Transcript MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011 UPM Jakobstad

MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
UPM Jakobstad
UPM Jakobstad
UPM Jakobstads cellulosa- och pappersfabrik samt Alholmens såg är belägna vid Bottniska vikens kust på Alholmen i Jakobstad.
För UPM Jakobstads och Alholmens sågs virkesanskaffning och fabriksmätning svarar UPM Skog. Vedhanteringen och fabriksområdet sköts av Fin-Terpuu Oy.
Verksamma inom UPM:s fabriksområde är också AGA:s
(The Linde Group) syrgasfabrik, Walki Oy:s pappersförädlingsfabrik och Oy Alholmens Kraft Ab:s flerbränslekraftverk, i vilket UPM är delägare via Pohjolan Voima
Oy. Hamnoperatör i Alholmens hamn är Oy Botnia Shipping Ab.
Denna redovisning gäller UPM Jakobstads pappers- och
cellulosafabrik samt Alholmens såg.
På de två fiberlinjerna i UPM Jakobstads cellulosafabrik
tillverkas barr- och lövvedscellulosa. I spånkokeriet kokas
spåncellulosa, som blandas i barr- och lövvedscellulosan.
Foton: Kari Väisänen, Pertti Puranen, Outi Jokinen och Niko Miettinen
Omslagsbild: Dan Lindström och Per-Erik Käld kalibrerar automatventilens
ställdom i cellulosafabrikens återvinningslinjen i Jakobstad.
UPM Jakobstad
Cellulosafabriken
Pappersfabriken
Alholmens såg
• Produktionskapacitet
• Produktionskapacitet
• Produktionskapacitet
790 000 t
• Produkter
barrveds-, björk- och
eukalyptuscellulosa
• Andra produkter
tallolja, terpentin, ånga,
el och bark
• Personal
cellulosafabriken 181 och
gemensamma funktioner 57
2
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
200 000 t
• Produkter
kraft- och specialpapper
• Personal
77
230 000 m³
• Produkter
gran- och furusågvara
samt vidareförädlade
produkter
• Andra produkter
flis, spån och bark
• Personal
76
UPM CORPORATE ENVIRONMENTAL STATEMENT 2011
UPM paper and pulp mills
Föreliggande rapport, Miljöarbetets utveckling 2011, UPM Jakobstad, är en
fabriksbilaga till UPM:s pappers- och cellulosafabrikers miljöredovisning 2011.
UPM:s cellulosa- och pappersfabrikers miljöredovisning bildar tillsammans med
fabriksbilagorna UPM:s gemensamma EMAS-redovisning. UPM:s cellulosa- och
pappersfabrikers miljöredovisning finns tillgänglig på adressen www.upm.com.
UPM:s nästa gemensamma EMAS-redovisning utkommer våren 2013.
Vid UPM:s Jakobstads pappersfabrik görs vitt säckpap-
Linjeorganisationen vid UPM Jakobstads fabrik och vid
per samt vita och bruna påspapper och tekniska papper
Alholmens såg svarar för sina egna miljöfrågor. För sam-
av cellulosa från cellulosafabriken.
ordningen och den allmänna uppföljningen av miljöfrå-
Vid Alholmens såg tillverkas gran- och furusågvara, varav
gorna svarar UPM Jakobstads fabriks miljöchef.
omkring en fjärdedel vidareförädlas. Vid sågen produce-
Trots den ökade produktionen är det centrala miljömålet
ras också flis och spån för UPM Jakobstads cellulosafa-
för cellulosa- och pappersfabriken att förhindra miljöbe-
brik och bark för Alholmens Kraft.
lastning och ökning av belastningen samt att underskrida
UPM definierade sig i slutet av 2008 med stöd av för-
tillståndsgränserna i miljötillståndet.
nyad vision och affärsstrategi som ett bioskogsindustribolag. Samtidigt skapade UPM det nya begreppet Biofore och den nya definitionen UPM – The Biofore Company. Bio betyder hållbara lösningar samt god miljöprestanda. Fore betyder skog och pionjäranda och
Company att det är ett modernt och dynamiskt bolag.
