Nr 4 maj 2011

i n d u s t r i e l l e k o n o m i ipikuré 1

2 ipikuré

Roll credits

Vid läsårets slut kommer många av oss att lämna vårt kära blåsiga Linköping. Vissa lite längre än andra, och vissa kanske för gott. Personligen kommer jag att få uppleva ett annat klimat i ganska jämnt ett år och det känns lite tomt att lämna Linköping bakom sig även om det såklart finns mycket att se fram emot. Jag skulle vilja tacka alla er läsare och min redaktion för året vi just har lagt bakom oss. Jag hoppas att ni läsare är lika nöjda med de nummer av ipikuré som utkommit under året som vi i redaktionen är. Förhoppnings vis delar några av er min spänning över att se hur tidningen kommer se ut till hösten.

Oavsett vilken årskurs ni kommer börja i till hösten finns det mycket kul som väntar. För de blivande tvåorna väntar ett nolle-p som fadder, en oförglömlig upplevelse (nåja, det man minns, minns man väl) och för många av dagens tvåor väntar ett spännande utlandsår. För blivande fyror och femmor kanske jag inte bör uttala mig, men jag hop pas att det finns nåt att se fram emot även då, annars fallerar mitt resonemang lite. Om inte annat kan ni ju alltid roa er med att följa Nygårds-klanens fortsatta arbete från skilda kontinenter. Slutligen vill jag passa på att skicka med ett tips från Integrera gällande våra förmåner på NH. Det är numera så att vi som medlemmar i I-sektionen får halva priset på inträdet på lördagar, och är man även medlem i kåren har man gratis inträde. Där har ni något att glädja er över en regnig sommardag!

Mythbusting

Myt :

När väl ett betyg är satt i LADOK kan det inte ändras.

Utslag :

tentan. Myten stämmer inte, en elev i tvåan fick oförtjänt betyg fem inrappor terat på en ekonomitenta. Efter att hon påpekat det ändrades sedan betyget till en trea som motsvarade poängen på

ipikUré säger :

Får ni ett högre betyg än ni ska ha gäller samma taktik som vid eko brott: tig, håll tyst och bränn alla papper fortare än du hinner säga rättvisa.

Replik till Inancial Times

Det har kommit till I-sektionens enda riktiga redaktions kännedom att den bort glömda kusinen ”Inancial Times” försöker flytta sig ut ur ipikurés skugga och in i rampljuset. I senaste LiTHanian nämner de något om att inte sparka på någon som redan ligger ner. Vi ser dock inga problem med detta och vi kan bara beklaga att de sitter hopplöst fast i nyhetsflödets bakgård som är LiTHanian. Deras smått patetiska utlopp bottnar sig med stor sannolikhet i mindervärdeskomplex kombinerat med upprepade refuseringar av deras ansök ningar till ipikuré, I-sektionens redaktion. Ni är välkomna att söka igen till hösten, fjärde gången gillt(?), lycka till!

NUMMER 4

2010-2011 Festerier Utlandsutskottet tipsar 6 månader i ninjornas land Entreprenör, något för dig? Glasstest Viktigt inför sommaren TEAM2011 Superhjältar Bankers vs Konsulter Sommardrinkar Kreativa I-forum ipikuré tipsar husgruppen Vilken typ av I-are är du? Ett nytt CM är fött Man vs Machine Gadaffi - En riktig wannab-I?

Hur man vinner en budgivning Sveriges nya sedlar - som de borde vara 4 5 6 7 8 10 11 11 12 14 16 17 18 19 20 21 22 23

Hemsida:

www.island.liu.se/ipikure

E-post:

[email protected]

Nästa deadline:

I höst

Ansvarig utgivare:

Joel Nygårds Ordförande Informationsutskottet tel: 073-630 56 72 e-mail: [email protected]

Chefedaktör:

Marcus Nygårds e-mail: [email protected] R

edaktionen Linda Abrahamsson Andreas Algovik Jon Hedström Tobias Kähäri Erik Lind Christopher Nilsson Marcus Nygårds Fredrik Palmér Annie Ström Jonatan Torstensson Nicklas Vedin Pontus Åkesson

Tryckeri:

Strokirk-Landströms

Teknisk fakta: Framsida:

foto: Sidformat 215*280 mm Bildupplösning 300 dpi Linda Abrahamsson Modell: Christopher Nilsson (singel, sökande & desperat)

I-SEKTIONENS HUVUDSPONSORER SAMARBETSPARTNERS

ipikuré 3

4 ipikuré

Festerister

- Ett grävande reportage

text & foto

Andreas Algovik De har spritt sig som en löpeld, de finns i vart och vartannat festeri. Då trycket på platserna i Clubmäs behov, och de blir fler och fler. Frå bara är en stiltrogen fluga.

teriet är så pass högt har I-are helt enkelt varit tvungna att se till andra festerier för att stilla sina festfixar gan är om festfixandet om några år helt kommer att domineras av dessa I-sektionens Bindefelds eller om det Vi känner alla till dem; de snittar ungefär en nykter dag i veckan, går för det mesta omkring i hängselbyxor, är snäppet snyggare än alla andra och verkar inte göra annat än att festa och hänga i Colosseum. Jag talar givetvis om våra älskvärda festerister. Dessa till synes sorglösa individer gör sitt yttersta för att färga studenternas vardag och ser även till att de stundtals glömmer alla bekymmer.

Dessa festerister har traditionsenligt varit grupperade i enlighet med de olika sektio nerna som finns på universitetet, men på senare tid har beblandningen över grän serna blivit alltmer frekvent och en stor del av dessa volontärer har kommit från I-sektionen.

Vi vet alla att bara ett lyckligt fåtal personer får möjligheten att vara med i Clubmäste riet, men en fråga som direkt dyker upp i huvudet är: vad är det som får en utpräglad I-are att söka till en annan sektions festeri? Är det den exotiska känslan av att umgås med studenter utanför sektionen som lockar? Eller kanske faktumet att man redan har tagit sig igenom köttmarknaden som är I-sektionen och letar efter nya jaktmarker? Det finns tyvärr inget enkelt svar på den frågan, varje enskild persons resonemang är i sig ett mysterium, ett virrvarr av invecklat sammansatta tankegångar. Det enda vi med säkerhet kan säga är att det är allt fler som

gör det

, i dubbel bemärkelse.

”[De har] större, MYCKET större!”

- Anonym källa i D-Group om I-ares utvecklingspotential och ledaregenskaper

Vad kan då en I-are tillföra till ett festeri som gör dem så pass åtråvärda? Givetvis har vi de självklara karaktärsdragen en I-are besit ter: vi är vackrare, mer karismatiska och kan framförallt vaska mycket större mängder Dom Pérignon än den genomsnittlige stu denten. Av dessa är kanske den sistnämnda egenskapen den som är mest eftertraktad, då festerister varken behöver vara särskilt anständiga eller vältaliga för att få ligga. Enligt källor – som av förklarliga skäl skall förbli anonyma – är en annan anledning att de outsourcar arbetet till I-are att de har förhoppningen att detta på något sätt skulle påverka deras kassa positivt. Det är ju allmänt känt att I-are kan skapa pengar ur tomma luften. Frågan är bara hur?

Kan det bara vara en ren tillfällighet att så många festerister är från I-sektionen eller är det kanske en självklarhet i form av ett darwinistiskt urval som ger sig till känna? Det tycks dock osannolikt att så många I-are skulle göra det enbart för skojs skull utan att tjäna en krona på det? Nej, jag anar en konspiration. I-sektionen har redan studenter utplacerade i ett flertal andra festerier och håller långsamt på att ta över hela festerist-scenen, allt ifrån obetydliga gasquen-sittningar till kravaller av episka proportioner. Vad är egentligen motivet och vem eller vilka är det som ligger bakom det? Vill man åstadkomma ett monopol, skapa ett festimperium? Är det styret eller kanske klanen Nygårds som har kokat ihop det hela för att utvidga sin inflytandesfär eller en enskild individ som har gripits av hybris? Ett projekt av dessa proportioner skulle kräva synnerligen mycket strategiskt planerande och jag skulle satsa på att det är en grupp människor, att en person ensam skulle klara av det är näst intill en omöjlighet, även om man så skulle vara ordförande för sektio nen. Men vem vet, om det är någon som skulle klara av det skulle det väl vara… (Reds. anm. Andreas försvann av oförklar liga skäl innan han hann avsluta artikeln.)

Utlandsutskottet tipsar: Internships utomlands

text

Emilie Raud Westberg

foto

Katarina Marmolin Att plugga Industriell Ekonomi är en bra grund inför din framtida karriär och att göra praktik under utbild stort vore det inte att JOBBA ut att underskatta.

ningen är ett bra sätt att skaffa sig erfarenheter inför att hamna på en arbetsplats när utbildningen väl är avklarad. Att plugga utomlands är något som många av oss I-are ser som en självklarhet i utbildningen. Men utlandsstudier i all ära; hur omlands? Att komma ifrån sin egen värld och göra något som man inte är helt bekväm med är absolut inte Katarina Marmolin är en I-are som prakti serat utomlands och älskade det. Katarina spenderade sitt tredje år i Grenoble och det fick henne att vilja fortsätta vara ut omlands. Jag träffade henne för att få reda på alla detaljer om hur hon fick tag på sitt internship på Exportrådet i Botswana och hur det gick till när hon var där. Nu för tiden ansöker man på Exportrådets hemsida, men Katarina skickade sin ansökan med en specifik önskan om att få komma till Botswana. Att hon ville just dit berodde på att hon blivit rekommenderad platsen av en tidigare praktikant, även han en I-are. Hon ville också upptäcka Afrika för att kunna se på det som många länder istället för landmassan i söder.

Praktiken i sig var välplanerad. De var två praktikanter på det lilla kontoret och när hon först kom på plats fick hon ett A4 med alla arbetsuppgifter och det antal timmar hon förväntades lägga ner på vardera. Hon jobbade bland annat med en säljkampanj för att få svenska företag att vilja komma in på den afrikanska marknaden, framför allt inom IT, bioteknik, medicin och skogs industrin.

