Transcript 140816_gårdshistorik_stenarsbyn_parken_public

1
GÅRDSHISTORIK
Stenarsbön med
”Parken”
1790 -2014
Tony Martinsson
2
Gårdsforskning, författarens förord.
Som en del i den släktforskning som jag bedrivit sedan tidigt 2000 –tal då jag ärvde Erik (1918-2000).
Den senare tillagda forskningen kompletterar mina finska rötter och Ristos släktforskning har
sammanfogats med den jag och Erik har gjort.
Den skrift du nu läser handlar om ett mycket specifikt område i Bohuslän. Under större delen av den
period som min släktforskning har Bohuslän tillhört Sverige (Freden i Roskilde 1658). Jag har jag
märkt att mina anfäder är mycket starkt anknutna till området i och omkring Sanne Socken i
Bohuslän. Därför har jag valt att separat beskriva folk och gårdar i Sanne och dess angränsade
socknar. Skriften fokuserar särskilt på gården som på 1900-talet fick beteckningen Stenarsbön 1:10,
men som är känd under namnet Parken. Gården har tillhört släkten sedan 1902 då Leona Dahl blir
ägare.
Figur 1 - Parken 2013. Nuvarande ägarfamilj
Denna skrift är inte slutförd, du har fått den för förhandsgranskning och breds tillfälle att ge
eventuella kommentarer. Avsikten är att Gårdforskningen kring parken skall bli en del av
släktforskningen kring släkten Martinsson/Dahl/Ruud.
Torslanda den 16 augusti 2014
Tony Martinsson
[email protected]
0705 -989012
3
Inledning
Omslagsbild
Omslagsbilden föreställer del av gården Stenarsbön såsom den flygfotograferats på 2000 –talet.
Längst ned på bilden syns Hästskotjärn. Mitt i bilden kan anas byggnaderna på Parken. Läs mer under
kapitlet kartor.
Titelbild
Titelbilden föreställer Parken och dess nuvarande ägarfamilj.
4
Innehåll
Gårdsforskning, författarens förord. ....................................................................................................... 2
Inledning .................................................................................................................................................. 3
Omslagsbild ......................................................................................................................................... 3
Titelbild ................................................................................................................................................ 3
Gården Stenarsbyn .................................................................................................................................. 6
Ägare och boställen ............................................................................................................................. 6
1873 -1880....................................................................................................................................... 6
1895-1916........................................................................................................................................ 7
Parkens närmsta grannar .................................................................................................................... 8
Stenlit............................................................................................................................................... 8
Niklastorpet ..................................................................................................................................... 8
Jena.................................................................................................................................................. 8
Nyböle ............................................................................................................................................. 8
Backen ............................................................................................................................................. 8
Ägare till Parken genom tiderna ......................................................................................................... 9
Bosatta på Parken ............................................................................................................................. 10
Äldsta anteckningen ...................................................................................................................... 10
Kyrkporten som blev stalldörr ....................................................................................................... 11
Utdrag ur husförhörslängder 1789-1905 ...................................................................................... 11
Kartor................................................................................................................................................. 13
Detaljkartor över Parken. .................................................................................................................. 16
1859 ............................................................................................................................................... 16
1925 ............................................................................................................................................... 16
Förklaringar till tomtkarta ............................................................................................................. 17
Myndighetshandlingar .......................................................................................................................... 18
Hemmansklyvning ............................................................................................................................. 18
Stenarsbön, Gårdskartor ....................................................................................................................... 20
1859 ................................................................................................................................................... 20
1924 ................................................................................................................................................... 21
Livet på gården och socken ................................................................................................................... 21
Att komma till parken........................................................................................................................ 21
Spisen ............................................................................................................................................ 21
Affärer ............................................................................................................................................... 22
Kyrkan ................................................................................................................................................ 22
Kyrkorenoveringenovering ............................................................................................................ 22
5
Häsovård............................................................................................................................................ 23
Skola och utbildning .......................................................................................................................... 23
Simons Grav....................................................................................................................................... 23
Historien om Simon ....................................................................................................................... 23
Kolerakyrkogård ................................................................................................................................ 24
Självspillningskyrkogården ................................................................................................................ 24
Fattigvård m.m. ................................................................................................................................. 24
Vägar och samfärdsel ........................................................................................................................ 24
Lag och rättvisa.................................................................................................................................. 24
Figurförteckning .................................................................................................................................... 26
Källor...................................................................................................................................................... 26
Förkortningar......................................................................................................................................... 28
6
Gården Stenarsbyn
I kyrkoböckerna finns det hemman som skulle komma att kallas Parken noterat som Stenarsbyn eller
Stenarsbön.
Stenarsbyn var huvudgården och omfattade från början 1 (Vissa källor 3) mantal. Själva gården låg
vid Sannesjöns östra kant. Men markerna sträckte sig längre österut än så. Mantalssiffrorna anger
hur många familjer en gård ansågs kunna försörja och är inte kopplat till någon specifik areal. Under
1800 talet hade dock förbättrade odlingsmetoder gjort att bärkraften oftast var mycket högre.
