Transcript Landeryds kyrka.pdf

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i
Linköpings stift 2006
LANDERYDS KYRKA
Landeryds socken
Linköpings kommun
Linköpings stift
Östergötlands län
LANDERYDS KYRKA
Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift
Delrapport november 2006
Innehåll
Inledning ..................................................................................................................... 3
Bakgrund................................................................................................................. 3
Syfte........................................................................................................................ 3
Kulturminneslagen .................................................................................................. 3
Kulturhistorisk bedömning .......................................................................................... 3
Inventeringens uppläggning och rapport ................................................................. 4
LANDERYDS KYRKA ................................................................................................ 5
BESKRIVNING OCH HISTORIK ................................................................................ 5
Socknen .................................................................................................................. 6
Kyrkomiljön ............................................................................................................. 6
Kyrkogården............................................................................................................ 7
Kyrkobyggnaden ..................................................................................................... 7
Exteriör beskrivning ............................................................................................. 9
Interiör beskrivning ............................................................................................ 10
KULTURHISTORISK BEDÖMNING ......................................................................... 14
Kyrkogården ...................................................................................................... 14
Kyrkobyggnaden ............................................................................................... 14
HÄNDELSELISTA .................................................................................................... 15
BEFINTLIGA SKYDDSFORMER ............................................................................. 19
KÄLLOR ................................................................................................................... 19
Övriga inventeringar.............................................................................................. 20
Kartor .................................................................................................................... 20
2
Inledning
Bakgrund
Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och
kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av
Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av
Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och
påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006.
Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av
kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år
1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet.
Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och
analyseras i en stiftsövergripande rapport.
Syfte
De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är:
- att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna
mellan kyrkan och kulturmiljövården
-
att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning
av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner
-
att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av
och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de
kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och
överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första
decennium.
-
att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för
bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk
ersättning.
Kulturminneslagen
Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader,
kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde
inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av
kyrkobyggnaden.
Kulturhistorisk bedömning
Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande
diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och
Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk
bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår
från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till
värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad
förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall
till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som
kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning.
3
Inventeringens uppläggning och rapport
Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör,
fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med
inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom
har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet,
Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur
däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i
rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och
ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet
inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i
denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens
bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet
(www.raa.se).
Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna
Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift,
Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig
samfällighet.
4
LANDERYDS KYRKA
Landeryd S:14, Landeryds socken, Linköpings kommun, Hanekinds härad, Östergötlands län
och landskap, Linköpings stift
Landeryd är en medeltida socken och omnämns 1312 som Lannærö och kyrkan är
belägen ca 5 km sydöst om Linköping. Den uppfördes av kalksten och delvis marksten
under 1100-talets första hälft, men dess ursprungliga planform är inte klarlagd. Under
1200-talet tillbyggdes ett torn i väster samt en korsarm i söder. Ytterligare en korsarm i
norr tillkom sannolikt under 1300-talet. Det medeltida långhuset revs och ersattes 1753
av ett långhus och sakristia i anslutning till de bevarade korsarmarna och tornet i
väster. Arbetena utfördes av murmästare Anders Hansson i Kärna. Kyrkan består av
ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr, korta korsarmar i
söder och norr samt torn i väster. Mellan tornet och den norra korsarmen har små
tillbyggnader, innehållande bl a wc, tillkommit 2004. De vita fasaderna är spritputsade
med släta omfattningar. Samtliga tak är valmade och lätt svängda, med undantag av
tillbyggnaderna som har pulpettak, samt täckta med enkupigt rött tegel. De rundbågiga
fönsteröppningarna är symmetriskt placerade med gråmålade träfönster med kopplade
bågar indelade i sex lufter tillkomna vid renoveringen 1953. Huvudingången är via
tornet i väster, men en koringång finns även i söder. Interiören har den för tiden så
typiska salkyrkokaraktären bevarad med ett ljust och luftigt kyrkorum.
BESKRIVNING OCH HISTORIK
Utsnitt ur Ekonomisk karta 1982, blad 8F 4j Landeryd
5
Utsnitt ur häradsekonomisk karta 1868-1877,
Socknen
Landeryd är en medeltida socken och omnämns 1312 som Lannærö. Ett stort antal
fornlämningar från förhistorisk tid vittnar om tidig kolonisation. Kyrkan och kyrkogården är
uppförda på ett förhistoriskt gravfält. På Uveberget sydväst om kyrkan finns en fornborg. Två
runstenar är kända, varav den ena är inmurad i kyrkans torn och den andra förkom redan i
början av 1800-talet. Stångån genomflyter socknen och bildar fall vid Slattefors, Hjulsbro och
Hackefors. Kinda kanal, som invigdes 1870, utgörs bitvis av Stångån med slussar vid de ovan
nämnda fallen. År 1902 invigdes Östra Centralbanans Järnväg med station i Hjulsbro och
hållplats vid Slattefors. Huvudnäringen har utgjorts av jordbruk, men vid Stångån har mindre
industrier etablerats. Såväl Hjulsbro som Hackefors har utvecklats till mindre samhällen med
under senare tid ökad villabebyggelse. Bland socknens större gårdar finns Slattefors säteri och
Ekholmens gård. Den senare avstyckades 1903 för egna hem och utgör idag ett av Linköpings
stadsdelscentrum från 1960-1970-talen.
