Transcript historia
Förmiddagens program Lgr11 och kursplanerna i samhällsorienterande ämnen – syfte och centralt innehåll Planering – stadier och årkurser Genomförande – ämnesvis och ämnesövergripande Bedömning – summativ och formativ Lgr11 – kursplaner i samhällsorienterande ämnen Syfte och centralt innehåll Per Eliasson, Malmö högskola (inte Skolverket) Texten i presentationen kommer att läggas ut som pdf-fil! SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan ”Dagens målsystem har haft många problem sedan starten. Ett av dem är att systemet inte har förståtts av dem som skall arbeta med det, dvs. lärare och skolledare.” ”Sambanden mellan målen i läroplanen och i kursplanerna är ofta oklara och så utformade att de ofta ”flyter ihop” och därför blir svåra att arbeta med.” SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan ”De kursplaner som fastställdes år 1994 bedöms som relativt sett mer konkreta än de nuvarande. Motiven till utvecklingen mot allt mer abstrakta kursplaner har utredningen inte funnit i någon dokumentation. Det finns inget i regeringens direktiv till Skolverket som stödjer denna utveckling.” SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan ”Ett sådant stödmaterial har inte tagits fram. Framför allt saknas kommentarer till kursplanerna. Detta har inneburit att kursplanerna inte förklarats eller motiverats och att statens intentioner med kursplanerna inte kommit lärarna till del.” SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan ”De nationella kursplanernas otydlighet och bristande styrning av ämnesinnehåll har enligt min bedömning lett till att skolan styrs mer av läroböcker och konsultprodukter än av kursplaner.” SOU 2007:28. Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan ”Min samlade bedömning kan – drastiskt uttryckt – sammanfattas så här: mål som rör normer och värden i Lpo 94 har fått genomslag i grundskolans undervisning, men det är kunskapsmålen från Lgr 80:s kursplaner eller tidigare läroplaner som i hög grad har påverkat kunskapsinnehållet i undervisningen.” Lgr 11 Samlad läroplan – kursplaner del av läroplanen Endast en typ av mål – ska kunna uppnås Konkreta kursplaner – ämnesspecifika Kommentarmaterial till kursplaner – motiveringar Ny betygsskala - kunskapskrav Skollagen - Värdegrund och uppdrag ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” Skollagen 4 § Mål och perspektiv Lgr 11Kap. 1 Samhällsmedlem Historiskt Studieförberedelse Miljö Personlig utveckling Ämnesspecifika bidrag Lgr 11 Kap. 2 Internationellt Etiskt Lgr11 – Övergripande mål och riktlinjer Inga strävansmål och uppnåendemål ”...de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete.” Lgr11 – Övergripande mål och riktlinjer Nytt mål: ”kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia” Lgr 11 s. 14 Nya formuleringar ”har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia” ”har fått kunskaper om och insikt i det (vårt) svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken” Rektorns ansvar - samma mål ”undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet” ”i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger” Kursplanens uppbyggnad – ämnets specifika bidrag Syftet med undervisningen i ämnet Mål Centralt innehåll Kunskapskrav Mål i geografi analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Geografi - kärnområden Livsmiljöer – en geografisk referensram ”..naturens egna processer och människors verksamheter..” ”..samspel människa, samhälle och natur” Geografins metoder, begrepp och arbetssätt ”…geografiska analyser..” Hållbarhetsfrågor – intressekonflikter, naturresurser, befolkning, energi ”värdera lösningar..” Livsmiljöer – en geografisk referensram Rumsligt medvetande – allmänbildning Jordytan – klimat – naturresurser Befolkning – produktion, konsumtion och transporter Samspel människa och natur över tid Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Geografiska begrepp – plats, rum, spridning, utbredning, gräns Namngeografi Kartor och kartkunskap Fältstudier – insamling av information i närområdet Geografisk information på Internet Hållbarhetsfrågor – intressekonflikter, naturresurser, befolkning, energi Intressekonflikter - naturresurser Alla dimensioner av hållbar utveckling – ekologisk, ekonomisk och social Energifrågor – ett rum-tid-perspektiv Mål i historia använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, personer, kulturmöten