Jakobstads fabrik kan med lätthet profilera sig som en
biofore-fabrik som sköter såväl produktionen som sina
miljöfrågor enligt hållbara miljölösningar. I framtiden preciseras hur den nya skogsindustrins fokuseringar kommer
till synes i verksamheten vid Jakobstads fabrik.
UPM Jakobstad och Alholmens såg
• Certifikat
ISO 9001 kvalitetssystem
OHSAS 18001 arbetsmiljösystem:
UPM Jakobstad
PEFC/02-31-80
PEFC/02-34-05
ISO 14001 miljöledningssystem
EMAS miljöledningssystem
FSC virkets spårbarhet
Alholmens såg
PEFC virkets spårbarhet
• Miljömärke
Europeiska unionens miljömärke:
Produkterna hittas på UPM:s webbsidor www.upm.fi >
Vastuullisuus > Periaatteet ja tunnusluvut > Sertifikaatit >
Hae Sertifikaatti > Tehdas > Paperi & Sellu > UPM
Pietarsaaren paperi- ja sellutehdas > Etsi > UPM Pietarsaari
pulp and paper mill
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
3
Hur miljömålen uppnåtts år 2011
År 2011 hölls efterfrågan på cellulosa stabil och produk-
Jämfört med föregående år var de kvantitativa avlopps-
tionsvolymen låg på samma nivå som året innan. Också
vattenutsläppen från cellulosa- och pappersfabriken
pappersfabrikens produktion var god.
något högre än året innan. Detta berodde i huvudsak på
Fabrikens centrala miljömål på lång sikt är fortfarande att
höja produktionen utan att öka den kvantitativa miljöbelastningen. Också UPM har för sin verksamhet inom
avloppsvattenanläggningen, vilket gjorde att utsläppen
av suspenderade ämnen var högre än året innan.
affärsområdet cellulosa satt upp miljömål som ska upp-
Slammets dåliga sedimenteringsegenskaper är en följd
nås före 2020.
av luftningsbassängens svaga syresituation, som blir korri-
Ansökningarna om justering av miljötillstånden för
gerad i och med den nya avloppsvattenanläggningen.
avstjälpningsplatsen, cellulosa- och pappersfabriken samt
I september rann skumdämpningsmedel ut i luftningsbas-
för sågen blev anhängiggjorda inom utsatt tid i enlighet
sängen i samband med tvätt av en cistern för skumdämp-
med målen. I cellulosa- och pappersfabrikens miljötill-
ningsmedel på pappersfabriken, vilket fick till följd att
ståndsansökan har tillstånd sökts för en höjning av pro-
avloppsvattenanläggningens funktion stördes temporärt.
duktionen vid både cellulosa- och pappersfabriken. Inga
Störningen ledde inte till överskridningar av tillståndsvill-
beslut har fattats om investeringar för en höjning av pro-
koren.
duktionen.
Utsläppen till luft var liksom de föregående åren på en
Planeringen av den nya avloppsvattenanläggningen
god nivå. Under året förekom sammanlagt 5 st överskrid-
kunde slutföras under 2011 och i början av 2012 fick
ningar av haltgränsen på dygnsnivå vid mesaugnen och
man ett positivt beslut av bolaget för byggandet av den
sodapannan, som en följd av störningssituationer.
nya avloppsvattenanläggningen. I och med den nya
avloppsvattenanläggningen säkerställs utvecklingsmöjligheterna för cellulosa- och pappersfabriken även med
hänsyn till fabrikens långsiktiga miljömål. Den nya
avloppsvattenanläggningen byggs i faser och blir färdig
våren 2013.
