Transcript Wellskola - Peterson Packaging

Wellskola
Vad är wellpapp?
Wellpapp är ett förpackningsmaterial som används som transportoch exponeringsemballage för allt från möbler, bildelar och vitvaror
till läkemedel och livsmedel. Wellpapp produceras uteslutande av
förnyelsebara råvaror och 100% återvinningsbart. Det tycker vi är
bra för miljön.
Läs mer i vår wellpappskola
*Källa: Norske Bølgepappfabrikkers Førening
Boxing Clever!
Kort om wellpapp
Wellpapp är världens mest använda material för transportemballage. Wellpapp tillverkades första gången 1856 som
foder för hattar. Redan 1871 började man använda wellpapp
som transportemballage för bland annat flaskor.
Wellpapp består vanligtvis av tre skikt papper som tillverkats av cellulosafiber. Wellpapp tillverkas av ett planskikt
(liner) som består av två lager papp av fiber från gran och
furu som limmas på vågskiktet (fluting) som består av fiber
från björk (namnet wellpapp kommer från tyskans ”Wellpappe”, vågformad papp). Det lim som används vid produktionen av wellpapp baseras på majsstärkelse som är 100 %
biologiskt nedbrytbart.
De tre pappersskikten sammanfogas på ett sätt som ger
högre styrka än ett enda skikt. Konstruktionen ger wellpapp hög styvhet och stor motståndskraft mot slag och
stötar. Luftcirkulationen i kanalerna fungerar dessutom
som isolering som förebygger temperaturskillnader. Wellpapp tillverkas i stora flak och kan sedan
skäras till och vikas i en oändlig variation av former och storlekar.
Det finns många typer av wellpapp med olika våghöjder och vågprofiler. Detta ger ett otal olika kombinationer och nästan obegränsade möjligheter att framställa emballage med olika egenskaper och
former. Det är just denna variationsrikedom som gör wellpapp till ett så unikt emballagematerial. Det
är bara fantasin som sätter gränser. Med wellpapp går det att skapa skräddarsydda och miljövänliga
förpackningslösningar för alla produkter och ändamål på ett kostnadseffektivt sätt.
De råvaror som används i den norska produktionen av papper för wellpapp är träråvara, en förnyelsebar resurs, samt en stor andel returpapper. Den träråvara som används inom norsk pappersproduktion
kommer huvudsakligen från Norge. Runt 10 % av allt papper som tillverkas i Norge går till produktion av
wellpapp.
Det norska skogbruket drivs i enlighet med godkända miljökriterier för en uthållig skogsindustri där biologisk mångfald bevaras och utvecklas. Uttaget av träråvara från norska skogar är mindre än tillväxten
av ny skog. Förhållandet är ca 2/3. Även använd wellpapp är en mycket värdefull råvara och utgör därför
endast ett mindre avfallsproblem. Huvuddelen av den använda wellpappen, omkring 90 %, samlas in
och används på nytt i produktionen av ny wellpapp.
Samtidigt arbetar man intensivt med att optimera förpackningslösningarna så att den totala mängden
emballage minskar. I Norge tillverkas i dag ca 20 % mer wellpapp än för tio år sedan, samtidigt som det
går åt 10–15 % mindre material per förpackad enhet än för tio år sedan.
www.petersonpackaging.se
Produktion av wellpapp
Vid produktion av wellpapp används speciella papperstyper som kallas liner (planskiktet) och fluting
(vågskiktet). Dessa limmas ihop genom att lim appliceras på vågtopparna. Limmet baseras vanligen på
en majsstärkelse, som är en ren naturprodukt.
Själva wellpappmaskinen består egentligen av flera maskiner som är uppställda i serie för att forma och
limma ihop två, tre, fem eller sju pappersskikt. Hela produktionen sker i en fortlöpande process. Rullar av papper matas in i maskinen och anpassas med värme och ånga. Wellpappmaterialet matas fram
i stora räfflade valsar som ger papperet dess vågform. Limmet appliceras på vågtopparna på ena sidan
varefter det innersta pappersskiktet limmas fast på vågorna.
Om ett skikt med liner limmas på ett skikt med fluting talar vi om ensidig wellpapp. Om ytterligare ett
linerskikt limmas på flutingskiktets andra sida blir wellpappen dubbelsidig. Om ännu ett skikt liner och
fluting limmas fast får vi något som kallas för dubbel-dubbel. Lägger vi till ytterligare ett skikt får vi trippelwell. Den europeiska wellpappindustrin producerar mer än 37 miljarder kvadratmeter wellpapp om
året (2002). Det är mer än 20 miljoner ton! Motsvarande siffra för Norge är drygt 180 miljoner kvadratmeter och 100 000 ton. I hela världen produceras mer än 132 miljarder kvadratmeter – eller drygt 95 miljoner ton! Den europeiska wellpappindustrin sysselsätter mer än 100 000 personer i 22 länder. I Norge
sysselsätter branschen närmare 1 000 personer.
