Tävlingsprogram - Textmakare Knutsson

Download Report

Transcript Tävlingsprogram - Textmakare Knutsson

LINKÖPING BO & SAMHÄLLSEXPO
Allmän arkitekttävling
Vallastaden
2012-03-19
Vilda, vänliga Vallastaden!
Det är något med atmosfären här ute. Jag tror det är blandningen. Att det är så många
olika slags människor som lever här. Folk hittar på och gör saker, ordnar grejer. Det är
bara att gå ut, alltid händer det något. Allt är liksom möjligt.
Först, när jag pluggade, bodde jag i en hyresbod men när vi fick barn så byggde vi ett
återbrukshus ihop med några andra familjer. Huset producerar mer energi än det drar, så
där går vi plus. Min pappa bor också här, han har ett rum i ett äldrekollektiv. Det är skönt
att ha nära till honom och kul för honom att ha sällskap. Fast han skämmer bort barnen,
förstås.
Jag hyr ett arbetsrum också, i ett slags kontorshotell ihop med andra småföretagare. Alla
håller på med olika saker så det finns alltid något att prata om. Ibland sätter vi oss på
något fik eller i en berså, eller så går vi en sväng i skogen. Där har vi resonerat oss fram
till många bra lösningar.
Jag cyklar oftast när jag ska någonstans men ibland åker jag kollektivt från stationen uppe
vid Campushallen. Några gånger om året bokar jag en bil. Egen bil har jag aldrig haft.
Jag har inte ens körkort. Det finns alltid någon som vill köra.
Det är något lekfullt och lite galet över hela Vallastaden. Folk bygger nytt och bygger om,
flyttar in och flyttar omkring. Planterar och odlar upp. Det ändrar sig hela tiden. Byter färg.
Jag gillar det, det ger sådan energi. Det är som om stället lever sitt eget liv.
Titti Knutsson
2
Innehåll
Inbjudan
4
Syfte
5
Framtidens Linköping
5
Utmaningen
7
Vision Vallastaden
8
Tävlingsuppgiften
14
Funktioner och förutsättningar i tävlingsområdet
16
Om området och dess omgivningar
26
Tävlingstekniska bestämmelser
31
Delaktighet - idéer och inspiration
35
Medverkande:
Tävlingsprogrammet har författats av Jörgen Haslum, Fanny Wahlqvist och Lisa Setterdahl, med Jonas Sjölin som
projektledare för LinköpingsBo2016.
I arbetet har även följande tjänstemän deltagit: Karolina Ganhammar och Agneta Hägg-Knape, Linköpings universitet, Ingrid Gustavsson, Akademiska hus, Anne-Catrine Lövstedt, Christer Gunnarsson, Christin Ericsson, Tina Karlsson,
Anders Petersson, Fredrik Eriksson, Christer Nilsson, Gunnar Lönn, Liselott Johansson, Jenny Matthiasson, Magnus
Hultegård, Magnus Liljedahl, Helena Kock-Åström, Anna Bjärkmar, Liv Balkmar, Anders Jörneskog och Roger Björk,
Linköpings kommun samt Urban Ritzén och Anders Svensson, Tekniska Verken. Därutöver har ett stort antal personer
deltagit i idégenerering och diskussioner.
Foton är tagna av Linköpings kommun och Göran Billeson. Illustrationer fram- och baksida är gjorda av Berni Kalle,
Markus reklambyrå. Texten ”Vilda, vänliga Vallastaden” är skriven av Titti Knutsson, Textmakare Knutsson. Kartor har
tagits fram av Kommunlantmäteriet samt Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen. Layout Birgitta Hjelm.
3
Inbjudan
Linköpings kommun i samarbete med Linköpings universitet och
Akademiska Hus inbjuder till allmän arkitekttävling om utformning
av Vallastaden i Linköping. Utbyggnaden av detta område
är en del av kommunens strategi för utvecklingen av
staden. Området kommer att vara platsen för booch samhällsexpon i LinköpingsBo2016.
Tävlingen arrangeras i enlighet med LOU och i
samarbete med Sveriges Arkitekter.
Muharrem Demirok
samhällsbyggnadskommunalråd
HELSINGFORS
OSLO
STOCKHOLM
TALLIN
LINKÖPING
RIGA
KÖPENHAMN
HAMBURG
Syfte
Tävlingen syftar till att få fram bra idéer om hur ett nytt stadsområde i Linköping ska formas och till
att hitta samarbetspartners för den fortsatta planeringen av området. Med avstamp i bo- och samhällsexpon 2016 ska området vara ett praktiskt exempel på och en möjlig experimentverkstad för
framtidens samhällsbyggande. Vallastaden – och förändringar inom Campus Valla är den första
etappen av en utveckling där Universitet och staden knyts ihop. Området ska präglas av kunskap,
social hållbarhet och kreativitet. Vallastaden ska genom nytänkande bidra till utvecklingen av
samhällsbyggandet.
Framtidens Linköping
Linköping har en historia om drygt 700 år, men blicken är riktad framåt. Linköping vill fortsätta
utvecklingen som en modern europeisk stad. En stad som är rundare, tätare och mer sammanhållen än i dag. En stad med kvalitéer där man kan leva ett praktiskt, trivsamt och spännande liv. En
stad med ett dynamiskt näringsliv. Kommunens målbilder för kommunen och staden finns uttryckta i
Översiktsplan för staden från 2010 och kommunens strategiska plan med övergripande mål.
5
G
Domargården
Ullevilede
n
Segelbåtshamn
Gärs
återvinning
E4
Sveden
gatan
Ullevi
koloniträdgårdar
Gärstads
rondellen
g å rd sinfarten
Ullevirondellen
Tornby Köpcentrum
Rosendals
skolan
an
sgat
norp
Bon
Ny
atan
deng
Sve
ta
enga
Sved
Rosendals
gården
atan
rpsg
tsto
Gr y
Skrivareg
Nygårdsvä gen
n
Vä p nar eg
Brä
nnto
rpsg
Berg
berg
Torn
aga
tan
byv
äge
n
Atto
rpsg
ata
n
sväg
en
ata
Kolfa
n
ad
gev
i
tsg
Gju
ter
ig
Sp
arr
eg
Östgötagatan
brek
En g e l
Timmer
mansg
Banérg
S
sä ten
tta
reg
Sten
in
gatan
Mellan
Isafjör
dursg
Joen
suug
Roskil
deg
Törns
bergsg
Va
llg
Industr
igatan
Skräd
dare
g
Jär
pga
tan
Rip
gata
n
Må
sga
tan
Tra
stg
ata
n
Sto
rkg
ata
n
Sp
arv
gata
n
Orr
ga
tan
ag
Vir
v
gatan
gatan
Råberga
Uggle
g
Natt
stuvug
F
hemors
s
Braskens
g
Vill
a
Ek
löv
sg
Slussg
bro
Kvarn S
bron tations
eg
gn
tan
ga
gat an
lgr
Has
se
Oxe
lga
tan
tsv
Sö
d
Ån
e
Tallk
ot
Kottg
vä Sol
nd
an
k
Kli
pp
st
are
g
are
g
Fo
rm
tan
us
ga
Lill
gå
rd
reg
rda
Hä
Frä
s
reg
Pr
ic
a ds
bäck
en
Kärnmaka
Tun ngatan
gatan
Ro
sen
sjö by
Viding
jög
2,5
Vid
ings
Han
ing
Jor
Gravfält från järnåldern
ks g
db r u
eled
e
n
VIDINGSJÖ
Häss
leg
k
ogata
n
L andb
2
Tumst
1,5
K
ds
1
gatan
0,5
gatan
0,25
Tunngatan
Vidingsjö
kyrka
Milg
Vidingsjöskolan
Lästg
Lodgatan
Linjest
gen
My n
Fjärdings
Ortgatan
Åtting
vä
älla
tg
gatan
gatan
Fotst
Motionsspår 2km
Tuvg
St Aska
Strå
g
(Spannmål
sgatan)
Ma
berg
sg
c
r n s kv
g
Vädurs
Sk
öld
g
g
re
Ha
rva
n
g
k are
Brukar eg
Lan db
ogata
g
gatan
gatan
Famnst
Korpvallen
Åsmestad
Rävkullen
Skidbacke
Lispun
(Utsädesgatan)
Ko
rng
ata
n
Te
ge
lbru
ks
He
im
da
lsg
Ba
Nä
lde
ck
rsg
gr
ata
n
Bjö
rkg
ta n
ga
tan
Art
de
n
mb
oh
ov
sle
La
t an
Rät t
ar e g a
B ru
Bussgata
ga
tan
d
a n en
atan
bäcksg
nd
Sa
Dju
a l sg
rgå
rds
ga
tan
Vä
b
Dju
r
Johannes Magnu
iga
iller
s v äg
Fre
jag
Ka
u n ka
elg
gå
rd
sg
ata
n
Stud
etsväge
n
Universit
äg
Plöjaregat
an
n
Sporr
svägen
Åleryd
Skillin
Boställsgata
Ry
g
Gal opp
Torpa regatan
Rid h
Ånestads
gården
g
Betesgat an
äs
tare
Service
hus
Lillgårds
skolan sg
ed
sm
re
Pressa
Buss ga ta
ge
areg
Slip
Skålpund
Lan tman n
agatan
tv ä
tan
reg
Rikta
eg atan
Vi s
rm
Y
an rk
sg
mä Ve
s ta r k
re g
ar e
g
ga
Po
pp
elv
äg
n
Fö
g
ratörs
Repa
Arren
d
sg
Bokg
Sta
llm
g
ör s
Odalg
ata n
n
gata
n
Ridskola/
Ridhus
av
Gr
ru ksgatan
ls
gda
Hö
ata
eg
n
ge
sar
vä Svet
es
g
are
Nit
V årb
n
orp
vet
Tröskaregatan
gata
Alm
Ho
rdsg
Herrgå
kare
g
an
ga
t
nn
gat
Trö
s
Råggatan
Ed
da
g
Va
llg
å
Östg
ötag
atan
n
väg
sa
n bergsg
n
ata
rsg
ätte
ga
ta
Gly
ttin
a
g at
Als
Råtorpsg
tan
ga
tan
ga
sg
skif
tes
g
rps
gen
rsvä
nnefo
rstad
Ridde
Kappe
Cirka 2,5 kilometer väster om Linköpings innerstad ligger Västra Valla, en stadsdel med campus och friluftsområde.
Målsättningen är att utveckla Västra Valla till en fullständig stadsdel och knyta ihop universitetet och staden. Kollektivtrafiktråket från centrala Linköping till Mjärdevi knyter ihop flera stora kunskapsintensiva verksamhetsområden och
skapar på det sättet en av förutsättningarna för utbyte och möten. Stråket är också en koppling till kommunikationer
med övriga regionen och omvärlden.
at a n
sg
reg
Kann
Stora Askavägen
Motionsspår 2,5 km
La n
db o
g
syn
a
g
B o r r ar e
Montörsg
Stansare
istg
Maskin
Eldareg
gatan
rare
Pole
tteg
Km
r uks g
la Ta
atan
tbo lsg
y
sk
Spann
(Oljeväxtg)
G am
de
Bon
g
rps
ndto
Sa
atan
Smedstadsbäcken
Fil
t
(Frögatan)
0
L a nt b
av
Ing
en
jörs
rsg
truktö
Kons
ed s
elg
reg
n
ge
äs tbolsg
rgatan
Sm
Stap
eta
Arb
svä
Pr
Pionjä
an
Service
hus
Bergadammen
Smedstad dammar
g
rgs
be
es
d
re
sg
Lin
rva
erg
Ga
stb
gu
Au
en
äg
rsv
n
ge
tvä
Vis
atan
till Tinnerö eklandskap
d en
Änggårds
skolan
Bygdegat
rg
Be
BERGA
mansg
Lagfarts
n
gata
n
gata
n
gata
fo
ne
an
aT
Ny
ra
Knek tgata n
ärnsg
Berga
skola
Av
tale
tgö
Ös
Hem
re
Hav
en
Lind
r
Slåtte
gatan
et
erg
sb
ng
Ku
St
N ya
to
Rå
S körde
gatan
Ö
m
Luftv
Bygatan
rs
Andsetedts g
Ljung
te
VIMANSHÄ
Berga
skulptur
park
Bäckskolan
lsg
Manta
G a mla Kalmarvägen
Lambohov
n
Söderled e
Smedstad
LAMBOHOV
ro
dp
s
g
te s
Bussgata
tan
m
Ra
k if
Slestadsskolan
gatan
ra n
n
n
ge
vä
St o r s
Emrikssonska
skolan
Lambohovs
hallen
Lambohovs
vallen
V St
ta
ga
als
Slestads
S
leesttads
rondellen
Lambohovs
kyrka
an
Stall
ngån
n
Brand
Brand
sttation
n
station
atan
ga
gat a
ogeg
n
gata
Lie tareg
e
Arb
St å
Ham n
gen
vä
Grann
skapshus
Bibl.
