktier)
10 000 000
10 000 000
Reservfond
20 000 000
20 000 000
30 000 000
30 000 000
2 104 358
2 828 195
0
-598 547
2 104 358
2 229 648
32 104 358
32 229 648
Leverantörsskulder
11 203 022
15 796 970
Övriga skulder
17 170 353
894 162
49 148 620
18 966 616
77 521 995
35 657 748
109 626 353
67 887 396
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
EGET KAPITAL OCH SKULDER
13
Eget kapital
Bundet eget kapital
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
Årets resultat
Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
15
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser - moderföretaget
21
K ASSAFLÖDESANALYS
FÖRVALTNINGSBERÄT
– MODERFÖRETAGET
TELSE
Belopp i kr
2010-01-01
– 2010-12-31
2009-01-01
– 2009-12-31
44 710
-598 547
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.
2 142 040
2 165 990
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar
av rörelsekapital
2 186 750
1 567 443
-761 678
-5 014 614
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder
41 864 247
-7 213 641
Kassaflöde från den löpande verksamheten
43 289 319
-10 660 811
-437 761
-849 665
17 300
120 000
Investeringar i finansiella tillgångar
-374 108
-454 058
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-794 569
-1 183 723
Erhållna koncernbidrag
-170 000
241 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-170 000
241 000
42 324 750
-11 603 534
7 510 864
19 114 398
49 835 614
7 510 864
2 142 633
2 223 928
-593
-57 938
2 142 040
2 165 990
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Avyttring av materiella anläggningstillgångar
Finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalys - moderföretaget
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m
Av- och nedskrivningar av tillgångar
Rearesultat avyttring av anläggningstillgångar
22
NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER
FÖRVALTNINGSBERÄT
OCHTELSE
BOKSLUTSKOMMENTARER
Belopp i kr om inget annat anges
Redovisning av intäkter
Intäktsredovisning sker i enlighet med BFNAR 2003:3 Intäkter.Som intäkt redovisar bolaget det verkliga värdet av
vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bolaget redovisar därför inkomst till nominellt värde direkt vid leverans.
Allmänna redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag
(K2-reglerna) samt vad avser koncernredovisning där Redovisningsrådets rekommendation nr 1:00 har tillämpats.
Värderingsprinciper m m
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Koncernredovisning
Koncernredovisning har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00.
Dotterföretag
Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller
indirekt innehar mer än 50 % av röstetalet eller på annat
sätt har ett bestämmande inflytande över den driftmässiga
och finansiella styrningen. Dotterföretag redovisas i normalfallet enligt förvärvsmetoden.
Intresseföretag
Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst
20% och högst 50% av rösterna eller på annat sätt har ett
betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella
styrningen, redovisas enligt anskaffningskostnadsmetoden,
då det är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild enligt årsredovisningslagen.
Anskaffningskostnadsmetoden innebär att andelarna i
intresseföretaget redovisas till anskaffningsvärde. I ägarföretagets resultaträkning ingår som intäkt från investeringen
endast erhållen utdelning och då till den del denna hänför
sig till vad som intjänats efter anskaffningstillfället.
Eliminering av transaktioner mellan koncernföretag
Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner
mellan företag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster elimineras i sin helhet.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i
balansräkningen när de på basis av tillgänglig information
är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är
förknippad med innehavet tillfaller koncernen/företaget
och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på
ett tillförlitligt sätt.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till
den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till
den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla
andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den
period de uppkommer.
Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning
sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Byggnader
50 år
Byggnad på ofri grund
15 år
Markanläggningar
20 år
Bilar, kollektivtrafikanläggningar
Inventarier och installationer
Biljettmaskinsystem
Koncernbidrag och aktieägartillskott
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott
i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp.
Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd.
Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
5 år
3–5 år
10 år
Fordringar
Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat
med eventuell nedskrivning.
Koncernuppgifter
Av moderföretagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 1,2 % (1,4 %) av inköpen och 4,6 % (6 %) av
försäljningen dotterföretag.
