Transcript Slutrapporten på svenska - Öresund som cykelregion

Bike
’n’
ride
Exempel från Öresundsregionen på
samarbeten mellan cykel och kollektivtrafik
December 2012
Bike ’n’ ride — Exempel från Öresundsregionen på samarbeten mellan cykel och kollektivtrafik
Text och layout: Jonas Hedlund, [email protected]
I delaktivitetsgruppen:
Birgitta Axelsson, Kristianstads kommun
Charlotte Lindskog, Lunds kommun
Jonas Hedlund, Hållbar Mobilitet Skåne
Lars Olofsson, Malmö stad
Patrick Leijon, Region Skåne
Patrick Olsson, Trafikverket Region Syd
Simon Wrisberg, Helsingørs Kommune, (Delaktivitetsledare för Ride-n-bike)
Thomas Meier, Køge Kommune
Victoria Johansson, Helsingborgs stad
Tryck: Exakta
Upplaga: 500 ex, första upplagan.
Rapporten finns även i digitalt format i både dansk och svensk version på www.oresundsomcykelregion.nu
Denna rapport är framtagen i delaktiviteten Ride-n–bike inom ramen för projektet Öresund som cykelregion med stöd
från Interreg IVA. Projektet pågick 2010 till 2012 och syftade till att stärka cyklingen i Öresundsregionen. Detta gjordes
genom en rad projekt i samarbete mellan parterna Region Hovedstaden, Trafikverket, Hållbar Mobilitet Skåne,
Københavns Kommune, Malmö stad, Helsingborgs stad, Lunds kommun, Roskilde Kommune, Kristianstads kommun,
Helsingør Kommune, Køge Kommune och Högskolan Kristianstad. Leadpartner var Region Skåne.
DEN EUROPÆISKE UNION
Den Europæiske Fond
for Regionaludvikling
Innehåll | 3
Innehåll
14 1630
10
Cykel och kollektivtrafik - ett förtjusande par
4
Helsingborg: Handlingsplan ger resultat
6
Att planera för parkering
8
Köpenhamn: Ska bli världens bästa cykelstad
10
Att ta cykeln med ombord
12
Malmö: Sveriges främsta cykelstad
14
Gemensamma regler för vikcyklar
16
Möjligt med cykel på taxin
17
Lund: Lund gör det svårt för bilisterna
18
Helsingør: Ett helhetsgrepp på cyklingen
20
Förenkla möjligheterna att ta cykeln med på kollektivtrafiken
22
Køge: Fokus på nya tågmöjligheter
24
Handböcker och andra lästips
26
Kristianstad: På banvallarna i Kristianstad
28
Regional samverkan för cykling
30
4|CK
Cykel och kollektivtrafik
— ett förtjusande par
Cykel och kollektivtrafik är ett fint par som tillsammans erbjuder frihet, enkelhet och
flexibilitet för den som reser. Det är en bra kombination även ut ur ett
samhällsperspektiv. Det är mer yteffektivt och mindre miljöskadligt än bilen.
Vi vill i den här rapporten presentera nedslag i arbetet i Öresundsregionen med att
underlätta kombinationen mellan cykel och kollektivtrafik. Dels det som gjorts inom
projektet Öresund som cykelregion men också i stort.
Cykeln ska betraktas som en del av ett trafiksystem
snarare än ett enskilt fordon. Cykelns del i detta system
är att vara det självklara valet för resor på relativt korta
avstånd. På kortare avstånd kan promenad vara mer
attraktivt. Kollektivtrafiken tar hand om de längre
avstånden och de vanliga pendlingsstråken. Även bilen
har sin roll, exempelvis vid udda längre relationer eller
om man har skrymmande packning.
För att cykeln och kollektivtrafiken ska ta
marknadsandelar från bilen måste kopplingen mellan
dessa två bli starkare. Hur detta kan gå till handlar
denna rapport.
Cykeln och bytespunkten
Hur stor andel av kollektivtrafikresenärerna som tar sig
till bytespunkten med cykel beror på en rad faktorer:
Bytespunktens omgivning, om cyklisten fortsätter med
buss eller tåg och om det finns bra cykelparkering. I
snitt tar sig omkring en av tio tågresenärer till stationen
med cykel i Sverige. I Danmark är motsvarande andel
var fjärde. Utan tvekan vanligast är att gå till
bytespunkterna.
Cykel och kollektivtrafik kan i huvudsak kombineras
på tre vis. Att ta cykeln till bytespunkten och parkera
den där för att fortsätta resan utan cykeln, att erbjuda
cykel på bytespunkten för den som inte har cykel eller
har lämnat cykeln på startorten elker att ta med cykeln
på bussen, tåget eller färjan
Att parkera på bytespunkten
Det helt klart vanligaste sättet att kombinera cykel och
kollektivtrafik är självklart att parkera cykeln på
startorten och fortsätta utan cykeln. Resultatet är en
relativt hög andel som cyklar till bytespunkten på
starorten och lägre andel på målorten. Planeringsmässigt
betyder det också att det blir viktigare att lägga
arbetsplatserna närmare bytespunkterna än bostäderna
eftersom fler cyklar från bostaden till bytespunkten än
från bytespunkten till arbetet.
På bytespunkten betyder det att parkeringen måste
arrangeras på ett sätt så att det känns attraktivt för
cyklisten att parkera på. För oavsett hur bra eller dåligt
parkeringen är utformad kommer det att finnas många
cyklar på de större bytespunkterna, men genom att
anordna cykelparkeringen på ett bra sätt minskar man
kaoset och underlättar inte bara för cyklisternas
framkomlighet utan även hela systemets attraktivitet.
Sex principer som vi lyfter fram senare i rapporten är
att cykelparkeringen ska vara nära målpunkten och till
ingångarna, att parkeringen ligger i den riktning man
kommer så att man slipper gå tillbaka, att den är
stöldsäker, exempelvis med möjlighet att låsa fast i
ramen eller ställa cykeln i ett låst garage, att det finns
väderskydd, att kapacitet motsvarar efterfrågan och att
platsen upplevs trygg, även när det är mörkt.
Lånecykelsystem
Ett uppenbart problem när man som resenär parkerar
sin cykel på bytespunken i den ort resan börjar i är att
man inte har någon cykel när man kliver av. Ett sätt att
lösa detta är att man erbjuder cykel på målorten. På det
sättet underlättar man hela resan dörr till dörr och ökar
hela kedjans attraktivitet. Ett sätt är att erbjuda cykel vid
bytespunkterna genom ett lånecykelsystem.
På flera håll i Öresundsregionen finns det planer på
ett lånecykelsystem. I Danmark är det DSB som håller
samman arbetet och ett system i världsklass kommer att
införas med start i Köpenhamn och Fredriksberg.
Även i Skåne finns planer på ett lånecykelsystem.
Malmö stad, Helsingborg stad, Lunds kommun och
CK|5
Cykel och kollektivtrafik
är en utmärkt
kombination, men det
kan vara en utmaning att
skapa bra
parkeringsmöjligheter
Kristianstad kommun tittar gemensamt på att ta fram ett
system som ska kunna kombineras med Skånetrafikens
Jojokort.
Lånecykelsystem presenteras inte djupare i denna
rapport utan vi hänvisar den nyfikne istället till
rapporten Förutsättningar för ett lånecykelsystem
i Skåne, Malmö, Lund och Helsingborg som även den tagits
fram inom Öresund som cykelregion.
Att ta med cykeln på bussen eller tåget
Med möjligheten att ta med cykeln på bussen, tåget eller
färjan kan cykelresan fortsätta på målorten. Baksidan av
detta är givetvis att cyklar tar en viss plats på
kollektivtrafikfordonen.
Potentialen för att ta med cykel på tåg bedöms vara
stor. När DSB införde gratis cykelmedtagning på Stogen i Damnark ökade antalet resenärer och med det
givetvis även intäkterna.
Vikcyklar är ett sätt öka möjligheten att ta med cykeln
på kollektivtrafiken.
Rapportens delar
Denna rapport presenterar arbetet i delaktiviteten Riden-bike i Öresund som cykelregion. Delaktiviteten rör
speciellt kombinationen cykel och kollektivtrafik.
Rapporten presenterar olika aspekter av
kombinationen cykel och kollektivtrafik, det bjuds bland
annat på lite grundläggande lästips för den som ska
planera för cykelangöring vid kollektivtrafik. Vi gör
även nedslag i en rad kommuners arbete med
cykelplanering och goda exempel. Projektet Öresund
som cykelregion, som tagit fram denna rapport,
presenteras i slutet.
Trevlig läsning!
6 | Helsingborg
Handlingsplan ger resultat
Genom ett strategiskt och målinriktat arbete har Helsingborg blivit en
av Sveriges främsta cykelstäder. Kommunen hamnade på tredje plats
när Cykelfrämjandet granskade staden i 2012 års kommunvelometer.
Cykelnätet uppbyggt i huvudstråk
Helsingborg är en avlång stad utmed kusten där
Öresund är som smalast. Staden har en speciell
geologisk formation jämfört med de flesta andra städer i
Öresundsregionen, den är inte platt utan har en brant
backe, den så kallade landborgen, som till många
cyklisters förtret skär genom staden från norr till söder.
Helsingborg har ett cykelvägnät på dryga 500 km,
vilket utslaget per invånare är mycket. Staden bygger sitt
cykelvägnät på åtta huvudcykelstråk mellan tydliga
målpunkter. Däremellan finns det övriga cykelvägnätet.
På huvudcykelstråken är ambitionen att cykeln ska
vara det prioriterade fordonet, blandtrafik undviks och
stråken prioriteras i snöröjningen. Fortfarande finns det
felande länkar utmed stråken men de byggs bort
efterhand och 2015 ska alla stråk vara helt klara. Varje
stråk har egna namn och olika färger som hjälper
cyklisten att hitta i systemet. Stråkets färg på cykelkartan
återfinns på stråkets vägvisningsskyltar.