och utvecklingslinjer, kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, samt använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Historia - kärnområden Använda historisk referensram – kunskap om historia Källor – kunskap om hur historia skapas Historiebruk - kunskap om hur historia används Använda historisk referensram – kunskap om historia Kronologisk historia – stenålder till eurokris Utbytet mellan områden och kulturer Den lilla och den stora historien Fyra utvecklingslinjer – migration, kulturmöten, makt/politik och levnadsvillkor För utvecklingen fram till nutid Källor – kunskap om hur historia skapas Berättelser – ”minnen berättade av människor som lever nu” Tolka och bearbeta källor Exempel på källor kopplade till levnadsvillkor Historiska berättelser – ”ögonvittnesskildringar” Historiebruk - kunskap om hur historia används Hur historia används i vardagen – namn, traditioner, språkliga uttryck, gränser Historiska händelser och personer – då och nu. Historia som identitetsskapare och politiskt Jimmie Åkesson 10 juli i Almedalen ”Man förstår inte att Folkhemmet inte kan skapas utan en stark gemensam identitet som håller ihop samhället och som gör att vi som lever tillsammans också identifierar oss med varandra. Så skapades Folkhemmet. Inte genom klasskamp och hat, utan genom en idé om det enade, goda hemmet för alla medborgare. Vi förstår det här, och det är det som gör oss till ett Folkhemsparti. Sverigedemokraterna är den logiska arvtagaren till idén om Folkhemmet.” Kunskapskrav – sammanhang och samband Samband mellan tidsskikten ? Tidsskikt 2 Tidsskikt 1 1928-1946 dåtid Tidsskikt 3 2011 Sammanhang inom respektive tidsskikt nutid framtid Historiska begrepp – hur historia ordnas, skapas och används Innehållsbegrepp – industrialisering, nationalism Tidsbegrepp – olika syn på deras betydelser Tankebegrepp – likheter-skillnader, orsak – konsekvens, förklaring, kontinuitet-förändring Progression bärs av begreppen Mål i religionskunskap analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. Religionskunskap - kärnområden Mångfald - religioner i praktiken ”…olika tolkningar och bruk…” ” söka information om religioner och andra livsåskådningar..” Religion och samhälle ”…påverkar och påverkas av…” Identitet och livsfrågor ”livsfrågor och egen och andras identitet” Etik ”moraliska frågeställningar och värderingar” Mångfald - religioner i praktiken Livsåskådningar – icke-religiösa Religioner inte monoliter – olika riktningar Den levda religionen – inte stereotyper Religion kan vara något annat än en individuell tro Religion och samhälle Religioner spelar roll i samhället Dilemman om religionsfrihet och yttrandefrihet Religion som konfliktorsak Religion och socialt arbete Identitet och livsfrågor Stort intresse för existentiella frågor hos ungdomar - enligt NU-03 sällan behandlat Livsfrågor vanliga i populäkultur Livsåskådning tydliggörs i synen på livsfrågor Livsåskådning en del av identiteten Förståelse istället för begreppet tolerans Etik Etiska begrepp– jämlikhet, solidaritet, frihet och ansvar Etiska modeller – konsekvens- och pliktetik, dygdetik Vardagsmoral – koppla till elevens livsvärld Människosyn i olika religioner Mål i samhällskunskap reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Samhällskunskap - kärnområden Samhällsfrågor – samhällsstrukturer ”analysera och kritiskt granska (…) samhällsfrågor” ”ståndpunkter i (…) aktuella samhällsfrågor” ”analysera samhällsstrukturer..” Information, begrepp och modeller ”…samhällsvetenskapliga begrepp och modeller” ”söka information om samhället..” Demokratiska värden, principer och arbetssätt ”…mänskliga rättigheter samt demokratiska värden” Samhällskunskap – centralt innehåll 4 -9 Individer och gemenskaper Information och kommunikation Rättigheter och rättsskipning Samhällsresurser och fördelning Beslutsfattande och politiska idéer Samhällsfrågor nyckelbegreppet Samhällsstruktur - samhällsfråga Samhällsstruktur - samhällsfråga Politiska strukturer Sociala strukturer Mediala strukturer Samhällsfråga Sara Moen en av 187 personer som stämmer staten vid Europadomstolen Ekonomiska strukturer Samhällsorienterande ämnen – gemensamma drag Geografi, religionskunskap, samhällskunskap – gemensam disposition åk 4-6 och åk 7-9 Historia – kronologisk disposition åk 1-3, 4-6, 7-9 Alla samhällsorienterande ämnen har mål och centralt innehåll