4
dåliga sedimenteringsegenskaper hos slammet vid
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
Under 2011 och särskilt under första hälften av 2012
har fabriken fått in flera klagomål om buller. I enlighet
med fabrikens bullerbekämpningsplan har man försökt
lokalisera bullerkällan och i juni 2012 har man för avsikt
att dämpa den sannolika bullerkällan.
Cellulosafabriken
Det koncernomfattande programmet för effektivering och
Utredningarna om återvinning av det fasta avfallet fortsatte. Provkörningarna för användningen av grönlutsslam
som kemikalie för reduktion av svavel i pannan vid Alholmens Kraft fortsatte också. Försöken med att använda en
förbättring av miljöprestanda Clean Run inleddes i slutet
av 2011. Kampanjen började från cellulosafabrikerna
och utvidgas till pappersfabrikerna och andra produktionsenheter under åren 2011–2013.
blandning av grönlutsslam och aska vid utformningen av
avstjälpningsplatsen blev uppskjutna.
Uppsamlingsställena för fasta avfall och problemavfall
har granskats och klarhet har skapats i fråga om platserna för avfallsbehållarna.
Mål 2012
Clean Run-programmet fortsätter. Med anknytning till det
tas ett gemensamt program för rapportering av störningsutsläpp i bruk på alla cellulosafabriker våren 2012.
Ansökan om justering av tillståndsvillkoren i miljötillstån-
Enligt Clean Run-programmet fäster man på cellulosafa-
den för avstjälpningsplatsen, cellulosa- och pappersfabri-
briken mer uppmärksamhet vid kemikaliesäkerheten.
ken samt för sågen lämnades in. Dessutom uppdaterades
ansökningarna om tillstånd för cellulosa- och pappersfabrikens utsläpp av växthusgaser samt ansöktes om
utsläppsrätter för perioden 2013–2020.
I syfte att effektivera avloppsvattenanläggningens funktion
Byggarbetena inleds för moderniseringen av avloppsvattenanläggningen och den första fasen tas i bruk våren
2013.
Cellulosafabrikens miljörapportering uppdateras.
togs en andra bioslamförtjockare i bruk. Förplaneringen
Anvisningarna för uppsamlingsställena för fasta avfall
av moderniseringen av avloppsvattenanläggningen inled-
och problemavfall preciseras och för personalen ordnas
des.
utbildning om insamling av avfall.
Det på energisparavtalet baserade utvecklingsprogram-
Det på energisparavtalet baserade utvecklingsprogram-
met genomfördes fortsättningsvis.
met genomförs fortsättningsvis.
UPM har låtit
bygga en fiskväg
förbi slussen vid
Storströmmen.
Fiskvägen
underlättar fiskens
vandring från havet
till Larsmosjön.
När det görs
energibesparingar
vid en stor fabrik är
det ofta fråga om
besparingar på flera
hundratusen euro.
På bilden syns
återvinningslinjens
rörsystem.
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
5
Pappersfabriken
Mål 2012
Miljöriskbedömningen för cellulosa- och pappersfabriken
På pappersfabriken är miljömålet 2012 i enlighet med
blev klar 2011. På pappersfabriken satte man i gång
planen för bullerminskning att dämpa bullerkällorna.
med bedömningar och planering av åtgärder för att
minska miljöriskerna.
möjligheter till minskning söks. Utöver minskning av vat-
En plan för bullerminskning har utarbetats på pappersfa-
tenanvändningen preciseras mängd- och kvalitetsmät-
briken.
ningarna av pappersfabrikens avloppsvatten och utveck-
Driftpersonalen på pappersfabriken utbildades i avloppsvatten- och kemikaliefrågor.
Utredningarna för att minska pappersmaskinens vattenförbrukning och utsläppen av suspenderade ämnen fortsatte
i och med det koncernomfattande effektiveringsprojektet.
