Transcript Cancerföreningen i Finland rf, årsredovisning för verksamhetsåret

Cancerföreningen i Finland rf
ÅRSREDOVISNING FÖR
VERKSAMHETSÅRET
2013
Innehåll
Föreningens ändamål,
mission och värderingar.............................. 3
Generalsekreterarens översikt..................... 4
Förtroendevalda – Förtjänstmedaljer......... 5
Delegationen.......................................... 5
Styrelsen.................................................. 6
Organisationskommittén....................... 6
Arbetsutskottet....................................... 6
Finansutskottet....................................... 7
Revisorer................................................. 7
Medaljer och priser................................. 7
Förtjänstmedalj i guld för
cancerbekämpande............................ 7
Förtjänstmedalj i silver för
cancerbekämpande............................ 7
Förtjänstmedalj i brons för
cancerbekämpande............................ 7
Kommittéer................................................. 8
Förtjänstmedaljkommittén.................... 8
Rehabiliteringskommittén..................... 8
Professor Sakari Mustakallios fond........ 8
Sociala kommittén.................................. 8
Redaktionen för tidningen
Syöpä-Cancer.......................................... 8
Samhällspåverkan....................................... 9
Organisationsverksamhet.......................... 12
Allmänt................................................. 12
Medlemsföreningarnas verksamhet...... 12
Samarbete..............................................14
Överläggningsdagarna 24–26.1.2013
på Viking Mariella................................ 15
Nya stadgor........................................... 15
Rådgivningstjänster................................... 16
Hälsofrämjande......................................... 18
Programmet mot rökning bland unga. 18
Rökfrihet i försvarsmakten................... 19
Solkampanjer........................................ 20
Kost, motion och viktkontroll.............. 20
Verksamhet i arbets- och styrgrupper....21
2
Rehabilitering........................................... 22
Utbildning................................................ 24
Expertutbildare..................................... 24
Universitet och forskarutbildning........ 24
Övrig utbildning................................... 24
Cancerregistret.......................................... 26
Registrering........................................... 26
Cancerfall......................................... 26
Cancerscreening............................... 27
Forskning.............................................. 28
Serviceverksamhet................................ 30
Kommunikation........................................31
Institutionsverksamhet............................. 33
Internationell verksamhet......................... 34
Cancerföreningens och Cancerregistrets internationella verksamhet... 34
Bidrag ................................................... 37
Bidrag från penningautomatföreningen RAY.................................... 37
Bidrag från Cancerföreningen............. 37
Dataadministration................................... 38
Ekonomi och medelsanskaffning............. 39
Förvaltning och personal.......................... 40
Personalärenden................................... 40
Förvaltningsärenden.............................41
Bilaga 1 Organisationsschema för
centralbyrån 31.12.2013............................ 43
Bilaga 2 Cancerföreningens
personal 2013............................................ 44
Centralbyrån......................................... 44
Ledningen........................................ 44
Hälsa................................................ 44
Finlands Cancerregister................... 44
Ekonomi och förvaltning................ 45
Dataadministrationen...................... 45
Kommunikationen.......................... 45
Medelsanskaffning........................... 45
Patologiska laboratoriet i Uleåborg...... 45
Bokslut ................................................... 46
Föreningens ändamål,
mission och värderingar
FÖRENINGENS ÄNDAMÅL.
Syftet med Cancerföreningen i Finland är enligt dess stadgor (1 §) att förebygga de
skador som cancersjukdomar förorsakar vårt folk.
I stadgorna konstateras att föreningen för att förverkliga sitt ändamål bedriver
upplysande och förebyggande arbete, anskaffar redskap för vården av cancerpatienter, upprätthåller för ändamålet avsedda inrättningar, stöder cancerpatienter och
deras anhöriga under behandlingen och rehabiliteringen samt understöder mindre bemedlade cancerpatienter. Föreningen stöder även cancerforskningen. Den del som
markerats med kursiv lades till då stadgorna ändrades 2013.
CANCERORGANISATIONERNA
är ett marknadsföringsnamn för Cancerföreningen i Finland och dess medlems-
föreningar samt för den helhet som består av Cancerstiftelsen och Stiftelsen för
cancerforskning. Uppgiftsfördelningen mellan Cancerföreningen och Cancerstiftelsen grundar sig på ett samarbetsreglemente från 1964. Cancerorganisationerna har en gemensam strategi. Föreningens styrelse och stiftelsernas gemensamma
styrelse sammanträder tillsammans och de har ett gemensamt arbetsutskott och
finansutskott.
MISSION OCH VÄRDERINGAR.
I strategin för åren 2011–2015 definieras Cancerorganisationernas mission så här:
”Cancerorganisationerna minskar det hot och de olägenheter som cancersjukdomarna orsakar i samhället samt stöder cancerpatienterna och deras anhöriga under
behandlingen och rehabiliteringen.”
Cancerorganisationernas värderingar:
MÄNSKLIGHET
Cancerorganisationerna respekterar människovärdet, värdesätter individualitet och
öppenhet i mötet med människor samt betonar gemenskap, begriplighet och jämlikhet mellan människor i all sin verksamhet.
SANNINGSENLIGHET
Vår verksamhet bygger på tillförlitlighet, trovärdighet, vetenskaplighet och begriplighet.
OBUNDENHET
Vi måste vara obundna för att kunna arbeta mot våra mål på ett verkningsfullt,
framgångsrikt och effektivt sätt, men i samarbete med andra.
GEMENSAMT ANSVAR
Cancerorganisationernas gemensamma ansvarstagande utgör grunden för att nå
föreningarnas mål och innehåller ett ansvar för att värna om organisationernas
ekonomi.
3
Generalsekreterarens översikt
TYNGDPUNKTERNA för Cancerföreningen i Finlands verksamhetsår 2013 utgjordes
av att aktivt inverka på den nationella cancerpolitiken, att stärka medlemsverksamheten och öka antalet medlemmar samt att utveckla Cancerorganisationernas egen
verksamhet och servicekvalitet.
Under verksamhetsåret väntade man inom den nationella cancerpolitiken på
att social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp skulle få klart sitt förslag om att
inrätta ett nationellt cancercentrum. Förslaget skulle ursprungligen vara färdigt
före slutet av 2012, men det hade fortfarande inte färdigställts i slutet av 2013.
Detta berodde i synnerhet på att reformen av ordnandet av social- och hälsovården
har fördröjt arbetsgruppens arbete. I ministeriets planer är cancercentrumet en
väsentlig del av ordnandet av social- och hälsovården.
Ett av de främsta målen för verksamhetsåret var att lyfta fram medlemskapets
betydelse och framhäva medlemmarnas deltagande i verksamheten genom olika volontäruppgifter. Volontärerna inbjöds till ett gemensamt möte i Jyväskylä i september för att sprida erfarenheter om verksamheten inom Cancerorganisationerna. Ett
ytterligare mål under året var att utöka medlemsantalet genom extra kampanjaktiviteter. Vi lyckades inte uppnå det senare målet, men det verkar som att vi trots det
lyckades stoppa den kraftigt negativa utvecklingen av medlemsantalet. Vissa medlemsföreningar t.o.m. ökade sitt medlemsantal en aning. Andra organisationer har
stött på liknande problem. Det är tydligt att traditionella former av frivilligarbete
inte längre tilltalar medborgarna på samma sätt som förr.
Cancerorganisationerna strävade efter att på många olika sätt stärka kvaliteten
och genomslaget av sin egen verksamhet. Cancerstiftelsen beviljade stöd för att
förbättra medlemsföreningarnas förutsättningar att erbjuda rådgivning och stöd
till patienter. Likaså stärkte man innehållet och kvaliteten av rehabiliteringen och
anpassningsträningen. Utbudet av rådgivningstjänster utökades i början av året
med en telefonlinje för förmånsrådgivning, som implementerades i samarbete med
Birkalands cancerförening. Inom ramen för utvecklingsarbetet anlitades också annan specialexpertis hos medlemsföreningarna.
Under året fortsatte arbetet för att effektivera verksamheten, skära ned utgifter
och rikta resurser på ett ändamålsenligt sätt. En placeringsplan togs i bruk och
förvaltningen av placeringstillgångar konkurrensutsattes. Särskilt tack vare ekonomiförvaltningens målinriktade insatser var resultatet för räkenskapsperioden mycket positivt. Vi förbättrade klart vår självförsörjningsgrad, trots att den fortfarande
endast är på försvarlig nivå.
Vi lyckades uppnå de flesta av de mål som hade ställts för verksamhetsåret samt
ytterligare förbättra organisationens interna samarbete och enhetliget. Ett gott resultat såväl i verksamheten som i ekonomin utgör en god grund för fortsatta insatser.
4
Förtroendevalda – Förtjänstmedaljer
Delegationen
I delegationen för Cancerföreningen i Finland ingår ordföranden plus 26 medlemmar och lika många ersättare. Elva av medlemmarna väljs bland de kandidater som nominerats av de regionala föreningarna och tre medlemmar bland de
kandidater som nominerats av patientföreningarna. Dessutom väljs tolv andra
ordinarie medlemmar. Enligt samma principer väljs en personlig ersättare för
varje medlem.
Delegationen hade följande sammansättning:
Ordförande generaldirektör Päivi Kärkkäinen
Vice ordförande kommerserådet Risto Korpela
Medlem
Personlig ersättare
Fru Leena Alahuhta
Fru Ansa Fagernäs
Fru Helka Andersson
Journalist Mardy Lindqvist
Riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta
Insamlingschef Tapio Pajunen
Diplomingenjör Aija Halinen
Huvudbokförare Raija Ruotsalainen
Anställningschef, HVM Katriina Verksamhetsledare Leila Märkjärvi
Halmeaho (Saimenregionen)
Tandläkare Olavi Heikinheimo
Jur. kand. Hannu Tavio
Verkställande direktör Kristiina Helenius Chefredaktör Päivi Hietanen
Direktör Veikko Hoikkala
Fru Pirkko-Liisa Ikonen
(Cancerpatienterna i Finland)
Professor Helena Isoniemi
Professor Inkeri Elomaa
Medicinalrådet Matti Juhola
Psykolog Raija Jansson
(Mellersta Finland)
Ekonom Hannu Jumppanen
Verksamhetsledare,
(Kymmenedalen)
HVM Riitta Korhonen
Överläkare Emilia Katko-Kesälä
Socialarbetare (pensionerad)
(Satakunta)
Kristiina Kekki
Kommerserådet Risto Korpela
Docent Arto Rantala
(Sydvästra Finland)
HVD Pirkko Kouri (Norra Savolax)
Socialrådet Reino Väisänen
FD Esko Kuusisto
Verkställande direktör Pekka Mustonen
Senior Partner Marina Laakso
Verkställande direktör Marko Parkkinen
Verksamhetsledare Merja Lindqvist
Ordförande Tuomo Mikkonen
(Finlands mun- och halscancerpatienter)
Specialsjukskötare Ester Mella
Vicehäradshövding Meeri Palosaari
(Norra Finland)
Redaktör Tiina Merikanto
Redaktör Maarit Huovinen
Lektor Henna Myller (Norra Karelen)
Verksamhetsledare Suvi Jolkkonen
Stadsrådet Håkan Nordman
Primärskötare Aino Pihlajamäki
(Österbotten)
5
Verkställande direktör Veijo Notkola
Professor Kalevi Kiviniitty
Inredningsförsäljare Maija Nykänen
Ansvarig socialarbetare
(Birkaland)
Pirkko Ollikainen
Professor Karl von Smitten
Projektchef Annikki Thodén
(Södra Finland)
Avdelningsöverläkare Eero Vuorinen
Överskötare Mirja Sisko Anttonen
Försäljare Pia Westerlund (SYLVA)
Verksamhetsledare
Anne Vähäkylä-Aulo
Delegationen sammanträdde två gånger i Helsingfors: vid vårmötet den 21 maj
och höstmötet den 17 december. I samband med höstmötet höll styrelsemedlem,
professor Mikael Fogelholm en presentation om de nordiska näringsrekommendationerna ur ett cancerperspektiv.
Styrelsen
Professor Teuvo Tammela, Tammerfors, ordförande
Bankdirektör Riitta Pyhälä, Helsingfors, vice ordförande
Kommerserådet Arto Arvonen, Åbo
Professor Mikael Fogelholm, Helsingfors
Professor Vesa Kataja, Kuopio
Professor Pirkko Kellokumpu-Lehtinen, Tammerfors
HVM Alpo Manninen, St Michel
Bankdirektör Kari Markkula, Helsingfors
Docent Ulla Puistola, Uleåborg
Idrottssekreterare Pirkko Rönkkö, St Michel
Professor Taina Turpeenniemi-Hujanen, Uleåborg
Riksdagsrådet Matti Väistö, Joensuu
Styrelsen sammanträdde fem gånger.
Organisationskommittén
Riksdagsrådet Matti Väistö, Cancerföreningen i Finland, ordförande
Verksamhetsledare Markku Suoranta, Österbottens cancerförening, vice ordförande
Verksamhetsledare Marja-Liisa Ala-Luopa, Cancerföreningen i Satakunta
Tandläkare Olavi Heikinheimo, Finlands prostatacancerförening
Verksamhetsledare Seija Bucktman, Finlands kolorektalcancerförening
FL Juhani Laaksonen, Sydvästra Finlands cancerförening
HVM Alpo Manninen, Saimens cancerförening
Inredningsförsäljare Maija Nykänen, Birkalands cancerförening
Verksamhetsledare Leena Rosenberg-Ryhänen, Cancerpatienterna i Finland
Generalsekreterare Sakari Karjalainen, Cancerföreningen i Finland, sekreterare
Organisationskommittén sammanträdde fyra gånger.
Arbetsutskottet
6
Professor Teuvo Tammela, ordförande
Professor Seija Grénman, vice ordförande
Professor Jaakko Kaprio, Helsingfors
Generalsekreterare Sakari Karjalainen
Professor Jorma Keski-Oja
Bankdirektör Kari Markkula
Bankdirektör Riitta Pyhälä
Arbetsutskottet sammanträdde tio gånger. Arbetsutskottet är ett gemensamt utskott med Cancerstiftelsen och Stiftelsen för cancerforskning.
Finansutskottet
Bankdirektör Kari Markkula, ordförande
Bankdirektör Riitta Pyhälä, vice ordförande
Generalsekreterare Sakari Karjalainen
Verkställande direktör Jussi Laitinen (fram till 21.5.2013)
Pol. kand. Raimo Sailas (fr.o.m. 21.5.2013)
Professor Teuvo Tammela
Ekonomi- och förvaltningschef Raija Stjernvall, sekreterare
Finansutskottet sammanträdde fem gånger. Finansutskottet är ett gemensamt utskott med Cancerstiftelsen och Stiftelsen för cancerforskning.
Revisorer
Revisorer för Cancerföreningen i Finland var
CGR Samuli Perälä och CGR Jaana Salmi.
Deras personliga ersättare var
CGR Soila Rantanen och CGR Sauli Salmi.