Katarina jobbade 40 till 45 timmar varje vecka, så det blev även en del fritid. Hon kom snabbt in i vardagslivet och på helger na upptäckte hon Botswana. Hon umgicks mest med andra utlänningar; lokalbefolk ningen var svårare att nå fram till. Boendet löste sig på så sätt att hon fick bo i residen set på svenska ambassaden som stängde 2008, samma plats som kontoret låg på. Att bo i Botswana är föga förvånande inte som att bo i Linköping. Landet består till stor del av Kalahariöknen och är mycket torrt. Antalet invånare är ganska lågt och trafiken är inte speciellt hetsig. Staden hål ler hög standard med fina varuhus medan landsbygden består av fattigare områden med hyddor. Lokaltrafiken är inte att lita på och att gå runt ensam i Botswana som ut länning är inte så säkert, så hon skaffade en bil tillsammans med andra praktikanter.

Den här artikeln handlar lite om att visa att ett internship utomlands inte bara är snyggt på CV:t. Det ger en enorm livserfarenhet, personlig utveckling och låter oss använda den kunskap vi inhämtat på vår utbildning i praktiken. Visst går det att plugga projekt ledning men att göra det på riktigt är det enda sättet att faktiskt lära sig.

När jag frågar Katarina hur utbildningen på I-programmet gynnat henne i hennes arbete så trycker hon på den bredd vi får inom ekonomi och teknik; att kombinera dessa är inget nytt för oss och det ger stort för troende hos kunderna. Hon gav ett exempel om en svensk tjej från Handels som fick i uppgift att skriva en rapport med teknik som fokus, och det uppstod problem eftersom hon inte hade någon erfarenhet av det. Vi har stor nytta av vårt analytiska tankesätt och att alltid vilja sträva efter något som är bättre och utanför lådan.

Katarina har tagit med sig mycket från sin tid på Exportrådet, bland annat har hon lärt sig jobba självständigt och även att samarbeta med människor från andra kulturer. Hon fick en hel del säljerfarenhet och lärde sig mycket som den afrikanska marknaden. På ett mer personligt plan så tycker hon att hon blivit lugnare och coolare, hennes självbild har förändrats en hel del.

Är du sugen på att veta mer om att göra ett internship i utlandet? Det går att ordna på många olika sätt. Surfa runt på företags hemsidor eller kontakta dem direkt och ta reda på möjligheterna till praktik som de erbjuder. Du kan också kontakta någon i Utlandsutskottet eller varför inte ta tag i Katarina och fråga mer.

ipikuré 5

6 månader i ninjornas land

text & foto

Samuel Anlér Mitt utlandsår blev på grund av lite skakningar oväntat kort, men tiden och dess upplevelser hade gott räckt till ett helt år i Sverige.

“Vad sägs om en klubb där man blir inlåst i cell, japaner utklädda till monster kommer in skrikandes med jämna mellanrum och alla drinkar serveras i provrör?”

Hela äventyret började med sex veckor hos en värdfamilj i Okazaki. Mina nya föräldrar kallade sig glatt ”Mama-san” och ”Papa san”, drack öl, hade över vänner varje kväll samt insisterade att alla som besökte dem skulle duscha. Det blev grillkvällar med sonens basketlag, festande med familjens vänner, bilturer med dottern och hela tiden envisades de med att kalla mig för ”Herr Brasilienare”. Att bo i en värdfamilj är bland det bästa jag har gjort i min studietid, jag fick upp ett sådant flyt i talet att jag utan problem resten av året kunde diskutera med japaner (vilket självklart alltid blev roligare och lättare efter några öl) och hade galet kul.

En varm oktoberdag, när de första veck ornas språkskola var till ända, anlände jag till Inage och Chiba Universitet. Där bodde jag på 10 kvadratmeter med riskokare, kackerlackor och ett badrum av storlek flygplanstoalett. Som grannar hade jag två svenskar, från Lund respektive Linköping, med vilka det blev många fester, luncher samt bakisnudlar. Vi, samt majoriteten av alla utbytesstudenter, bodde i ”Chiba University International House” vilket var några nedgångna höghus på tio minuters cykelväg från campus. Hyran var billig, bara drygt 2000 kr/månad inklusive vatten, el och Internet och i närheten fanns allt man kunde tänkas behöva, som mataffärer, karaoke, arkadhallar och oändligt många frisörsalonger.

De första stora utmaningarna i mitt nya land var att bli hemma på campus, hitta kurser, skaffa studentkort samt få ett studentvisum så att jag inte skulle bli utkastad ur landet. Efter några turer med japansk byråkrati blev jag van vid att varje ansökan var fylld med märkliga tecken, krävde tio stämplar och högar med godkännanden från diverse personer. Till och med ansökan om gym kort krävde en dryg timmes intervju och fyra formulär. Som tur är japaner otroligt trevliga så det går bra ändå. Dessvärre tar man detta snabbt för givet så när man lämnar landet stör man sig på hur förbannat otrevliga alla är.

Ganska tidigt på mitt utlandsår blev jag erbjuden svartjobb som engelskalärare. Men jag tackade nej, rädd för att få problem med den japanska staten. Att bli utkastad ur landet och aldrig få komma tillbaka kändes som ett alldeles för stort hot för att våga hoppa på. Istället erbjöd jag mig som eng elskalärare för en tjej jag träffat på en av alla utekvällar och som tack bjöd hon mig på kaffe vid våra lektioner. Denna vänskap ledde till många bra saker, som att jag fick vara med på ett japanskt bröllop och lära känna flera av hennes andra vänner varav en nyligen har fött barn.

Japansk gameshow Samuel (i rött i mitten) med sin värdfamilj och några klasskamrater

Sakta men säkert vande jag mig vid alla Japans galenskaper och hoppade in i mitt Tokyo-liv. Utekvällarna, vilka återkom oftare än i Sverige (kanske som ett sätt att hantera kulturkrocks-stressen?) gick till Shibuya och Shinjuku. Och jag måste säga, staden har ett fantastiskt uteliv. Vad sägs om en klubb där man blir inlåst i cell, japaner utklädda till monster kommer in skrikandes med jämna mellanrum och alla drinkar serveras i provrör? En av alla dessa utekvällar ledde till ett framträdande i japansk tv. Som kvällens ”Kyuu-chan” fick jag läsa upp färdigskrivna repliker och köra Diabolo, allting direktsänt. (För er som är nyfikna hittas klippet på YouTube, sök bara på JapanJens.) Mycket annat märkligt var jag också med om under året. Runt jul fick jag jobba som tomte för en japansk familj. Två små rädda flickor fick varsin sparkcykel av en märklig tomte som berättade hur trött han var sedan han färdats ända från Finland för att träffa dem. Jag har varit på kattcafé, deltagit i skolfes tivaler, träffat Meja, poolfestat på svenska ambassaden, besökt Tokyo Game Show och suttit på 40:e våningen i Roppongi med en whisky i handen. Men nu är jag då tillbaka, även om radioaktiviteten med dess fördelar som muteringar och superkrafter lockade valde jag att åka hem. Familj, fru, vänner och jag själv var alldeles för oroliga för att det skulle kännas bra att stanna. Men jag längtar redan tillbaka och kommer troligtvis att få min nästa sushidos i och med en kort semester i juni.

6 ipikuré

Entreprenör, något för dig?

text & foto

Robin Linder, Martin Bergdahl & Mattias Lundstedt Robin Linder, Ii1. Martin Bergdahl, Ii2. Mattias Lundstedt, Ii2. Tre I-are, en vision. Det finns något som driver människor framåt. Det kan vara drömmar, personer man ser upp till eller saker man brinner för. För oss handlar det nog om en kombi nation. Vi har många förebilder och många intressen men framförallt en delad vision om att i framtiden hamna i en position där vi kan förverkliga våra tankar och idéer utan att behöva känna oss begränsade. Vi träffade varandra under hösten 2010 och började snart spåna idéer. När vi träffats några gånger insåg vi snabbt att vi söker livsstilen som entreprenörer. Att skapa och driva sina egna verksamheter, forma och driva idéer i den riktning vi själva väljer är precis det sättet vi vill leva och arbeta på. Denna artikel syftar till att ge inspiration till I-are som vill starta eget.

Finn ett behov

Vi har arbetat mycket med att försöka identifiera behov och problem i vår om givning. Ett problem som vi fann var att studentlitteraturen är alldeles för dyr för en students budget och därför ville vi skapa en affärsmodell som minskade kost naderna för studenter gällande studielit teraturen. Vår slutgiltiga affärsidé blev en prenumerantationstjänst där studenterna skulle prenumerera på sin studielitteratur på halvårsbasis. Vår tanke var att gentemot en månadskostnad, alternativt om studenten ville betala prenumerationen för ett halvår direkt, tillhandahöll vi den litteratur studen ten skulle använda i alla kurser under detta halvår. På så vis slipper studenten själv göra efterforskning kring vilken litteratur som gäl ler i en kurs samt slipper krånglet med att sälja boken efter att den använts klart. Denna affärsidé är enligt våra kalkyler lönsam på sikt men kräver initialt stora kapitalinvesteringar och likaså ett lager. Då vi i egenskap av studenter inte är så kapi talstarka valde vi att ej fortsätta med denna idé. Däremot skulle den fungera perfekt som studentförening. Detta eftersom det finns större möjligheter till bidrag och även betydligt bättre möjligheter till samarbeten med sektioner, institutioner och fakulteter. Om någon är intresserad av denna affärsidé får ni gärna kontakta oss, så kan du/ni få allt vårt material sammankopplat till denna idé. Det är en bra idé och därför skulle det vara kul om någon ville driva den vidare.

Hitta ett bollplank

Att finna en bra affärsidé är enligt oss en process. Därför är det väldigt bra att bolla idén med så många som möjligt. Vi tog kon takt med nyblivna entreprenörer, personer i näringslivet och entreprenörsfrämjande or ganisationer, men även vänner har fungerat som ett viktigt bollplank för oss. När man ska starta företag är det viktigt att se sig omkring och leta efter behov. Vad är för dyrt, vad fungerar inte effektivt, vad skulle tillföra ett mervärde till oss själva? Hittar man väl ett problem eller behov att arbeta med är det bara att köra och se hur långt idén håller. Hur kan vi lösa det här problemet eller tillgodose behovet? För vår del tog det ett tag att komma fram till en idé som vi kunde jobba med, men när den väl fanns där gick det fort. Speciellt under möten med utomstående personer har vår idé sedan vuxit vidare. Så var inte rädd för att kontakta personer för att få feedback, vem vet, de kanske sitter på den där sista pusselbiten som fattas för att affärsidén ska gå ihop? Vi tog chansen att kontakta så många som möjligt som vi vet har gått igenom samma process, att starta upp fö retag, samt besitter kunskap om vad som kan vara värt att tänka på. En viktig sak som vi kan tipsa om är att bearbeta varje möte i efterhand. Vad har egentligen sagts? Vad kan vi använda och vad har vi för nya idéer? Dyker det upp några nya problem eller har vi bara löst ett tidigare? Vår affärsidé fick chans att förändras så pass mycket efter i stort sett varje möte att vi nästan skrev om affärsplanen varje gång. På Internet finns en mängd information. Verksamt.se är en hemsida startad av Bo lagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket, de myndigheter som du behöver komma i kontakt med då du skall starta eget. Denna sida är väldigt informationsrik och lättläst.