Handlingsplan ger strukturerat arbete
Som utgångspunkt för arbetet med cykling i
Helsingborg ligger kommunens handlingsplan för cykel
Den fastställer den kommunala organisationen för
cykelfrågor och pekar på de insatsområden som ska
genomföras. Det handlar om
fysiska åtgärder som cykelvägar,
vägvisning, prioritering av
cyklister i trafiksignaler,
mätstationer men även mjukare
åtgärder som kommunikation,
mobility management och
kartmaterial. Inom planen finns
mätbara mål. Dessa följs upp
politiskt.
Handlingsplan för
cykel 2009—2011
Gratis cykel på färjorna
Det är ungefär fyra kilometer vatten mellan Helsingborg
och Helsingør och sträckan trafikeras frekvent av
färjebolagen. På båda dessa är det kostnadsfritt att ta
med cykel. På Scandlines färja kör man på tillsammans
med bilarna och det finns markerade filer i köområdena
som visar var cyklister ska vara.
Inom kort kommer kommunen att ge ut en
gemensam cykelkarta tillsammans med grannstaden
Helsingør.
Helsingborg | 7
Tio cyklar är fler än en bil
En av cykelns stora fördelar jämfört med bil är att den tar mindre plats. I stället för
en bil på en parkeringsficka kan tio cyklar parkeras. Helsingborg stad illustrerar detta
Hyr ett cykelgarage för din cykel
På tåg stationerna Ramlösa och Maria kan pendlare hyra ett låsbart
garage för 80 kronor per månad. Inom kort sätts ett nytt garage upp
vid Rydebäck station och i framtiden kan det bli aktuellt på fler ställen.
I garagen finns också plats för tillbehör som förvaring av kläder och
hjälm.
Resejämföraren
Kristoffer Persson, cykelplanerare,
Vad
är bäst? Cykel, buss eller bil? Det
Helsingborg stad
beror ofta på var man är och vart man
ska.
hjälp avenResejämföraren
Är Med
Helsingborg
bra cykelstad? kan
Ja, få
detsvar
tycker
jag.olika
Dels är
den lagom
man
på hur
färdmedel
står
nog förpå
attolika
cykeln ska bli
sigstor.
motStor
varandra
konkurrenskraftig jämfört med bilen
reserelationer.
Du får även reda på
och liten nog för att man ska kunna
nå hela staden på cykel. Vi är också
duktiga på satsningar på cykelvägar.
Huvudstråken för cykling prioriteras
tex först vid snöröjning så man kan
cykla året om. Vi har också ett väl
utbyggt cykelnät på sammanlagt
ungefär 500 kilometer.
Hur arbetar ni med
cykelplaneringsfrågor på
kommunen?
Vi utgår från handlingsplanen för
cykling och huvudansvaret för
genomförande ligger hos oss på
Stadsbyggnadsförvaltningen. Sen har
vi en arbetsgrupp med
representanter från bland annat
trafikenheten, drift- och
underhållsavdelningen , strategisk
planering och hållbara resan på
Miljöbyrån. Vi kommer att revidera
cykelplanen framöver. Arbetet är
ännu inte påbörjat, men det kommer
att ske inom ramen för
uppdateringen av trafikplanen.
Vilket arbete är viktigast framöver
som du ser det?
Huvudprioriteten nu är att
färdigställa de åtta
huvudcykelstråken. Det ska vara helt
klart till 2015 och vi har fortfarande
en del kvar att åtgärda. En viktig
utmaning inför framtiden är att
marknadsföra cyklingen bättre. Vi
arbetar med mobility management
genom uppmuntringskampanjer och
varje år brukar vi arrangera en
cykelmässa där vi lyfter fram de
cykelsatsningar vi gör.
Vi har också en utmaning i att
ordna bra och säkra cykelparkeringar
nära målpunkterna så att man vågar
ställa sin nya cykel där utan att vara
orolig för att den ska bli stulen.
Vad skulle man kunna göra för att
koppla samman cykel och
kollektivtrafik mer?
Det vore bra att göra det enklare att
ta med cykeln på bussar och tåg i
synnerhet för fritidscykling. Ett
gemensamt lånecykelsystem vore
jättebra. Det fanns med i politikernas
program om vad som skulle
genomföras de första hundra dagarna
vid makten så det finns starkt ett
stöd för frågan. Men istället för att
bara införa lånecyklar i Helsingborg,
vill vi att det ska vara en del av ett
Öresundsgemensamt system.
8 | Konferens
Att planera för parkering
Det är viktigt att se till cyklisternas behov vid planering av cykelparkeringar. Gör man inte
det kommer parkeringarna inte att användas som tänkt. Detta och mycket till avhandlades
när Öresund som cykelregion arrangerade en konferens om cykelparkeringsplanering.
Internationell utblick
Den 18 maj arrangerade Öresund som cykelregion en
konferens om cykelparkeringar och drygt 120 personer
var på plats. Vid talarstolen stod en rad föreläsare med
erfarenhet kring cykelparkingsplanering från en rad
europeiska länder.
Exempel på dåliga cykelparkeringar
Pablo Celis är välkänd cykelplanerare från Århus och
den förste talaren. Han pratade om några punkter att
tänka på för att skapa bra cykelparkeringar.
Det viktigaste är att hitta rätt placering. Den ska ligga
nära och på väg mot målpunkten. Ska cykelparkeringen
placeras längre från målpunkten är det viktigt att erbjuda
extra faciliteter som exempelvis tak över parkeringen för
att cyklisten ska lockas dit.
Som ett riktmärke ska en cykelparkering där cykeln
ska parkeras upp till en dag placeras längst 40 meter från
målpunkten. Om cykeln ska stå parkerad en längre tid
kan man acceptera att den är lite längre bort. Det är
också viktigt att använda ett cykelställ som fungerar och
särskilt viktigt är det att tänka på avståndet mellan
cyklarna. De ska inte stå för tätt. Helst ska avståndet
mellan cyklarna vara 60 – 70 cm. Det är också viktigt att
se till att det finns tillräckligt med cykelställ. Även
underhåll är viktigt för att hela cykelparkeringen ger ett
bra intryck.
Ökande cykling i Berlin
Tomas Nagel från Spath Nagel berättade om hur man
arbetar med cykelparkingar i Berlin.
Cykeltrafiken i Berlin har ökat kontinuerligt sedan
lägstanoteringen i mitten av 1970-talet, och är nu uppe
på samma nivå som i början av 1960-talet. År 2004
antogs Berlins cykelplan där tanken bland annat är att
minska antalet skadade cyklister i olyckor, öka
cykelvägnätets längd men också förbättra
cykelparkeringen. Ett viktigt område när det gäller
cykelparkering är parkering vid pendeltågsstationer. Ett
annat område där Berlin satsar mycket är också
cykelparkering vid bostadsområden.
Det ökande cyklandet har gjort att cykelparkeringen
vid bostäder inte räcker till på den egna fastigheten och
Berlins stad har i dessa fall upplåtit plats på gatumark
för cykelparkering. Som kompensation för att staden
anordnar cykelparkering på gatumark betalar
fastighetsägaren en avgift på 500€ per nybyggd lägenhet
i centrala staden och 250€ per nybyggd lägenhet i
ytterområden.
I Berlin använder man som standardställ det som ser
ut som ett uppochnervänt U som man lutar cykeln mot
och låser fast ramen.
Olika cyklister har olika krav
Från Gehl Architects pratade Henriette Vamberg om
hur man kan styra cyklister till att parkera på rätt ställen.
Arkitektkontoret har varit involverat i att ta fram ett
förslag på cykelparkering vid gågator.
Alla cyklister har inte samma parkeringsbehov. Gehl
Architects tänker sig tre olika nivåer av cykelparkering
utmed gågatan. Det är dels den flexibla cykelparkeringen
som kan användas för kortare parkering under
inköpsrundan och dels den säkra cykelparkeringen som
kan användas för längre parkeringstider. Båda dessa är
tänkta att placeras på gatumark. Skillnaden mellan dessa är
att den flexibla cykelparkeringen föreslås placeras tätare
utmed gågatan med den säkra cykelparkeringen föreslås
placeras vid viktiga entré- och knutpunkter längs gågatan.
Den tredje nivån av cykelparkeringar som Gehl föreslår är
en komfortabel cykelparkering som är tänkt att placeras i
bottenvåningen på befintliga bilparkeringshus utmed
gågatan. I dessa väderskyddade anläggningar ska det bland
annat finnas möjlighet att låsa fast sin cykel, att få
reparationer utförda, att låsa in bagage.
Ett nyckelord enligt Gehl är bekvämlighet. Det ska
vara bekvämt att parkera sin cykel vilket innebär att
cykelparkeringen ska vara självförklarande, enkel, ha
tillräckligt med utrymme, vara övertäckt, ge möjlighet
att låsa fast cykeln och även ha möjlighet att fixa cykeln,
till exempel pumpa däck eller göra enklare reparationer.
Strategi, analys och uppföljning
I Holland arbetar man också med att anpassa
cykelparkeringen efter målgruppen, berättar Hillie
Talens på det holländska konsultföretaget Crow. Vilket
avstånd mellan målpunkt och cykelparkering som kan
accepteras beror till stor del på vilken service som kan
erbjudas. Man accepterar som cyklist ett större avstånd
Konferens | 9
Studiebesök på det nya cykelgaraget i Malmö
till en cykelparkering som har bevakning och möjlighet
till cykelservice än vad man gör till en vanlig
gatuparkering. Likaså kan man tänka sig att parkera sin
cykel längre tider på en plats med bevakning än på en
gatuparkeringsplats där det inte finns möjlighet att låsa
fast sin cykel.
