Transcript Byggemenskap och kollektivhusboende ur

Byggemenskap och kollektivhusboende
ur hållbarhetsperspektiv
Bakgrund
Föreningen Hållkollbo Sustainable Cohousing
som bildades 2010 har tagit initiativet till
en process tänkt att leda till byggandet av
kollektivhus som karakteriseras av ekologisk,
ekonomisk och social hållbarhet.
Kollektivhus är bostadshus
med vanliga lägenheter
och därutöver gemensamma utrymmen som möjliggör för de boende att laga mat och äta
tillsammans, odla sin hobby
och umgås. Det gemensamma köket och matsalen är ofta
kärnan i ett kollektivhus
verksamhet. De boende ingår
i matlag som turas om att laga maten (en vanlig modell
är två arbetspass var tredje
eller fjärde vecka)
Föreningen har med utgångspunkt i kriteriet
om ekologisk hållbarhet inlett ett samarbete
med arkitekt Maria Block som kan anses stå
för den spetskompetens i ekologiskt byggande
som idag finns i Sverige. Hon har tillsammans
med arkitekt Varis Bokalders gett ut boken
Byggekologi (AB Svensk Byggtjänst) vilken
översatts till flera språk. Vidare har föreningen utifrån såväl ett ekologiskt som socialt
hållbarhetsperspektiv kontaktat arkitekt Nils
Söderlund som aktivt deltagit i utformandet av
ekobyn Understenshöjden och som har specialiserat sig på på projektledning med demokratiska processer – något han också undervisar
i. Nils Söderlund sitter också i styrelsen för
Föreningen för Byggemenskaper
Byggemenskaper innebär att brukare går samman för att
under demokratiska former delta
i utformningen av flerbostadshus.
I Sverige finns ett fåtal
byggemenskaper och inga
i Stockholm. I Tyskland däremot
är byggemenskaper,
- Baugemeinschaften - på stark frammarsch. Där har kommunerna upptäckt flera fördelar med
byggemenskaper och satsar på dessa genom markanvisningar
och stöd på olika sätt.
Problembild
Klimathotet är överhängande och kräver
radikala åtgärder. Vi måste lämna invanda
tankemönster i samhälls- och byggplanering
och finna nya lösningar.
Ekologisk vision
Hus planeras för att anpassas till tomten med
proportionellt antal lägenheter, yteffektivt,
energieffektivt, i trä, sunt inomhusklimat,
återvinningsbara material, dagvattensystem
för odling, riskminimerande IT-baserat bygDen förändrade åldersstrukturen med allt fler gande och boende, allt i ekologisk anda.
människor som lever allt längre och gamla
Hus isoleras till passivstandard, 30 cm i golv,
som bor kvar i stora bostäder även efter att
40 cm i väggar och 50 cm i tak. Fönstren har
familjestorleken minskat, ställer nya krav på
U-värden under 0,8. Konstruktionen görs luftplanering och byggande.
tät och utan köldbryggor. Tilluften förvärms
i en jordledning och släpps in mitt i huset
Bostadsbristen är stor, framför allt bland
för att minimera vindpåverkan. Ventilation
ungdomar och studenter.
skall även kunna ske genom fönster. Huset
För kategorierna studenter och nyblivna pen- kommer att ha ett värmesystem för behovet
sionärer med reslust finns möjligheten att
av varmvatten och ett värmetillskott när det
pröva kombinationer och flexibla lösningar.
är riktigt kallt. Värme fås från solfångare/
ackumulatortank, eldstäder och fjärrvärme/
Den svenska byggmarknaden domineras av
värmepump. Värmen tillförs som ett lågtemett fåtal stora byggbolag, vilket bidrar till ett
peratursystem, eventuellt med väggvärme.
dyrt och ensidigt byggande. Kommunerna har FÖRNYBAR EL. Tvättmaskin, diskmaskin och
för vana att ge markanvisningar till de stora
torktumlare värms med hetvatten, inte med
bolagen som de känner till. Allt detta försvårar el. LED-belysning och dagsljus kombineras.
för ekologiskt kollektivhusbyggande.
Jordkylda skafferier gör att kyl och frys kan
bantas. En torkvind eller torkholkar minimerar
Övergripande vision
behov av torkskåp och torktumlare. Solceller
Hållkollbo Sustainable Cohousing vill i bygpå taket producerar ström som används i
gemenskapens form bygga kollektivhus för
huset eller säljs på nätet. Nettomätare instalföljande grupper av boende:
leras. På tomten kan eventuellt finnas ett litet
−
äldre (40+)
tyst horisontellt vindkraftverk.
−
blandade åldrar med barn
−
studenter
VATTEN. Vattensnåla duschar med snabbavstängning och termostat, engreppsblandare
Befolkningspyramid för Sverige. Blå 1900, Gul 2012
Ekobanken och JAK medlemsbank har uttryckt intresse för ett begränsat kreditsamarbete kring projektet..
Det finns bostadslånegarantisystem som kan
komma ifråga.
En idé är att kommun, byggbolag, banker och
presumptiva boende i någon form tillsammans finansierar byggandet för att möjliggöra boende även för de ekonomiskt mera
resurssvaga.
