Transcript Varmt välkomna till gradtagning II & III

Varmt välkomna
till gradtagning II & III
Tisdagen den 29 oktober 2013
träffas vi på Restaurang Camarillo, Kungstensgatan 22.
Kl 18.00 är tiden, för alla Pippin med grad III eller högre.
Kl 18.30 välkomnar vi Pippin med grad II
Kl 19.00 är alla Stallfåglar välkomna!
(De som har grad I och ska ta grad II, respektive de som har
grad II och ska ta grad III är kallade i separat brev, med tider.)
För 250:- får du välkomstdrink, Toast Skagen till förrätt,
ugnsbakad lax med kokt potatis & romsås till huvudrätt
och efter det en smarrig chokladkaka med bär till kaffet.
Som vanligt ingår ett glas vin/vatten/öl.
Mer vin finns sen att köpa i baren!
Nya Pippin 2013!
Ägretthägern Katarina Hultling (Frilansjournalist, moderator,
föreläsare)
Rostanden Annika Jankell (Journalist och programledare)
Göken Annie Kratz-Gutå (Sångerska, låtskrivare, sångcoach)
Skedanden Gunilla Lundblad (Sensomotorisk reflexpedagog,
massageterapeut)
Stenhönan Pernilla Parszyk (Skådespelare)
Berghönan Carina Perenkranz (Skådespelare)
Salskraken Louise Ræder (Sångerska, skådespelerska, SJG)
Tobisgrisslan Barbro Strid Wåhlström (Sångerska, kyrkomusiker)
Skärsnäppan Strimma Swedberg (Artistförmedlare)
Lotteri - ja visst! (Vinster mottages gärna!)
Regalier - ja visst!
Bindande anmälan postas/mailas
senast tisdag 22 oktober.
OBS! Ingen ”sista-minuten-anmälan”
Har du något bekymmer – litet som stort –
dra dig inte för att kontakta någon i styrelsen.
Besök gärna vår hemsida: www.stallfaglarna.se
Födelsedagar: 30/11 Kerstin Dahl-Gandal 80 år • 21/12 Lena Dahlman 75 år • 28/12 Susanne Sahlberg 80 år
• 16/1 Berit Anserud-Ågeryd 70 år • 19/1 Anita Fogelberg 75 år • 25/1 Kerstin Gnestadius 85 år
Jag kommer gärna
Namn (var god att texta)
Jag kommer inte

Sällskapet Stallfåglarna
Adele Li Puma
Båtsmansvägen 89
194 47 Upplands Väsby
GRAV MED DINA TÄNDER”, stod det.
För att lugna de minderåriga patienterna ibland aldrig. Tack var modern
teknik. Livet bjuder på en myckenhet
av upplevelser. I veckan var jag med
mina fågelkompisar, en Fasan och
en Vigg med Havssulan i släptåg och
åt lunch på Bistro Rolf de Maré mitt i
stan, på Drottninggatan, gott, mycket
Tack för senast alla ni som var på
- mycket roligt var det, rolig inredning
Camarillo och skapade en så rolig,
med balettkjolar som lampskärmar.
gallhojtande stämning. Perfekt till
Anar ni kanske var man hamnar tre
de nyintagna, som var nervösa,
meter norr om baren? Just mitt favoförväntansfulla och litet förfärade.
ritmuseum,
”Nya” Dansmuseet. Det
Dessutom var dom trevliga, entusiblir
så
fint,
vi
hann bara kika i butiken
astiska, sjungande, dansande och så
och
litet
runtom,
det snickrades välsmittande festliga att alla, nästan alla,
delliga
och
vår
Margareta
Gulärla, sa
undantaga dom med konstgjorda
att
vi
säkert
kunde
få
oss
en
Stallfåknän, flög upp-upp och började
gelkväll
hos
dom,
när
allt
rullat
igång.
dansa och hoppa omkring som de
Man
ska
premiäröppna
i
slutet
av
där roliga rödhåriga ”ser ut som likadana varandra” i Comhem-reklamen. oktober. Det kan vi se fram emot...