Enligt Hillie Talens är det viktigt att ha en tydlig
strategi för cykelparkering. Viktiga frågor är
utrymmesbehov, stöldskydd samt kvaliteten i den
offentliga miljön. Det är även viktigt att göra en
cykelparkeringsanalys, det kan röra antalet stulna cyklar,
utnyttjande av befintliga cykelparkeringsanläggningar,
omfattningen av olämplig eller olaglig parkering,
klagomål eller övergivna cyklar. Det är även viktigt att
fortlöpande utvärdera arbetet.
Stränga regler på nytt parkeringshus
Staden Groningen i Holland har nästan 200 000
invånare men endast 75 000 bilar och uppskattningsvis
omkring 300 000 cyklar.
Staden har ett nybyggt parkeringshus vid stationen där
det finns plats för omkring 10 000 cyklar. I
parkeringsanläggningens olika delar finns bland annat
bevakad cykelparkering. Den maximala parkeringstiden i
anläggningen är tolv dagar och parkerar man längre tid
än så finns risken att cykeln blir bortplockad. Under
2009 transporterades drygt 6 000 cyklar bort och av
dessa hämtades endast 2 000 av ägarna till en avgift om
25€. Resterande cyklar auktioneras bort.
Den förhållandevis stränga parkeringsregleringen har
helt enkelt syftet att säkra att det finns lediga
cykelparkeringsplatser och att inga onödiga platser
upptas av övergivna cyklar.
Groningens sju framgångsfaktorer
- Groningen har trängsel på de stora infartsvägarna till
staden
- Det finns en politisk sammansättning som gör att det
finns majoritet för satsningar på miljövänliga
transportslag som gång och cykel
- Staden är indelad i fyra parkeringszoner. Mellan dessa
kan man inte köra bil enkelt utan bara via ringled
- Groningen är en kompakt stad och inom tre kilometers
omkrets från centrum bor omkring 80 procent av
invånarna och där finns 90 procent av jobben
- Groningen har god infrastruktur för cykel
- Cykelprioritering i trafiksignaler där samtliga
cykelvägar i en trafiksignal har grönt samtidigt
- Groningen arbetar mycket med kommunikation och
marknadsföring
10 | Köpenhamn
Fotograf: Troels Heien
Ska bli världens bästa cykelstad
Visionen är att bli verdens bedste cykelby och Köpenhamn har kommit lång väg. När
man kommer till staden kan man inte undvika att lägga märke till cyklisterna. De är
många, de tar plats i gaturummet och de håller hög hastighet.
Inte självändamål
Det är inte ett självändamål att satsa på cykling,
framhåller Köpenhamns cykelstrategi 2011 – 2025.
Anledningarna är att
minska trafikbullret, få
renare luft, mindre
trängsel, få friskare
invånare och bättre
ekonomi. En bättre stad
att leva i helt enkelt.
I dag är cykelns
marknadsandel av
pendlingsresorna på den
redan höga nivån 35
Fra god til verldens
bedste - Københavns
procent. Till 2015 är
cykelstrategi 2011 - 2025
planen att detta ska detta
öka till 50 procent. För att
nå dit är det i huvudsak de 45 000 bilister som har 2-10
kilometer i sin dagliga pendling som ska upp på
cykelsadeln.
Bra ekonomi att satsa på cykling
Att cykling är bättre för plånboken än att ta bilen vet de
flesta, men cykling har också goda samhällsekonomiska
vinster, vilket Köpenhamn kommun har studerat och
använder i planeringen av ny cykelinfrastruktur. När en
person väljer att cykla får samhället en nettovinst på
1,22 DKK per cyklad kilometer visar rapporten
Samfundsøkonomiske analyser af cykeltiltag. Det gör att
infrastruktur som lockar till sig fler cyklister får god
samhällsekonomisk nytta. Ett exempel på det är
Bryggebron över hamnen mellan Fisketorvet och
Islands brygge som enligt beräkningarna ska ge ett
samhällsekonomiskt överskott på 36 miljoner DKK.
Den kalkylerade vinsten beror främst på att cyklister
håller sig friskare.
Restiden är avgörande
Idag uppger ungefär hälften av cyklisterna i Köpenhamn
att restiden är den viktigaste faktorn varför de har valt
att cykla. Restiden är också en av de insatsområden som
identifierats i strategin. Med restid menas inte bara att ta
sig fram så fort som möjligt, utan också att kunna ta sig
fram i sin takt utan att hindra varandra.
En del av detta är de nya supercykelvägarna. Nyligen
invigdes den 17,5 kilometer långa Albertslundsruten
som är den första av 28 supercykelvägar som ska
öppnas. På dessa är det extra hög standard och
förhoppningen är att de ska få bilister i stadens
ytterområden att välja cykeln i stället.
På några starkt trafikerade gator tillämpas också en så
kallad grön våg som innebär att cyklisterna får grönt ljus
i trafikkorsningarna på väg in mot centrum på
mornarna och åt motsatt håll på eftermiddagarna,
förutsatt att de håller 20 kilometer i timmen. 
Köpenhamn | 11
Cykelbutler
Att ordna parkeringsplats för alla cyklister som
varje dag cyklar till Metro- och S-togstationer är
en utmaning. Det är lätt att det blir överfullt i
cykelställen och felparkerade cyklar utgör
dessutom en säkerhetsrisk.
För att minska mängden felparkerade cyklar
har Köpenhamns kommun inrättat cykelbutlers
som inte bara hjälper cyklister att parkera rätt,
utan också flyttar felparkerade cyklar och ställer
dem i cykelställen.
Under våren 2010 gjorde de inte bara det. De
oljade också upp de felparkerade cyklarna och
fyllde på med luft i däcken. De lämnade också
en lapp på sadeln med uppmaningen att parkera
rätt nästa gång. Till följd av detta minskade
antalet felparkerade cyklar avsevärt.
Pia Preibisch Behrens, Konstituerande
områdechef Cykelsekretariatet
Varför är Köpenhamn en så bra stad
att cykla i?
Vi har inrett hela staden för att cykeln
ska vara det trygga och naturliga valet.
Vi har i många år arbetat för detta,
men på senare år har arbetet blivit
mer och mer medvetet och vi har fått
en mer vetenskaplig grund till varför
folk väljer att cykla.
Köpenhamnare väljer att cykla för
att det är enkelt och det mest
komfortabla valet. Även om man har
bil väljer många att cykla till vardags.
Vi har cykelvägar hela vägen och
arbetar mycket med att ta bort missing
links. Det får inte vara 20 meter som
fattas på en annars bra cykelväg.
Hur har man arbetat i Köpenhamns
kommun för att få cyklingen att slå
igenom så stort
Cykelvägarna höll på att försvinna på
1960-talet när planeringen var mer
bilfokuserad. Det vände efter folkliga
protester och cyklingen började öka
igen på 1980-talet. De senaste åren har
det varit en mer medveten satsning
från politikerna för att staden ska blir
en levande och miljömedveten
metropol. Där passar satsningar på
cykling in bra.
Med cykelsekretariatet, som är en
del av Centrum for trafik, kom ett mer
strukturellt fokus på cyklingen även i
trafikåtgärder som inte primärt är
cykelsatsningar, exempelvis nya vägar
eller kollektivtrafikomläggningar. Vi
arbetar mycket utåtriktat på
cykelsekretariatet med att få in
cykelperspektivet i all planering och
för att få in mer pengar till
cykelområdet.
Vilka är utmaningarna för framtiden?
Närmast är att påverka våra politiker
att göra ännu större satsningar. I den
senaste budgeten lades mycket pengar
på asfalt och visst behöver vi mer
cykelvägar, men inte bara det. Vi fick
inte pengar till mjuka frågor som
reklam, beteendepåverkande åtgärder
och kampanjer som också är viktigt.
Supercykelvägarna är ett exempel på
hur viktigt det är med kommunikation.
Att så många cyklar på den nyöppnade
Albertslundsruten beror inte bara på
själva asfalten utan till åttio procent
beror det på marknadsföring och den
uppmärksamhet som skapats kring
denna nya supercykelväg. Till stor del
fanns ju cykelvägen där redan innan.
Hur arbetar ni med att ytterligare
knyta ihop cykel och kollektivtrafik?
Ett stort plus var när S-togen tillät att
man gratis kunde ta med cykeln på
tågen. Det är en stor konkurrensfördel
mot bilen. S-togen har fått fler
resenärer av det. DSB:s satsning på
detta i kombination med den
cykelinfrastruktur som finns i
Köpenhamn har varit mycket bra för
att koppla cykeln närmare
kollektivtrafiken.
Bra parkeringsmöjligheter är en
annan fråga vi tittar på men den är
problematiskt. Det finns inte plats
kring metro- och s-togstationerna. Vi
har tidigare inte trott på cykeltorn,
parkering i källare eller
parkeringsgarage, men vi ska försöka
med det nu för att hantera
platsbristen. I exempelvis
Nederländerna och Japan har det gått
bra med automatiserade cykeltorn.
Vi har precis fått 10 miljoner för
satsningar på cykelparkeringar. Till
årsskiftet hoppas vi också på en
lagändring för att få plocka undan
övergivna cyklar.
122 | C & K
Sundbusserne
Scandlines
Cykel altid tillåten
kostnadsfritt på
färjan
Cykel alltid tillåten
kostnadsfritt på färjan
Gå på tillsammans
med bilarna
Hässleholm
Lokalbanen
Cykel alltid tillåten,
alltid gratis
Helsingør
Helsingborg
Kristianstad
Regionbus
København
Roskilde
Lund
Malmö
Simrishamn
Färjor
R- och S-bus
Cykel får tas med
i mån av plats.