Fritidsg.
Grip
ns
iso
Vård
central
Te
gsk
ifte
sg
Vigfastrondellen
r
Bataljonsgatan
rn
Ga
Allm
Lambohovs
Centrum
n
ata
gg
Plo
n
gata
ne
gen
n
-
n
Ti
Kalm
arvä
sväge
d
an
dra
Sö
Grangatan
vägen
Garnisons
Brigadg
Lamboho
vsleden
kiftesg
Ens
Bys kiftesgatan
Teg
R o sen g
eningsg
et
sar
La
Bygärdesgatan
Kåparp
T
bo om
g
TANNEFORS
GARNISONEN
GARNISONEN
DJURGÅRDEN
l eden
Axgr
g
na
tan
oh o v s
Infanterivägen
L amb
VÄSTRA
VÄ
V
ÄSTR
RA
VA
V
ALLA
VALLA
UNIVERSITETET
gatan
leg
an
tan
Åsga
sg
EKKÄLLAN
a
Dis k ett
Anders
Ljungstedts
Gymnasium
HEJDEGÅRDEN
UNIVERSITETSSJUKHUSET/
RAMSHÄLL
CAMPUS US
lag
n
n
ge
rin Collegium
Kåparps
rondellen
m
Hu
nd m
Br a
em
S:t Larsga
Klosterg
Alvg
rnh
atan
Furirg
ms
Tru
nje
LOK-gården
Idrottens
hus
Slaka kyrka
Vidingsjö motionscentrum
Lyckhemsvägen
Slaka
skola
Tinnerö
2,5km
5 km
Galgbacken
griftegård
st
ed
u k ev
Lilla Aska
10 km
ke
äc
5km
n
rsv
sätte
Hög
alsv
Nyd
Gam la
ads
Här
Hoppets
Ljusets kapell
Linköpings krematorium
kapell
tgötaled
Ös
en
sb
ad
kr
L er
rl e v
Stillhetens kapell
sv
Dymling
gen
vägen
arvä
Lövsätters
Kalm
Åby
Skidspår 10 km
Skidspår 5 km
Löpspår
5 km
El-ljusspår 2,5 km
Sm
Glaspä
sv
Pilspet
6
Friskvårdscentral
Halshöga
SLAKA
v
Svenska
Brukshundsklubben
rpsv
tin
Ekö
Kris
o rp
rst
sv
Slaka djurhem
st
gö
Ö
sv
el u n d
Kä llto
de
An
g
g
knik
Te
nal
Hoslspigr
ta
gatan
g
Ba
Steng
n
rngata
Kase
rensg
sg
Kapten
tan
sga
an
tali
vi
rde
Mjärdevi
Center
areg
Repslag
khågll
Boare
rks
Lärove
kare
Apote
cke
ns ba
Pile
Borg
gårdsg
STADENCENTRUM
park
en
a
Da
Mjä
MJÄRDEVI
atan
Snickareg
Hant
verkareg
rsg
sg
Sl o t t
Dahlg
g
steg
Över
s
lro
So
n
gata
Företags
le d
ö ta
tg
ll
t
Mjärdevi Science Park
lundsg
Skogs
Norrköpin g
Väringagatan
n
Stångebro
parken
tg
Vigfastgatan
an
Hamngat
Klosterg
INNER-
Platensg
S:t Pe
an
Videg
stm
We
n
gata
ners
Wer
n
ata
n
tsg
klin
Blå
gata
Maj
tan
ljega
Wahlbecks
ÖSTRA
VALLA
Ös
Wa
s ga
Ki
da ka
r
Gasverksg
S:t Larsg
Artistg
s g at
en
äg
av
str
Vä
G ä rd e
Barfoteg
Hu
nn
eb
erg
sg
ata
Bru
n
nn
sga
tan
Engelska
skolan
n
ag
rlsro
Ka
va
Kon
en
väggen
tavä
mta
atom
Strrat
S
g
ds
lun
MJÄRDEVI
e rg
Sö d
gg
Stån
ra
gata
an
olds
Leop
sgat
g
g
ödra
Gråbr
Vårdb.
Ox
gr
ata
rkg
Pa
astr
Alv
n
Bjälbogata
rgsg
Bobe
tan
lé
Mjärdevi
rondellen
rsg
tte
sä
Vigfas
Stångebro sportfält
Resecentrum
v
sa
Birgittag
Smedjeg
gatan
Bjälbog
gatan
Majga
s al
Djur
sjukhus
en
b
Ishall
Cloetta Center
RESECENTRUM
ata
n
Järnv
KALLERSTAD
Åsbjörnsg
n
ata
Platen
Vallg
Sturegatan
rgatan
Otta
ån g g
lsg
Ketti
gatan
sg
g
Engelbrekts
vä
plan
rn
Jä parken
Elsa Brändströms
Blandaren
Vasav plats Vasav
servicehus Tullgr
Läns Raoul Wallenbergs E Bränd
muséum plats Teater ströms
Berzeliig
Tage Danielssons
plats
Ryd
Trafikplats
Ryd
n
ge
vä
lls
rva
B ro
g a t an
Racketcenter
Gumpekulla
bron
Jä Buss
Bantorgsrn
parken
vä terminal
Bielkeg
g
tan
fsga
Adol
Sture
Berzelii
parken plan
Katedral
skolan
Ko
ns
isto
rie
g
Gumpe kullavägen
Sö d
ra St
rg
Vasavägen
Gottfrids
bergsskolan
n
Skolgata
lg
Kamp
Sand
Hag
marksg
Koloni
är
Sk sg
d
kin
tan
g
Opphems
d ag
gatan
Ydregatan
s
kärr
Björn
Ryds
Centrum
Dalg
Ske
ta
Rydsvägen
Dvärgg
né
tan
GOTTFRIDSBERG
Abisko
rondellen
Service
g
hus
Karls
Hertig
tan
gga
Vasa
Lin
Berzelius hallen
skolan
v
Gusta
gatan
ga
ga
gatan
Servicehus
atan
Hjälmg
n
i
ev
Ull
Ka
Grena
djärg a t an
rsgatan
Hjälmsäte
Ansgars
kyrkan
ta
tga
Gö
g
rge
No
n
To rnhag s v ä g e
Tornhagsskolan
RYD
Vård
central
a
psg
Be Lingvallen
rg
sv
äg Linggården
en
nsg
Runste
Värmeverk
Björng
Tomteboda
Tages Hörna
köpingsv
skola
Monument
Tullb
Konsert &
koloniträdgårdar
Gamla Norr
ron
Teaterg
Kongress
Vård
tan
n
Kungsga
Olof Palmes
central
dsväge
Västa n
plats
Hagalun
n
Tullrondellen
g
s
g
ta
n
i
Aspen
s
a
Ly
tsg
serviceh/
an
brö
t
g
vårdb.
a
hus
en
g
Bad
St
Hu n n
V ä s ta n å
Egna
eb e r g s
amsg
Ba
Vårdc.
Ad
bro
Stads
g
s
rrg
Stånge
h em
Åg ata n
Räddn
gatan
S:t Lars
Saga
Linden
bibliotek Benzelius-Domkyrka Hagdahls
el
Hamma
n
tjänst
teatern
platsen
kyrka
r
Onk
tan
gata
Sporthallen
2,5 km
Center
agatan
Kungs
Storga
Bor gmg
Vifolk
Ryd
Domkyrko Domkg Stora
Fridsbergsg
n
gata
Vimarkagatan
bergsskolan
rg
Lektorshagen
ors
gata
kindsga
ve
n
parken Förs.hem
Drottning
tgt
Lekt
tan
G
unga
Hjälpmedels
Klö
sg
Landsstatshus Slott
Str
smue ld
tgt
Folk
Rydskogen
Rydserg
Görang Lilla
Stadshus
Häst
Länsstyrelse Slottsparken
dg
Kindagatan
s
centrum
gsb
Drottning
sko
Dyk
Ta
r
n
n
n
ata
skolan
tgt
g
Jun k ers g
efo
Kun
Nyg Magasins
Solhaga
rondellen
Solhaga
Vatteng
Torg
Järn
rsg
Folkunga
Råberga
tgt Maga
tgt
n
Riks
gården
skolan
skolan
Frisbee
ttnbro
sinsgr
banken Kv
Vårdc.
Valkebogatan sg
Trädgårds
n
Gudmunds
än v
ro
Mikaels
Gr
g
D
ta
rs
golfbana 9 hål
tgt
Månestadsg
Hosp Stor
Du
Allhelgona
Ko
rg
gården
kyrkan
rga
a Badstug
Gröng
tgt
Fontänen
Norr
be
S:t
Sto
Servicehus
Om
Bastu
svängen
tan
kapellet
Trädgårdsg
gatan
plan
S torgatan
uga
Folkets Park
Drottning
Dro Miljö och samhbyggn
Lad
en
Kullag
ttnin
Ådalag
ggata förv.
tan
Cupolen
Kungsbergs
Hög
n
Ryddalsga
Syd
Böke
hallen
r
5 km
Isido
Rogestadsg
U l v å svängen
nd
Kungsbergs
E Bräms
Kjellbergs
g
strö
svägen
planen
g
gränd négatan
Sport
Griftegård
Malmsl ätt
Loft
Vete
Lin
Elsas
Tropikhuset
hall
a
S:t Lars
Solhag
gatan
Hus
Tannefors
Vallaplan
n
Trägårn
gården
Syréngata
sg
g
Karl
Vård kyrka
Birgitta
rs
rg
eg
de
n
an
at
l
Uppståndelsens
g
e
var
e
Ge
p
i
A
servicehus
ata
central
b
lbgjut
Källå
Gästg
skolan
arega
Mörnersg
n
kapell
Valla
tan
tan
sbergsgr
ata
Landsting
ers
ga
de
rondellen
rsg
Krydd
Vårdhög
Åk
sg
Trädgårdsföreningen
L in
tan
Vallmog a t a n
rbä
er g
ga
bodtgt
pareg
skola
Kla
Tork el b
tan
n
Skep
an
Servicehus
naga
Sv
Gamla Linköping
Rydsväge
gsg
nsg
Fridtu Skola
gatan
Krogfallsstugan
g
Torkelber
K Dahlgre
Simhall
Friluftsmuséet
Lillg
in
n
n
g
ge
n
R
Service
a
Studie
svä
dp
on
g at
g
r om
Malmslätt
en
Tinnerbäcksbadet
hus om m
gatan
atan
rrondellen
ondellen
Natur
öm
en a
ad
Violg
Skola
Pl
den
Str
Träng
en
centrum
Gustaf
Belvederen
Stolplkp Kapell
tan
erg
rids
g
Smiths
g
ga
gsf
plan
Ym
mp
plats
Sko
FritunaValla
Folkungavallen
Pu
Skola
Fö
tan
n
parken
s
e
r
g
rga
djurklinik
g
s
rje
e
an
a
vä
reg
rds
Fä ron
Service
Vick
rm
S:t L
Atl
ga
ts
Valla
gå
b
Hag d
hus
Cu
ars
Så
nd
Videgården
tan
ga t a n
Valla
Va
alla
a
gat
Sa
ga
ttuud
H
a
re
e
n
iieev ä
Va
koloonitträd
dgå
årda
ar
koloniträdgårdar
a
jde
Vårdc.