Kyrkomiljön
Kyrkomiljön utgör en väsentlig del av riksintresseområdet runt Vårdsberg och Landeryd.
Kyrkan är belägen sydöst om Linköping. Den ligger högt på en kulle i Stångådalen.
Landeryds by genomgick storskifte 1772 och laga skifte 1861. Vid det senare skiftet flyttades
Norrgården till sitt nuvarande läge norr om kyrkan. Byn var i övrigt väl sammanhållen fram
till 1986 då Flygelgården, som gränsade mot kyrkan, revs. Vid bygatan söder om kyrkan
uppfördes en kyrkskola på 1870-talet. Den utnyttjas sedan 1950-talet som församlingshem.
Byggnaden har ombyggts under året då bl a originalputsen ersattes av en genomfärgad puts.
Söder om kyrkskolan återfinns det äldre kommunalhuset från 1900-talets början. Det utgörs
av en rödfärgad träbyggnad, som idag används som bostadshus. Söderut längs med bygatan
återfinns den f d sockenstugan, som även använts som fattighus, skola och ålderdomshem.
Det är en timmerbyggnad i två våningar från 1843 med faluröd panel under tegelklätt
sadeltak. En ny bisättnings- och ekonomibyggnad, innehållande utrymmen för
6
kyrkogårdsarbetarna, vaktmästarrum och samlingsrum, uppfördes nordöst om kyrkan 1977
efter ritningar av byggnadsingenjör Ture Jangvik. Prästgården är belägen ca 500 meter norr
om kyrkan invid genomfartsvägen i Hjulsbro. Prästgården utgörs av en mycket välbevarad
gårdsmiljö med mangårdsbyggnad flankerad av två flyglar. I prästgården växte Bengt
Cnattingius upp. Han blev sedermera den första landsantikvarien i Östergötland.
Kyrkogården
Kyrkogården omgärdas av en stenmur med huvudingången förlagd i öster.
En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd
kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan uppfördes av kalksten och delvis marksten under 1100-talets första hälft, men dess
ursprungliga planform är inte klarlagd. Vid en murverksdokumentation som utfördes i
samband med en tillbyggnad 2004 konstaterades det att de bevarade delarna av det medeltida
långhusets murar hade fogar med kvaderritsar. Långhuset saknar sockel. Under 1200-talets
första hälft uppfördes ett torn av kalksten med skråkantad sockel intill långhusets västra gavel.
Samtidigt tillkom sannolikt en korsarm i söder med en sydportal och ungefär hundra år senare
uppfördes en motsvarande korsarm i norr. Tillkomsten av korsarmar under medeltiden brukar
ofta tolkas som en utvidgning av den liturgiska funktionen med plats för sidoaltare.
Korsarmarna i Landeryds kyrka är dock placerade långt åt väster, varför en sådan tolkning är
mindre sannolikt. F d landsantikvarien Gunnar Lindqvist menar att den södra korsarmen kan
ha uppförts som vapenhus och den norra som dopkapell i samband med att kyrkan
införskaffade en ny dopfunt. Korsarmar under den här perioden är mycket ovanligt i landet i
övrigt. Det är oklart hur tornet ursprungligen användes. Mellan tornets bottenvåning och
långhuset finns en mycket välhuggen rund portal med en repstavslist. Den välgjorda
öppningen indikerar att tornet uppförts på en stormans initiativ. Under medeltiden hörde
Landeryds kyrka till domprostämbetet vid domkapitlet, vilket kan ha påverkat utformningen.
På tornets västra sida finns spår efter en rundbågig öppning. Gunnar Lindqvist har tolkat den
som en ursprunglig ingång till tornet. Arkeolog Göran Tagesson, Linköping som utförde
murverksdokumentationen 2004 har tolkat öppning som ett fönster. Den kvarvarande
rundbågiga överdelen till öppningen är vid och ovanligt stor för ett medeltida fönster så långt
ner på tornfasaden. I tornets första våning finns även en öppning mot öster. Från de här
perioderna härrör även två dopfuntar. Den äldre har endast en bevarad fot med skulpterade
vädurshuvud och människohuvuden. Den har sannolikt tillverkats vid en gotländsk hytta i
anslutning till det samtida domkyrkobygget i Linköping. Den yngre dopfunten är en s k
paradisfunt, som daterats till 1300-talets första hälft och har Gotland som proveniens. De
användes som fot till predikstolen, men frigjordes i samband med en renovering 1953.
Under 1600-talet utfördes en rad förändringar av kyrkan. På 1620- eller 1630-talet bekostade
hovjunkare Claes Slatte på Slattefors en ombyggnad av koret samt kalkmåleri som eventuellt
utfördes av Mats Målare i Linköping. Kyrkan försågs även med en mycket påkostad
predikstol i intarsiaarbete. Nya bänkar och en ny dopfunt av koppar tillkom också.
Trots de påkostade arbetena på kyrkan som utfördes under 1600-talet diskuterade man redan
under 1700-talets första hälft att bygga en ny kyrka. Vid invigningen av den nya kyrkan 1753
skrev kyrkoherden Petro Schenberg att ”den gamla Kyrkan war ej allenast til murar och tak
skröplig; utan ock ganska mörk och altför trång.” Murmästaren och kantorn i Kärna Anders
Hansson fick i uppdrag att uppföra ett nytt långhus. De medeltida korsarmarna samt tornet
7
bevarades. Kyrkan fick en för tiden typisk utformning med rektangulärt långhus med rakslutet
kor och sakristia i norr. En ny ingång togs upp i tornets västra sida och en koringång
placerades traditionellt på korets södra sida. Murmästaren Anders Hansson byggde 16 kyrkor
med en enkel utformning.