Vad dom heter i verkligheten - i vår
fågelvärld, får ni veta på vår farmsida. Plötsligt när jag stod i museibutiken
De hade alla fyra väntat ivrigt på att fick jag syn på en glasflaska med ett
dansande par inuti - en speldosa.
få vara med i vår krets sa dom vid
utfrågningen som våra Muntergökar Carina Ari tänkte jag med vemod
med sedvanlig bravur skötte. Mycket men också med glädje, minns många
möten i Stockholm, i Paris. Hon var
hjärtevärmande för oss att veta.
en berättare av rang, skulptris, men
framför allt berömd ballerina, koreoSjälv har jag slutat med soppdiet,
sen mina båda laseroperationer och graf, känd över hela världen. Hennes
livsöde hade fascinerat mig i flera år,
har lämnat penicillinburkarna på
medicinhyllan. Fantastisk upplevelse som balettentusiast visste jag. Nej,
inga egna ambitioner i dansvärlden
i Laservärlden. Kände mig som jag
hade jag haft. Dråsar man ner från en
fått en huvudroll i Stjärnornas krig
ribbstol redan på nedersta pinnen,
minst del 15. En rymdvärld - gröna
vet man att aktern hindrar en att
glasögon, överdragen med gröna
trippa fram på tårna. Men njuta av anplastrockar och dessvärre stora TVdras sätt att handskas med kropp och
bilder på väggen av underkäke
själ till musik det kan man ändå. Den
som fotograferades hela tiden. Min,
gången var jag ung, frilansande jourförstod jag. ”Skall inte titta på TV
när jag opererar dig på annan kanal nalist och fotograf, absolut skulle jag
berätta om Carina Ari. Den lilla flickan
än den som är dina tänder” sa den
grönklädda, förtjusande doktorn. Sen som levde med sin mamma i små
small det litet och dundrade en aning förhållanden för att säga fattig, som
när man sköt med laserstrålar för att sålde blommor på Kornhamnstorg,
ta bort infekterat tandkött. Låter det fick chansen att ta balettlektioner och
kusligt, det var det inte - det kändes blev berömd i världen. Gifte sig med
inte ett enda dugg, inte ens när man en ung man som visade sig äga Bools
likörer. Han gjorde till hennes ära en
bytte omfång på strålarna. Men det
likörflaska - vit likör, inuti en glasglob
tog litet tid innan själva ”broderandet” tog vid, en handskicklighet, im- dansade en ballerina till Blommorponerad i dagar efter, ingen smärta. nas vals, om man vred upp damen
i flaskbotten. Jag fick den en gång i
Jag som i all evighet burit med mig
barndomsupplevelser av skoltandis. present av henne. Jag drack aldrig
De väntrummen med sin stora bild av upp likören, men ombads ofta av
familjens barnbarn att visa speldosan.
något som såg ut som en jättegrav.
Förundrade såg de med förtjusning
Mycket riktigt - ”GRÄV EJ DIN EGEN
Kära alla Pippin
på ”en fin flicka som dansade inuti
brännvinet”, som en av småherrarna
sa ganska så prosaiskt må man säga.
Vi skulle mötas på Grand Hôtel, jag
och Carina Ari, jag cyklade ner, litet
nervös faktiskt. Så många miljonärer av hennes dignitet hade jag
aldrig mött tidigare. För hon hade
blivit mycket förmögen. Använde
sina pengar att dela med sig av.
Som stor mecenat, till välgörenhet,
forskning, museiverksamhet, konst
och kultur, ofta i tysthet. Den stora
Carina Arifonden, som gav grunden
till stipendier för unga dansare vid
Operan i Stockholm var på femton
miljoner. Delas fortfarande ut. Många
av hennes skulpturer finns på olika
platser, olika teatrar och naturligtvis
på Dansmuseet.
Mina nerver kom på rätt plats när vi
talat med varann en stund. Hon var
rar, älskvärd och lätt att ha kontakt
med, tack vare sin ödmjukhet. Vad vill
du dricka, frågade hon. Tack Ramlösa,
sa jag som var törstig. Ramlösa, hon
tittade skrattande på mig som jag
landat från månen. Jag menar vilken
sorts Champagne föredrar du. Jag var
klok nog att önska mig hennes egen
favorit, eftersom den drycken aldrig
får plats som utgift i lönekuvertet.
Några små smörgåsar ingick också,
naturligtvis var det gåslever och rysk
kaviar, det smakar mer än Kalles rökta
och Gudruns pastej, som journalistlönen räckte till. Men fest var det
oförglömligt för livet, det blev många
artiklar efter det. Det mesta dokumenterat i det stora Carina Aribiblioteket som finns på Dansmuseet. Det är därför jag vill berätta
den där historien för er. Den gången
fick jag gående leda hem cykeln till
Kungsholmen. Det var något med
bubblorna i drycken, man skall inte
dricka Champagne när man är törstig.
Men mötet med människor kan också
vara spännande och ge bubbeleffekt
resten av livet.
Så glad att se er igen
H.H.H. Halvssula