Uppsamlingsställena för fasta avfall och problemavfall
har granskats och klarhet har skapats i fråga om platserna för avfallsbehållarna. Insamlingsbehållarna för problemavfall har utökats på pappersfabriken.
Det på energisparavtalet baserade utvecklingsprogrammet genomförs fortsättningsvis.
6
Vattenanvändningen på pappersfabriken kartläggs och
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
lingsobjekt undersöks.
Anvisningarna för uppsamlingsställena för fasta avfall
och problemavfall preciseras och för personalen ordnas
utbildning om insamling av avfall.
Alholmens såg
Mål 2012
För driftpersonalen på sågen ordnades utbildning om
Miljömålen för Alholmens såg är att göra avfallsinsam-
energiförbrukningen på torkanläggningarna, med opti-
lingen tidsenlig och uppmuntra personalen att sortera
mala körmodeller och underhåll av utrustningen. Utbil-
återvinningsmaterial korrekt.
dare var representanter för utrustningsleverantören och
sakkunniga.
Belysningen på sågområdet kartläggs, och nuvarande
lysrörs- och glödlampsbelysning ersätts med energieffek-
Vid ledningens och arbetsledningens säkerhetsronder
(safety walk) var miljöfrågor, avfall, ordning och snygghet i särskilt fokus.
tiv led-belysning.
Torkanläggningens skick granskas och energieffektiviteten
utreds. Som tilläggsåtgärder görs en eventuell teknisk
Vid investeringarna för färsksorteringen på sågen beaktades även bullernivån och arbetsergonomin.
genomgång.
Också sågens vattenförbrukning försöker man undersöka
och precisera. Genom undersökningen försöker man
hitta eventuella ställen där vattenanvändningen kunde
minskas.
Bl.a. för maximering
av energieffektiviteten
är det viktigt att
sågvaran torkas till
exakt rätt fukthalt.
Jouko Liinamaa
kontrollerar
produktens slutliga
fukthalt efter torkning
på Alholmens såg.
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
7
Utsläpp till luft
UTSLÄPP TILL LUFT
Tack vare cellulosafabrikens goda produktion var Jakob-
GASFORMIGA SVAVELFÖRENINGAR
stads cellulosa- och pappersfabriker mer än självförsör-
500
jande med el enbart genom den energi som fås från för-
400
bränningen av svartlut. Överskottselen såldes via UPM
300
Energi till elnätet. Andelen såld el av elutvecklingen var
200
ca 1,5 %.
100
Cellulosafabriken och sågen levererade barken från
t S/a
0
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
barkningen av stockar och fiberved som bränsle till Alhol-
TRS
SO2
mens Kraft.
Med specifika utsläppskoefficienter mätt var utsläppen till
luft på en god nivå. De i form av specifika utsläpp
angivna tillståndsvillkoren underskreds.
De kvantitativa utsläppen till luft låg på samma nivå som
föregående år. De diffusa utsläppen av TRS var något
mindre och utsläppen av kväveoxider och fasta partiklar
var något högre, men några betydande skillnader jämfört med föregående år fanns inte.
KVÄVEOXIDER
t NO2/a
1 000
800
600
400
200
0
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Körsituationerna vid uppstarter och nedkörningar i samband med planerade och oplanerade driftstopp orsakade i någon mån luktolägenheter i närheten av fabriken. Vid normaldrift förekom under 2011 inga överskridningar av de i form av haltgränser utfärdade tillståndsvillkoren, men 5 st överskridningar av haltgränsen förekom
till följd av en störningssituation.
PARTIKLAR
t TSP/a
1 000
800
600
400
200
Utsläppet av fossil koldioxid per producerad ton cellu-
0
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
losa steg något men var fortfarande låg i enlighet med
målet. Målet på längre sikt är att uppnå en koldioxidneutral cellulosa- och pappersfabrik. Andelen biobränslen i
cellulosatillverkningen var i likhet med föregående år hög
99,4 %.