I det ovan nämnda invigningstalet omnämndes även att: ”Församlingen Utbruto och
förwarade all then gamla Spiken med Spånen och Bräderna, af hwilka sednare the sedermera
giorde ett Bräskiul, theunder Gudstiensten hölls, medan byggnaden påstod.” ”Then stora
dören, som förr war på södra sidan, ock then endaste på gamla Kyrkian, murades igen, och en
stor fönster – luft lika med the andre, gjorde i stellet: Ett stort dörhol bröts ut på västra
Torngafweln, stora dören, som är midt emot Choret, och endteligen hwitmenades Kyrkian
utan och innan.” Vid den ovan nämnda murverksdokumentation konstaterades dock att
kyrkan ursprungligen varit rosa. Tornet ombyggdes av byggmästare Petter Frimodig och
klockorna flyttades in från en klockstapel. Frimodig (d. 1766) var byggmästare från
Linköping och ofta anlitad i samband med kyrkobyggen. Karakteristiskt för hans kyrkor är
framför allt de höga tornspirorna, som finns på t ex på Horns kyrka. Även interiören fick ett
för tiden karakteristiskt utförande med ett tunnvalv av trä. Inredningen tillkom successivt
under 1760- och 1770-talen. Orgeln byggdes 1767 av orgelbyggaren Jonas Wistenius i
Linköping.
Landeryds kyrka ca 1900 samt 1904.
År 1870 drabbades kyrkan av ett åsknedslag som skadade tornet och kyrkans tak.
Byggmästare August Nyström fick i uppdrag att renovera kyrkan. Abraham Nyström (17891849) var tillsammans med sina söner August (1814-1886) och Johan Robert (1817-1890)
storbyggmästarna i Östergötland under 1800-talet. Mellan åren 1836 och 1851 stod de för sju
nybyggen av kyrkor och nio kyrkoombyggnader samt talrika uppdrag för profan bebyggelse.
Renoveringen blev omfattande och kyrkan försågs bl a med större fönsteröppningar med
tidstypiska gjutjärnsbågar. August Nyström ritade en ny altaruppsats till kyrkorummet efter
förebild från en altaruppsats tillverkad 1733 för Vist kyrka. Altartavlan målades av professor
8
Eskil Winge och skänktes av Krister Hampus Mörner på Harvestad. Interiören ommålades i
vitt och guld.
Nästa större renovering utfördes 1916-1917 under ledning av arkitekt Erik Fant. Ett nytt
dörrparti tillkom mellan vapenhuset och långhuset. Interiören ommålades i vad som tolkades
som de ursprungliga färgerna. Taklisten och kronfästena målades i en för tiden typisk
nationalromantisk bård. Erik Fant (1889-1954) var kontrollant vid restaureringen av Vreta
Klosterkyrka 1915-17 och kompanjon med den blivande riksantikvarien Sigurd Curman. Fant
kom senare att utföra ett stort antal restaureringsuppdrag för såväl kyrkor som profan
bebyggelse i Östergötland, som t ex Linköpings slott och nya slottet på Bjärka Säby. En del
av hans förslag vid renoveringen 1917 kom inte till stånd förrän vid nästa renovering som
ägde rum 1953, som även företogs under hans ledning. Då ersattes gjutjärnsbågarna med
kopplade bågar, vilkas inre bågar försågs med antikglas i blyspröjs. Korfönstrena sattes igen
och bänkarna breddades. Delarna till de medeltida dopfuntarna som fungerat som fot till
predikstolen borttogs och predikstolen restaurerades. Drygt 20 år senare togs korfönstrena åter
upp i samband med en renovering som utfördes efter ritningar av byggnadsingenjör Ture
Jangvik. Vid den ovan nämnda ombyggnaden som utfördes 2003-2004 tillbyggdes utrymmen
för bl a toalett och pentry mellan tornet och den norra korsarmen.
Kyrkorummet 1915 och 1952.
Exteriör beskrivning
Kyrkan är orienterad med koret i öster och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet
korparti, sakristia i norr, korta korsarmar i söder och norr samt torn i väster. Mellan tornet och
den norra korsarmen har små tillbyggnader, innehållande bl a wc, tillkommit 2004. Kyrkan är
uppförd av kalksten och gråsten. De vita fasaderna samt den grå sockeln är spritputsade.
Omfattningar och hörn är slätputsade. På tornets södra sida finns en inmurad runsten med
inskrift från 1000-talet och högt upp på den södra långsidans västra del finns en liten
igenmurad rundbågig fönsteröppning. På korets östra sida finns årtalet 1753 i smide.
Taklisten, som består av svartmålat trä, har en kraftig profilering. Samtliga tak är valmade och
lätt svängda, med undantag av tillbyggnaderna som har pulpettak, samt täckta med enkupigt
rött tegel. Nockarna är inklädda med kopparplåt. Hängrännor och stuprör är av svart
industriellt lackad svart plåt, medan tillbyggnadernas stuprör är av kopparplåt. På sakristians
östra takfall finns en kopparinklädd skorsten. Tornet avslutas med en överbyggnad med huv,
lanternin och spira. De nedre takfallen är spåntäckta medan spiran är försedd med kopparplåt.
