Varma bad i poolerna - Falbygdens Energi AB

Download Report

Transcript Varma bad i poolerna - Falbygdens Energi AB

ELPRYLAR
Kylskåpet är vår mest
populära elpryl i hem­
met, enligt en under­
sökning. sidan 14
klimatsmart
Så grillar du på ett
klimartsmart sätt. Plus
andra smarta tips för
sommaren. sidan 8
»Satsa på energi,
här kan du få jobb!«
sidan 12
Tidningen El
En tidning från ditt lokala elföretag. Nummer 2:2012 Årgång 66
Varma bad
i poolerna
Skara Sommarland har höjt temperaturen
och sänkt energianvändningen
Ny ljusdesign | Skräm musen med ljud | LED i växthus | Självklar el?
Varför inte
satsa på en
elcykel
i sommar?
Mitsubishi uppgraderar sin elbil, i-MiEV,
med fjärrstyrd klimatanläggning och fjärrstyrd
laddning. Nytt är också att den annars nästan
helt tysta bilen utrustas med ett akustiskt
varningsljud, som gör att fotgängare lättare
ska uppmärksamma bilen.
Med i-MiEV:s nya fjärrstyr­
ningssystem kan klimatanläg­
gningen startas redan när
bilen laddas, vilket ger en
behagligare kupétem­
peratur och sparar
el till körningen.
Luftkonditioneringen
och kupévärmen
kan både sättas
på och stängas av
via fjärrkontrollen.
Genom en programmerbar timer går
det också att styra laddningen, så batteriet
kan laddas när elen är som billigast.
Nyheterna finns i de bilar som började
levereras i början av 2012.
Lär dig mer om LED!
Inom belysning sker just nu ett teknikskifte.
LED-tekniken vinner allt mer terräng och
fler applikationer är nu tekniskt, ekonomiskt
och energimässigt fördelaktiga. Det finns
många möjligheter och fördelar men också
svårigheter och fallgropar med den nya LEDtekniken.
”Värt att veta om belysning med LED” ger
på 240 sidor handfasta råd och fokuserar på
LED-armaturer och belysning. Innehållet är
framtaget av en expertgrupp inom Belysnings­
branschen och riktar sig i första hand mot
arkitekter, konsulter, installatörer och andra
som påverkar valet av lösningar och produkter
för belysningsinstallationer.
Boken beställs via hemsidan www.ljuskultur.
se under fliken Litteratur & utbildning.
”Värt att veta
om belysning
med LED” är
en informationsbok som
tagits fram av
Belysningsbranschen.
Här hittar du
det senaste
om LED.
2
Gångtunnel Sveriges
läskigaste plats
En webbkampanj har utsett Dalaplans
gångtunnel i Malmö till Sveriges läskigaste plats. Det är Belysningsbranschen
som via webbsajten www.markera.nu har
anordnat en rikstäckande omröstning.
Sverige är fullt av mörka
och otrygga platser. Många
upplever att tillvaron begränsas på grund av
dessa och vissa kanske till och med undviker
att gå ut.
På sajten www.markera.nu har man kunnat markera med en lampa för den plats
man helst vill belysa. Det vinnande förslaget
– och därmed Sveriges läskigaste plats – blev
Dalaplans gångtunnel i Malmö. Signaturen
”Sofia” står bakom det vinnande förslaget
och hennes motivering är:
”En fruktansvärd tunnel, som en mardröm som aldrig tar slut. Den kan sätta
skräck i den modigaste människan.”
– Det handlar om en ganska klassisk
gångtunnel som det tyvärr finns många av
i Sverige, säger Magnus Frantzell, vd för
Belysningsbranschen och ordförande för den
jury som valt ut det ”vinnande” förslaget.
– Belysningen är eftersatt och omodern,
vilket gör att tunneln känns otrygg. För
att öka tryggheten i tunneln krävs en väl
genomtänkt ljussättning.
Priset i tävlingen är att Malmö kommun
får en så kallad belysningsplan för Dalaplans
gångtunnel. Belysningsplanen är en arkitekt-
F oto : G u staf E man u e l sso n
i-MiEV fjärrladdas
OTRYGG
Dåligt upplysta gångtunnlar, som
den på bilden från Dalaplan i Malmö,
skapar otrygghet.
ritning över hur platsen skulle kunna få
en annan karaktär med hjälp av modern
belysning.
Besök kampanjsajten på www.markera.
nu och zooma in för att se övriga platser
som pekas ut som ”läskiga”. Klicka på
lamporna som markerar platsen för att se
motiveringen.