Över 40 % av all wellpapp i Europa används för livsmedelsförpackningar. Över 60 % av Europas ”fast
moving consumer goods” förpackas i wellpapp.
Wellpappemballage är säsongsoberoende och kan levereras vid behov utan kostnadskrävande lagring.
Förpackningarna är enkla att märka och ger goda exponerings- och dekormöjligheter, till exempel för
att bygga upp varumärken och produkters identitet.
Wellpapp kan användas för alla typer av emballage tack vare sin stora flexibilitet när det gäller materialkvalitet och utformning.
Wellpapp innebär inga hygieniska problem, eftersom nytt emballage används varje gång. Det finns
ingen smittorisk genom restavfall från till exempel frukt och grönsaker.
www.petersonpackaging.se
Världens ledande emballagematerial
Wellpapp är och förblir världens mest använda material för transportemballage. Det är miljövänligt,
flexibelt, kostnadseffektivt, informationsbärande och säljfrämjande. Historien om wellpapp började för
mer än hundra år sedan. På den tiden fanns ett stadigt ökande behov av att förpacka och skydda den
tilltagande strömmen av producerade varor. Wellpappkonstruktionen var en naturlig utveckling av papperets användning för sådana ändamål.
Tack vare det unika råmaterialet och trots att det skett stora förändringar sedan wellpappen först
såg dagens ljus, finns det inga väsentliga skillnader mellan vårt moderna wellpappemballage och det
som användes på farfars tid. Den lika enkla som starka konstruktionen kommer inom överskådlig tid att vara ett kostnadseffektivt,
miljövänligt och säkert sätt att ta hand om produkterna, hela vägen
från producent till konsument.
Från manuell valsning til komplett wellpappmaskin
År 1856 tog engelsmännen Healey och Allen patent på den första
kända tillämpningen av wellpapp. Papperet matades genom en
enkel manuell maskin som bestod av två rullar. Resultatet blev ett
finräfflat papper som användes som foder i hattar.
År 1871 användes wellpapp för första gången som emballage av
amerikanen Albert
Jones, som förpackade flaskor och andra
ömtåliga föremål i
wellpapp.
År 1874 tog, Oliver Long, patent på konceptet att lägga
ett pappersskikt på ena sidan av wellpappen för att
förstärka den. Några år senare, 1881, hade wellpappens
pionjärer ett patent som täckte det nya emballagekonceptet och flera fabriker övervägde att börja använda
det. Innan wellpapp kunde användas som emballage i
större skala måste nya maskiner utvecklas. Thompson
& Norris i USA utvecklade den första mekaniskt drivna
singlefacer-maskinen (för ett skikt) som de även lanserade i Europa. År 1895 fanns ett flertal oberoende tillverkare av utrustning för wellpapproduktion och detta år
utvecklades den första kompletta wellpappmaskinen av
Jefferson T. Ferres på Sefton Manufacturing Co. i USA.
www.petersonpackaging.se
Tillväxten stadig under all tider
Produktionen av wellpappemballage har vuxit snabbt under årens lopp och tillväxten har varit stadig
under alla tider. Produktionsvolymerna har ökat i takt med den industriella revolutionen och de ständigt nya tekniska landvinningarna. Efterfrågan på transportemballage är intimt förknippad med den
allmänna ekonomiska situationen i samhället. Ekonomisk tillväxt innebär större efterfrågan på varor
och tjänster och därmed större efterfrågan på emballage.
Sedan slutet av förra århundradet har det skett många förändringar i produktionen av wellpapp. Råmaterialet, produktionsutrustningen, produktionsprocessen och inte minst trycktekniken har blivit bättre.
Datatekniken har revolutionerat industrin, inte minst när det gäller design och logistik.
Utbudet av olika papperssorter för produktion av wellpapp ökar och kvaliteten förbättras hela tiden.
Produktionshastigheten har ökat dramatiskt i takt med att utrustningen blivit bättre, även för påfyllning och paketering tack vare bättre paketeringsmaskiner.
Stadiga förbättringar i tryckkvalitet genom nya trycktekniker, tunnare fluting och mycket hög papperskvalitet har öppnat nya grafiska möjligheter i synnerligen hög kvalitet. Detta har gjort att wellpapp i
allt högre grad även kan användas för konsumentmarknaden.