Medaljer och priser
Förtjänstmedalj i guld för cancerbekämpande
MKD Harri Vertio
Förtjänstmedalj i silver för cancerbekämpande
Tekniker Jaakko Aho
Verksamhetsledare Helka Andersson
Kommerserådet Risto Korpela
ML, specialläkare Eero Vuorinen
Verksamhetsledare Marjut Öster
Förtjänstmedalj i brons för cancerbekämpande
Volontär Marita Juuti
Styrelsemedlem i Österbottens cancerförening,
ordförande för avdelningen i Mellersta Österbotten Terhi Kniivilä-Kupila
Cancersjukskötare Raija Pakkala
Volontär Leena Tolppanen
7
Kommittéer
Cancerföreningen i Finland har tillsatt följande ständiga kommittéer:
Förtjänstmedaljkommittén
Ordförande:
Professor Pentti Seppälä
Generalsekreterare Sakari Karjalainen
Professor Kalevi Kiviniitty
Docent Matti Mäntylä
MKD Matti Salmo
Medlemmar:
Rehabiliteringskommittén
Ordförande:
Medlemmar:
Sekreterare:
Överläkare Liisa Pylkkänen
Sakkunnigskötare Tarja Kangassalo
Verksamhetsledare Tarja Konttinen
Verkställande direktör Kari Ojala
Verksamhetsledare Leena Rosenberg-Ryhänen
Sakkunnigskötare Margita Strandberg-Heinonen
Verksamhetsledare Immu Isosaari
Projektkoordinator Marika Sorvari
Professor Sakari Mustakallios fond
Ordförande:
Vice ordförande:
Medlemmar:
Docent Matti Mäntylä
Docent Mikael Kajanti
Docent Ritva Järvenpää
Professor Pirkko Kellokumpu-Lehtinen
Professor Seppo Pyrhönen
Professor Taina Turpeenniemi-Hujanen
Sociala kommittén
Förvaltningsassistent Mirva Hatakka
Generalsekreterare Sakari Karjalainen
Redaktionen för tidningen Syöpä-Cancer
Ordförande:
Medlemmar:
8
Docent Sirkku Jyrkkiö
Docent Caj Haglund
Informatör Anu Kytölä
Redaktionschef Satu Lipponen
Docent Päivi Lähteenmäki
Ansvarig socialarbetare Pirkko Ollikainen
Specialläkare Päivi Pakarinen
Medicinsk redaktör, docent, överläkare Liisa Pylkkänen
Redaktionssekreterare Maarit Rautio
Verksamhetsledare Leena Rosenberg-Ryhänen
Webbkommunikationschef Jaana Ruuth
Samhällspåverkan
MÅL. Syftet med Cancerföreningen i Finland är enligt dess stadgor att förebygga de skador
som cancersjukdomar medför. Förutom genom hälsofrämjande, rådgivning, rehabilitering, kommunikation och forskning vill Cancerföreningen främja detta mål
genom att inverka på politiskt beslutsfattande. För att uppnå målet har föreningen
både formella verkningskanaler och olika nätverk till sitt förfogande. Väsentligt
för föreningens inflytande är att föreningen upplevs som en pålitlig och obunden
samarbetspartner.
RIKSDAGEN. Under verksamhetsåret ordnade Cancerföreningen ingen separat tillställ-
ning i riksdagen. Man hade planerat att ordna en tillställning efter publiceringen
av memorandumet om det nationella cancercentrumet, men memorandumet blev
inte färdigt under verksamhetsåret. Centralbyråns experter hade kontakt med enskilda riksdagsledamöter från olika partier. Överläkare Liisa Pylkkänen från Cancerföreningen hördes av riksdagens social- och hälsovårdsutskott i anslutning till
EU:s direktiv om tobaksprodukter.
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET tillsatte i februari 2012 en arbetsgrupp
för att utreda och planera inrättandet av ett nationellt cancercentrum. I arbetsgruppen ingick medlemmar av Cancerföreningens och Cancerstiftelsens styrelse samt
generalsekreteraren som ersättare. Ministeriet kopplade förslaget till regeringens
linjer om ordnandet av social- och hälsovården, vilket har fördröjt arbetsgruppens
arbete. På grund av fördröjningen blev förslaget inte klart enligt den ursprungliga
tidtabellen och inte heller efter en förlängning.
Cancerföreningens representanter spelade en viktig roll i ministeriets screeninggrupp. Cancerscreeningar innehar i sin tur en viktig roll i gruppens verksamhet.
Den ursprungliga planen ändrades så att gruppens verksamhetsperiod förlängdes
fram till den 30 juni 2015. Cancerregistrets undersökningar och utredningar fungerar som bakgrundsmaterial när ministeriet beslutar om att fortsätta och eventuellt
utöka cancerscreeningarna.
En representant för Cancerföreningen deltar i ministeriets styrgrupp för biobankslagen, i expertgruppen för vård av kronisk och cancerrelaterad smärta samt
i verksamheten av arbetsgruppen för läkemedelsinformation vid Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet (FIMEA).
JUSTITIEMINISTERIET publicerade i maj 2013 ett förslag av en arbetsgrupp som pla-
nerat en förnyelse av lagen om stiftelser. Regeringens proposition om lagen ska ges
till riksdagen i vår 2014. Cancerorganisationerna deltog i ett gemensamt utlåtande
om arbetsgruppens förslag tillsammans med Delegationen för stiftelser och fonder.
Ur Cancerorganisationernas synvinkel innebär lagförändringarna varken väsentliga förbättringar eller försämringar i verksamhetsförutsättningarna. I förslaget ingår
ett flertal detaljer och små förändringar, vilket kräver att Cancerorganisationerna
noggrant förbereder sig inför verkställandet av den nya lagen.
9
INSTITUTET FÖR HÄLSA OCH VÄLFÄRD utsåg i april 2012 en nationell expert-
grupp för cancersjukdomar som fick till uppgift att före slutet av 2013 bereda andra
delen av den nationella cancerplanen. I detta arbete ingick förslag på hur man kunde
effektivera cancerpreventionen och hälsofrämjandet, riktlinjer för tidig diagnostik
och cancerscreeningar, stöd för rehabilitering av cancerpatienter samt stärkande av
relevant utbildning och forskning. Cancerföreningens överläkare fungerade som arbetsgruppens expertsekreterare och generalsekreteraren som dess vice ordförande. I
arbetsgruppens arbete deltog även andra experter från Cancerföreningens styrelse
och centralbyrå. Publiceringen av memorandumet sköts fram till 2014.
EU-LAGSTIFTNING. EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsö-
verskridande hälso- och sjukvård (2011/24/EU), det s.k. patientdirektivet, trädde
i kraft i början av 2014. Patientdirektivet stärker patientens rättigheter och förutsättningar för att få vård i en annan medlemsstat. I Finland utvidgades också
patientens rätt att välja vårdenhet. Cancerorganisationerna deltog på ett flertal sätt
i den diskussion som fördes i Finland om tillämpningen av direktivet. Generalsekreteraren deltog i en diskussion om ämnet i tv-programmet A-studio i maj 2013.
Cancerorganisationerna vill se till att det nationella serviceutbudet inte begränsar
cancerpatienternas tillgång till vård av hög kvalitet.
EU-kommissionen gav i december 2012 ett förslag om ett nytt direktiv om
tobaksprodukter (2001/37/EC). Vid behandlingen i Europaparlamentet gjordes
många förändringar i förslaget, efter kraftig lobbning från tobaksindustrins sida.
Finlands regering var mycket aktiv i att föra direktivet vidare och understödde
kommissionens förslag, men kom också med några förslag om förtydliganden och
bestämmelser. Cancerorganisationerna och andra folkhälsoorganisationer var i
kontakt med alla finländska europaparlamentariker före röstningen i oktober för
att uttrycka sitt stöd för regeringens linjer. Efter röstningen blev vissa begräsningar
mildare eller så införde man en lång övergångsperiod. Medlemsstaterna och parlamentet kom överens om direktivets innehåll i december 2013.
Cancerregistrets experter har via sina europeiska och nordiska nätverk bidragit
till att förhindra att den registerbaserade forskningen äventyras i samband med
att EU:s regleringar om dataskydd förnyas. EU-kommissionen kom i januari 2012
med ett förslag om att förnya dataskyddslagstiftningen, och parlamentet nådde en
kompromiss om ärendet i höstas 2013. På grund av de ändringar som ett flertal
medlemsstater krävt kom kommissionen och medlemsstaterna överens om att förflytta lagbehandlingen till slutet av 2014 och att lagen ska förhandlas mellan medlemsstaterna, kommissionen och det nya parlamentet.
FINLANDS CANCERREGISTER innehar en viktig roll som en producent av den
10
kunskap som behövs i den nationella cancerpolitiken. Cancerregistret upprätthåller en databas över alla i Finland diagnostiserade cancerfall och det är också
ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut. Massundersökningsregistret
är en avdelning vid Cancerregistret som upprätthåller en databas om cancerscreeningsprogram och som planerar och utvärderar riksomfattande screeningar. De
data som Cancerregistret och Massundersökningsregistret tar fram utnyttjas för
riksomfattande cancer- och screeningstatistik och cancerforskning samt som stöd
för hälsopolitiskt beslutsfattande.
NÄTVERK. Generalsekreteraren är medlem i fullmäktige för den nya samarbetsföreningen
Finlands social och hälsa rf (SOSTE), som inledde sin verksamhet 2012. Verksamhetsledaren för Cancerpatienterna i Finland rf är vice ordförande för SOSTE rf:s
styrelse. Samarbetsorganisationen håller på att etablera sig som en viktig politisk påverkare som arbetar för gemensamma mål. Generalsekreteraren är också suppleant
i Delegationen för medborgarsamhällspolitik, som siktar till att främja samarbetet
mellan medborgarsamhället och myndigheter. I september deltog generalsekreteraren i en onkologikväll som ordnades av Mediuutiset. Generalsekreteraren gjorde
inlägg och var paneldebattör tillsammans med bl.a. social- och hälsovårdsminister
Paula Risikko. Hälsoavdelningens överläkare och andra sakkunniga fungerar som
expertmedlemmar i ett flertal arbetsgrupper och samarbetsnätverk som arbetar
med cancerprevention (särskilt i fråga om antirökarbete och hälsofrämjande kost
och motion).
11
Organisationsverksamhet
Allmänt
Cancerföreningen i Finland är en av Finlands största folkhälso- och patientorganisationer. I föreningen ingår 17 medlemsföreningar, varav tolv är regionala cancerföreningar och fem riksomfattande patientföreningar. Vid slutet av 2013 hade
Cancerföreningen fortfarande 130 personmedlemmar, men föreningen har inte
antagit nya personmedlemmar på flera årtionden. Vid årets slut hade medlemsföreningarna 125 415 medlemmar över hela landet (2012: 127 496).
Medlemsföreningar i Cancerföreningen i Finland (stiftelseår i parentes):
Föreningens namn
Antal
avdelningar
Södra Finlands cancerförening (1965)
Mellersta Finlands cancerförening (1956)
Kymmenedalens cancerförening (1956)
Sydvästra Finlands cancerförening (1951)
Birkalands cancerförening (1951)
Österbottens cancerförening (1956)
Norra Karelens cancerförening (1956)
Norra Savolax cancerförening (1959)
Norra Finlands cancerförening (1957)
Saimens cancerförening (1953)
Cancerföreningen i Satakunta (1974)
Ålands cancerförening (1986)
Finlands kolorektalcancerförening (2007)
Finlands prostatacancerförening (1997)
Finlands mun- och halscancerförening (1962)
Cancerpatienterna i Finland (1971)
SYLVA (1982)
4
1
2
6
9
4
1
1
2
4
3
1
1
1
2
1
1
Antal
Antal lokala
medlemmar
avdelningar
31.12.2013 och/eller klubbar
15 577
14
5 454
6
3 245
6
28 356
16
21 702
1
13 060
29
3 478
15
4 323
20
8 102
48
8 159
10
8 268
4
756
0
440
0
1 822
0
937
12
157
15 patientnätverk
1 579
1
Medlemsföreningarnas verksamhet
DE REGIONALA CANCERFÖRENINGARNAS verksamhetsområde täcker hela
12
Finland inklusive Åland. Varje förening hade år 2013 minst ett verksamhetsställe
där en sjukskötare kunde erbjuda cancerrådgivningstjänster. En del av alla regionala cancerföreningars kärnverksamhet är att erbjuda rådgivning till cancerpatienter och deras anhöriga samt att ordna kamratgrupper och stödpersoner. Varje
förening har en verksamhetsledare eller en verkställande direktör. Under året gick
verksamhetsledaren för Norra Savolax cancerförening Tarja Konttinen i pension
och Pirjo Airaksinen tog över efter henne. Alla regionala cancerföreningar ordnade rådgivning till cancerpatienter och deras anhöriga samt erbjöd dem psyko-
socialt stöd. Sydvästra Finlands cancerförening har dessutom ett hospis och en
enhet för effektiverat serviceboende, Birkalands cancerförening har en läkarstation
och ett laboratorium och Österbottens cancerförening äger ett cytologilaboratorium. Alla regionala cancerföreningar erbjuder tjänster och service för att stödja
rehabilitering. Merparten av föreningarna deltar även i anpassningsträningen av
cancerpatienter, som koordineras av Cancerföreningen i Finland och stöds av penningautomatföreningen RAY. En del av de regionala föreningarna deltar även i
den rehabiliteringsverksamhet som finansieras av Folkpensionsanstalten eller sjukvårdsdistrikten. Föreningarna hjälpte cancerpatienter också ekonomiskt genom att
betala vårddagsersättningar eller bidrag.
De regionala cancerföreningarna främjade vetenskaplig forskning i sina respektive regioner med olika stipendier. Birkalands cancerförening fungerade dessutom
som ett koordinationscentrum för en nationell screeningundersökning av tarmcancer samt genomförde andra forskningsprojekt.
Saimens cancerförening firade sitt 60-årsjubileum den 31 november 2013 på
Kasino i Villmanstrand. Cancerföreningen i Finlands överläkare, docent Liisa
Pylkkänen höll ett tal inför inbjudna gäster om nya vindar i cancervård. Vid evenemanget delade Saimens cancerförening ut tre forskningsstipendier ur Mikko Kaarnas fond. Generalsekreteraren deltog den 13 april i Mun- och halscancerföreningen i Finlands överläggningsdagar i Kyyrönkaita kurscentrum, där man också firade
att föreningen fyllt 50 år året innan.
DE RIKSOMFATTANDE PATIENTFÖRENINGARNA verkar i hela landet och sam-
arbetar med de regionala cancerföreningarna. Patientföreningarna erbjuder tillgång till kamratstöd, gemensam verksamhet och expertrådgivning för de personer
som har prostatacancer, strup- och muncancer eller tarmcancer. Vissa patientföreningar ordnar även anpassningsträning. SYLVA rf för samman familjer till barn och
unga som insjuknat i cancer och erbjuder dem stöd. Cancerpatienterna i Finland
är huvudansvarig för publiceringen av patienthandböcker för alla cancerpatienter
förutom barn, även om alla patientföreningar också har egen publiceringsverksamhet. Cancerpatienterna i Finland hade år 2013 totalt 15 patientnätverk för cancergrupper för sällsynta cancersjukdomar (2012: 10). I St Michel finns kurscentrumet
Kyyrönkaita som är avsett för personer med strup- och muncancer.
DEN LOKALA VERKSAMHETEN är en viktig verksamhetsform för många medlems-
föreningar. Särskilt i avlägsna trakter erbjuder lokala avdelningar en möjlighet för
cancerpatienter och deras anhöriga och andra medborgare att komma i kontakt
med Cancerorganisationernas verksamhet. År 2013 hade medlemsföreningarna
totalt nästan 190 lokala avdelningar eller klubbar. Norra Finlands cancerförening
hade flest (48), medan Birkalands cancerförening inte hade alls lokal verksamhet
i form av avdelningar eller klubbar. I den lokala verksamheten deltog ca 10 000
medlemmar. I förhållande till föreningens medlemsantal var Norra Karelens cancerförening mest aktiv i den lokala verksamheten (ca 60 procent av medlemmarna
deltog). Lokal verksamhet är en viktig verksamhetsform också i Södra Finland, Sydvästra Finland, Österbotten, Norra Savolax och Norra Finland. I genomsnitt var
tolfte medlem deltar i verksamheten av lokalavdelningar och -klubbar.