23
NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER
FÖRVALTNINGSBERÄT
OCHTELSE
BOKSLUTSKOMMENTARER
Not 1 Nettoomsättning
2010-01-01
– 2010-12-31
2009-01-01
– 2009-12-31
Aktieägartillskott landsting
52 376 000
56 000 000
Aktieägartillskott kommuner
59 617 921
56 000 000
8 490 042
8 362 243
22 534 628
24 977 271
122 280 306
124 482 528
Intäkter serviceresor
70 400 588
–
Intäkter godsbefordran
54 917 089
53 880 858
Koncernen
Nettoomsättning
Intäkter tjänster
Intäkter Rikstrafiken
Intäkter personbefordran
Övrigt
–
Hyresintäkter
910 113
757 848
391 526 687
324 460 748
391 526 687
324 460 748
391 526 687
324 460 748
Aktieägartillskott landsting
52 376 000
56 000 000
Aktieägartillskott kommuner
59 617 921
56 000 000
8 490 042
8 362 243
22 534 628
24 977 271
122 280 306
124 482 528
Intäkter serviceresor
70 400 588
–
Intäkter godsbefordran
16 576 357
17 375 000
–
–
352 275 842
287 197 042
352 275 842
287 197 042
352 275 842
287 197 042
Koncern
Moderföretag
250 277
169 689
35 900
35 900
6 890
6 890
55 537
16 787
Nettoomsättning per geografisk marknad
Sverige
Moderföretaget
Nettoomsättning
Intäkter tjänster
Intäkter Rikstrafiken
Intäkter personbefordran
Övrigt
Nettoomsättning per geografisk marknad
Sverige
Not 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Öhrlings PricewaterhouseCoopers
Revisionsuppdrag
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
Skatterådgivning
Andra uppdrag
24
NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER
FÖRVALTNINGSBERÄT
OCHTELSE
BOKSLUTSKOMMENTARER
Not 3 Anställda och personalkostnader
2010-01-01 – 2010-12-31
Medelantalet anställda
2009-01-01 – 2009-12-31
varav män
varav män
Moderföretaget
34
41%
34
39%
Totalt i moderföretaget
34
41%
34
39%
Dotterföretag
30
70%
27
70%
Totalt i dotterföretag
30
70%
27
70%
Koncernen totalt
64
38%
61
52%
Redovisning av könsfördelning i företagsledningar
2010-12-31
2009-12-31
Andel kvinnor
Andel kvinnor
Styrelsen
18%
20%
Övriga ledande befattningshavare
50%
40%
Styrelsen
10%
11%
Övriga ledande befattningshavare
38%
36%
Könsfördelning i företagsledningen
Moderföretaget
Koncernen totalt
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2010-01-01 – 2010-12-31
Moderföretaget
2009-01-01 --2009-12-31
Löner och
Sociala
Löner och
Sociala
ersättningar
kostnader
ersättningar
kostnader
10 513 088
3 843 528
10 325 427
4 419 194
(varav pensionskostnad)
1) (501 194)
Dotterföretag
9 391 248
3 488 471
19 904 336
7 331 999
(varav pensionskostnad)
1) (893 129)
8 280 785
2 999 869
18 606 212
7 419 063
(554 798)
Koncernen totalt
(varav pensionskostnad)
(502 842)
2) (1 055 992)
2) (1 395 971)
1) Av moderföretagets pensionskostnader avser 255 293 (f.å. 257 140) företagets ledning.
2) Av koncernens pensionskostnader avser 255 293 (f.å. 257 140) företagets ledning.
Lönekostnaderna i resultaträkningen har reducerats med statliga bidrag för koncernen med 770 321 (f.å. 362 260) och för moderbolaget 470 769 (f.å.282 270).