Förbränningen av illaluktande gas i sodapannan lycka-
140
120
100
80
60
förbileddes genom reservsystemen 2,9 % av tiden. Mot-
40
än föregående år beroende på fler störningssituationer
än året innan.
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
% (2005 = 100)
160
des med god tidverkningsgrad. Starka illaluktande gaser
svarande siffra 2010 var 1,8 %. Siffran är något högre
8
UTVECKLINGEN AV DET SPECIFIKA UTSLÄPPET AV
FOSSIL KOLDIOXID VID JAKOBSTADS FABRIK
20
0
05
06
07
08
09
10
11
Luftkvaliteten i Jakobstadsregionen
UTSLÄPP TILL LUFT 2011 FRÅN CELLULOSAPRODUKTIONEN
Luftkvaliteten i Jakobstadsregionen uppföljs kontinuerligt
på två mätpunkter. Den ena ligger vid Bottenviksvägen i
närheten av centrum och den andra i Vikarholmen i
Fasta
partiklar
t/a
Svaveldioxid
t SO2/a
TRS
t S/a
KväveKloroxider föreningar
t NO2/a
t Cl/a
Larsmo kommun. Luftföroreningarna underskred klart rikt-
Sodapanna
96
24
1
873
och gränsvärdena med undantag av inandningsbara
Mesaugn
23
9
3
71
partiklar (PM10). De överskred gränsvärdet 50 μg/m³
under 4 dygn (tillåtet 35 dygn). De av trafiken orsakade
Reservbrännare (fackla)
för illaluktande gaser
kväveoxidhalterna var rätt höga liksom också de föregå-
Blekeri 1
1
ende åren.
Blekeri 2
0
Det uppsatta dygnsmedelvärdet för illaluktande svavelför-
Totalt
62
Diffusa utsläpp
45
119
95
49
944
1
eningar (10 μg S/m³) underskreds vid båda mätpunkterna. Det högsta dygnsmedelvärdet för illaluktande svavelföreningar 3,2 μg S/m³ uppmättes på mätstationen i
centrum i oktober och på mätstationen i Vikarholmen i
DESTRUKTION AV ILLALUKTANDE GASER, % av tiden
november.
De högsta timmedelvärdena uppmättes på mätstationen
vid Bottenviksvägen i mars (23,5 μg S/m³) och på mätstationen i Vikarholmen i oktober (12,8 μg S/m³).
Förbränning i sodapannan
2009
2010
2011
96,4
98,2
97,1
Förbränning i reservbrännaren (fackla)
1,9
1
2,1
Förbigång till skorstenen
1,7
0,8
0,8
Bertil Hällis följer
upp luftkvaliteten i
Jakobstad vid
mätstationen på
Bottenviksvägen.
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
9
Avfall
UPM Jakobstads avfallsupplag ligger inom fabriksområ-
FASTA AVFALL (torrvikt, t/a)
det. År 2011 uppkom fasta avfall 18 460 t. Mängden
Till avfallsupplaget
151
var större än föregående år.
Ansökan om justering av tillståndsvillkoren i miljötillståndet för avstjälpningsplatsen lämnades in. Tillståndsbeslutet väntas år 2012.
Mesa
Grönlutsslam
Kvistrejekt
Barkhaltig sand
serna för avfallsbehållarna.
Returpapper och -kartong
För behandling annanstans levererades 66 t problemavfall. Av det styrdes vidare till återvinning bl.a. 51 t spillolja och smörjmedel.
31
1 982
1 231
205
1
3
Kabel- och metallskrot
953
Städavfall
97
Byggavfall och jordmaterial
123
1 075
188
Fasta avfall totalt 2011
11 090
2 306
6 800
Fasta avfall totalt 2010
12 008
–1 177
5 802
Under tidigare år mellanlagrade bränd kalk tagits till återvinning från avfallsupplaget.