KALLA O
SS GÄRN
A
Energismart
MEN DET HA
NDLAR INTE
FÖR ATT HIT
TA NYA
LÖSNINGA
R I ENER
GIF
Energialstrande golvplattor i köpcentrum. Ett
hund­koppel med inbyggd generator. En omvänd
linbana för barn. Det är de tre vinnande förslagen i
Öresundskrafts tävling ”Med Gemensamma Krafter”.
FÖR ALLA
ATT TRO.
MÅSTE VI AG
ER
IDEER SÅ TR
Därför sam
lar vi nu alla
på prov.
era bra idée
Det finns
r och sätt
inte en lösn
många. Så
ing. Det finn er dom
vad har vi
s såklart
för idéer
på bordet
????????
A
ÄR BRA IDÉ
ER.
OR VI .
KAN KARU
SE
ALSTRA STLLDÖRRAR
RÖM?
Tävlingen gick ut på att
energilösningar ta fram smarta energi­­-
lösningar. De vinnande bidragen belönades med
5 000 kronor.
– Ett av huvudsyftena med kampanjen var att få
konsumenterna att börja tänka på energi på ett positivt
och lekfullt sätt, och reflektera över att det finns runt
omkring oss i vår vardag, säger Ulrika Norvenius,
kommunikationschef vid Öresundskraft.
LÄNGRE OM
RÅGAN
LYSANDE!
ÄR
VARJE
TRAPP
EN KRAFT STEG
KÄLLA?
OKEJ VI
MED GEM
TÄVLA OM 5000
Bidra med dina kR !
oresundskra idéer på
ft.se
VET, DET
ÄR SMÅ
IDÉER VAR
FÖR SIG.
MEN VI KAN
ENSAMM
FÖRÄNDRA
A KRAFTER
SE VÅR
FILM HÄR!
Tävlingen anordnades
av Öresundskraft.
nummer 2:2012
i l l u st r at i o n : i sto ckph oto
Energilexikon
1 kWh (kilowattimme, 1000 Wh)
kostar ungefär 1,50 kr och räcker för
att driva en TV i 10 timmar eller en
brödrost i 1 timme.
1 MWh (megawattimme)
Motsvarar den energi som en familj på
fyra personer använder för matlagning
under ett år. 1 MWh = 1 000 kWh.
1 GWh (gigawattimme)
Motsvarar ungefär elanvändningen för
40 elvärmda normal­villor under ett år.
1 GWh = 1 000 000 kWh.
1 TWh (terawattimme)
Motsvarar ungefär den energimängd
som Sverige använder under ett dygn.
1 TWh = 1 000 000 000 kWh.
Ampere
Enhet för strömstyrka.
Har beteckningen A.
Energi
Energi kan varken produceras eller
konsumeras utan endast övergå från
en form till en annan. I vårt elsystem
är vattnet i våra vattenkraftmagasin
exempel på lagrad energi.
Effekt
Den mängd arbete som kan utföras
tillfälligt, till exempel under en sekund.
Effekt brukar definieras som arbete
per tidsenhet.
Den självklara elen?
Oftast tar vi det helt för givet. Att elen självklart finns där.
Eller hur?
Vi har blivit så vana vid elen att vi överhuvudtaget inte ens
reflekterar över att den finns där. Det är ju den som gör att
vi slipper frysa, som gör det möjligt för oss att läsa böcker
till sent på kvällen,
att vi kan se rörliga
bilder på vår TV, att
vi kan äta mat som
hållit sig fräsch i vårt
kylskåp, att vi kan
uppdatera vår sida
på Facebook, att vi
slipper tvätta vår byk
nere vid en brygga vid det kalla sjövattnet, att vi slipper diska
för hand.
Ja, vi använder el till det mesta i vår vardag. Och vi får
mycket för pengarna. 2 kronor och 25 öre kostar exempelvis
en disk i diskmaskinen, en omgång i tvättmaskinen kostar 1
krona och 50 öre, mat i ugnen på 200 grader kostar 75 öre.
El är en vara som vi betalar för men kanske inte alltid
uppskattar efter förtjänst. El ger oss ett tryggt, ljust, säkert,
bekvämt och roligt liv – till ett bra pris.
»Vi har blivit så vana vid
elen att vi överhuvudtaget
inte ens reflekterar över
att den finns där.«
W (Watt)
Enhet för effekt. Den inter­­nationella
standar­denheten är uppkallad efter
James Watt (1783–1819), brittisk
instrument­makare och uppfinnare.