Löner och andra ersättningar fördelade per land och
mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda
2010-01-01 -- 2010-12-31
Moderföretaget i Sverige
Dotterföretag i Sverige
Sjukfrånvaro
2009-01-01 -- 2009-12-31
Styrelse
och VD
Övriga
anställda
Styrelse
och VD
Övriga
anställda
974 451
9 538 637
985 143
9 340 284
69 150
9 322 098
54 700
8 226 085
2010-01-01 – 2010-12-31
2009-01-01 – 2009-12-31
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid
4%
4%
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer
23%
19%
Män
1%
1%
Kvinnor
6%
6%
30–49 år
4%
4%
50 år eller äldre
2%
2%
Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie
arbetstid:
Sjukfrånvaron fördelad efter kön:
Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori:
25
NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER
FÖRVALTNINGSBERÄT
OCHTELSE
BOKSLUTSKOMMENTARER
Not 4 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
2010-01-01
– 2010-12-31
2009-01-01
– 2009-12-31
-256 080
-256 078
-2 927 499
-2 920 245
-3 183 579
-3 176 323
-2 142 633
-2 223 928
-2 142 633
-2 223 928
2010-01-01
– 2010-12-31
2009-01-01
– 2009-12-31
92 329
163 096
92 329
163 096
2010-12-31
2009-12-31
12 691 232
12 691 232
12 691 232
12 691 232
-3 326 382
-3 070 304
-256 080
-256 078
-3 582 462
-3 326 382
9 108 770
9 364 850
Koncernen
Byggnader och mark
Inventarier, verktyg och installationer
Moderföretaget
Inventarier, verktyg och installationer
Not 5 Resultat från övriga värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar
Moderföretaget
Ränteintäkter, koncernföretag
Not 6 Byggnader och mark
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Årets avskrivning enligt plan
Redovisat värde vid perioden slut
Inga taxeringsvärden finns åsatta för fastigheterna.
26
NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER
FÖRVALTNINGSBERÄT
OCHTELSE
BOKSLUTSKOMMENTARER
Not 7 Inventarier, verktyg och installationer
2010-12-31
2009-12-31
36 639 064
35 997 276
Nyanskaffningar
1 297 190
1 143 127
Avyttringar och utrangeringar
-1 852 989
-501 339
36 083 265
36 639 064
-23 901 084
-21 267 213
Avyttringar och utrangeringar
1 763 051
286 374
Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden
-2 927 499
-2 920 245
-25 065 532
-23 901 084
11 017 733
12 737 980
Vid årets början
29 069 513
28 531 744
Nyanskaffningar
437 761
849 665
-17 900
-311 896
29 489 374
29 069 513
-17 692 373
-15 718 278
Koncern
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Redovisat värde vid periodens slut
Moderföretag
Ackumulerade anskaffningsvärden
Avyttringar och utrangeringar
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden
Redovisat värde vid periodens slut
27
1 193
249 833
-2 142 633
-2 223 928
-19 833 813
-17 692 373
9 655 561
11 377 140
NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER
FÖRVALTNINGSBERÄT
OCHTELSE
BOKSLUTSKOMMENTARER
Not 8 Andelar i koncernföretag
2010-12-31
2009-12-31
Vid årets början
1 702 000
1 702 000
Redovisat värde vid periodens slut
1 702 000
1 702 000
Ackumulerade anskaffningsvärden
Spec av moderföretagets och koncernens innehav av andelar i koncernföretag
Antal
andelar
Andel
i % i)
Redovisat
värde
Busstationsfastigheter i Norrbotten AB, 556083-7196, Luleå
1 000
100,0
1 600 000
Norrbottens Bussgods AB, 556256-4590, Luleå
1 020
51,0
102 000
Dotterföretag / Org nr / Säte
1 702 000
i) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.