Vill du starta företag?

Vi letar för nuvarande efter en fjärde person, så om du har en idé eller bara vill få utlopp för din entrepenöriella ådra, tveka ej att kontakta oss!

Martin, Robin och Mattias

ipikuré 7

8 ipikuré

Glasstest

text

Pontus Åkesson

foto

Annie Ström När solen värmer och kläderna blir både mindre och färre fortplantar sig tanken på glass likt ett rykte om extrapris på eldoradokyckling. Redaktionen begav sig därför mot Bosses glassbar för att testa årets nya smaksensationer.

På färden hölls en intensiv diskussion om vad som var mest inne, (man vill ju inte göra bort sig och ta fel) våffla eller bägare och vem var egentligen Bosse, orsaken till vårt frenetiska cyklande? Frågorna var många och glassabstinen sen hade nått sin kulmen när vi äntligen kom fram till vår destination – Ågatan. När kön minskat lyckades vi få prata lite med en av glassexperterna. Bosse var som vissa av oss redan förutspått grun dare och ägare av Bosses glassbar. Många spännande teorier om denne Bosse gick i kras och redaktionen bestämde sig därmed för att testa glass.

Enligt glassexperten bjöd våren/sommaren 2011 på två helt nya smaker. Cheesecake- lime samt choklad-ingefära. Redaktionen valde att testa den förstnämda och belå tenheten som gick att utläsa ur ögonen på flertalet av redaktionens medlemmar kan tänkas liknas den lycka Jesus kände då han insåg att han gjort vin av vatten. Om det var för att glassen var god eller att det just var sommarens första glass får vi nog aldrig veta då jag valde att inte av bryta den nostalgifyllda stund som uppstått. Den konstigaste smaken Bosses hade att bjuda på var en glass gjord på saffran. Redaktionen valde att inte testa denna på grund av att associationerna till fö regående vinterhalvår skulle kunna bli alldeles för starka. Det var en försmak på sommaren vi ville åt. Inte mer snö. Däremot testade vi matchvinnaren, den ge nom tiderna oslagbara ettan, marängsuisse. Då detta var föregående somrars storsäljare var förväntningarna skyhöga, något som tyvärr mynnade ut i en besvikelse. Ord som ”Inte är den här..”, ”Den var god men..” och ”Smakar artificiell banan” fyllde luften. När alla var mätta och belåtna beslöt vi oss för att designa en egen glassmak och framföra förslaget till våran nyfunna vän ”glassexperten”. Efter långa diskussioner kom vi fram till att en glass med smak av umami vore spännande. För er som inte vet vad umami är kan vi upplysa er om att det är en den femte smaken som vi människor kan uppfatta. En smak som varken är salt, sur, söt eller besk.Tyvärr blev våran nyfunna vän inte alltför exalterad när vi delgav henne vårt förslag. Till stor del på grund av att vi råkade nämna att det kan smaka lite som buljong . Redaktionen fastslår dock att marknadsföringen av en relativt okänd smak skulle kunna bli riktigt lyckad.

Redaktionens test Glassorter

Pecan/Marshmallow

”Pecan, alltid ett säkert kort!”

Jordnöt

”Helt klart topp två!”,”Jag är allergisk”

Marängsuisse

”Inte är den här..”, ”Den var god men...” ”Smakar artificiell banan”

Lakrits

”Svalkande i solskenet.”

Cookiedough

”Himmelsk!”

Blodapelsin

”För söt.”, ”Sliskig”, ”En glass man helst vill slänga.” ipikuré 9

Viktig information inför sommaren

text

Jon Hedström Kära I–are och alla andra som har haft turen att tillhandahålla ett exemplar av ipikuré, hjärtligt väl nu uppmana känsliga läsare att fort korridorerna. I artikeln kommer föl anledningen till att Linköpings mil i hatten, för nu blir det åka av!

komna till den del av tidningen som på ett effektivt sätt ska rasera alla era sommarromantiseringar. Vi vill sätta läsa eftersom vi gillar skolan som bäst när melankolin ligger tung i jande ämnen att avhandlas: varför en I–ares sommar aldrig kommer att bli lika glamorös som en fil-fakares, jöförkämpar älskar sommaren samt vilka av världens vattendrag som hyser redaktionens favoritdjur. Håll

I-arens sommar

Varför kommer I-arens sommar inte bli lika bra som fil-fakarens? Vi är smartare, snyggare och har i de flesta fall rikare föräldrar. Vid en första anblick skulle man kunna tro att sommaren är vår att erövra, tyvärr är så inte fallet. Eftersom teknologer i allmänhet och I-are i synnerhet faktiskt är produktiva och dessutom är måna om meriter till framtida arbeten, betyder som maren rätt och slätt arbete.

Detta i kombination med de jobb I-aren vill ha när han/hon är examinerad (oftast på ett eller annat sätt förknippat med industri, bank eller konsult) gör att sommarjobbet ger två valmöj ligheter; antingen i kassan på Nordea, eller i en industrilokal som får Skytte-C att framstå som ett kungligt palats. Dessutom visar det sig att de nya ”kollegorna” är barn- och fritid studenterna från gymnasiet, vilket gör att all konversation som inte handlar om sprit, cigg eller bröst är uteslutet.

Allt detta klarar sig fil-fakaren ifrån på grund av det simpla faktum att denne från början inte klarat av att få ett sommarjobb. Därför kom mer sommardrömmen att bli fil-fakarens och fil-fakarens endast.

Redaktionens analys är att om man vill ha ett gött sommarlov bör man konvertera till filoso fiska fakulteten, eller i värsta fall HU. Det absurt orättvisa i att ”studier” på dessa ”högre” utbild ningar berättigar till extremt oförtjänt semester kan verka demoraliserande på den bäste av I-are. Vi vet. På redaktionen var vi uppgivna, näst intill apatiska tills vi läste Vårdförbundets hemsida. Ingångslönen för sjuksköterskor ligger för närvarande inom spannet 20 000 till 22 000 kronor. Alltså per månad. Vi ses i höst!

Linköpings miljö

Då var vi framme till andra delen i artikeln, nämligen den som handlar om Linköpings miljö. Under sommaren, då de flesta av oss åker till födelseorter, jublar alltså linköpings miljöaktivister. Anledningen till detta är enkel, dock krävs lite förkunskaper inom växthusgaser.

Både kväve och metangas hör till de gaser som aktivt bryter ner ozonet. Dessa gaser utsöndrar alla människor, approximativt så mycket som en halv liter per dag. Om vi räknar med att det finns 20 000 verksamma studenter på vårt eminenta universitet, innebär det att det varje dag släpps ut 10 000 liter ozonfrätande gaser. Under de månader (vi räknar två och en halv månad studentfritt) vi studenter är annorstädes sparar alltså Linköping in häpnandesväck ande 750 000 liter växthusgaser, vilket ger skogsmullarna något att jubla över.

Detta faktum kan också vara kul att tänka på då du, under resten av året, öppnar sovrumsfönstret för att få lite ”frisk” luft på kvällen.

I en sjö nära dig.

Redaktionens favoritdjur

Slutligen är vi framme vid ”yours truly’s” favoritdel av artikeln, nämligen den om vatten levande djur. Redaktionens favoritdjur är utan tvivel sjöodjur. Dessa magnefika varelser finns över hela jorden, här nedan följer en liten snabbguide om de viktigaste attributen hos sjöodjuren.

Sjöodjur kommer i flera olika former och storlekar, de finns över hela världen, men tros alla vara besläktade. Sjöodjurets livslängd är svårbestämd på grund av att ingen har hittat ett dött exemplar (gissningsvis är de odödliga). Sjöodjurets favoritfärg är pupiller hos en nyskrämd människa, svart, och favoritkatastrofen är entydigt bestämd till melodifestivalen 2011. Favorithobby är såklart att gäcka människor genom att visa sig då ”kameran är kvar i bilen”.

Redaktionens favoritsjöodjur är självklart vidundret från Östersund, storsjöodjuret (inte Charlotte Kallas framtänder). Det kan tyckas att vi är lite väl patriotiska när vi väljer att älska detta monster men som vi ser det är det antingen ABBA eller storsjöodjuret som är Sveriges största landssymboler och vi tänker därför göra allt i vår makt för att utöka östersundmonstrets fan–club. Precis som sina släktingar har storsjöodjuret aldrig fångats på en trovärdig bild men vi hoppas och tror att denna sommar kan bli året då myten bekräftas. Vår uppmaning blir därför att ta med en kamera till Östersund (om du får ledigt från jobbet) och sitta redo med kameran 24/7. Det finns dessutom uppgifter om att baljan kommer flytta till Storsjöns kust för att sälja sitt fantastiska kaffe, vilket underlättar 24/7 vaktandet.

PS. alla uppgiftslämnare har valt att vara anonyma men ansvarig utgivare garanterar san ningshalten i artikeln. DS.

10 ipikuré

TEAM 2011

text

Christopher Nilsson Den 28-29 september arrangeras TEAM2011 och förhoppningen är att slå antal utställare förra året, vilket uppgick till drygt 70 företag. TEAM är arbetsmarknadsdagarna som ar ekonomföreningen Där erbjuds, utöver den stora mäs för att ta reda på mer.

rangeras av både I-sektionen och tillsammans. san, inspirerande gästföreläsningar, företagspresentationer, simulerade arbetsintervjuer, CV-granskning och mycket mer. Vi gjorde en kort inter vju med projektledaren Anna Westin

Vad skiljer TEAM2011 från tidigare TEAM-dagar?

– Att vi satsar på att kunna erbjuda flera utställare till våra studenter och att det finns intressanta saker för alla årskurser samt att företag från alla inriktningar är representerade.