Wh (Wattimme)
Den energi som används då effekten
1 watt utvecklas under 1 timme.
nummer 2:2012
Lars Abelin
Chefredaktör
Tidningen El produceras av Svensk Energi, bransch- och
intresse­organisation för landets elförsörjningsföretag.
chefredaktör Lars Abelin, 08-610 06 30, [email protected]
ansvarig utgivare Eva Elfgren, [email protected]
Form The Factory of Design, www.thefactoryofdesign.se
projektledare Marie Wiklund, [email protected]
administratör Jenny Åkerberg, [email protected]
tryck Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2012
omslagsfoto
Skara Sommarland
Upplaga ca 300 000 ex.
Tryckt på miljövänligt papper.
D is tr ibue
ra s
till dig via
di tt lokala
el före tag.
3
Nu är det inte längre någon risk att man fryser när
man badar i poolerna på Skara Sommarland.
Åtta värmepumpar har ersatt den direktverkande elen.
Och trots att den totala energiåtgången sänkts rejält håller
nu badvattnet behagliga 25–27 grader mot tidigare 20.
t e X t L a r s a beli n f oto L ars abeli n och S k ar a somma r l an d
Hett badliv på
Den 2 juni öppnar årets säsong på Skara Sommar­
land, för 28:e året i rad. Parken invigdes 1984 av
dåvarande ägaren Bert Karlsson. Sedan 2001 ingår
den i Parks & Resorts Scandinavia ab – en koncern
som även bland annat äger och driver Gröna Lund,
Kolmårdens Djurpark och Furuvik.
Varje år gästas Skara Sommarland av drygt
300 000 besökare och är därmed en av de största
nöjesparkerna i Norden. Sommarland har även en
camping med 800 platser för husvagnar och tält,
300 stugor och några lägenheter.
Den stora attraktionen i Sommarland är liksom
tidigare år Vattenparken. Här finns Fritt fall,
Sagopoolerna, Kottelagunen, Racing Hill, Niagara,
Piratön, Vågpoolen, Skruven, Space Bowl, Vattenskidsjön, Vattenverkstan och Forsfärden. Årets
vattennyhet är Racer – en kuperad vattenrutschbana som är 90 meter lång.
4
Men Sommarland är inte bara ett område för
vatten­lekar. Det finns även ett tivoli med mängder av
åkattraktioner som Spinner, Virvelvinden, Gruvbanan,
Sommarlandståget, Fyren, Rodeo, Tranan, Röde
Baron, Convoj, Newton, Airboat och radiobilar.
Men det är förstås själva vattenupplevelserna som
– Alla är vinnare
på att vi satsat på
att sänka energianvändningen,
säger VD Johan
Hedihn.
är kärnan i hela verksamheten. Och det är också
poolerna som är Skara Sommarlands stora energianvändare.
Det är stora mängder vatten det rör sig om. Totalt
värms dagligen 4 300 kubikmeter vatten upp vid 12
olika poolpunkter i området. Och den pool som
kräver mest är Vågpoolen – en av de största i Skandinavien.
Elanvändningen 2009 var enbart för vatten­
anläggningen 1,3–1,4 miljoner kWh. Då använde
man direktverkande el.
nummer 2:2012
Visste du att ...
… Skara Sommarland
varje år gästas av över
350 000 besökare?
… nöjesprofilen Bert Karlsson
startade Skara Sommarland
redan 1984?
Vattenland är hjärtat
i nöjesparken.
Sommarland
2010 installerades åtta luftvärmepumpar. De
miljö­vänliga pumparna uppgraderar den naturligt
förekommande energin i utomhusluften för att värma upp fastigheter och varmvatten och ger mycket
mindre co2-utsläpp jämfört med ett traditionellt
fossilbränslebaserat uppvärmningssystem.
Tack vare pumparnas högre verkningsgrad
gick energianvändningen ned med 40–50 procent
samtidigt som temperaturen i poolerna höjdes med
25 procent från tidigare 20 grader till i dag mellan
25 och 27 grader.
– Uppfattningen av Skara Sommarland var
tidigare att det var lite för kallt i poolerna, säger
Johan Hedihn, vd för Skara Sommarland. Men nu
är det varmt och skönt i vattnet och vi har dessutom sänkt våra energikostnader. Alla är vinnare
på detta.
nummer 2:2012
»
I området finns pooler även för de små.
5
Vågpoolen är en av de
största i Skandinavien och
också den pool på Skara
Sommarland som kräver
mest uppvärmt vatten.
”Energianvändningen har sänkts med 40–50 procent
samtidigt som vattentemperaturen höjts med 25 procent”
»
Andra områden på Skara Sommarland – som åk­
attraktionerna, kontor, restauranger och camping –
hade tidigare en energianvändningen på 4,2 miljoner
kWh/år. Även här har man fått ned användningen.