De senaste årens fokusering på miljön har även präglat wellpappindustrin
Wellpapp är en förnyelsebar resurs och eftersom det först och främst används som transportemballage
hamnar endast en bråkdel av den totala volymen hos konsumenterna.
Professionella förpackningsanvändare har i flera decennier sorterat och returnerat förbrukat wellpappemballage för återvinning. I Norge samlas mer än 90 % av wellpappen in och återvinns till nytt
papper (råvara) av wellpappindustrin. Wellpapp är ett av de få material som kan återanvändas för en
motsvarande produkt. En fiber kan i genomsnitt återvinnas fyra gånger. Använt wellpappemballage är
en eftertraktad råvara och man räknar i dag med att drygt hälften av världens samlade förbrukning av
wellpapp samlas in och återanvänds.
Källreduktion är ett annat nyckelord i detta sammanhang. Dagens wellpapptillverkare kan framställa
starkare förpackningar med mindre råvaror och bidrar
därmed till högre utnyttjandegrad av den viktigaste
insatsfaktorn för produkten. Även när det gäller själva
produktionsprocessen har utvecklingen varit positiv i ett
globalt perspektiv.
Kemikalier som är skadliga för ozonskiktet har helt eliminerats och användningen av tungmetaller har minskat
dramatiskt. Allt spill från producenterna returneras och
återvinns.
www.petersonpackaging.se
En värdeskapande kedja av aktiviteter
Förpackningskedjan är en värdeskapande kedja av aktiviteter med syfte att framställa och leverera
produkter till användaren och att förpacka produkten på ett sätt som utnyttjar resurserna optimalt.
Förpackningskedjan omfattar även den kedja av aktiviteter som följer efter att förpackningen och
produkten använts, det vill säga försäljning och efterbehandling.
Förpackningskedjan, från emballageproducent till slutanvändare, består av många led. Förbättringar i
ett led kan lätt medföra problem i ett annat och det som kan innebära fördelar för en part kan leda till
nackdelar för en annan. För att undvika en sådan suboptimering är det mycket viktigt att alla aktörer i
hela kedjan samarbetar.
De logistiska utmaningarna i förpackningskedjan är många och komplicerade
Den europeiska wellpappindustrin har därför under många år utvecklat en kostnadsanalysmodell (RVT)
som jämför de totala systemkostnaderna i hela kedjan vid användning av olika förpackningslösningar.
I Norge och i många andra europeiska länder har det genomförts en rad fallstudier som visar att wellpapp är ett kostnads- och miljöeffektivt förpackningsmaterial.
RVT-modellen har granskats och utvärderats av Transportøkonomisk Institutt i Norge som drar slutsatsen att ”RVT-modellen är ett lämpligt verktyg för jämförande kostnadsanalys av olika transportsystem,
där den relativa skillnaden mellan systemen är viktigast”. Du kan läsa mer om denna modell och resultaten från fallstudierna på www.bolgepapp.no.
www.petersonpackaging.se
Miljövänlig
Wellpapp tillverkas av råvaror från skogen som är en förnyelsebar resurs. En skog som avverkas växer
snabbare, förbrukar mer CO2 och minskar därmed växthuseffekten. Wellpapp tillverkas av naturliga material och är 100 % biologiskt nedbrytbar. Samtidigt samlas nästan 90 % av den totala mängden använd
wellpapp i Norge in och används om och om igen som råvara i ny produktion. Därför är även använd
wellpapp en starkt efterfrågad och värdefull råvara.
Råvarorna som används till wellpapp är papper som framställs av träråvara (fiber) samt en stor andel
returfiber. Träråvaran hämtas från en skogsindustri som i huvudsak drivs i enlighet med stränga miljökriterier för uthålligt skogsbruk där den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. En förnuftig användning av våra skogsresurser är ett viktigt bidrag till att upprätthålla balansen i naturens egen ekologiska cykel och ett för lågt uttag av skogen kan medföra allvarliga miljökonsekvenser.
Dessutom gör wellpappens övriga egenskaper, som exempelvis flexibla och optimala lösningar, kombinerade transport- och exponeringsemballage, låg vikt och hög utnyttjandegrad, att man även uppnår
andra miljövinster. Mindre avfall för deponering och mindre transportbehov som ger mindre CO2-utsläpp i luften.
www.petersonpackaging.se
Flexibel
Träfiberbaserat emballage i wellpapp kännetecknas av hög flexibilitet och en rad andra fördelaktiga
egenskaper:
-Enkel anpassning till kundernas olika behov genom användning av mer standardiserade modeller eller
helt skräddarsydda lösningar som uppfyller krav på mekanisk styrka, exponeringsbehov på säljstället
eller som identitetsskapare genom tryck som är specifikt för produkten och kunden.
