Kyrkporten nr 3/2010

Download Report

Transcript Kyrkporten nr 3/2010

KYRKPORTEN
Vid Mariagårdens återinvigning deltog bland andra katolska församlingens Henrik
Roelvink, pilgrimsprästen Tomas Wettermark och Vadstenas kyrkoherde Torbjörn
Ahlund.
Mariagården invigd för sina nya uppgift
Linköpings stadsmissions behandlingshem i Mariagården ger långtidsdömda män möjlighet att i klostermiljö förbereda sig på att slussas ut i
samhället. Vid invigningen deltog landshövding Elisabeth Nilsson, biskop Martin Lind och kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén.
På plats fanns även Birgittasystrar, Mariadöttrar, präster och förtroendevalda från Vadstena församling och andra samfund i staden.
Se sidorna 2,3 och 4
Vadstena och Dals församlingsblad Nr 3/2010
Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén talade vid invigningen av Linköpings
stadsmissions nya utslussningsenhet i Vadstena.
Mariagården - utslussning i klostermiljö
Det var en stor glädje att få vara
med om Mariagårdens invigning
som utslussningsenhet för långtidsdömda som avtjänat merparten av sitt straff. Redan har personal och boende blivit självklara
församlingsbor som delar gudstjänstlivet i Klosterkyrkan.
Jag är övertygad om att Mariagårdens folk har mycket att dela med sig
av till församlingen.
En sak som jag med häpnad hörde av en intagen var att ett av hans
största ögonblick var när han för första gången fick skriva under sin egen
självdeklaration samt när han första
gången på länge fick betala sina månadsräkningar med egna hoparbeta2
de pengar. Han beskrev det som en
seger och talade om lyckokänslan av
att äntligen ha fått bli en ”Svensson”
som är inne i samhället – inte utanför
i destruktiv kriminalitet som han varit förut och mått så dåligt i.
Tänk om jag bara kunde få ett uns
av den känslan och stoltheten som
han kände över att vara en del i samhället.
Andlig gemenskap
Man talar i Mariagården om Klosterbröder. Givetvis är det inte ett kloster i traditionell mening men dock
en stark andlig gemenskap där man
delar vardag och fest, arbete och vila,
bön och arbete liksom i ett kloster.
Andligheten är ett signum för Ma-
riagården och de dagliga bönerna
som börjar med Klosterkyrkans morgonmässa ingår i livsrytmen.
Jag har i ett annat sammanhang
hänvisat till uttrycket att ”Religion
är till för människor som är rädda för
helvetet och Andlighet är till för dem
som redan varit där.”
Andlighet handlar inte om vilken
religion man tillhör eller vilken tro
man har. Det handlar om att se att
man är insatt i ett större sammanhang och att mitt liv har betydelse i
det sammanhanget. Jag är ingen isolerad ö. Andlighet finns hos hinduer,
muslimer, buddister, kristna, agnostiker och ateister.
I andligheten kan vi bli förenade utan att jag behöver ge upp den
identitet som jag funnit som kristen
eller att någon annan behöver uppge
sin identitet. Vi delar erfarenheter av
varandra .
De två nycklarna
Det var stort att höra generaldirektör Lars Nylén tala vid invigningen.
Han berättade bl a om hur han vid ett
besök i Vatikanen blev inspirerad till
kriminalvårdsverkets nya vapen.
Han såg och fick berättat om Petri
två nycklar. Bindenyckeln och lösenyckeln. Den viktigaste av dem är lösenyckeln. Den som låser upp.
I vapnet som pryder kriminalvården numera finns alltså en silvernyckel (bindenyckeln) och en guldnyckel
(lösenyckeln).
Visst behövs bindenyckeln – den
som får människor att se sitt eget ansvar och att göra något åt det.
I kriminalvården handlar det om
att i fysisk mening låsa in människor.
Landshövding Elisabeth Nilsson och biskop Martin Lind.
I allmänmänskliga termer handlar det
om hur vi själva låser in oss genom
det vi gör som skapar skuld hos oss.
Vi behöver också där bli medvetna
om vår inlåsthet, vår bundenhet och
ofrihet.
Samtidigt är lösenyckeln den viktigaste. Den kan efter det att vi tagit
vårt ansvar bli nyckeln till frihet, till
nytt liv där vi upprättade och rakryggade kan leva ett befriat liv. (Matt.
16:19 Joh. 20:23)
I konkret fängelsemiljö handlar det
om att dörren till friheten låses upp.
I andliga termer handlar det om
hur vi i förlåtelsen blir upprättade
och befriade. Kanske är det därför
som Heliga Birgitta kallar porten in
i kyrkan för just Förlåtelsens port?
Forts. nästa sida
3
Mariagården invigd...
Alla som kommer till kyrkan tyngda
av skuld och skam blir genom förlåtelsens port avlyfta bördan och vi
kan omslutna av Guds kärlek möta
varandra och Gud utan vare sig skuld
eller skamkänslor utan som bröder
och systrar.
Försoningens sakrament
I bikten – som är tillgänglig för alla
som ber om den – finns möjlighet att
påtagligt inför Gud lägga av det som
skuldtynger oss och tydligt höra att
förlåtelsens och upprättelsens ord
blir sagda just till den biktande.
Bikten kallas ibland för Försoningens sakrament.
Mer om bikten och hur den går
till kan du läsa om i Svenska kyrkans
Kyrkohandbok, sid 1753 i kyrkans
psalmbok eller på vår hemsida.
I och med Mariagårdens nya funktion i Vadstena har vi fått ytterligare
en plats för försoningen att verka.
Försoningen med mitt liv och mitt
bagage, försoning mellan människor,
försoning mellan Gud och mig själv.
Gud ge mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden
Amen
Torbjörn Ahlund
kyrkoherde
4
Den helige Franciskus. Målning av
José de Ribera 1643, Palazzo Pitti i
Florens.
Franciskus bön
Herre, gör mig till ett redskap för
Din Frid
Hjälp mig att bringa kärlek
där hatet gror
Tro där tvivlet råder
Hopp där förtvivlan härskar
Hjälp mig
Att skänka förlåtelse, där oförätt
begås
Att skapa endräkt, där oenighet
söndrar
Att sprida ljus, där mörkret råder
och bringa glädje, där sorgen bor.
Mästare, hjälp mig söka
Inte så mycket att bli tröstad
som att trösta
Inte så mycket att bli förstådd
som att förstå
Inte så mycket att bli älskad
som att älska
Ty det är genom att ge som vi
kan ta emot
Genom att förlåta som vi kan få
förlåtelse
Genom att mista våra liv som vi
kan vinna det
Det är genom döden
vi uppstår till Det Eviga Livet.
Re:Orientdagar i Vadstena
Re:Orient är en sammanslutning
som vill verka för kulturellt och
andligt utbyte med orienten här
i Sverige. Organisationen har sitt
säte i Stockholm men har under
flera år har ett par sommardagar
förlagda i Vadstena och i samverkan med Svenska kyrkan bjudit på
många spännande programpunkter.
Vadstenadagarna handlar om utbyte mellan de religioner som har
Abraham som gemensam nämnare,
islam, judendom och kristendom.
Föredragshållare var bl a ärkebiskop emeritus KG Hammar som också
deltog i samtalen i Gamla teatern där
många från både Vadstena och övriga
landet samlats.
Under rubriken ”Shechina – det feminina hos Gud” höll historikern Ingrid
Lomfors föredrag.
Gud skapade människan till sin
avbild. Till man och kvinna skapade
Gud dem. Betyder det att Gud har en
manlig och kvinnlig sida?
Ja, det menar den judiska mystiken. I denna tolkningstradition av
skapelseberättelsen separerade den
kvinnliga dimensionen från Gud och
blev osynlig.