Köp cykelbiljett
Pågatågen
Cykel alltid tillåten
i mån av plats.
Köp cykelbiljett
cykel tillåten i mån
av plats på helg
och under
sommaren
Køge
Øresundstogene
S-tog
Cykel är alltid
tillåten och alltid
gratis
Ystad
Metroen
Cykel är inte
tillåten i rusningstrafik. Köp
cykelbiljett
Cykel alltid tillåten
i mån av plats.
Köp cykelbiljett
Bornholmsfærgen
Lokalbanen
Cykel alltid tillåten
och alltid gratis
S-tog
Öresundstågen
Pågatågen
Metron
Att ta cykeln med ombord
I Skåne och på Själland är det i stor utsträckning möjlighet att ta med cykeln på
kollektivtrafiken, vare sig det gäller regionbussar, tåg eller färjor. Men det gäller inte
alltid och priserna kan variera.
Upp till operatörerna
Det är upp till kollektivtrafikoperatörerna att sätta regler
för hur cykel ska få tas med på kollektivtrafikfordonen.
Det har lett till att det finns olika regler och priser.
Medtagning av cykel är alltid i mån av plats men hur
mycket plats som är avsatt för cyklar skiljer sig åt
avsevärt.
Vikcyklar tas med som bagage kostnadsfritt även om
det formella regelverket inte är helt utrett ännu.
Att ta cykeln med på tåget
Det är tillåtet att ta med cykeln på alla tåg i regionen,
men inte alltid på alla tider och inte varsomhelst i tåget.
Öresundstågen är de tåg som trafikerar största delen
av regionen. De går hela vägen från Helsingör på norra
Själland till Göteborg, Kalmar eller Karlskrona på
svenska sidan. Alltid via bron och Köpenhamn och
Malmö. På den danska sidan trafikeras tågen av DSB
Öresund och i Skåne av Skånetrafiken.
På Öresundtåget är det tillåtet att ta med sig cykeln i
låggolvsdelen och det krävs att man har löst en
cykelbiljett. Dörrarna är tydligt märkta med en
cykelsymbol. På den danska sidan kostar en cykelbiljett
12 DKK och den gäller även på metron och på bussen.
På den svenska sidan kostar en cykelbiljett lika mycket
som en barnbiljett. Det finns nio cykelplatser per tågsätt
på Öresundstågen.
På norra Själland finns Lokalbanen som går till en rad
mindre orter. På denna är cykel gratis, likaså på S-togen.
På metron i Köpenhamn är det också tillåtet att ta med
cykel och det är utmarkerat vilka dörrar som gäller.
Under rusningstid, det vill säga mellan sju och nio på
morgonen och mellan halv fyra och sex på
eftermiddagen, är det inte tillåtet att ta med cykel.
På Pågatågen i Skåne får man också ta med cyklar,
men utrymmet för dessa är mycket begränsat.
Cykel tillåten på regionbussar
På bussar är det generellt sett mindre plats än på tåg. På
stadsbussar får man därför inte ta med cykel vare sig i
Sverige eller i Danmark. På regionbussar, det vill säga de
bussar som går mellan städerna gäller olika regler på de
två sidorna av sundet.
På Själland löser man cykelbiljett och tar sedan med sig
cykeln in i bussen. I Skåne hängs cykeln upp på en
hållare bak på den gula regionbussen. Cykelbiljett måste
också här lösas, men på vissa linjer och busstyper saknas
cykelhållare. Det är bara tillåtet att ta med cykeln på
helgerna förutom under sommaren då cykel alltid får tas
med på regionbussarna..
På färjorna finns det plats
Mellan Helsingborg och Helsingör är det två företag
som kör färjor. Det är Scandlines som tar med bilar och
Sundsbusserna som bara tar passagerare. På Scandlines
färjor cyklar man in tillsammans med bilarna. På
Sundsbusserne, som är bilfria färjor går man på
tillsammans med de andra gående passagerarna.
Det går två linjer från Sverige till cykelturistön
Bornholm. En från Ystad och på sommaren en från
Simrishamn. På dessa får man ta med cykeln
kostnadsfritt.
C & K | 13
På Öresundstågen är dörrarna där man tar in cyklarna tydligt
märkta.
Bak på regionbussarna finns cykelhållare
På S-togen finns det gott om plats för cyklarna. Det är gratis att ta med dem och
det är fler och fler som utnyttjar den möjligheten.
I projektet har vi tagit fram en broschyr
på svenska och danska för att underlätta
för cyklister att kombinera sin resa med
kollektivtrafiken.
14 | Malmö
Sveriges främsta cykelstad
Malmö är utan tvekan en av Sveriges främsta cykelstäder. Den främsta till och
med enligt Cykelfrämjandet där kommunen har placerat sig i topp i deras
kommunvelometer de tre år granskningen funnits och kommit på första plats
både 2011 och 2012.
En idealisk cykelstad
Malmö är platt och avstånden är små för att vara en
storstad på 300 000 invånare. I kommunen finns 470
kilometer cykelbanor som täcker hela staden och det tar
sällan mer än 15 minuter att ta sig från stadens utkant
till centrum.
Malmöborna använder cykeln för 23 procent av sina
resor vilket märks inte minst på stadens mest trafikerade
cykelstråk där en ständig ström av cyklister far fram. På
Kungsgatan passerar exempelvis omkring 8000 – 10000
cyklister per dygn. Kommunen gör snittmätningar
återkommande på 250 platser i staden för att följa
trafikutvecklingen och var femte år görs en större
resvaneundersökning.
Nya stationer med citytunneln
Något som påverkat staden de senaste åren är
öppnandet av Citytunneln och de tre stationer som hör
den till. Med citytunneln går tågtrafiken inte längre runt
staden utan under den. Det ger möjlighet att ta sig från
Triangeln i centrala staden till Huvudbangården i
centrala Köpenhamn på en halvtimme. För Malmö
innebär det också att tågtrafikens upptagningsområde
ökat avsevärt. Fler bor nu inom bekvämt cykelavstånd
Lars Olofsson, Gatukontoret på Malmö
stad
Varför tror du att Malmö är en bra
stad att cykla i?
Det är korta avstånd för att vara en
storstad. Det är platt och staden har
bra cykelinfrastruktur. Det har funnits
eldsjälar som slagits för cyklingen även
under exempelvis 1970-talet då
planeringen var mer bilfokuserad. Då
satsade man på parallella cykelnät av
god standard som inte gick utmed
huvudgatunätet för bilar utan något
kvarter därifrån eller i ett grönstråk.
Nu kompletteras detta med att bygga ut
cykelbanor utmed vägarna.
till någon av stationerna.
Till de nya stationerna Triangeln i centrala Malmö och
Hyllie i utkanten av staden förväntas ständigt ökande
mängd cyklar som ska parkeras. För att ta hand om
dessa byggs toppmoderna cykelparkeringar och -garage.
Samlat cykelprogram
I Cykelprogrammet för Malmö stad
2012-2019 föreslås åtgärder för 400
miljoner kronor för att ytterligare
stärka Malmös position i toppen
bland Sveriges cykelstäder.
Andelen cykelresor ska enligt
planen öka från 23 procent till 30
Malmö stads cykelprogram
procent år 2019. Det är inom fem
åtgärdsområden som satsningarna
ska göras:
- åtgärder som stärker Malmös profil som cykelstad,
- driftsåtgärder för ökad trygghet och komfort,
- övergripande infrastrukturåtgärder,
- mindre infrastrukturåtgärder,
- åtgärder för förbättrad parkering.
Av dessa är de övergripande infrastrukturåtgärderna, där
nya cykelbanor ingår, klart mest kostsamma.
Vad tror du är nästa utmaning för att
fortsätta öka cyklingen?
Kapaciteten på cykelnätet måste öka.
Men det är också viktigt att hitta nya
stråk och ta plats i huvudvägnätet.
Elcyklar kommer mer och mer, vilket
kan öka avstånden som Malmöborna
cyklar. Det kan även öka
hastigheterna, vilket påverkar
exempelvis kurvradier och vilken bredd
cykelbanorna måste ha.
Trafiksäkerheten är också viktig.
Vad kan man göra för att förenkla
kopplingen mellan cykel och
kollektivtrafik?
Först och främst måste bytespunkterna
vara bra och tilltalande exempelvis
med bra väderskydd och hög
stöldsäkerhet. Bra cykelparkeringar är
en viktig faktor för att öka cyklingen.
Ökar man cyklandet till bussen kan
man också öka hållplatsavståndet. Det
tror jag skulle förbättra
kollektivtrafikens attraktivitet.
De tre sätt som cykling kan
kombineras med kollektivtrafik är att
parkera vid bytespunkter, att kunna ta
med cykeln på bussen och tåget och
slutligen att det finns möjlighet att
låna cykel på målorten. Lyckas man
med alla tre delar kan man få över fler
till kollektivtrafiken. Väntetid
uppfattas av resenärer som mycket
negativt och med lånecykelsystem på
målorten slipper man det.
I Malmö har man satsat på låsta och
övervakade cykelgarage. Hur har det
tagits emot?
Det är fler och fler som använder
möjligheten. Cyklister är inte så vana
vid att betala för att parkera. De är
heller inte så vana vid att parkera i
parkeringshus. För dem med finare och
dyrare cyklar kanske inte 50 kronor i
månaden är så mycket för att känna sig
trygg med att cykeln står kvar när man
kommer tillbaka.
Malmö | 15
Inga löjliga bilresor
Det är löjligt att ta bilen på resor som enkelt kan ersättas med cykel eller kollektivtrafik.
Kampanjen Inga löjliga bilresor uppmärksammar detta och försöker få Malmöborna att tänka
om sina resvanor. Bland annat ingår det att man kan tävla om vem som har gjort den löjligaste
bilresan. Vinnaren får en cykel.