13
Samarbete
ORGANISATIONSKOMMITTÉN tillsätts av föreningens styrelse och varje medlems-
förening har turvis en representant i kommittén. 2012 års ordförande för organisationskommittén var riksdagsrådet Matti Väistö, ordförande för Norra Karelens
cancerförening. Under året behandlade organisationskommittén bl.a. medlemsrekrytering, samarbetet och arbetsfördelningen mellan medlemsföreningar, grundandet av en valkommitté och kriterierna för det fortsatta stödet från RAY för medlemsföreningar. Utifrån de diskussioner som fördes i organisationskommittén och
vid verksamhetsledarmötet kom Cancerföreningen i Finland överens med RAY
om att föreningen avstår från AK3-bidraget för organisationsverksamhet. Föreningen föreslog att bidraget fr.o.m. 2014 skulle beviljas som en del av de bidrag som
medlemsföreningarna direkt söker från RAY. Förändringen förverkligades ungefär
som man planerade. Målet är att förbättra transparensen och kontrollbarheten i
bidragsanvändningen.
I höstas 2013 framförde organisationskommittén ett förslag till styrelsen om
att grunda en valkommitté för att bereda de personval som görs vid föreningens
ordinarie möte och vid delegationens höstmöte. Styrelsen godkände förslaget och
gav kommittén en fullmakt att bereda personvalen i december 2014.
Under året ordnades totalt fem VERKSAMHETSLEDARMÖTEN, varav ett var ett tvådagsmöte i Polvijärvi. Österbottens cancerförenings verkställande direktör Markku
Suoranta valdes till ordförande för 2013 års möten. Suoranta och generalsekreteraren beredde mötena tillsammans. Verksamhetsledarna deltog aktivt i mötena,
som behandlade frågor om bidrag och ekonomi, 2014 års verksamhetsplan, medelsanskaffning, utbildning, rehabilitering, RAY:s bidragsansökningar, kostnadsfördelningen hos tidningen Syöpä-Cancer samt medlemsrekryteringen. Verksamhetsledarmötena ansågs vara mycket viktiga redskap för att stärka förtroendet, samarbetet och arbetsfördelningen.
MEDLEMSKAPETS ÅR 2013 var ett gemensamt projekt mellan verksamhetsledar-
mötet och organisationskommittén som startade i våras 2012. Ett mål med projektet var att utöka medlemsantalet med 5 000 nya medlemmar jämfört med
situationen i slutet av 2012. Målet uppnåddes inte, trots extra ansträngningar.
Man lyckades dock utveckla och finslipa rekryteringsprocessen, och målet är att
fortsätta det aktiva rekryteringsarbetet. Cancerpatienterna i Finland och Mellersta Finlands cancerförening ordnade med stöd av Cancerföreningen i Finland
ett volontärveckoslut i Jyväskylä den 5–6 oktober. Evenemanget lyckades väl och
lockade till sig stödpersoner, avdelningspersonal, nätverksaktiva personer och andra volontärer.
BRÖSTCANCERFÖRENINGEN ansökte om medlemskap i Cancerföreningen i Fin-
14
land i november 2012. I enlighet med styrelsens beslut var det meningen att anta
Bröstcancerföreningen som medlem genom ett beslut i september, efter att man
hade fastställt samarbetsformerna mellan medlemsföreningarna. På grund av interna orsaker begärde Bröstcancerföreningen dock att ärendet skulle skjutas fram.
Ärendet är fortfarande pågående.
SPRÅKTALKO. Cancerföreningen i Finland deltog aktivt i nätverksprojektet Språktalko,
ett av föreningen lanserat initiativ som strävar efter att förbättra och effektivera
bruket av och verksamheten på det andra inhemska språket inom tvåspråkiga organisationer. År 2013 låg fokus särskilt på att ta fram rådgivningsmaterial på svenska.
Också verksamhetsberättelserna och -planerna översattes till svenska.
Överläggningsdagarna 24–26.1.2013 på Viking Mariella
Cancerorganisationernas överläggningsdagar ordnades i form av en möteskryssning
till Stockholm på fartyget Viking Mariella. Dagarna organiserades av Cancerföreningen i Finland. Teman var mellanrapporten om tillståndet av utvecklingen av Cancerorganisationernas enhetlighet och verksamhet, planerna för Medlemskapets år,
Cancerorganisationernas svenskspråkiga verksamhet, patienternas rådgivnings- och
stödtjänster samt påverkande av beslutsfattare på regional nivå. Programmet var
delvis på svenska och diskussionerna fördes både på finska och svenska. I evenemanget deltog ca 80 personer från olika håll i Finland. Denna gång var alla talare
organisationens fortroendevalda eller medarbetare.
Nya stadgor
Enligt ett beslut av delegationen i våras 2012 hade styrelsen utarbetat ett förslag
till föreningens ordinarie möte om att ändra på stadgorna. Mötet hölls i december
2012. Delegationen understödde styrelsens framställning. Framställningen godkändes vid föreningens ordinarie möte, vilket inledde ärendet. De ändrade stadgorna
godkändes vid ett extraordinarie möte den 6 juni. Cancerföreningen i Finlands
nya stadgor trädde i kraft i juni 2013, efter att Patent- och registerstyrelsen hade
preliminärt godkänt ändringarna.
De förnyade stadgorna innehöll en ändring så att styrelsen skulle få en fullmakt
att sälja, byta, pantsätta och köpa fast egendom. Delegationens ordförande fick
officiell yttrande- och närvarorätt vid föreningens styrelsemöten. Styrelsens uppgifter reviderades för att göra dem mer moderna. Också paragrafen om föreningens
ändamål sågs över för att bättre motsvara föreningens nuvarande verksamhetsidé.
Paragraferna om revisionen moderniserades i sin tur för att bättre motsvara den
gällande bokföringslagen.
15
Rådgivningstjänster
Cancerorganisationernas rådgivningstjänster består av Cancerstiftelsens riksomfattande rådgivningstjänst och de tjänster som erbjuds av de tolv regionala cancerföreningarna och några riksomfattande patientföreningar. Cancerorganisationernas
rådgivning sköts av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.
MÅL. Cancerorganisationernas rådgivningstjänster vänder sig till alla som funderar på frå-
gor kring cancer. Man kan få råd personligen, per telefon och e-post eller i realtid
på webben. Målet är att erbjuda allmän information om bl.a. cancerprevention,
tidig upptäckt, symptom och hur man känner igen dem, behandlingsalternativ, tillfrisknande och rehabilitering. Syftet med rådgivningen är också att ge information
och psykosocialt stöd till cancerpatienter, deras anhöriga och andra som bekymrar
sig över cancer.
Man kan också få råd anonymt.
UTVECKLINGSARBETE. Under de senaste åren har man arbetat för att samordna och
förenhetliga Cancerorganisationernas rådgivningsverksamhet. Olika e-tjänster har
ökat det dagliga samarbetet mellan olika aktörer inom Cancerorganisationernas verksamhetsområde, t.ex. vid identifieringen av kamratstödspersoner. Olika elektroniska
databaser (t.ex. Duodecims informationstjänst Terveysportti) har dessutom stärkt
sjukskötarnas kunskaper. Cancerorganisationerna ordnar regelbunden utbildning
för sakkunnigskötarna bl.a. i anslutning till rådgivningsarbete, psykosocialt stöd, rehabilitering och hälsofrämjande.
ÄRFTLIGHETSRÅDGIVNING. Cancerorganisationernas sjukskötare har erbjudit ärft-
lighetsrådgivning under ledning av en specialist i genetik sedan 1995. År 2013
ökade efterfrågan på ärftlighetsrådgivning avsevärt och det uppskattas att behovet
av rådgivning fortsätter att öka. Sedan början av 2012 har alla som funderar på
frågor kring ärftlig benägenhet haft tillgång till personlig handledning och rådgivning i Cancerföreningen i Finlands lokaler under ledning av en genetikspecialist.
Allt som allt har specialisten bedömt den genetiska risken hos 99 klienter på basis
av den information de gett. Genetikspecialisten har dessutom erbjudit ärftlighetsutbildning i anslutning till nätverket för sakkunnigskötare samt hållit ett flertal
föredrag och tillställningar för den breda publiken. Cancerorganisationernas ärftlighetsrådgivning ordnas med stöd från RAY.
BEHOVET AV EN RIKSOMFATTANDE RÅDGIVNINGSTJÄNST. Den riksom-
16
fattande rådgivningstjänsten kontaktades nästan 3 800 gånger under året. Det var
en ökning på 200 jämfört med året innan. Omkring 75 procent av dessa kontakter
kom per telefon och omkring 25 procent per e-post. Kontakterna per e-post har
ökat år för år. Ungefär 70 procent av kontakterna per telefon gällde råd och stöd
för personens egen cancer eller frågor om cancersymptom, medan merparten av
de övriga kontakterna kom från närstående till cancerpatienter (20 procent av alla
kontakter). Yrkesutbildade personer kontaktade tjänsten drygt 100 gånger.
Mer än hälften av telefonkontakterna gällde behov av psykosocialt stöd. Likaså
gällde nästan hälften av fallen frågor kring cancerbehandling. Det kom också in
frågor om screening, rehabilitering, ärftlighet, prevention, sociala förmåner och
hälso- och sjukvård överlag. Många gånger behandlade samtalen fler än ett ämne.
Ungefär en fjärdedel av kunderna instruerades vidare till de regionala cancerföreningarna eller patientföreningarna. Analyserat efter diagnosgrupp gällde ungefär
en tredjedel av samtalen bröstcancer och lite under en tredjedel gynekologisk cancer och hudcancer. Andra vanliga diagnosgrupper var hematologiska maligniteter,
prostatacancer och tarmcancer. Kontakterna per e-post liknade samtalen till både
karaktär och kundgrupper.
SAKKUNNIGSKÖTARE.FI. 2013 var det fjärde verksamhetsåret för webbrådgivning-
en neuvontahoitaja.fi, sakkunnigskötare.fi på svenska. I tjänsten kan besökarna
samtala över webben med rådgivande sjukskötare – sakkunnigskötare – genom att
boka tid i förväg för ett samtal som pågår ungefär en timme. Samtalen förs i en
sluten miljö. Frågorna på webben rörde i stort sett samma teman som i telefon- och
e-postrådgivningen. Under år 2012 startade tjänstens interaktiva gruppchatt där
cancerpatienter i realtid kan diskutera och stödja varandra gällande cancerfrågor.
Diskussionen leds av Cancerorganisationernas sakkunnigskötare. Under året förekom ganska lite aktivitet via chatt- och gruppchattverksamheten.
År 2012 startade ett samarbete med kliniken för cancersjukdomar inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) genom att inrätta en rådgivningstjänst vid kliniken bemannad med en sakkunnigskötare från Cancerorganisationerna med en 50 procents arbetsinsats. Verksamheten finansieras av Södra Finlands
cancerförening. Rådgivningstjänsten mottog under året totalt omkring 150 samtal
och omkring 100 besök.
Den riksomfattande rådgivningstjänsten var öppen måndagar kl. 10–14 och
16–18 och tisdag–fredag kl. 10–14. Rådgivningen var gratis på telefon 0800 19 414,
på e-postadressen [email protected] och på webben på sakkunnigskötare.fi. Rådgivningen var både individuell och gruppbaserad.
CANCERSTIFTELSENS STÖD. Under verksamhetsåret stärktes och delvis utvidgades
rådgivningstjänsterna med hjälp av stöd från Cancerstiftelsen. Stödets inverkan
syns tydligare år 2014, eftersom stödet utdelades i våras 2013. Stödet har utnyttjats
för att rekrytera sakkunnigskötare samt för att utarbeta, översätta (till svenska) och
trycka kommunikationsmaterial om rådgivningen.
17
Hälsofrämjande
Arbetet inom hälsofrämjande och i synnerhet cancerprevention är ett långsiktigt
arbete som omspänner hela livet. Det hälsofrämjande arbetet riktas dels till allmänheten, dels till sär-skilda verksamhets- eller kampanjgrupper. Genom att bilda
nätverk med andra organisationer och aktörer inom hälso- och sjukvårdsområdet
kan man nå betydande synergieffekter.
Programmet mot rökning bland unga
ETT LÅNGSIKTIGT SAMARBETSPROJEKT. I över tio år har ett viktigt tema inom
Cancerorganisationernas hälsofrämjande arbete varit att förebygga och motverka
användningen av tobak och snus bland unga. Detta omfattande handlingsprogram
samordnas av Cancerföreningen i Finland med både egen finansiering och finansiering från RAY. Programmet har två samarbetspartner, Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf och Valo Finlands idrott rf. Samarbetet omfattar även många andra
organisationer inom hälsosektorn.
Rökning är rätt starkt förknippad med marginalisering, men att bekämpa rökning löser inte grundproblemen för de unga som riskerar att marginaliseras. Rökfrihet kan dock fördröja, trappa ner eller hindra en sådan utveckling som innehåller
riskbeteende. Genom att ingripa i rökning kan man också inverka på ökad omjämlikhet i hälsa, som kommer till uttryck bl.a. som skillnader i hälsobeteende mellan
de som söker till yrkesskolor och de som söker till gymnasier. Likaså kan ojämlikheten synas som problem i skolan, armén och barnskyddet.
KÄNNEDOM OM MÅLGRUPP. Handlingsprogrammet mot rökning bland unga har
riktats främst till barn och unga under 18 år. Inom programramen genomförs
också sådana undersökningar och utredningar som granskar subkulturer bland de
unga, användning av tobaksprodukter, attityder och föreställningar. Verksamheten
inom ramen för handlingsprogrammet har förlagts till de arenor där de unga finns,
exempelvis skolor, fritidsaktiviteter, garnisoner, barnskyddsinrättningar och hem.
TIDNINGEN KÄRY. Tidningen Käry publicerades för sjätte gången. 2013 års tidning
– Sportti-Käry – hade ett sporttema. Den behandlade användningen av tobaksprodukter ur många perspektiv och uppmuntrade de unga att sluta röka. Enligt sporttemat behandlades också motion och välbefinnande. Tidningen distribuerades på
bred front tillsammans med ungdomstidningar, till fritids- och motionslokaler för
unga, skolor och garnisoner. Man satsade också på marknadsföringen och producerade en digital version av tidningen.
TOBAKSKROPPEN.FI. Under verksamhetsåret marknadsförde man webbsidan tobaks-
18
kroppen.fi (www.tobakskroppen.fi), som lanserades 2013. Webbsidan visar hur
rökning påverkar människans hälsa och utseende med en ny typ av visuell teknik.
Webbsidan var mycket populär: i slutet av 2013 hade den lockat till sig över fyra
miljoner besökare och den hade laddats nästan tio miljoner gånger runtom i värl-
den. Sajten marknadsfördes i sociala medier, man delade ut Tobakskroppen-pappersflygplan och Finnkino visade en Tobakskroppen-video före filmer i sina biografer. Under året lanserades också en tysk språkversion av sajten (sedan tidigare fanns
versioner på finska, svenska och engelska).
FRESSIS.FI. Webbplatsen Fressis (www.fressis.fi) är avsedd för unga som stöd för rök-
stopp. Dessutom har de kampanjer som är kopplade till handlingsprogrammet för
rökfrihet bland unga koncentrerats till webbplatsen. Under året kompletterades
sajten med information om hur man kan sluta snusa.
SNUS. Användningen av snus bland unga har ökat på ett oroväckande sätt. Under verksam-
hetsåret informerade man om resultaten från en snusundersökning som utfördes
år 2012 tillsammans med projektet En rökfri huvudstadsregion och föreningen
Ung i Finland rf. Dessutom producerade man snusrelaterat material för unga och
vuxna samt stärkte samarbetet med idrottsorganisationer.