– Vi tar vara på kylan från ett par av pumparna och
använder den i två olika ventilationsanläggningar som
går till olika arbetsplatser. I de allmänna utrymmena
ska vi även ersätta lufkonditionerings­aggregaten. Vi har
även satsat på frekvensstyrning till cirkulationspumparna som gör att de inte behöver köras på full effekt hela
tiden. Även på så sätt kan vi sänka energianvändningen.
Planer finns också på ett samarbete med lantbrukarna
på Skaraslätten:
– Vi tittar bland annat på att koppla på oss till ett
biogasnät. Det skulle bli ett strålande komplement för
vår energiförsörjning, säger Johan Hedihn.
6
nordens största
badanläggning
Stationer med
luftvärmepumpar
ser till att varmt
vatten pumpas ut
i poolerna.
Skara Sommarland är Nordens största
badanläggning. Den ligger i Axvall, 8 km öster
om Skara.
De senaste fem åren har ägaren Park &
Resource Scandinavia AB investerat 165 miljoner
kronor för att utveckla Skara Sommarland, här
ingår också satsningar på energiområdet.
På Skara Sommarland arbetar 20 årsanställda
plus 430 säsongsanställda. Säsongen sträcker
sig från början av juni till slutet av augusti.
Mer info: www.sommarland.se
nummer 2:2012
f oto : i sto ckph oto
Skräm musen med ljud
Ultrafrekvent ljud skrämmer bort
oväl­komna gnagare. Du kopplar bara
in apparaten i vägguttaget, så slipper
du möss och råttor.
Traditionellt utrotas de
oönskade gästerna med
gift eller fällor, bekämpningsmetoder som
kan leda till ytterligare bekymmer i form
av döda djur i mellanväggarna eller barn
och husdjur som får i sig gift eller fastnar
i slagfällor. Silverline Mus & Råttfritt är en
snällare variant som skickar gnagarna på
porten utan att döda dem.
Ultraljudet skapar en ogästvänlig miljö
för djuren eftersom det stör deras normala
beteenden. Silverline finns även i kraftigare
modeller för svårare angrepp.
ohyra
MER INFO: Hitta flera återförsäljare på inter­
net med sökordet ”Mus & och Råttfritt”.
Ikea satsar miljarder
på vindkraft
Snäll variant av råttfälla, som skrämmer
råttan i stället för att döda den.
Svensk elskatt högst i Norden
Trots att grundpriset
på el på den nordiska
elbörsen i stort sett är
detsamma för elhandlare i Sverige, Norge
och Finland betalar
svenska elkunder betydligt mer för sin el än sina nordiska
grannar.
Det beror till allra största
delen på skatterna. I Sverige är
elskatten dubbelt så hög som i Norge. Lägst
elpris
elskatt har Finland.
– För en villaägare i Sverige med eluppvärmning betyder det drygt 7 000 kronor
mer för elen om året än motsvarande villaägare i Finland, konstaterar Joacim Olsson, vice förbundsdirektör på Villaägarna.
Villaägarna har låtit konsultföretaget
Sweco jämföra vad konsumenterna får
betala för elen i de tre nordiska länderna
Sverige, Norge och Finland. Jämförelsen
visar att också nätavgifterna varierar. Generellt sett är nättarifferna högst i Norge och
lägst i Finland.
Ta kontroll över
din elräkning
Energidisplayen ELIQ hjälper dig att
få kontroll över elanvändningen. Med
hjälp av den kan du identifiera var i
huset du använder mest el.
eliq består av en sändare och en pekskärm.
Sändaren monterar du själv med dubbelhäftande tejp på elmätaren. Sändaren
elkontroll
nummer 2:2012
avläser kontinuerligt elmätarens uppmätta
förbrukning och sänder trådlöst informationen till pekskärmen, som du kan placera
i exempelvis köket eller hallen.
Genom att husets elanvändning visualiseras på ett enkelt sätt blir man medveten
om användningen hos hemmets olika
apparater.
MER INFO: ww.exibea.se
Ikea planerar att köpa vindkraftsparker för
2,4 miljarder kronor. Målet är att bli självförsör­
jande på energi.
Möbelföretaget kommer att investera över
4 miljarder kronor i miljövänlig elektricitet,
varav 2,4 miljarder ska gå till att köpa vind­
kraftsparker, i bland annat Tyskland.
– Målet är att bli självförsörjande på energi,
säger Mikael Ohlsson, VD för Ikea Group.
