Transcript ett forskningsprojekt om meningsskapande utformning av den nutida

ETT FORSKNINGSPROJEKT OM MENINGSSKAPANDE UTFORMNING AV DEN NUTIDA KYRKOGÅRDEN I SVERIGE
• Fånga upp nutida trender och förstå mening
• Två perspektiv: Brukarperspektiv och planeringsperspektiv
• Multidisciplinärt
• Varför CAMINE?
• Praktik och Akademi
• Pågående projekt. Projekttid 2012‐2015
• Finansiering: FORMAS
• Presentationens två delar: Intro och Prel. resultat
Medverkande forskare:
Carola Wingren är professor i landskapsarkitektur vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Carola är en erfaren landskapsdesigner och landskapsarkitekt. Hennes forskningsområde innefattar landskapsutformning relaterat till olika landskapsförändringar pga. samhällsutveckling eller klimatförändringar.
Eva Reimers – professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot normer och mångfald samt docent i kommunikation. Linköpings Universitet. Tidigare forskning inkluderar normer och etnicitet och genus vid bl.a. sorgearbete och begravningar.
Gunnar Cerwén –
landskapsarkitekt och doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Skriver avhandling om landskaps‐
arkitektur och ”det som inte syns” genom arbete bl.a. i CAMINE.
Maria Liljas Stålhandske –
docent och forskare i religionspsykologi vid teologiska fakulteten, Uppsala Universitet. Bitr. Projektledare
Tidigare forskning inkluderar existentiella behov och psykisk hälsa i ett modernt sammanhang, samt betydelsen av riter i det moderna Sverige.
Anna Petersson – doktor i teoretisk och tillämpad estetik. Forskare och lärare vid Arkitektur och byggd miljö, Lunds Tekniska Högskola.
Tidigare forskning inkluderar undersökningar av spontana minnesplatser, stilla rum i vårdmiljöer, och minne och mening i det samtida urbana landskapet.
Bakgrund
Förändringar i samhället:
• Från institution till individ
• Förändrade och mer komplicerade familjekonstellationer
Nya krav på
begravningsplatsen
• Flera (konkurrerande) religioner,
kulturer och livsåskådningar
Parkmiljö i Stockholm. Kommer liknande funktionskrav att ställas på begravningsplatsen i framtiden?
Minneslunden vid Östra kyrkogården i Malmö. Bilden från en av landets första minneslundar (1959) används här för att illustrera de förändringar som hela tiden sker på begravningsplatsen.
Forskningsfrågor
Projektet syftar till att urskilja normer, strategier, funktioner och behov i relation till nutida svenska begravningsplatser.
Två huvudfrågor/spår/arbetsområden/studieobjekt:
1.
2.
Brukandet. Hur använder sig individer av begravningsplatsen för att minnas och skapa mening?
Planeringen. Hur skapas begravningsplatsen som plats, genom planering och design? Studieobjekt 1
Östra kyrkogården
i Malmö
Studieobjekt 2
Ny begravnings‐
plats i Järva
Studieobjekt 1 Östra kyrkogården i Malmö
• Sigurd Lewerentz – Östra kyrkogården (tävling 1917) och Skogskyrkogården.
Kapell på Östra
• Strikt och naturlik utformning
• Människor med många olika kulturella och religiösa bakgrunder • Kulturarv kontra nya tider och behov.
Strikt utformning..
Malmö C – 4 km
Studieobjekt 1
Östra kyrkogården
i Malmö. Ritad av Sigurd Lewerentz.
.. och naturlik
Studieobjekt 2 Arkitekttävling för ny begravningsplats
i Järva
2a pris: Skogsbrynets gräns. Topotek 1 GmbH, Martin
• Pågående design‐ och planeringsprocess
Rein‐Cano och Lorenz Dexler. Projektledare : Frans Gillberg,
Medarbetare: Anna Lundquist, Lisa Oregioni, Francesca
Venier, Emily Johnson.
• Studier av tävlingsförslag.
• Hur tänker man kring meningsskapande i utformning av designförslag?
• Förslagen presenteras med visuella bilder. Hur inkluderas icke‐visuella aspekter som ljud, taktilitet, känslor etc.?