Vissa menar att Shechina gick i
exil. Vad betyder det för vår syn på
Gud som allsmäktig?
Hur ska Shechina hitta ”hem”?
Och vad händer när det gudomligt
kvinnliga och manliga förenas?
”Moder jord svettas” var rubriken
för ett samtal mellan biskop emeritus Martin Lönnebo och journalisten
Gunilla Kindstrand (bilden).
Våra drömmar om ändlös materiell utveckling som ska skänka världen
fullkomlig lycka håller snabbt på att
bli den stora mardrömmen.
Den bästa kulturen världen har
skådat kan bli den värsta. Men vilka
andra bättre drömmar finns?
Hur skapar vi en hållbar utveckling för både jordens och själens
landskap?
Vadstena kyrkokör
startar torsdagen den 2 september
kl. 19 i Vadstena församlingshem
Gregoriansk sång
torsdag 9 september kl. 17.15
i Klosterkyrkan
5
Fritidshemmet Tussilagon fyller tjugo
Tussilagon startade för tjugo år sedan, till en början med plats för sexsju barn. Initiativtagare var kyrkoherde Kjell Karlsson och Vätternkyrkans Ragnhild Djärf. Idag finns femtio barn i verksamheten och flera
står i kö för plats.
Tussilagon, eller Tussi som barnen
säger, erbjuder skolbarnsomsorg med
kristen profil. Fritidshemmet drivs av
Ekumeniska föreningen Tussilagon
med medlemmar från alla Vadstenas
församlingar.
Fritidshemmet har bland annat
som målsättning att tillvarata barnens nyfikenhet, att ge utrymme för
lek, fysisk aktivitet och skapande
verksamhet.
Man vill också verka för demokratiska värderingar, jämställdhet och
omsorg om miljön.
6
Tussilagons vision är att bedriva skolbarnsomsorg på kristen grund, där
Joakim Magnusson är föreståndare.
varje barn utvecklas till en trygg och
medkännande människa.
Barnen kan komma till fritids på
morgonen, före skolan, på eftermiddagen, efter skolan samt på lov när
föräldrar arbetar, studerar eller är
upptagna av annat.
Alla församlingar
Joakim Magnusson leder verksamheten tillsammans med Gunilla Håkansson, Barbro Backman och Cathrin
Hesselstrand.
Carolin Falk, pedagog i Vadstena
församling, är kaplan. Under hennes
föräldraledighet är Henrik Juneaus,
Pingstförsamlingens pastor, ersättare.
Ekumeniska föreningen Tussilagon
har alltså medlemmar från alla Vadstenas församlingar.
Alla kan bli medlemmar. Årsavgiften är 150 kr per person eller 300 kr
för en familj. Pengarna används för
att göra någonting som barnen har
glädje av.
Fritidshemmets hemsida har adressen www.tussilagon.se
KYRKPORTEN
Ansv. utgivare
Torbjörn Ahlund Tel. 298 52
Bengt Bylund
Tel. 104 35
Redaktör
E-post: [email protected]
Redaktionskommitté
Christer Staaf
Tel. 298 50
Hans Merseburg Tel. 210 75
Sten Danielsson
Tel. 105 71
Marianne Petersson Tel. 240 58
7
”…när ni samlas har var och en något att bidra med…”
Om frivilligt engagemang i Svenska kyrkan
Alla vi som på något sätt vill höra till kyrkans sammanhang är delar i en helhet där delarna har olika funktion och kompletterar varandra.
Uppdraget vi har tillsammans är att
vara Guds medarbetare, att återspegla Guds kärlek bland de människor
vi möter.
Gud kan använda alla och alla har
något att bidra med.
Citatet i rubriken är hämtat från
1 Kor 14:26. Paulus använder också
bilden av kyrkan som en kropp, där
olika delar har olika funktion, men
alla delar behövs för helheten.
Alla uppgifter är lika mycket värda,
antingen jag har ett uppdrag i församlingen eller är en god medmänniska i
skolan eller på jobbet, antingen jag
ger mycket av min tid eller lite.
Vi har alla olika förutsättningar
och olika livssituation och det är också olika under skilda delar av livet.
Fakta om frivillighet
Väldigt många människor utför något slags frivilligt arbete. Cirka 50
procent av Sveriges befolkning utför
ideellt arbete i någon slags organisation.
Vanligast är det inom idrottsrörelsen men frivilliga insatser i socialt
inriktade organisationer har ökat och
cirka 20 procent av befolkningen är
aktiva i sådana insatser.
Här räknas kyrkorna in. I Svenska
kyrkan har sedan decennier mycket
av den kyrkliga verksamheten skötts
av anställda medarbetare. En rike8
dom av olika verksamheter har växt
fram men samtidigt har det medfört
att de som inte varit anställda eller
förtroendevalda ofta blivit passiva
konsumenter av kyrklig verksamhet.
Även i Svenska kyrkan har frivilligengagemanget på senare år ökat.
Varför engagera sig?
Ibland är det skönt att få vara passiv och mottagande men i längden
känns det oftast bättre att vara med
i ett sammanhang där man är delaktig, kan påverka och känner att man
betyder något.
När man i undersökningar frågat
ideellt engagerade människor vad de
får ut av sitt engagemang, är några
vanliga svar:
– Jag känner mig behövd.
– Det är roligt.
– Jag lär mig mer om hur andra
människor har det.
– Jag har fått nya vänner.
– Det skapar mening i livet.
– Jag får bättre självförtroende.
Frivilliga i Vadstena
och Dals församlingar
I Vadstena och Dals församlingar
finns en rikedom av frivilliga medarbetare i många olika uppgifter, t ex:
❍ sångare
❍ musiker
❍ barn-, konfirmand- och ungdomsledare
❍ vaktmästare och nyckelpigor
❍ utdelare av Kyrkporten
❍ vid bokbordet i Klosterkyrkan
❍ gudstjänst- och kyrkvärd
❍ sopp- och fikafixare
❍ rullstolskörare, högläsare och
sångare på äldreboenden
❍ besökare och födelsedagsuppvaktare
❍ förtroendevalda
❍ syföreningar och arbetskretsar
❍ internationellt engagemang
Att det redan finns många frivilliga
betyder inte att det inte behövs fler,
både i uppgifter som nämnts ovan
och inom andra områden, t ex trädgårdsskötsel, information och marknadsföring, ekonomi, administration,
förbön, ta emot pilgrimer och besökare tillsammans med Pilgrimscentrum eller något annat du tycker behövs i helheten.
När många bidrar blir det mera gjort
och perspektivet blir vidare.
Om du inte redan är engagerad
och har tid, kraft, lust och möjlighet
att bidra med något, hör av dig till
kontaktpersonen för de områden du
är intresserad av (kontaktuppgifter –
se baksidan):
Barn: Lena Anér
Ungdom: Peter Wigren
Musik: Marie-Louise Beckman
Gudstjänst: Christer Staaf, Hans
Merseburg
Diakoni: Helena Svensson
Fastighet och trädgård: Stefan Svensson
Hushåll: Maria Sundelius
Information: Marianne Karlsson
Administration och ekonomi: Marianne Johansson
Egna tankar och idéer: Vem som
helst…
9
Lydia Wahlström - pionjären som fick
Lydia Wahlström var en pionjär inom rörelsen för kvinnans rösträtt
och en av de första kvinnor som avlade högre akademisk examen vid
Uppsala universitet. Om hennes liv berättar prästen Birgitta Rengmyr
Lövgren.
Kyrkoherde J G Wahlström i Västerås
Barkarö hade fyra döttrar: Ida, Edith,
Clara och Lydia. De fick en ordentlig
yrkesutbildning, vilket inte var självklart för flickor födda på 1850- och
1860-talen.