I Sverige ska varuhusen främst försörjas
av bergvärme och vindkraft, men utomlands
satsar Ikea även på solenergi – 80 varuhus
har redan utrustats med takpaneler, och
ytterligare 40 ingår i planerna.
Källor: Dagens Industri, Vindkraftsnytt
intresse för elmätare
Varannan svensk vill använda elmätare för
att få bättre kontroll över sin elanvändning.
Lika många kan tänka sig att byta elhandlare
om det skulle ge bättre koll på elanvändnin­
gen, enligt en undersökning som Sifo gjort på
uppdrag av energiföretaget Eon.
2 000 har svarat på frågorna. Nästan var
femte tror att de skulle kunna spara 11–20
procent av sin elanvändning om de enkelt
kunde se hur mycket el de gör av med.
Bok om att
göra egen el
På 200 boksidor vill entre­
prenören Johan Ehrenberg
från företaget Egen El inspir­
era oss att börja producera
vår egen el.
– Ett av de snabbaste
och enklaste sätten att göra
en insats för att rädda planeten är genom att
göra sin egen el, säger Johan Ehrenberg.
I boken ”Johans lilla Egen El bok” berättar
han om sina egna erfarenheter av att produc­
era el och delar med sig av tips och idéer.
MER INFO: www.egenel.etc.se
7
Äta ute hör sommaren till!
Och vad är godare än att
bjuda på grillat?
Doften av grillat kött hör
sommaren till. Här får du tips
om hur du grillar med gott sam­
vete. Plus ett enkelt men gott
recept på grillad hamburgare.
t ext l a r s a beli n r ecept l an dsman n
Det bästa för miljön är att använda
eltändare för att få fyr på din grill. Har
du tillgång till el där du ska grilla stoppar
du in den gaffelformade eltändaren bland
briketterna i cirka tio minuter och väntar
till att glödbädden blir klar. Enkelt och
miljövänligt!
Ett alternativ när du ska tända grillen
är stearinbaserat tändpapper. Det finns
tändpapper, från bland annat Hammar,
som har Naturskyddsföreningens märkning Bra miljöval. Undvik den miljöfarliga
tändvätskan, som dessutom kan ge bismak
på maten.
Engångsgrillar är inte bra för miljön;
de är oftast tillverkade av aluminium och
kolet är oftast tillverkat i Asien. Välj i stället
närproducerat, grillkol och briketter, och
använd en grill som kan återanvändas.
8
Hamburgare
(veg alternativ: Haloumi)
8 personer
Ingredienser
Nötfärs
Dijonsenap
Vitlöksklyftor
Vatten
Svartpeppat
Salt
Färsk bladpersilja
1 kg
1 msk
2 st
½ dl
1 tsk
2 tsk
1 knippe
Så här gör du
Blanda först alla ingredienser utom kött­
färsen. Tillsätt därefter nötfärsen och
blanda väl. Platta ut till cirka 8 jämn­
tjocka hamburgare. Packa burgarna väl.
Grilla ett par minuter på varje sida.
Du kan också använda hamburger­
halster eller ett extra grillgaller för att
lättare hålla ihop burgarna.
Klipp gräset grönare
Mest energieffektivt är att klippa gräset
med en handklippare. Annars är en eldriven
modell med sladd ett bra alternativ. Har
du en stor gräsmatta kan du satsa på en
gräsklippare som är Svanenmärkt eller på en
som går på etanol. Har du inte möjlighet att
byta klippare eller konvertera din gamla kan
du köra din motorgräsklippare på alkylatben­
sin, som är något renare och bättre än den
vanliga bensinen.
Fånga solen, värm poolen
Funderar du på att anlägga en pool i
trädgården? Om du installerar en solfångare
och värmer upp vattnet med solens hjälp kan
du förlänga badsäsongen och samtidigt skära
ned energikostnaderna ordentligt. Du kan
välja att installera en enkel poolsolfångare
eller en vanlig solfångare, som förutom varm­
vatten till poolen också ger tappvarmt vatten
till huset samt ett tillskott till uppvärmningen.
Låt solen torka tvätten
Låt det soliga vädret och sommarvinden göra
halva jobbet på din tvättdag. Du sparar runt
2 kWh (ca 3 kronor) på att hänga ut tvätten
jämfört mot att torktumla den i 60 minuter.
Var sparsam med ac:n i bilen
Använd bilens klimatanläggning (air condi­
tion) sparsamt, den drar nämligen mellan
2 och 5 procent extra bränsle.
Semestra energismart
Det finns många sätt att göra semesterresan
mindre energikrävande. Med tåget kan du
komma både långt och hinner med att se
det som passeras under resan. När du väl
är framme, passa på att utnyttja den lokala
kollektivtrafiken eller hyr en cykel eller elmo­
ped som tar dig dit du vill.