RÖKNING BLAND UNGA GRAVIDA KVINNOR. Under verksamhetsåret togs ett
betydande initiativ i fråga om temat graviditet och rökning. Man genomförde en
kvantitativ och kvalitativ undersökning om temat. Kampanjhelheten Tuhkalapset
(Ashbabies) bestod av filmen Baby Love, webbplatsen Tuhkalapset och en Facebooksida. Målet med kampanjen var att väcka en diskussion om rökning under
graviditet och öka kunskapen om dess risker. Man ordnade också ett pressmöte i
samband med temat. Tillsammans med Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf och
Andningsförbundet producerade man radioreklamer som spelades på radiokanalen NRJ under en månads tid i höstas 2013. Dessutom ordnade man en kampanjdag om graviditet och rökning då temat diskuterades på NRJ och i elektroniska
medier.
I 2013 års tävling Smokefree deltog ca 19 500 elever från totalt 1 050 skolklasser. Till Smokefree-verksamheten hör också utbildningsmaterialet Tupakatta oot
paras (Du är bäst rökfri), Rökfri skola-verksamheten och Lopettamisen tuki (Stöd
för rökstopp).
Rökfrihet i försvarsmakten
Under verksamhetsåret 2013 deltog Cancerföreningen i Finland som en partner
i projektet Tupakoimattomuuden edistäminen Puolustusvoimissa (Främjande av
rökfrihet i försvarsmakten), som koordineras av föreningen Filha ry. Cancerföreningen ansvarar för följande uppgifter inom ramen för projektet:
1. Föreningen erbjuder sakkunskap i fråga om armémiljön, rökning bland
unga, kommunikation samt uppföljning, bedömning och forskning.
2. Föreningen planerar och verkställer en kommunikationsplan i samarbete
med Filha ry.
3. Föreningen genomför en effektfullhetsundersökning och -utvärdering i
samarbete med Filha ry och försvarsmakten.
4. Föreningen tar fram projektmaterial i samarbete med projektledaren och
samarbetspartner.
19
Solkampanjer
MÅL. Solkampanjer är en central verksamhetsform för Cancerföreningen i Finland som
siktar till att förebygga hudcancer. Den primära målgruppen för föreningens solkampanjer år 2013 var barn och barnfamiljer. Huvudbudskapet var att merparten
av hudcancer kan förebyggas genom att man skyddar sig mot solen samt att risken
för att få melanom ökar om man bränner sig i solen, särskilt som barn och ung.
BROSCHYRER. Under verksamhetsåret utarbetades två broschyrer (på finska och svens-
ka) om sunt beteende i solen: en mer omfattande allmän broschyr och en broschyr
för barnfamiljer. Den senare utdelas i synnerhet i samband med mässor och jippon.
Den allmänna broschyren används också av de regionala cancerföreningarna då de
ordnar dagar där man kan låta granska sina födelsemärken.
INFORMATIONSSAMARBETE MED MYNDIGHETER. Cancerföreningen ord-
nar ett årligt infomöte om sunt beteende i solen tillsammans med Meteorologiska institutet och Strålsäkerhetscentralen. År 2013 var det Cancerorganisationerna
som ansvarade för att ordna infomötet. Fokus låg på en undersökning som TNS
Gallup hade gjort i början av året. I undersökningen deltog över 1 000 familjer som
redogjorde för sitt beteende i solen och för hur de skyddar sig mot solen på semesterresor. Så gott som alla finländska barnfamiljer använder solkräm under badsemestrar, men en stor del meddelade att de vistas i solen under den hetaste tiden
på dygnet. Två tredjedelar av de som svarade på frågorna förknippade solbrändhet
med en känsla av välmående. Attityder förändras långsamt. I en motsvarande undersökning år 2002 meddelade 90 procent av de svarande att de mår bra när de är
solbrända. År 2010 var motsvarande andel 80 procent.
NORDISKT SAMARBETE. Cancerorganisationerna deltar också i Nordiska cance-
runionens projekt ”Sola säkert”. Projektet inleddes 2012 och det samordnas av
Danmark. Projektets mål är att förebygga hudcancer och öka kunskapen om sunt
solbeteende och riskfaktorer bakom hudcancer. En särskild målgrupp för projektet är barnfamiljer som åker på semesterresor till badsemesterorter. Inom ramen
för projektet har man också inlett ett samarbete med samnordiska resebyråer.
WEBBSIDOR. Webbplatsen www.cancer.fi innehåller grundläggande fakta om olika typer
av hudcancer, men den saknar tydlig och åskådlig information om hur man skyddar sig mot solen. Under verksamhetsåret utarbetade man särskilda webbsidor för
barnfamiljer och grundläggande information om att skydda sig mot solen samt en
UV-indexräknare. Utvidgningen och utvecklingen av webbplatsen fortsätter år 2014.
Kost, motion och viktkontroll
20
Under verksamhetsåret 2013 producerade man informationsmaterial om betydelsen av kost, motion och viktkontroll för förebyggande av cancer (bl.a. livsstilstestet
Testaa ruoka- ja liikuntatottumuksesi, Testa dina mat- och motionsvanor). Under
året jobbade man för att synliggöra förhållandet mellan kost, motion och viktkontroll och cancer genom kampanjer, hälsokommunikation för allmänheten och offentliga föreläsningar.
I anslutning till temat gav man sig ut på fältet bl.a. i samband med den europeiska cancerveckan (sista veckan i maj), Rosa bandet-kampanjen (oktober) och vid
ett flertal idrottsevenemang under året. Verksamheten koncentrerades särskilt på
föreläsningar och informationsinslag vid evenemang och offentliga föreställningar.
Verksamhet i arbets- och styrgrupper
I fråga om hälsofrämjande insatser samarbetade man med nästan 20 olika projekt,
t.ex. med Barnens hälsoforum, Ett rökfritt Finland 2040 samt styrgrupperna för
Helsingfors – en rökfri stad och Ett rökfritt Esbo. Dessutom deltog man i en rad arbetsgrupper och styrgrupper kring temana rökning, alkohol och kost som initierats
av social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd och vissa andra
organisationer och aktörer.
21
Rehabilitering
ARBETSFÖRDELNING OCH FINANSIERING. Rehabilitering och anpassningsträ-
ning för cancerpatienter erbjuds i Finland av Folkpensionsanstalten (FPA), Cancerorganisationerna och vissa sjukhus. Under verksamhetsåret 2013 ordnade medlemsföreningarna i Cancerföreningen i Finland cancerrehabilitering både med
egen finansiering och med stöd från penningautomatföreningen RAY. En del av
de regionala cancerföreningarna ordnade också rehabiliteringskurser som finansierades av FPA. FPA:s rehabiliteringsverksamhet styrs av anstaltens standarder för
god rehabiliteringspraxis.
ANPASSNINGSTRÄNING. Cancerorganisationernas rehabiliteringsverksamhet grundar
sig på kurser i anpassningsträning och den syftar till att komplettera de offentliga
rehabiliteringstjänsterna. Verksamheten ordnas av de regionala cancerföreningarna och vissa patientföreningar. Verksamheten är riksomfattande och koordineras
av Cancerföreningen i Finland. De RAY-finansierade kurserna styrs av de kriterier för anpassningsträning som utarbetats av Cancerorganisationerna tillsammans
med RAY. Kriterierna uppdaterades 2013. För utvecklingen av cancerrehabiliteringen svarar en rehabiliteringskommitté som består av Cancerföreningens och de
regionala cancerföreningarnas sakkunniga. Kommittén sammanträdde fyra gånger
under året.
Målet med anpassningsträningen är att hjälpa och stödja cancerpatienter och
deras närstående under alla steg av sjukdomen. Verksamheten är avsedd för att
främja personernas livskvalitet och hälsa. Träningen ordnas i grupper, vilket erbjuder tillgång till kamratstöd. Anpassningsträningskurserna är vanligen riktade
till grupper med en viss typ av cancer. Det finns också kurser som är avsedda för
alla cancerpatienter eller för patienter i vissa åldrar. Kurserna är främst individuella
kurser eller kurser för par. Kurserna för par är öppna för den insjuknades maka
eller make eller någon annan närstående. Dessutom finns kurser för hela familjer
och för svenskspråkiga cancerpatienter och deras närstående.
Cancerorganisationerna ordnar anpassningsträning både som öppen- och som
slutenvårdsrehabilitering. Enligt de uppdaterade kriterierna innehåller öppenvårdskurserna 2–8 möten på 1,5–8 timmar åt gången. Kurserna för öppenvårdsrehabilitering ordnas nära de som går i rehabiliteringen, i cancerföreningarnas egna
lokaler eller vid rehabiliteringscentrum. Slutenvårdsrehabiliteringen bygger på 3–5
dagars kurser vid rehabiliteringscentrum. Under de kurser som ordnas vid rehabiliteringscentrum kommer kursdeltagarna bort från sina hemmiljöer och sin vardag,
och de bildar en kompakt grupp med de övriga kursdeltagarna.
ANTAL KURSER. Under året och med stöd från RAY ordnades totalt 45 kurser för
22
anpassningsträning, varav åtta var i öppen vård och 37 i sluten vård. I kurserna
deltog 679 cancerpatienter och anhöriga. De regionala cancerföreningarna och
patientföreningarna kompletterar rehabiliteringen med olika tjänster. Cancerföreningen i Finland och dess medlemsorganisationer erbjuder råd och hjälp till
cancerpatienter och deras närstående i alla ärenden som har att göra med cancerrehabilitering.
UTVECKLINGSARBETE. Under året fortsatte man att utveckla olika rehabiliteringsfor-
mer och -tjänster. Utvecklingen koncentrerades särskilt på olika slags funktionella
kurser som utnyttjar bl.a. motionsbaserad rehabilitering, musik- och konstterapi
samt naturupplevelser.
RESPONS FRÅN DELTAGARE. Enligt den respons som samlats in från kursdeltagare
är rehabiliteringsverksamheten ytterst nödvändig, viktig och betydande. Deltagarna tycker att de får värdefull nytta av verksamheten. Cancerpatienterna och deras
närstående får information och stöd av sakkunniga. Kurserna bidrar till att stärka
deltagarnas resurser och hjälper dem att leva ett rätt normalt liv trots sjukdomen.
Kamratstödet får också högt betyg.
På basis av responsen från deltagare och medarbetare verkar det som att det
behövs mer funktionell och inkluderande rehabilitering. Det finns också ett behov
av att utveckla öppenvårdsrehabiliteringen och nya rehabiliteringsmetoder. De cancerpatienter som är i arbetsför ålder saknar särskilt psykosocial rehabilitering vid
sidan av medicinsk rehabilitering. Också vissa utmaningar lyfts fram, såsom konkurrensutsättning av rehabilitering och bristen på bestående finansiering, vilket kan
komplicera den långsiktiga planeringen av verksamheten.
REHABILITERINGSSEMINARIUM OCH UTVECKLINGSDAG. Under verksam-
hetsåret 2013 ordnades ett rehabiliteringsseminarium för de medarbetare vid Cancerorganisationerna, rehabiliteringscentrum och inom hälso- och sjukvården som
deltar i rehabiliteringsverksamheten. Temat var stöd för återkomst till arbetet. Dessutom ordnades en utvecklingsdag för personalen vid Cancerorganisationerna under
temat rehabilitering. Målet var att planera 2014 års verksamhet och sprida goda
erfarenheter om de anpassningsträningskurser som ordnas av andra organisationer
(Diabetesförbundet och Föreningen för mental hälsa i Finland).
REHABILITERINGSUTREDNING. I slutet av 2013 genomförde Cancerorganisationer-
na en utredning om cancerrehabilitering för att göra en riksomfattande kartläggning
av den information som cancerpatienter får om cancerrehabilitering och hur man
styrs till rehabilitering. I undersökningen deltog ca 250 cancerpatienter, ca 60 onkologer och nästan 300 övriga representanter för vårdpersonal. Utredningen visade klart
att det finns brister i informationen och att arbetsfördelningen mellan olika aktörer är
oklar. Resultaten kommer att spridas under år 2014 i samband med olika tillställningar och utbildningar. Målet är att tackla dessa utmaningar i den framtida planeringen.
FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT. Under året inledde Cancerorganisa-
tionerna ett samarbetsprojekt med Stiftelsen för rehabilitering och Finlands hjärtförbund rf i syfte att utvärdera och utveckla innehållet av anpassningsträningsverksamheten. Samarbetet kommer att fortsätta även 2014. Under verksamhetsåret inleddes
också det fyraåriga projektet Cancer and Work som en del av nätverksprogrammet
COST Action. I projektets ledningsgrupp deltar också representanter för Arbetshälsoinstitutet och Cancerföreningen i Finland. Man gjorde sig också beredd att delta i
det treåriga EU-finansierade projektet CANCON, som inleds år 2014. Cancerföreningen deltar i projektets arbetsgrupp Survivorship and Rehabilitation, som syftar till
att främja stödet och rehabiliteringen för cancerpatienter. Man samarbetade också
med samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues), vars sektion PSWG (Patient Support Working Group) siktar till
att främja olika projekt med anknytning till rehabilitering och återkomst till arbete.
Resultaten från alla dessa internationella projekt kan utnyttjas i forskningen kring
rehabilitering och i utvärderingen av genomslag och effektfullhet.
23
Utbildning
Expertutbildare
Med expertutbildning avses sådan verksamhet där man inom social- och hälsovårdsutbildning använder erfarenhetsbaserad kunskap som komplement till annan
undervisning. Expertutbildningsnätverket består i dagens läge av cirka 340 expertutbildare från 26 föreningar och förbund som representerar olika sjukdoms- eller
handikappgrupper. I nätverket ingår dessutom 55 utbildningsenheter. Expertutbildningsnätverket finansieras av RAY.
Expertutbildarna är personer eller anhöriga som representerar olika sjukdomseller handikappgrupper och som alla har blivit utbildade för uppgiften. Experten
håller anföranden utifrån sina egna erfarenheter eller deltar på annat sätt i utbildningen av blivande professionella. Cancerorganisationerna har nästan 20 färdigutbildade expertutbildare runtom i Finland. Verksamheten koordineras av en
kontaktperson vid Cancerföreningen i Finland. Cancerorganisationerna står själv
för utbildningen (inkl. årliga utbildningsdagar), handledningen och stödet för sina
expertutbildare.
Universitet och forskarutbildning
Cancerregistrets direktör har verkat som deltidsanställd professor i cancerepidemiologi och Cancerregistrets forskningsdirektör som deltidsanställd professor
i epidemiologi vid Tammerfors universitets enhet för hälsovetenskaper. Flera av
Cancerföreningens medarbetare har varit docenter vid olika universitet, deltagit i
universitetsundervisningen och handledningen av doktorsavhandlingar samt verkat som vetenskapliga sakkunniga.
Cancerregistret har aktivt deltagit i en riksomfattande forskarskola samt i undervisningen och handledningen av finskspråkiga studerande och studerande som
kommit till Finland inom Tammerfors universitets program International Postgraduate Programme in Epidemiology. De regelbundna och öppna onsdagsseminarierna i Helsingfors har varit en del av den cancerepidemiologiska forskarutbildningen. Under hösten gavs epidemiologisk utbildning för unga forskare ungefär en
gång per vecka. Två pro gradu-avhandlingar färdigställdes.
En forskare vid Finlands cancerregister disputerade under årets lopp.
Med hjälp av Cancerstiftelsens donation till Helsingfors universitets framtidsfond år 2011 grundade och lediganslog universitetet en professur i palliativ medicin
vid medicinska fakulteten.