tan
Linköpings
Universitet
Linköp
pin
ngs U
niverssitet
gen
lha
g
ärg Tannefors
ntga
F
a
Skola
ll
skolan
Tomaskyrkan
Tekniska
Högskolan
Tekni
iska Hög
gskolan
Stolplyckan
b
ag
servicehus
Dra
Ber gd
Bä
Kvarnbacken
Valla Park
C-hussett
Universitetssjukhus
ckg atan
A-husett C-huset
A-huset
äldreomsorg
vårdb.
an
MagistratsSkyt
reg
teg
rytgat
Berga hage
Tannefors
Rek
hagen
Service
Linköpings golfbana
slussar
hus
Skola j
Kri
Hu
usE
Ett
HusEtt
n
Skola
s
a
18 hålsbana
ti
evägen
i
F
ne
Hans
H
ans M
eijers v
Meijers
Järnvägs
J
ärnvä
ägs
Ko
Kårrallen
Kårallen
Östra
museet
museet
rpra
Torpstugan
Torpst
tug
Br o
Westmanska
Wesstma
anska
a
gård
Valla
a går
rd
kin d s R isbrinks gatan
n
lsg
Vagnsmuseet
V
agn
nsmuseet M
jellerumsg
g
Mjellerumsgården
Furugata
leden
Ridmanege
R
idm
manege
g
Vallla fr
V
ffriluftsområde
i
Odalmannens
O
dalmannen
ns T
Tekniska
ekniskaValla
Grenadjärgatan
muséum
m
uséum V
Verkens
erkens
Fysikhuset
Fysikhusett
Högalids
parken
Rundels
muséum
mu
uséum
re
Valla folkhögskola
f lkhög
fo
gskola
Valla
Eklyckegatan
gat
P
Pulka
an
K
gata
Ryttargården
Ols
Vattentorn
n
gg
B-huset
B
-husset
AnkLill-V
Valla
Lill-Valla
backar
ba
o
n
Änggatan
to
Än
B
Ekk
rps
ata
asv
ho
Skidbacke
älle
n
dammen
g
vg
gat
Stratomtagården
Stratomt
tagå
ården
n
rdk
äg e
ö
K
v
å
M
an
L
s
obe
V
Vim
aj e
MiniiMinison
rgs
Garni
ld
Sti
d
jurpark
djurpark
an
gr
tan
gb
sg
erg
t or
sga
Ekhults
Fågelldammarr
Fågeldammar
E-h
huset
E-huset
ata
und
s ga
p sg
kl
n
E
atan
tan
Grenadjärvallen
Re gement sga tan
Z
en
nit
Zenit
tan
Garnisons
Tingsrätten
ga
Origo
Or
rig
go
grä nd
Tinnerbäcks
Pil
rondellen
Länsrätten
Mäster
M
äster Mattias
Mattias vväg
äg
bä
Brinkbacken
Servicehus
ck
D-huset
je
E
en
Kriminalvårds
Lil
Atlas
ll k
Temahuset
T
emahusett
Polisen
Hä
myndigh
g
Åklagarmyndigh
Internationella
U
niv
v
e
r
s
i
t
e
t
s
Universitets
Rö
S
tatens G
eotekn.
Statens
Geotekn.
Lerly
ey
Key
ga
jors
Vägverket Statens Kriminaltekn
bibliotek
bibli
iotek
k Ke
Skola
Ta
ckeg
tan
In
nstittutt ((SGI)
SGI))
Institut
Ma
Laboratorium (SKL)
Garnisons
llg
museum
I-husset
I-huset
Kro
Sta
atens V
äg- och
Statens
VägPlutonsgatan
ed e n
k
Tra
anspoortforsknings
Transportforsknings
erl
insstitut (VTI)
(VTI)
institut
Karleplan
Campushallen
Ca
amp
pusshallen
Waldorfskolan
T
erra
Terra
Prä
Kompanigatan
s
Inf
(Skvadronsgatan)
an
Han
te r
i ng
i
ussgata
Bussgata
B
eled vägen
nus v
e
Maagg
s
n
u
a
l
O
n)
G-h
huset
G-huset
Berga
Totalförsva
arets
Totalförsvarets
gata
jons
fforkningsinstitut
orkningsinsstiitut
kyrka
al
Smed s
(Bat
FOI
ta dsb
Ånestadskol
ä cken
Berga
VTI
Centrum
Hä
provhallar
gg
vä
Vårdc.
ge
Berga fritidsg.
n
Vårdb.
Alsätters
gården
r
rdto
Må
Servicehus
Åby
lundstgt
tan
ga
gata
n
et a
ga
n
gatan
Kallersta
dsled
en
adsbron
Postcenter
Fjärrbuss
terminal
gatan
Svea
Ba
rg
d jä
n
rs
ae
väge
VASASTADEN
makareg
na
G etb äc ks g a ta
lm
Hangaren
Hot Sport Center
Sporthall
Danmarksg
Industrigatan
Kristina
Sko
Gre
Örn
n
ata
lkg
n
Fa
ata
vg
Du
ta
s ga
orn
Hedb
n Tu
ata g pp
mg r
Blo
Vr
Rydskogens
motionscentrum
Bågskyttebana
gen
TPL MALMEN
Malmen
återvinningscentral
nggatan
Norra Stå
n
gata
n
Elle
Pa
s
Key
Kallerst
sg
Nykvarn
Nykvarns N y k v arns
parken
b ro n
karsgatan
Södra Os
n
ata
Svar
g
vare
rg
ms
Vårdb.
rkg
Lä
Slöjdgatan
Åb
ylu
nd
s
Alkag
djä
nsta
gata
Barhäll
vä
Ryds
Bergs
rondellen
tan
Gre
Tjä
na
d er
ga
ta
Fasang
atan
Björnkärrs
skolan
sg
eral
Gen
Rudsjö g
Bangårdsga
tan
Steninge
gatan
gsga
n
sa
Fa
e
Heid
n
s
rbom
Atte
ge
vä
ge
sgatan
säll
Barhäll
Tjädergatan
Tjä
ga d er
tan g at
an
S igbjörns
Gumpekulla
rondellen
dsleden
Kallersta
n
5 km
atan
g
Kareby
ä ge n
Ge
ge
svä
ård
Roxeng
n
Sättunag
Lärlin
gg
Ber
Vattenverk
N yg
å r d sv
rpsg
ata
Älv
kvar
nsg
Florag
Glyttinge camping
at
Rågången
Rusthållaregården
sgatan
g etorp
Skäg
sg
gå rd
Sör
Glyttingebadet
Glyttinge
Mellangården
Stor
gården
Norra Oskars
g
p sg
Gravfält
llsg
Nygård
Tyt
to
Klockare
gården
a n
r
Nämnde
mansgården
Nygårds
skolan
Skäggetorps
kyrka
n
gata
Motorbåtshamn
Ro
xto
rpsg
ata
n
C en t
to r
en
torps
Ro x
dbergsväg
Bibliotek Skägg e
lls
Kolfa
Gillbergagatan
um
Skäggetorps
skolan
Skäggetorps
gården
Stiglötsgatans
äldreboende
Stiglötsgatan
Tornby
Park
Gill
Service
Vårdc.
hus
Skäggetorps
Centrum
atan
Go
ttorp
s
SKÄGGETORP
Fogdegatan
Sunnorpsg
TORNBY
gatan
R ox viksg
g
psg
Fröstor
R ox v i k s
Nygårds Roxviksg
rondellen
Skattegården
N ya Le
Stån
gå
n
Ullevi
ve
Gå
dalsvägen
Rosenkällasjön
ta
le
de
nL
in
Utmaningen
Utmaningen i LinköpingsBo2016 finns på åtminstone två plan. På den första nivån gäller det att
skapa ett attraktivt stadsområde i Vallastaden,
på en mer övergripande nivå gäller det att se till
att samhället förvaltar och utvecklar kunskap och
kreativitet. De här två perspektiven hänger ihop.
Platsen
Utmaningen på platsen handlar om att knyta
ihop och utveckla staden och universitet så att
Västra Valla utvecklas till en fullständig stadsdel.
Miljön är storskalig och det finns få lokala upplevelsekvalitéer. Området ligger som en egen enklav utan att vara integrerad i stadsväven. Men
- här finns Campus Valla - en del av Linköpings
universitet. Här arbetar, studerar och forskar mer
än 20 000 personer. Detta är Linköpings största
arbetsplats. I direkt anslutning till universitetet
finns anläggningar för kultur, fritid och rekreation – Valla friluftsområde. Direkt väster om området ligger Mjärdevi Science Park – ett kluster
av kunskapsföretag. Här arbetar mer än 6 000
personer.
Västra Valla ska utvecklas från att vara enbart
ett universitetsområde för utbildning och forskning till att bli en blandad och levande stadsdel i
Linköping. En stadsdel som lever under veckans
alla timmar. Även om vi söker efter en integrering av Campus Valla och staden så är det viktigt
att identiteten av såväl Campus som Vallastaden
och andra stadsdelar kan upplevas. För att integrera Västra Valla i staden behöver sambanden
tydligt stärkas mellan Västra Valla och de omgivande stadsdelarna Mjärdevi, Ryd, Lambohov,
Östra Valla och Djurgården. Vallastaden ska
inte bara länka universitetet med nya och gamla
stadsmiljöer. Den ska också bidra till att Mjärdevi
och dess kunskapsintensiva företag och andra
verksamheter blir en uppenbar och uppskattad
resurs för ett mera dynamiskt stadsliv. Närheten
till en av Sveriges ledande innovationsmiljöer
kan skapa konstruktiv samverkan och synergi.
Kunskap, kreativitet och social
hållbarhet
Kunskap och kreativitet är den stora kraften
bakom samhällsutvecklingen. Vi glömmer lätt hur
mycket den genomsnittliga kunskapsnivån i Sverige har ökat de senaste 100 åren och vad detta
har inneburit. Kunskap på alla plan är grunden
för vårt välstånd och vill vi fortsätta leva väl, gäller det att vårda utvecklingen av kunskap även i
framtiden. Idag och ännu mer i framtiden kommer vi att få mäta vår kunskap med många fler
världen över som har utbildning och ambitioner.
Lärande i alla former och på alla nivåer är en
livsviktig faktor för Sverige och för regionen.
Det råder konkurrens mellan universiteten världen
över om goda krafter för forskning och undervisning. Studenterna väljer också platsen för sina
studier. För att vara ett attraktivt universitet räcker
det inte med bra undervisning. Det måste också
finnas trevlig och praktisk boendemiljö, spännande mötesplatser, intressant stadsliv och en levande stadsmiljö. Här har Campus Valla svagheter
och häri ligger utmaningen att omvandla platsen.
För samhällsutvecklingen behövs inte bara universitetsstudier, det behöver finnas en bred kunskap inom alla områden. En annan utmaning
ligger därför i att organisera samhället så att alla
oavsett bakgrund är delaktiga i lärandet och i
samhället. Och för att detta ska vara möjligt behöver samhället vara social hållbart med plats för
möten mellan människor.