- Förpackningsprodukter i alla storlekar och utföranden med hög grad av repeterbarhet i produktkvaliteten – för leverans när kunderna behöver dem.
- Förpackningen är mycket hygieniskt, eftersom ett nytt används varje gång.
- Levereras i platta paket på pall och viks upp först när emballaget ska användas. Förpackning av wellpapp
-
-
-
-
-
är återvinningsbart
är enkelt att stapla
är lätt och starkt
är enkelt att stänga och öppna
isolerar mot kyla och värme
Säljfrämjande
Wellpapp ska samtidigt ha en exponeringsfunktion i butiken.
Till skillnad från displayställ, som är rena kampanjprodukter i
mindre upplaga, har ett kombinerat transport- och exponeringsemballage större upplaga, är pallanpassat och förpackningen sker ofta automatiskt i en förpackningsmaskin.
Wellpapp är även mycket lämplig för utveckling av displaylösningar, impulssäljare i wellpapp (som ofta är konstruerade för
förpaketering av varor), stora specialdisplayer, informationsskärmar, exponeringsbehållare, helfigurer och liknande.
Wellpappfabrikens konstruktörer har modern DAK/DAPutrustning för konstruktion och grafisk design. För rena displayprodukter används oftast screentryck med UV-färger och
UV-lack. Displaymaterialet kan även levereras med flexotryck,
post- och preprint samt offsettryck.
www.petersonpackaging.se
Förpackningssystem
Den ökande konkurrensen på marknaden kräver intelligenta processer i alla led. Detta förutsätter effektiva och driftssäkra förpacknings- och palleteringssystem som bidrar till varuproducenternas konkurrenskraft. En anläggning består ofta av maskinell förpackningsutrustning, palleteringsutrustning och
nödvändiga bansystem som binder samman produktionsmaskiner samt förpacknings- och palleteringsmaskiner. Den enskilda leverantören i branschen har egna specialister för konstruktion, installation och
service av förpackningssystem.
En allt större del av wellpappemballaget går till automatiska förpackningslinjer. Emballaget levereras
som platta ämnen, eventuellt delvis limmade, för vidare konvertering i kundens förpackningslinje. Det
finns förpackningsmaskiner för de flesta konstruktionstyper och förpackningsändamål – allt från de
enklaste tråg- och kartongresare. Här följer några exempel:
- kartongresare/-förpackare
- trågresare
- lockstängare (förseglingsmaskiner)
- wraparound-maskiner
- påfyllningsmaskiner (vertikal och horisontell påfyllning)
- palleteringsmaskiner
- förpackningslinjer med några av ovanstående maskinkomponenter eller alla
När det gäller design och dekor är det viktigt att först och främst tänka på förpackningens utseende i
butiken. Hur ser förpackningen ut där kunden möter produkterna och gör sina köpval?
- Om lock, delar eller hela sidor/sidoytor rivs bort innan produkten exponeras måste dekoren anpassas
på motsvarande sätt. Detta är speciellt viktigt för wraparound- och kartonglösningar med rivperforering eller glidlås.
- För exponerings- och diskkartonger måste dekoren anpassas till hur kartongen används i butiken. Ska
delar vikas in eller rivas av? Det som är ovandel och botten i förpackningsprocessen behöver inte nödvändigtvis vara förpackningens ovandel och botten när det gäller dekor eller praktisk användning.
- För inneremballage måste dekoren anpassas till exponeringsform och material både när det gäller
färger och layout. Exponeringstråg får inte dölja viktiga dekorelement på konsumentförpackningarna.
- På alla förpackningar som reses maskinellt måste dekoren placeras korrekt med hänsyn till limflikar,
utvändiga flikar och liknande.
Alla maskiner oavsett förpackningsmaterial har vissa begränsningar i termer av form och dimension. Vid
tveksamheter bör maskinleverantören kontaktas tidigt i processen för klarläggning och rådgivning.
Detta kan spara både pengar och dyrbar tid.
www.petersonpackaging.se
Hållfasthetsberäkning
Det går att ta reda på vad wellpappemballaget tål genom att beräkna materialvärdena eller genom att
mäta emballagets staplingsförmåga. Wellpapp är en fiberprodukt som påverkas av klimatförhållanden,
lagringsförhållanden och tid. Detta måste kompenseras vid en beräkning av vad emballaget tål.
Alla Peterson Packagings wellpappfabriker har standardiserade testmetoder och beräkningsprogram
för detta.