Ida blev sjuksköterska, Edith fick
gå på Tekniska skolan i Stockholm,
sedermera Konstfack. Clara fick resa
till Frankrike och studera och blev
vid hemkomsten lärarinna i franska.
Viljestarka flickor
Alla systrarna Wahlström var viljestarka, men tuffast av alla var den
yngsta, Lydia, född 1869. Hon älskade mest att vara bland pigorna och
drängarna och hugga i med allsköns
praktiskt arbete. Sen kom hon till en
skolpension i Rackeby i Västergötland.
I sina dagböcker från barn- och
ungdomstiden, som är bevarade i
Kungliga bibliotekets samlingar tillsammans med en stor mängd brev,
berättar hon om att hon varit ”i hårdt
slagsmål med en gosse”.
Kyrkoherden torde vid det här laget ha insett att hans yngsta dotter
inte var någon vanlig pensionsflicka.
Hon fick den utbildning en son
skulle ha fått: studentexamen och
studier vid Uppsala universitet, som
ledde fram till en doktorsgrad i historia år 1898. Sen blev hon studierektor
10
Lydia Wahlström, (1869 - 1954) historiker, pedagog och författare intog en ledande ställning inom den svenska kvinnorörelsen.
vid Åhlinska skolan i Stockholm.
Det var pappa hon höll av fast hon
tyckte han var fasligt slö. Vid ett tillfälle såg hon i kyrkohandboken de
prästlöften han en gång hade avgivit
om att offra allt i Vår Herres tjänst.
Han satt i sin gungstol och rökte sin
pipa och läste tidningen. En adjunkt
som han avlönade skötte det mesta
av prästtjänsten. Till hans försvar
kan sägas att han var rätt till åren när
Lydia föddes och att det på den tiden
sin viloplats på Rogslösa kyrkogård
inte fanns pension. En präst hade sin
tjänst tills han dog, och om han inte
orkade fick han avlöna en yngre kollega.
Väckelserörelsen
När Lydia gick på gymnasiet i Stockholm kom hon i kontakt med väckelsekretsen kring lord Radstock, en
innerligt from rörelse med engelsk
färgning. Lydia blev omvänd; hon
deltog i sammankomsterna i olika
högreståndshem där man föll på knä
och bad mot sammetsklädda stolar.
Och så var det tedrickning förstås.
Också under studenttiden i Uppsala genomgick hon en omvändelseupplevelse när Ruth Rouse, en engelsk akademiker, kom på besök för
att bilda ett kristligt studentförbund
för kvinnliga studenter.
Det som hände var att Lydia inte
kunde låta sina religiösa upplevelser
vara i fred. Hon måste analysera dem,
och efter en tid hade hon på något
sätt förstört det hon varit med om.
I Uppsala hade hon några radikala år - hon vistades i staden 1888
- 1898 - när hon tillhörde föreningen
Verdandi och tillverkade likör tillsammans med manliga studenter på
Kemikum.
Hon mötte också studentkårens
ordförande Nathan Söderblom. I en
av sina romaner ”Sin fars dotter” ger
hon ett charmfullt porträtt av honom.
Nathan Söderblom blev hennes
livs kärlek. När hon på 1920-talet
kände en stark längtan att konvertera
till den romersk-katolska kyrkan var
det tanken på honom som höll henne
tillbaka. Hon kunde inte ”överge Nathan Söderbloms kyrka”.
Som studierektor hade hon aldrig
heltidstjänst. Hon ville ha möjlighet
att föreläsa runtom i Sverige. Det var
föreläsningsföreningarnas stora tid
och hon genomkorsade landet med
föreläsningar i historia och kyrkohistoria.
Föredragshållare
Några år efter sekelskiftet var hon
också ordförande i Landsföreningen
för kvinnans politiska rösträtt.
Den kristna studentrörelsen blommade och Lydia var ofta föredragshållare och ledare inom den kvinnliga grenen. Fotografier visar skaror
av flickor i vita sommarklänningar,
prydda med små blombuketter, och
med stora frisyrer där studentmössan
tronar överst.
Flera av hennes elever läste efter
studentexamen teologi, och vad skulle det bli av dem?
Hon började kämpa för kvinnans
rätt till prästvigning. Det var frågans
första period i Sverige, 1920-talet,
och naturligvis föll den. Lydia hade
inte räknat med annat men det var en
början. Förr eller senare skulle den få
sin lösning.
Hon besökte Tyskland med jämna
mellanrum. En av hennes studentkamrater hette Ellen Amman (född
Sundström) och var katolik, utbildad
sjukgymnast och grundare av BayArtikeln fortsätter på nästa sida
10
Lydia Wahlström - pionjären...
erns katolska kvinnoförbund. Hon
startade även en järnvägsmission för
flickor som kom in från landet för att
arbeta i storstaden.
Varnade för nazismen
Lydia berördes djupt av väninnans
fromhet och genom Ellen förstod hon
också tidigt farorna med nazismen.
En dag fick Ellen Amman besök
av en än så länge ganska okänd man,
Adolf Hitler, som ville att hon skulle
föra in Bayerns katolska kvinnoförbund under nazismen. Ellen Amman
sa nej. Och Lydia började i tidigt trettiotal resa runt i Sverige och varna för
nazismens faror.
Författare och föreläsare
Efter pensioneringen 1934 arbetade
Lydia Wahlström i ännu två decennier med föreläsningar och författande. I juni 1954 dog hon på Karolinska sjukhuset. Professor Nanna
Svartz, en gång Lydias elev, satt hos
henne just när hon dog.
Och varför är hon begraven på
Rogslösa kyrkogård, där hon av allt
att döma inte har någon anknytning?
Förklaringen är denna: bland Lydia
Wahlströms nära personliga vänner
utanför skolan fanns en flicka som
hette Anna Gustafsson från Djurkälla
i Väversunda.
Hon var åtta år yngre än Lydia,
och Anna säger om Lydia att denna
var för henne både mor och syster.
Det blev en katastrof för Lydia när
Anna Gustafsson i december 1904
förlovade sig med filosofie licentiaten
Gideon Danell. Dock fortsatte vän11
Lydia Wahlströms grav på Rogslösa kyrkogård
skapen och när Lydia avslutade sitt
stora verk om den svenska kvinnorörelsen dedicerade hon det till Anna
Danell. Hon blev gudmor åt deras
dotter Brita.
Makarna Danell vilar på Rogslösa
kyrkogård och alldeles intill finns Lydia Wahlströms grav.
Birgitta Rengmyr Lövgren
Artikelförfattaren är teol. dr och
komminister em. Hennes avhandling
från 1982 har titeln ”Personlighetens
sakrament. Lydia Wahlströms författarskap och tänkande i religiösa och
kyrkliga frågor 1900 - 1925”.
Musikalen
I början... en resa
till jordens barndom
Torsdagen den 11 november
Klockan 18.00
i Vätternkyrkan
Kontaktpersoner
för syföreningarna
Missionskretsen
Elisabeth Gustafsson tel.105 21
SKUT-kretsen
Margareta Larsson tel. 311 27
Lapptäcket
Gudrun Gunnarsson tel. 109 42
Herrestad
Marianne Petersson tel. 240 58
Källstad
Helena Agnemar tel. 240 78
Rogslösa
Maud Kratz tel. 200 19
Väversunda
Ingrid Pettersson tel. 210 43
Hov
Bojan Larsson tel. 300 12
En föreställning med
barn och ungdomar
från Vadstena och Dal
Musiker
VARMT VÄLKOMNA!
Vadstena och Dals församlingar
i samarbete med Vätternkyrkan
SKUT
Öppet hus
i församlingshemmet
Lördag 9 oktober
Kl. 10 -13
12
Frivilliga värdar tillsammans med Pilgrimscentrums Ewa Lund (tredje fr. v.)