Klockvåningen och lanterninen är klädda med slät vitmålad panel med svarta luckor. De
rundbågiga fönsteröppningarna är symmetriskt placerade med gråmålade träfönster med
kopplade bågar indelade i sex lufter tillkomna vid renoveringen 1953. Fönsteröppningarna på
9
korets östra sida har behållit gjutjärnsfönsterna från ombyggnaden 1870-1871. De är
gråmålade och försedda med antikglas. Blecken är av kopparplåt. På sakristians norra sida
finns en mindre stickbågig fönsteröppning samt ett källarfönster. Tillbyggnaderna har i norr
små rundbågiga fönsteröppningar med en gråmålad sidohängd båge. I tornets tredje våning
finns i väster, söder och norr små stickbågiga fönsteröppningar med spröjsade gråmålade
träbågar. Huvudingången är via tornets västra sida genom en stickbågig flersprångig
slätputsad portal. Dörrbladet är enkelt med en ovanlig ramkonstruktion med kraftigt
profilerade brunmålade speglar, avslutande nedåt med en uddkant samt med äldre
smidesbeslag. Västportalens nedre del är inklädd med tunna kalkstensplattor. Trappan utgörs
av oregelbundet formade kalkstenar med en i norr uppbyggd rullstolsramp med samma
utförande. Korportalen i söder har samma utförande som västportalen. Tröskelstenen är av
kalksten med några synliga inskriptioner och kan eventuellt vara en äldre gravhäll. En ingång
togs upp 1870-1871 på sakristians östra sida. Dörrbladet är klätt med brunmålad liggande
spontad panel.
Interiör beskrivning
Långhusets golv består av äldre kalkstensplattor, vilket kan överensstämma med en uppgift att
golvet omlades 1870-1871 med kalkstensplattor från Berg. I bänkkvarteren består golvet, som
ligger något högre, av ett lackat trägolv inlagt i samband med renoveringen 1916-1917. De
bakre bänkraderna i väster har vid olika tillfällen tagits bort, senast 2004 och golvet har
ilagats med nya kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade och taket täcks av ett flackt, brutet
trätunnvalv av breda ljusgråmålade brädor. På de västra väggarna återfinns anfanger, som
sannolikt burit upp de medeltida valven. Den kraftigt profilerade taklisten är målad 1917 med
en tidstypisk dekor i brunt, gult och rött. På södra sidan vid orgelläktaren återfinns initialerna
E.F.F.G. och i norr 1917 BN RA 1977. I väster finns dubbeldörrar till vapenhuset. De tillkom
10
1917 och är ritade av arkitekt Erik Fant. Dörrarna är brunlaserade med röda lister och har ett
glasat övre parti med antikglas i blyspröjs samt nationalromantiskt smide. Fönsteröppningarna
är försedda med kopplade gråmålade fönster med den inre bågen försedd med antikglas i
blyspröjs. De tillkom vid renoveringen 1953. Den slutna bänkinredningen är indelad i två
kvarter och ansluter mot ytterväggarna i norr och söder. Gavlar och luckor är gråmarmorerade
och speglarna är målade i ljusblått och numrerade. Bänkarnas insidor och den liggande
väggpanelen är målad i grått. Predikstolen är placerad på norra sidan vid det östligaste
fönstret. Den flersidiga korgen och ljudtaket är av ek med intarsia, tillverkad 1635 och försågs
med skulpturer och änglahuvud 1676. Foten nygjordes av ek 1953. Tidigare hade delar av de
medeltida dopfuntarna använts som fot.
Orgelläktaren i väster bärs upp av kvadratiska gråmålade pelare med kannelerade övre partier.
Läktarbarriären har ett framskjutande runt parti med gråmarmorerat ramverk och blågröna
åttkantiga speglar med förgyllda lister. Läktaren nås från en öppen trappa från 1977 med
ljusgråmålat spjälräcke som mynnar på norra sidan om dörren till vapenhuset. På andra sidan
mittgången finns ett med stående gråmålad panel inbyggt förråd som nu innehåller el-central.
Där finns också veven till den mekaniska lucköppningen. Dörren till förrådet/el-centralen är
en äldre plankdörr med smidesbeslag. Orgelläktarens golv består av breda obehandlade
brädor, vilket sannolikt är originalgolvet. På den södra sidan finns läktarbänkar och gradänger
bevarade, medan det på norra sidan placerats ett skåp för liggande textilier. Orgeln är
tillverkad 1764 av orgelbyggaren Jonas Wistenius och Pehr Schörlin. Fasaddekorationerna
som ursprungligen var av papp nygjordes i trä 1917. Samtidigt tillkom ett nytt verk byggt av
Åkerman & Lund i Sundbyberg. Det ombyggdes 1957-1958 av Nils Hammarberg i Göteborg.
Fasaden är målad i blågrönt med rika förgyllningar.
11
Korsarmarna är korta och har i stort sett samma ytskikt som långhuset med undantag av
taken, som består av plana trätak med ljusgråmålade breda brädor. I den södra korsarmen
finns ett enkelt uppbyggt podium med äldre inventarier, däribland en fot till en medeltida
kalkstensdopfunt med vädurs- och människohuvud. Där finns även en dopfunt av driven
koppar, tillverkad 1695 av kopparslagare Grönstrand i Linköping. Från den norra korsarmens
västra vägg togs en ny dörr upp 2004, som leder till en tillbyggnad innehållande pentry, förråd
och handikapptoalett.