Människor som trivs och har roligt, mår bra och
presterar bra resultat. På ett övergripande plan
bör därför den fysiska utvecklingen för staden
och Linköpings universitet präglas av en enkel
visdom: Livsmiljön är viktig - “den som har roligast vinner”. Tänk annorlunda! Människor ska
lockas till Linköping för att Linköping är en rolig
och spännande stad och för att Linköpings universitet är en akademisk experimentverkstad för
forskare och studenter.
7
Vision
Vallastaden
Visionen för LinköpingsBo2016 är
”Människan bygger staden”. Innehållet
i Vallastaden ska präglas av kunskap,
social hållbarhet och kreativitet.
Kunskap
Kunskap och lärande är den stora kraften bakom samhällsutvecklingen. Mötet är en viktig
del i lärandet. Vi ser varandra, lär oss förstå
varandra och får nya kunskaper när vi umgås.
Mötesplatser mellan lärandeinstitutioner och
samhället i övrigt är viktiga för utbyte av erfarenheter och kunskaper. Vallastaden ska ge
utrymme för nya lösningar och samarbete mellan teori och praktik.
8
Social hållbarhet
Hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv är övergripande begrepp. Alla
är lika viktiga, men i praktiken förefaller det
som om de ekologiska och ekonomiska dimensionerna är lättast att hantera. I utvecklingen av
Vallastaden ska särskilt fokus ges den sociala
hållbarheten. Social hållbarhet handlar om att
bygga ett inkluderande samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.
Kreativitet
Kreativitet betyder förmågan att bryta med det
man brukar tänka och göra, för att se på världen från en annan synvinkel. Detta innebär att
variera sitt sätt att lösa problem och att uttrycka
sig. Kreativitet och fantasi hör till människans
innersta väsen och är de mest primära källorna
till innovationer. Tvärsektoriell samverkan ska
genomsyra Vallastaden. Utveckling kommer av
mångfald.
Mot bakgrund av ovanstående tror vi att tvärsektoriell samverkan är en nyckel för att lösa
tävlingsuppgiften om Vallastaden. Det är viktigt att tydligt redovisa vilka motiv som förslagen grundar sig på.
9
En brokig stadsdel
Vallastaden ska vara en tillåtande och lekfull
miljö som väcker fantasin och stimulerar alla
sinnen. Vatten, grönska och detaljrikedom är
några av de element som berikar miljön. Konstnärlig gestaltning ska vara integrerad med intressant och ny arkitektur.
Miljön ska skapa flexibla arenor som kan användas till många olika aktiviteter och arrangemang. Den offentliga miljön ska inspirera till
möten, lek och aktiviteter genom den fysiska
strukturen och dess utformning.
Bebyggelsen i området ska vara varierad på
en småskalig nivå. En blandning av flerbostadshus, täta småhus, kontorshus och andra
verksamheter ska finnas i området. De offentliga byggnaderna, inte minst skolor och fritidsanläggningar, är viktiga symbolbyggnader
som ger identitet. Stor omsorg ska läggas på
de offentliga byggnadernas integrering med
övrig bebyggelse.
Strukturen ska ge möjlighet för unga, gamla,
de som bor och verkar och de som besöker området att mötas. Vallastaden ska ge plats för att
det oväntade uppstår i mötet mellan forskare,
studenter, boende, skolungdom, besökare, näringsliv och kulturliv.
10
uppmuntra till brukarinflytande på allmän platsmark och inspirera sina brukare till nya intressen, såsom trädgård, kultur, idrott etc. Gatumiljöns skala ska utgå från den promenerande
människans behov av sinnesintryck.
En stadsdel för möten
och delaktighet
Närmiljön, grannskapet och hela stadsområdet ska planeras för att stärka de sociala banden mellan de boende, samt mellan boende,
verksamma och studenter. Målsättningen är att
skapa förutsättningar för att positiva sociala
nätverk uppstår.
Strukturen ska ordnas så att människor lockas
till att vistas i de offentliga miljöerna och ökar
möjligheterna till spontana möten och folkliv.
Rörelser koncentreras till stråk och platser för
att samla människor och stimulera till möten.
Vallastadens offentliga miljöer ska tillåta och
Gemensamma lokaler är viktiga mötesplatser
i stadsområdet. De ska placeras och få ett
innehåll som bygger på delaktighet, medinflytande och gemenskap bland invånare och
verksamma i området. Offentliga lokaler ska
ges en flexibel användning och fungera för
skola, universitet, näringsliv, kultur, fritids- och
föreningsliv.
Mobil teknik för kommunikation ger många
människor möjlighet att arbeta hemma, på kaféer och på olika platser i den offentliga miljön. Vallastaden ska genom anpassade bostäder, flexibla byggnader och offentliga miljöer
ge utrymme för en mjukare övergång mellan
arbete, fritid och samhällsliv.
11
En klimatsmart stadsdel
Vallastaden ska bidra till Linköpings kommuns
målsättning att vara koldioxidneutral (CO2) till
år 2025. För att uppnå detta behöver kommunen samverka med andra aktörer inom flera
områden bland annat genom att utveckla koldioxidsnåla transportsystem, resurssnåla system
inom energi och avfallshantering samt med
medvetna materialval.
Stadsdelen ska utformas och ges ett innehåll
som gör det lätt för den enskilde att göra rätt
ur miljöhänseende. Struktur och lösningar ska
utformas utifrån slutanvändaren. Lösningarna i
Vallastaden ska kännetecknas av ett klokt systemtänkande avseende miljöfrågor snarare än
fristående speciallösningar.
Vallastadens kommunikationssystem ska bygga
på innovativa och attraktiva lösningar för kollektivtrafik, gång och cykel. En grundläggande
utgångspunkt är att minska miljöpåverkan av
transporter. Det innebär att det måste ske ett
aktivt arbete med information, IT-lösningar, bilpooler etc. Parkeringsfrågan är särskilt viktig
eftersom den i hög grad påverkar våra beteenden och möjligheterna att bygga täta stadsmiljöer som ger underlag för möten mellan människor. Parkering ska organiseras så att bilen
underordnas kollektivtrafik, gång och cykel. En
målsättning är att avståndet till busshållplats
jämställs med avståndet till parkeringsplats.
12
En stadsdel i förändring
Vallastaden är första etappen för Universitetets
möte med staden och utvecklingen av Västra
Valla. Området ska därför både fungera självständigt och som en första etapp för fortsatt
utbyggnad av Västra Valla.
Miljön ska bygga på en dynamisk och robust
struktur som är hållbar över tid och kan utvecklas och anpassas med framtida förändringar.
Vallastaden ska erbjuda valmöjligheter och
kunna ändras när nya behov uppstår. Struktur
och innehåll ska möjliggöra för stadsdelens
invånare och verksamhetsutövare att påverka
och skapa innehåll i sin stadsdel.
Temporära markanvändningar ger stadsdelen
möjlighet att förändras över tid och växa både
inom första etappen och vidare med årsringar.
Framtida markbehov kan i ett första skede ges
tillfälliga funktioner som till exempel trädgårdsmässa, flyttbara bostäder och butikslokaler.
13
Tävlingsuppgiften
Tävlingsområdet
Den västra delen av tävlingsområdet omfattar södra delen av Campus Valla med Corson, Universitetsparken, friidrottsarena mm, den östra delen är obebyggd.
0
100
200
300
400
500
Karta över tävlingsområdet. Avgränsningen finns i ett lager på grundkartan.
14
Uppgiften
Tävlingsuppgiften är:
– Att ge förslag till hur visionen om Linköpings nya stadsdel Vallastaden kan konkretiseras. Att
visa hur den nya stadsdelen kopplas dels till staden Linköping dels till närliggande stadsdelar.
Att visa hur utveckling och förändring kan bidra till att Vallastaden, Campus Valla och Mjärdevi
Science Park binds samman.
– Förslaget ska visa en övergripande gestaltning av de offentliga miljöerna samt byggelse-, kommunikations- och grönstrukturer.
– Att motivera varför och hur förslaget bidrar till att vision och utmaning för området uppfylls.
Vi söker lösningar som:
– Gör Vallastaden till ett praktiskt exempel på framtidens samhällsbyggande – resurssnålt, vackert
och människovänligt.
– Visar en miljö som stimulerar till möten mellan människor och har en mänsklig och varm atmosfär.
– Skapar en miljö som stimulerar till kunskap, kreativitet och möten mellan olika kunskapsmiljöer
och möjliggör entreprenörskap, arbete och företagande.
– Bidrar till att civilsamhälle, utbildning, forskning och företagande alltmer hör samman och integreras.
– Visar utemiljöer som är trygga och inbjuder till användning året om och som fungerar för människor i olika ålder och i olika situationer.
– Visar avläsbara miljöer där gränser mellan olika zoner, offentligt – privat – multifunktionellt, är
tydliga.
– Visar en bebyggelsestruktur som möjliggör små enheter för tilldelning i genomförandet.
– Visar en miljö med en struktur som är hållbar över tid och kan utvecklas och anpassas med
framtida förändringar. Och en struktur som kan inrymma temporära miljöer som ger plats för
experiment.
– Visar hur området kan fungera både självständigt och som en första etapp för fortsatt utbyggnad av Västra Valla.
– Tar vara på platsens kvalitéer och utvecklar nya rumsliga kvalitéer.
– Integrerar staden och Campus Valla men som också utvecklar och bevarar de olika identiteterna.
– Skapar livsmiljöer som gör det lätt att leva resurssnålt i en stadsdel som lever hela dygnet, alla
dagar.
– Visar hur Vallastaden kan bli en attraktion för hela Linköping.
– Gör att alla slags människor lockas till Linköping, för att Linköping är en rolig och spännande
stad.
15
Funktioner och förutsättningar i
tävlingsområdet
Boende, arbete, lärande
och möten
Inom tävlingsområdet vill vi se en mångfald och
blandning av byggnader för boende, arbete,
lärande och möten. För att uppnå visionen bör
funktioner samordnas och ges en flexibilitet
som ger möjlighet för olika användning över
tid. Vi vill se nya och innovativa boendeformer,
lärmiljöer och mötesplatser.
Området ska rymma minst 400 bostäder med
en blandning av flerfamiljshus, täta småhus
och ett fåtal friliggande småhus.
Skalan i närliggande stadsdelar
Familjens former
är 1-6 våningar med enstaka
förändras – hur
undantag. Av bostäderna ska
påverkar det samtrygghetsbostäder för äldre, bohällsplaneringen?
städer för personer med funktionsnedsättning och kollektivhus
för personer som önskar att bo tillsammans
ingå.
Området ska rymma 10 000 kvm BTA för Universitetet, handel, service, kontor och centrumverksamheter. En variation eftersträvas inom
området. För att skapa detta behövs olika
storlekar så att både den lilla butiken och det
större kontoret kan få plats.
Skolan ska i samverkan med andra verksamheter vara en mötesplats i stadsdelen. Det finns
behov av utbildningslokaler för 600 elever i
området. Utbildningsnivå och omfattning ska
kunna variera över tid. Linköpings kommun brukar utgå från 7 kvm BRA lokalyta och 10 kvm
friyta per elev.
Utöver detta ska
Hemmabio, hemkompletterande
tjänst, hemifrån –
lokaler för estetisk
vad är ett hem?
verksamhet, skolbibliotek samt res-
16
taurang med tillagningskök motsvarade 4 kvm
BRA lokalyta per elev finnas. Dessa lokaler ska
kunna samutnyttjas med andra verksamheter.
Det behövs 100 förskoleplatser i området. Linköpings kommun brukar utgå från 10 kvm BRA
lokalyta och 40 kvm friyta per barn. Förskolan
ska vara samlad i en enhet och kan integreras
med andra funktioner.
Det ska ges förutsättningar för ett digitalt mediatek med en integrerad kreativ mötesarena
motsvarande 300 kvm BRA lokalyta inom området.