Växande skara pilgrimer söker sig till Vadstena
Pilgrimssommaren i Vadstena lockar allt fler besökare. Här tas de väl
om hand av Pilgrimscentrum och de omkring 30 personer som delar
på upgiften att vara pilgrimsvärdar. Många återkommer sommar efter
sommar för att under en intensiv vecka hjälpa till med att ta hand om
den ökande skaran pilgrimer - den nya folkrörelsen.
Pilgrimsvärdarna städar, diskar och
bakar och talar gärna om de stimulerande mötena med besökare från när
och fjärran.
En pilgrim är enligt ordböckerna
en person som vallfärdar till en helig
ort.
Till Vadstena kommer också många
konfirmander med sina präster och
ledare för att delta i bönestunderna
i Klosterkyrkan och samvaron i Pilgrimscentrums vackra lokaler invid
kyrkan och Örtagården.
13
Pilgrimsvärdarna berättar om entusiastiska ungdoms- och pensionärsgrupper från olika platser i Sverige
- och Norden. I genomsnitt kommer
mellan hundra och hundrafemtio personer per dag till Pilgrimscentrum.
En del har rest från Tyskland och
Danmark för att med Vadstena som
utgångspunkt vandra till exempelvis
den lilla medeltidskyrkan i Nässja ute
på slätten.
Under pilgrimssommaren har en
uppskattad programpunkt varit tis-
Ambassadör Fredrik Vahlquist berättade om sin väg från Vadstena ut i världen.
Foto: Torbjörn Ahlund
dagsmötena under valnötsträdet i
Örtagården.
Bland föredragshållarna märks
vadstenasonen, ambassadören Fredrik Vahlquist. Han berättade bland
annat om sin nuvarande stationering
i det starkt katolska Kroatien och gav
även återblickar på tiden som svenskt
sändebud vid Den heliga stolen (Vatikanen) i Rom.
Pilgrimsvärdarna
sammanfattar
den fem veckor långa pilgrimssommaren med nyckelorden samtal, enkelhet, gemenskap och tillåtande atmosfär.
Vadstenaguiden Viveca Sörensen
har lett vandringar med pilgrimstema.
Ett ökat antal deltagare har följt henne under rubriken ”Pilgrimer, helgon
och klosterfolk” och många stannar
i Klosterkyrkan för att vara med på
pilgrimsmässan strax före lunch.
Omkring 400 personer har följt
med på vandringarna med pilgrimstema sedan den 5 juli.
Kyrkogårdsvandring
Spetshandlares gravar
med Gudrun Gunnarsson
Söndag 12 sept kl 15.00
Vadstena Nya kyrkogård
Samling vid gravkapellet
Välkommen!
14
Lunchmusiken fortsätter och spännande körbesök väntar
De uppskattade lunchkonserterna i
Klosterkyrkan fortsätter under hösten. Församlingens musiker samarbetar med Folkhögskolans sång- och
pianolinjer. Lunchkonserter tisdagar
kl. 11.45 (från 14 september)
Ett gregorianskt dygn arrangeras
den 6 och 7 oktober, med sång ur
Birgittaofficiet.
Flera intressanta körbesök äger rum
under hösten.
❍ Lördagen den 25 september kl.
17 framträder Ängby kammarkör.
❍ Lördagen den 9 oktober kl. 17
håller KFUM sångarting med körsång, orgelmusik och solosång.
❍ Lördagen den 18 september
kl. 10–15 kommer organisten Jan
H. Börjesson för att undervisa om
psalmspel på romantiska orglar.
Orgelexperten Axel Unnerbäck inleder och arrangörer är Vadstena församling, Linköpings stift och OLIVA
- orglar i Vadstena och Linköping.
Konsert
Fållingekvartetten
Musik av A. F. Lindblad, m. fl.
Söndag 21 november kl. 18.00
Vätternkyrkan
Kråkegatan 21, Vadstena
Gunnar Språng, violin
Johannes Ullström, violin
Fredrik Andersson, viola
David Ullström, violoncell
Entré: frivillig gåva
Arr. Vadstena Musikförening,
Vadstena Församling, Vätternkyrkan, Sensus
www.vadstenamusikforening.se
15
KFUK-KFUM höll 2008 riksting i Stockholm och i höst är det alltså dags för
sångarting i Vadstena och Klosterkyrkan.
Det blir framträdanden av mans- och
damkörer, förbundskör samt orgelsolo
av Stockholmskörens dirigent Mathias
Kjellgren
❍ Lördagen den 16 oktober kl.
19 blir det körfest med sångare från
Stockholms katolska stift
❍ Söndagen den 24 oktober kl.
18 blir det orgelkonsert med Christer
Sundstrand.
❍ Lördagen den 30 oktober kl. 15
konserterar Gustav Vasa kammarkör
under ledning av Lars Fredén.
❍ Lördagen den 20 november kl.
17 blir det konsert för sopran och
orgel. Anna Bogati, sång och MarieLouise Beckman, orgel.
Öppet församlingshem
Öppet hus med café, pyssel, läshörna, sångstunder för alla åldrar
i Vadstena församlingshem
Torsdagar kl. 13.30 - 16.00
(Jämna veckor allsångsstund mellan kl. 15.00 och 16.00
Birgittafesten
I början av sommaren arrangerades
traditionsenligt Birgittafesten i Vadstena. Biskop Martin Lind invigde på
Stora Torget och sedan följde en rad
aktiviteter.
Musik på gator och torg, demonstration av stenhuggerikonsten, pilgimsvandring till Vadstena och så en
Birgitta-mässa i Klosterkyrkan för att
nämna några av programpunkterna.
Turistbyrån invigde en utställning
om Birger Jarl och hans tid.
Ingemar Lindaräng berättade om
Begineras verksamhet i Vadstena och
Civilförsvaret visade hur man skall
göra om man går vilse i skog ochmark.
Birgittafesten avslutades i Klosterkyrkan med en konsert av Betlehemskyrkans kör från Göteborg.
2 sept
9 sept Allsångsstund
16 sept
23 sept Allsångsstund
30 sept
7 okt Allsångsstund
14 okt
21 okt Allsångsstund
28 okt
4 nov har vi höstlov
11 nov
18 nov Allsångsstund
25 nov
2 dec Allsångsstund
9 dec
Missionskretsen
Obs! Vi träffas första tisdagen i månaden
7 september kl. 15.00
Symöte, Församlingshemmet
5 oktober kl. 15.00
2 november kl. 15.00
30 november kl. 15.00
4 december kl. 14.00 – 17.00
Julförsäljning, Församlingshemmet
Kyrkkaffe
17 oktober Klosterkyrkan
6 januari Pilgrimscentrum 16
Vadstenas sommarkonfirmander
en helige Johannes Döparens dag 27 juni konfirmerades de flesta
D
vadstenaungdomarna i år. Konfirmationstiden har liksom de senaste åren präglats av att äldre ungdomar tar ansvar för yngre.
Gruppen har samlats på söndageftermiddagar under året då konfirmanderna har fått uppleva
vad kyrkan är på olika
sätt, gjort pilgrimsvandringar,
deltagit
i olika projekt som;
vadstenamötet, julspel,
ikonmålarkurs mm.
Konfirmandtiden
avslutades med den
längre pilgrimsfärden
för tillit till bröderna i
Taizé i Frankrike.
Särskilt minns vi nog
Broder James som led17
de ungdomssamlingarna i år. Han var
både rolig och mycket pedagogisk!
Flera av sångerna som
han lärde ut har nog
fastnat för lång tid.
När man kommer
till Taizé tar det några
dagar att landa och
komma in i dagsrytmen, vänja sig vid allt
det nya och kanske
främst vänja sig vid att
leva lite enklare.