Källa: Energivärlden/Energimyndigheten
nummer 2:2012
f oto : i sto c kph oto
Grilla
klimatsmart!
Fler energismarta
sommartips
f oto : i sto ckph oto
Ännu ljusare
för solceller
Växthusen ska bli mer miljövänliga, tack vare LED-belysning.
LED i växthus
Energimyndigheten har beviljat ett
lån på 9 miljoner kronor till företaget
Heliospectra för utveckling av ett intelligent LED-baserat belysningssystem
för växthusodling.
Heliospectras affärsidé
innebär att man styr
plantors tillväxt genom särskilda kombinationer av ljusvåglängder. Resultatet blir
snabbare tillväxt, förbättrad kvalitet, minskat svinn och sänkt energianvändning.
– Det unika med Heliospectras innovation är på det sätt som man har utnyttjat
led-teknik för att nyttiggöra forskningsrön
kring hur växters tillväxt styrs av olika
ljusvåglängder, säger Boris Gyllhamn,
affärsutvecklare på Energimyndigheten.
BELYSNING
Lånet ska möjliggöra start av serieproduktion och användas till utveckling av en
kommersiell version av armaturen med integrerad sensor som avläser plantornas tillstånd och anpassar ljuset automatiskt, samt
mjukvara för styrning och övervakning.
Blaikenområdet ligger
ungefär två mil norr
om Storuman. Fullt utbyggd, 2015 enligt
planerna, kommer vindkraftparkerna att
bestå av upp till 100 vindkraftverk med en
installerad effekt på 250 mw. Den årliga
produktionen på cirka 700 gwh/år motsvarar den årliga elanvändningen i 150 000
lägenheter.
företaget har en möjlighet att få en betydande roll i framtidens växthusodlingar med
konstbelysning. Förutom en sänkning av
energianvändningen på cirka 50 procent så
kan ett genombrott för denna teknik innebära att växthusodling blir lönsamt för fler
grödor på nordliga breddgrader och därmed
skapa fler arbetstillfällen i växthusnäringen.
Tekniken möjliggör närodlat i större omfattning vilket innebär minskade transporter.
Den planerade investeringen är på 3,8
miljarder kronor. Bolaget BlaikenVind
samägs av Skellefteå Kraft och Fortum.
vindkraft
nummer 2:2012
Källa: Marketbuzz
Gas- och fjärrvärme­
kunder får också
goda råd
Energimyndigheten bedömer att
Vindkraftverk i drift i Blaiken
I sommar tas de första 30 vindkraft­
verken i Blaiken i drift. Det är början
till en av de största landbaserade
vindkraftparkerna i Europa.
Marknaden för solceller ökade kraftigt
2011. Under året installerades solcellspaneler
med en kapacitet på 27,4 GW, vilket var 40
procent mer än 2010. Tyskland är den största
marknaden, Italien kom på andra plats medan
Kina ökade med hela 470 procent.
3,8 miljarder satsas på en av de största
vindkraftparkerna i Europa.
Elrådgivningsbyrån har bytt namn till
Energimarknadsbyrån. Samtidigt utvidgas
rådgivningen till att även omfatta frågor om
naturgas, stadsgas och fjärrvärme.
Bakom Energimarknadsbyrån står Konsu­
mentverket, Energimarknadsinspektionen,
Energimyndigheten och branschföreningarna
Svensk Energi, Energigas Sverige och Svensk
Fjärrvärme. Hit kan konsumenter av el, gas
och fjärrvärme kostnadsfritt vända sig för att få
råd och upplysningar.
Konsumenternas elrådgivningsbyrå startade
sin verksamhet år 2002. Då fanns redan
konsumentbyråer för försäkrings- respektive
bankfrågor. Under de tio år som Elrådgivn­
ingsbyrån funnits har över 50 000 elkonsu­
menter kontaktat byrån med olika frågor om
elmarknaden.
MER INFO: www.konsumenternas.se
9
Cykelhjälm är förstås ett
måste även för elcykeln.
Elcykeln är en vanlig syn
på kontinenten, men
den har inte riktigt slagit
igenom i Sverige – ännu.
”Motvinden spelar inte
längre någon roll.”
Summit är en sportig
modell från Ecoride.