Parken är en del närmast gränsen mot Dalsland.
Ägare och boställen
1873 -1880
I Husförhörslängden från 1873-1880 finns nedanstående boningar under Stenarsbyn uppräknade.
Listan innehåller exempel på den vanligtvis senast noterade ägaren eller innehavaren under den
redovisade perioden. Namnet ”Parken” förekommer sparsamt i kyrkobokföringen, men
husförhörslängderna från 1814 finns det med, även om det saknas senare. Flera av torpen
förekommer upprepade gånger, men kan avse flyttade familjer, Backstugor eller liknande.
Namn
Stenlit (?)
Rännefallet (?), Torp
Halland, Torp, Förpantning
Hjortevadet (?), Torp
Bergkas, Soldattorp
Hjortevadet
Nyböle, Torp
Nybölet var soldattorpet före
Bergkas
Mysarne (?), Backstuga
Mon, Backstuga
Ägare
Eg: Johaneson A f. 1847, Sanne
Eg: Zacharias Johanison f.1849, Sanne
H. Britta Stina Petersdotter f.1849, Sanne
Eg: Andreas Andreasson f. 1837
H. Anna Kajsa Amundsdotter f. 1839
Eg: Andersson J f. 1831 (?), Sanne
H. Andersdotter Charlotta f. 1851
Eg: Sara Kajsa Andreasson f.1839, Sanne
M. Magnus Eliasson f. 1831, Sanne
Eg: Elias Andersson f. 1834
H. Kajsa Hansdotter f. 1829
Innehavare: Andreas Andersson f.1813
H. Ingeborg f. 1802
Förpantare: Anders Fredrik Olausson f. 1841
Eg: Pher Andersson f. 1826, Sanne
H. Sara Svensdotter f. 1829 Krokstad
Korpral August Stenvall Olsson
H: Anna Maria Larsdotter f.1824
Anna Britta Andersdotter f.1815
Eg: Peter Larsson f. 1824
H. Stina Maria Persdotter f. 1839
Jonas Mathiasson f. 1834, Sanne
H. Anna Stina Andersdotter f. 1825, Sanne
Johannes Hansson f. 1826
H. Cajsa Johansdotter f. 1824, Lerdal
(Sanne Husförshörslängd 1873-1880, 1873)
Mantal
9/26
5/21
16/63
9/21
1/21
7
1895-1916
Tittar vi i Församlingsboken som Husförhörslängderna numera döpts om till för perioden 1895 så
finner vi nedanstående boställen. Själva Stenarsbyn står fortfarande noterat för ett totalt mantal om
ett. Här ser vi att parkens benämning stämmer med den Hemmansklyvning som skall göras på 1920 –
talet. D.v.s NO 1 Stenarsbön 2/63.
Namn
Aron tillträder 1912
Alla 14 personer som näms på
detta torpet verkar överge det
mellan 1900 och 1905 utan att
det kommer nyinflyttade
Förmodligen samma torp som
ovan.
Halland, torp
Halland
Myrarne, Backstuga
Torpet verkar överges 191113då Jonas och Anna Stina är
döda och den oäkta
dotterssonen Carl Johan
överförs till
obefintlighetsboken.
Mon, Backstuga
Stenlid, Backstuga
Stenlid, Backstuga
Ägare from 1899
Bergkas, Soldatstom No 94
Ägare
Zakarias Johannesson f. 1849, Sanne
Britta Stina Petersdotter f. 1849, Sanne
Anders Andreasson f. 1837
H. Anna Kajsa
Oskar Pettersson f. 1866, Sanne
H. Sara Andersdotter f. 1869, Sanne
Eg: Oskar Pettersson f. 1866, Sanne
H. Sara Andersdotter f. 1869, Sanne
Aron Andersson f. 1863, Högsäter
Augusta Jonasdotter f. 1869, Sanne
Anders Johansson
Eg: Charlotta Anderstotter f. 1851, Sanne
Eg: Peter Svensson f.1824, Krokstad
H: Stina Maria Persdotter f.1839, Sanne
Efraim f.1860, Sanne
H. Stina f.1862, Torsby
Mantal
1/3 (tid 5/21)
Zakarias Jakobsson f. 1865, Sanne
H. Amanda Kristina f. 1866
1/3
Förpantare: Peter Eriksson f. 1819, Krokstad
Enkan Christina Petersdotter
Eg 1/42 Adolf Severin Hansen f. 1878, Norge
H. Josefina Andreasdotter f. 1868, Sanne
Jonas Mattiasson f. 1834, Sanne
Anna Stina Andersdotter f. 1825, Sanne
Anders Magnus Johansson f. 1866, Sanne
H. Amanda Zakariasdotter f. 1869, Sanne
Magnus Jakobsson f. 1820, Sanne d.1900
H. Carolina Magnusdotter f. 1831, Sanne d. 99
August Larsson f. 1854, Lerdal
H. Maja Britta Andreasdotter f. 1849
Johan Martin Dahlqvist f. 1870, Lerdal
Anna-Lena Olofsdotter
(Sanne Församlingsbok 1896-1916)
16/63
29/126
22/126
1/21
2/21
2/63
1/3 (5/21)
8
Parkens närmsta grannar
Vid källforskning i Lantmäteriarkiv och Kyrkoarkiv, samt intervjuer så har jag funnit att nedanstående
hemman är Parkens närmsta grannhemman. Det enda som idag inte är förfallit är f.d. soldattorpet
Nyböle.