Vid viktiga stråk och platser ska bottenvåningarna byggas för att inrymma verksamheter som
berikar gatulivet. Entréer bör placeras för att
bidra till att människor möts i det offentliga
rummet. Alla huvudentréer ska ha god tillgänglighet för funktionshindrade. Bebyggelsestrukturen bör utformas så att utemiljön blir lättillgänglig och får goda kvaliteter.
Handel och service i närområdet
Inom Västra Valla finns idag en större kioskoch tidningsaffär placerad utmed Corson. Vid
Lambohovs Centrum sydväst om tävlingsområdet
Vilken typ av arbetsfinns idag en medelstor
platser behöver vi i
livsmedelsbutik, apotek,
framtiden?
vårdcentral, tandläkare,
frisör, café, pizzeria,
bibliotek, kiosk och cykelreparation. Vid Djurgården Centrum söder om tävlingsområdet
planeras för en större dagligvaruhandel samt
lokaler för detaljhandel.
Friidrottsarena och friidrottshall
Idag finns en friidrottsarena (A1) och friidrottshall (A2) inom tävlingsområdet som drivs av
A
A1) Friidrottsarena, A2) Friidrottshall, A3) Smedstadsbäcken,
A4) Corson, A5) Universitetsparken, A6) Gamla Linköping,
A7) Vallaskogen, A8) Valla gård, A9) Lill-Valla, A10) Pulkabackar,
A11) Evenemangsområde
Vallarondellen
A6
gen
Olaus Magnus väg
Univers
itetsväg
en
Corson
ttsvä
slä
Malm
A8
A7
A10
A11
A9
A4
A5
A1
A2
Sledstadsrondellen
nk
ho
vs
le
de
n
en
bo
A3
m
Johannes
Magnus väg
apslä
La
Kunsk
17
0
100
200
300
400
500
kommunen. Friidrottsarenan fungerar vintertid
också som en konstfrusen is-oval. Friidrottsarenan är dagtid utformad med olåsta grindar på
båda sidor för att folk ska kunna sila igenom
arenaområdet och ta del av det som sker eller
till exempel sätta sig på läktaren i solgasset.
Anläggningarna ska integreras inom tävlingsområdet. Direkt öster om friidrottsarenan finns
en parkeringsanläggning för friidrottsareans
behov, vilken används både dagtid, kvällar
och helger.
Offentliga miljöer
I stadsdelen ska finnas offentliga miljöer för
möten, lek och rekreation. Inom tävlingsområdet finns behov av en mindre plats för tillfälliga
eller permanenta kulturevenemang. En experimentell och iögonfallande konst ska genomsyra hela området.
Befintliga natur-, kultur-, idrotts- och rekreationsmöjligheter ska tas tillvara. Relationen mellan
kommande bebyggelsen inom tävlingsområdet
och befintliga strukturer behöver utvecklas.
Vilken betydelse
har miljön för
lärandet?
Inom tävlingsområdet finns
idag inga höga naturvärden.
Den biologiska mångfalden
bör utvecklas inom områdets
framtida grönstruktur.
munikationsstråk genom Campus Valla. Stråket
är cirka 20 m brett och innehåller gång- och
cykelbanor, cykelparkeringar, entréer samt sittplatser. Corsons integration i Vallastaden bör
studeras.
Universitetsparken
Inom tävlingsområdet ligger Universitetsparken (A5). Parken är uppbyggd kring en större
damm i ett öppet parkrum
som också inrymmer flera
Är det okey att skapa
småskaliga platser. Parken
platser som tillåter
genomkorsas av ett vattenmänniskor att flytta ut i
system som utgör en länk i
gatan med en stol, grill
ett större dagvattensystem.
eller blomlåda?
Dagvatten från intilliggande områden pumpas
genom parken, via dammar, bäck och ett våtmarksområde, för rening. Universitetsparkens
framtida utformning och utbredning bör studeras.
Närliggande målpunkter
I anslutning till området finns Friluftsmuseet
Gamla Linköping (A6) inklusive Vallaskogen
(A7), Valla gård (A8) och Lill-Valla (A9) som
ska omvandlas till en lekpark samt pulkabackar (A10) med tillhörande evenemangsområde
(A11) i kanten av Vallaskogen och friidrottsarena med is-oval. Dessa är exempel på befintliga
tillgångar i området som även är målpunkter
för övriga linköpingsbor.
Smedstadbäcken
Smedstadbäcken (A3) är ett viktigt inslag i
Kommunikationer
Vallastaden och dess utformning bör studeras.
Kollektivtrafik
Smedstadbäcken ingår i ett vattendrag mellan
Idag passerar ett kollektivtrafikstråk (B1) genom
Rosenkällasjön och Stångån. Både uppströms
tävlingsområdet. Kollektivtrafikstråket sträcker
och nedströms tävlingsområdet har Linköpings
sig från Linköpings resecentrum via stadskärkommun de senaste 10 åren arbetat med att
nan och Universitetssjukhuset,
öka vattendragets attraktivitävlingsområdet och vidare till
tet för rekreation, flora och
Varför är institutionsMjärdevi. Grundtanken för linfauna. Bäcken är markerad
byggnader oftast
jen är ”Tänk spårvagn – kör
på karta A som nummer 3. Se
definierade som egna
buss”. Konceptet har ett antal
vidare Bilaga 3.
byggnader?
karaktäristiska egenskaper,
såsom hög turtäthet, eget körCorson
fält med full prioritet, signalprioritering i korsTävlingsområdet genomkorsas av Corson (A4)
ningar, hög kapacitet m.m. enligt BRT (Bus
i nordsydlig riktning. Corson är ett centralt kom-
18
Vad betyder stadens
skönhet och mänskliga
möten för innovation
och entreprenörskap?
Rapid Transit). För att skapa en riktigt attraktiv kollektivtrafiklinje bör bostadsbebyggelse,
kommersiella lokaler och övriga anläggningar
lokaliseras och utformas med kollektivtrafiken
i fokus. Gång- och cykelvägar utformas så att
orienterbarheten mot hållplatserna blir hög.
Den befintliga linjesträckningen via Kunskapslänken i östvästlig riktning genom tävlingsområdet bör i huvudsak behållas. Genom Vallastaden ska linjen utformningsmässigt förtydliga
och förstärka kollektivtrafikens roll i stadsdelen.
Inom tävlingsområdet etableras en högkvalitativ hållplats som mer för tanken till ett miniresecentrum än till en busshållplats. Viktigt att denna plats lokaliseras centralt i tävlingsområdet
och integreras väl med omgivande bebyggelse
med hög persontäthet. För förutsättningar, utrymmeskrav och mått se Bilaga 2.
Gång- och cykeltrafik
Ett förslag till huvudnät för cykeltrafik för Vallastaden bör redovisas. Gående har särskilda
krav och ett särskilt nät bör därför redovisas för
gångtrafik.
Ett högkvalitativt demostråk för cykeltrafik (expresscykelstråk) utvecklas från stadens centrum
till tävlingsområdet med möjlighet till fortsättning mot Mjärdevi.
Målsättning för detta stråk är att det ska vara
snabbt, tydligt, ha god trafiksäkerhet och
komfort samt att cykeltrafiken är prioriterad i
korsningar. Befintlig cykelväg längs den norra
delen av Lambohovsleden (B2) och Kunskapslänken (B3) bör utgöra grunden för en utveckling till expresscykelstråk.
Corson (B4) och Kunskapslänken utgör stråk
som är viktiga för genomgående cykeltrafik
men även avseende områdets orienterbarhet
för övriga trafikanter. Befintliga cykelvägar
genom Vallaskogen (B5) och planerad längs
Smedstadbäcken (B6) är viktiga att ta hänsyn
till. En direktkoppling till friluftsområdet (A8) i
Västra Valla ska också studeras. Nya gångoch cykeltunnlar planeras under Lambohovsleden mot Djurgården (B7).
Biltrafik
Biltrafikmatningen till tävlingsområdet sker från
Slestadsrondellen (B8) på Lambohovsleden via
Johannes Magnus väg (B9).
På sikt planeras för nya anNär ett område är en
slutningar till området från
återvändsgränd har de
Lambohovsleden sydost och
flesta aldrig någon anöster om tävlingsområdet
ledning att komma dit.
(B10). Det är viktigt att möjligheterna kvarstår att ansluta
området i dessa riktningar i framtiden.
Johannes Magnus väg och Kunskapslänken
utformas för 40 km/tim medan lokalgatorna
samt där oskyddade trafikanter ska korsa utformas för 30 km/tim. Självförklarande gator
eftersträvas - man ska av utformning intuitivt
förstå vilken hastighet som är lämplig och hur
man ska agera i gatumiljön utan att vägmärken sätts upp.
Parkering
Parkering ska organiseras så att bilen underordnas kollektivtrafik, gång och cykel. En målsättning är att avståndet till busshållplats jämställs med avståndet till parkeringsplats. Vi tror
att underbyggda gårdar med parkering i garage ska undvikas. Gemensamma parkerings-
19
B
B1) Kunskapslänken, B2) Cykelväg utmed den norra delen av Lambohovsleden, B3) Cykelväg
utmed Kunskapslänken, B4) Corson, B5) Cykelvägar genom Vallskogen, B6) Planerad cykelväg
utmed Smedstadsbäcken, B7) Planerade gång- och cykeltunnlar under Lambohovsleden,
B8) Slestadsrondellen, B9) Johannes Magnus väg, B10) Planerade anslutningar på Lambohovsleden
B5
B4
B5
B2
B1
B3
B3
B10
B6
B9
B7
B8
B7
B10
20
0
100
200
300
400
500
anläggningar kompletteras med bilpoolsparkeringar, parkering för rörelsehindrade samt
angöringsplatser på lokalgator i området. Utrymme för att kunna skapa säkra cykelparkeringar av hög kvalitet är en viktig fråga. För
parkeringstal se Bilaga 8.
Bo- och samhällsexpo 2016
Vallastaden ska vara utställningsområde för
bo- och samhällsexpon LinköpingsBo2016.
Området ska både utgöra en första etapp för
fortsatt utbyggnad av Västra Valla och fungera
självständigt. Detta innebär att området förväntas växa fram över tid. Temporära markanvändningar ger också möjlighet för stadsdelen
att förändras över tid. Under 2016 planeras
en trädgårdsmässa vilken både kan bestå av
tillfällig markanvändning inom tävlingsområdet
men också kan visa kommande strukturer utanför området. Flyttbara bostäder och butikslokaler är exempel på tillfälliga användningar som
kan vara aktuella vid bo- och samhällsexpon.
Verksamheter att beakta
Ångströmhuset
Den speciella byggnaden Ångströmhuset är
byggt för att möjliggöra spetsforskning med
ett ca 4 meter högt elektronmikroskop, vilket
invigdes oktober 2011. Arkitekt: Tham & Videgård Arkitekter, 2011. Det extremt känsliga
instrumentet ställer extrema krav när det gäller stabilitet, temperatur, ljud, luftkvalitet och
elektromagnetiska fält. Plattan som mikroskopet står på är förankrad i utvald sprickfri berggrund och byggnaden är utformad med tre metallskydd för att reducera störningar från yttre
vibrationer och magnetfält. Platsen på Campus
Valla är noga utvald och den bästa möjliga.
Det finns alltså inte mera skyddsåtgärder som
kan vidtas för att isolera huset och instrumentet, utan det handlar om att minimera de yttre
störningarna.
Elektronmikroskopet har en specificerad upplösning på mindre än 0,7 Å (ungefär halva
avståndet mellan två atomer i en kiselkristall).
Installationen har visat sig särdeles lyckad och
den fördelaktiga lugna omgivningen gör det
möjligt att pressa instrumentets upplösning till
0,5 Å, vilket är nåbart i ett ytterst fåtal instrument i världen.