En tredjedel av Malmöborna uppmärksammade kampanjen under det senaste år den
genomfördes, en höstvecka 2011. Åtta procent av Malmöborna uppger att de har minskat sitt
bilkörande till följd av kampanjen.
Kampanjen genomfördes av Gatukontoret på Malmö stad i fem år efter varandra från 2007
till 2011. Även i framtiden kommer Malmö stad att arbeta vidare kommunikativt för att få fler
att cykla.
Moderna cykelgarage
I samband med att Citytunneln invigdes
öppnades Malmös första bike n rideanläggning i anslutning till stationen i
Hyllie, den sista stationen innan tåget går
över bron till Danmark.
I parkeringshuset ryms cirka tusen
cyklar varav drygt hundra finns i en låst
och övervakad avdelning som öppnas
med kollektivtrafikkortet. Garaget är
bemannat och har högre standard med
tjänster som exempelvis reparationer,
toalett, dusch och förvaring.
Garaget vid Triangelstationen håller på
att färdigställas och även ett cykelgarage
av samma standard uppförs vid
centralstationen. Det ska vara klart till
hösten 2013.
16 | Vikcyklar
Gemensamma regler för vikcyklar
Cyklar på tåg och bussar tar plats. Det kan vara ett problem när det är trångt och
cykelutrymmet ska delas med andra passagerare och med barnvagnar. Ett sätt att göra
det enklare att ta med cykeln på tåget eller bussen är att ha en vikbar cykel och ta med
den som vanligt bagage.
Vikcyklar som en del av kollektivtrafiken
Det finns idag vikcyklar i ett flertal märken och
prisklasser. Med enkla handgrepp viks de ihop och kan
tas med som vanligt bagage och väl framme på målorten
är det bara att vika upp den och cykla vidare till det
slutgiltiga målet.
Fördelarna med detta är uppenbara. Det förlänger
resenärens räckvidd på målorten. Risken att bli av med
cykeln på parkeringen minskar, det är bekvämare och
ofta billigare än att ta med en fullstor cykel.
Otydliga regler
Reglerna kring att ta med vikcyklar på tåg är inte helt
tydliga. Den 24 maj 2011 samlades representanter från
kollektivtrafiken och Öresund som cykelregion för att
enas om gemensamma regler.
Så länge cykeln i hopfällt läge inte överskrider de
standardiserade bagagemåtten för kollektivtrafik 100 x
60 x 30 cm ska det bara vara att ta med den som vilken
väska som helst. Det finns idag bara två cyklar som
klarar dessa krav, Brompton och Mobiky.
Ett förslag att lösa frågan är att importörerna av
vikcyklar ansöker om få sina cyklar godkända för
kollektivtrafik. Då slipper tågpersonalen eller
bussföraren avgöra om cykeln är för stor eller inte, utan
kan bara kontrollera om cykeln har ett klistermärke.
Frågan är med andra ord inte helt löst. Tillsvidare får
man fråga personalen ombord om det går bra att ta med
sin hopvikta cykel gratis. I annat fall får man i de flesta
fall betala cykelbiljett och ta med cykeln uppfälld.
Vikcyklarnas mått
Här är måtten för de vanligaste vikcyklarna i hopfällt
läge:
Brompton
Mobiky
Strida
BikefridayTikit
Dahoon MU P7
Birdy
56 x 54 x 25cm.
85 x 60 x 30cm.
114 x 51x 23cm.
89 x 61 x 38cm
79 x 66 x 30cm
72 x 60 x 39cm
Taxi | 17
Möjligt med cykel på taxin
Att ta med cykel på taxi är tillåtet i Danmark, men i Sverige är det inte så efterfrågat visar en
undersökning som Öresund som cykelregion har gjort.
Cykel självklart på taxi i Danmark
Har det blivit mörkt, regnigt och kallt när det är dags att
cykla hem? Då kan det vara skönt att ta taxi hem. Kan
man dessutom få med sig cykeln blir det extra skönt.
I Danmark är det möjligt att ta med en cykeln bak på
taxin och i Köpenhamn ser man ofta cyklister som
använder sig av denna tjänst. I Sverige är det inte lika
vanligt, men tjänsten erbjuds. Åtminstone i viss
utsträckning visar en rundringning hos de större
taxiföretagen i Skåne som gjordes inom Öresund som
cykelregion.
cykel inte är så populära bland chaufförerna eftersom
det leder till ett merarbete. Detta trots att de tar ut en
avgift för cykeln på mellan 30 och 100 kr per cykel.
Möjligheten finns i Skåne
Rundringningen vände sig till Taxi Lund, Klimattaxi,
Kristianstad C4 Transport, Åhus taxi och Taxi 979797 i
Malmö.
Samtliga taxiföretag erbjuder möjligheten att ta med en
eller två cyklar. Men det gäller bara vissa bilar så man
måste alltid förbeställa tjänsten i förväg.
Flera av företagen uppger att körningar med
Enkel lösning i Danmark
Vanligast på privatbilar är att sätta cykelhållare på bilens
dragkrok. Men de flesta taxibilar saknar dragkrok och
att utrusta bilen med en sådant är dyrt och dessutom
bilen måste besiktas på nytt.
Ett sätt att komma ifrån det är att svetsa på fästen på
underredet av bilen på vilken cykelhållaren kan fästas.
Då behövs ingen dragkrok.
Negativa till krav
I Danmark är möjligheten att ta med cykel på fordonet
ett krav för att få tillstånd att köra taxi. Taxiföretagen i
Skåne är inte positiva till att ett liknande krav införs i
Sverige utan menar att det ska vara frivilligt. Företagen
ser inte heller att efterfrågan kan bli så stor eller att
marknadsföringsmöjligheterna är så goda för tjänsten.
18 | Lund
Lund gör det svårt för bilisterna
Lund är en av Sveriges främsta cykelstäder. Det är en studentstad som dessutom
målmedvetet är planerad för cykel och kollektivtrafik. Hela 43 procent av resorna inom
Lund görs med cykel
Bilsnål samhällsplanering
År 2012 hamnade Lunds kommun på delad förstaplats
tillsammans med grannstaden Malmö som Sveriges
bästa cykelstad i Cykelfrämjandets kommunvelometer.
Kommunen blev också Sveriges näst bästa
cykelkommun om man frågar cyklisterna och vann
priset European Mobility Award 2011 för sitt
långsiktiga arbete med att minska bilkörandet. Lund är
med andra ord i toppen av Sveriges cykelkommuner.
Det finns flera förklaringar till detta. En är att Lund
är en studentstad. Lunds universitet har 47 000
studenter och 7000 anställda. De flesta av dem är
placerade i Lund vilket påverkar trafiken i en stad med
sammanlagt 83 000 invånare då studenter använder bil
mindre än andra.
Det är också svårt att köra bil i Lund. Bilar, till
skillnad från cykel och kollektivtrafik, hindras från att
köra genom stadskärnan utan måste köra runt. Det
finns ungefär 260 kilometer cykelvägar i kommunen
och staden tillåts inte sprida ut sig på de omgivande
åkrarna utan all bebyggelse planeras inom fyra
kilometer från centrum.
Strategiskt arbete och årlig uppföljning
Bakom arbetet med att göra trafiksystemet i
kommunen mer hållbart ligger strategin Lundsmats,
där akronymen mats står för miljöanpassat
transportsystem. Lundamats har funnits sedan 1999
och innehåller åtta reformområden: Cykeltrafik,
kollektivtrafik, biltrafik, verksamheters transporter,
samhällsplanering, gångtrafik, mobility management
och ledningssystem. Till dessa reformområden finns 18
mål som följs upp årligen. På det sättet har kommunen
bra koll på hur utvecklingen ser ut.
Föregångare inom mobility management
Mobility management innebär i korthet att genom
beteendepåverkande åtgärder försöka få resenärer att
välja mer hållbara ressätt, exempelvis välja bort
onödiga resor eller välja cykel och kollektivtrafik
framför bil. Lunds kommun har lång tradition av att
arbeta med detta och har varit föregångare i Sverige.
Ett av koncepten som Lunds kommun har arbetat
mycket med är Hälsotrampare. Bilister värvas och
uppmanas att cykla under ett år. Dessa nya cyklister
följs upp kontinuerligt och utvärderingen visar att 70
procent av deltagarna cyklar mer än innan efter det att
testperioden avslutats.
Kommunen har även arbetat aktivt med de företag
som finns i nordöstra Lund där trafiksystemet är
ansträngt. Transportrådgivare har besökt de största
företagen för att få anställda och besökare att välja
andra alternativ än bilen. Till följd av detta har
omkring 300 personer uppgett att de har bytt från bil
till cykel, kollektivtrafik och samåkning.
Ombyggd station
Lund C kommer att byggas om i samband med att
spårväg ska införas. Den nybyggda stationen kommer
att innebära nyheter för stadens cyklister. Bland annat
kommer det att finnas låsta cykelgarage liknande de
nya som finns vid tågstationerna i Malmö.
planeringen och allt ska fungera. Hela
vägen från detaljplan till drift och
underhåll. Där tycker jag att vi är
duktiga.
Resejämföraren
Vad är bäst? Cykel, buss eller bil? Det Vilken tror du blir den svåraste
utmaningen för Lund framöver?
beror ofta på var man är och vart man Det är just nu en vikande cykeltrend
ska.
Med hjälp
av Resejämföraren kan om man ser på cykling per invånare.
Anna
Karlsson,
trafikmiljöingenjör,
man
få svar på hur olika färdmedel står Den totala cyklingen ökar fortfarande,
Lunds
kommun
men med inflyttningen inräknad
sig mot varandra på olika
Varför
är Lund en Du
så bra
minskar cyklingen något per invånare.
reserelationer.
får cykelstad?