Övrig utbildning
MINSKNING AV RÖKNING BLAND UNGA. Under verksamhetsåret ordnade Can-
24
cerföreningen i Finland utbildningsmöten i anslutning till målet att minska på
rökning bland unga och erbjuda stöd för rökstopp. Under året utbildades ca 30
experter i Tusby och Kotka för att jobba bland unga och erbjuda stöd för rökstopp.
Dessutom ordnades utbildning i Tavastehus för lärare i läroämnet hälsokunskap
för att sprida information om hur man kan ta upp rökning i undervisningen. Utbildningen ordnades tillsammans med Förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf. Vid
utbildningen tangerades också temat alkohol. I utbildningen deltog sammanlagt 24
lärare från olika stadiers skolor.
För lärare i skolor för årskurserna 1–6 ordnades ett utbildningstillfälle i Esbo
i enlighet med undervisningsprogrammet Rätt till en rökfri barndom. Över tio
av dessa utbildningar har ordnats under gångna år. Programmet hjälper lärare att
undervisa tobaksteman till barn i olika utvecklingsfaser och det har integrerats i
undervisningen i hälsokunskap i skolor för årskurserna 1–6. Handlingsmodellen
skapades genom ett yrkesövergripande samarbete inom ramen för programmet Ett
rökfritt Helsingfors. Projektet En rökfri huvudstadsregion för handlingsmodellen
vidare i hela huvudstadsregionen. Projektet finansierades av social- och hälsovårdsministeriet samt RAY.
Under verksamhetsåret färdigställdes en utredning som kartlade de ungas uppfattningar om och erfarenheter av snus. Resultaten visade hur man borde påverka
de unga för att minska på användningen av snus. Utredningens resultat förankrades via åtskilliga seminarier och utbildningsmöten. Man ordnade dessutom ett
pressmöte om utredningen.
Under året färdigställdes också en undersökning om temat graviditet och tobak.
TNS-Gallup genomförde en enkätundersökning och Aurera Oy en kvalitativ utredning om temat. Man ordnade också ett infomöte. Temat behandlades dessutom
vid olika utbildningstillfällen. Målet är att fortsätta utbildningar för professionella
inom hälsosektorn under år 2014.
PERSONALEN INOM HÄLSOVÅRDEN OCH SJUKVÅRDSLÄRARE. Medar-
betare vid Cancerföreningen i Finland deltog aktivt både som utbildare och som
föreläsare i den nationella och regionala utbildningen av den yrkesutbildade personalen inom hälso- och sjukvården, särskilt inom ramen för utbildning i anslutning till
cancervård och stödet till cancerpatienter. I somras ordnades också ett årligt utbildningstillfälle för lärare inom cancersjukvård och palliativ vård.
Massundersökningsregistret deltog aktivt i utvecklingen av elektroniska program för screening av bröst- och livmoderhalscancer samt i utbildningen av provtagningspersonal och övrig personal i kommuner och laboratorier.
HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE. Cancerföreningens medarbetare deltog i egenskap
av utbildare och föreläsare i den nationella och regionala utbildningen inom hälsofrämjande samt i allmänna föreläsningar. De olika temana inom hälsofrämjande arbete presenterades under mässor, seminarier och andra evenemang runtom i
Finland.
SYMPOSIET I TUSBY (CANCERSTIFTELSEN). 2013 års tema för Cancerstif-
telsens årliga expertsymposium var endokrin cancer. Symposiet är avsett som ett
yrkesövergripande utbildningstillfälle för ett hundratal specialister inom olika områden med nära anknytning till cancer. Föreläsningarna sammanställdes i publikationen Focus Oncologiae, som distribuerades i stor upplaga till primärvården
och de specialiteter inom hälso- och sjukvården som deltar i behandlingen och
diagnosen av cancer. Symposiet ordnades för 40:e gången.
25
Cancerregistret
Finlands cancerregister är ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut som
lyder under Cancerföreningen i Finland. Registret för en riksomfattande databas
över cancerfall, ett cancerregister som lyder under Institutet för hälsa och välfärd,
och som ett led i det massundersökningsregister över bröst- och livmoderhalscancer. Cancerföreningen i Finland måste därför uppfylla alla de krav som gäller behandlingen, klassificeringen och dataskyddet av dokument hos statliga myndigheter (statsrådets förordning om informationssäkerheten inom statsförvaltningen
(681/2010)).
Sedan den 1 oktober 2013 har datasäkerheten vid Cancerföreningen i Finland
skötts av en dataskyddschef, en person ansvarig för tekniskt dataskydd och en arbetsgrupp för dataskydd. Under verksamhetsåret satsade man på att utbilda föreningens personal och särskilt Cancerregistrets personal i hur man behandlar data.
Cancerregistret fick en ny direktör den 1 januari och registrets ansvariga läkare
började den 1 maj. Under början av året skötte direktören också den ansvariga
läkarens uppgifter vid sidan av sitt eget arbete. Vid registret inrättades en anställning som ledande statistiker. Posten tillsattes den 1 februari, med ansvar för den
metodologiska utvecklingen av registret.
Registrering
CANCERFALL
26
Registreringen av cancerfall omfattar mottagande, preliminär behandling, lagring
(antingen manuellt eller elektroniskt) och kodning av canceranmälningar i en databas som en gemensam fil. Till registreringen hör även uppdatering av uppgifter om
dödsorsak och hemkommun samt kvalitetskontroll och arkivering av anmälningar.
Det finns tre typer av anmälningar: en klinisk anmälan i pappersformat från vårdanstalter (85 %), en laboratorieanmälan i elektroniskt format (98 %) och elektroniska uppgifter om dödsorsak från Statistikcentralen. Under verksamhetsåret 2013
startade man åter planeringen av de blanketter (klinisk anmälan och laboratorieanmälan) som förs in på kodservern vid Institutet för hälsa och välfärd. Blanketterna
skulle överföras till kodservern i början av 2014.
Om det inkommer endast en laboratorie- och/eller dödsanmälan på en person,
skickas det en förfrågan om komplettering till sjukhuset för att få in kliniska uppgifter om cancerfallet. Kompletteringsförfrågningarna för år 2011 skickades ut i
våras 2013. Det totala antalet förfrågningar var 12 802 och de skickades ut till totalt
656 institutioner. Totalt returnerades 7 218 förfrågningar, dvs. 56 procent.
Merparten av canceranmälningarna inkom fortfarande per post. En liten del
överfördes som elektroniska filer direkt in på insamlingsservern. Under året registrerades totalt 41 259 kliniska anmälningar (35 932 manuellt) och 110 394 laboratorieanmälningar (1 939 manuellt).
I början av året uppdaterades uppgifterna för dödsorsak för år 2011. Av de
personer som ingick i Cancerregistrets databas fick 19 303 en dödsorsak och det
registrerades 1 216 nya misstänkta cancerfall. Då dödsorsaken uppdateras kodas
dödstiden och den officiella dödstiden automatiskt i en fil. Alla för registret nya
cancerfall kodades manuellt och en kompletteringsförfrågan gjordes för att få ytterligare uppgifter.
Efter en uppdatering av kommun- och flyttuppgifter publicerades cancerstatistiken för år 2011 på Cancerregistrets webbplats i mars. Senare kompletterades ännu
informationen om behandlingar och spridning, efter att det inkom fler kompletteringsförfrågningar från vårdinstitutioner.
En utmaning för registreringen av cancerfall är att läkarna ofta låter bli att
göra en canceranmälan. På grund av att det saknas kliniska anmälningar saknas
det också många intressanta cancervariabler från registret, såsom utbredning eller
vårddata. Vid Cancerregistret har man redan länge varit medveten om detta problem och dess inverkan på de data som används för vetenskaplig forskning. Under
verksamhetsåret 2013 började man därför förbereda en reform av innehållet och
insamlingen av kliniska canceranmälningar.
Cancerregistrets registerbeskrivning förnyades i våras 2013. Under våren rekryterade man en konsultativ patolog för att stödja kodningsarbetet och se över det
patologiska anmälningsförfarandet. I oktober uppgjordes ett inventarium över arkivlokalerna och lokalerna städades inför det kommande flyttet.
CANCERSCREENING
I Massundersökningsregistret samlas årligen främst elektroniska data om kallelser
och utförda undersökningar från omkring 30 screeninglaboratorier för livmoderhalscancer, utförare av bröstcancerscreening och riksomfattande utförare av tarmcancerscreening. År 2013 färdigställdes 2011 års statistik om screeningar för livmoderhalscancer och bröstcancer samt 2012 års statistik om screening för tarmcancer.
Denna statistik grundade sig på uppgifter för omkring 250 000 kvinnor som inkallats till screening för livmoderhalscancer, 340 000 kvinnor som screenats för
bröstcancer samt omkring 80 000 män och kvinnor som screenats för tarmcancer.
Planeringen av de blanketter (screeningsanmälan för bröst- och livmoderhalscancer) som överförs till kodservern vid Institutet för hälsa och välfärd inleddes
på nytt under verksamhetsåret. Blanketterna skulle överföras till servern i början
av 2014.
I våras skickade Massundersökningsregistret ut meddelanden till kommuner
och screeningsutförare om informationsbrister och förseningar. Efter att meddelandet hade skickats ut förbättrades samarbetet mellan Massundersökningsregistret, kommunerna och screeningsutförarna, liksom också informationens täckning
och leveranstiderna. Registreringen drabbades dock fortfarande av problem på
grund av att man använder så olika program vid screeningar.
Vid Massundersökningsregistret färdigställdes utvidgade statistikuppgifter över
screening för livmoderhalscancer och bröstcancer från 1990- och 2000-talen samt
statistiken över screening för tarmcancer fr.o.m. 2004. I statistiken ingår uppgifter
om målgrupp, inkallade, deltagare och screeningsresultat. Statistiken över screening för livmoderhalscancer och bröstcancer har även indelats efter specialupptagningsområden för cancerbehandling och sjukvårdsdistrikt.
I samband med dataanalysen märkte man att deltagandet i screening för livmoderhalscancer hade sjunkit särskilt bland unga kvinnor. Också deltagandet i
screening för bröstcancer hade sjunkit något, men deltagandet låg ändå på 85 pro-
27
cent. Det observerades en regional variation i fråga om screeningens kvalitet och
genomförbarhet.
Man skickade ut ett meddelande till alla Finlands kommuner om deltagandets negativa utveckling. I meddelandet lyfte man fram betydelsen av förhandsbokade tider
till provtagning och återkallelser för screeningsdeltagande. I samband med meddelandet skickade man också ut en ny upplaga av anvisningarna för upphandling av cancerscreening (Syöpäseulontapalvelujen hankintaopas). Massundersökningsregistret var
aktivt med om att bereda publikationen. Anvisningarna innehåller information om
screeningsbestämmelser, screeningsfaser och konkurrensutsättning av screening.
Forskning
28
Registrets forskningsverksamhet är till en stor del ett samarbete inom ramen för
klinisk cancerforskning. Verksamheten handlar om identifiering av cancerfaktorer,
förebyggande arbete och tidig upptäckt. Massundersökningsregistrets forskningsverksamhet har att göra med dels utvärdering och förnyande av lagstadgad screening, dels forskning kring nya screeningstyper på befolkningsnivå.
I registrets och andra aktörers forskningssamarbetsprojekt togs i bruk ett standardavtal för att komma överens om ansvarsområden, skyldigheter och dataskydd.
Standardavtalet gjordes på tre olika språk: finska, svenska och engelska.
Under verksamhetsåret 2013 publicerades två samarbetsundersökningar om
cancerrisken efter reaktorolyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl. Man har kunnat
påvisa att även små strålningsdoser ökar risken för canceruppkomst och/eller tumörtillväxt. Utöver cancer i sin helhet undersökte man kopplingen mellan radioaktivt nedfall och cancerförekomst för strålningskänsliga cancertyper. I undersökningen observerade man inte att nedfallet från Tjernobyl skulle ha haft någon
inverkan på cancerförekomsten i Finland.
De sena följdverkningarna av cancer i barn- och ungdomen är ett viktigt samarbetsområde för Cancerregistret. Under året publicerades en undersökning om hur
cancerbehandling i barn- och ungdomen inverkar på cancerprevalensen senare i livet. Dessutom undersökte man tillsammans med Åbo universitetssjukhus psykiska
följdverkningar hos patienter som hade drabbats av cancer i barn- och ungdomen
samt hos de som haft hjärncancer i barndomen.
Cancerregistret deltog också i den nordiska studien av sambandet mellan yrke
och cancer (NOCCA), som producerade ett flertal publikationer. Studien fortsatte
under året främst med finansiering från nordiska cancerunionen NCU. NOCCA
producerade åtta vetenskapliga publikationer och över tio projekt var i sin analysfas. Projekten förväntas bli färdiga år 2014.
Materialet om ärftlig cancer, som upprätthålls av Finlands Akademis spetsforskningsenhet för cancergenetisk forskning, uppdaterades på basis av de nya cancerfall
som inkommit till registret under året (ca 36 000 fall). Från befolkningsregistret inhämtade man information om patienteras hemkommun och efternamn vid födsel.
Uppgifter om första gradens släktningar till de nya cancerfallen med en viss typs
av cancer inhämtades från befolkningsregistret och släktningarnas canceruppgifter
från Cancerregistret. Denna klustermetod utvecklades för vissa cancertyper och
cancerkombinationer, och en artikel om metoden publicerades. Förutom denna
klustermetod undersökte man tillsammans med spetsforskningsenheten ärftligheten av nodulärt Hodgkins lymfom.
Tyngdpunkten i Massundersökningsregistrets forskning låg på utvärdering av
den randomiserade studien av humant papillomvirus (HPV) samt på utvärdering av metoder för kallelse till cancerscreening och provtagning i hemmet. Man
kunde konstatera att rätt genomförda kallelser, återkallelser och provtagningar i
hemmet hade avsevärt ökat deltagandet i screening. En doktorsavhandling om
HPV-screening visade att prevalensen av HPV-infektioner motsvarade den europeiska nivån samt att HPV-testet fungerade rätt väl som en del av screeningprogrammet. Resultaten pekar på att risken för livmoderhalscancer ligger på samma
nivå i Finland som i resten av Europa samt att den låga incidensen av och dödligheten i livmoderhalscancer i Finland beror på en välorganiserad befolkningsscreening.
Under verksamhetsåret färdigställdes också en metaanalys av den kliniska valideringen av de HPV-prov som tas i hemmet. Analysen gjordes inom ramen för ett
Cochrane-samarbete. Dessutom färdigställdes i samarbete med Institutet för hälsa
och välfärd en utvärdering om gynekologiska cellprov (papa-prov) som görs i samband med och utanför screening.
I samarbete med Kuopio universitetssjukhus initierade Massundersökningsregistret ett forskningsprojekt för att undersöka effekten av bröstcancerdiagnostik
(inkl. screening) och cancerbehandling på prognosen för bröstcancerpatienter. Om
alla typer av bröstcancer och dödlighet i bröstcancer under 2000-talet färdigställdes
en undersökning som visade att andelen cancer som konstaterats i screeningsålder
var ungefär 40 procent och att andelen cancer som konstaterats före eller efter
screeningsålder var ungefär 60 procent av alla bröstcancerfall. Motsvarande andelar
för dödlighet i bröstcancer var 20 och 80 procent. Den pågående utvidgningen av
åldersgruppen för screeningarna till kvinnor i åldrarna 60–69 tycks alltså inverka
även på framtida dödlighet i bröstcancer. Under året startades också en riksomfattande fall-kontrollstudie som ska öka kunskapen om screeningens inverkan på
dödlighet i bröstcancer under 2000-talet.