om ämnets begrepp och ämnets metoder - minst tydligt i samhällskunskap Alla samhällsorienterande ämnen har en progression - synlig i begrepp och centralt innehåll Vad vi vet? Geografi - analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, Historia - använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, (begrepp) Religion - analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Samhällskunskap - reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, - kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, (begrepp) - resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller. - analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, - söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. - söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet - analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, - uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, -utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen Hur vi vet det? Hur vi använder det vi vet? - göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, - värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. - reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv (begrepp) - reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, - analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, - reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Lgr11 – kursplaner i samhällsorienterande ämnen Planering, genomförande, bedömning Per Eliasson, Malmö högskola Samhällsorienterande ämnen - timmar Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap 221 221 221 221 Totalt ca 885 Planering SO åk 1-3 SO 1-3 har inte eget syfte och mål utan bygger på syftestexterna och målen i de fyra ämnena Uppbyggnad av SO 1 -3 Tre kunskapsområden och en verktygslåda Att leva tillsammans elevernas egna erfarenheter, tankar och de nära relationerna liksom det som ligger nära i tid och rum. Att leva i närområdet företeelser och händelser i elevens närområde - hemort och kommun. Att leva i världen det stora och det globala och mer abstrakta. Att undersöka verkligheten metoder och begrepp Det centrala innehållet – SO åk 1-3 Utgår från de fyra samhällsorienterande ämnena Från det elevnära, det lilla och lokala, till det stora och globala Från det konkreta till det mer abstrakta Men! - Det elevnära behöver inte bara vara det konkreta och det nära i tid och rum. Strukturen är ett stöd och inte bindande Religionskunskap i det centrala innehållet 1-3 Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Utmaningar SO åk 1-3 Stoffträngsel Långt mellan det centrala innehållet och målen Viktigt för lärarna att se hela progressionen. Vad är mitt bidrag till elevernas progression 1-9? Nödvändigt planera för hela åk 1-3 Kunskap om vad som krävs för åk 4-6 Återkommande varje årskurs Centralt innehåll Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex. gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Exempel på arbetssätt/teman Dilemman – Du och jag Några högtider, symboler och berättelser inom Judendom, kristendom och islam kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna. Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Hur möten t.ex. klassråd organiseras och genomförs. Aktuella samhällsfrågor i olika medier. Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information. Judendom, kristendom och islam Judendom, kristendom och islam Klassråd Nyheter och media Nyheter och media SO-ämnen årskurs 1 Centralt innehåll Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Exempel på arbetssätt/teman Trafik och miljö Miljöfrågor utifrån elevens vardag, t.ex. Trafik och miljö frågor om trafik, energi och matvaror. Normer och regler i elevens livsmiljö, t.ex. i skolan och i sportsammanhang. Trafik och miljö SO-ämnen årskurs 2 Centralt innehåll Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, t.ex. skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Exempel på arbetssätt/teman Barn idag, förr och i andra länder Grundläggande mänskliga rättigheter så som alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över t.ex. närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, t.ex. plats, läge och gräns. Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Centrala samhällsfunktioner, t. ex. sjukvård, räddningstjänst och skola. Barn idag, förr och i andra länder Yrken och verksamheter i närområdet. Närmiljö och karta Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Närmiljö och karta Barn idag, förr och i andra länder Närmiljö och karta Närmiljö och karta Närmiljö och karta SO-ämnen årskurs 3 Centralt innehåll Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder. Exempel på arbetssätt/teman Forntiden Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Forntiden Forntiden Forntiden Forntiden Jordgloben. Kontinenternas och världshaven läge på Vatten, land och karta jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och Vatten, land och karta bebyggelse, t.ex. mark, vatten och klimat. Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över t.ex. närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, t.ex. plats, läge och gräns. Vatten, land och karta Samhällsorienterande ämnen åk - 4-6 SO - ämnet delas upp i fyra ämnen Kan läsas tillsammans men med olika kunskapskrav Nödvändigt planera för hela åk 4-6 Kunskap om vad som krävs i åk 7-9 Samhällsorienterande ämnen åk – 7-9 Varje ämne läses separat – inga blockbetyg Terminsbetyg varje termin Nödvändigt planera för hela åk 7-9 Kunskap om vad som krävs i åk 1-6 Hur historia används och historiska begrepp 1. Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. 2. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. 3. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. 4. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. 5. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. 6. Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser. Åk 7 – 30 lektioner Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien. • Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid. • Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Metod 1,2,4,5, Ca tid 11 lektioner Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900 • Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. Triangelhandel, England- Asien, Afrika. Metod 1,5 • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. Metod 1,2,5 • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Franska o amerikanska revolutionerna Metod 3,5 • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Ca tid 19 lektioner Åk 8 - 21 lektioner Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950 • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism. 6 lektioner • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta. Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid • Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet. • Framväxten av det svenska välfärdssamhället. • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. 15 lektioner Åk 9 - 30 lektioner Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950 • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen. • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. 20 lektioner Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid • Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen. 6 lektioner • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU). 1-2 lektioner • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa. 3 lektioner • Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Summa 80 lektioner Planering samhällsorienterande ämnen åk 1-9 Medvetenhet om progression inom ämnena Nödvändigt planera för hela stadiet, helst en hel skola Kunskap om vad som krävs i andra stadier, både före och efter och för åk 7-9 helst även gymnasiet Begreppsbildning centralt i alla samhällsorienterande ämnen – språkförståelsen viktig Genomförande Ämnesövergripande undervisning Rektorns ansvar: ”undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet” Ämnesövergripande undervisning Exempelvis 7-9 Intressekonflikter om naturresurser (ge) Aktuella konflikter och historiska perspektiv (hi) Religionernas roll i aktuella skeenden och konflikter (re) Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter (sh) Ämnesövergripande undervisning Lgr 11 Kap. 2 Mål: ”kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia” Årskurs Åk 1-3 SO Geografi Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Historia Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Religion Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Samhällskunskap Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter. Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Åk 4-6 Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. Åk 7-9 Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta. Industrialiseringen i Europa och Sverige. (…). Migration inom och mellan länder. Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället. Migration årskurs 1-3 Tidslinje – mitt liv Tidslinjer – min mammas och pappas liv, mormors och morfars, farmors och farfars etc. Karta – Varifrån kom jag, varifrån kom de? Bergsjön, Borås, Bergen eller Bagdad? Intervju - Varför flytta? Vad hände då? Hur kändes det? Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Migration årskurs 4-6 (hi, sh) Tidslinje – Människor har alltid flyttat – varför? Vad händer när människor från olika kulturer och religioner möts? Tidslinje – Östersjöriket – Sverige och Finland Samhällsfråga – Sverigefinnar och finländare i Sverige 2011 Norden kulturmöten, Östersjöriket, nationella minoriteter Migration årskurs 4-6 (ge, re) Var bor det många och var bor det få människor? Hur har det blivit så? Vad händer när människor från olika kulturer och religioner möts? Fördelning av befolkning, livsåskådning, religion och identitet Migration årskurs 7-9 (ge, hi) Var placerades de nya industrierna? Varifrån kom de nya industriarbetarna? Varifrån kom råvarorna? Vilka producerade dem? I Sverige? I andra länder? Befolkningsfördelning, industrialisering, migration inom och mellan länder En släkt under 1900-talet ”Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.” • Folkrörelser – arbetarrörelse, nykterhetsrörelse, frikyrkorörelse, idrottsrörelse • Krig och neutralitet – ransonering, flyktingar • Arbetsförhållanden – kvinnors inträde på arbetsmarknaden • Migration – flyttning från småstad till storstad • Välfärdssamhället – semester, bil, sommarstuga, resor Bedömning Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen Kunskapskrav Centralt innehåll En ny betygsskala - inte ett nytt betygssystem Betyg grundskola åk 9 och gymnasium Historia A 100% 90% 18 27 80% 70% 35 60% MVG 38 50% G 40% 30% ej/ig 40 20% 31 10% 0% VG 7 4 grundskola -08 gymnasium A -07 Lpf 94 - de fyra f:n Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet Betygspraxis – betyg på vad eleven gör Fakta – redogör, beskriver G Förståelse – förklarar, ger exempel Färdighet – tillämpar, jämför Förtrogenhet – analyserar, värderar, motiverar MVG VG Kunskapskrav – betyg på kvaliteten av vad eleven gör De fyra f:n med i varje betygssteg Kunskapskraven en helhetsbedömning Matriser för att kommunicera formativ bedömning Progression uttryckt som olika kvaliteter/värdeord Adjektiven bestämmer inte verben ”enkla”, ”välgrundade”, ”välutvecklat”, ”väl underbyggt” Bedömning åk 1-3 Förhålla sig till syftet i flera kursplaner Omfattande kunskapskrav – vad är vad? Bristande erfarenhet av summativ bedömning MEN - bedömning i svenska sådan erfarenhet - LUS kan vara en sådan erfarenhet - stor erfarenhet av formativ bedömning Lgr 11 kunskapskrav betyg E åk 9 Syfte: Förmågan att ”reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv”. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Historiebruk grundskolan åk 9 Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Kunskapskrav – sammanhang och samband Samband mellan tidsskikten ? Tidsskikt 2 Tidsskikt 1 1928-1946 dåtid Tidsskikt 3 2011 Sammanhang inom respektive tidsskikt nutid framtid När ska betyg enligt den nya skalan börja sättas? 2011 ht Åk 8 2012 2013 vt Åk 8 Åk 6,7,8,9 Åk 6,7,8,9 (Åk 3) Terminsbetyg enligt skollagen "När betyg sätts innan ett ämne avslutats, ska betygssättningen bygga på de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9". 10 kap. 20 § skollagen Läraren gör en bedömning av vad kunskapskraven kan betyda vid det aktuella betygstillfället, det vill säga kvaliteten på förmågan i relation till det innehåll som har behandlats i undervisningen. Hur? Ställ kunskapskraven i relation till det centrala innehåll som har behandlats i undervisningen. Ett underbyggt eller väl underbyggt resonemang ser då olika ut över årskurserna eftersom eleverna har olika mycket innehåll att underbygga resonemanget med. I historia kan till exempel en utvecklingslinje inte förväntas innehålla mer än det centrala innehåll som har behandlats i undervisningen Nya förutsättningar Tydligare syften – de samhällsorienterande ämnenas identitet stärks Tydligare innehåll – stoffet görs tydligt Stoffträngsel – planering över stadier Nya krav för betygssättning – bättre förutsättningar än tidigare Prov i samhällsorienterande ämnen 2013 på försök och 2014 som del av betygssättning