även reda på
Vi har en lång tradition av cykling.
Många cyklar när de är studenter och
fortsättsätter sedan med det när de
slutat studera, tror jag. Staden är liten
och kompakt.
Från kommunens håll finns tydliga
mål från politiken där gång, cykel och
kollektivtrafik ska prioriteras framför
bilen. Det finns en medvetenhet i
Det är klart att man kan förbättra
infrastrukturen och bygga fler och
bättre cykelbanor, men jag tror inte
att det räcker. Det är en utmaning att
finna bra åtgärder.
Hur kan man bättre koppla ihop cykel
med kollektivtrafik?
Det handlar om att jobba konsekvent
och med bra kopplingar mellan
bostäder och arbete med
kollektivtrafiken. Bra cykelparkeringar
är och viktigt.
Jag tror också på plustjänster för att
underlätta för dem som pendlar
mycket. Det kan exempelvis vara
luftpumpar eller låsta cykelgarage.
Inom kort öppnar ett låst cykelgarage
liknande de i Malmö där man kan
abonnera på en övervakad garageplats
som man kommer åt med sitt
pendlarkort.
På sikt arbetar vi också för införande
av lånecyklar. Det tror jag inte
kommer att ha så stor betydelse för
dem som bor i Lund eftersom de redan
har cykel, men för dem som arbetar
här eller besöker staden kan det bli ett
viktigt komplement till
kollektivtrafiken.
Lund | 19
Framtidens bytespunkt
Den intermodala respunkten i Ideonområdet invigs. Det är ett fullskaleexempel på hur en
bytespunkt kan se ut i framtiden. Den har bra parkering för cyklister, luftpump och ett lite
trevligare utseende än de vanliga hållplatserna. Bytespunkten ligger utmed den så kallade
Lundalänken som är en prioriterad bussgata som inom några år kommer att trafikeras av
spårvagn.
Resejämföraren
Vad är bäst? Cykel, buss eller bil? Det beror ofta
på var man är och vart man ska. Med hjälp av
Resejämföraren kan man få svar på hur olika
färdmedel står sig mot varandra på olika
resrelationer. Du får även reda på kostnader och
beräknad miljöskada. Se mer på www.lund.se/
resejamforaren
20 | Helsingør
Ett helhetsgrepp på cyklingen
Arbetet med cykling i Helsingør Kommune tar sin utgångspunkt i Cyklistplan 2010. Planen
innehåller åtgärder inom alla områden och ska öka cyklingen med 25 procent.
Strategiskt arbete ger resultat
Med Cyklistplan 2010 tar Helsingør Kommune ett
samlat grepp kring hur kommunen ska arbeta med
cykelfrågor. Planen har antagits i byrådet,
motsvarigheten till kommunstyrelsen i Sverige, och
redovisar statusen för cyklingen i
kommunen och tar upp både svagheter
och styrkor för att ge en rättvis
nulägesbild. Med utgångspunkt från
nuläget presenteras en rad mål och
åtgärder. Till planen avsattes också nästan
50 miljoner danska kronor för
genomförande.
Cyklistplan 2010
I planen har cykelparkeringarna i
kommunen inventerats och det visade sig att
beläggningen kring tågstationen var hög, omkring 120
procent. Det var med andra ord färre parkeringsplatser
än antalet cyklar. För att råda bot på detta tog
Åtgärder i cyklistplan 2010
- Ett prioriterat cykelnät
- Ökad framkomlighet
- Bättre trafiksäkerhet
- Bättre cykelparkeringar
- Säkrare skolvägar
- Hållbara transporter
- Information och kampanjer
kommunen fram en cykelparkeringsplan med
utformningskrav, parkeringsnorm och
genomförandeplan. Det gjordes även en inspektion av
hela cykelvägnätet och en skylt- och ruttplan som
underlag för upprustning av hela vägnätet.
Cyklistplanen tog kommunen fram tillsammans med
Dansk Cyklist Forbund. Som underlag användes en
resvaneundersökning från 2009 och två workshops om
insatsområden och prioriteringar.
Till följd av planen och det konkreta arbetet för
cyklingen tilldelades kommunen utmärkelsen årets
cykelby 2010.
Superbusshållplatserna
Exempel på åtgärder som gjorts i kommunen är de fyra
busshållplatser i Helsingør som har uppgraderats till
superbusshållplatser Hållplatserna har cykelparkering
under tak, väderskydd, vattenfontän för den törstige,
luft till cykeln och realtidsvisning när bussen kommer.
Dessutom finns en aktivitetsplats där den uttråkade kan
röra på sig i väntan på bussen. Den första
superbusshållplatsen invigdes i november 2011.
Uppföljning
Den årliga cykelräkningen visar att det har skett en
marginell ökning av cykeltrafiken från 2010, men att
målet på 25 procent ökning inte har uppnåtts. Trots
detta kommer målet att ligger fast även om det inte
längre finns något målår när det ska vara uppfyllt. 
Helsingør | 21
Tidig tåginformation
I många fall är det först på perrongen man får reda på
nästa tågavgång, men för att underlätta för cyklister som
vill vidare med tåget har Helsingør Kommune satt upp
realtidsinformation om nästa avgång redan en halv
kilometer från stationen. På detta sätt kan cyklisten
anpassa farten genom den gamla stadskärnan på väg till
stationen.
Simon Wrisberg, trafikplanerare,
Helsingørs Kommune
Vad gör Helsingør till en bra stad
att cykla i?
Vi har ett förhållandevis
sammanhängande cykelvägnät, dels i
staden, men också i koppling till
längre vackra rutter utmed med
kusten och i skogarna. I Helsingør
satsar vi också på bra
cykelparkeringar och på att stärka
kopplingen mellan cykel och
kollektivtrafik.
Hur kan man ytterligare förbättra
den kopplingen?
Bytespunkterna kan förbättras och
100 vikcyklar testas
Vikcykel och kollektivtrafik är en bra
kombination. För att få fler att uppmärksamma
dessa cyklar lånade kommunen ut 100 cyklar
under åtta månader. Utvärderingen visade att
deltagarna i projektet ökade sin cykling från 22
procent av alla sina resor till 57 procent.
Cyklarna användes ofta i kombination med
kollektivtrafikresor, men också ofta i
kombination med bil. Projektet genomfördes
under 2011.
jag tycker att det ska bli enklare att
ta med cykeln på kollektivtrafiken.
Det borde finnas mer utrymmet på
tågen till exempel. Dessutom är det
viktigt att förbättra cykelvägarna till
stationerna.
Låsbara cykelparkeringar vore
också bra. Det finns sådana i
kommunen idag, men de ska vara
enklare och kopplade till
kollektivtrafikens reskort. Dessutom
ska de inte bara fungera på en plats
utan om man är ansluten till tjänsten
ska man få tillgång till låsta
cykelparkeringar vid alla stationer.
Vilka utmaningar ser du framöver
för att öka cyklingen i kommunen?
En ökad satsning så det blir
cykelvägar utmed alla större vägar.
Cykeln måste också få ökad prioritet
på bekostnad av andra trafikslag.
Helsingør har till exempel ganska
många enkelriktade gator i centrum
och när det är bilparkeringar på
dessa kan man ofta inte ha
dubbelriktade cykelbanor på dem.
Tar man bort dessa parkeringar kan
man öka framkomligheten för
cyklister avsevärt.
Finns det en politisk vilja i
kommunen för att öka cyklingen på
bekostnad av andra trafikslag?
Politikerna har ju med Cyklistplan
2010 angett att cyklingen ska öka
med 25 procent, så den viljan finns.
Politikerna är positiva till ökade
cykelsatsningar, men det kan bli
bättre. Vi har ännu inte nått målet
om 25 procent utan det krävs ännu
mer för att nå det målet.
Eftersom Helsingør är så litet har
inte cykeln så ofta tidsmässiga
fördelar jämfört med bil, men cykel
har andra fördelar som är viktiga.
Det är en bättre upplevelse med frisk
luft, motion och hälsa med mera.
Med cykel ser man varandra och
staden blir trevligare att vara i. I
stadskärnan ska cykel och gång vara
ett självklart val jämfört med bilen.
Satsningar på cykling är samtidigt
satsningar på att öka barn och äldres
mobilitet, vilket är bra.
22 | Workshop
Förenkla möjligheterna att ta
cykeln med på kollektivtrafiken
Cyklister vill ha säkra och bra placerade cykelparkeringar och det kan
vara lönsamt att underlätta för cyklister att ta med cykeln på tåget.
Bättre cykelparkeringar viktigt
Hur kan kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik
förbättras? Den 8 december 2011 samlades omkring 25
personer på Malmö Arena från bland annat kommuner,
kollektivtrafiken och intresseorganisationer på båda
sidor sundet för att skapa kontaktytor och diskutera.
En del i detta är att kunna parkera cykel på ett bra
sätt. Att kunna låsa fast cykeln är viktigt. Inte bara låsa
cykeln utan också kunna låsa fast själva cykelramen med
cykelstället.
- 87 procent av cyklisterna i Stockholm vill ha
cykelställ där man kan låsa fast ramen i cykelställen, sa
Pelle Envall som höll en inledande presentation om
kunskapsläget kring cykelparkeringar.
Workshop | 23
En undersökning från Holland som Pelle Envall
refererade till visar att bekväma och säkra
cykelparkeringar kan öka kollektivtrafikresandet med 10
procent.
Lönsamt att ta cykeln på kollektivtrafiken
Den andra kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik
är att kunna ta med cykeln på kollektivtrafiken. I början
av 2010 blev det gratis att ta med cykel på DSB:s S-tog i
huvudstadsregionen, berättade Alexandra Brink-Jensen
på DSB. Utvärderingen visar att 28 procent av
resenärerna med cykeln inte skulle ha rest om det inte
var gratis och 33 procent skulle ha rest utan cykel. Det
är nu drygt åtta cyklar per hundra resenärer på S-togen.