Stenlit
Absolut närmsta granne är torpet Stenlit (Stenlid). Torpet låg omedelbart t.v. om Parkens västra
gräns (Södra änden), i närheten av dagens grusväg.
Niklastorpet
I skogen på vägen ned mot Hästskotjärn låg Niklastorpet. I Figur 2 syns
resterna av fundament till Ladugården.
Jena.
Öster om Parken vid dagens vägskäl
återfinns resterna av torpet Jena (Gena). I
Figur 3 syns Jenas vårdträd (Ask) som ännu
2014 växte väldigt ståtligt på sin plats invid
torpet.
Figur 2- Niklastorpet (2012)
Figur 3 - Jena (2014)
Nyböle
Norr om Parken hittar vi f.d. Soldattorpet Nyböle. Husets första soldat var Nils Boij (f. 1672).
Backen
Lite längre bort finns bl.a. Backen, liksom Parken är detta hemman svårforskat då namnet inte finns
med i flera kyrkböcker och jag trott att det är samma som ”Skogen med tvenne torp”. 1789
särredovisas dock båda dessa hemman i husförhörslängden
9
Figur 4 - Husförhörslängd 1789-1840. Sanne visar namnet Backen.
Ägare till Parken genom tiderna
Årtal
1789
Ägare / Bebott av
Parken förekommer ej i
husförhörslängden.
Mellan 1790-1803
Erik Kämpe f. 1758
Margretha Jönsdotterf.1755
och en son född 1785
Engelbrecht Jacobson f. 1748
h.h. Ingeborg Hansdotter (?) f. 1740
Soldaten Enok(?) Strandberg
h.h. Christina Pettersson
Lisbet
med sönerna Andreas, Per och Sven
Öde
Jonas Andersson f. 1798-03
Piga Cajsa Nilsson f. 1795-09
1804
Efter 1808
1811
Omkring 1815
Omkring 1817
Omkring 1859
Andreas Andreasson
December 1877
Eg:Peter Svensson f. 1824, Krokstad
Stina Maria Persdotter f. 1839, Sanne
Eg: Leona Dahl f. 1869,Lerdal
M: Carl Dahl f. 1869, Hede
Thure och Robert Dahl
Oktober 1902-
Noteringar
Kan inte finna Erik Kämpe i
inflyttningslängden före
1804.
Sonen är troligtvis inte född
på Parken då han inte är
med i Sannes dopbok.
Oklar uppgift
Laga skifte
10
Figur 5 - Karin, Thure, Robert, Carl, Karl och Leona på Parken
Bosatta på Parken
Nedan följer en förteckning över de personer som bebott Parken så länge som hemmanet
begagnades som permanentbostad. Se också kapitlet om ägare på sidan 9.
År
Namn
Notering
1877
Peter Svensson
h. Stina Maria Persdotter
Nyinflyttade
Äldsta anteckningen
Den hitintills äldsta funna noteringen om Parken finns i
husförhörslängden från 1803. Då finns Erik Kämpe med hustrun
Margrethe och deras son med. Jag kan inte finna Erik i Sannes
inflyttningslängd mellan1794-1804. Dock skrev flera präster väldigt
svårläsligt och jag kan ha missat Erik. En sökning i centrala
Soldatregistret gav tyvärr heller ingenting.
I en senare husförhörslängd, den från 1816-1819 har annat folk flyttat
in (Fattighjon?), se Figur 9. Då hade Parken stått öde några år. Lite
senare, 1873-1880 står DET att Peter(Petter) och Stina Maria flyttar in
från Rännelanda (Saxtorp) den 5 december 1877. Till Rännelanda och
Saxtorp kom de för övrigt just ifrån Sanne socken den 13 april 1862.
Figur 6 - Parken inristning
Författaren deltog i en takrenovering på 1990 –talet där man fann
årtalet ”1877” inristat i en av taknocksbjälkarna. I en konstruktion som sedermera delvis döljs av det
nya taket. Det kan tyda på att Peter renoverade huset när han flyttade, men kyrkodokumentationen
11
är inte entydig på den punkten. I Figur 10 kan du se hur prästen ändrat boställets beteckning från
16/63 till 2/63. Om det är en hemmansklyvning som ligger bakom är i skrivande stund okänt.