Korets golv ligger ett steg högre än långhusets golv och nivåskillnaden är utjämnad genom
vinkelställda kalkstensplattor som bildar en ramp. Golvet i koret har, precis som i långhuset,
olika typer av kalkstensplattor samt en större gravhäll mittför altarringen. Väggar och tak har
samma utformning och ytskikt som i långhuset. Korväggens två fönsteröppningar har
innanfönster av gråmålade metallbågar. På korets södra vägg finns en koringång med ett
stickbågigt dörrblad med gråmålad plankstomme med äldre lås och bandgångjärn. På norra
sidan finns en dörröppning till sakristian. Dörröppningen är stickbågig och flersprångig.
Dörrbladet är klätt med gråmålade järnplåtar och dekorativa järnband. I söder och norr finns
dubbla korbänkar med gråmålad liggande väggpanel som fortsätter på den östra väggen och
ansluter mot altaruppsatsen. Altaruppsatsen tillverkades 1871 efter ritningar av byggmästare
August Nyström, Kristberg. Den är i stort sett en kopia av den altaruppsats som fanns i Vist
kyrka före branden 1959. Den var tillverkad 1733. Altartavlan, som framställer Jesus med
kalken, är målad av professor Eskil Winge och signerad M.E. Winge, Stockholm 1872.
Altartavlan flankeras av marmorerade kolonner med förgyllning. Altaret är murat och
vitputsat med en skiva av ek. På altarets norra och södra kortsida finns öppna utrymmen.
Altarringen, som har rundade hörn, ansluter mot väggen i öster. Den har samma
spegelindelning och målningsbehandling som läktarbarriären. I koret står en medeltida
12
dopfunt, en s k paradisfunt daterad till 1200-talets första hälft. Kyrkan har ett par ovala
nummertavlor med förgyllda ramar som kröns av eldsurnor.
Sakristian är belägen på korets norra sida. Dörrbladets insida består av en gråmålad
plankstomme med äldre lås och bandgångjärn. Golvet består av lackade furubrädor. Väggarna
är vitputsade och det plana trätaket är gråmålat. På norra sidan finns en stickbågig
fönsteröppning med en inre gråmålad båge skruvad på den yttre samt ett invändigt järngaller.
På den östra sidan finns en direktingång utifrån. Dörröppningen är försedd med en innerdörr
med spegelkonstruktion och glasad och spröjsad överdel. Ytterdörrens insida består av en
gråmålad plankstomme. I sakristians sydöstra hörn leder en öppen trappa med spjälräcke till
en källare under sakristian. Källargolvet är lagt med klinker och indelat till pannrum, förråd
samt WC.
Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet är lagt med äldre kalkstensplattor av
samma typ som i långhuset. Väggarna är putsade med rester av valvanfanger i tre hörn.
Väggarna och den välhuggna vida rundbågiga öppningen till långhuset är försedda med
kalkmåleri i form av draperimålningar och figurativt måleri. Måleriet har daterats till 16201630-tal och tillskrivits Matz Målare i Linköping. Taket består av ett plant trätak med breda
gråmålade brädor. På norra sidan finns en öppen trappa med dekorativt utformat gråmålat
räcke till tornets övre våningar. Räcket tillkom 1917 efter ritningar av arkitekt Erik Fant.
Dörren till långhuset är också ritad av Erik Fant. Det stickbågiga dörrbladet i västportalen har
en gråmålad plankstomme med äldre lås och bandgångjärn. Över porten syns spår efter en
igenmurad rundbågig öppning.
Tornets övre våningar nås via en trappa i vapenhuset. Tornet är indelat i fem våningar med
enkla träbjälklag och trätrappor. Mellan första och andra våningen finns i öster en rundbågig
något asymmetrisk öppning, som är igenmurad från långhuset. På tredje våningen finns små
rundbågiga fönsteröppningar med gråmålade stickbågiga spröjsade enluftsfönster i söder,
väster och norr. På nästa våning finns i öster en liten plåtlucka till långhusvinden samt en
anordning till klockornas lucköppning. På den översta våningen finns en liten rektangulär
muröppning i söder. På flera av våningarna finns dragjärn i murarna. Däröver finns
klockvåningen och däröver lanterninvåningen. Kyrkan har två klockor, storklockan är gjuten
1871 av Johan A Beckman i Stockholm och lillklockan från 1726 omgöts1984 av Bergholtz
klockgjuteri AB i Sigtuna.
13
KULTURHISTORISK BEDÖMNING
Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med byggnaderna med sina tidigare funktioner
som bl a kyrkskola, fattighus och kommunalhus, en intressant kyrkomiljö som vittnar om
kyrkplatsens forna betydelse som sockencentra.
Kyrkogården
En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter
avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Landeryds kyrka utgör en god representant för de medeltida kyrkor som om- och nybyggdes
under 1700-talet till följd av bl a befolkningsökningen och nya liturgiska krav. Som på många
andra platser i Östergötland valde man att spara det medeltida tornet och endast nyuppföra
långhuset. Tornet och korsarmarna med sina svårtolkade muröppningar kvarstår från
medeltidens byggnadsperiod och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik.