Även i turistsammanhang är det en uppskattad
möjlighet att enkelt kunna ta med cykeln på tåget och
att reglerna är enkla att förstå.
Kvalitetskrav på parkering
Det var sedan en efterföljande workshop om hur man i
samverkan kan underlätta kopplingen mellan cykel och
kollektivtrafik. Detta för att på sikt skapa en
kombination som kan ta marknadsandelar från bilen
och underlätta vardagen för folk. Både för pendlare och
i exempelvis turismsammanhang. I workshopen
diskuterades bland annat vilka olika krav som pendlare
och turister har vad det gäller parkeringsplatser.
Några kvalitetskrav på parkeringsplatser var närhet till
målpunkten, placering på väg till målpunkten, möjlighet
att låsa fast cykeln, tak, tillräcklig kapacitet och trygghet.

24 | Køge
Fokus på nya tågmöjligheter
Køge är inte bara staden där cykelloppet Själlvand runt börjar och slutar i.
Kommunen har även ett aktivt arbete för att öka cyklingen. Speciellt i anslutning till
skolor och kollektivtrafik.
Pendlingskommun
Køge ligger 40 kilometer söder om Köpenhamn utmed
Öresundskusten, ett läge som påverkar trafiken i
kommunen. Det bor ungefär 58 000 invånare i Køge,
varav 15 000 pendlar till en annan kommun för att
arbeta. Omkring 10 000 av dem till Köpenhamn.
Omvänt pendlar omkring 12 000 personer till Køge
varje dag från andra kommuner. I Køge tätort finns två
S-togstationer, Køge station och Ølby station. I
kommunen finns dessutom ytterligare fem stationer i de
mindre orterna.
Av pendlingsresorna inom kommunen cyklar 44
procent och 38 procent kör med bil.
Cykeln som en del av trafikplanen
I kommunen finns 85 kilometer cykelvägar och
kommunen har speciellt satsat på att göra cyklingen
säker för unga som ska till skolan. Omkring 85 procent
av alla skolelever går eller cyklar
till skolan idag.
Det övergripande strategiska
dokumentet som styr
cykelplaneringen är Trafik- och
miljöplan 2008. I den framgår att
cykeln ska främjas som
Trafik- og
transportmedel och att
miljøplan 2008
kopplingen mellan individuella
och kollektiva transportslag ska stärkas. Ett
sammanhållande cykelvägnät, bättre parkeringar vid
kollektivtrafikknutpunkter och prioritet i
centrumtrafiken är några av de åtgärder som ska
genomföras.
Planen håller på att revideras nu eftersom målåret i
den befintliga planen är satt till 2014.
Ny station ger nya förutsättningar
Køge ska få en ny tågstation till 2018 , Køge Nord.
Stationen ska ligga på den kommande KøbenhavnKøge-Ringsted banen som ska avlasta den befintliga
järnvägen som går mellan Köpenhamn och Ringsted via
Roskilde.
För Køge betyder det bland annat att kommunen får
snabbare tågförbindelser till Köpenham. Med ny bana
och att man slipper stanna på många av de mindre
orterna som S-tågen förkortas restiden med 15 minuter
till Köpenhamns huvudbangård. Kommunen får också
fjärrtåg
Cykellopp för 34:e gången
Køge är i cykelsammanhang också känt för cykelloppet
Själland runt som 2013 arrangeras för 34:e gången.
Loppet runt Själland både startar och avslutas i Køge.
Den 29 juni ska de 293 kilometrarna cyklas nästa
gång.
Køge | 25
Ølby station
På Ølby station är spåren
upphöjda så gående och cyklister
får fri passage under dem.
Järnvägar är nästa alltid barriärer
mellan två delar av orter, men
genom att bygga på detta sätt
prioriteras gående och cyklister
framför bilister som måste ta en
längre omväg för att komma från
den ena sidan till den andra.
Dessutom upplevs inte passagen
lika otrygg som gångtunnlar gör.
Cykelparkeringen är placerad nära
trapporna upp till perrongen.
Tomas Meier, Trafikingenjör, Køge
Kommune
Är Køge en bra cykelstad?
Ja, det tycker jag. Det finns många och
bra cykelvägar, korta avstånd och
staden är platt. Vi har också gjort
mycket för trafiksäkerheten för
cyklister, speciellt för att underlätta
för barn och ungdomar att komma till
skolan på cykel.
Hur arbetar ni i kommunen med
cyklingen?
Det är Teknik- og Miljøforvaltningen
som främst arbetar med cykelfrågor,
både vad gäller infrastrukturplanering
och kampanjer.
Politikerna ser fördelarna med att
satsa på cykling och har avsatt
relativt mycket pengar på cykelvägar
till 2013 och de kommande år. Det är
speciellt fokus på långväga
cykelpendling och möjlighet till
supercykelvägar
Vilka är planerna framöver för att få
fler att cykla?
Framöver fokuserar vi stort på den nya
stationen, Køge Nord, som ska byggas
fem kilometer norr om Køge centrum.
Med Køge Nord kommer staden bland
annat få femton minuter snabbare
pendlingstider till Köpenhamn. Køge
kommer även att få fjärrtåg, vilket
kommunen inte har idag.
När Køge Nord blir färdigbyggt blir
det viktigt att cykelinfrastrukturen dit
är bra och att det blir bra
cykelparkeringsplatser.
Även centralstationen i Køge
kommer att byggas om. Det ska bland
annat bli tusen cykelparkeringsplatser i
tätare anslutning till tågen.
Låsta cykelgarage
Genom ett samarbete mellan kommunen, DSB och 7-Eleven
kan pendlare förvara sina cyklar i ett låst garage. Garaget är
gratis för dem som har periodkort på kollektivtrafiken och
erbjudandet aktiveras i 7-elevenbutiken precis bredvid garaget.
Vad kan man göra för att ytterligare
koppla samman cykel och
kollektivtrafik?
Viktigast är att ha bra cykelparkeringar
och bra och tydlig skyltning. Det gäller
inte bara vid tågstationer utan även på
busstationer, där det finns utrymme för
förbättringar.
Dialogen med DSB som kör tågen och
Movia som kör bussarna är mycket
viktig för att resultatet ska bli bra.
26 | Lästips
Vad gör en bra cykelparkering?
Att cykelparkeringen är nära målpunkten och
ingångarna
Att parkeringen ligger i den riktning man kommer
så man slipper gå tillbaka
Att den är stöldsäker, exempelvis med möjlighet
att låsa fast i ramen eller låst garage
Att det finns väderskydd
Att kapacitet motsvarar efterfrågan
Att platsen upplevs trygg, även när det är mörkt
Från Parkering i storstad - Litteraturstudie om
cykelparkering
Lästipss | 27
Handböcker och andra lästips
Det finns ofta stor erfarenhet i kommuner, stations– eller hållplatsansvariga om
hur cykelparkeringar ska planeras, men i många fall är det bra att lyfta blicken
och se hur andra har gjort.
Det är en utmaning att ordna bra cykelparkeringar kring
kollektivtrafikknutpunkter. Det är inte bara cyklar som ska
ha plats, utan även bussar, tåg, bilar, taxi och gående.
Följderna av dålig planering kan bli mängder av
felparkerade cyklar, vilket påverkar knutpunktens hela
funktion.
I olika städer finns det olika uppfattningar och traditioner
i hur cykelparkering vid stationer ska ske. Det kan
exempelvis röra ställens visuella framtoning, rutiner för
bortforsling av felparkerade eller övergivna cyklar, möjlighet
att låsa fast ramen eller bara hjulet. Dessutom är
ägarförhållandena vid större bytespunkter olika vid
kommunerna och ibland splittrad mellan kommun,
stationsägare, kollektivtrafikhuvudman, vilket kan försvåra
samordningen.
Det finns ett flertal handböcker om cykelparkeringar
kring bytespunkter. Samtliga finns länkade till på
www.oresundsomcykelregion.nu. Det går givetvis också att
hitta dem via en internetsökning.
Trafikstyrelsen 2009, Bedre samspil mellem cyklen og den kollektive trafik
Denna idékatalog eftersträvar att förbättra samspelet mellan cykeln och kollektivtrafiken. Bra
cykelparkeringar är en del, men även samspelet med den omgivande staden tas med.
Dansk Cyklist Forbund 2007, Cykelparkeringshåndbog
Dansk Cyklist Forbunds omfattande Cykelparkeringshåndbog presenterar vägledande principer för
cykelparkering, presenterar goda och dåliga exempel kring olika aspekter av cykelparkering och
avslutar med inspirerande exempel. Handboken finns även på engelska.
Boverket, 2012, Gör plats för cykeln
Vägledning och inspiration för planering av cykelparkering vid stationer och resecentra
Rapporten tar upp den ibland snåriga ägastrukturen, går igenom de regler och bestämmelser
som gäller för cykelparkeringar och ger sedan exempel från en handfull städer. Rapporten
avslutas med riktlinjer kring dimensionering och planeringsprinciper.
Trafikverket, 2010, Cykelparkering vid resecentrum
Planering, utformning och säkerhet och skötsel är de förklarande rubrikerna i denna rapport. Rapporten
har ett flertal exempel på bra cykelparkeringar och går även igenom lagrummet kring parkering.
Cykelparkering vid resecentrum är framtagen inom ramen för projektet Den goda staden
WSP 2011, Parkering i storstad - Litteraturstudie om cykelparkering
Det finns även inte bara rena handböcker i ämnet utan även en del forskning. I litteraturstudien
Parkering i storstad presenteras en stor samlig litteratur kring cykelparkeringar vilket gör
rapporten till en god översikt om det befintliga kunskapsläget.