Kyrkporten som blev stalldörr
Även om det som synes ovan varit svårt att fastslå
Parkens exakt ålder är en omständighet som talar för
tidigt 1800 –tal, är det faktum är att rivningsmaterial
från den äldre kyrkan i Sanne använts som
byggnadsmaterial till stallet.
Särskilt utmärkande är den 253 centimeter höga
kyrkporten som står vid hästens del av stallet
/Ladugården. Då nuvarande kyrka började byggas år
1845 är det sannolikt vid denna tid som kyrkporten
kom till Parken. Enligt sägnen skall de torpare som
arbetat med kyrkbygget ha fått byggnadsmaterial från
den äldre och eventuellt brandskadade kyrkan i
belöning. Även om kyrkdörren är delvis tärd av tidens
tand kan jag dock inte finna tecken på några
brandskador på den.
Den 2 augusti 182 beslöt sockenstämman att delar av
den gamla kyrkan bl.a. klocktornet skulle säljas. Kanske
var det efter detta tillfälle kyrkporten hamnade på
Figur 7 - Kyrkporten som blev stalldörr
Parken? Det står i sockenprotokollet att: ”…inroparen
att hwar för sig sitt inrop nedtagas och bortföre…”.
En del saker fick församlingsmedlemmarna gratis mot eget arbete. T.ex. fick en författarens farfars
farfars far, Anders Hägg, hyvelspån från kyrkbygget år 1847.
Utdrag ur husförhörslängder 1789-1905
Här nedan följer några exempel på när man kan läsa om parken i husförhörslängderna, senare
församlingsboken.
Figur 8 - Parken omnämns i längderna från 1803
12
Figur 9 - Parken, Torp omnämns i Husförhörslängden från 1816-1819, Anteckningen "Öde"
Figur 10- Husförhörslängd 1873-1880, Peter och Stina Maria flyttar in på Parken
Tittar Vi närmare i Husförhörslängden 1873-1880 på sidan 113 så ser Vi att en gård under Stenarsbyn
bytt beteckning många gånger. Antagligen till följd av hemmansklyvningar eller laga skiften.
13
Figur 11- Många beteckningsbyten för det som skulle bli Stenarsbyn 16/63
Tittar man i dokumentation över 1859 års laga skifte ser man att Anders finns med för 5/21 m.t.
Vilket ju är en av de överstrukna beteckningarna.
Figur 12- Kungörelse 1859 beträffande Laga skifte på Stenarsbön
Kartor
En modern 1:50.000 terrängkarta upptar många av de namn som förekommer i denna
Gårdsforskning dock inte alla. Torp och gårdar med understruket namn har lagts till kartan av
14
författaren med utgångspunkt från historiska kartor etc.
Figur 13- Lantmäteriverkets Terrängkarta över Sanne 2013
15
Figur 14 - Generalstabskarta över Sanne, 1841
16
Detaljkartor över Parken.
1859
1925
På begäran av flera hemmansägare sker det 1922 en
lantmäteriförrättning på Stenarsbön. Parken har då
fått fastighetsbeteckningen Stenarsbön 1:10
(Tidigare bl.a. ”Ad”, Stenarsyn 2/63, Stenarsbyn
16/63(Det sistnämnda är överkryssat i 1873 års
Husförhörslängd).
Råstenar med kvadratiska märken sätts då ut vid
alla ställen där tomtgränsen ändrar riktning. Ett
antal borrhål i berget görs också som stödpunkter,
dessa förses med en ring. En sådan stödpunkt finns
ca 25 SSV om parkens yttersta östra gränspunkt.
Figur 15- Gränssten med kvadratiskt märke (2014)
17
Figur 16 - Tomtkarta över Parken (Stenarsbön "Ad") 1922
Stödjepunkt, borrhål
Rågångsmarkering, rektangel
Förklaringar till tomtkarta
Områden markerade med kursiv stil ägs ej av Leona.
160
161
162-163
164
165-167
168-169
170
171-176
176a
177
178-179
180
181
182-183
184
185-186
Berg
Skogsmark
Åker
Betesmark beväxt med ljung
Skogsmark (166 gilja)
Åker, Sandmylla
Betesmark
Åker, odling
Berg
Betesmark, Stenbruten
Åker, grund mylla på grusbott.
Betesmark, väg
Tomtbacke, berg
Åker, lös mylla
Mosse, lös dy
Berg
187
188
189
190
191
192-193
194
195
196
197-198
199-200
201-207
208
209-212
213
214-215
Åker, Sandbotten
Berg
Åker, grund mylla, sand
Berg
Betesmark, bevuxen
Åker
Betesmark
Berg
Betesmark, ljungbeväxt
Åker, grund mylla
Betesmark
Åker, mosse
Berg
Torvmosse / Åker Torvmosse
Berg
Torvmosse
18
Myndighetshandlingar
Hemmansklyvning
Att äga fast egendom har alltid genom tiderna krävt viss kontakt med myndigheterna. Så också före
Leona 1920 då hon skriver till konungens befallningshavare. Här nämner Leona Parkens storlek till
9/21 delars mantal, trots att benämningen mantal vid denna tiden börjar bli inaktuellt.