Varför ska man gå på TEAM2011?

– För att prata och skaffa sig en egen upp fattning om företag som kan tänkas bli din framtida arbetsgivare.

I november tillsattes staben och övriga kommittén sattes ihop i början av februari, totalt är de 17 personer som jobbar hårt med att sy ihop TEAM2011 så bra som möjligt.

Vad kan man ränka med att få ut, som student?

– Nya kontakter, att utvecklas i intervjusi tuationer samt en bättre uppfattning om intressanta karriärmöjligheter.

Vilken är den bästa frågan att ställa till ett intressant företag?

– Oj det är en svår fråga, frågan man först ska ställa sig själv är vad man vill ha ut från företaget och utifrån det vinkla frågorna. Ex empelvis vilka utvecklingsmöjligheter som finns, vilken företagskultur som råder samt vilken slags kompentens som efterfrågas.

Vad får man absolut inte missa?

– Alla spännande gästföreläsare och före tagspresentationer och möjligheten att få prata med flera av Sveriges mest framträ dande företag.

Vad gör man på TEAM som yngre stu dent, ett eller tvåa?

– Passa på att prata med företag om som marjobb och intership och ta reda på vad man som I-are kan göra efter examen. Alter nativt passar man på att träffa nya studenter genom att jobba och då får man gå på den avslutande banketten (och självklart hinner man kika in mässan också)!

Du är en superhjälte!

text

Christopher Nilsson

grafik

Natalié Schnelzer Du är bra, just du som läser det här är jävligt bra. Du är bra därför att du är I-are, du är bra därför att du nog är ganska smart, lite snygg och stolt också. Oavsett om du blivit helt indoktrinerad i I-sekten eller inte så är det ett rent faktum att du kom in på utbild krafter som kan ta dig till oanade höjder om du väljer att utnyttja dem.

ningen, en bedrift i sig. Under din studietid kommer du att utveckla superkrafter,

drivkraften

– du ska framåt, framåt, framåt! Du vet vad du vill, vad du kan och vart du ska. Din drivkraft kommer att ta dig dit du vill. Tony Stark byggde en minireaktor för att överleva i Iron Man, din reaktor (av annan typ än Fukushima) består av två staplar, en i grönt en annan i gult.

the looks

– alla kanske inte har utseendet medfött men det är något speciellt med en I-are, lite fylligare lejonman eller mer välsvarvade former. Om du mot förmodan inte anses som en ”åtta” på beachen kommer du ändå att ha en egenskap som enkelt väger upp för bristande estetik – pengar!

ipikuré står inte för någon form av ersätt ning gällande personskador eller motsva rande vid eventuella flygförsök.

MasterMind

– under din tid på I-linjen kommer din hjärna att utvecklas till ett analysmaskineri utan dess like. Det kan handla om produktionsproblem hos ett stort industriföretag, en ny produktportfölj för ett läkemedelsföretag eller att analy sera en investering. Du fixar det, bara du litar på din egen hjärna. Framförallt kan du med framgång analysera ett potentiellt kvart-i-tre-ragg, rejält berusad. Skam kontra nöje? Lita på… ”magkänslan”, det kommer bli bra.

ÖdMjUkhet

– den kanske viktigaste egen skapen I-aren lär sig under sina fem år är att vara ödmjuk mot studenter från andra program. I det framtida arbetslivet fås stor nytta av denna ”superkraft”.

ipikuré 11

Bankers vs. Konsulter

text

Marcus Nygårds För er som inte känner till stridigheterna mellan bankers och konsulter vill vi hänvisa till klippet ”Damn it feels good to be a banker” på YouTube, innan ni läser vidare. ipikuré har fattat stort intresse för denna batalj och har därför valt att gräva lite i frågan. Stämmer det att bankers bara leker i Excel? Är konsulter sjukt ineffektiva? Vem får alla brudar? För att hitta svaren har vi intervjuat en konsult och en banker, samt grävt fram lite eget stoff.

Namn:

Pär Djurberg

Ålder:

36

Banker

Examensår från LiTH:

2002

Arbetsplats och position idag:

Clariden Leu AG. Jag jobbar i en grupp som heter ”Business and Model Analysis”. Vi är en Quant-grupp som jobbar med värdering av derivat. Dessa derivat är komponenter i struktu rerade produkter som vi emitterar och sedan ”

market makear”

på börsen.

Hur länge har du arbetat som inom finans?

– Jag har jobbat inom finanssektorn sedan min examen 2002. Mellan 2002 och 2006 jobbade jag som finanssystemskonsult med systemet "Sungard FRONT ARENA".

Sedan 2006 jobbar jag på banken Clariden Leu i Zurich.

Finns det något som du skulle vilja ändra med din arbetssituation?

– Nej, jag trivs väldigt bra såväl med mina arbetsuppgifter, min arbetsmiljö och mina arbetskollegor. Självklart har jag både roliga och mindre roliga uppgifter, men så tror jag att det är inom de flesta jobb. Huvudsaken är att de roliga uppgifterna överväger och att jobbet känns utmanande och utveck lande.

Kan du beskriva hur en vanlig dag på jobbet ser ut?

– Det är svårt att ge en generell beskrivning då olika dagar skiljer sig väldigt mycket åt. Även om vi är en quant-grupp implemen terar vi inte våra egna värderingsmodeller. I första hand försöker vi använda modeller som finns i vårt handelssystem. Om de inte räcker till använder vi värderingsbibliotek som vi integrerar i handelssystemet.

Vår grupp ansvarar i stort för att dels va lidera och testa hur olika modeller beter sig för olika typer av produkter och dels hur olika derivat beter sig med olika värde ringsmodeller under olika marknadsscena rier. Om vår handelsavdelning vill emittera strukturerade produkter som innehåller derivat som vi tidigare inte handlat tittar vi dels på värderingen av dessa derivat och dels på hur derivaten uppför sig. Typiska frågeställningar vi jobbar med: • ”Vilket modell bör användas för just den här typen av derivat?” • ”Hur beter sig det här derivatet i olika marknadssituationer?” • ”Är grekerna stabila och om inte hur kan vi få dom stabila?” • ”Är värderingsmodellen som är inbyggd i handelssystemet marknadsstandard, är den stabil, är den korrekt implementerad?” Inom vår grupp fokuserar olika personer på olika "asset classes" och jag jobbar främst med Equity-derivat. Då vi är en liten grupp får dock alla en bra insikt även i andra områden (til exempel räntederivat och commodity-derivat). Att få se hela spektru met av asset classes som banken handlar är väldigt stimulerande.

Hur mycket har du i lön?

– Tillräckligt...

Hur många timmar arbetar du under en genomsnittsvecka?

– Cirka 40-45 timmar per vecka.

Vad gjorde att du valde just finans branschen?

– Efter att ha läst I-linjen med inrikting på data och finans kändes det som ett naturligt val för mig att börja jobba med finanssystem. Genom det fick jag möjlig heten att jobba med mycket av det jag läst i Linköping. Att jobba utifrån systemsidan gör också att man får en väldigt bra över blick av alla processer inom en handelsor ganisation hela vägen från Front Office till Back Office.

I min nuvarande roll jobbar jag väldigt Front Office–relaterat och mer funktionellt än jag gjort tidigare. Jag programmerar fortfarande en del men inte lika mycket som tidigare och inte heller på en lika teknisk nivå som tidigare.

Hur mycket semester har du haft sedan examen?

– Cirka 5 veckor per år.

Hur ser du på relationen mellan kon sulter och personer som arbetar inom finans, finns det några spänningar i arbetslivet?

– Inget jag stött på.

Hur stor nytta har du har av det du lärde dig under skoltiden?

– Väldigt stor nytta, både fran mattekur ser, datakurser och finanskurser. Flera av böckerna fran universitetet åker fram lite då och då.

Vilken färg har din favoritkostym?

– Tack och lov behöver jag inte ha kostym på mig på jobbet...

Många av oss här på I hamnar efter examen antingen som konsult eller inom finansbranschen. Den allmänna uppfattningen är att dessa två är motpoler som tar ut varandra och att något speciellt tycke de två emellan är svårt att hitta. Detta har även börjat avspegla sig i valet av kläder. Som ni vet klär man sig som regel i kostym efter examen (kanske är även det en myt?), men beroende på vilket yrke man har är det viktigt att har rätt färg på kostymen. Naturligtvis kommer den oavsett färg vara svindyr men det gäller att hålla sig på rätt ter ritorium. Bankers klär sig ofta stilrent (stelt?) i svart, medan konsulter är lite mer avslappnade (eller bara slappa?) och ses ofta i icke-svart kostym, med grå som favoritfärg. Som konsult gäller det dock att inte bli för ljusgrå, och absolut inte revisors-brun. Självklart är det inte bara kostymfärgen som skiljer de två branscherna åt, men vi låter er själva forma en uppfattning av vad som är bäst och passar istället på att publicera lite skön statistik om I-alumner.

Namn:

Andreas Lundmark

Ålder:

34

Konsult

Examensår från LiTH:

2002

Arbetsplats och position idag:

Senior projektledare, The Boston Consulting Group

Hur länge har du arbetat som kon sult?

– Sedan slutet av 2005. Jag var ett par år inom telekomindustrin innan jag började som konsult på BCG. Jag har varit nästan tre år i Stockholm och tre år på BCG:s kontor i Moskva, där jag jobbade mycket i Ryssland och Ukraina. Jag återvände till Stockholm i höstas.

Finns det något som du skulle vilja ändra med din arbetssituation?

– Jag tror inte jag skulle vilja ändra på något dramatiskt. Jag tycker jag har en väldigt bra mix av vitt skilda arbetsuppgifter – coacha mina projektteam i problemlösning och leda projekt, mycket interaktion med klienten vi jobbar med tillfället, driva nya möjligheter till projekt med nya och existerande klienter till exempel. Jag jobbar också aktivt med rekrytering, specifikt mot ingenjörsskolor och LiTH. Ibland skulle det vara skönt att kunna und vika de värsta topparna i arbetstid kanske. Periodvis begränsar jag resandet eftersom jag inte är ett stort fan av att bo på hotell, men man kan styra sitt resande lite som man vill – mycket eller lite.

Kan du beskriva hur en vanlig dag på jobbet ser ut?