Eftersom instrumentet är ytterst känsligt för störningar och forskningen är världsledande, på
grund av den särskilda prestanda som uppvisats på befintlig plats, måste särskild hänsyn
tas gällande förändringar i närområdet. Det
närmaste området, ca 75 meter, ska helt undantas från ny bebyggelse och vägar/kablar/
rör. Försörjningsvägar, transformatorstationer, pumphus
Kan ett nytt område
och rör på/under/ovan mark
växa fram över tid?
ska också placeras med hänsyn till elektronmikroskopet
vad gäller riktningar och närhet, minst 200 meter från elektronmikroskopet.
Speciellt transformatorstationer bör placeras så
långt från Ångströmhuset som möjligt. Kända
risker är lågfrekventa ljudvågor/vibrationer
från trafik, vätskor/gaser som strömmar. Likaså
tillkommande varierande magnetfält (fordonstrafik/elkablar/elektriska maskiner/spårbunden trafik) kan komma att störa betingelserna
för att göra mikroskopi i Ångströmhuset. Byggnaden och de båda skyddsområdena markeras som C1.
Laborativa miljöer för biomedicin
Vid Linköpings universitet finns ett flertal internationellt erkända forskargrupper som bedriver excellent forskning inom området för biomedicin, med bland annat tumörforskning. För
att forskningen ska kunna bedrivas med högsta
möjliga framgång låter Universitetet uppföra
nya byggnader innehållande laboratorier, bio-
21
C
C1) Ångströmhuset, C2) Laborativa miljöer för biomedicin,
C3) Friidrottsarenan, C4) Hästhagarnas gräns, C5) Brandstation
Lambohov, C6) Kunskapslänken, kollektivtrafikstråk,
C7) Nationellt superdatacenter, NSC, C8) Hetvattencentral
C1
C4
C3
C6
C2
C7
C8
C5
22
0
100
200
300
400
500
medicinska resurser, undervisningsmiljöer och
kontor i den södra delen av tävlingsområdet.
Verksamheten är privat och kommer att avgränsas med ett staket följt av en vegetationszon. Ett
skyddsavstånd om minst 100 meter ska finnas
mellan del av verksamheten och framtida bostäder, skola och förskola. Det privata området
och skyddsområdet markeras som C2.
Friidrottsarenan
Friidrottsarenan (öppen som konstfrusen is-oval
vintertid) ligger centralt inom tävlingsområdet
och är belyst med sex belysningsmaster, tre på
vardera långsidan. Belysningsmasternas maxljus är 500 lux. Ljuset kan innebära viss störning för boende i närområdet. Friidrottsarenan
och belysningsstolparna markeras som C3.
Inom arenan förekommer arrangemang då
ljudanläggning används för speaker och musik. På sikt kan det även bli aktuellt att konserter eller liknande evenemang anordnas inom
arenaområdet. Frågan om ljus- och ljudstörning behöver uppmärksammas vid placering
av bostäder.
Valla gård
Norr om tävlingsområdet finns hagmarker som
hör till Valla gård där Valla ponnyklubb bedriver sin verksamhet. Verksamheten är ett värdefullt inslag i Västra Valla. Ur allergihänseende
ska ett avstånd på 20-25 meter finnas mellan
hage och bebyggelse. Avståndet är anpassat
efter områdets förutsättningar vad gäller vindriktning och förutsätter att en planterad zon
med buskar och träd finns mellan bebyggelsen
och hagarna. Bebyggelsens möte med hagen
ska studeras. Hagens gräns markeras som C4.
Brandstation Lambohov
Brandstationen norr om Slestadsrondellen
söder om tävlingsområdet kan ha utryckning
dygnet runt. På grund av ljud- och ljusstörning
samt övningsverksamhet får bostäder, skola
och förskola inte placeras närmare än 50 meter från brandstationens fastighet. Fastigheten
och skyddsområdet markeras som C5.
Trafikbuller
Mängden busstrafik på Kunskapslänken ger
relativt höga bullernivåer. Bebyggelse närmast
kollektivtrafikstråket ska utformas med skyddade utemiljöer. Kollektivtrafikstråket, i dagens
streckning, markeras som C6.
Nationellt superdatorcenter NSC
NSC är en organisation på Linköpings universitet som levererar storskalig beräknings- och
lagringskapacitet till akademisk forskning i
hela Sverige samt till SMHI och SAAB. Väster
om tävlingsområdet pågår byggnation av en
ny datorhall för att NSC ska kunna fortsätta expandera sin verksamhet. Hallen kommer initialt
att husera bortemot 3000 beräkningsservrar
vilket fördubblar dagens kapacitet. Den nya
byggnaden har dock potential att kunna inhysa mångdubbelt fler servar. Denna verksamhet
alstrar mycket värme, motsvarande ca 38˚C,
vilken kan återvinnas till andra funktioner som
till exempel växthus. Byggnaden markeras som
C7.
Hetvattencentral
Söder om tävlingsområdet ligger en hetvattencentral. Rekommenderat skyddsavstånd mellan
bostäder och hetvattencentral för 10 MW fastbränsle är 200 meter, enligt Boverkets riktlinjer
i ”Bättre plats för arbete” från 1995. Byggnad
och område markeras som C8.
23
Tekniska system
Energi och fjärrvärme
Vallastaden ska präglas av lågt resursutnyttjande. Detta innebär en strävan efter så låg nettoanvändning av energi som möjligt, ett optimalt
val av energikälla utifrån systempåverkan och
hur resurseffektiv energikällan är samt utnyttjande av möjligheten till lokal energiproduktion
och energiåtervinning.
Efter de lokala förutsättningarna i Linköping
ska fjärrvärme och fjärrkyla användas till uppvärmning, varmvatten och kylbehov. Utrymme
för ca 2-3 centraler för värmeväxling reserveras inom tävlingsområdet. Centralerna kräver
ca 10-15 m² och samordnas lämpligtvis med
nätstationer för elförsörjning.
Avfallshantering
Avfallshanteringen inom området ska lösas
med en stationär sopsug som även kan hantera
producentansvaret, det vill säga förpackningar. Ytan som behövs för en stationär sopsug
(utrymmet för själva terminalen) är ca 200 m².
Till det kommer angöringsytor för sopbilar. För
att sopsugen även ska kunna försörja framtida
utbyggnader österut behöver sopsugsterminalen ligga i den sydöstra delen av tävlingsområdet. Vid sopsugsterminalen ska även en mindre
återbrukscentral byggas. Terminalen ska integreras med övrig bebyggelse.
I området bör solceller på taken och integrerat i byggnadsmaterialen vara en naturlig del.
Möjligheten att orientera fasader mot sydväst
och sydost bör beaktas, men inte nödvändigtvis styra bebyggelsestrukturen.
Dagvatten
Dagvattenhanteringen i området ska präglas
av en långsiktig hållbar- och miljöriktig lösning.
Dagvattnet ska utnyttjas positivt i stadsbyggandet.
Eldistribution
Eldistributionen till och inom området kommer
att präglas av ett dynamiskt elnät som använder
ny teknik för så kallade ”smarta elnät” och är
anpassat för elinmatning i form av mikro- och
småskalig elproduktion. Möjligheten för eventuell användning av energilagring kommer att
ses över. Utrymme för 2-3 nätstationer om ca
15m² ska reserveras inom tävlingsområdet.
Dagvattnet ska avledas över gröna ytor eller
fördröjningsmagasin före anslutning till allmän
dagvattenhantering. Hårdgjord mark ska minimeras inkluderat tak, byggnader, asfalt etc.
Från hårdgjorda ytor ska det vara självavrinning utan hjälp av pumpsystem. Förorenat dagvatten bör renas innan avledning till allmänt
dagvattensystem.
Spill- och dricksvatten
Bebyggelsen inom tävlingsområdet kommer att
anslutas till allmänna spill- och dricksvattenledningar. Nya VA-ledningsstråk ska anläggas genom området. Dessa bör placeras på vardera
sidan om Smedstadbäcken som är den naturliga lågpunkten i området. VA-ledningsstråket
behöver en fri bredd (utöver Smedstadbäckens
sektion) på cirka 10 meter för att kunna skötas.
Utrymme för en pumpstation för avloppsvatten
ska reserveras inom tävlingsområdet. Ytan för
en pumpstation är ca 15 m². Pumpstationen
ska placeras i anslutning till Smedstadbäcken
24
i tävlingsområdets östra del. Avstånd mellan
bostäder och pumpstation ska vara minst 30
meter.
Smedstadbäcken
Smedstadbäcken (A3) avleder dagvatten från
stora områden uppströms tävlingsområdet.
Idag har bäcken en sektion med bottenbredd
på 3,5 meter och släntlutning 1:2. Lutningen
på bäcken är mycket liten cirka 0,6 promille
och avståndet från dikesbotten till dikeskant
har ett djup på cirka 4-4,5 meter. Den vattenförande arean i bäcken vid ett 30-års regn kräver
en area på ca 20 kvm. För att säkerställa den
framtida dagvattenavledningen måste denna
kapacitet behållas. Bäckens sektion kan omformas förutsatt att dikesbotten samt flödesarean
bibehålls. Se vidare Bilaga 3.
Geoteknik
Mycket översiktligt kan småhus i upp till två
våningar generellt grundläggas utan pålning
medan flerbostadshus i mer än tre våningar
generellt kräver pålning i hela området. Trevåningshus kan eventuellt grundläggas ytligt i
området närmast fastmarkskullarna i nordost.
Uppfyllnadslaster (med friktionsjord) under
byggnader med ytlig grundläggning bör begränsas till max 0,5 meter. Krävs högre uppfyllnader kan lasten kompenseras med lättfyllning.
Arkeologi
I dagsläget finns inga kända fornlämningar
som är av den betydelsen att de inte kan tas
bort eller bedöms vara mycket kostsamma att
undersöka.
25
Om området och dess
omgivningar
Linköpings Universitet
I Linköping finns ca 22 000 studenter varav
19 000 studenter på Campus Valla och 3 000
studenter på Campus US (Universitetssjukhuset). Linköpings universitet har även 6 000 studenter på Campus Norrköping och 70 studenter på Malmstens (Lidingö).
Campus Valla
Campus Valla (D1) ligger ca 3 km från Linköpings centrum. Idag finns fyra fakulteter, Filosofiska fakulteten, Hälsouniversitetet, Tekniska
högskolan och Utbildningsvetenskap.
Campus US
Campus US (universitetssjukhuset), ligger på
gångavstånd från Linköpings centrum och cirka tio minuter med cykel från Campus Valla.
Här finns utbildning och forskning inom Hälsouniversitetet. Campus US är integrerat med
Universitetssjukhuset i Linköping som har hela
Sveriges sydöstra region som upptagningsområde. På sjukhusområdet finns tre institutioner,
Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Institutionen för medicin och hälsa samt
Institutionen för medicinsk teknik.
Utveckling av Campus Valla
Universitetet har kontinuerligt arbetat med
att utveckla campus Valla och arbetet fortsätter. Just nu pågår ett intensivt arbete med att
förbättra, förnya och förändra på bred front.
Universitetet har initierat en utredning kallad
”framtidens campus” där framförallt undervisningsmiljöer som möter morgondagens undervisningsmetoder och modern teknik på ett
bättre sätt är i fokus. Andra prioriterade områden är förbättrade platser för studier utanför
lektionstid, ensam eller i grupp. En förändring i
restaurang och caféutbudet är också under omarbetning där ett mycket större grepp tas såväl
26
inomhus som utomhus. Då campusmiljön är en
sådan viktigt parameter för universitetets attraktionskraft kan man aldrig luta sig tillbaka och
säga ”nu är det klart” – Campus Valla är och
måste vara i en ständig förändring och förbättring. Universitetet ser mycket positivt på utvecklingen av den nya stadsdelen, då det erbjuder
universitetet ytterligare möjligheter att visa sig
och ”blanda sig”!