Not 9 Fordringar hos koncernföretag
Koncern
Moderföretag
Vid årets början
–
12 867 192
Tillkommande fordringar
–
374 108
Redovisat värde vid periodens slut
–
13 241 300
Koncern
Moderföretag
Vid årets början och slut
500 000
500 000
Redovisat värde vid periodens slut
500 000
500 000
Ackumulerade anskaffningsvärden
Not 10 Andelar i intresseföretag
Ackumulerade anskaffningsvärden
2010-12-31
Spec av moderföretagets och koncernens innehav av andelar i intresseföretag
Intresseföretag
/ org nr, säte
Justerat EK
/ Årets vinst i)
Andelar
/ antal
i % ii)
–
500
500 000
25,0
Bokf värde
hos moderföretag/koncern
Direkt ägda
Norrtåg AB
556758-3496, Lycksele
500 000
500 000
500 000
500 000
i) Med justerat eget kapital avses den ägda andelen av företagets egna kapital inkl eget kapitaldelen i obeskattade reserver.
Med årets resultat avses ägarandelen av företagets resultat efter skatt inkl eget kapitaldelen i årets förändring av obeskattade reserver.
ii) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.
Då intresseföretaget är av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild enligt årsredovisningslagen redovisas innehavet enligt anskaffningskostnadsmetoden i såväl moderföretag som koncernen.
28
NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER
FÖRVALTNINGSBERÄT
OCHTELSE
BOKSLUTSKOMMENTARER
Not 11 Andra långfristiga värdepappersinnehav
Koncern
Moderföretag
Vid årets början och slut
130 000
130 000
Redovisat värde vid årets slut
130 000
130 000
Ackumulerade anskaffningsvärden
Koncern
Specifikation av
värdepapper
Övrigt
Moderföretag
Börsvärde
eller motsv
Redovisat
värde
Börsvärde
eller motsv
Redovisat
värde
130 000
130 000
130 000
130 000
130 000
130 000
130 000
130 000
Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Koncern Moderföretag
Förutbetalda leverantörsfakturor
1 256 515
687 067
Upplupna intäkter persontrafik
7 767 964
7 767 964
Upplupna intäkter godstrafik
967 363
–
1 451 821
1 276 985
11 443 663
9 732 016
Aktiekapital
Bundna
reserver
Fria
reserver
10 000 000
20 000 000
1 243 322
Övriga poster
Not 13 Eget kapital
Koncernen
Vid årets början
Årets resultat
-48 436
Vid årets slut
Moderföretaget
Vid årets början
10 000 000
20 000 000
1 194 886
Aktiekapital
Reservfond
Fritt eget
kapital
10 000 000
20 000 000
2 229 648
Koncernbidrag
-170 000
Skatteeffekt på koncernbidrag
44 710
Årets resultat
–
Vid årets slut
10 000 000
29
20 000 000
2 104 358
NOTER MED REDOVISNINGSPRINCIPER
FÖRVALTNINGSBERÄT
OCHTELSE
BOKSLUTSKOMMENTARER
Not 14 Övriga skulder till kreditinstitut, långfristiga
2010-12-31
2009-12-31
83 350
183 346
–
–
83 350
183 346
Koncern
Moderföretag
Interima skulder trafikutövare
16 847 616
16 847 616
Förutbetalda ägartillskott
22 390 000
22 390 000
Förutbetalda verksamhetsintäkter
1 774 186
1 650 000
Upplupna personalkostnader
3 088 450
1 186 653
Koncern
Förfallotidpunkt, 1-5 år från balansdagen
Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen
Not 15 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Övriga poster
30
8 707 967
7 074 351
52 808 219
49 148 620
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
31
FÖRVALTNINGSBERÄT
REVISIONSBERÄT TELSE
TELSE
32