Mantalsangivelsen stämmer med ett av boställena omnämnt i husförhörslängden på sidan 6.
Hemmansklyvningen skall komma att bli kantad av diverse juridiska krumbukter och återkommande
förättningar under flera års tid. I mars 1922 skriver Leona Dahl, Emma Andreasdotter, Aron
Andersson och Severin Hansson till distriktslantmätaren Johan Gunnarsson och påtalar att jäv
föreligger. Nu upplyser man om att den som framfört jävet ej är delägare eller har fullmakt för något
hemman i Stenarsbön. Denna jävsanmärkning kommer Godemannen; Johannes Zachariasson att
fortsatt att hävda att jäv ej föreligger för den omyndige Karl Johanssons ägor. Han tycker att Leona
med flera bara fördyrar lantmäteriprocessen.
Mycket formaliafel blev det under förättningen. När lantmätaren begärde att den skulle vinna laga
kraft i Sunnervikens domsaga (Kvistrum) under det lagtima tinget 1923 så visade det sig att man
glömt att kungöra förrättningen i Krokstads kyrka, kungörelsen hade bara lästs upp i Sanne kyrka.
Men eftersom Stenarsbön gränsar till hemman tillhörande Krokstad så var detta inte tillräckligt för
rätten. Efter ett överklagande till Göta Hovrätt kunde konstateras att hemmanet ”Backen” (Nr 2
Skogen 1/8 m.t.) konstaterades ligger i Sanne socken.
När lantmäteriförrättningen väl kunde fördigställas blev Leonas 2/63 mantal det modernare 11 ar
och 82 kvadratmeter. För delägarna av Stenarsböns gemensamma behov undantogs 58 m2 (?), av
vilket Leona alltså ägde 4m2.
Den 29 juni 1924 så kunde prästen Thorén äntligen läsa upp kungörelsen i Sanne kyrka.
Då hade hela förrättningen kostat 522 kronor och 66 öre. Av detta fick en annan Martinsson släkting
betala 4 kronor och 37 öre, nämligen Martin Andersson som bebodde Skogen med tvenne torp
(Backen). Han fick ju några nya rågångar. Leonas räkning blev 35:05 Kronor.
19
Figur 17- Leonas Brev till Konungens befallningshavare 18 juni 1920
20
Stenarsbön, Gårdskartor
Hur hela gården Stenarsbön såg ut år 1859
framgår av kartan på sidan 20.
Jämför man med kartan från 1925 (Sidan 21) så
ser man att vissa förändringar skett. Säkerligen
det som påverkar fastighetsbeteckningarna.
1859
Figur 18- Karta över Stenarsbön år 1859
21
1924
Karta över Stenarsbön år 1924. Området är som synes omritat. Sjön Hästskotjärn ingick tidigare i
Stenarsbyn som synes på den nedre fjärdedelen av 1859 års karta på sidan 20.
Figur 19 - Karta över Stenarsbön 1924
Livet på gården och socken
Att komma till parken
Dagens grusväg kom till på 1900 talet. Den sista uppfartsvägen upp mot torpet byggdes av de
nuvarande ägarna. Tidigare väg gick över ”Parkemyren” som ligger strax norr om Parken. Denna väg
frekventerades nattetid av gastar. För att kunna
komma säker över myren enligt sägnerna var man
tvungen att ha med sig ”Nattfrälsaren”. Denna
frälsare var ett järnspett som ännu på 1900-talet
användes på gården för detta ändamål.
Spisen
Ännu i våra dagar används den vedeldade spisen
från Norrahammar. Den som öppnar ugnsluckan
till densamma möts dock av en tidig form av den
Figur 20 - Lanthandelsbyggnaden i Kåtebol (2014)
22
smygreklam som Vi som lever på 2000 –talet utsätts för
dagligen. I gjutgodset kan nämligen följande tre budskap
utläsas.



NORRAHAMMARS PRISBELONTA
STALPLOGAR GODA OCH BILLIGA
MEST BRANSLE BESPARANDE SPISLAR
ALLA SORTERS GIUT GODS EXPEDIERAS
FORT OCH BILLIGT
Figur 21 - Vedspisen
Affärer
Under stora delar av Parkens historia så var Sveriges
landsbygd självhushållande och penningar användes i mindre
omfattning än idag. Men ville man köpa något eller hade
ärenden av postal –natur var det till lanthandeln i Kåtebol
man begav sig. Den byggnad
som idag fortfarande finns kvar och används av sommarstuga
av Björn uppfördes på 1930 – talet av handlaren Evert Byding
(1920-2007).