Ungdomarna skriver nästan undantagslöst att de tyckte det
var skönt efter ett tag
och att det var bra att
upptäcka att man klarar sig bra ändå.
Många upptäckte också varandra
på ett nytt sätt och tyckte att det spelar mindre roll hur man ser ut.
Flera av årets konfirmander har redan signalerat att de vill vara med
och ta ansvar för sina yngre kamrater
nästa år!
Konfirmanderna gick i procession från Örtagården till Klosterkyrkan. Efter gudstjänsten samlades ledare och konfirmander för fotografering utanför kyrkan.
Forts. nästa sida
18
Sommarkonfirmanderna... forts.
E
n ung ledare är
konfirmerad
och
har beslutat sig för att
ta ett kompisansvar för
de nya Pilgrimskonfirmanderna. Som ung
ledare kan man göra
olika saker; få ökat ansvar i gudstjänsterna,
t.ex. dela ut nattvard, hjälpa till att
förbereda och leda konfirmandträffar, rodda med praktiska saker, spela
musik, fixa mat, göra det man är bra
på.
När vi ses försöker vi ordna det så
att alla kan bidra med något. En del
överträffar sig själva och vågar nytt.
En viktig sak är att vara förebild och
kanske vara ung ledare ytterligare ett
år i Taizé.
❍
Som ung ledare behöver man inte
göra allt eller vara med jämt. En del är
det, men en del har träningar, mycket
skolarbete mm. Man kan vara med så
mycket man kan, men är beredd att ta
ett ansvar. Hos oss kan man komma
och gå och alltid vara välkommen.
Som ung ledare får man möjlighet
19
att ta ytterligare ansvar för det andliga arv som vi fått här i Vadstena och
som vi har en uppgift att räcka vidare. Det kan betyda ett sommarjobb
i Klosterkyrkan, arbete i Bokbordet,
eller att ansvar i mottagandet av pilgrimer eller andra ungdomar, men
sånt kommer efterhand om man vill.
❍
Som ung ledare får man möjlighet att
göra ytterligare pilgrimsfärder i sig
själv och världen.
Som det har varit hittills har niorna åkt till Svenska sjömanskyrkan i
London, och de som varit med längre
åkt någon annanstans, i år till Rom i
Birgittas forspår. Det fina är att medvetenheten stärks om att livet inte
bara är yta!
Foto: Tove Grefbäck
Högsäsong i Klosterkyrkan
Det är en sällsam plats med ett rikt andligt arv som vi förvaltar. Livet pulserar i Klosterkyrkan året runt genom människorna, bönen och
mässan, men tar extra fart under högsäsongen på sommaren. Utan ett
stort antal frivilliga och volontärer från församlingen och Pilgrimscentrums kontaktnät skulle det inte fungera.
Uppgifterna är många; dela ut bönelappar, hjälpa till med pilgrimsmässan mitt på dagen, finnas till hands
vid bokbord och visningsvandringar,
leda tidebönen mm.
För prästen ökar de personliga
samtalen och bikten då många av
sommarens tillfälliga besökare plötsligt erfar en vilja att ta ett beslut,
vårda sin själ, eller svara an på Guds
närvaro.
För så är det med pilgrimsorter, på
något sätt koncentreras den andliga
verkligheten och slår igenom.
❏
Genom århundradena har man försökt trycka undan det andliga arvet
och bagatellisera det, men det har
visat sig om och om igen att Gudserfarenheten här inte går att negligera.
Den kallar oss att svara an, och den
utrustar oss med kraft att göra det.
❏
I Klosterkyrkan kan vi glädja oss åt
att fler och fler Vadstenaungdomar
får upp ögonen för den här kallelsen.
Vi har fått något, en plats, en kyrka,
ett löfte om osviklig närvaro.
Den vingård som var den heliga
Birgittas vision kan blomstra eller
vissna i varje generation, men vi kan
En solros har i sommar slagit rot högt
uppe på strävpelaren till höger om Klosterkyrkans ingångsport.
Foto: Torbjörn Ahlund
ana att Gud vill plantera en ny vingård också nu och i varje människa.
För Guds nåd är det nämligen alltid
högsäsong och Gud vill nyskapa livet
med vår hjälp.
Christer Staaf
Klosterkyrkans kaplan
20
Vadstena församling • Hov • Strå
5 september
9 oktober
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa
Vätternkyrkan
18.00 Sinnesrogudstjänst
Klosterkyrkan
17.00 Körkonsert
(Fjortonde söndagen efter trefaldighet)
11 september
(Lördag)
Hov
18.00 Musik vid helgsmål, Berga
kyrkokör, Lagan
12 september
(Femte söndagen efter trefaldighet)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa
12.30 Klosterkyrkans vänner
19 september
(Sextonde söndagen efter trefaldighet)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Gospelkören
25 september
(Lördag)
10 oktober
(Tacksägelsedagen)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Kyrkokören
18.00 Ungdomsmässa
16 oktober
(Lördag)
Klosterkyrkan
19.00 Körkonsert
17 oktober
(Tjugonde söndagen efter trefaldighet)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Vadstenas och
Motala musikskolors kammarork.
24 oktober
(Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet)
Klosterkyrkan
17.00 Körkonsert
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Ungdomskör
18.00 Orgelkonsert, Christer Sundstrand
26 september
30 oktober
(Lördag)
(Sjuttonde söndagen efter trefaldighet)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Kyrkokören
3 oktober
(Den helige Mikaels dag)
Klosterkyrkan
11.00 Mässa med stora och små
Vätternkyrkan
18.00 Sinnesrogudstjänst
6 - 7 oktober
Klosterkyrkan
Gregorianskt dygn
21
(Lördag)
Klosterkyrkan
15.00 Körkonsert
31 oktober
(Tjugoandra söndagen efter trefaldighet)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa
6 november
(Alla helgons dag)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Kyrkokören
Strå
16.00 Högmässa, Gregorianska
kören
7 november
(Söndagen efter Alla helgons dag)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa
16.00 Minnesgudstjänst
14 november
Klosterkyrkans
BOKBORD
(Söndagen före domssöndagen)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Gospelkören
18.00 Frälsarkransandakt
20 november
(Lördag)
Klosterkyrkan
17.00 Sopran och orgel, Anna Bogati
och Marie-Louise Beckman
21 november
(Domssöndagen)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Gregorianska
kören
18.00 Ungdomsmässa
27 november
Strå
18.00 Gudstjänst
Rikt utbud av andlig litteratur.
Böcker om Den heliga Birgitta.
Ikoner, smycken, pilgrimsmärken, minnessaker, vykort
28 november
(Första söndagen i advent)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Kyrkokören
Väntjänsten
… är en kontaktpunkt mellan personer som gör frivilliga insatser
och dem som har behov av deras hjälp.
… är en samverkan mellan olika föreningar och kyrkor
… är ett komplement till den offentliga verksamheten
En väntjänst kan vara
- att gå på promenad
- att få hjälp att komma till läkare mm
- att få sällskap till affären, biblioteket, kyrkan, konserter etc
- att få en pratstund
Väntjänstens telefon är bemannad vardagar kl 9-10, tel 151 21.
Välkommen att ringa om du vill ha hjälp eller vill hjälpa till!
Kontaktperson för Svenska kyrkan är diakon Helena Svensson.
22
Vadstenabor besökte passionspelen i Oberammergau
Elisabeth Gustafsson är en av de vadstenabor som i slutet av juni infriade en länge närd önskan om att få se de berömda passionsspelen i
Oberammergau i Tyskland. Här är hennes reseberättelse.
Resan startade vid Rödtornet tidigt
på morgonen söndagen den 27 juni.
Omkring femton resenärer kom från
Vadstena, övriga från olika håll i Sverige. Totalt var vi cirka 50 personer.