AVFALL TILL AVFALLSUPPLAG
30 000
Torrvikt, t/a
24 000
18 000
12 000
6 000
0
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
3 416
200
Slam
*)
10
53
–1 736 *)
Trä- och barkavfall
har granskats och klarhet har skapats i fråga om plat-
Till
återvinning
10 487
Bränd kalk
Uppsamlingsställena för fasta avfall och problemavfall
Till mellanlagret
Vatten
Råvattenförsörjning
Utsläpp till havet
UPM Jakobstad tar det råvatten som används vid fabri-
För avloppsvattenbelastningen är målet på lång sikt att
ken ur Larsmosjön. Vid fabriken används råvatten i
hålla belastningen på nivån 1999–2003 trots ökad pro-
genomsnitt 1,97 m³/s. Totalförbrukningen av råvatten
duktion.
var ca 55 075 000 m³, varav något över hälften användes som kylvatten och resten som processvatten vid cellulosa- och pappersfabriken.
Under år 2011 underskreds tillståndsvillkoren och målvärdena.
Jämfört med föregående år var de kvantitativa avloppsvattenutsläppen från cellulosa- och pappersfabriken
Långö
Björkören
något högre än året innan. Detta berodde i huvudsak på
5
9
Gertruds
dåliga sedimenteringsegenskaper hos slammet vid
4
Larsmo
Luoto
Kruunupyynjoki
10
sängen i samband med tvätt av en cistern för skumdämp-
Kalvholmen
ningsmedel på pappersfabriken, vilket fick till följd att
11
Hästgrundet
avloppsvattenanläggningens funktion stördes temporärt.
6
Nab Labs Oy 2010 HSa
Störningen ledde inte till överskridningar av tillståndsvill-
N
Hummelholmen
koren.
Pirilö
Kovjoki
av suspenderade ämnen var högre än året innan.
I september rann skumdämpningsmedel ut i luftningsbas-
Hästö
Jakobstad
Pietarsaari
avloppsvattenanläggningen, vilket gjorde att utsläppen
1
0
2
km
Purmonjoki
2
3 Ähtävänjoki
4
AVLOPPSVATTENBELASTNING 2011
Årsmedelvärde
2011
UPM:s kontrollpunkter i Larsmosjön.
Mål
Tillståndsvillkor
(årsmedelvärde)
COD, t/d
33
52
60
BOD7, t/d
2,5
2,8
3,6
Kväve, kg/d
444
600
700
Fosfor, kg/d
18
36
55
AOX, t/d
0,2
0,25
0,50
Suspenderade ämnen, t/d
1,6
2,7 inget tillståndsvillkor
Med stöd av de positiva
erfarenheterna fortsatte man
vid avloppsvattenanläggningen
med doseringen av flytande
syre i avloppsvattnet i början
av luftningsbassängen.
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
11
AVLOPPSVATTENPARAMETRAR
MILJÖBELASTNING
KEMISK SYREFÖRBRUKNING
BIOLOGISK SYREFÖRBRUKNING
t/d
10
100
80
100
6
60
75
4
40
50
2
20
25
0
0
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
KVÄVE
Fosfor
Tillståndsvillkor
SUSPENDERADE ÄMNEN
kg/d
1 000
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
CODCr
Tillståndsvillkor
BOD7
Tillståndsvillkor
ORGANISKA KLORFÖRENINGAR
t/d
10
8
2,0
600
6
1,5
400
4
1,0
200
2
0,5
0
02
03 04 05 06 07 08 09 10 11
Kvävebelastning (UPM + Larsmosjön + Outokumpu)
Tillståndsvillkor
0
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Suspenderade ämnen
Även svanfamiljen trivs på havsområdet utanför Nykarleby. Foto Stefan Cederberg
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
t/d
2,5
800
0
kg/d
125
8
0
12
FOSFOR
t/d
02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
AOX
Tillståndsvillkor
Kimmo Kangas från
NabLabs Oy tar
vattenprov på mätpunkt
6 i Larsmosjön vid bron
vid Hästgrundet.