3e pris: Growth Renewal Decay. Landskapsarkitekt
Mikael Johansson, arkitekt MSA Linda Teng, arkitekt Julia
Ternström, Ba(hons), Pgdip Nina Kölbeck .
1a pris: Öarna. Kristine Jensens Tegnestue genom Kristine Jensen, Line Krath, Anna Rämert och Poul Ingemann.
3e pris: Björksalar. Arkitekt SAR/MSA Jöran Bellman.
Modellsupport: Kjell Setteskog, foto: Gösta Rydvall
VAR STÅR PROJEKTET NU? PRELIMINÄRA RESULTAT
• Studieobjekt 1
• Intervjuer med nyckelpersoner ‐ genomförda
• Intervjuer med brukare ‐ HT 2013
• Studieobjekt 2
• Studier av tävlingsförslag – 2014
• Publicerad artikel:
• Wingren. C 2013. Place‐making strategies in multicultural
Swedish cemeteries: the cases of 'Östra kyrkogården'in
Malmö and Järva common i Mortality Volume 18, Issue 2, 2013
Preliminära resultat från intervjuer med nyckelpersoner i Malmö
Aspekter på kyrkogårdens roll i staden och utformning av framtidens kyrkogård. Tre nivåer:
• Kyrkogården i staden
• Kyrkogårdens utformning och relation mellan olika delar.
• Kyrkogården – den egna gravplatsen.
Kyrkogården i staden
Förhandlingar om kyrkogårdens roll i staden. • Användning, aktivitet och funktion
• Aktiviteter är bra för begravningsplatsen
• Men det finns positiva och negativa aktiviteter
• Återanvändning av gravar aktiverar platsen – dock konflikt med kulturarvsfrågor
Att gå vidare med: vad tycker brukarna om olika ”parktypiska” funktioner på begravningsplatsen? • Den naturlika och ”vilda” kyrkogården
• Miljpsykologi och helande natur
• Klagomål om okontrollerat
• Trygghetsaspekter
Hur ser brukare på naturlik begravning? (särskilt muslimska grupper där en grav enligt koranen inte ska synas för mycket).
Kyrkogårdens utformning och
relation mellan olika delar
Hur förhåller sig olika delar av kyrkogården till varandra? Vad är viktigt i en kyrkogårds struktur och upplägg?
• Aspekter på olika etniska grupper och religioner och användande
• Religiösa kvarter som mötesplats
• Olika grupper inspireras och tar tydligt intryck av varandra
• Kyrkogården som mötesplats och arena för integration
Hur åstadkommer man en ”lagom” åtskillnad av olika grupper som främjar integration? • Rofylldhet, ljud och kontraster
• Rofylldhet en central och viktig aspekt på kyrkogården, ljudmiljön nämns ofta som en viktig del.
• Vissa skötselredskap innebär problem vad gäller ljudmiljö. Likaså genomfartstrafik.
• Vissa element på kyrkogården, som bokträd, vatten, ljud av krattor, fågelkvitter, kyrkklockor etc. föreslås som viktiga för en positiv upplevelse.
Hur påverkas besökarna av olika ljud och vad betyder ljuden? Vilken typ av ljud och aktiviteter passar på en kyrkogård och vilka förstör?
Kyrkogården –
den egna gravplatsen
Hur skapas mening på den egna gravplatsen? Vad är viktigt vid val av gravplats?
• Utsmyckning och design av gravplatsen
• Vad som är acceptabelt har förändrats mycket de senaste åren, tex. säsongsbundna utsmyckningar och mer personliga dekorationer.
• Trender från trädgård slår igenom och används på gravplatsen. I vissa fall blir gravplatsen en trädgårdstäppa.
Att fånga upp reaktioner på nya trender och utvecklingar som skett. • Riter, material och mening
• Allt vanligare med gemensamma gravskick.
• Djur verkar begravas i smyg i betydligt större utsträckning än vad man skulle kunna tro.
Vad tycker efterlevande om gemensamma gravskick som tex. askgravlund eller minneslund? Hur skapar människor mening med material och symboler och vad är viktigt i relationen mellan sorgearbete och materialitet?
TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN
Välkommen att kontakta oss för frågor och/eller
kommentarer:
Carola Wingren (projektledare): [email protected] Gunnar Cerwén (doktorand) : [email protected]