Personligen kände jag inte många
före resan, men när vi kom åter till
Sverige hade jag fått många nya vänner.
Det blev en del stopp efter vägen
då vi bl.a. såg platser som hade anknytning till heliga Birgitta.
Innan det var dags att ta färjan
från Rödby till Puttgarden besökte
vi den birgittinska Domkyrkan i Maribo, Danmark.
Efter en välbehövlig natts vila i
Hannover gick färden vidare söderut.
Vi passerade Kassel och Würzburg
och stannade för lunch i Gnadenberg,
23
en underbar liten by. Där fanns ruiner
efter ett Birgittinerkloster samt en liten kyrka som vi besökte. I den byn
hade heliga Birgitta gett namn åt en
gata.
Från kejsartid till nutid
Det blev många mil i bussen den dagen innan vi kom fram till Zillertal
och byn Uderns, där vi bodde i fyra
nätter.
Varje dag gjorde vi utflykter. Vi
besökte Hitlers ”Örnnäste”. En anläggning där man kände historiens
vingslag. Väl på plats hade man en
storslagen utsikt.
I Innsbruck möttes vi av en frejdig
guide som visade oss runt i kyrkor,
gamla staden och fick del av historien
från kejsartiden fram till nutid.
Gruppen besökte även en av kyrkorna i Insbrucks gamla stad.
Foto: Torbjörn Ahlund
I klostret Ettal såg vi den fantastiska
barockkyrkan som var sammanbyggd
med en modern kyrka. Inom klosterområdet fanns skola, bryggeri (likörtillverkning) m.m.
Slottet Linderhof, byggt av sagokungen Ludvig II av Bayern, fick
också ett besök. Det var sagolikt att
gå runt i slottets olika rum och beskåda den fantastiska parken med
vattenfall, dammar, sprutande fontäner m.m.
Rundtur i Oberammergau
Ännu en barockkyrka fick besök,
vallfartskyrkan i Wies. I den kyrkan
hade människor upplevt hälsa, vilket
ett bord fyllt med brev från människor som fått hjälp vittnade om.
Dagen före passionsspelen tog
Gunnar Jivegård med oss på en guidad tur i Oberammergau. Då fick vi
bekanta oss med orten och såg en del
av skådespelarna. Under veckan hade
Torbjörn Ahlund samlat oss vid flera
tillfällen och haft genomgång av spelen utifrån den textbok vi fått i förväg.
Kopplingen mellan texterna i GT
och NT blev mycket tydliga.
Fullsatta föreställningar
Så kom dagen då det var dags för spelen och att söka reda på sin plats i
den väldiga arenan. Där var plats för
4 000 personer och varje föreställning
var fullsatt.
Man satt inte speciellt bekvämt,
med mina långa ben blev det nästan
outhärdligt. Det var tur att det var
paus vid halvtid.
Att fånga och beskriva i ord hur
jag upplevde dessa spel är svårt. Allt
var så realistiskt.
Artikeln forts. på nästa sida
24
Vadstenabor besökte passionsspelen...
Judas gjorde en stark roll som kommer att leva kvar i mig länge likaså
folkets rop när Jesus gisslas och korsfästelsen. Varje gång jag läser dessa
texter i Bibeln kommer jag att minnas
dessa scener.
Det är imponerande att människor
i Oberammergau varit trogna sitt löfte sedan 1634 och framför dessa spel
vart tionde år. För att deltaga i spelen
måste man vara född i Oberammergau eller ha bott där i tjugo år. Utifrån denna begränsade skara av människor lyckas man få fram duktiga
sångare, musiker och skådespelare.
Att alla bybor deltog på olika sätt
fick vi bevis för när chauffören, som
körde bussen på kvällen, berättade
att han ridit på en häst som varit med
i spelen.
Efter några innehållsrika dagar var
det dags att åka norrut. På hemvägen gjorde vi ett kort uppehåll i Altomünster där det finns ett medeltida
Birgittinkloster som fortfarande är
aktivt.
Vi hade fint väder, bodde bra, åt
och drack gott (vilket vågen visade
mycket tydligt när jag kom hem),
råkade inte ut för några olyckor och
blev många minnen rikare. Jag är
glad och tacksam att jag fick göra
denna resa under Torbjörn och Cecilia Ahlunds suveräna ledning.
Vadstenas sommarkonfirmander 2010
25
Elisabeth Gustafsson
Foto: Tove Grefbäck
Dals församling
Nässja • Örberga • Herrestad • Källstad • Rogslösa • Väversunda
5 september
17 oktober
Örberga
11.00 Högmässa, Per Kruse, trumpet, Sepulkralstenen (relikgömma)
inmuras i altaret, lunch
14.00 Föredrag av 1:e antikvarie Jan
Eriksson
Rogslösa
9.30 Mässa
Herrestad
11.00 Högmässa
(Fjortonde söndagen efter trefaldighet)
12 september
(Femtonde söndagen efter. trefaldighet)
Rogslösa
16.00 Mässa
Herrestad
18.00 Högmässa
19 september
(Sextonde söndagen efter trefaldighet)
(Tjugonde söndagen efter trefaldighet)
24 oktober
(Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet)
Nässja
11.00 Högmässa
27 oktober
(Onsdag)
Rogslösa
18.30 Musikalen ”Vadduvill” med
barn från Rogslösa skola
Rogslösa
11.00 Högmässa
31 oktober
26 september
Källstad
18.00 Gudstjänst ledd av gudstjänstgrupp
(Sjuttonde söndagen efter trefaldighet)
Källstad
18.00 Högmässa
2 oktober
(Lördag)
Väversunda
18.00 Helgsmål
3 oktober
(Den helige Mikaels dag)
Herrestad
11.00 Högmässa, lunch. Församlingshemmets 30-årsjubileum,
avtackning av Ulla och Ingvar
Pettersson
10 oktober
(Tacksägelsedagen)
Örberga
11.00 Familjemässa, Dals kyrkokör,
utdelning av barnbiblar, skördesoppa
(Tjugoandra söndagen efter trefaldighet)
6 november
(Alla helgons dag)
Väversunda
11.00 Högmässa
Örberga
16.00 Kyrkogårdsandakt
Nässja
18.00 Kyrkogårdsandakt
7 november
(Söndagen efter Alla helgons dag)
Herrestad
11.00 Högmässa
Källstad
13.00 Kyrkogårdsandakt
Rogslösa
16.00 Minnesgudstjänst, Dals kyrkokör
Forts. nästa sida
26
Dals församling... forts
14 november
(Söndagen före domssöndagen)
Rogslösa
9.30 Mässa
Väversunda
11.00 Högmässa
21 november
(Domssöndagen)
Örberga
11.00 Gudstjänst ledd av gudstjänstgrupp
Tisdagskväll i Dal
28 sept kl 19.00 i Örberga
sockengård
Birgitta Lövgren berättar om
”Fröken Samuelsson i Örberga”.
Du som har tavlor, målade av
Anna Samuelsson, kan gärna ta
med dem.
(Lördag)
26 okt kl 19.00 i Herrestadgården
28 november
”Östgötska psalmförfattare”
Torbjörn Hedman och Bo
Waldemar berättar och sjunger.
Rogslösa
11.00 Högmässa, Dals kyrkokör
grötlunch
16 nov kl 19.00 i Väversunda
församlingshem
27 november
Nässja
16.00 Ljusgudstjänst, kyrkkaffe
(Första söndagen i advent)
Kyrktaxi i Vadstena och Dal
Har du svårt att själv åka till
söndagens gudstjänst kan vi
erbjuda kyrktaxi. Ring Taxi 103
20 senast 1 timme innan gudstjänsten.