Mätmetoder
A: Sprängstyrka
Sprängstyrka är ett mått på emballagets förmåga att motstå trycket från innehållet. Detta har störst
betydelse vid dynamiska påkänningar som exempelvis stöt och fall och är avgörande när innehållet
hotar att spränga emballaget. Sprängstyrkan mäts genom att provstycket, i form av en skiva, spänns
fast mellan två ringar och belastas via ett gummimembran med vätsketryck tills wellpappen brister. Det
vätsketryck mätt i kPa (kilopascal) som avläses i det ögonblick wellpappen brister utgör provets sprängstyrka.
B: Kantkrosstyrka
Kantkrosstyrkan är den kraft per längdenhet wellpapp som under standardiserade provningsförhållanden krävs för att knäcka wellpappen då kraften anbringas i vågornas längdriktning. Kraften mäts i kN/m
(kilonewton per meter).
C: Plankrosstyrka
Plankrosstyrkan är ett mått på emballagets förmåga att motstå (absorbera) en stöt utan att innehållet
skadas. Genomslaget mäts genom att ett pyramidformat slaghuvud tränger igenom wellpappen. Mätningen görs av den energi som krävs för att tränga igenom wellpappen. Måttenheten är J (joule).
www.petersonpackaging.se
Wellpappmaskinen
Den centrala och mest iögonfallande delen i produktionen är wellpappmaskinen med sina imponerande
yttermått. Maskinen matas med papper från rullar i ena änden och levererar wellpapp i form av ark i
den andra. Den består av flera maskinenheter med olika funktioner. Totalt har maskinen en längd på ca
80 till 110 meter. Wellpappmaskinen med all sin elektronik och datautrustning är mycket dyr och därför
gäller det att utnyttja den på bästa tänkbara sätt.
Vi har definierat wellpapp som ett eller flera lager med korrugerat papper som limmas på eller mellan
lager av plant papper. Detta innebär att maskinen bör kunna:
- forma vågor i plant papper
- limma ihop det vågformade papperet med ett eller flera lager av plant papper
- dela pappen på längden och tvären
- skapa längsgående rillor (viklinjer) i pappen
- mata ut de tillskurna arken ur maskinen
- lägga på rivtejp, trycka och ytbehandla
Figuren visar wellpappmaskinens principiella uppbyggnad. Den består av följande huvudkomponenter:
www.petersonpackaging.se
Wellpappmaskinen
- Ensidig maskin
- Förvärmare
- Brygga (mellanlagring)
- Rullställ med fogningsapparat
- Dubbelt limverk
- Pressparti
- Rillverk (rillning och skärning)
- Avläggare - Rullställ med fogningsapparat
- Korrugering och limverk
- Tvåsidig maskin
- Förvärmare
- Torkparti
- Kniv för kapning av pappbanan
- Avskärare för kapning av banan från rillverket
www.petersonpackaging.se
Wellpappmaskinen
Det finns ett rullställ för varje lager av papper i den färdiga pappen. Rullställen har plats för två rullar
där en rulle står i vänteläge medan den andra rullas av.
Rullstället har även utrustning för fogning av papper i farten (splicer) så att det inte uppstår driftstopp
vid rullbyten. Det är även försett med en broms som sträcker papperet på lämpligt sätt vid avrullning.
Förvärmaren avlägsnar fukt från papperet och värmer upp det så att limmet binds snabbare. Förvärmaren är en ånguppvärmd cylinder.
Förvärmningen regleras genom att omläggningen varieras med reglervalsarna. Genom att flytta reglervalsarna bestäms hur stor del av den uppvärmda cylinderytan som ska vara i kontakt med papperet.
Fukt och värme gör papperet smidigt när det ska in mellan de räfflade valsarna för att formas. Papperet
förs över befuktaren som är indelad i rum eller fickor. Det går att reglera tillförseln för varje ficka. På
detta sätt tillsätts fukt och värme i papperet. Maskinen har en uppsättning räfflade valsar. Dessa utgör
en vital del av pappmaskinen och är tillverkade av stål i hög kvalitet och med stor noggrannhet. Räfflorna är härdade och polerade och valsarna är mycket dyra. När det fuktiga papperet dras in mellan de
ånguppvärmda, räfflade valsarna formas papperet och fukten drivs ut så att vågorna blir stabila. För att
det vågformade papperet ska hållas på plats efter formningen används vakuum eller övertryck (tryckkammare).
Limverket ska överföra korrekt limmängd till vågtopparna innan vågskiktet limmas ihop med planskiktet. En limvals roterar delvis nedsänkt i limtråget och tar med sig en viss mängd upp.