Kollektivhusfinansieringen är det område
som är i störst behov av fortsatt utforskande.
Vinster som byggbolagen tar ut i olika länder i
Europa Källa: EUROSTAT
Urbana Villor Malmö
och lerklining reglerar den relativa luftfuktigheten. Tunga värmelagrande material och solavskärmning jämnar ut inomhustemperaturen.
TEKNISKT UTFÖRANDE. Husets konstruktion
skall vara fuktsäker och hindra radongaser
från att komma in. Uppbyggnaden av väggar
och golv, och medvetna val av ventilations-,
värme-, vatten- och avloppssystem ger ett
tyst hus. Elektriska och magnetiska fält i
huset minimeras. Det ska vara enkelt att göra
rent och underhålla.
Byggemenskaper Tübingen, Tyskland
och forceringsfunktion installeras. Varmvattensystemet är väl isolerat med varmvattencirkulation i rören. Vakuumtoaletter kan
spolas med regnvatten.
SUNDA MATERIAL. Bärande träkonstruktion
och träfiberisolering orsakar små ekologiska
fotavtryck. Kompakt form i ytteryta/volym
minskar värmeförluster. Grunden isoleras
med skumglasgrus, tillverkat av återanvänt
glas. Inga farliga kemikalier eller tungmetaller
byggs in i huset, till exempel sådana som är
hormonstörande, cancerogena eller allergiframkallande. Inredning och ytbehandlingar
uppfyller samma hårda krav.
AVFALL OCH AVLOPP. I huset finns ett väl
genomtänkt system med källsortering och
omhändertagande av organiskt avfall och
avlopp för recirkulering i kretslopp.
Social vision
Kollektivhusbyggandet börjar med en demokratisk process i byggemenskapen. Valet av
arkitektur är en kulturhandling som ingår i
denna process.
Kollektivhusboendet med matlag och andra
arbetsgrupper innebär en naturlig social gemenskap som är gynnsam för hälsa och långt
liv. Därtill kommer upplevelsen av meningsfullhet i att verka för omsorg om miljö och
framtida samhälle. Den sociala samvarons
effekter och en naturlig utveckling av viss
handräckning boende emellan uppskjuter
sannolikt behovet av kommunal omsorg.
I ett kollektivhus möts människor från olika
delar av landet och från olika länder i ett
kulturmöte.
I ett kollektivhus ingår alltid någon form av
skapande aktivitet.
Hållkollbo har för närvarande kontakt med
ett likartat projekt i San Sebastian i Spanien
och är i startgroparna för kontakter med
Frankrike. Hållkollbo avser att bygga upp
flera kontakter, bl a med Baugemeinschaften
i Tyskland.
ODLING. Stadsodling för viss självhushållning
Ekonomisk vision
På ett övergripande plan sammanfaller den
ekonomiska visionen med den ekologiska
eftersom den innebär en hushållning med
materiella resurser på lång sikt..
För att möjliggöra boende för låginkomsttagare planeras bostadsformen vara hyresrätt
eller kooperativ hyresrätt. Kostnaderna
beräknas sänkas genom att byggprocessen
sker i byggemenskap, genom att anlita mindre byggbolag som bygger billigare än stora.
VENTILATION. Huset ventileras med ett
Som egen byggherre skulle man även kunna
reglerbart naturligt ventilationssystem. Man
minskar luftflödet med spjäll och ökar ventila- slippa risktillägg och vinst. Vidare minskas
kostnaden genom yteffektivt byggande. Det
tionsflödet med frånluftsfläktar. Sommartid
goda samarbetet mellan föreningen Hållskapas korsdrag. Luften som tas in har inte
kollbo Sustainable Cohousing, arkitekt Maria
gått genom filteraggregat och kanalerna är
Block som står för ekologiskt byggande,
lätta att rengöra. Ventilationen styrs av luftoch arkitekt Nils Söderlund, som står för
fuktighet och temperatur i huset.
demokratisk projektledning i byggemenskap
torde också bidra till sänkta kostnader. Man
FUKT OCH VÄRME. Husets material och konstruktion ska bidra till ett gott inomhusklimat. kan också tänka sig eget arbete i mindre
utsträckning av de presumptiva boende för
Diffusionsbroms istället för tät plastfolie och
att sänka kostnaderna
hygroskopiska material såsom träullcement
Frågeställningar
Vilka omständigheter skulle kunna öppna
möjligheter för byggemenskaper/kollektivhus
Hur kalkylera kostnader för byggemenskap
från start till förvaltning?
Hur kan byggemenskaper/kollektivhus
finansieras?
Hur kan en låneform för fördelning av lånekostnader utvecklas för byggemenskaper
Vilken upplåtelseform lämpar sig för byggemenskap/kollektivhus?
Experiment med organisationsformer vid
nybyggnation?
Samverkanseffekter av ekologskt, ekonomiskt och socialt hållbart byggande
Hur skulle flexibla kollektivhusboenden kunna
se ut?
Under en femårsperiod följa hela processen
när en byggemenskap färdigställer ett ekologiskt kollektivhus i Stockholm