Gäller resor till Klosterkyrkan,
Nässja, Örberga, Herrestad,
Källstad, Rogslösa, Väversunda, Hov och Strå och för personer bosatta inom Vadstena och
Dals församlingar.
Kyrkoråden i Dal och Vadstena
27
”Jag minns min barndoms
Väversunda”
Hans Merseburg samtalar
med Marianne Petersson.
Veckomässa
Torsdagar 19.00
Väversunda kyrka
Dals kyrkokör
startar terminens övningar
torsdag 2 sept kl 19.00
i Rogslösa församlingshem.
Må bättre genom yoga och avslappning
Nybörjarkurs hösten 2010
5 söndagar från 19 september
kl. 14.00-15.30
Plats: Församlingshemmet
Lärare: Eva Seilitz, som utbildar
personal från kriminalvården för
att reducera stress och spänningar för både personal och
intagna.
❏ STRETCHING
Rörelserna görs långsamt under
avspänning och koncentration
i koordination med andningen.
Löser upp spänningar i muskler
och leder.
❏ ANDNINGSÖVNINGAR
Bättre användande av vår lungkapacitet leder till större fysiskt
och mentalt välbefinnande.
❏ AVSPÄNNING
Tekniker som lär dig att slappna
av medvetet i kroppen och sinnet. Bra för att lättare kunna
hantera stress och komma till ro.
Hatha yoga är en klassisk form
av yoga där man anpassar rörelserna efter sina egna förutsättningar.
Frivillig avgift
Anmälan görs till Eva Seilitz, HYPERLINK ”mailto:eva.seilitz@gmail.
com” [email protected], tfn.
070-243 22 98
Soppluncher hösten 2010
Tisdagar kl. 12.15 (efter middagsbönen).
Priset är 40 kr och i det ingår soppa, smörgås, dryck
samt kaffe och kaka.
Vadstena församlingshem
14 sept
5 okt
26 okt
16 nov
Vätternkyrkan
21 sept
12 okt
2 nov
23 nov
Pilgrimscentrum
28 sept
19 okt
9 nov
30 nov
28
Helig dans som meditation
”Jag älskar dansen för den befriar
människan, knyter
den sorgsna till gemenskap. Jag älskar
dansen som främjar
sundhet, klarhet i
tanken och en rörlig själ. Dans är förvandlingen av rum
och tid för människorna som ständigt
är i fara att förfalla
ensidigt till tanke
vilja eller känsla. Jag
älskar dansen.
O, människa lär dig dansa, för till den ofta splittrade västerländska
annars vet änglarna i himlen inte livsstilen. Dans fogar samman kropp
vad de ska göra med dig.”
och själ, huvud och hjärta. Han fann
Ovanstående ord har tillskrivits kyrkofadern Augustinus (354-430 e Kr).
Dans har alltid funnits i olika
former som religiöst och andligt uttrycksmedel, i de flesta kulturer. De
heliga danserna har därför urgamla
rötter.
I Europa fick dansen som andligt
uttryck en renässans genom en tysk
balettprofessor, Bernhard Wosien,
under 1970-talet. Den har fortsatt att
växa till en internationell rörelse med
namnet Sacred dance, eller Sacred
circle dance.
Bernhard som var prästson, läste
även själv teologi, men hans stora
kärlek till dansen tog överhanden.
Han menade att dans var bön och
meditation i rörelse. Han såg dansens helande potential som motvikt
29
att de gamla europeiska folkliga cirkeldanserna bar på en djup symbolik.
Därför utgår den heliga dansen från
dessa mångkulturella, folkliga danser.
Cirkelformen som vi dansar i är en
urgammal symbol för helhet, enhet,
evighet och bär på en kraft. Att dansa
tillsammans i cirkel skapar en ordlös
gemenskap.
Den dansande cirkeln kan även ses
som en bild för den eviga kosmiska
dansen, månens rörelse runt jorden,
jordens rörelse runt solen osv. Ett ljus
i cirkelns mitt påminner oss om Guds
närvaro i centrum av allt som är.
Varje dans har sina givna steg,
sin betydelse och kvalité. Musiken,
rytmen och de upprepade rörelsemönstren hjälper oss att tömma oss
på tankar, så att vi kan vila i en med-
och bön
veten närvaro och öppna oss för det
heliga.
Det finns danser för många olika
tillfällen i livet. Vissa uttrycker tydligt
en bön eller lovsång till Gud, andra
gestaltar en berättelse och det finns
danser för olika högtider.
Danserna består förutom av de
mångkulturella folkliga danserna, av
sådana som koreograferats på senare
tid.
Bernhard Wosien koreograferade
danser och nyskapande sker ständigt
bland dem som arbetar med helig
dans runtom i världen.
Vi dansar till folklig och klassisk
musik, medeltida pilgrimsmusik, Taizésånger och även ny musik av olika
slag.
Söndagen den 5 september kl.
15-17 finns det möjlighet att pröva
på Helig dans i församlingshemmet
i Vadstena. Varannan onsdagskväll
kl. 18.30 – 20.45 erbjuds även en
danscirkel i samarbete med Sensus,
Pilgrimscentrum och Svenska kyrkan
i Vadstena & Dal, med start 22 september.
Anmälan till Sensus: 0142-10613
Välkommen att dansa!
Marie-Louise von Malmborg
Dipl. dansledare
För dig som vill läsa mer om den heliga dansen finns numera flera svenska
hemsidor att välja bland:
www.svenskakyrkan.se under fliken
”Tro och liv”,
www.heligadanser.info och
www.helanderorelse.se m fl
BESLUTANDE ORGAN
I VADSTENA & DALS
PASTORAT
Kyrkofullmäktige
Ordf. Örjan Petersson
tel. 316 84
Kyrkonämnd
Ordf. Lennart Andersson
tel. 121 16
Kyrkoråd Vadstena församling
Ordf. Inga Björklund
tel. 124 92
Kyrkoråd Dals församling
Ordf. Eva Malmberg
tel. 202 72
Öppet hus
i Ljusets kapell
Vadstena Nya kyrkogård
Alla helgons dag
Lördagen den 6 november
kl 12.00-16.30
Välkommen!
Griftegårdspersonalen
30
Retreat - gemenskap i tystnad
Retreat betyder att dra sig tillbaka.
Retreatens instiftelseord är när Jesus, trött av sin vandring, säger till
lärljungarna ”Följ med mig bort
till en öde trakt så att vi får vara
ensamma och ni kan vila er lite.”
(Markusevangeliet 6:31)
Att åka på retreat och att leda retreater är för mig ett andningshål som jag
sätter stort värde på. Några dagar i
tystnad men med stark gemenskap i
tystnaden – den liksom kommunicerar – jag ger tystnad till dig och jag tar
emot tystnad av dig – och i gudstjänsterna är stärkande och rekreerande.
Här är några tips om retreater som
leds av två Vadstenapräster. Andra
retreater hittar du på www.berget.se
● 2-5/9 “JAG – EN PILGRIM?”
Två dagars vandringar i naturen.
Meditation, bön och matsäck (som
iordningställs på S:t Davidsgården.)
Tag med termos.
Ledare: pilgrimspräst Tomas Wettermark, Vadstena.
Torsdag kl 18 till söndag kl 14. Helpension 1 980:● 6-9/9 KURS I LEDNING AV PILGRIMSVANDRING.
Naturligtvis handlar inte pilgrimskapet om att kunna saker, utan i första
hand om ett sätt att se på sig själv, på
andra och på Gud.
Människor har i alla tider varit på
väg i både yttre och inre landskap.
Under kursen ges föreläsningar
31
S:t Davidsgården, Rättvik.
om pilgrimshistoria, om den bibliska
förankringen, och om det vi ibland
kallar pilgrimens teologi och människosyn. Samtal, korta vandringar
och den regelbundna bönen och de
korta meditationsorden bidrar till vår
vandringsrytm.