Miljöparametrarna 2011
Miljöparametrarna i tabellen baserar sig på totalproduk-
duktion samt förbrukning av råmaterial och energi
tionen av sågvaror, cellulosa och papper vid UPM Jakob-
anges i totalsiffror på koncernnivå i UPM:s cellulosa-
stad och vid Alholmens såg. Parametrar som gäller pro-
och pappersfabrikers miljöredovisning 2011.
Produktionskapacitet
Sågvaror
Cellulosa
Kraftpapper
230 000 m3
790 000 ADt
200 000 t
Råmaterial och kemikalier
Ved
Fyllnadsämnen och pigment
Kok- och blekningskemikalier
Papperstillverkningskemikalier
Övriga
Se UPM-koncernens miljörapport
Energi
Bio- och fossila bränslen
Köpt energi
Biobränslen 99,4 %
Fossila bränslen 0,6 %
Se UPM-koncernens miljörapport
Utsläpp till luft
Fasta partiklar
Svaveldioxid
Illaluktande svavelföreningar TRS (S)
Kväveoxider (NO2)
Koldioxid, fossil (CO2)
119 t
96 t
48 t
943 t
13 925 t
Råvatten
Process- och kylvatten
55 075 000 m³
Utsläpp till havet
Kyl- och regnvatten
Renat avloppsvatten
Biologisk syreförbrukning (BOD7)
Kemisk syreförbrukning (CODcr)
Suspenderade ämnen
Totalfosfor (Ptot)
Totalkväve (Ntot)
Organiska klorföreningar (AOX)
28 254 000 m3
31 698 000 m3
899 t
11 927 t
592 t
7t
148 t
74 t
Fast avfall till
avfallsupplaget
(abs. torrt)
Grönlutsslam
Kvistrejekt
Byggavfall och jordmaterial
Övrigt avfall
Totalt
10 487 t
200 t
123 t
280 t
11 090 t
Avfall till materialåtervinning
Kalk
Trä- och barkavfall
Metallavfall
Annat avfall
Totalt
3 416 t
1 982 t
953 t
449 t
6 800 t
Mellanlagrat avfall
Kalk
Barkhaltig sand
Byggavfall och jordmaterial
Totalt
–1 736 t*
1 231 t
1 075 t
2 306 t
Problemavfall
66 t
Fabriksområde
210 ha
*
Under tidigare år mellanlagrade avfallsfraktioner som levererats till återvinning från avfallsupplaget.
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
13
Miljöns tillstånd
År 2011 var medeltemperaturen i Kronoby 2,0°C var-
På vintern breder sjö- och avloppsvattnen ut sig i ett tunt
mare än under jämförelseperioden 1971–2000. Speci-
skikt under isen, vilket kommer till synes till exempel i
ellt kall var februari, då temperaturen var ca 4,5°C kall-
ytvattnets bruna färg och låga salthalt. På sommaren
lare än jämförelseperioden. Från april till juli var luftens
fanns en klar skillnad mellan närings- och klorofyllhalterna
temperatur, såsom också i allmänhet, svalare vid Kallan
dvs. eutrofin i de inre och i de yttre områdena. Utsläpps-
än i Kronoby.
områdenas närområden och de grunda vikområdena i
Årets totalnederbörd (634 mm) var klart större än normalt
(521 mm). I början av året regnade det med undantag
av januari klart mer än vanligt fram till maj. Juni och juli
näringsrikaste. Eutrofin i havsområdet var på samma nivå
som under tidigare år.
var regnfattiga månader, men i augusti–oktober regnade
Vattenkvaliteten 2011 i havsområdet utanför Jakobstad
det åter mer än normalt. I november–december regnade
har bedömts också enligt parametrarna i den nationella
det åter lite.
ekologiska klassificeringen. Den ekologiska klassifice-
Det regniga vädret år 2011 kom också till synes i form
av rikliga tappningar från Larsmosjön, vattenföringarna
var ca 1,5 gånger större än under jämförelseperioden.