Korsarmarna, som tillkom redan under 1200- och 1300-talen, utgör mycket ovanliga och
tidiga exempel på dylika i Östergötland med motsvarigheter i bl a Örtomta kyrka.
Kyrkan präglas för övrigt av det svängda sadeltaket, den fyrkantiga lanterninen och spiran, de
symmetriskt placerade fönsteröppningarna och den traditionellt placerade koringången i
söder. Kyrkan har även bevarat originaldörrarna från 1700-talets nybyggnad. Kyrkan är även
intressant ur ett regionalt perspektiv, då den är uppförd av den länsanknutna murmästaren
Anders Hansson och tornavslutningen av byggmästaren Petter Frimodig. Hans mycket
originella tornspiror har stora arkitekturhistoriska värden. Interiören bär på många olika
tidsskikt, som på ett tydligt och pedagogiskt sätt berättar om kyrkans historia. Den rundbågiga
öppningen mellan vapenhus och långhus och korsarmarna samt dopfuntarna härrör från den
medeltida byggnadsperioden, kalkmålningarna och predikstolen representerar 1600-talets
påkostade arbeten, trätunnvalvet, läktaren, orgelfasaden, altarringen, bänkinredningen och
korbänkarna tillhör 1700-talets nybyggnadsskede, altaruppsatsen och altartavlan samt
14
kalkstensgolvet härrör från den omfattande ombyggnaden 1871 och dörrarna till vapenhuset
och taklistens bård bär spår av arkitekt Erik Fants restaureringsideal. Tilläggen från dessa
olika perioder samverkar trots deras skilda tillkomstår till att ge kyrkorummet en enhetlig
karaktär. Kyrkbänkarna som ansluter till ytterväggarna i norr och söder hör till 1700-talets
kyrkorum och utgör numer ett ovanligt inslag i länets kyrkor.
Sammanfattning
• Kyrkan, kyrkogården och de omgivande byggnaderna med f d administrativa
funktioner vittnar om kyrkplatsens forna betydelse som sockencentra.
•
Det medeltida murverket i tornet och korsarmarna utgör värdefulla historiska
dokument. Korsarmarna, som tillkom redan under 1200- och 1300-talen, utgör mycket
ovanliga och tidiga exempel på dylika. Det är även ovanligt med två tidiga medeltida
dopfuntar i en kyrka.
•
De välbevarade kalkmålningarna från 1600-talet som är tillskrivna Matz Målare utgör
ett ovanligt inslag i länets kyrkor och har mycket stora konst- och religionshistoriska
värden.
•
Interiören har den för tiden så typiska salkyrkokaraktären bevarad med ett ljust och
luftigt kyrkorum, vilket förstärks av det höga trätunnvalvet. Inredningen, som t ex
predikstol, bänkinredning, orgel, orgelläktare, altaruppsats har tillkommit under 1600-,
1700- och 1800-talen och är mycket välbevarad och av hög kvalitet.
HÄNDELSELISTA
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade
källor och kan i framtiden komma att revideras.
1100-1149
Nybyggnad – Kyrka av kalksten. (GT)
1200-1249
1200-1269
Nybyggnad – Torn av kalksten intill kyrkans västgavel. (BR)
Nybyggnad – korsarm i söder av kalksten i långhusets västra del med en portal i
söder. (GL)
15
1230-1240
Specifika inventarier – dopfunt av kalksten, endast foten kvarstår med ett
vädurshuvud och tre människohuvuden. Sannolikt tillverkad vid en gotländsk
byggnadshytta vid Linköpings domkyrka. (GL)
1300-1349
1300-1349
Nybyggnad – korsarm i norr. (GL)
Specifika inventarier – dopfunt av gotländsk kalksten. (BR)
1400-1499
Valvslagning. (GL)
1635
1635
Ändring – ombyggnad, fönster upptogs i norra korsarmen. (GL)
Fast inredning – predikstol med intarsiamönster, omändrades sannolikt1676,
restaurerades 1953. (GL)
1637
Ändring – ombyggnad – koret ombyggdes, bekostades av hovjunkare Claes
Slatte på Slattefors. (BR)
1620-1639
Arkitekturbunden utsmyckning, kalkmålningar eventuellt utförda av Matz
Målare, bekostades av hovjunkare Claes Slatte på Slattefors , övermålades
sannolikt 1753, togs åter fram i tornets bottenvåning samt norra korsarmen
1917. (GL)
1676
Ändring – fast inredning – predikstolen försågs med skulpturer, änglahuvud
mm, bekostades av kapten Knut Drake på Ekholmen. (GL)
1680-1689
Fast inredning – nya bänkar. (GL)
1695
Specifika inventarier – dopfunt av driven koppar, tillverkad av kopparslagare
Grönstrand i Linköping. (GL)
1704
Arkitekturbunden utsmyckning – bänkarna målades av Johan Svensson Målare,
Linköping. (GL)
1726
Specifika inventarier – lillklockan göts av Magnus Hultman, Norrköping,
omgöts 1984. (ATA)
1753
1753
Rivning av det medeltida långhuset, fem valv revs. (ÖLM)
Nybyggnad – nytt långhus med sakristia i norr, korsarmarna och tornet
bevarades från den medeltida kyrkan. Spåntäckta tak. Byggmästare Anders
Hansson, Kärna i samarbete med byggmästare Gunnar Israelsson, Askeby. (BR,
ATA, TJ)
Invigning den 29 juli av biskop Andreas Rhyzelius. (GL)
1753
1753-1778
Fast inredning, utförd av snickaren Fogelberg och målad av målarmästare Erik
Wittman, Löfstad. (GL)
1761-1762
Ändring – ombyggnad, tornet försågs med en ny tornavslutning med huv,
lanternin och spira. Klockorna flyttades in i tornet. Byggmästare Petter
Frimodig. (BR)
En äldre klockstapel såldes. (GL)
1762
16
1767
Fast inredning – orgel byggd av Jonas Wistenius, Linköping, nytt verk 1917.