Vi samtalar också om vad man kan
behöva tänka på när man fotvandrar
och får en översikt över pilgrimsleder
i Sverige och Europa.
Alla är välkomna att bidra med egna
tankar och erfarenheter. För den som
vill finns också möjlighet att leda
gruppen i en kort vandring.
Kanske vill du efter denna helg bjuda
in andra att vandra med dig. Kursledare är pilgrimspräst Tomas Wettermark och vandringsledare Ingemar
Hagerfors, Vadstena.
Måndag kl 18 till torsdag kl 10. Helpension 1 590:● 25-28/10 ”GUD GE MIG SINNESRO!”
Meditationer över sinnesrobönens
innehåll utifrån frälsarkransens pärlor. Kyrkoherde Torbjörn Ahlund,
Vadstena
Måndag kl 18 till torsdag kl 10.
Helpension 1 590:Anmälan direkt till S:t Davidsgården
Torbjörn Ahlund
Konsert med
David Härenstam
och Nils-Erik Sparf
Musik av Bach, Beethoven,
Paganini, Piazzolla m. fl.
Söndag 19 september
kl. 18.00
Vätternkyrkan
Kråkegatan 21, Vadstena
Entré: 80:-
Välkommen!
Arr. Vadstena Musikförening,
Vadstena Församling, Vätternkyrkan, Sensus
Mer information på: www.vadstenamusikforening.se
– Den vackraste kvällen som sommaren gav upplevde vi en tisdagskväll vid Västra
väggar på Omberg. Sommarens sånger från Therese Centervads flöjt och en betraktelse av vår kyrkoherde att tänka över. Därtill hembakat bröd och kaffe som vi avnjöt
i klippskrevorna. Avslutningen blev en solnedgång som vi sent ska glömma, skriver
Margareta, Ingegerd och Berit.
Foto: Torbjörn Ahlund
32
Ur kyrkböckerna
Kyrkboken omfattar dop och vigsel i Svenska kyrkans ordning samt
avlidna inom Vadstena och Dals församlingar.
Döpta
Avlidna
21/3 -10 Maya Sylvia Jenny
Karlsson, född 1/11-09
1/4-10 Karl Eddie Ullström,
född12/11-09
10/4-10 Clint Jan Knut Lindholm,
född 5/11-09
17/4-10 Mats Glenn Folke Hedlund
Parmbäck, född 23/11-09
22/5-10 Alice Linnéa Linder,
född 11/1-10
5/6-10 Molly Märta Margaretha
Grandin, född 28/11-09
6/6-10 Xander Allan Erik Tegnebo,
född 25/12-09
12/6-10 Vega Serena Enqiong
Karlsson, född 27/12-07
26/6-10 Jan Torsten Lucas
Holmberg, född 24/2-95
26/6-10 Nils Erik Arvid Edlund,
född 2/4-95
13/5-10 Lars Hugo Andersson,
född 1921
23/5-10 Britta Lucia Johanson,
född 1917
29/5-10 Henning Olov Josef
Karlsson, född 1922
1/6-10 Ingegärd Eleonora
Andersson, född 1915
5/6-10 Ulf Germund Linde,
född 1930
15/6-10 Eskil Lennart Karlsson,
född 1925
13/7-10 Brita Gunhild Matilda
Eriksson, född 1914
14/7-10 Karin Margareta Johnsson.
född 1919
15/7-10 Inga-Lisa Sandberg,
född 1926
15/7-10 Sture Bertil Rickard
Gustafsson, född 1918
21/7-10 Anna Mary Viola Jansson,
född 1917
22/7-10 Anna Charlotta Rosén,
född 1914
25/7-10 Karin Maria Larsson,
född 1931
27/7-10 Folke Georg Skoog,
född 1920
Vigda
22/5-10 Ebba Catharina Charlotte
Hogstadius och Gustaf Thomas
Robert Kellander
5/6-10 Jennie Maria Andersson
Carlén och Pär Erik Andersson
26/6-10 Inger Anita Margareta
Swartz och Bertil Lennart
Håkansson
24/7-10 Anders Christer Ingemar
Staaf och Evert Axel Niclas
Fredriksson
33
Musikdramat ”Visa mig vägen” om Den heliga Birgitta, hennes liv och tankar återkom i början av augusti till Klosterkyrkan. Föreställningarna blev möjliga genom en
donation från Barbro Oscher Pro Suecia Foundation. Fr. v Maximilian (Lars) Mellfors, Emelie Lagergren, Kajsa Sandberg, Ingegerd Lindaräng och Johan Sandberg.
Foto: Torbjörn Ahlund
28/9 Santiago de Compostela
Unik 10-dagars pilgrimsresa
med buss genom Europa
i den heliga Birgittas fotspår.
Start i Vadstena med några kortare
etapper till fots. Flyg hem från Madrid.
Reseledare är författare Jan Folkegård
och kaplan är Staffan Ljungman.
27/9 Bibelresa i Aposteln
Paulus fotspår i Turkiet. 12 dagar.
Svensktalande lokalguide.
Kaplan är Åke Danielsson.
8/10 Lourdes & Nevers
i S:ta Bernadettes fotspår, 9 dagar.
Flyg till Barcelona och buss hem
genom Europa.
Kaplan är sjukhuspräst Fr.Anders Nilsson.
Resor för både kropp och själ
med kulturella och andliga
upplevelser.
0431 – 18589
[email protected]
www.pilgrimsresor.nu
046 – 150590
[email protected]
34
VADSTENA PASTORAT
Vadstena & Dals församlingar
Pastorsexpedition, Box 177, 592 24 Vadstena
Besöksadress: Gräsgatan 31, Tel. 0143-298 50, Fax 0143-134 49
E-post: [email protected]
Hemsida: www.svenskakyrkan.se/vadstena
Öppen mån, tis, tor, fredag kl 9.30-12.00
Förvaltningassistent, ekonomi Marianne Johansson
Förvaltningsassistent Marianne Karlsson
Dals församlingsexpedition, Rogslösa 213,
592 93 Borghamn. Torsdagar kl 9.00-11.00
298 50
298 51
298 50
0143-200 05
Fax 0143-203 90
Präster
Kyrkoherde Torbjörn Ahlund
Komminister Christer Staaf, Klosterkyrkans kaplan Komminister Hans Merseburg, kaplan i Dals förs.
0730 - 789 335, 298 52
0730 - 789 337, 298 50
0730 - 789 338, 210 75
Diakon
Helena Svensson
0730 - 788 986, 298 58
Församlingsvärdinna
Maria Sundelius
0730 - 789 342, 298 56
Barn- och ungdomsarbete
Vik. församlingspedagog Lena Ahnér
Fritidsledare Peter Wigren
0730 - 789 343, 298 55
0730 - 789 344, 298 55
Kyrkomusiker
Organist Marie-Louise Beckman
Kantor Camilla Wellborg-Käck
Kantor i Dal Marianne Anderson
0730 - 789 340, 298 57
0730 - 789 341, 298 57
0730 - 789 339, 298 60
Kyrkvaktmästare
Församlingshemmet: Stefan Svensson
Klosterkyrkan: Lennart Kohlus
Herrestad, Örberga, Nässja: Viola Rickardsson
Hov & Strå: Kennert Sjösten
Rogslösa: Johanna Oscarsson
Väversunda: Anders Johansson
Kyrkogårdar
Kyrkogårdsexp. Telefontid säkrast kl 8.30-11.00
Griftegårdsföreståndare Göran Åström
Assistent Marianne Anderson
0730 - 789 347
0730 - 789 345
0705 - 268 482
0142 - 700 52
0730 - 789 348
037 - 198 240
298 60, Fax 137 89
0730 - 789 346
0730 - 789 339, 298 60