Inverkan av brunt, humushaltigt sjövatten syntes närmast i
havsvattnets ytskikt. Vårfloden inföll i april, steg synnerli-
14
Larsmo skärgård, där vattenutbytet är dåligt, hörde till de
ringen grundar sig på bottenfaunan i vattenområdet och
andra biologiska faktorer. Också många andra faktorer
– såsom näringshalterna på vintern samt siktdjupet och
klorofyllhalterna under den isfria tiden inverkar på
bedömningen av den ekologiska statusen.
gen högt och sjönk snabbt. I maj var tappningarna klart
Klassgränserna för vattenkvaliteten har bestämts separat
mindre än under jämförelseperioden, men fiskvägarna
för Bottenvikens inre (Ps) och Bottenvikens yttre (Pu) kust-
var öppna. I juli, augusti, september och oktober tappa-
områden. Av de sju observationsplatserna i det inre kust-
des sjövatten mer än dubbelt så mycket som under jäm-
området (Ps) placerade sig fem utifrån 2011 års vatten-
förelseperioden. Fiskvägarna var öppna hela sommaren
kvalitetsresultat i klassen måttlig. Observationerna när-
och humushaltigt sjövatten bredde således ut sig till havs-
mast avloppsvattnens utsläppsområden och utskovsluck-
området också i juli–augusti.
orna i Larsmosjön (Hästgrundet) placerade sig i klassen
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
otillfredsställande. Alla observationsplatser i det yttre kustområdet (Pu) placerade sig i klassen god. Bedömt utifrån
bottendjursindexen var havsområdets ekologiska status i
det inre kustområdet mestadels måttlig eller god och i det
yttre havsområdet god eller till och med hög. Situationen
var i stort sett likadan som år 2010.
Vattenkvaliteten vid badstränderna på Jakobstads kust var
utifrån kontrollproven god och inga förekomster av blågröna alger observerades på den nationella algövervakningsplatsen vid Ådön.
BESLUT OM GODKÄNNANDE
Inspecta Sertifiointi Oy har i egenskap av
ackrediterad kontrollant (FI-V-0001) granskat
UPM Jakobstads miljöledningssystem samt
rapporten Miljöarbetets utveckling 2011
och uppgifterna i UPM:s pappers- och cellulosafabrikers miljöredovisning 2011. Utifrån
granskningen har det 2012-06-14 konstaterats att UPM Jakobstads miljöledningssystem, rapporten Miljöarbetets utveckling
2011 och uppgifterna om UPM Jakobstad i
UPM:s pappers- och cellulosafabrikers miljöredovisning 2011 uppfyller kraven i EU:s
EMAS-förordning (EG) Nr 1221/2009.
Prioriterade områden för miljöarbetet
• Verkställande av åtgärder som ingår i Clean run
programmet.
• De viktigaste miljömålen för cellulosafabriken är att
förnya avloppsvattenanläggningen och uppdatera
miljörapporteringen.
• I enlighet med energisparavtalet förbättras
cellulosafabrikens energieffektivitet kontinuerligt.
• Målet för pappersfabriken är fortsatt optimering av
vattenförbrukningen och dämpning av bullerkällor.
• Prioriterade områden för sågen hänför sig till
insamlingen av avfall och förbättrade anvisningar om
den, samt förbättrad energieffektivitet.
UPM JAKOBSTAD, MILJÖARBETETS UTVECKLING 2011
15
UPM-Kymmene Oyj
Jakobstad
PB 42
68601 Jakobstad
www.upm.com
Outi Jokinen
Kommunikationschef
Tfn 02041 69152
[email protected]
7/2012
Mera information
Kari Saari
Miljöchef
Tfn 02041 69770
[email protected]