En annan vals, den så kallade doseringsvalsen, roterar tillsammans med limvalsen och öppningen mellan dessa valsar bestämmer vilken limlängd som appliceras på vågorna (fig. 504). När limmet lagts på
sammanförs vågskiktet med planskiktet under tryck från en uppvärmd vals (pressvalsen) och resultatet
blir ensidig wellpapp.
www.petersonpackaging.se
Wellpappmaskinen
Pappen som kommer ut från den ensidiga maskinen matas först upp på bryggan och därefter över till
den tvåsidiga maskinen. Bryggan är en stålkonstruktion med remdrivning som transporterar pappen
från den ensidiga till den tvåsidiga maskinen.
Om wellpappmaskinen är utrustad med två ensidiga maskiner för produktion av dubbel-dubbel är en
del av bryggan försedd med två våningar för att det ska vara möjligt att ta pappen från de två ensidiga
maskinerna samtidigt.
I den tvåsidiga maskinen limmas den ensidiga wellpappen ihop med ett planskikt. Den ensidiga pappen
kommer från bryggan och planskiktet kommer från ett eget rullställ. Planskiktet och den ensidiga pappen värms upp i en förvärmare. I limverket appliceras lim på den ensidiga pappens vågtoppar (fig. 506).
Limningen sker därefter i torkpartiet.
www.petersonpackaging.se
Wellpappmaskinen
Torkpartiet har funktionen att torka ut fukten från den sista limappliceringen och att värma upp limmet så att det binder ordentligt. När pappen passerar genom torkpartiet hålls den plan med ett visst
tryck. Värmen kommer från en rad ånguppvärmda plåtar av stål som ligger vid sidan av varandra så att
det bildas en stor plan yta som pappen får kontakt med vid genomloppet. Pappen pressas ned mot
värmeplåtarna med hjälp av en ändlös (roterande) filt. Presstrycket regleras med valsar och remmar.
Ångtillförseln till plåtarna kan regleras och värmebalansen är viktig för limningskvaliteten och pappens
planhet. Detta har stor betydelse för senare faser i produktionen.
Den ändlösa överviran i torkpartiet samverkar med en kortare undervira i presspartiet. Pappen pressas
mellan över- och underviran och fram mot kniven. För kapning av pappbanan vid orderbyte används
vanligen en roterande avskärare. Principen framgår av fig. 507.
Rillverkets roterande knivar delar pappbanan på längden och förser pappen med rillor (viklinjer i
maskinriktningen; fig. 508). Rillorna skapas av ett hjulpar med över- och underrill som pressar pappen
mellan sig. Pappens sidokanter renskärs med roterande knivar
www.petersonpackaging.se
Wellpappmaskinen
Moderna, datorstyrda rillverk
är utrustade med automatiskt
inställning av rill/kniv och
automatisk slipning av kniven.
Detta minimerar problemet
med dammbildning vid skärning.
Avskäraren delar pappbanan
på tvären i rektangulära ark.
Den fulla pappmaskinbredden
delas ofta upp i olika bredder i rillverket (olika ordrar).
Därför är avskäraren utrustad
med två eller tre roterande
knivpar så att pappbanan efter
rillverket kan skäras upp i två eller tre olika längder. Därmed går det att köra flera ordrar på samma
gång. I fig. 509 visas principen för en avskärare med två roterande knivpar. Efter avskärarna sitter en
avläggare som lägger upp arken i staplar. Principen kan skilja sig något åt mellan olika maskinleverantörer och avläggningen kan ske på sidan eller i maskinriktningen. Graden av automatisering, arkräkning, stapelhöjd och vidaretransport kan också variera. I fig. 510 visas ett exempel.
www.petersonpackaging.se
Stansmaskiner
Stansningen sker med diegelstansar, planstansar och rotationsstansar. I diegelstansen läggs arken in
för hand på en uppläggningsplåt. Med en excenter körs plåten upp mot en fast mothållsplåt där stansformen är monterad. Utstansningen sker när maskinen stängs i övre läget. Under den nedåtriktade
rörelsen tas arket bort av operatören.
I fig. 511 visas en planstans. Knivar och viklinjer sätts under tryck samtidigt. (Stanstrycket kan komma
upp i 5-600 ton på de största maskinerna.) Arken transporteras genom maskinen med hjälp av griparstänger.
www.petersonpackaging.se
Stansmaskiner
Roterande stansning sker genom att ämnet passerar mellan en välvd stansform och en mothållscylinder (fig. 512). Skärning och rillning sker gradvis i rotationsrörelsen (linjärt tryck). Därmed behövs inte
det höga stanstryck som planstansmaskiner arbetar med.
www.petersonpackaging.se
Stansmaskiner
En god stansform (fig. 513) är nödvändig för ett bra slutresultat, speciellt om flera uppdrag körs samtidigt och om produkten ska användas i förpackningsmaskiner.