(GL)
1770-1778
1778
Fast inredning – bänkinredning. (TJ)
Vård/underhåll, inredningsdetaljer målads av målaremästare Erik Wittman från
Löfstad. (TJ)
1827
Ändring – fast inredning – orgeln renoverades av Hallström. (Inv1828)
1870
Åsknedslag, kyrkan drabbades av åsknedslag i januari som skadade torn och tak.
(GL)
Ändring – ombyggnad, exteriör, tornet ombyggdes, klot och kors förgylldes,
kyrkan fick större fönsteröppningar med gjutjärnsbågar, fönstren på var sida om
altaret upptogs och det mellersta korfönstret bakom den nya altartavlan sattes
igen. En ny dörr togs upp till sakristians östra sida. Byggmästare August
Nyström, Kristberg. (BR, ATA)
Ändring – ombyggnad, interiör, golvet lades med kalkstensplattor från Berg.
Taket och inredningen samt predikstolen vitmålades. Byggmästare August
Nyström, Kristberg. (BR, ATA)
Arkitekturbunden utsmyckning – taklisten dekorerades med schablonmålade
akantusblad i mörkgrå ton. (ATA)
Teknisk installation – kamflänsugn inattes i södra korsarmen. (ATA)
Fast inredning – Altaruppsats tillverkades av en snickare på platsen efter
ritningar av byggmästare August Nyström, Kristberg. (BR, ATA)
Specifika inventarier – storklockan göts av Johan A Beckman, Stockholm. (GL,
ATA)
1870-1871
1870-1871
1870-1871
1871
1871
1871
1872
Specifika inventarier – altartavla ”Jesus med kalken”, målad av professor Eskil
Winge, skänktes av Krister Hampus Mörner på Harvestad. (BR)
1915
Uppmätningsritningar. O Lagergren och Th Bergentz. (ATA)
1917
1916-1917
Ändring – ombyggnad, exteriör, kyrkan försågs med tegeltak. (TJ)
Ändring – ombyggnad, interiör, nytt trägolv under bänkkvarteren, bänkarna
ombyggdes och breddades. Orgelläktaren förkortades och trapporna till
orgelläktaren inkläddes. Trappan i vapenhuset frilades och försågs med nytt
räcke. Ny dörr till vapenhuset. All inredning, med undantag av predikstolen,
ommålades med försök att följa framtagna prov på de ursprungliga färgerna.
Bänkarna målades bruna. Takvalvet isolerades med torvfyllning. Arkitekt Erik
Fant, Stockholm. Byggmästare F Gustafsson och G Johansson, Linköping,
Målarmästare Benjamin Lundstedt, Linköping , som även målat i Regna kyrka.
(GL, ATA ÖC 1917-12-17)
Arkitekturbunden utsmyckning - ny taklist samt kronfästena målades med
jugenddekor. Signerad EF, FG. Arkitekt Erik Fant, Stockholm och målarmästare
Benjamin Lundstedt, Linköping. (GL, ATA)
(GL, ATA ÖC 1917-12-17)
Ändring – arkitekturbunden utsmyckning – kalkmålningar från 1639 framtogs i
tornets bottenvåning. Draperimålningar påträffades i vapenhuset samt i den
medeltida delen av långhuset, dock i för fragmentariskt skick att ta fram.
1917
1917
17
1917
1916-1917
Konservator Lundin, Arkitekt Erik Fant, Stockholm. (BR, ATA, ÖC 1917-1217)
Fast inredning – orgeln från 1767 försågs med ett nytt verk, byggt av Åkerman
& Lund, Stockholm, ombyggt 1957. Orgelfasadens ornament som förut var av
papp skars i trä. (GL, ATA)
Teknisk installation – varmluftuppvärmning med pannrum och vedpanna under
sakristian, Ebbes bruk, Huskvarna. (ATA)
1934
Teknisk installation – elektrisk belysning i vapenhuset och på orgelläktaren.