28 | Kristianstad
På banvallarna i Kristianstad
Kristianstad satsar på att bli en cykelturistdestination och då är det viktigt att
man kan få tag på cykel på plats eller att man kan ta med sig sin cykel dit.
Stora kollektivtrafiksatsningar
Kristianstads kommun är Skånes till ytan största
kommun och staden Kristianstad är med sina 35 000
invånare Skånes fjärde största stad. Utanför stadens
centrum finns Högskolan Kristianstad med sina 15 000
studenter, vilket givetvis präglar Kristianstad som
cykelstad. Stora delar av stadskärnan är dessutom bilfri.
Hela staden håller på att snyggas till inför 400årsjubileumet 2014. Det gäller bland annat stationen i
Kristianstad som håller på att byggas om. Istället för att
som tidigare då fjärrbusstrafiken utgick från ett
resecentrum i innerstaden kommer den framöver istället
att utgå från Kristianstad C. Det blir lättare att byta
mellan buss och tåg. I samband med ombyggnaden
kommer det att anläggas 700 cykelparkeringsplatser för
cyklar i anslutning till stationen. Det kommer även att
finnas viss service som exempelvis luftpumpar till
däcken.
Sedan några år tillbaka finns också Kristianstadslänken
som är en prioriterad bussgata genom centrum och
vidare till betydelsefulla målpunkter som exempelvis
sjukhuset.
Nya stationer ger nya möjligheter
Två tågstationer öppnas i de mindre orterna Fjälkinge
och Önnestad i kommunen. Tidigare har tågen bara
passerat igenom dessa orter men i en stor satsning för
tågtrafik i hela nordöstra Skåne och södra Småland
kommer stationer åter att etableras på flera orter.
Förutom förbättrad kollektivtrafik förväntas
satsningarna även ha effekter på cyklingen på orterna då
fler kommer att använda en kombination av cykel och
kollektivtrafik än tidigare, då det bara funnits
bussförbindelser till dessa orter.
Betydelsefull cykelturism
I omgivningarna kring Kristianstad finns det gott om
vackra cykelleder, varav många är bilfria, bland annat på
nedlagda banvallar. Kommunen har en rad
rekommenderade cykelleder och flera cykelhandlare hyr
ut cyklar.
Inom några år kommer den 270 kilometer långa bilfria
cykelturistleden Sydostleden som kommer att gå från
Växjö till Simrishamn att öppnas. Delar av den kommer
att gå genom Kristianstads kommun och ytterligare
bidra till kommunen som en cykelturismdestination.
För den som vill ta med sig sin egen cykel till
kommunen är det tillåtet att ta med cykeln på både
Öresundstågen som Pågatågen. På drygt en och en halv
timme från Köpenhamn C med Öresundståget är man
utan byten i Kristianstad. En cykelbiljett kostar som en
barnbiljett. 
Kristianstad | 29
Goda förutsättningar för cykelturism
I Kristianstads kommun finns det mycket bra
cykelleder för turism och rekreation. Bilden visar
en led runt Råbelövssjön.
Samlad kollektivtrafik på ett ställe
Kristianstads landmärke vattentornet syns i
tågfönsteret på Kristianstad C. Bytespunkten håller
på att byggas om nu och gör det enklare att koppla
samman, buss tåg och cykel.
cykelvägar, även om vi jobbar på att
de ska bli ännu bättre.
Birgitta Axelsson, projektledare,
kommunledningskontoret,
Kristianstads kommun
Vad är gör Kristianstads kommun till
en bra cykelkommun?
Kristianstad är platt vilket gör att
staden är smidig att cykla i. Vi har
ett väl utbyggt cykelnät i centrum. Vi
har förutom huvudorten Kristianstad
tio större tätorter som vi kallar
basorter. Även från dem till
Kristianstad centrum finns det
Hur arbetar ni i kommunen med
cykelfrågor?
Arbetet med cykelfrågor är uppdelat
mellan C4 Teknik, som är en teknisk
förvaltning, och
Kommunledningskontoret som har en
mer strategisk blick på frågan.
Kommunikationen dessa emellan är
mycket viktig. Den kommande
cykelstrategin håller vi på att ta fram
på Kommunledningskontoret.
Byggnadsnämnden har dessutom
beslutat att kommunen ska ta fram en
trafikplan och vår ambition är att
cykelplanen ska ingå i denna. Då får
man ett bättre helhetsgrepp.
Vilka är tankarna kring cykling på det
nya resecentat på Kristianstad C?
Det är viktigt att vi får till bra
parkeringsplatser för cyklarna. Vi
kommer att bygga 700
parkeringsplatser. Vissa är redan på
plats. Där kommer även att finnas
enluftpump.
Vad kan man göra för att ytterligare
koppla samman cykel och
kollektivtrafik?
Det vore bra om det blev ett
gemensamt lånecykelsystem i
regionen. Vi har många större
arbetsplatser utanför centrum, som
exempelvis sjukhuset, högskolan och
Trafikverket. För dem som inte bor
eller har en cykel i Kristianstad vore
det bra att få tillgång till en cykel på
stationen. På det sättet tror jag även
att kollektivtrafiken i stort skulle
gynnas eftersom färre skulle köra bil
hela vägen.
30 | ÖSCR
Studiebesök hos parterna för att ta del
av hur kommunerna i regionen arbetar
med cykelplaneringsfrågor.
Regional samverkan för cykling
Projektet Öresund som cykelregion har lyft cyklingen i regionen genom ökat
samarbete och ett fokuserat arbete på en rad områden. Arbetet med att knyta
cykel och kollektivtrafik närmare är bara en del av detta.
Samarbetsprojekt för att lyfta cyklingen
Öresundsregionen kan bli världens bästa cykelregion. Vi
är inte där än, men vi är en bra bit på väg. Genom
projektet Öresund som cykelregion slog vi oss samman
på både svenska och danska sidan av sundet för att lyfta
cyklingen ytterligare.
Arbetet för att bilda Öresaund som cykelregion
började redan 2008 då tankarna på ett samarbete kring
cykelfrågor tog form. Fler parter knöts till tankarna och
en ansökan lämnades till Interreg IVA. I september
2009 drog det projektet igång för att pågå till slutet av
2012. Tretton parter på båda sidor av sundet vad då
med inklusive Lead partnern Region Skåne. Dessa var
och är Region Hovedstaden, Trafikverket, Hållbar
Mobilitet Skåne, København Kommune, Malmö stad,
Helsingborgs stad, Lunds kommun, Roskilde
Kommune, Kristianstads kommun, Helsingør
Kommune, Køge Kommune och Högskolan
Kristianstad.
Målinriktat arbete
Projektet är uppdelat i nio delaktiviteter. Denna rapport
är framtagen inom ramen för delaktiviteten Ride-n-bike.
Övriga delaktiviteter finns i faktarutan här bredvid.
Inom Ride-n-bike ingick det i uppgifterna att se hur
cykel bättre kan kombineras med kollektivtrafik, dels
genom parkering vid bytespunkterna och dels genom att
ta med cykeln på bussen eller tåget. Målet var att stärka
cykeln och kollektivtrafikens samlade konkurrenskraft
mot bilen.
Genomförande
I arbetsgruppen ingick representanter från Region
Skåne, Trafikverket, Malmö stad, Helsingborgs stad,
Lunds kommun, Kristianstads kommun, Helsingør
Kommune, Hållbar Mobilitet Skåne och Køge
Kommune.
Under projekttiden arrangerades en större konferens
om cykelparkeringar, en workshop om vikcyklar och en
workshop om att kombinera cykel och kollektivtrafik.
Mindre utredningar gjordes och informationsmaterial
om de olika reglerna för att ta med cykel på bussar,
färjor och tåg i regionen. En viktig del var också
löpande samtal som fördes med andra aktörer som
exempelvis kollektivtrafikhuvudmän. Dessutom gjordes
studiebesök i de kommuner som var parter i denna
delaktivitet för att se på förutsättningar och pågående
arbete. 
Delaktiviteter i Öresund som cykelregion
Benchmarking
I delaktiviteten gjordes jämförelser mellan Öresund och
två andra cykelregioner.
Info n bike
Den viktigaste delen i denna delaktivitet var att ta fram
en gemensam cykelkarta för hela regionen.
Tourism n bike
Det finns en stor potential för att göra regionen till en
cykelturismdestination.
Commute n bike
Denna delaktivitet arbetade med att stödja den lite mer
långväga cykelpendlingen.
Campaign n bike
Delaktiviteten fokuserade på att ta fram bra kampanjer
för att uppmana fler att cykla.
Young n bike
Denna aktivitet arbetade med att få fler barn och unga
att cykla och göra det säkrare.
Ride n bike
Cykel och kollektivtrafik är en bra kombination, vilket
denna delaktivitet försökte stärka.
Rent n bike
Inom denna delaktivitet togs underlagsmaterial fram för
att kunna introducera ett regionalt lånecykelsystem.
Shop n bike
Det går ofta utmärkt att ta cykeln till affären, men
inköpsresorna kan underlättas.
Cykel och kollektivtrafik är ett förtjusande par som kompletterar
varandra utmärkt. I denna rapport har vi sammanställt några
exempel på hur samarbetet inom detta område ser ut i
Öresundsregionen.
Rapporten tar upp delar av det arbete som gjorts inom projektet
Öresund som cykelregion. Den gör också nedslag i det som pågår i
några av kommunerna i regionen för att knyta cykel och
kollektivtrafik närmare varandra.
DEN EUROPÆISKE UNION
Den Europæiske Fond
for Regionaludvikling
Denna rapport är framtagen inom ramen för Öresund som cykelregion med stöd från
Interreg IVA. Läs mer på www.oresundsomcykelregion.nu