Under året färdigställdes den första delen av enkäten om bröstcancerscreeningens effekter på målpopulationens levnadsvanor och livskvalitet samt andra delen av
den motsvarande enkäten om tarmcancer. Ungefär hälften av målpopulationerna
svarade på enkäterna. I en närmare granskning märkte man att enkätdeltagarna oftare levde i ett parförhållande och hade en högre utbildning än de som inte deltog
i enkäten. Bland deltagarna var andelen personer med utländsk bakgrund mindre
än andelen personer som fötts i Finland.
Det randomiserade screeningsprogrammet för tarmcancer har blivit ett etablerat program. År 2013 täckte programmet 170 kommuner och drygt 40 procent av
målpopulationen i åldersgruppen 60–69. Under året kallades 88 736 män och
kvinnor till screening för tarmcancer. Deltagandet låg på 59 procent hos män och
72 procent hos kvinnor. Dessa andelar kommer dock att förbättras, eftersom det
fortfarande saknas uppgifter.
Utvärderingen av den randomiserade screeningstudien av prostatacancer (European Randomized Study of Screening for Prostate Cancer, ERSPC) fortsatte. I
studien betonades screeningens inverkan på sociodemografiska och livskvalitetsfaktorer. Kallelse till, deltagandet i eller resultatet från screeningen inverkade inte på
livskvaliteten på kort sikt. Screeningsdata användes också för att utreda läkemedels
inverkan på risken för prostatacancer.
29
I fråga om statistiska metoder jämförde man olika metoder för kalkylering av
relativa överlevnadssiffor samt utvecklade nya metoder för regional utvärdering av
relativ överlevnad.
Serviceverksamhet
Registret erbjuder tjänster inom statistisk analys till cancerforskare i alla faser av
deras forskningsprojekt. I tjänsterna betonas en befolkningsbaserad infallsvinkel.
Till de rutinartade tjänsterna hör grundläggande beräkningar av cancerincidens
och -överlevnad. De statistiska studierna omfattar även analys av cancerfaktorer,
ackumulering av cancer (flera typer av cancer eller cancer som förekommer i vissa familjer) samt särskilt utveckling av statistiska metoder för utvärdering av canceröverlevnad.
I våras började Cancerregistret och Massundersökningsregistret upprätthålla en
systematisk lista över inkommande och behandlade ärenden (ett diarium). Detta
förutsatte att man tog i bruk och lärde sig att använda ett nytt datorprogram. Registret öppnade också en ny e-postadress för begäran om information och olika
förfrågningar.
Utlåtande av Cancerregistrets ansvariga registerförare begärdes på 35 ansökningar om forskningstillstånd i fråga om användningen av cancerregisteruppgifter
inom vetenskaplig forskning.
Cancerregistrets material utnyttjades för att undersöka den rikstäckande cancerrisken som hänför sig till levnadsvanor, miljön och andra mänskliga yttre och
inre faktorer samt för att svara på lokala frågor kring cancerrisk. Cancerregistret var
också aktivt med om att stödja den finländska cancerforskningen. Ett exempel på
detta är nästan 70 registrerade fall av överlåtelse av uppgifter. Uppgifter i tabellform
överläts dessutom nästan 20 gånger till myndigheter, sakkunniga, forskare och medier. Innan uppgifterna överlämnades granskade (och vid behov förenklade) den
ansvariga läkaren variablerna i tabellerna.
Massundersökningsregistret har en kallelsetjänst som på kommunernas uppdrag ur befolkningsregistret plockar de kvinnor som kallas till screening. År 2013
beställde totalt 240 kommuner uppgifter för kallelser till screening för livmoderhalscancer och omkring 290 kommuner uppgifter för kallelser till screening för bröstcancer. Alla 170 kommuner som deltog i screeningen för tarmcancer utnyttjade
tjänsten för kallelse till tarmcancerscreening.
Massundersökningsregistret deltog aktivt i utvecklingen av elektroniska program för screening för bröst- och livmoderhalscancer. Under året utvidgades användningen av det styrande systemet för screening för livmoderhalscancer till åtta
screeningslaboratorier.
30
Kommunikation
UPPGIFTER. Cancerföreningen i Finlands kommunikationsenhet svarar för föreningens
interna och externa kommunikation samt för Cancerstiftelsens kommunikation.
Enheten deltar i att planera och genomföra kampanjer, evenemang och övriga
kommunikationsrelaterade projekt.
MEDIEKOMMUNIKATION. Under året ordnade Cancerföreningen åtta infomöten
och publicerade totalt 33 pressmeddelanden. De oftast förekommande temana i
pressmeddelandena var medelsanskaffning, cancerforskning, tobaksprodukter och
rökfrihet. Turnén för Cancerstiftelsens 65-årsjubileum ordnades i samband med
Cancerforskningsdagarna i Helsingfors, Kuopio, Uleåborg, Tammerfors och Åbo.
Kommunikationen har också tillgång till elektronisk medieuppföljning av Cancerorganisationernas synlighet i medierna. Medieuppföljningens nyhetsbrev utdelas på bred front inom organisationen.
WEBBKOMMUNIKATION. Webbplatsen www.cancer.fi är Cancerorganisationernas
viktigaste webbmedium. Kommunikationsenheten uppdaterar och utvecklar
webbplatsen. Webbplatsen fick ett rekordantal besökare under året. Under året
hade webbplatsen 1 080 350 unika besökare (2012: 839 000). Antalet besök var
totalt 1 742 980 (2012: 1 423 000). Det var alltså 241 350 fler besökare och 319
980 fler besök än året innan. Debattforumet och sidan med information om cancer (Tietoa syövästä – Om cancer) var de mest besökta.
FÖRNYELSEN AV WEBBPLATSEN CANCER.FI inleddes med en fokusgrupp-
sundersökning och en undersökning om webbplatsens användbarhet. Dessutom
grundade man innehållsliga grupper som gick igenom webbplatsens innehåll för
att definiera det viktigaste innehållet. Arbetsgrupperna utnyttjade också webbplatsanalys.
Kommunikationsavdelningen och hälsoavdelningen inledde PLANERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA VERSIONEN AV WEBBPLATSEN
WWW.NEUVONTAHOITAJA.FI,
WWW.SAKKUNNIGSKÖTARE.FI.
Test­versionen blev klar i slutet av året och testandet utfördes i samarbete med
Österbottens cancerförening.
Kampanjen Enemmän synttäreitä (”Fler födisar”), som ordnades i samband med
Cancer-föreningen i Finlands jubileumsår, fortsatte på våren 2013. På webbplatsen
publicerades ett virtuellt och gratis motionspresentkort. Kortet kan delas på Facebook, via e-post eller genom att skriva ut den på webben. Man gjorde också en
tryckt version av kortet.
FACEBOOK. I slutet av året hade Cancerorganisationerna 2 652 följare på Facebook.
Motsvarande siffra år 2012 var 1 264. Cancerorganisationerna har också ett Twitter-konto, @CancerFinland, som främst är avsett för internationell information på
engelska. År 2013 öppnades också ett finskspråkigt Twitter-konto för Cancerorga-
31
nisationerna. Kommunikationen erbjöd experthjälp inom webbkommunikation
för de regionala cancerföreningarna. Personalen vid föreningarna utbildades också
i att uppdatera sina egna webbsidor och intranät.
INTERN KOMMUNIKATION. Cancerorganisationernas interna nyhetsbrev skickades
ut nio gånger till medarbetarna vid samtliga cancerföreningar. Kommunikationsenheten ansvarar för utvecklingen av Cancerorganisationernas gemensamma intranät samt för att upprätthålla en bildbank.
TIDNINGEN SYÖPÄ-CANCER är den viktigaste av Cancerorganisationernas tryckal-
ster. Under året utkom tidningen fem gånger. Teman under året var död, endokrin
cancer, hälsofrämjande, känslor och cancerpatienters utkomst. Upplagan var 115
000 exemplar och tidningen skickades till medlemmarna i cancerföreningarna. I
tidningen ingår en fristående bilaga på svenska, och den som vill får den tillsammans med den finskspråkiga tidningen. Bilagan hade en upplaga på 6 000 exemplar. Docent Sirkku Jyrkkiö från Åbo fortsatte som tidningens chefredaktör.
En ny upplaga av PUBLIKATIONEN CANCER I FINLAND utkom på svenska och
engelska.
Världskonferensen för vetenskapsjournalister, 8th World Conference of Science Journalists – WCSJ2013, ordnades i juni i Finland. Satu Lipponen, Cancerföreningens kommunikationschef och ordförande för Finlands vetenskapsredaktörers
förbund, var konferenspresident och Cancerföreningens informatör Anu Kytölä
var konferensens presschef. I konferensen deltog ca 800 vetenskapsredaktörer från
över 70 länder.
32
Institutionsverksamhet
I och med att läkarstation- och laboratorieverksamheten har centraliserats och konkurrensutsättningen av offentliga tjänster har ökat har Cancerföreningens ställning som en leverantör av läkar- och laboratorietjänster försvagats. Läkarstationen och laboratoriet på Bulevarden i Helsingfors lades ner år 2011,
men de orsakade fortfarande mycket arbete och kostnader år 2013. Att överföra
de elektroniska patientarkiven till Cancerföreningen har visat sig vara en särskilt
komplicerad uppgift. Detta problem löstes dock under årets lopp.
Institutionsverksamheten består av det patologiska laboratoriet i Uleåborg samt
av arbetsinsatsen av screeningkoordinatorn vid centralbyrån. Den senare sköter om
de uppgifter som hänför sig till patientarkiven vid de nedlagda laboratorierna och
läkarstationerna.
Det patologiska laboratoriet i Uleåborg, som lyder under Cancerföreningen, erbjuder riksomfattande screening- och patologiska laboratorietjänster för
privata och offentliga institutioner. I slutet av 2013 hade laboratoriet 18 medarbetare, varav två var deltidsanställda. Som ansvarig läkare verkade specialläkare i patologi, docent Jukka Melkko. Avdelningsföreståndare var HVM Irma Kostet. Under
årets lopp omfattade personalen också 14 bioanalytiker/laboratoriearbetare, varav
sju fungerade som förhandsgranskare, fyra som byråbiträden och en som lokalvårdare. Laboratoriets personal listas i bilaga 2. Läkarna avlönades med arvoden. I
följande tabell beskrivs nyckeltalen för laboratoriets verksamhet åren 2011–2013.
Massundersökningar av livmoderhalsen
Övriga undersökningar av cellprov
Histologiska undersökningar
2013
33 064
18 255
17 460
2012
34 375
24 389
21 415
2011
24 407
30 140
25 990
Det patologiska laboratoriet har sitt säte i lokaler på 240 m2 som ägs av Cancerstiftelsen.
Antalet undersökningar fortsatte att sjunka. Också antalet massundersökningar
sjönk, trots att massundersökningarna ökade året innan. Ökningen år 2012 berodde på att laboratoriet i Uleåborg fick nya kunder av dem som tidigare hade
varit kunder vid laboratoriet på Bulevarden, som alltså lades ner. Laboratorierna
konkurrerade hårt med sina priser både vid massundersökningar och vid övriga
undersökningar, och antalet prov minskade på grund av förlorade konkurrensutsättningar. På grund av det minskande antalet undersökningar var man tvungen att
se över sina personal- och andra resurser för att få resultatet att uppvisa ett överskott
på 10 091 euro. Om man räknar med alla kostnader inklusive institutionsverksamheten utvisade bokslutet en förlust.
33
Internationell verksamhet
2013 var ett år av aktivt deltagande i nordiska cancerunionen NCU (Nordic Cancer Union), samarbetsorganet för europeiska cancerföreningar ECL (Association
of European Cancer Leagues) och internationella cancerunionen UICC (Union
for International Cancer Control). Under året, efter ett initiativ av Cancerföreningen, etablerades också ett nationellt NCD-nätverk i Finland. Cancerorganisationerna deltog också direkt eller indirekt i andra internationella organisationer med
anknytning till Cancerorganisationernas verksamhet.
Cancerföreningens och
Cancerregistrets internationella verksamhet
ALICCS (Adult Life in Childhood Cancers Study) är ett samnordiskt projekt där man
följer barncancerpatienters hälsa senare i livet. Finland deltar i och bidrar med
data till projektet. Projektets forskningstillstånd utvidgades under året så att det nu
omfattar alla diagnoser från vårdanmälningar, variabler i födelseregister och uppgifter från sjukjournaler. Inom ramen för projektet färdigställdes tre vetenskapliga
manuskript, ett om diabetesrisk efter cancer under barndomen, ett om hjärtsjukdomar och ett om endokrinologiska sjukdomar.
ANCR (Association of Nordic Cancer Registries), organisationen för nordiska cancerregis-
ter, sammanträder två gånger om året. Årsmötet i januari 2013 hölls i Köpenhamn
och Cancerregistrets direktör deltog i mötet. Årskongressen ordnades i juni i Reykjavik. I kongressen deltog forskare och en kodare från Cancerregistret med en
vetenskaplig presentation.
CANCON. Cancerorganisationerna var Finlands representant i beredningen av det treåriga
projektet CANCON, som behandlar cancerbekämpning och ingår i EU:s folkhälsoprogram. Avtalet om projektet, som har en budget på sex miljoner euro (EU
står för hälften), undertecknades i december 2013. Den gemensamma åtgärden
CANCON syftar till att ta fram en heltäckande handbok som stöd för cancerbekämpning på nationell nivå i Europa. Projektet ska genomföras under tre år, med
start i mars 2014. Cancerorganisationerna samordnar två av totalt nio delprogram i
CANCON: screening (WP 9) och kommunikation (WP 2). Cancerorganisationerna är dessutom partner i delprogrammet om rehabilitering (WP 8). Cancerorganisationerna bidrar till projektet med ca en miljon euro.
CONCORD. Ett nytt globalt samarbetsprojekt om canceröverlevnad startades under verk-
samhetsåret. Projektet är ett forskningssamarbete mellan Finlands cancerregister
och London School of Hygiene and Tropical Medicine. Forskningstillståndet och
en relaterad utredning inleddes så att projektet kan starta år 2014.
34
ECL. Överläkaren deltog i november i årsmötet och ett seminarium för samarbetsorganet
för europeiska cancerföreningar ECL (Association of European Cancer Leagues).
Årsmötet, som ordnades i Slovenien, hölls samtidigt med det avslutande evenemanget för EPAAC (European Partnership for Action Against Cancer), det EU-finansierade europeiska partnerskapet mot cancer. Cancerföreningen i Finland har
deltagit i ECL-arbetsgruppen Patient Support, som har behandlat frågor kring bl.a.
återkomst till arbete och försäkringsproblem. Samarbetet med ECL har också varit
aktivt i fråga om beredningen av projektet CANCON och främjandet av direktivet
om tobaksprodukter.
EPAAC (European Partnership for Action Against Cancer) det europeiska part-
nerskapet mot cancer, är ett treårigt projekt (s.k. joint action) som finansieras ur EU:s
hälsoprogram. Generalsekreteraren har av social- och hälsovårdsministeriet utnämnts
till Finlands representant i partnerskapets ledningsgrupp. Finlands cancerregister koordinerar en del av det projekt som hänför sig till screeningar. Vid ledningsgruppens
marsmöte i Berlin presenterade generalsekreteraren den vetenskapliga forskningens
finansieringssamarbete inom ramen för den samnordiska forskningsorganisationen NordForsk, som står i förening med NCU och Nordiska ministerrådet. Ett av
EPAACs mål är att främja samarbete och koordinering inom europeisk cancerforskning, vilket är ett område där Norden är klart före resten av Europa.
EUROCARE. I det internationella nätverket EUROCARE, som är ett europeiskt samar-
betsprojekt i syfte att påvisa och analysera trender och skillnader i canceröverlevnad, publicerades rapporten EUROCARE-5. I denna behandlas cancer i barndomen och alla cancertyper utifrån data från åren 1999–2007.