(ATA)
1948
Vård/underhåll, interiör, omkalkning av kyrkorummet. (ATA)
1953
Vård/underhåll, exteriör, nya kopplade fönster med antikglas i blyspröjs,
fasaderna avfärgades, stuprör och taklist målades svarta. Arkitekt Erik Fant,
Stockholm. (ÖC 1953-05-21)
Ändring – ombyggnad, två nischer frilades vid korsarmarnas övergång i
långskeppet, korfönstren sattes igen, predikstolen återfick sitt ursprungliga
utseende men med ny fot och dopfunten som tjänstgjort som fot till predikstolen
borttogs, bänkrader under läktaren i väster avlägsnades och golvet ilagades med
kalkstensplattor, Interiören ommålades i enlighet med en äldre färgsättning i
milda nyanser av grått, blått, grönt och gult. Sakristian renoverades. Arkitekt
Erik Fant, Stockholm. Konservator Bertil Bengtsson(BR, ATA(ÖC 1953-05-21)
Teknisk installation – elektrisk belysning och klockringning. (ATA)
1953
1953
1957-1959
Ändring – fast inredning, nytt orgelverk byggdes av Nils Hammarberg,
Göteborg. (ATA)
1973
Vård/underhåll, exteriör, fasaderna kalkavfärgades. (TJ)
1977
Ändring – ombyggnad, interiört, korfönstren togs åter upp och koret utvidgades
genom att bänkar togs bort. Korbänkarna avkortades med en bänk. Altarringens
knäfall byggdes om, omfattande invändig ommålning. Pannrummet under
sakristian ombyggdes till bl a förrådsrum. Ny trappa till läktaren. Ingenjör Ture
Jangvik, Linköping. (GL, ÖLM, Folkbladet Östgöten 1977-08-04))
Ändring – arkitekturbunden utsmyckning – den 1917 målade taklisten var för
medfaren, så en ny målades i samma stil, signerad BN, RA 1977. Målarmästare
Bengt Nyqvist. (ÖC 1977-09-13)
Ändring – ombyggnad, exteriör, omläggning av tegel på yttertak, tornspiran
reparerades, utvändig putsrenovering, avfärgning med kalk. (ÖC 1977-09-13)
Teknisk installation – elektrisk uppvärmning. (ÖC 1977-09-13)
1977
1977
1977
1979
Specifika inventarier – kororgel byggd av Walter Thür Orgelbyggeri AB,
Torshälla. (ATA)
1984
Specifika inventarier – lillklockan från 1726 omgöts av Bo Bergholtz, Bergholtz
Klockgjuteri AB, Sigtuna. (GL, ATA)
2003-2004
Vård/underhåll, exteriör, fasaderna omputsades. Arkitekt Lennart Arfvidsson,
ATRIO arkitekter AB, Västervik. (GL)
18
2003-2004
2004
2004
2004
2004
Murverksdokumentation samt arkeologisk undersökning på norra sidan i
samband med nya installationer. UV Öst, rapport 2006:3.
Undersökning och dokumentation av kalkmåleri vid det planerade
murgenombrottet på norra korsarmens västra sida. Målningarna var i samma stil
och teknik som i tornrummet. ÖLM:s konservatorer. (ÖLM)
Ändring – ombyggnad, interiör, en tillbyggnad tillkom i hörnet av tornet och
norra korsarmen för att inrymma pentry, toalett mm. Ommålning av väggar och
tak. Borttagande av en korbänk på var sida och trapporna till nummertavlorna,
borttagande av två bänkrader i väster. Arkitekt Lennart Arfvidsson, ATRIO
arkitekter AB, Västervik. (GL, ÖLM)
Specifika inventarier – textilskåp. Ny skrudförvaring ritad av arkitekt Lennart
Arfwidsson, ATRIO arkitekter, Västervik. (ÖLM)
Specifika inventarier. Ny glasmonter och ny stolförråd. Båda placerade i väster.
Arkitekt Lennart Arfwidsson, ATRIO arkitekter, Västervik. (ÖLM)
2005
Teknisk installation – bergvärme. (ÖLM)
2006
Kulturhistorisk inventering av kyrkan och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands
länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift.
Förkortningar
ATA – Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet
BR – Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
GL – Lindqvist, Gunnar, Landeryds kyrka. Linköpings stifts kyrka 2004.
GT - Tagesson, Göran, Landeryds kyrka, arkeologisk slutundersökning och
murverksdokumentation 2004. UV Öst 2006:3.
TJ – Jangvik, Ture, Historik skriven i samband med projektering av Landeryd kyrka inför
renovering
1977. I ÖLM:s arkiv.
ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv
ÖC – Östgöta Correspondenten
BEFINTLIGA SKYDDSFORMER
Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap.
Landeryd kyrkomiljö – Slattefors m fl, K41, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö
i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983.
Kyrkomiljön ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården, Vårdsberg-Landeryd
[KE39].
KÄLLOR
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet;
www.bebyggelseregistret.raa.se
Lindqvist, Gunnar, Landeryds kyrka. Linköpings stifts kyrkor 2004.
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-L,
Norrköping 1877.
Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del I, Uddevalla 1946.
19
Tagesson, Göran, Landeryds kyrka, arkeologisk slutundersökning och
murverksdokumentation 2004. UV Öst 2006:3.
Ullén, Marian, Ljungstedt, Sune, Östergötlands medeltida dopfuntar,
Riksantikvarieämbetet 2003.
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén.
Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria.
Riksantikvarieämbetet 2004.
Östergötlands läns kalender 1872.
Östergötlands länsmuseums arkiv
Övriga inventeringar
Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län,
utförs av Östergötlands länsmuseum.
Bogårdsmurar i Linköpings stift, Östergötlands län, Grenberger Byggnadsrestaureringskontor
2004.
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.
Kartor
Häradsekonomisk karta 1868-1877,
Ekonomisk karta, 1947 och 1982, blad 8F 4j Landeryd
Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i november 2006. Den kulturhistoriska
bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland.
20