Akademiska Hus har tillsammans med Universitetet genomfört en workshop med fokus på
”morgondagens campus” i vilken universitetsdirektören, universitetsarkitekten och studenter
deltog tillsammans med Akademiska Hus och
arkitekter. Akademiska Hus har med utgångspunkt från resultatet från denna workshop tagit
fram ett utkast till visionsbild för Campus Valla.
Denna plan är i dagsläget inte färdigarbetad
och ska betraktas som en icke fastställd idéskiss.
Se vidare i dokumenten ”Campus Valla Utvecklingsplan” slutrapport 2008 och ”Vision Campus Valla” utkast 120131.
Planerad byggnation inom Campus
Valla
Linköpings universitet planerar för en ny byggnad (D2) utmed Corson. Byggnaden kommer
förutom undervisningsmiljöer innehålla kontorsarbetsplatser. Avsikten är att genomföra en
arkitekttävling under hösten 2012 och ambitionen är, under förutsättning att Universitetet beslutar sig härom, att den nya byggnaden kan
stå färdig sommaren 2015. Den tänkta placeringen av denna byggnad är mellan A-huset
(D3) och B-huset (D4).
D
D1) Campus Valla, D2) Ny byggnad universitetet, D3) A-huset, D4) B-huset, D5) C-huset,
D6) Corson, D7) Valla folkhögskola, D8) Valla koloniområde, D9) Valla Gård, D10) Friidrottsarena,
D11) Friidrottshall, D12) Försvarets forskningsanstalt, FOI, D13) Statens geotekniska institut, SGI,
D14) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, D15) Friluftsmuseet Gamla Linköping
Rydskogen
Gottfridsberg
Ryd C
D15
Östra Valla
Västra Valla
D8
D3
D5
D2
D9
D7
D4
Mjärdevi
Vallaskogen
D1
D13
D6
D14
D10
D11
D12
Vallastaden
Tinnerö
eklandskap
Lambohov C
Djurgården C
0
100
200
300
400
500
27
Stadsdelen Västra Valla
Stadsdelen Västra Valla domineras av Campus
Valla, universitetsområdet. Inom Västra Valla
finns även Valla folkhögskola (D7), koloniområde (D8), Valla gård (D9) samt arena (D10) och
hall (D11) för friidrott. Utöver dessa områden
finns även ett stort antal arbetsplatser bland annat Försvarets forskningsanstalt (D12), Statens
geotekniska institut (D13) och Statens väg- och
transportforskningsinstitut (D14).
Valla Folkhögskola
Valla folkhögskola (D7) ligger i anslutning till
Linköpings Universitet. På Valla Folkhögskola
går drygt 200 elever.
Campus Vallas historia
I 1967 års generalplan för Linköping anvisas
ett stort område inom Valla gård i västra Linköping för universitet och teknisk högskola.
Samtidigt lades den första dispositionsplanen
för universitetsområdet fram. Planen innehöll
en långt gången generalitet beträffande placering, rationalitet och teknisk utformning av
byggnaderna. De allra första utbyggnaderna,
som stod klara omkring 1971, omfattade husen A, B och C (D5). Lokaliseringen av de statliga verken Försvarets forskningsanstalt, Statens
geotekniska institut, Statens kriminaltekniska laboratorium och Statens väg- och transportforskningsinstitut innebar en omfattande utbyggnad
i slutet av 1970-talet.
Universitetsområdets fortsatta utbyggnad har
skett kring Corson (D6), det nordsydliga kommunikationsstråk som angavs redan i den
första utbyggnadsplanen. 1991 togs en ny
utvecklingsplan för universitetsområdet fram,
som anger en fortsatt utbyggnad mot öster.
Under 1990-talet har den yttre miljön uppmärksammats alltmer och parker, konstnärlig
utsmyckning samt våtmarker har anlagts. Inom
området har successiva utbyggnader skett och
sker alltjämt i forma av såväl ombyggnationer
som nybyggnader.
28
Valla gård
På Valla gård (D9) finns det tekniska och agrarhistoriska museer, ponnyridning, hästar, getter,
kaniner och andra djur. Det finns en minigolfbana
och en lekplats, Lill-Valla. Här finns också en ridanläggning där Valla Ponnyklubb bedriver sin verksamhet med lektionsridning, tävlingar och läger.
Parallellt med aktuell arkitekttävling för Vallastaden pågår en allmän arkitekttävling för
omdaning av Lill-Valla lekpark, se tävlingsprogram på Sveriges arkitekters hemsida.
Friidrottsarena och friidrottshall
Friidrottsarenan (D10) invigdes 2011. Linköpings nya huvudarena för friidrott ligger i direkt
anslutning till Campus Valla och kommunens
friidrottshall. Arenan är en komplett arena för
både träning och nationella tävlingar och har
8 löparbanor, läktare för 500 personer under
tak och separat kastplan för träning. Arenan är
också byggd för fotboll.
Friidrottshallen (D11) på Campus invigdes
2007 och är en komplett hall för friidrott med
banor och funktioner som uppfyller Svenska
friidrottsförbundets krav för nationella inomhustävlingar. Det finns också en fullmåttsplan för
innebandy, skolidrott m.m. Hallen är sammanbyggd med Campushallen.
Stadsdelen Mjärdevi
Direkt väster om Västra Valla ligger stadsdelen Mjärdevi, med Mjärdevi Science Park, en
framgångsrik företagspark med över 300 högteknologiska företag. Många av dem har sina
rötter i forskningen vid Linköpings Universitet.
Vallastadens närhet till en av Sveriges ledande
innovationsmiljöer kan skapa konstruktiv samverkan och synergi. Mjärdevi är under utveckling från park till urban innovationsmiljö. Uppdelningen mellan forskning och experimentell
utveckling, innovation, påhittighet och företagande blir allt mindre skarp. Här lever idén om
’Mjärdevi Science City’, där gränserna mellan
arbete och boende, sport och underhållning,
kultur och fritid suddas ut.
I den norra delen av Mjärdevi ligger Linköpings golfbana. En naturskön park- och skogsbana med 18 hål.
Stadsdelen Östra Valla
Den nordöstra delen av Östra Valla omfattar
ett äldre bostadsområde, Valla verksamhetsområde samt T1-området där utbyggnad med
bostäder skedde under 1990-talet och fram
till år 2003. I den västra delen av Östra Valla
finns friluftsmuseet Gamla Linköping och Vallaskogen.
Friluftsmuseet Gamla Linköping
Friluftsmuseet Gamla Linköping (D15) skapades för att bevara äldre byggnader och på så
sätt kunna berätta om gångna tider. I dag finns
ett hundratal byggnader i stadskvarteren och
vid Valla gård. Här finns trähus, kullerstensgränder, historiska trädgårdar, butiker, caféer,
restauranger och många museer. De allra
flesta har flyttats dit från Linköpings stad. Husen ligger runt ett gatumönster, som kopierats
från den gamla stadskärnan. En tredjedel av
byggnaderna flyttades hela. De övriga plockades ner och timrades upp på sin nya plats. De
flesta har behållit det utseende de hade innan
flyttningen. Gamla Linköping är ett av Östergötlands viktigaste besöksmål.
Vallaskogen
Vallaskogen i anslutning till Västra Valla och
Friluftsmuseet Gamla Linköpings är en tätortsnära skog där den norra delen av skogen
är avsatt som naturreservat, motiverat främst av
dess stora rekreationsvärden men även av den
rika floran. Delar av reservatet sköts idag som
en bondeskog med betande kor. En utökning
av naturreservatet planeras. Omkring 500 arter kärlväxter har hittats i området. Dessutom
innehåller området ett antal fornlämningar.
Stadsdelen Lambohov
Lambohov är en stadsdel under utbyggnad
sydväst om Västra Valla. De första lägenheterna blev klara under 1979. Under 1980-talet
byggdes stadsdelen ut successivt. Under 19922004 tillkom delen Lilla Mjärdevi väster och
sydväst om Lambohovs Centrum. En viss fortsatt utbyggnad i öster sker för närvarande.
I planeringen av Lambohov fick redan från
början socialtjänstens företrädare tillsammans
med bostadsföretag och arkitekt en ovanligt
framträdande roll. Socialtjänsten hade utifrån
en vision om att ”planera för gemenskap” formulerat en modell för social omsorg som skulle
bidra till att forma en plattform för samarbete
och gemenskap i grannskapet.
Syftet med socialtjänstens deltagande var att
bli ett alternativ till de hårt kritiserade förortsområden som byggts under sjuttiotalet. Området fick stor uppmärksamhet och studiebesök
trängdes under åttiotalet.
29
Stadsdelen Djurgården
– pågående stadsutveckling
Sydost om Västra Valla ligger Djurgården.
Djurgården är en framtida stadsdel i Linköping. Här planeras för 3-5 000 lägenheter
(6 000-8 000 invånare) och 200 000-300 000
kvadratmeter verksamhetsyta.
För närvarande pågår planarbetet för ett nytt
handelscentrum söder om Lambohovsleden.
Här planeras ca 20 000 m² handel, varav ca
11 000 m² för livsmedel. Handelscentrum ligger i direkt anslutning till stadsdelens torg där
även ett högkvalitativt kollektivtrafikstråk kommer att passera. Kollektivtrafikstråket kommer
att förbättra kollektivtrafikutbudet för Lambohov
väster om stadsdelen in mot Linköpings resecentrum.
Tinnerö eklandskap
Som en grön kil från söder når det östgötska
eklandskapet ända in i centrala Linköping. Tinnerö eklandskap är ett 687 ha stort kommunalt
naturreservat som bildades 2006. Reservatet
är ett uppskattat rekreationsområde.
Reservatet domineras av gamla ekar i ett böljande beteslandskap, där mängder av växter
och djur har sin hemvist. Insprängt bland ekhagarna finns barrskogar med en mångfald
svamparter, ekologiskt odlade åkermarker,
blomrika slåtterängar samt flera återskapade
30
våtmarker. Reservatet avslutas i söder av Rosenkällasjön. Sjön har sedan restaureringen
2003 blivit Linköpings närmsta fågelsjö.
Tinnerö är också rikt på fornlämningar. Spåren
i form av boplatser, fornåkrar och gravfält från
framförallt järnåldern är mycket välbevarade.
Tävlingstekniska bestämmelser
Arrangör
Tävlingen arrangeras av Linköpings kommun i
samarbete med Linköpings universitet, Akademiska hus och Sveriges Arkitekter.
Agneta Persson, Parkchef, Lunds kommun. Utsedd av Sveriges Arkitekter.
Johannes Tovatt, Arkitekt, VD Tovatt arkitekter.
Utsedd av Sveriges Arkitekter.
Tävlingens form
Tävlingen är en allmän tävling i ett steg.
Juryn äger rätt att tillkalla ytterligare sakkunnig
expertis som rådgivare.
Deltagarrätt
Tävlingen är i enlighet med LOU (lagen om
offentlig upphandling) öppen för alla, oavsett
nationalitet.
Juryns sekreterare är Claes Larsson, Arkitekt
SAR/MSA, Sveriges Arkitekter.
Tävlingsfunktionär
Tävlingsspråk
Tävlingsförslaget ska vara utfört på svenska.
Jury
Tävlingsförslagen kommer att bedömas av en
jury bestående av:
Anne-Charlotte Högner, Linköpings kommun,
Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen,
Drottninggatan 45, 581 81 Linköping.
Tel +46(0)13 26 32 09.
[email protected]
Programhandlingar
Muharrem Demirok (C), Linköpings kommun,
Kommunalråd med ansvar för samhällsbyggande. Ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden.
Jakob Björneke (S), Linköpings kommun, Kommunalråd, vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Karolina Ganhammar, Universitetsarkitekt, Linköpings universitet.
Anna Bertilson, Samhällsbyggnadsdirektör,
Linköpings kommun.
Jan Annerstedt, Professor vid Copenhagen Business School.