Evert var dock inte Kåtebols första handlare. I tidningarna
kunde man 1888 läsa att handlaren J. Jacobsson gått i
konkurs. Ett par år senare annonserades hela gården ut
Figur 22- Wenersborg tidning (1 juli
1892)
(Figur 22).
Kyrkan
Förr var kyrkan av större betydelse i samhället för flera
funktioner än enbart gudstjänst. Det var i Kyrkan man
före Radio och TV:s tid fick höra nyheterna. Här lästes
också olika typer av kungörelser upp. Ännu på 1920 –
talet lästes kungörelser upp i kyrkan, ett exempel på
detta kan du se på sidan 13. På den tid Husförhören
fortfarande var aktuella så antecknades varje år om
sockenbon i fråga bevistat h.h. nattvard.
Figur 23 - Sanne kyrka (2014)
Den nuvarande kyrkan uppfördes i sten på 1840 talet
och ersatte en äldre träkyrka. En kyrka har dock funnits i
Sanne sedan medeltiden.
I juni 1837 hade tydligen biskopen varit på besök. I sockenstämmans protokoll läser Vi: ”Att Sanne
kyrka borde anskaffas en av Prestkappa samt Socknen deltagare uti inköp av Socknebudskal utaf
Silfaer till Comministern….”. Församlingen ansig sig att ha råd att köpa en prästkappa. Men
sockenbudskalken ville man köpa tillsammans med Hede församling.
Kyrkorenoveringenovering
I april 1841 överlägger församlingen om att genomföra renoveringar som är nödvändiga på
kyrkobyggnaden. T.ex. vill man: ”Yxa och nedhugga fönstren så att de blifeva större samt göra dem
halfmånerunda ofwantill”. Under året erinrar man sig också ett beslut från 1833 om att förlänga
kyrkan, mark hade redan upplåtits av en församlingsmedlem. 1841 tror man kyrkan är så bristfällig
23
att ”wäggbandet utåt man är ½ aln utgiven
hwilken och framledes hotar att falla ned”.
Församlingen fattade då beslutet att riva hela
kyrkan utom tornet. Året efter dyker förslag om
en ny stenkyrka upp för första gången i
protokollen och man har begärt en projectritning på en 28-30 alnar lång kyrka.
Fram och tillbaka de följande åren diskuteras
kyrkbygget. 1845 så befarar man att tomten
som församlingen tänkt sig för kyrkan inte är
stabil nog. För kyrkbygget räknar
murarmästaren med att
det behvös dagsverken om 20 man dagligen.
1847 är den nya kyrkan klar att tas i bruk och
engagemanget är stor efter revidering tilldelas
alla hemman en bänkrad i den nya kyrkan. Man Figur 24 - Sockenprotokoll om kyrkobänkar 1847.
bestämmer också ”Ungdomer af qvinnokönet
som ej rymmes i bänkarne får begagna sig af stora gången, men icke koret”. Torpare och ungdomar
av manskönet skall sitta på läktaren.
Häsovård
I sockenprotokollen från 1842 kan man läsa att Landshövdingen uppmanat alla församlingar att
avlöna en examinerad barnmorska. I Sanne ansåg man dock detta överflödigt.
Skola och utbildning
1842 bestäms det i kungligt majestäts stadgar att alla församlingar skall ha folkundervisning.
Sockenstämman tillsätter nu skoldirektion som skall vidtaga åtgärder för en skolinrättning
Simons Grav
På gården Kåröds ägor finns en plats där det sägs att hästtjuven Simon Olsson begravts efter sin död
1743. Karl Aronsson uppgav till Riksantikvarien 1977-07-27 följande: Simon Olsson döptes den 4e
advent 1709.
Historien om Simon
Anno 1743 den 22 april tilldrog sig den olyckliga händelsen att Simon Olsson på Stenarsbön gick åstad
och kastade sig i sjön . 1 ½ vecka förut dödda hans hustru Sigrid Nilsdotter som blevt begrafd den 24
april. Några dagar före han gjorde denna elaka gärning sägs det att han farit till några, tänt eld på
några hus därstädes och under stunden stulit en häst, och då männena den 22:a kommo till honom
och hämta igen hästen och sade att de ville ha säkerhet på honom så gick han åstad och kastade sig i
sjön
Sanne församling, skriven av Peter Svantesson Höök, Kyrkoherde i Krokstad 1727-1756.