– En vanlig dag blir svårt eftersom det brukar variera ganska mycket. Om det är måndag har vi frukost och sedan möte med den utökade ledningsgruppen i Stockholm för att gå igenom vår ”leads-pipeline” och se var vi hur fokusera på att utveckla dem till projekt. Sedan sitter jag ned med projekt teamet och går igenom var vi står i projektet och vad vi ska fokusera på i veckan. Sedan ska det koordineras med klienten – möten, presentationer, data, arbetsplatser om vi ska sitta hos klienten etc. Eftersom jag också jobbar med rekrytering kommer jag förmodligen också ha något med det att göra – eventplanering till exempel.

Hur mycket har du i lön?

– Jag tjänar mycket bra redan innan bonus, mer än vad jag hade kunnat föreställa mig när jag gick i Linköping. Kanske är I-arna från Linköping väl modesta?

Hur många timmar arbetar du under en genomsnittsvecka?

– 55-60 timmar. Jag tror att det är svårt att hålla ett högre tempo under en längre tid. Jag undviker helger av princip. I början hände det dock till och från ska jag villigt erkänna, mest för att man inte har lärt sig prioritera sin tid och inte prioriterar bort saker.

Vad gjorde att du valde just konsult branschen?

– Jag blir lätt uttråkad, har väldigt breda intressen, är extremt nyfiken, gillar utma ningar och att lära mig nya saker. Dessutom har jag väl ett behov av att jobba med män niskor. Jag tror att det ledde mig hit – det är i alla fall det som fått mig att stanna.

Hur mycket semester har du haft sedan examen?

– Vi har sex veckors semester på BCG i Stockholm och i Moskva hade vi fem. Jag brukar ta alla, eller rättare sagt, vi blir nästan tvingade att ta alla. Några år har jag fyllt på med tjänstledighet för att kunna göra längre resor.

Hur ser du på relationen mellan kon sulter och personer som arbetar inom finans, finns det några spänningar i arbetslivet?

– Haha, jag upplever inga större spän ningar alls. Mina kompisar från Linköping som hamnade inom finans sitter nästan alla mer på trading och sales än just M&A. Dessutom bor de antingen i Zurich eller London – det kanske har minskat friktionen oss emellan. Vi har sällan några direkta professionella relationer med investmentbankerna. Men de finns ofta med som finansiella rådgivare i transaktioner där vi jobbar som strategiska rådgivare till riskkapitalbolag. Ofta har de en mer positiv syn på caset eftersom de ofta får sin fee enbart om transaktionen går igenom. Vår incitamentsstruktur gör att vi kan vara mer "neutrala" – vi har inget eller väldigt litet egenintresse i den typen av fall.

Fördomen är väl kanske att bankers (om vi nu pratar M&A och Corporate Finance) är lite smala i sin världsåskådning och gärna vill kränga... och kanske lite mer drivna av pengar än vad vi är, om man vill vara elak. Storbankerna slår mig också som lite av fa briker, vi är små i jämförelse så varje enskild individ är väldigt viktig hos oss.

Som konsult vill jag gärna tro att man kon fronteras med problem och frågor med en mycket större spännvidd än inom banking – det tycker jag själv ger väldigt mycket.

Hur stor nytta har du har av det du lärde dig under skoltiden?

– Förvånansvärt mycket faktiskt. Jag jobbar mycket med telekom- och teknologisektorn, så mina kurser från systeminriktningen kom mer till pass förvånansvärt ofta. Program meringen och finanskurserna gör att excel modelleringen förmodligen kom ganska enkelt. Corporate finance är också väldigt användbar. Ibland önskar jag att jag var lite bättre på just redovisning, fast det är ganska trist egentligen. Alla kurserna de sista åren som knöt ihop allt man lärt sig tidigare, som Strategisk planering och IFP var bra. Helhetstänket är A och O i mitt yrke.

Slutligen, vilken färg har din favorit kostym?

– Jag har en mörkblå från Rose&Born som jag gillar mycket och har lite för ofta.

FöRSTA ANSTÄLLNINg INOM ARBETSOMRåDE Finans: 7,9 % Konsult: 30,0 % SLUTBETYg VID ExAMEN 3,0-3,5: 5,0 % 3,6-4,0: 49,3 % 4,1-4,5: 33,6 % 4,6-5,0: 8,6 % TID FöR FöRSTA ANSTÄLLNINg > 6 månader innan examen: 10,6 % 3-6 månader innan examen: 18,3 % 0-3 månader innan examen: 38,7 % 0-3 månader efter examen: 26,8 % Ännu oanställd: 0,0 % INgåNgSLöN VID FöRSTA ANSTÄLLNINg 20001-25000: 15,0 % 25001-30000: 59,3 % 30001-35000: 10,0 % 35001-40000: 10,0 % >40001: 5,0 % ipikuré

I-ste, i sektionens färger och allt

14 ipikuré

Sommardrinkar

text & foto

Linda Abrahamsson Varma sommardagar vill man bara drömma sig bort till en exotisk strand och slappna av med en paraplydrink i handen.

Därför tipsar ipikuré om härliga sommardrinkar som kyler under heta dagar eller värmer då man bara vill glömma regnet. Ett antal frivilliga personer har varit med i testpanelen och provat drinkarna samt gett betyg och några kommentarer.

I-ste Ingredienser (10 personer)

1 kruka mynta 2 limefrukter 5 tsk Earl Grey teblad eller 3-4 st Earl Grey tepåsar En liter kokande vatten 0,5-1 dl socker Saften från 1 citron 30 cl mörk rom Tre msk limesaft, pressad

Tillagning

1. Grovhacka myntan och skär limefruk terna i små bitar. Fördela mynta och lime i isformar. Fyll upp med vatten och frys in. 2. Låt tebladen eller tepåsarna dra i max 5 minuter.

3. Rör i socker efter smak. Låt svalna i rumstemperatur.

4. Tillsätt citronsaft efter smak (det går även bra att köpa en liter färdigt iste med citronsmak och man hoppar då över steg 2-4). 5. Blanda iste och rom. Smaka av med limesaft. Ställ i kylen.

6. Fördela isen i glasen och fyll upp med iste.

”Denna drink hann t estpanelen aldrig t efter föregående drink ar spenderade sin tid med att ta sig in och ut ur under stupröret bredvid fönstr tecknads lägenhet via et. True story!” esta då de

En helt vanlig båljävel HawaIE Ingredienser (10 personer)

En flaska vitt vin (75 cl) En flaska fruktsoda (1 l) En dl limejuice En halv liter hallon En halv liter björnbär Gin eller vodka (mängd efter önskad fylla, för salongsberusning, ta 10 cl, för klassisk fjortisfylla, ta hela flaskan) Massvis med iskuber

Tillagning

1. Blanda vin, soda och juice i en stor bål eller skål. 2. Häll i hallon och björnbär.

Ingredienser (10 personer)

Fyra passionsfrukter En halv vaniljstång En halv färsk ananas Tio st jordgubbar Två liter apelsinjuice Vodka, 4-6 cl per person (eller mer om man föredrar det)

Tillagning

1. Dela passionsfrukterna och gröp ur kärnorna i en bunke. Snitta vaniljstången på längden och skrapa ur vaniljfröna med hjälp av en kniv. Lägg också i vaniljstången. Skala ananasen, ta bort den hårda stocken i mitten. Skär ananas och jordgubbar i små tärningar.

3. Spetsa med spriten och lägg i massor av iskuber. 4. Servera i halvhöga eller höga glas.

”4 av 5 toast om jag blir full Luktar gott, smak bären smakade sprit.

” , 2 av 5 annars. ”Fruktigt och somrigt ”

2. Häll på juicen under omrörning. Se till att vaniljfröna blandar sig ordent ligt med juicen. Juicen kan med fördel stå någon timme före servering så att vaniljen och passionsfrukten ger ordenlig smak.

3. Plocka ur vaniljstången och servera drinken i höga glas med iskuber, toppa med frukttärningarna och vod kan. Rör om och servera.

”Asgod! Smakade riktigt nic e! Betyget är taget som ur luften, luften tar mig i vingarna, fly ”Mycket go d, 5 av 5! ” ”Man blir verkligen glad en” En helt vanlig båljävel, men en god sådan! HawaIE - bästa drinken tills nästa års upplaga av festen kanske?

ipikuré 15

Kreativa I-forum

text, grafik & färgpalett

Christopher Nilsson 28:e mars hölls I-forum. En möjlighet för alla I-are att dela med sig av sina tankar och idéer angående sektionen. Styret hade valt ut några diskussionsämnen som de ansåg viktiga, bland annat I-prylen, ESTIEM och I som varumärke. Deltagarna var synnerligen kreativa och flera utmärkta förslag kommer, enligt säkra källor, inte att genomföras. ipikuré har dock undkommit styrets nordkoreanska censur och presenterar för er godbitarna från I-forum.

I som varumärke

Efter att hela Linköpings tekniska högskola har drabbats av mindervärdeskomplex gen temot mer ”internationellt starka” univer sitet har turen nu kommit till oss. Rädslan att vara nummer två är stor efter att vissa medier har publicerat en lista med ingångs löner, där Lunds motsvarighet till Industriell Ekonomi hamnar före vår ärade I-sektion. En av diskussionspunkterna handlade om en officiell slogan, till exempel: ”Officiell VD leverantör sedan 1969”, ”Geek today, your boss tomorrow”, ”Probably the best educa tion in the world” eller ”Managing Business and Technology”. Det här skulle i sådant fall exponeras på exempelvis tröjor eller genom att utlandsstuderande agerar ambassadörer för I-sektionen. Vissa tror mer på att ”be tygshets, press och orimliga krav under en längre tid” skulle ge mer impact än vand rande reklampelare. ipikuré delar denna åsikt. Däremot faller idén om att skicka exklusiva I-prylar till utvalda presumtiva studenter oss helt i smaken. Mera mutor! Avslutar med: ”Inspirationsföreläsning med sloganhjärntvätt, Roland får orera och motivera”, hämtat ur anteckningar från I forum.

I-sabeln.

ESTIEM

Det ska erkännas att varken skribenten eller 85 procent av deltagarna visste vad ESTIEM egentligen var för något innan diskussionen tog fart. När det sedan visade sig att de an ordnade ”activity weeks” och ”beer festivals” ryckte det till i levern hos fler än bara CM. Heta önskeresmål med ESTIEM verkade vara varma och exotiska, billiga länder, till exempel Turkiet eller någon schyst gammal fransk koloni. Intresset för att åka skulle öka vid mer marknadsföring och kortare arrangemang, till exempel en weekendresa. Som marknadsföring föreslogs att Tommy Körberg gör en ESTIEM-sång!