IACR. Cancerregistrets forskningsdirektör är Europas representant i internationella can-
cerregisterföreningen IACR. 2013 års årsmöte ordnades i Sydamerika, men man
skickade inte en representant till mötet.
IARC (International Agency for Research on Cancer), den internationella
cancerforskningsorganisationen. Generalsekreteraren deltog som gene-
raldirektör Pekka Puskas ersättare och som Finlands representant i IARC:s förvaltningsråds möte i maj i Lyon. Generaldirektör Puska var förvaltningsrådets ordförande och kunde därmed inte representera Finland. Massundersökningsregistrets
forskningsdirektör var medlem i IARC:s vetenskapliga råd.
NCD Alliance. Internationella organisationer för cancer, hjärtsjukdomar, kroniska and-
ningsorganens sjukdomar och diabetes har grundat NCD Alliance, ett samarbetsorgan som stöder förverkligandet av målen för WHO:s handlingsprogram för
icke-smittsamma sjukdomar. Ett av målen är att minska på den extra dödligheten i
dessa sjukdomar med 25 procent före 2025. Cary Adams, generaldirektören för internationella cancerunionen UICC (Union for International Cancer Control), var
2013 års ordförande för NCD Alliance och jobbade aktivt för att få med Finland
i verksamheten. I december grundades Finlands nationella NCD-nätverk efter ett
initiativ av Cancerföreningen i Finland.
NCU. Nordiska cancerunionen NCU har stor betydelse för Cancerorganisationernas verk-
samhet. NCU finansierar samnordiska och strategiska forskningsprojekt om cancer. Med NCU:s stöd har man dessutom byggt upp en gemensam webbportal för
35
nordiska cancerregister (NORDCAN, se nedan). Därtill initierar och koordinerar
unionen gemensamma projekt för cancerbehandling och -bekämpning. 2013 års
viktigaste resultat var att man fick cancerbekämpning med på Nordiska rådets agenda så att rådet dessutom identifierar NCU som en viktig samarbetspartner. Under
året inledde NCU också bransch- och temaspecifika möten. Det första mötet ordnades i Finland i maj och det riktades till insamlingschefer.
NORDCAN. De nordiska länderna har tillsammans satt upp en webbportal där man kan
skriva ut statistik om cancerprevalens, -förekomst och -dödlighet samt göra cancerkartor. Forskningsdirektören är Finlands representant i NORDCAN. Målet är att
utvidga tjänsten.
NORDFORSKS UTLYSNING. Cancerregistret deltog i ett forskningskonsortium un-
der ledning av en svensk forskargrupp som ansökte om finansiering inom NordForsks program Nordic Centres of Excellence within eScience in Health and Social
Preconditions for Health – Nordic eScience Globalisation Initiative 2014–2018.
Projektets titel är The Nordic Information for Action eScience Center (NIASC).
Projektet beviljades finansiering.
RARECAREnet. Samarbetsavtalet om projektet RARECARENet hade undertecknats år
2011. Projektet inleddes i slutet av 2013. Det är ett sameuropeiskt forskningsprojekt
som siktar till att utreda förekomsten av sällsynta cancertyper samt hur de behandlas i Europa.
UICC. Cancerorganisationerna anslöt sig till internationella cancerunionen UICC:s (Uni-
on for International Cancer Control) nya partnerskapsprogram Together for Action. Programmets mål är att inverka på det globala arbetet för cancerbekämpning.
Cancerorganisationerna beslutade att utreda möjligheten att inom ramen för programmet delta i utvecklingen av cancerregistreringen i utvecklingsländer. Generalsekreteraren deltog i november i forumet World Cancer Leaders Forum i Kapstaden, där temat var cancerbekämpning i subsafariska Afrika.
ÖVRIG INTERNATIONELL VERKSAMHET. Cancerföreningens kommunikations-
36
chef (sakkunnig fr.o.m. 1 oktober) var medlem i ledningsgruppen för nätverket
International Cancer Information Service Group (ICISG). ICISG är ett nätverk som
består främst av UICC:s medlemsorganisationer och som samlar ihop experter
inom rådgivning och kommunikation. Nätverket grundades 1996 och det har ungefär 50 medlemsföreningar.
Det europeiska nätverket mot tobak och rökning ENSP (European Network for
Tobacco and Smoking Prevention) grundades 1997 och finansieras av EU. Cancerföreningens kommunikationschef har varit medlem i ENSP:s styrelse.
Generalsekreteraren deltog som Cancerorganisationernas representant i Norges
cancerförenings (Kreftforeningen) 75-årsjubileum i Oslo den 1 juni.
Generalsekreteraren inbjöds in som expert till en workshop som ordnades av
institutet Van Leer Jerusalem Institute i Israel i maj. Målet med evenemanget var
att ta fram ett koncept för en utbildningspolitisk tankesmedja i Israel. Generalsekreteraren träffade bl.a. Israels undervisningsminister.
Bidrag
Bidrag från penningautomatföreningen RAY
Under året träffade föreningens representanter flera gånger RAY:s ledning och experter. Genom en gemensam linjedragning av organisationskommittén och verksamhetsledarmötet kom man överens med RAY:s representanter att Cancerföreningen inte ansöker om bidrag för medlemsföreningarnas verksamhet 2014. I stället
kan varje medlemsförening ansöka om en motsvarande höjning i sitt eventuella
bidrag. Denna lösning klargjorde ansökan om samt användningen och rapporteringen av bidrag
Under året träffade föreningens representanter flera gånger RAY:s ledning och
experter. Genom en gemensam linjedragning av organisationskommittén och verksamhetsledarmötet kom man överens med RAY:s representanter att Cancerföreningen inte ansöker om bidrag för medlemsföreningarnas verksamhet 2014. I stället
kan varje medlemsförening ansöka om en motsvarande höjning i sitt eventuella
bidrag. Denna lösning klargjorde ansökan om samt användningen och rapporteringen av bidrag.
Bidrag från Cancerföreningen
CANCERFÖRENINGEN I FINLANDS SOCIALA KOMMITTÉ beviljar stöd till min-
dre bemedlade cancerpatienter i enlighet med föreningens stadgor. Bidragen beviljas på ansökan till vilken ska bifogas ett utlåtande av en socialarbetare. År 2013 beviljades totalt 248 bidrag (2012: 208) på 300–550 euro. Den totala bidragssumman
var 116 275 euro (2012: 89 905 euro). Emelie och Rudolf Gesellius fond donerade
25 000 euro till Cancerföreningen och denna donation användes för att stödja
mindre bemedlade cancerpatienter. Antalet bidragsansökningar har klart ökat.
Under 2012 lanserade Cancerföreningen en ny rådgivningstjänst där föreningens
medlemmar kan få rådgivning med anknytning till förmåner. Målet är att hjälpa
medlemmarna att klara ekonomiskt svåra situationer.
37
Dataadministration
UPPGIFT. Dataadministrationen vid Cancerföreningen i Finland ansvarar för föreningens
och Cancerstiftelsens datasystemstjänster och koordinerar upphandlingarna av och
utvecklingsprojekten för datasystem. Merparten av tjänsterna fokuseras på Cancerregistrets registreringsfunktioner samt på att stödja forskningsverksamheten. Dataadministrationen sköter även Cancerföreningens och Cancerstiftelsens it-stöd.
UTNYTTJANDE OCH UTVECKLING AV EXPERTIS. Dataadministrationens
strategiska linje är att vid behov utnyttja externa tjänster som stöd för organisationens egen verksamhet. På så sätt kan man genomföra utmanande tekniska projekt
kostnadseffektivt och med rätt expertis.
DATASÄKERHET. På hösten utarbetade man grundprinciper för teknisk datasäkerhet
och förnyade ett flertal system för it-infrastruktur. Detta skapade grunden för en
omfattande reform av datasäkerheten som ska genomföras 2014. Organisationens
arbetsstationer förnyades under hösten för att avsevärt förbättra datasäkerheten
inom organisationen. Arbetsstationerna har nu centraliserade servrar, de är standardiserade och de bärbara datorerna är krypterade. Under året förberedde man
en stor förändring av organisationens datasystem för att förenhetliga och underlätta upprätthållandet av Cancerregistrets och Massundersökningsregistrets olika
system. Målet är att grundligt förnya alla dessa systemlösningar. En enhetlig lösning
innebär en betydande förbättring av systemets användbarhet och en minskning av
arbetsmängden.
BEGÄRAN OM INFORMATION. För att hantera de begäran om information som
lämnas in till Cancerregistret och Massundersökningsregistret tog man i bruk ett
rapporteringssystem som samlar materialet i en centraliserad databas.
DATAADMINISTRATIONEN
ORGANISERAS
OCH
UTVECKLAS. I höstas
2013 beslutade man att dataadministrationen slutar erbjuda e-posttjänster till Cancerorganisationerna på grund av datasäkerhetsskäl.
WEBBHOTELL. I höstas öppnades ett externt webbhotell för webbsidorna dit flera av
kampanjwebbplatserna flyttades. Man beslutade att avstå från att förvalta dessa
webbplatser i en egen servermiljö på grund av säkerhetsskäl och kostnadseffektivitet.
FÖRBÄTTRAD KOSTNADSEFFEKTIVITET. I augusti gjordes ett viktigt steg i arbe-
38
tet för att förbättra verksamhetens effektivitet: man lade ner det mångåriga projektet för att virtualisera arbetsstationerna. Projektet var helt enkelt för tekniskt utmanande för att implementeras i en heterogen och rörlig arbetsstationsmiljö. Beslutet
stöddes av ett stort behov av att förnya medarbetarnas arbetsredskap och uppdatera
datasäkerheten. Det var alltså inte ändamålsenligt att inleda ett nytt virtualiseringsprojekt. Samtliga arbetsstationer förnyades före slutet av året och samtidigt övergick
man till ett centraliserat system för att upprätthålla stationerna. Med nuvarande
resurser kan man upprätthålla ca 80 arbetsstationer.
Ekonomi och medelsanskaffning
RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT. Cancerföreningens ekonomi var stabil.
Verksamhetens inkomster och utgifter hölls inom budgetramarna och likviditeten
var bra. Tack vare intäkterna från medelsanskaffningen och placeringsverksamheten uppvisade resultatet ett överskott för andra året i rad. 2013 års överskott var
602 267,04 euro (2012: 753 110,14 euro). Räkenskapsperiodens överskott gjorde
att man kunde avsevärt korrigera Cancerföreningens negativa självförsörjningsgrad. Cancerföreningens totalavkastning var 9 853 483 euro (2012: 9 899 463
euro) och totalkostnader 9 119 927 euro (2012: 8 991 038 euro).
Arbetet för att förnya DE EKONOMISKA PROCESSERNA fortsatte. Man förankrade och förbättrade många av de förnyelser som gjorts året innan. De förbättrade
processerna underlättade ledningen av enheterna och verksamheten, samt resultatansvaret och den ekonomiska uppföljningen. På samma gång minskade de ekonomiska riskerna och verksamheten blev lättare att förutspå.
Efter en konkurrensutsättning av revisionen inledde CGR Samuli Perälä och CGR
Jaana Salmi från PricewaterhouseCoopers sitt arbete som nya revisorer. Med hjälp
av revisorerna påbörjade man en utredning över fonderna. Utredningen fortsätter
år 2014. Dessutom förnyade man bokslutets struktur och presentationssätt.
PLACERINGSTILLGÅNGAR. Man utarbetade en placeringsplan för att definiera prin-
ciperna för förvaltandet av placeringstillgångar. Med stöd av planen konkurrensutsatte man portföljförvaltningen, vilket ledde till att Nordea Private Banking byttes
till Nordea Investment Management. På samma gång förnyade man bokföringsprocessen för placeringstillgångar.
MEDELSANSKAFFNING/TESTAMENTEN. Intäkterna från föreningens medel-
sanskaffning utgörs av testamenten. Intäkterna från testamenten var totalt 589 445
euro (2012: 1 046 956 euro).
39
Förvaltning och personal
Verksamheten och personalen vid Cancerföreningens patologiska laboratorium i
Uleåborg behandlas under kapitlet Institutionsverksamhet. I detta kapitel behandlas centralbyrån i Helsingfors. Finlands cancerregister och Massundersökningsregistret är delar av centralbyrån.
Personalärenden
CENTRALBYRÅNS ORGANISATION beskrivs i bilaga 1. Centralbyråns chef var gene-
ralsekreterare Sakari Karjalainen. Överläkare Liisa Pylkkänen var chef för hälsoavdelningen och verkade som biträdande generalsekreterare vid sidan av sin egen
tjänst. Ekonomi- och förvaltningsdirektör Raija Stjernvall var chef för ekonomioch personalförvaltningen samt generalsekreterarens ersättare i ekonomi- och förvaltningsärenden. Kommunikationschef Satu Lipponen var chef för kommunikationsenheten fram till den 30 september och Kirsi Hakala fr.o.m. den 1 oktober.
ADB-chef Tuomas Lepola var chef för dataadministrationen fram till den 30 mars
och it-chef Kaius Perttilä fr.o.m. den 10 juni. Insamlingschef Mervi Perkinen var
chef för insamlingsenheten. Cancerregistrets direktör var professor Nea Malila.
Dessa direktörer och chefer utgjorde 2013 års ledningsgrupp, vars sekreterare
var Auli Jaatinen. Ledningsgruppen sammanträdde i regel varje vecka (sammanlagt
29 gånger under året).
Utöver personerna ovan fanns det också andra personer i ledningsposition:
screeningschef Tytti Sarkeala (direktör för Massundersökningsregistret), ansvarig
läkare Maarit Leinonen, ledande statistiker Janne Pitkäniemi, forskningsdirektör
Eero Pukkala, forskningsdirektör Ahti Anttila och aktuarie Irma Ovaska.
I slutet av året hade centralbyrån 70 medarbetare määrä oli vuoden lopussa
70 (v. 2012 67). Vuode(2012: 67). Namnen och uppgifterna på de personer som
arbetat vid centralbyrån under året finns i bilaga 2.
Av medarbetarna var 80 procent kvinnor och 20 procent män. Personalens genomsnittsålder var 47,6 år. Andelen sjukfrånvaron av alla arbetsdagar var under tre
procent.
PERSONALFÖRVALTNINGEN var under fortsatt utveckling och man främjade gemen-
sam praxis för att skapa en grund för jämlikt och enhetligt förmansarbete och bidra
till klarhet, smidighet, och transparens i det praktiska arbetet.
FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN levererades av Mehiläinen, även efter konkurrensutsätt-
40
ningen året innan. Läkarens och sjukskötarens mottagning flyttades från Cirkelhuset till Forum. I Cancerföreningens företagshälsovård ingår förutom de lagstadgade
tjänsterna även sjukvårdstjänster hos allmänläkare samt vid behov två besök per
kalenderår hos en specialist utan remiss från företagshälsovårdsläkare (gynekolog,
urolog, ögonläkare). Ersättning för övriga besök hos specialister betalades endast på
basis av remiss från företagshälsovårdsläkare. Tillsammans med arbetarskyddspersonalen och företagshälsovården löste man eventuella samarbetsproblem i arbetsgemenskapen. Företagshälsovården deltog också i behandlingen av de ärenden som
ingick i en kartläggning av inomhusluften.
Under året ordnades nio PERSONALMÖTEN. Ett gemensamt tema för alla dessa möten
var aktuella ärenden och förnyade processer i ekonomi-, personal- och allmänförvaltningen. Dessutom hörde man presentationer om arbetshälsa, centralbyråns enheter, bokslutet och verksamhetsplanen. Över två tredjedelar av personalen deltog
i mötena i genomsnitt.