Koordinater för gravplatsen är: N 58° 40' 45,34", E 11° 53' 20,16" (Förväxla ej platsen med
odlingsröset som finns ca 25m SSO om graven)
Koordinater för platsen där Simon bodde med sin familj strax öster om Sannesjöns badplats på andra
sidan landsvägen är: N 58° 40' 57,05", E 11° 52' 43,40"
Stenen där Simon dränkte sig finns ca 600m väst om badplatsen efter strandlinjen på följande
koordinater: N 58° 41' 1,46", E 11° 52' 32,33"
Riksantikvariens objektnummer är: RAÄ-nummer Sanne 69:1, 70:1 och 71:1
24
Kolerakyrkogård
På vänster sidan vägen mellan Sanne kyrka och Mon (Knubbestugan) finns en Kolerakyrkogård från
1830. Kyrkogården är ca 20 x5-15 meter stor. Enligt Riksantikvarieämbetet som var där 1977 är
platsen mycket svår att upptäcka men man kan se ett dike och lite upphöjningar.
Självspillningskyrkogården
Tvärs över grusvägen norr om Sanne kyrka finns en kyrkogård för de personer som tagit sitt eget liv.
Detta har Bertil Jakobsson uppgett till Riksantikvarien.
Koordinater för platsen är: N 58° 40' 26,70", E 11° 52' 41,05"
Riksantikvarieämbetets objektsnummer är: RAÄ-nummer Sanne 68:1
Fattigvård m.m.
En uppgift för socknen var att ta hand om alla fattighjon. En del personer kunde få kontanta bidrag i
penningar. En del andra kunde få naturaprodukter ur Socknens egna magasin. Pengar samlades bla.
In från dödsbon där Fattigvården fick sin del av arvet. En annan inkomstkälla var Sockenböter som
utdömts under året. Tiggeri var enligt lag förbjudet,
men det förekom att sockenstämman kunde ge vissa
personer tillstånd att tigga. År 1841 kan läsas i
protokollet: ”Kringå i socknen, då det är hvar och en
obetaget att gifwa hwad han förmår”.
Det året fick bland andra Enkan Martha samt Johan
Anderssons två barn tillstånd att tigga under hela
december månad.
Det förekom också att rotehjon eller fattighjon
auktionerades bort till det hemman som ville ha minst
penningar för att försörja någon i ett år. Det tidigare
systemet i Sanne, före 1847,hade gått ut på att den
fattige tillstånd att tigga kring högtider och under
sommaren. Nu skulle fattighjonen också arbeta hos den
som försörjde dem efter personlig förmåga. Denna
reform gör att alla ”Kringstrykare eller tiggare” som
anträffas skall rapporteras till socknens ordningsmän.
Figur 25 - Kungörelse för fattigvårds auktion 1846
Vägar och samfärdsel
1835 kan vi läsa i Sockenstämmoprotokollet att Kronolänsmannen ålagt socken en
brohållningsskydldighet. Detta innebar tydligen att man i sockenstämman diskuterade om man skulle
bygga en ny träbro i Vassbotten. Vid denna tidpunkt var det vanligt att en socken ålades ansvar för
underhållet av vissa landsvägar. Något som kunde vara nog så betungande på på populära sträckor
där vägarna slets hårt.
T.ex. var Byavägen mellan Sanne kyrka till Bråtebohl /Bäck i Lerdal en sådan väg som socknen skulle
underhålla år 1839.
Lag och rättvisa
Domsagoindelning Intill år 1683 utgjorde Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs samt Lane
härader (= Sunnerviken)en domsaga.
25
Under perioden 1683-1698 var Lane och Stångenäs samt Inlands Nordre och Fräkne härader
förenade till en domsaga. Under samma tid utgjorde Sotenäs, Sörbygdens och Tunge samt Vette,
Tanums, Kville och Bullarens härader en domsaga.
Fr.o.m. 1699 utgjorde Lane, Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs härader en domsaga,
Sunnervikens domsaga.
Domsagokansliets handlingar samt övriga för domsagans tingslag gemensamma handlingar har
förtecknats gemensamt med Tunge m.fl. häradsrätts arkiv.
Häri ingår även Lane häradsrätts domböcker, småprotokoll m.m. före år 1736.
Tingslagsindelning T.o.m. 1682 utgjorde varje härad eget tingslag. Av nedanstående uppställning
framgår tingslagsindelningen i Sunnerviken efter 1683: Tidsperiod Tingslagets omfattning 1683-1917
Lane härad 1683-1698
Stångenäs härad 1683-1698
Tunge, Sörbygdens och Sotenäs härader. 1699-1732
Stångenäs och Sotenäs härader 1699-1732 Tunge och Sörbygdens härader 1733-1917 24/8
Sörbygdens, Tunge, Sotenäs och Stångenäs härader. 1917 25/8-1970 Sunnervikens domsagas tingslag
Efter 1733 hölls ting i Kvistrum (Tunge m.fl. häradsrätt) samt i Herrestad, och senare Uddevalla (Lane
häradsrätt).
TUNGE härad omfattade följande församlingar: Foss, Svarteborg och Håby.
STÅNGENÄS härad omfattade följande församlingar: Bro, Brastad och Lyse.
SÖRBYGDENS härad omfattade följande församlingar: Krokstad, Hede och Sanne.
SOTENÄS härad omfattade följande församlingar: Tossene, Bärfendal och Kungshamn.