Disclaimer:

ESTIEM ordnar inte enbart fester för I-are runt om i Europa. De har seriösa event också, för de som önskar stimulera sig intellektuellt.

”Alkohol-I-serad”

Alumniutskottet anordnar idag arrangemang främst riktade mot alumner för att behålla kon takten med dessa, vilket inte är hållbart i längden då alumnerna själva skulle kunna anordna I-pubar, klassåterträffar eller mingelkvällar. Det i sin tur ger alumniutskottet mer resurser till att inhämta kunskap från alumnerna och föra den till oss studenter i form av föreläsningar eller mentorskapsprogram. Till er blivande alumner vill vi föra fram att det finns önskemål om att alumniföreningen ska anordna regattor och golftävlingar i framtiden. Namnförslagen till föreningen var något kreativa, om missbruket av bokstaven ”i” räknas som kreativt: ”I i tiden”, ”I-are”, ”Ilumni”, ”I-Alumn”, ”I-sektionens alumniförening” (vissa tog I-forum seriöst), ”Alkohol-I-serad” (CM:s förslag), ”I-nsnöad”, ”I-sektionens kamratfören ing”, ”I-sekten”, ”I-gåsen”, ”I-lskna”, ”cIrcus”, ”Stofil”, ”Old-I:s but gold-I:s” och ”Illuminati”.

“Av din förvuxna bambi-kopia får du både kött och en fin trofé!”

I-prylen

Ett av de diskussionsämnen som fick deltagarna att vara lika kreativa som barn fullproppade med LSD var I-prylen. Tanken med I-prylen är att varje I-student som tar examen ska få något av värde som bevis för sitt slit, något att vara stolt över tillsammans med andra I-are. Av de mer ”seriösa” förslagen, direkt hämtade ur en profilföretagskatalog, nämns penna, pennställ, skrivbords klocka eller hålslagare. ipikuré fastnade snarare för förslagen som handlade om djur. Det förslag som stod ut mest av dessa var hjortfarmen (förlagd till grönområdet bakom C-huset). Varje I-are skulle med det här förslaget erhålla en egen kronhjort vid examen, eller rättare sagt en I-musköt att skjuta den med! Detta skapar en hype kring studietiden vid Linköpings universitet få universitet kan matcha. Av din förvuxna bambi-kopia får du både kött och en fin trofé! Huvudet stoppas upp och hängs på kontoret. I-sektionen betalar. Bubblare: Sabel för sabrering av champagneflaskor (eller att fäktas med), en segelbåtsmodell med gravyren ”jag hatar segling, men I-are har alltid medvind”, ett fint årgångsvin som öppnas vid en återträff flera år senare, eller varför inte en oljemålning föreställande Joakim von Anka?

Skjut, stoppa upp, häng på väggen, respekt.

ipikuré tipsar husgruppen

text & bild

Nicklas Vedin, scx.hu, residence.se

Ett I-hus. Ett hus bara för I-are. De senaste decennierna har tanken på detta tilltalat otaliga sektionsmedlemmar och cirka vart fjärde år har frågan också varit uppe till debatt på något sektionsmöte. Vi I-are kan helt enkelt inte nöja oss med ett par små mediokra ytor att umgås på: vi vill ha någonting som bättre uppfyller våra komfortkrav och som visar vår upphöjda status i studentlivet. Trots denna välbefästa önskan har tyvärr varje försök att lösa situationen slutat i fiasko. Efter att även initiativet på det förra höstmötet runnit ut i sanden finner nu ipikuré måttet rågat och har bestämt sig för att ge husgrup alternativ på passande boningar och deras respektive för- och nackdelar.

pen lite hjälp på traven. Då det största problemet tycks vara att hitta en lämplig lokal har ipikuré nu sammanställt ett par

Slottet i Versailles

Detta magnifika byggnadsverk började uppföras år 1624 och byggdes sedan ut och förbättrades under nästan 100 år. Av de framtagna alternativen är också Versailles slott det som bäst tillfredsställer I-arens krav på elegans, och med sina 700 rum kompenserar det även för alla år som I-sektionen fått trängas på alltför liten yta.

Utöver ovanstående är följande positiva attribut ytterst intressanta: ägorna innefattar åtta miljoner kvadratmeter park och trädgård, 55 fontäner och dammar och slottet ligger mindre än två mil från metropolen Paris. Såväl festsugna som sportintresserade I-are bör alltså få sitt lystmäte.

Det mer problematiska med detta förslag är att lokalen ligger relativt långt från Linköping och att den för stunden inte är till salu; det sistnämnda tror dock ipikuré att husgruppen bör kunna överkomma med hjälp av ett rimligt bud och en mindre lobbyverksamhet.

Slottet i Versailles - en imponerande byggnad, dock kanske lite väl avlägsen?

Linköpings slott

Ett något blygsammare alternativ än Versailles slott är den lokala stoltheten Linköpings slott. Med sin snart tusenåriga historia, många mäktiga residenter och försvarliga storlek är det anrikt och torde erbjuda tillräckligt med plats. Hursomhelst så kompenserar slottet ifråga alla sina brister genom sitt läge; gångavstånd från universitetet och krypavstånd från Ågatan bäddar för mycket användande och episka mellanfester. Inte heller detta slott är för närvarande utbjudet på marknaden men liksom i Versailles-fallet är ipikuré övertygade om att detta bara är en fråga om rätt pris och rätt köpare.

Linköpings slott: borta bra men hemma bäst.

Ållonö slott

Slutligen vill ipikuré också uppmärksamma Ållonö slott som är ett romantiskt och vackert slott beläget ett par stenkast från Bråviken nordost om Norrköping. Slottet erbjuder dryga tusen kvadratmeter yta enbart i huvudbyggnaden och en 15 hektar stor park.

Som komplement till ovanstående har slottet en grävd kanal fram till den egna bryggan och eget stall med ridbana. Slottet är också omgivet av vackra lövträd och hagar som bör förstärka den naturfrälsta I:arens intresse. Husgruppen bör också vara intresserad av att veta att detta sistnämnda slott för närvarande är till salu och att det därför inte krävs mer än en försumbar penninginsats för att erövra detta sköna barockbygge.

Ållonö slott: rosa men ack så mycket vackrare än de IT-studerandes overall.

Slutsats

Sammanfattningsvis har tre magnifika byggnader föreslagits som I-sektionens nya hemvist. Alla tre alternativ har potential att lyfta sektionen till nya höjder samt informe ra Linköpings studentliv om vår verkliga sta tus. Nu återstår enbart en prioriteringsfråga. Föredrar vi I-are att ha ett närbeläget eller spektakulärt hus? Vill vi ha mellanfester eller banketter i spegelsalen? Orkar husgruppen genomföra en lobbyingkampanj?

Nu när ipikuré gjort större delen av husgrup pens jobb åt dem förväntar vi oss svar på de ovannämnda frågorna och en snabb lösning på Linköpings finaste studentsektions pin samma lokalbrist. Förslagsvis bör ett extra sektionsmöte vara inkallat inom en vecka efter detta nummers publicering.

ipikuré 17

18 ipikuré

Vilken typ av I-are är du?

text

Annie Ström Vi I-are är inte bara många, utan också olika när det kommer till både sätt och utseende. Trots detta tror sig ipikurés redaktion kunna urskilja tre stereotyper som är aningen mer represenerade än andra. Här är tes du är.

tet som talar om vilken typ av I-are

1 Varför valde du I?

a) Det kändes som den bäst lämpade utbildningen för att ta mig dit jag vill i framtiden.

b) Jag ville ha en utbildning med hög status men kom inte in på KTH.

c) Det har varit min dröm sedan barns ben.

2 På helgen gör du?

a) Planerar inför kommande veckan. Det krävs lite pusslande för att hinna med maximalt antal lunchpresentationer och företagskvällar.

b) Festar och glömmer allt som har med sko lan att göra. Man lever ju bara en gång.

c) Jobbar med sektionen, precis som alla andra dagar.

3 Hur skulle du beskriva ditt sektions engagemang?

a) Jag skulle hellre ägna tid åt annat, men sektionsengagemang ser bra ut på CV:t.

b) Relativt obefintligt. c) Sektionen är mitt liv. Funderar på att ta ett sabbatsår eller två för att kunna vara med i alla utskott samtidigt.

4 Hur tar du dig till och från univer sitetet?

a) Med cykel, trots att det förstör press vecken på kostymbyxorna.

b) Jag bor i Colonia och har krypavstånd både från Kårallen och till skolan dagen efter.

c) Jag föredrar att tillbringa så stor del av min tid som möjligt på campus och har därför inget behov av transportmedel.

5 Drömyrket är?

a) Allt annat än en ledarposition på ett fram gångsrikt företag vore ett misslyckande.

b) Sysselsättningen i sig är inte så viktig, så länge det ger bra betalt och kräver minimal ansträngning.

c) Helst skulle jag fortsätta med mitt arbete inom sektionen för all framtid.

6 Till vardags klär jag mig...

a) ...i kostym. Det är otroligt viktigt att se presentabel ut vid alla tillfällen.

b) ...gärna i skjorta eller pikétröja av något slag. Ju dyrare desto bättre.

c) ...i alla plagg som är prydda med I sektionens logga. Jag ser mig själv lite som en levande reklampelare.

7 Jag skulle aldrig…

a) ...nöja mig med ett arbete som inte tillfredställer mina behov av intellektuell stimulans.

b) ...visa mig bland folk utan att ha fixat håret.

c) ...tala med en person från en annan sek tion. Om det mot förmodan skulle hända skulle vi aldrig komma överrens.

8 Hur ser planerna ut inför somma ren?

a) Jag har tre sommarjobb inom olika om råden. Planen är att få så många kontakter som möjligt ute i arbetslivet.

b) Tennisveckan i Båstad, en sväng till Got land och ett par veckor i Saint Tropez.

c) Just nu försöker jag övertala resterande delar av styret att stanna kvar i Linköping och jobba över sommaren.

Du fick flest..

A

KONSULTEN

Det är bara att gratulera, du vet både exakt vart du vill och hur du ska ta dig dit. Att du sedan knappt hinner med att leva under tiden är en annan femma. Hela ditt liv är skapat för att tillfredställa en framtida ar betsgivare, men kanske borde du fundera mer över vad du själv vill göra med din tid. Att nästan ha gått in i väggen innan man ens hunnit komma ut i arbetslivet är inget bra tecken.