ARBETARSKYDDET. Arbetarskyddskommittén vid Cancerföreningen i Finland bestod
av Raija Stjernvall i egenskap av arbetarskyddschef, skyddsombud Taina Häkkinen
och vice ombud Tuija Seppänen. Under året utarbetade kommittén en rekommendation om konstruktiv och uppmuntrande respons som en del av en positiv
atmosfär på arbetsplatsen. Ärendet togs upp vid ett personalmöte bl.a. genom en
expertpresentation. Kommittén behandlade även kartläggningen och mätningarna
av inomhusluften. Ombudsvalen hölls i december.
UTVECKLINGEN AV ARBETSHÄLSAN har planerats av en arbetsgrupp bestående
av representanter för arbetsgivaren och personalen. Arbetsgruppen har svarat för
planeringen av programmet och ramarna för hälsofrämjande verksamhet på arbetsplatsen. Arbetsgruppens medlemmar var Raija Stjernvall, Mirva Hatakka, Tiina
Karhunen, Asta Merenmies, Minna Merikivi, Jussi Orpana, Maarit Rautio, Marika
Sorvari och Marja-Liisa Weckman. I februari ordnades en gallerirunda som var
både motions- och kulturbetonad, i juni ordnades en kryssning till Borgå och i
september hade man en motionsdag i Vierumäki.
Arbetsförmågan och -motivationen främjas också med motions- och kultursedlar. Varje medarbetare hade rätt till sedlar för en summa på 300 euro (2012: 250
euro). Förmånen är skattefri. Dessutom har personalen grundat en motionsklubb
för att främja gemensamt deltagande i motionsevenemang och ordna gemensamma
motionsjippon (t.ex. två lag i företagsmaraton i maj). På vintern och våren deltog
flera av personalen i en utmaningstävling för cykling till och från arbetet. Cyklingskampanjen och motionsklubben leds av Jan Magnusson.
PERSONALUTBILDNING. I höstas tog Centralbyrån i bruk nya versioner av Windows
och MS Office. Personalen hade tidigare använt äldre versioner, så man började
utbilda personalen i att använda de nya versionerna. För ledningen och de experter
som uppträder i offentligheten ordnades medieutbildning för att underlätta ett
naturligt och sakkunnigt uppträdande. Deltagarna ansåg att utbildningarna var
behövliga och lyckade.
Forskningssekreterare Minna Heikkilä var FÖRTROENDEMAN för Tjänstemannaförbundet för specialbranscher ERTO rf.
Förvaltningsärenden
SAMHÄLLSANSVARET FÖRVERKLIGAS. Cancerföreningen i Finland definierar
sitt förhållande till tobaks-, alkohol- och läkemedelsindustrin mycket noggrant. Föreningen samarbetar inte med sådana aktörer som får finansiering ur tobaks- eller
alkoholindustrin. Företag inom tobaks- och alkoholindustrin har också lämnats utanför föreningens placeringsverksamhet, i enlighet med den av styrelsen godkända
placeringsplanen. Cancerföreningens samarbete med läkemedelsindustrin genom-
41
förs med respekt för läkemedelsindustrins egna etiska regler om samarbete med
patientföreningar. Cancerföreningen kan alltså samarbeta med läkemedelsföretag,
men samarbetet ska då omfatta minst tre företag.
Cancerföreningen i Finland är en rökfri arbetsplats.
Vid upphandling och all egen verksamhet respekteras principerna för hållbar
utveckling.
STIFTELSERNAS FÖRVALTNING. Cancerstiftelsen har ingen egen personal och där-
för är det personalen vid Cancerföreningen i Finland som sköter om stiftelsernas
uppgifter. Cancerstiftelsens generalsekreterare var MD, docent Sakari Karjalainen.
Till stiftelserna överfördes av förvaltningens löner totalt 283 000 euro (2012: 302
307 euro), av medelinsamlingens löner totalt 264 455 euro (2012: 331 554 euro)
och av rådgivningstjänstens löner totalt 199 455 euro (2012: 177 486 euro). Stiftelserna fakturerades i enlighet med arbetsutskottets kalkyleringsgrund för följande
förvaltningspersoners insatser: generalsekreterare, ekonomi- och förvaltningschef,
bokförare, kassör, förvaltningsassistent, ledningsassistent och växeltelefonist. Dessutom fakturerades en liten del av överläkarens och kommunikationschefens arbetsinsatser. Faktureringen kalkyleras med beaktande av lönekostnader, lönebikostnader på 25 procent och omkostnader på 30 procent. Cancerstiftelsens andel av
förvaltningskostnaderna var 85 procent och Stiftelsen för cancerforsknings andel
15 procent.
LOKALER. Cancerföreningen i Finland har två lokaler: i Helsinfors och Uleåborg. I Hel-
singfors finns centralbyrån med ledningen, allmänförvaltningen, hälsoavdelningen, kommunikationsenheten, it-enheten och insamlingsenheten samt Cancerregistret och Massundersökningsregistret.
Adressen till centralbyråns lokaler i Helsingfors är Lilla Robertsgatan 9. Lokalerna hyrs av Sponda Oy. Cancerföreningens lokaler täcker 2 240 m2 och 2013
års hyra var 564 000 euro år. Hyresvärden var tvungen att undersöka och reparera
lokalerna flera gånger på grund av fuktskador. Cancerföreningen hade redan året
innan tagit upp sin oro för personalens symptom och sjukfrekvens, som kan bero
på de mögelproblem som fuktskadorna medför. I en enkät om inomhusluften kom
det fram att medarbetarna i vissa våningar hade haft fler symptom än kontrollgrupperna. Kvaliteten av inomhusluften har förbättrats genom att förlänga luftkonditioneringens brukstid samt genom att effektivera städningen.
I höstas började man leta efter nya lokaler tillsammans med hyresvärden. Utifrån
beredningen gav arbetsutskottet generalsekreteraren och ekonomi- och förvaltningsdirektören fullmakt att underteckna ett hyresavtal om nya lokaler. Avtalet undertecknades på 2014 års sida. De nya lokalerna är trygga, ändamålsenliga och effektiva.
Dessutom främjar de det interna samarbetet bättre än de nuvarande lokalerna.
TILLÄMPNING AV UPPHANDLINGSLAGEN. I enlighet med upphandlingslagen
42
konkurrensutsatte man serviceleverantörerna av den av RAY finansierade anpassningsträningen. Likaså tillämpade man lagen på upphandlingen av tjänsterna inom
ramen för projektet Nuotup, som också finansieras av RAY. Enligt Cancerföreningens principer konkurrensutsätter man i regel alla upphandlingar och köpta tjänster
inom dataadministrationen, kommunikationen och medelsanskaffningen samt
alla köpta tjänster.
Bilaga 1
Organisationsschema för centralbyrån
31.12.2013
Generalsekreterare
Ledningsassistent
Erityisasiantuntija
Cancerregistrets
direktör
Ekonomi- och
förvaltningsavdelningen
Dataadministrationen
Ekonomi- och
ADB-chef
förvaltningschef
och
och
4
5
medarbetare
medarbetare
Kommunikationen
Medelsanskaffningen
Hälsoavdelningen
Kommunikationschef
och
3
medarbetare
Insamlingschef
och
4
medarbetare
Överläkare
och
11,5
medarbetare
Massundersökningsregistret
Cancerregistret
18
Registrets medarbetare
direktör och
14
medarbetare
43
Bilaga 2
Cancerföreningens personal 2013
Centralbyrån
Ledningen
Generalsekreterare Sakari Karjalainen
Ledningsassistent Auli Jaatinen
Hälsa
Överläkare Liisa Pylkkänen
Expertläkare Anna-Liisa Kautio,
2.9–30.11.2013
Ärftlighetsläkare Minna Pöyhönen, 20 %
Utvecklingschef Virve Laivisto
Screeningkoordinator Anne Sköld
Projektkoordinator Clarissa Bingham,
14.1à
Projektkoordinator Lotta Laine,
60 % –31.7.2013, 100 % 1.8.2013à
Projektkoordinator Heidi LöflundKuusela 21.3.2013à
Projektkoordinator Marika Sorvari
Projektkoordinator Tuija Vainio,
2.9–31.12.2013
Ansvarig sakkunnigskötare Taina Häkkinen
Sakkunnigskötare Virpi Halinen
Sakkunnigskötare Hannele Kuvaja
Sakkunnigskötare Sirpa Lehtinen, 1.9.2013à
Sakkunnigskötare Raili Pätynen,
70 % –31.10.2013, 60 % 1.11.2013à
Finlands Cancerregister
Direktör Nea Malila 1.1.2013 à
Cancerregistret
Ansvarig läkare Maarit Leinonen 1.5.2013à
Ledande statistiker Janne Pitkäniemi
1.3.2013 à
44
Aktuarie Irma Ovaska
Forskningsdirektör Eero Pukkala
Förvaltningssekreterare Tuija Seppänen
Forskare Dadeusz Dyba, 1.1–4.8.2013
Forskare Sanna Heikkinen, 2.12.2013à
Forskare Tapio Luostarinen
Forskare Arun Pokhrel, à 31.12.2013
Forskare Karri Seppä
Statistiker Pentti Kyyrönen
Forskningsassistent Matti Rantanen
20.5–31.8.2013
Forskningssekreterare/kodare Minna Merikivi
Forskningssekreterare/kodare
Susanna Mustonen
Forskningssekreterare/kodare
Annukka Nyholm
Animatör, kartograf Toni Patama
Byråbiträde Maili Huvilinna
Registrerare Tuija Korri
Registrerare Tea Piipponen
Registrerare Marja-Liisa Weckman
Konsultativ patolog Stig Nordling,
2.4.2013à
Massundersökningsregistret
Screeningchef Tytti Sarkeala
Forskningsdirektör Ahti Anttila
Äldre forskare Sirpa Heinävaara, 12.8.2013–
Forskare Jonna Fredman
Forskare Sanni Helander, familjeledig
11.2.2013–20.12.2013
Forskare Hanna Karjalainen, 9.12–20.12.2013
Forskare Maarit Leinonen, 1.1–30.4.2013
(blev ansvarig läkare vid Cancerregistret 1.5)
Forskare Laura Madanat-Harjuoja, 3.6.2013–
Forskare Suvi Mäklin, 2.9.2013–
Forskare Liisa Määttänen
Forskare Päivi Peltoniemi, 1.1–31.3.2013
Forskare Viivi Seppänen, 9.12–20.12.2013
Forskare Anni Virtanen
Projektarbetare Tero Näveri
Forskningsskötare Tiina Karhunen
Forskningsskötare Sanna Kuivalainen
Forskningssekreterare Minna Heikkilä
Screeningassistent Kaija Halonen
Screeningansvarig Päivi Styrman
Registrerare Anni Pehkonen
Praktikant Hanna Auramo, 17.6–15.9.2013
Ekonomi och förvaltning
Ekonomi- och förvaltningsdirektör
Raija Stjernvall
Telefonist Tiina Ercan
Förvaltningsassistent Mirva Hatakka
Bokförare Anneli Kurppa
Kassör Tuula Leinonen
Ekonomisekreterare Mona Vättö,
1.3.2013à
Dataadministrationen
ADB-chef Tuomas Lepola, 1.1–31.3.2013
It-chef Kaius Perttilä, 10.6.2013à
ADB-planerare Håkan Forsman, 60 %
ADB-planerare Hilkka Laasanen
Systemplanerare Jan Magnusson
Systemexpert Jussi Orpana
Sommararbetare Joel Holmalahti,
3.6–16.8.2013
Kommunikationen
Kommunikationschef Satu Lipponen,
–30.9.2013, 1.10.2013à specialrådgivare
Kommunikationschef Kirsi Hakala,
1.10.2013à
Webbkommunikationschef Jaana Ruuth
Informatör Anu Kytölä
Informatör Maarit Rautio
Medelsanskaffning
Insamlingschef Mervi Perkinen
Förbindelsechef Kaija Laitinen, 90 %
Planerare Asta Merenmies
Kampanjkoordinator Mari Saari
Insamlingskoordinator Carita Åkerblom
Patologiska laboratoriet
i Uleåborg
Kostet Irma, avdelningsföreståndare
Boginski Eeva, förhandsgranskare,
arbetsplats i Helsingfors, anställningen
upphörde 31.12.2013
Herola Marjatta, byråbiträde
Hiltunen Ulla, lokalvårdare, deltidsanställd
Hyrkäs Pauliina, förhandsgranskare,
moderskaps- och vårdledig, anställningen
upphörde 31.12.2013
Juustila Eija, förhandsgranskare
Järvelä Milla, bioanalytiker,
anställningen upphörde 31.5.2013
Kangas Paula, förhandsgranskare, 70 %
Karjalainen Jaana, förhandsgranskare,
moderskapsledig 14.12.2012
Karppinen Eija, förhandsgranskare
Keränen Outi, laborant 60 %
Kukkonen Vappu, byråbiträde
Kytölä Riitta, laboratorieanalytiker
Kärnä Sanna, bioanalytiker
Lummi Taina, laboratorieassistent
Nissinen Päivi, bioanalytiker
Partanen Ritva, bioanalytiker,
studieledig 1.10–31.5.2014
Raudasoja Sirpa, byråbiträde
Sarpola Mari, bioanalytiker
Tuomala Anu, byråbiträde
Vikstrand Marjo, förhandsgranskare
45
Bokslut
CANCERFÖRENINGEN I FINLAND
RESULTATRÄKNING (1 000 €)
1.1.-31.12.2013
1.1.-31.12.2012
866
1 251
822
1 235
473
483
439
447
1 447
1 494
1 567
1 570
1 209
1 166
589
849
Hälsofrämjande
Intäkter
Kostnader
Rehabilitering
Intäkter
Kostnader
Register
Cancerregistret
Intäkter
Kostnader
Massundersökningsregistret
Intäkter
Kostnader
Forskningsverksamhet vid registren
Intäkter
Kostnader
Information
Intäkter
Kostnader
Förvaltning
Intäkter
Kostnader
Institutionsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Bidrag
Intäkter
Kulut
Medelsanskaffning
Intäkter
Kostnader
Placeringsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Funktionerna totalt
46
Intäkter
Kostnader
Räkenskapsperiodens överskott
– 386
– 10
– 48
– 413
– 8
– 3
43
– 260
374
374
607
607
220
859
225
892
0
0
– 639
– 667
58
931
28
540
– 873
– 512
1 898
1 932
2 129
2 187
1 757
353
1 749
308
– 34
– 59
1 403
1 441
593
29
1 059
100
812
231
365
87
564
959
581
278
9 707
9 104
9 579
8 823
602
756
CANCERFÖRENINGEN I FINLAND
BALANSRÄKNING (1 000 €)
AKTIVA
31.12.2013
31.12.2012
51
84
3 144
3 279
204
84
2 815
3 102
389
617
341
937
2 037
778
6 046
5 434
31.12.2013
31.12.2012
1 554
18
–1 079
602
1 422
19
–1 836
756
1 095
362
Långfristigt
Kortfristigt
2 532
2 419
4 951
2 645
2 427
5 072
PASSIVA TOTALT
6 046
5 434
BESTÅENDE AKTIVA
Materiella tillgångar
Aktier
Placeringar
SJÄLVTÄCKANDE FONDERS MEDEL
RÖRLIGA AKTIVA
Kortfristiga fordringar
Bank och kassa
AKTIVA TOTALT
PASSIVA
EGET KAPITAL
Självtäckande fonder
Övriga bundna fonder
Underskott från tidigare räkenskapsperioder
Räkenskapsperiodens överskott
EGET KAPITAL
FRÄMMANDE KAPITAL
47
Cancerföreningen i Finland
Unionsgatan 22
00130 Helsingfors
växel 09 135 331
[email protected]