Lars Reuterswärd, Arkitekt, Director Mistra Urban Futures.
Birgitta Ramdell, Arkitekt, VD Form/Design
Center Malmö.
Programhandlingarna utgörs av följande handlingar:
1. Detta program
2. Bilagor till detta program
3. Grundkarta
4. Ortofoto
5. 3D-modell
6. Turistkarta, lagerindelad.
7. Idéprogram 2012-01-09
8. Campus Valla Utvecklingsplan, slutrapport
2008
9. Vision Campus Valla, utkast 120131
Om problem med nedladdning av filer, kontakta tävlingsfunktionären.
Ovanstående handlingar hämtas i digital form
på Sveriges Arkitekters hemsida www.arkitekt.
se/tavlingar eller databas www.e-avrop.com
Tävlingsdeltagare som önskar använda eavrop och saknar konto måste registrera sig
för att kunna delta i tävlingen. Utan registrerat
31
dwg-fil som redovisar förslaget. All redovisning
förutom 3D-modell och dwg-fil ska finnas på
planscherna.
konto på e-avrop.com får anbudsgivaren ej
svar på ställda frågor, ej tillgång till eventuella
kompletterande förfrågningsunderlag och får
ej heller del av tävlingens resultat via e-avrop.
Det åligger tävlingsdeltagare att kontrollera att
samtliga programhandlingar ingår i erhållet
förfrågningsunderlag.
Samtliga planscher ska även lämnas digitalt
i pdf-format på CD. Alla planscher ska ligga
i samma fil. Filen på planscherna ska lämnas
dels i en högupplöst version lämplig för tryck
dels i en version med mindre filstorlek som är
lämplig för webbpublicering.
OBS! Pdf-filerna av planscherna avsedda för
webbpublicering får ha en storlek av max 8
MB.
Tävlingsfrågor
Eventuella frågor om tävlingen ska ställas till
tävlingsfunktionären skriftligt via e-post. Frågorna ska vara tävlingsfunktionären tillhanda
senast 2012-04-27 kl 16.00.Frågor kan också
ställas via kommunens databas e-avrop senast
2012-04-27 kl 16.00. Märk all korrespondens
med ”Vallastaden – Allmän arkitekttävling”. Juryns svar kommer att läggas ut på databasen
e-avrop samt Sveriges Arkitekters hemsida senast 2012-05-07.
Registrerade prenumeranter aviseras via e-post
från e-avrop när kompletteringar till tävlingen
publicerats. Se länken nedan för mer information om Frågor och Svar:
www.e-avrop.com/information/levQA.htm
Tävlingsförslaget
- redovisning
32
Handlingar utöver dessa kommer att tas undan
från bedömning och utställning. Fysisk modell
tas ej emot.
OBS! Allt inlämnat digitalt material ska vara
rensat på spårbar information om upphovsman
mm för att garantera anonymitet.
Tävlingsförslag ska redovisa följande:
A. Vallastaden i dess sammanhang Vallastaden kommer att vara en av Linköpings många
pusselbitar under de närmaste decenniernas
stadsutveckling. Vallastadens koppling och
förhållande till både stadskärna och Universitet/Mjärdevi och andra omgivande stadsdelar
kommer att vara avgörande för boende, besökare och arbetande i Linköping.
Tävlingsförslag ska vara anonymt. Samtliga inlämnade ritningar och övriga handlingar ska
i nedre högra hörnet vara försedda med ett
motto.
Visionsplanschen ska belysa förslagsställarens
stadsbyggnadsintention i ett bredare perspektiv; Vallastadens plan (det avgränsade tävlingsområdet) skall redovisas som en del av den
större helheten.
Tävlingsförslag ska vara monterat på kartong
eller liknande i stående A1-format (59,4 x
84,1 cm) och får omfatta högst 5 planscher.
Därutöver ska en omgång av dessa planscher,
förminskade till A3-format, lämnas. All text på
planscherna ska vara läsbar på A3-kopiorna.
Utöver detta ska en fil med en översiktlig struktur med volymer redovisas i SketchUp samt en
Förslagsställaren uppmanas att i ord och bild
redovisa hur Vallastaden förhåller sig till närområdet och stadens centrala delar. Det står
förslagsställaren helt fritt att självständigt utforska närområdet och i enkla illustrationer
påvisa brister och möjligheter som kan få en
avgörande betydelse för Vallastadens framtida
utveckling.
Redovisas förutom med text och bild med
karta 1) med närområdet i skala1:7 500,
storlek 55,0x36,0 cm och karta 2) med stadens centrala delar i skala 1:15 000, storlek
44,0x30,0 cm.
C. En perspektivbild i marknivå från en för förslaget karaktäristisk miljö.
OBS! Om tävlingsförslaget skickas med posteller budbefordran ska kvitto utvisande inlämningsdag samt förslagets motto samtidigt översändas separat till tävlingsfunktionären. På
detta kvitto ska även anges ett telefonnummer
där kontakt kan nås med förslagsställaren under bevarad anonymitet i fall att tävlingsförslaget inte kommit fram. För förslag som lämnas
direkt till tävlingsarrangören ska denne lämna
kvitto som bekräftar att förslaget lämnats inom
utsatt tid.
D. För förslaget väsentliga detaljer.
Prissummor
B. Beskrivning av förslagets idéer, lösningar
och motiveringar till dessa.
E. Plan över tävlingsområdet i skala 1:1 000.
(Tävlingsområdet utsträckning i öst-västlig riktning behöver sträcka sig över del av två planscher.)
F. Snedbild – Vinkel och avgränsning enligt
scene 1 i 3D-modellen. Storlek 57,5x40,7 cm.
G. En fil med en översiktlig struktur med volymer som redovisas i SketchUp infogad i programmodellen.
H. En dwg-fil i kommunens koordinatsystem
(Sweref 99 1500 i plan) med enheten meter
som redovisar förslaget.
Inlämning
Tävlingstiden slutar 2012-06-11. Senast denna
dag ska tävlingsförslag vara inlämnat till posteller budbefordran adresserat till tävlingsfunktionären (eller lämnat direkt till tävlingsfunktionären senast kl 16.00). Förslag som lämnats
till post- eller budbefordran senast denna dag,
men som ankommer tävlingsfunktionären senare än 2012-06-18 kl 12.00, tas inte upp till
bedömning.
Förslaget ska åtföljas av ett förseglat ogenomskinligt kuvert, märkt med ”Namnsedel” och
förslagets motto. Detta kuvert ska innehålla
uppgifter om namn på förslagsställaren och
eventuella medarbetare.
Den totala prissumman är 900 000 SEK exklusive moms.
Bedömningskriterier
Förslagen kommer att bedömas utifrån de krav
och önskemål som ställts i programmet och utifrån följande kriterier, utan inbördes ordning:
Helhet
Struktur
Funktion
Utvecklingsbarhet
Genomförbarhet
Bedömning/utställning
Tävlingsförslagen kommer under bedömningstiden att ställas ut offentligt genom arrangörens
försorg. Plats meddelas senare.
Bedömningen beräknas vara färdig i början av
september 2012.
Publicering
Tävlingsjuryns utlåtande kommer att publiceras
i samband med att tävlingens resultat offentliggörs. Resultatet av tävlingen offentliggörs på
Sveriges Arkitekters hemsida samt e-avrop.
com. Sveriges Arkitekter och arrangören äger
rätt att publicera det samlade resultat på sina
hemsidor samt i tidningen Arkitekten. All publicering av tävlingsförslag efter avslutad tävling
kommer att ske med angivande av förslagsställarens namn.
33
Tävlingsprogrammets
godkännande
Ägande- och nyttjanderätt
Arrangören innehar den materiella äganderätten till prisbelönta tävlingsförslag.
Förslagsställarna innehar upphovsrätten och
behåller nyttjanderätten till sina förslag. Direkt
utnyttjande av förslag, helt eller i väsentliga
delar, kan ske först efter avtal med förslagsställaren.
Detta program är upprättat i enlighet med
byggsektorns gemensamma ”Tävlingsregler för
svenska tävlingar inom arkitekternas, ingenjörernas och konstnärernas verksamhetsfält,
1998”. Reglerna gäller om inte programmet
anger annat.
Program och bilagor är godkända av juryns ledamöter, vilka svarar för tävlingens genomförande. Ur tävlingsteknisk synpunkt är programmet granskat och godkänt för de tävlande av
Sveriges Arkitekter.
Juryns underskrifter
Returnering av förslag
Förslagen kommer inte att returneras.
Uppdrag efter tävling
Tävlingen syftar till att ta fram underlag för
fortsatt planarbete. Finner arrangören, efter
tävlingen och i enlighet med juryns utslag, att
någon eller några av förslagen kan vidareutvecklas kommer förhandling utan föregående
annonsering att ske med förslagsställare om
fortsatt uppdrag. Uppdraget bedöms kunna
omfatta medverkan i fortsatt planarbete och
i den fortsatta processen med att färdigställa
Vallastaden.
Finner arrangören skäl att frångå juryns rekommendation ska samråd ske med Sveriges Arkitekter.
Om upphovsmannen till vinnande förslag av
arrangören och Sveriges Arkitekters Tävlingsnämnd inte anses ha erforderliga erfarenheter
och resurser att handha uppdraget lämnas det
till denne i samarbete med en mer erfaren fackman, vald av denne själv och godkänd av arrangören.
Om tävlingen efter tre år ännu inte har lett till
uppdrag/inlett förhandlingar för vinnande förslag tillkommer det denne en ytterligare ersättning motsvarande prissumman.
34
Delaktighet idéer och inspiration
Planeringsprocessen
Planeringsprocessen kring Vallastaden och bo- och samhällsexpon ska omfattas av dialog, delaktighet och samverkan. Målsättningen är att genom olika arenor bjuda in till möten och utbyte av
idéer kring samhällsbyggnad och utvecklingen av Linköping.
Idéforum
På hemsidan för LinköpingsBo2016 finns ett idéforum. Forumet riktat sig till allmänheten. Här finns
möjlighet att ta del av idéer, synpunkter och diskussioner kring samhällsbyggande.
Medborgardialog för inspiration
Under april kommer medborgardialog att hållas vid tre tillfällen i Linköping. Mötena riktar sig inte
till de tävlande utan till allmänhet och specifika grupper i Linköping. Material från medborgardialogen kommer att publiceras på www.linkopingsbo2016.se som inspiration till de tävlande senast
den 7 maj. Materialet ska ses som inspiration och inte vara bedömningsgrundande. Förhoppningen är att varje tillfälle besöks av ca 100 personer.
Varje medborgardialog kommer att bestå av ett antal korta inspirationsintroduktioner och sedan
följas av gruppdiskussioner utifrån från följande teman.
Linköpings identitet
Här diskuteras vad som är karaktäristiskt och identitetsskapande för Linköping. Hur vill vi att Linköpings ska uppfattas i framtiden och vad kan Vallastaden bidra med för att stärka identiteten?
Stadsmiljö som inspirerar till möten
Medborgardialogen fokuserar på att ta reda på behov och önskemål vad gäller mötesplatser i
staden.
Hur får vi Linköping att hänga samman
Diskussionen kommer att beröra vad det är som gör att en stadsdel upplevs tillåtande och inkluderande samt vad som gör Vallastaden till en del i staden.
35
LINKÖPING BO & SAMHÄLLSEXPO
LinköpingsBo2016 är ett samhällsbyggnadsprojekt som ska resultera i en
helt ny stadsdel vars första etapp Vallastaden ska stå klar sommaren 2016. Det är också
namnet på det bo- och samhällsexpo som går av stapeln när första etappen är klar.
Under resans gång kommer LinköpingsBo2016 att vara en plattform för en mängd
viktiga, inspirerande och framåtblickande möten, seminarier, workshops och utställningar.
Dialog och delaktighet är i fokus under hela arbetet fram till 2016.