B

SCHTEKARN

Du vaskar allt från fulvin till tentor, ägnar större delen av din tid åt festande och lägger ohälsosamt mycket pengar på hår produkter. Precis som konsulten hoppas du på en välbetald chefsposition i framtiden, men du tänker å andra sidan inte lyfta ett finger för att komma dit. Istället är planen att fortsätta glida på den räkmacka som hittills tagit dig genom livet. Det kan tyvärr visa sig svårt att falla tillbaka på en flashig utbildning när den framtida chefen faktiskt förväntar sig kunskap av något slag.

C

I-NÖRDEN

Kanske har alla I-are just sådana som dig att tacka för utbildningens goda rykte. Utan ihärdigt arbete och nyskapande medlemmar skulle sektionen troligtvis aldrig kommit såhär långt. Samtidigt gäller det att inte gå till överdrift. Människor tenderar att skräm mas när du kör över dem som en ångvält med ditt tjat om I-sektionens storhet. Tagga ner lite.

Ett nytt CM är fött

text & foto

CMåttingarna

De nya CMåttingarna poserar med Fredrik Kempe (som på ett listigt sätt klippts in i bilden, men kom ihåg CMåttingar, redaktionen ser allt. Reds. Anm.)

Mitt namn är Anton. Jag sitter på min kammare och är obehagligt hå rig. När jag var ung skedde en serie mycket märkliga händelser som jag nu tänkte återberätta så gott jag förmår. Mycket nöje.

Allt började med att det en mulen dag dök upp en främling i byn. Främlingen presen terade sig artigt: ”Meit namn e Sejmån” Hans lätt knorrande opålitliga skånska fick mig att ana oråd. Trots att jag aldrig träffat denne ”Simon” tidigare lyckades mitt fördomsfria sinne, endast baserat på dessa fem ord, övertyga mig om att det var något speciellt med denne man. Trots detta kände jag en olustig känsla om att det var som om jag hade vetat om och väntat på denna dag hela mitt liv. Därför kändes det extra speciellt när mina bykamrater utan hämningar visade gästfrihet och bjöd in Simon att stanna över natten. Det gjorde det inte mindre speciellt att Simon neglige rade denna invit som om han hade fått en inbjudan till ett frivilligt diagnostiskt prov i grunken under UK. Istället klev han fram till mig och sa: ”Spiddekage….ish”.

För de andra i byn torde dessa ord komma från ingenstans men för mig var detta för klaringen till min olustiga magkänsla jag haft sen mannen äntrade byn. Mor hade så länge jag kan minnas, lika mystiskt som Liu.se:s navigeringsuppbyggnad berättat om att jag var utvald och att jag en gång skulle: ”Få använding av de inre vingar du fötts med”.

Jag hade otaliga gånger försökt få henne att förklara bättre men nej är ett nej menade hon. Framför mig stod nu denne man som skulle leda mig bort från byn, bort över ber gen och långt framför bergen. Jag knäböjde och slöt ögonen framför Simon och kände hans frälsande skånska hand läggas på min panna innan vi tillsammans, i takt, marcherade ut från min hemby. De första dagarna ägnade vi åt konstant marsch i nordlig riktning. Trots att vi flertalet gånger blev förbipasserade av folk med normal gångstil hade jag inte pondus nog att ifrågasätta vårt färdsätt utan klampade snällt vidare i Simons takt. Efter tre dagars klampande nådde vi en stor flod. Då det var vida känt att flodens bottenslam innehöll guld hade ett stort antal guldgrä vare samlats för att vaska guld. En av dem utmärkte sig då hon istället för att sila bot tenslam stod lite längre bort och kastade guld ner i floden. Vi marcherade fram och frågade vad hon höll på med.

”Vaddå jag? Nån snackade om att vaska guld och här står jag och vaskar för fulla muggar medan de andra idioterna plockar upp det igen. Inte okej”.

Hon presenterade sig senare som Hannah och att hon hade studerat kurserna Indu striell ekonomi och National Ekonomi . Hon hade följaktligen tillämpat sina kunskaper och på så sätt fått stor avkastning på sina aktier vilket var anledningen till att hon utan tvekan vaskade guld i floden. Simon ansåg att hennes kunskaper var ytterst betydel sefulla och övertygade henne om att följa med honom på en resa långt framför ber gen. Ett erbjudande Hannah tackade ja till samtidigt som hon plockade hem en vinst på fyra miljoner från några betydelselösa utlandskonton. Vi marscherade tillsammans i fyra dagar utan att varken äta eller dricka. Då törsten efter öl var som störst stannade vi vid en liten vägkrog. Vägkrogen ägdes av en man vid namn Fredrik. Han stod smått berusad bakom disken utan tröja med en stor bägare öl i sin högra hand. Han hälsade oss välkomna: ”Heisan, de här é min bar”.

”Ett stort antal guldgrävare hade samlats för att vaska guld.”

Inne i baren stod även tre andra typer. Den första presenterade sig själv som Matilda. Hon hade blivit anställd av Fredrik för att inreda och dekorera baren för att få till den dära gemytliga Spybar-stämningen. Den andra var Cia och hon berättade att hon hade blivit skickad av socialstyrelsen för att se över barens personalfrågor då Fredrik bara brydde sig om öl & bar.

”Egentligen jobbar Susanna här också men hon är Atlet så hon drar alltid från jobbet”.

Den tredje typen jobbade på ipikuré och gjorde mig uppmärksam på att artiklar bör vara 650 ord-ish för att få plats i nästa nummer av ipikuré. Orden ekade några sekunder i den relativt tomma baren innan dörren slogs upp och sex stycken allvarligt grönklädda personer av varierande längd och skägginess marscherade in. ”Va e de hära för påhitt?” Undrade Fredrik. Personerna vände sig snällt mot Fredrik och förklarade en efter en sina skäl till varför de kommit inklam pandes i baren. Den första hette David och hade fixat fram ett lokalt tillstånd. Den andre, Philip, hade en biljett. Nummer tre, Mickis, var sponsrad av Mckinsey. Jessica var näste person och bar på mat som hon skulle leverera till Fredrik. Den femte hette Ludde och kom med goda nyheter om att han hade bokat Fredrik Kempe att komma och gästföreläsa om hans lyriks djupare mening. En föreläsning som tidsmässigt var lika lång som Philips skäggväxt. Sist var Fadderigeneral Nils Larsen. Nils var rödhårig och hade således ingen själ.

”770 korta ord är fler än 650 långa ord” sade ipikuré-typen.

Simon fick då bråttom och bad alla (utom ipikuré-typen som hade förhinder) att enas och följa med honom på resan mot långt framför bergen och bara sekunder senare fann jag mig själv vandrandes på led efter Simon. Vi vandrade i dagar men hur eller om vi kom fram minns jag tyvärr inte. Antar att det är något man får reda på så CMåningom.

ipikuré 19

Man.Vs.Machine

text

Jonatan Torstensson Att läsa tekniskt fakultet på LiTH kan vara både svårt, ofta rätt tråkigt och framför allt ta uppväldigt mycket av din tid. Men det som för mig kanske tar 15 minuter, förutsatt att jag övat, och då ändå oftast blir fel, klarar min datorjävel av på mindre än en sekund! Hur mycket tid slösar vi egentligen bort på saker som en dator kan göra både snabbare, säkrare och lättare? ipikuré har sammanställt listan som hade kunnat ge dig den där tiden du så innerligt behöver, utan att för den skull kompromissa med dina färdigheter som ingenjör.

Matlab till Linjär algebra

Kommer ni ihåg allt tragglande med att ta ut determinanter. I Matlab räcker det med kommandot ”det” och saken är biff. Eller vilken tid det kunde ta att beräkna inver sen, och hur fel det kunde bli! Samma sak där, kommandot ”inv” löser alla dina problem. Hade du svårt att transformera matriser, föreställa dig hur saker såg ut eller någonting annat. Matlab är som gjort för att lösa alla dina problem. Det hade gott och väl räckt att lägga 90 timmar på den kursen om man fått använda sig av Matlab.

Bortsösad tid

: 5 hp motsvarande drygt130 timmar eller IFK Norrköpings och Elfsborgs IF sammanlagda tid på en allsvensk fotbolls plan säsongen 2011.

Kostnad

: Finns gratis på liu.se

Internet till Industriell- och Nationalekonomi

Allt du behöver kunna finns där. Hur en Philipskurva ser ut, hur man beräknar sam hällsekonomisk vinst, alla tänkbara formler för räkenskapsanalys och innebörden av alla begrepp i en årsredovisning. Det enda du behöver göra är att tolka svaren, och det råder inte någon tidsbrist på dessa tentor. Däremot kommer man inte undan med vare sig projektarbetet eller Svensson, det som tog upp störst del av tiden. Dock hade man mycket väl kunna skära bort en tredjedel av kursen om all information på Internet fanns tillgänglig.

Bortslösad tid:

3 hp motsvarande 80 timmar.

Kostnad:

Du måste väl redan ha Internet på någon apparat, eller?

Bortslösad tid totalt

På de tre första läsperioderna hade man kunnat spara in 19 hp, motsvarande 510 timmar, På I-linjen är det normalt 20 läsperioder under en utbildning. Ponera att det skulle gå att spara in lika mycket tid på resten av utbildningen som de tre första läsperioderna, och vi hade kunnat korta ner utbildningen med 3400 timmar, eller 88 jorden-runt-resor med en Boeing 747 i bra väder!

Grafritande räknare till Grunken samt envarre 1 och 2

I de här kurserna är det lätt att tro att det komplexa och väldigt svårförståeliga vi håller på med är nästintill omöjligt för en maskin att göra, men oj vad fel och naivt av oss. Tänk på typtentauppgifter som till exemple ”Rita upp grafen till följande funk tion” eller ”beräkna...” och du börjar inse hur skönt det hade varit med en sån här maskin. Lägg därtill att den har funktioner till att räkna ut derivatan,samt gränsvärden och du inser att en sådan här maskin hade kunnat hjälpa med i stort sett hela kurserna. 60 timmar per kurs hade räckt till att förstå principen tillräckligt väl för att veta vad som ska knappas in.

Bortslösad tid:

nio gånger om.