Elcykeln
– nu är tekniken mogen
10
nummer 2:2012
Egentligen kallas den elassisterad cykel. Den har
en elmotor på upp till
250 watt som aktiveras
när man börjar trampa.
tex t b jör n åslu n d f oto magn u s cimmer bäck
F oto : bj ö r n ås l u n d
Elcykeln
Tänk dig att kunna cykla långt utan att bli svettig. Uppför långa
backar och i motvind utan att tappa musten. Elcykeln är i dag
en mogen produkt, men i Sverige är den ännu ganska ovanlig.
Motorn och batteriet gör elcyElmotorn driver bara upp
till 25 km/tim. Vill du åka
fortare måste du trampa.
En elcykel kräver inte
körkort. Du måste inte ha
hjälm, även om det är att
rekommendera.
Batteriet på 36 volt
brukar vara på 9 eller 10
amperetimmer, vilket bör
räcka till 4-5 mil, beroende
på belastning.
En laddning av batteriet
kräver el för 30-40 öre.
Elkostnaden blir mindre
än 10 öre/mil.
Ett litium-jonbatteri är motorn
på elcykeln.
mer info:
ecoride.se, nicebike.se,
cykelimport.com, batbike.se,
powabyke.se, gaze-bike.se.
nummer 2:2012
keln lite tyngre än en vanlig cykel, och
den kan se lite annorlunda ut. Men
när du börjar trampa börjar det roliga.
Utan större ansträngning susar du upp
i hyfsad cykelhastighet, då elmotorn
gör det mesta av jobbet.
Jan-Erik Johansson, 70 år, boende i
Nyköping, köpte sin elcykel för tre år
sedan. Med ålderns rätt tyckte han att
det började bli tungt med vanlig cykel,
åtminstone i uppförsbackarna.
– Nu spelar inte motvinden någon
roll. Den orkar jättebra även i hård
blåst. Det går hur lätt som helst.
Jan-Erik använder elcykel dagligen under sommaren för turer inom
stadens gränser. Någon svaghet med
batteriernas räckvidd har han inte
märkt. Efter tre turer är halva batteri­
kapaciteten förbrukad, och det är dags
för laddning. Elcykeln väcker omgivningens intresse:
– De som fått provköra vill ha en
sådan här. Men de backar för priset,
säger Jan-Erik och berättar om en
prislapp runt 15 000 kronor.
Elcykeln är också ett bra alternativ för unga i mopedåldern. Sedan
några år behöver man förarbevis för
att köra moped, och det kostar. För en
elcykel behövs inget förarbevis eller
körkort och man tar sig fram nästan
lika snabbt som med en moped.
I Sverige är ännu elcykeln långt
ifrån utbredd. Inte alls som i Tyskland,
Danmark och Holland, där det stora
genombrottet redan skett.
– Bara i Holland sålde en stor till­
verkare 100 000 elcyklar på ett år, säger
Klas Elm vid branschorganisationen
Svensk Cykling. Rimligen blir utvecklingen likadan i Sverige.
Så cykelbranschen tror på ett
betydligt större genomslag i Sverige.
Exempelvis EcoRide, som är en de
större elcykelleverantörerna, sålde 900
elcyklar 2010. I fjol blev det 1 400. I år
räknar man sälja cirka 2 000.
Jan-Erik Johansson
väcker uppmärk­
samhet när han
är ute med sin
elcykel.
– De som fått
provköra vill ha en
egen, säger han.
Tekniken har utvecklats och kan
betecknas som mogen.
– Det stora tekniksprånget
skedde när batterierna gick från bly
till litium-jon, säger Johan Ljung
vid cykelhandelskedjan Sportson.
Dessa är både lättare och kraftfullare, och man får en bra räckvidd.
Räckvidden är dock väldigt beroende på belastningen. I motvind
och backar blir körsträckan förstås
kortare. Men man riskerar inte att
bli stående, det är bara att börja
trampa om batteriet blir tömt.
Inköpskostnaden kan vara en
orsak till att kunderna avvaktar:
– En elcykel av bra kvalitet bör
kosta kring 12 000 kronor, säger Johan Ljung. Det har funnits billigare
elcyklar, men de var under­måliga
med rostproblem och brister i
elektroniken.
Billigare lär de inte bli, snarare
sker det en prispress uppåt. Men
den större prislappen ska inte
jämföras med vanlig cykels. Det
här är ett annat fordon, en cykel
version 2.0, som eliminerat en del
av cykelns tillkortakommanden.
På kontinenten, där elcykeln är
etablerad, är kunderna beredda att
betala mer. Där närmar sig snittpriset 20 000 kronor, enligt Johan
Ljung.
I Holland sålde en tillverkare 100 000 elcyklar på
ett år. I Sverige är elcykeln ännu ganska ovanlig.
11
tt ...