26
Koordinater för platsen är: N 58° 40' 31,92", E 11° 52' 47,29"
Figurförteckning
Figur 1 - Parken 2013. Nuvarande ägarfamilj ____________________________________________ 2
Figur 2- Niklastorpet (2012) _________________________________________________________ 8
Figur 3 - Jena (2014) _______________________________________________________________ 8
Figur 4 - Husförhörslängd 1789-1840. Sanne visar namnet Backen. __________________________ 9
Figur 5 - Karin, Thure, Robert, Carl, Karl och Leona på Parken ______________________________ 10
Figur 6 - Parken inristning __________________________________________________________ 10
Figur 7 - Kyrkporten som blev stalldörr ________________________________________________ 11
Figur 8 - Parken omnämns i längderna från 1803 ________________________________________ 11
Figur 9 - Parken, Torp omnämns i Husförhörslängden från 1816-1819, Anteckningen "Öde" ______ 12
Figur 10- Husförhörslängd 1873-1880, Peter och Stina Maria flyttar in på Parken ______________ 12
Figur 11- Många beteckningsbyten för det som skulle bli Stenarsbyn 16/63 ___________________ 13
Figur 12- Kungörelse 1859 beträffande Laga skifte på Stenarsbön __________________________ 13
Figur 13- Lantmäteriverkets Terrängkarta över Sanne 2013 _______________________________ 14
Figur 14 - Generalstabskarta över Sanne, 1841 _________________________________________ 15
Figur 15- Gränssten med kvadratiskt märke (2014) ______________________________________ 16
Figur 16 - Tomtkarta över Parken (Stenarsbön "Ad") 1922 ________________________________ 17
Figur 17- Leonas Brev till Konungens befallningshavare 18 juni 1920 ________________________ 19
Figur 18- Karta över Stenarsbön år 1859 ______________________________________________ 20
Figur 19 - Karta över Stenarsbön 1924 ________________________________________________ 21
Figur 20 - Lanthandelsbyggnaden i Kåtebol (2014) _______________________________________ 21
Figur 21 - Vedspisen ______________________________________________________________ 22
Figur 22- Wenersborg tidning (1 juli 1892) _____________________________________________ 22
Figur 23 - Sanne kyrka (2014) _______________________________________________________ 22
Figur 24 - Sockenprotokoll om kyrkobänkar 1847. _______________________________________ 23
Figur 25 - Kungörelse för fattigvårds auktion 1846 _______________________________________ 24
Källor
Som källmaterial har använts intervjuer, kyrkböcker, Lantmäteriarkiv m.m. enligt förteckningen
nedan.







Lantmäteriverkets terrängkarta. (u.d.). Koordinater för Parken 6507188,62764385
320567,38646948
Sanne Församlingsbok 1896-1916. (u.d.). Sanne AIIa:1 (1895-1916) Bild 157 / sid 155
Sanne Husförshörslängd 1873-1880. (1873). Sanne AI:8 (1873-1880) Bild 126 / sid 113
Berättelsen om Simon, Självspillningskyrkokården m.m. kommer från Riksantikvarieämbetets
webplats: www.fmis.raa.se.
De tidigaste omnämnanden av namnet Parken finns i Husförhörslängderna från 1816-1819
(Sanne AI:1 (1789-1840) Bild 102 / sid 7 (AID: v2486.b102.s7, NAD: SE/GLA/13454)). Forska
vidare på äldre längder.
Sockenprotokoll bl.a. Sanne KI:2 (1840-1848) (AID: v67963.b8, NAD: SE/GLA/13454)
Om Sanne kyrkas renovering bla. Sanne KI:1 (1833-1862) Bild 61-62 (AID: v67962.b61, NAD:
SE/GLA/13454)
27

Fattigvårdsreform i Sanne. Sanne KI:1 (1833-1862) Bild 113 (AID: v67962.b113, NAD:
SE/GLA/13454)
28
Förkortningar
abs.
Absolution, modern fick syndernas förlåtelse för ett oäkta barn.
Kan också betyda ”Absens” äldre ord för frånvarande utan giltigt skäl.
d.
Dotter
Kan också betyda ”Död” (Dödsdatum), kompletteras och med platsen för dödsfallet.
Eg.
Egare /Ägare
f.
Född (Födelsedatum), kompletteras ofta med födelseplats/socken.
H. /h.
Hustru
h.h
Hans hustru.
Kan också betyda ”Hans /Hennes höghet” eller ”Hans Helighet”.
M. /m
Man
M.T.
Mantal. Beteckning av en jordegendoms storlek. Förlorar i betydelse efter 1903 och
upphör helt 1939.
o.ä.
Oäkta (Om barn fött utom äktenskapet).
Sold.
Soldat
s.
Son
u.ä.
Utom äktenskapet.
(?)
Markerar stavningar som är osäkra eller svårlästa i källorna.