Stansformar till wellpapp ska uppfylla följande krav:
- Knivar och rillverktyg måste skära och böja med hög precision.
- Rillorna måste ha rätt höjd i förhållande till det material som ska stansas så att rillorna (viklinjerna) blir
skarpa och fina.
- Glidlåsperforeringar och kombinationsrillor måste dimensioneras och placeras rätt med hänsyn till
pappkvalitet och produktens funktion.
- Produkten måste placeras på arket så att rensningen sker så enkelt som möjligt.
- Gummeringen måste vara rätt utförd. Speciellt viktig är gummeringen i de smala spalterna. Om för
brett gummi används i spalterna kan knivarna tvingas bort från varandra.
När arket stansats ska överflödigt material avlägsnas från ämnet. Oftast används fasta rensformer som
består av två delar, överform och underform.
www.petersonpackaging.se
Stansmaskiner
Arken transporteras genom maskinen av åtta griparstänger med gripare som drivs av en kuggmekanism. Varje gång griparstängerna stannar matas ett nytt ämne fram. Ett ämne greppas, ett stansas, ett
rensas och ett läggs ut (fig. 515). Hela maskincykeln övervakas av fotoceller. Planstansar kan monteras
inline med tryckverk.
Rotationsstansar
Rotationsstansning sker som regel i en egen sektion som är förbunden med andra maskiner, till exempel tryck - och inlinemaskiner med ett eller flera tryckverk.
Diegel-planstansmaskin
Vid produktion där det är oekonomiskt att använda stora, dyra maskiner med flera operatörer används
enklare stansmaskiner – så kallade diegelstansar.
www.petersonpackaging.se
Tryk/inlinemaskiner
En inlinemaskin (fig. 517) för wellpapp består i princip av:
- Inmatningssektion för inmatning av arket i maskinen.
- Tryckverk (ett eller flera) för tryckning i en eller flera färger.
- Rillhjul för markering av rillor där pappen ska böjas längs maskinriktningen (rillor i den andra riktningen har markerats tidigare).
- Slitshjul (fyra stycken) för slitsar som markerar flikarna på en papplåda (fig. 518). t
www.petersonpackaging.se
Tryk/inlinemaskiner
Produktionsproces inline
På inlinemaskiner finns dessutom: - Limningsapparat för applicering av lim för hoplimning av lådorna.
- Vikstation för hopvikning av lådorna. - Uppriktningsmekanismer för inriktning av vikningen.
- Räknar-/uppsamlingsapparat som samlar ett visst antal lådor i satser. - Buntningsmaskin som slår en
eller flera snören runt varje bunt.
www.petersonpackaging.se
Tryk/inlinemaskiner
Tryckverket består vanligtvis av:
- sidostöd - rastervals
- doseringsvals eller schaber
- tryckcylinder - två till fyra dragvalsar med draghjul
- färgcirkulationssystem
Rastervals (aniloxvals)
Rastervalsens transporterar en bestämd mängd färg till tryckplåten. Valsen har en metallyta med små
pyramidformade fördjupningar (raster). Dessa fylls med färg som överförs till tryckplåten. Det är måtten på dessa fördjupningar som avgör hur mycket färg som överförs. Om presskraften mellan tryckplåt,
rastervals och doseringsvals är korrekt överförs rätt färgmängd till tryckplåten så att en korrekt tryckbild skapas.
Reglervals och schaber (rakel)
Reglervalsen avlägsnar överflödig färg från rastervalsens yta. Det ska endast finnas färg i fördjupningarna när rastervalsen under press rullar mot tryckplåten. För att uppnå full effekt roterar doseringsvalsen
och rastervalsen ofta med olika periferihastigheter. Doseringsvalsen är en gummiklädd stålvals. På vissa
maskintyper har doseringsvalsen ersatts av en schaber. När rastervalsen roterar skrapar schabern bort
överflödig färg.
Tryckcylinder
Tryckplåtarna är förmonterade på ett underlag (plastfolie). På foliens ena ände sitter en list som kan
tryckas ned i ett spår på tryckcylindern. I plastfoliens andra ände finns hål där speciella gummistroppar
kan fästas. Det finns även magnetiska fästsystem där tryckcylindern är en permanentmagnet. Tryckcylindern kan regleras både i sidled och i rotationsriktningen oberoende av övriga maskindelar och valsar i
tryckverket.