11 hp motsvarande knappt 300 timmar, eller att se alla låtar som nå gonsin varit med i svenska melodifestivalen

Kostnad:

1 195 kr vid inköp av splitterny ”TI-84 plus” på Internet.

Hur mycket tid slösas egentligen bort på grund av MAI och andra institutioners krav på oss att klara av saker som maskiner ändå kommer att vinna i varje gång?

20 ipikuré

Gaddafi - En riktig wannab-I?

text

Erik Lind & Jonatan Torstensson gaddafi, en elak och grym diktator? En idealist som likt en snillrik riddare står för och kämpar för sina idéer? Eller motsvarigheten till en I-are gone mad?

Slumpen?

Gaddafi skriver ”Den Gröna boken”

1977

USA bombar Tripoli

1986

Libyen tar på sig Lockerbiedådet

2011

1969 var ett händelserikt år. USA ser till att en lycklig medborgare får ta en uppfriskan de promenad på månen. För första gången tas ett passagerarflyg i överljudsfart i bruk. Händelser som de flesta känner till. Nå got som är mindre känt är historien med Gaddafi och hans önskan att börja på den, för världens framtida ledare, tilltänkta”ee cektioonen” i Linköping. Ryktet säger att Gaddafi på grund av en längtan att få tillhöra eliten i det omta lade programmet Industriell Ekonomi i Linköping skickar in sin ansökan. Tre må nader senare kommer svaret, 43:e reserv... Gaddafi, som inte var insatt i hur arbetet utförs på VHS, blev väldigt besviken men säger till sig själv att han minsann, tills nästa år skulle förbättra sina meriter och göra sig värdig en plats på den ärorika skolan.

Endast veckor efter att I-sektionen grun dats genomförs en statskupp i Libyen. För att visa prov på sina förmågor ser Gaddafi till att kung Idris inom kort är avsatt och ny ledare för Libyen är Muammar al-Gaddafi. Nästa år försöker han ännu en gång komma in på I-linjen. Till sin fasa är det enda svar han får denna gång att det i ansökan sak nas en bilaga med intyg att han planerar att genomföra studier i ”Industriell-Ekonomi, 60 HP läsperioden HT70-VT71”, och att ansökningstiden tyvärr precis gått ut.

Dock verkar det som att han inte sökte förgäves. Högt uppsatta personer inom Clubmästeriet hade fått nys om denna, ambitiösa och driftiga unga man, och pa rallellerna mellan I-sektionen och Gaddafi är därefter både många och viktiga.

Vägen till makten

1977 avskaffar Gaddafi republiken Libyen. Två år senare, följde han upp det första steget med att avskaffa samtliga officiella maktposter, nästan. Han själv stod kvar under titeln ”revolutionens ledare”.

Libyen klassades av deras ledare som en direktdemokrati, medan bland andra Am nesty klassade Gaddafi som en hård dikta tor. Gaddafi hade alltså lyckats uppnå den makten han hela tiden varit ute efter.

I-sektionen har sen dess försökt lösa det där med miljön Hälsouniversitet startas Roland Sjöström intervjuas av affärsvärlden. Men det fanns inget i hans uppsyn som tydde på att han hade tvingat fram ett erkännande av ett 15 år gammalt terrordåd.

Ny karriär

På senare tid har Gaddafi haft sina fingrar i många spel. Det senaste som påverkade Linköping var när CM 2011/12 skulle utses och han försökte övertala valberedningen om att han skulle bli Överceremonimästare. Tyvärr hade han missat deadline för ansö kan, och var inte intresserad av att mot kandidera, så detta lades ned. När Libyens invånare fick reda på detta var missnöjet kännbart, Libyens invånare protesterade våldsamt mot Gaddafi.

Våldsamma demonstratio ner bryter ut mot Gaddafi

2011

Gaddafi missar deadline i sin ansökan till posten som övercermonimästare?

På grund av detta befinner sig Gaddafi i vissa svårigheter i sitt hemland och är nu på jakt efter nya uppdrag. ipkuré har kom mit över Gaddaffis CV och det ryktas nu om att MAI är intresserade av att ta in honom som konsult och tentatant för att göra tentaupplevesen lite mer skrämmande och tentarättningen lite mera strikt, något som de har haft problem med under året.

CV

Namn:

Muammar al-Gaddafi

Tidigare yrke:

Diktator, revolutionsledare, General, Kapten.

Meriter:

Med järnhand kontrollerat ett land i över 40 år, gjorde militärens runda på 5 minuter.

Utbildning:

Har studerat vid militärhögskolor i Libyen, Storbritannien och Grekland.

Speciella egenskaper:

Lyssnar på folk, bra retoriker, duktig på att sälja in idéer, driftig.

Övrigt:

Stridsvagnskörkort, folkmord, samlar på bh:ar, har 4 stycken.

Favoritmusik:

Valkyriaritten av Wagner och ljudet av små barn som skriker (aka Eric Saade).

Kuriosa:

En jävel på att laga korv stroganoff.

ipikuré 21

Hur man vinner en budgivning

text

Fredrik Palmér

bild

sxc.hu

Är du sugen på att köpa bostadsrätt? Då är det vid denna tidpunkt på året som det är bäst att slå till. De som kom in i höstas har troligen slagit sig till ro i ett korridorsrum i Ryd och de som ska börja nu till hösten har inte startat sin lägenhetesjakt än. I Sverige tillämpas ofta öppen budgivning när man köper fastighet. Folk triggar var andra vilket leder till auktionsspiraler och en övervärderad marknad. Hur ska man då göra om man vill köpa en bostadsrätt och undkomma dessa auktionsspiraler och samtidigt gå ur bud givningen som vinnare?

Här följer en guide som steg för steg visar vad man kan göra för att maximera sina chanser: Steg 1 – Visningen Om du gillar lägenheten, prata inte om det du upplever som positivt inför övriga spekulanter. Om du verkar intresserad finns risken att den positiva attityden smittar av sig. Hittar du någon skavank, till exempel en fuktfläck eller ett hål i parketten, fråga mäklaren högt och tydligt om detta. För hoppningsvis hör en annan aktör din fråga och blir avskräckt.

Steg 2 - Budgivningen Du bör bestämma dig för en maxgräns redan innan budgivningen startar så att du inte dras med och ger ett bud du inte vill stå för senare. Du är inte bunden av ditt bud men du ska givetvis inte lägga något bud om du inte är seriöst intresserad.

De finns två grundidéer när det gäller själva budgivningen. Antingen höjer man med små summor hela tiden i förhoppningen om att ”trötta ut” de andra eller så gör man en stor höjning för att skrämma bort folk. Det är svårt att säga vilken som är den bästa planen. Är det många spekulanter som är intresserade kan det vara bättre att lägga en större höjning och på så sätt skrämma bort de som är mindre intresse rade. Gör man en liten höjning i det fallet finns risken att de följer med och potenti ellt trissar upp priset ytterligare. Är det ett färre antal spekulanter kan ”trötta ut”-taktiken vara mer effektiv. Så fort någon annan höjer, höjer du med lite till. Detta tröttar förhoppningsvis ut de andra spekulanterna men risken finns ju även att man kan provocera fram en stor mothöjning från en annan spekulant. En annan grundregel är att aldrig höja till ett jämnt hundratusental eller strax under till exempel 700000 eller 690000. Folk har ofta satt sin maxgräns vid just ett jämnt hundratusental, därför ska man alltid lägga ett bud som ligger lite över denna gräns. Man ska aldrig buda strax under ett jämnt hundratusental på grund av att det får ens bud att framstå som billigare och därigenom lättare att buda över. Detta kan jämföras med psykologisk prissättning i butiker där en vara som kostar 29,99 kr ser billigare ut än en vara som kostar 32 kr. På samma sätt ser det billigare ut för de övriga spekulanterna om du bjuder 690000 än om du skulle bjuda 710000. Man kan även tidsbegränsa sitt bud. Om ens bud är det sista för dagen kan man sätta en gräns för när säljaren måste bestämma sig. Detta fungerar givetvis endast om budet är det högsta och om inte allt för många har bett att få återkomma dagen efter. Om man sätter en gräns kan man sätta stopp för budgivningen men man kan också riskera att säljaren säger ”nej tack”.

Du kan även komplettera budet med andra fördelar, du kanske till exempel kan vara flexibel med inflyttningsdatum. Det är inte alltid den som lägger det högsta budet som vinner en budgivning. Kom ihåg att andra också spelar spel. Det är inte bara du som använder dig av detta psykologiska spel. Genom att inse detta kan det bli enklare att genomskåda övriga budgivares tricks.

Lycka till!

22 ipikuré

Sveriges nya sedlar - som de borde vara

text & grafik

Fredrik Palmér Som ni alla säkert vet ska Sverige få nya sedlar och mynt. Mynten ska få sig en makeover, bli mindre samt lättare och sedlarna ska prydas med nya ansikten. Designprocessen är påbörjad, men själva utbytet kommer tidigast att kunna genomföras 2014-2015. Riksbanksfullmäktige har beslutat att följande personer ska pryda lapparna: 20-lappen – Astrid Lindgren 50-lappen – Evert Taube 100-lappen – Greta Garbo 200-lappen – Ingmar Bergman 500-lappen – Birgit Nilsson 1000-lappen – Dag Hammarskjöld Pippi Långstrump och ”Det sjunde inseglet” i all ära men vi på redaktionen anser att de nya sedlarna borde förgyllas av gestalter med större koppling till Svea Rikes ädlaste och bästa utbildning - Industriell Ekonomi, Linköping.

Redaktionen föreslår därför att dessa personer ska pryda lapparna: 20-lappen – Fredrik ”Grunkenguden” Andersson 50-lappen – Roland ”Hedersmedlem i Sektionen” Sjöström 100-lappen – Joachim”Pengar är frihet” Posener 500-lappen – Ingvar ”Rikare än dig” Kamprad 200-lappen – Gustav ”Lejonet från Norden” II Adolf 1000-lappen – Magnus ” Mr. Industriell Ekonomi” Hall ipikuré 23

Getting satisfaction from what you do.

Posttidning B

I-sektionen, Kårallen Tekniska Högskolan 581 83 Linköping

Just another day at the office for a high performer.

Choose Accenture for a career where the variety of opportunities and challenges allows you to make a difference every day. A place where you can develop your potential and grow professionally, working alongside talented colleagues. The only place where you can learn from our unrivalled experience, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

Visit accenture.se/career

24 ipikuré