GRANSKNINGSRAPPORT
FÖRVALTNINGSBERÄT
FÖR
TELSE
ÅR 2010
33
FÖRETAGETS STFÖRVALTNINGSBERÄT
YRELSE, REVISORER TELSE
0CH PERSONAL 2010
Styrelse
Leif Hjalmarsson, ord
(s)
Bengt Niska, vice ord
(s)
Agneta Lipkin
(s)
Hans Rolfs
(s)
Christer Bergdahl
(ns)
Birger Arvidsson
(ns)
Hans Swedell
(m)
Jerry Johansson
(s)
Margaretha Lindbäck
(s)
Ulf Hannu
(c)
Rasmus Joneland
(v)
Ersättare
Bertil Lundholm
Leif Nilsson
Ingela Uvberg-Nordell
Annika Eriksson
Kjell Åström
Gunvor Ojanlatava
Monica Hedström
Helena Stenberg
Bengt-Olov Innala
Olle Lindström
Simon Fors
(s)
(s)
(s)
(mp)
(ns)
(ns)
(m)
(s)
(s)
(m)
(v)
Arbetsutskott
Leif Hjalmarsson
(s)
Bengt Niska
(s)
Hans Swedell
(m)
Ersättare
Margaretha Lindbäck
Agneta Lipkin Ulf Hannu
(s)
(s)
(c)
Revisorer
Rolf Anttila, aukt revisor Ersättare
Karl-Olof Öhrn, aukt revisor
Lekmannarevisorer
Anders Åknert
(v)
Per-Olov Planting
(kd)
Ersättare
Birgit Sandahl
Vanja Berglund
Verksamheter och personal
VD-stab
Arne Andersson, VD Lena Henriksson, sekr
Elisabeth Eriksson, marknad Stefan Andersson, data
Gustav Hansson, data
Mikael Nilsson
Tommy Persson
Maria Stoltz
Ann-Sofie Rokka
Agneta Vennberg Trafik
Lars Nilsson, chef
Ellinor Isaksson
Lars Hedalm
Helena Persson
Kundservice
Maria Isaksson, chef Sofia Ahlbäck (föräldraledig fr 091101 Ulla Andersson Anna-Lena Bjälmsjö (tj ledig tom 100601) David Enbom Tony Engström
Irma Forsman
Thomas Halsius
Inga-Lill Johansson
Marianne Johansson
Fredrik Kallojärvi
Stina Karlsson
Annelie Larsson
Anette Larsson
Åsa Lång
Ekonomi
Tomas Widetun, chef
Jan-Ola Eriksson Christina Nilsson
Kundservice i Luleå
Elisabeth Eriksson, chef
Annica Enqvist
Mona Kommes
Resvärdar
Annlouise Idorsdotter
Leif Lindblom
34
(m)
(s)
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
35
Produktion GTC Print AB 2011
FÖRVALTNINGSBERÄT TELSE
Fakta om
Länstrafiken i Norrbotten
Länstrafiken i Norrbotten AB är huvudman för all kollektivtrafik med
buss i Norrbotten. Bolaget ägs till 50 % av Norrbottens läns landsting och till
50 % av länets kommuner.
Trafiken utförs av ett 40-tal privata och kommunala trafikföretag, som
har avtal med Länstrafiken. Trafikföretagen har ca 500 anställda förare och
230 bussar. Varje år reser ca 3,4 miljoner resenärer med Länstrafiken.
Länstrafiken trafikerar 115 linjer, där stomlinjerna är kärnan i det omfattande trafiknätet. Här ingår också bussar som trafikerar linjer till Finland
och Norge. Trafiknätet omfattar även lokala linjer som står för servicen i
varje kommun samt sk efterfrågestyrd kompletteringstrafik. I samarbete med
taxi kan vi även erbjuda våra kunder BussTaxi från hemmet till närmaste
busstation.
Länstrafikens huvudkontor ligger i Överkalix. Där finns och så vår
kundserviceavdelning som svarar för trafikinformation till våra kunder på
telefon 0771-100 110 samt beställningar av sjukresor och färdtjänst i länet.
Årsomsättningen uppgår till ca 400 miljoner kronor.
Länstrafiken i Norrbotten
Trafikupplysning Box 183
Busstider i Norrbotten 956 31 Överkalix
Tel. 0771-100 110 Tel. 0926-756 80
www.ltnbd.se Fax 0926-770 15 e-post: [email protected]
Norrbottens Bussgods
Kv. Loet
972 31 Luleå
Tel. 0920-24 11 00
Fax 0920-24 11 13
36