Mottryckscylinder
Med mottryckscylindern kan papparkets presskraft mot tryckplåten regleras. Mottryckscylindern ställs
in beroende på papptjockleken. Det är viktigt att arket inte kläms för hårt så att vågorna trycks ihop
och därmed mister sin styrka.
Dragvalsar
Dragvalsarna är försedda med draghjul. Dessa kan förskjutas i sidled och har uppgiften att transportera
wellpapparket genom tryckverket.
Färgcirkulationssystem
Färgcirkulationssystemet består av färgbehållare och en eller två färgpumpar, matnings- och returslangar samt färgtråg och rensningsfilter. Färgpumpen har funktionen att försörja tryckprocessen med en
tillräcklig mängd färg.
www.petersonpackaging.se
Tryk/inlinemaskiner
www.petersonpackaging.se
Limning
Limning är den snabbaste och billigaste och därmed även den vanligaste sammanfogningsmetoden.
I fig. 530 visas ett ämne med lim-/häftflik. Vid tejpning förekommer ingen flik, utan där tejpas ändarna
ihop kant i kant.
I fig. 531 visas en maskin för punktlimning. Denna maskin kan vika/sammanfoga komplicerade förpackningar som exempelvis kartonger med automatbotten. Vikningen sker med transportstänger/linjaler/
krokar och limmet appliceras med limklichéer eller munstycken. Därefter följer uppriktningssektionen
och torksektionen.
Det finns även halvautomatiska sammanfogningsmaskiner för limning/häftning där lådan matas genom
ett limaggregat sedan den
vikts manuellt.
En annan metod är limning
med smältlim. Fördelen med
smältlim är att bindningen
går snabbare. .
www.petersonpackaging.se
Häftning
Man skiljer mellan manuella, halvautomatiska och helautomatiska häftmaskiner. För alla typer används
i princip samma häfthuvud som formar en klammer av ett tunt, smalt stålband på rulle. Klammern slås
genom pappen och kröks på undersidan.
De manuella maskinerna kan anpassas till alla förpackningstyper, vare sig det handlar om små askar eller stora produkter i flera delar, som exempelvis halvlådor. På halvautomatiska häftmaskiner viks lådorna och matas in i maskinen för hand. Själva häftningen sker dock automatiskt.
De helautomatiska häftmaskinerna arbetar med magasin och viker, häftar, räknar och staplar lådorna
helt automatiskt. De helautomatiska maskinerna har ungefär samma formatområde som sidlimningsmaskinen, men häftar endast kartongerna.
Tejpning
Tejpmaskiner kan vara halv- eller helautomatiska. De halvautomatiska maskinerna kan ta stora format,
speciellt när det gäller längden. De kan även ha utrustning för sidlimning.
Lådor som ska tejpas saknar lim-/häftflik. Både vanlig limtejp och glasfiberarmerade band i flera bredder
och kvaliteter används. Tejpen fuktas med vatten och limmet är snabbindande. På senare tid har man
även börjat använda tejp med smältlim. .
Tack för uppmärksamheten!
Kontakta oss
Besök våra hemsidor för att se kontaktuppgifter:
www.petersonpackaging.dk
www.petersonpackaging.se
www.petersonpackging.no
www.petersonpackaging.se
Intern transport
Traditionellt har ark samt halv- och helfabrikat transporterats mellan maskiner och lagerplatser med
truckar och palldragare. För att rationalisera och effektivisera denna process har större wellpappfabriker på senare år utrustats med skräddarsydda hel- och halvautomatiska transportsystem.
Sådana transportsystem kan bestå av transportbanor/rullbanor som sammanlänkas med skiftvagnar,
hissar samt sväng- och vridbara banor. Från wellpappmaskinen transporteras ämnena på rullbanor
mellan konverteringsmaskinerna. Produkterna placeras på pallar, som också kommer via transportsystemet, och matas vidare på transportbanor genom pallpaketerare och sträckfilmsmaskiner ut till lager
och expediering.
Transportsystemen kan styras manuellt eller programmeras och styras med datorteknik.
Avfallet från pappmaskinen och konverteringsmaskinerna transporteras på band eller via kanaler till en
press. Här pressas det skrymmande avfallet samman till balar som hålls ihop med ståltråd. Avfallet går
till pappersfabrikerna för återanvändning. Wellpapp blir wellpapp igen!
Arkavfall och annat avfall måste rivas eller huggas ned i en rivare innan det kan transporteras till avfallspressen.
www.petersonpackaging.se