Visste du a
schen
... energibran
be
ar tskraf t?
sk riker ef ter
lighet at t
... du har möj
nellt och
tio
na
de
arbeta bå
llt ?
internatione
m
t hett ämne so
... energi är et
t?
lle
hä
m
sa
la
påverkar he
KTH lever
som man lär
och satsar på
solceller.
SNART EXAMEN
Namn: Victor Larsen
Ålder: 28 år
Bor: Sollentuna, där han också
är uppväxt
Utbildning: Tar examen sommaren
2012 efter 5-årig utbildning på Kungliga
Tekniska Högskolan (KTH), program­
met Industriell ekonomi med special­
valet Energisystem. Blir då civilingenjör
med Master-examen. Har tidigare gått
3-årig ekonomilinje på Stockholms
universitet.
Om valet av teknisk utbildning:
”Jag är mycket intresserad av prob­
lemlösning och analytiska problem.
Utbildningen på KTH består ungefär
av 50 procent teknik och 50 procent
ekonomi/management.”
Om specialvalet Energisystem:
”Det passar mig bra. Energi är ett hett
ämne som engagerar och påverkar
hela samhället – alla människor är så
beroende av el. Vi står inför en stor
utmaning inför att ställa om från fossila
bränslen till miljövänliga bränslen.”
Om framtidsutsikterna: ”Med min
utbildning har jag mycket stora chanser
att få arbete, först och främst förstås
inom energibranschen men också
inom andra branscher. Jag har nu en
spetskompetens inom energi, men
mycket av de kunskaper som jag fått
genom utbildningen gör att jag även
kan jobba med exempelvis infrastruktur
och investeringar. Jag har flera dörrar
öppna inför framtiden.”
”Energi är ett hett ämne”
12
nummer 1:2012
2:2012
i l l u st r at i o n : i sto ckph oto
Osäker på om du ska få
arbete? Satsa på energi!
Över 7 000 tekniker och ingenjörer med el- och energikompetens
behövs inom energisektorn de närmaste fyra åren.
t ext L a r s a beli n foto b jör n Abeli n
gibranschen går i pension de närmaste åren så
uppstår en skriande brist på arbetskraft. Att fylla
dessa vakanser med nya personer är förstås mycket
viktigt för de svenska energiföretagen. Branschorganet Svensk Energi arbetar också brett med
branschrekryteringsfrågan.
– Vår uppgift är att intressera unga människor
för el och energi men självklart även för den
rikedom av yrken som branschen har att erbjuda,
säger Sofia Sekund, branschrekryteringsansvarig
på Svensk Energi.
Energibranschen har behov av duktiga
medarbetare från alla utbildningsnivåer. De
högskoleutbildningar som efterfrågas finns inom
flertalet fakulteter. De största behoven finns inom
den tekniska/naturvetenskapliga sfären men behov
finns även inom de samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga och ekonomiska områdena.
Även yrkeshögskoleutbildningar leder till jobb
i energibranschen. Det unika med denna typ av
utbildning är att den bedrivs i nära samarbete med
näringslivet och att innehållet i utbildningen tar
hänsyn till näringslivets behov. På gymnasial nivå
kan man utbilda sig till distributionselektriker,
vilket innebär att man arbetar med elens väg från
kraftverket till elmätaren i våra hus.
nummer 2:2012
f oto : sve n sk e n e r g i
I takt med att många som arbetar inom ener-
– Energibranschen
erbjuder en spänn­
ande arbetsmiljö,
säger Sofia Sekund
på Svensk Energi.
– Energibranschen erbjuder stora möjligheter, säger Sofia Sekund. Hos oss finns en unik
möjlighet att arbeta både internationellt och nationellt, inom små respektive stora projekt, med såväl
människor som teknik och i stadsmiljö såväl som i
natur. Branschen är i en expansiv fas och vi befinner
oss mitt i ett tekniksprång med stora investeringar
på 300 miljarder framför oss de närmaste åren.
– Vi erbjuder en spännande arbetsmiljö där
man som anställd befinner sig mitt i händelsernas
centrum. Den som gillar utmaningar och att vara
med ”där det händer” ska definitivt söka sig till
oss. Tillsammans skapar vi morgondagens smarta
lösningar.
Här finns jobben att välja på
Elkraft Energi Vind Drift Övriga Summa
Civilingenjör
1 190
677
40
1 907
Ingenjör
1 087
862
220
380
2 548
Tekniker
632
195
80
236
1 143
Elektriker/montör
933
81
90
1 104
Övriga370
Summa
3 842
1 814
430
616
370
7 072
13
I det moderna kylskåpet har man
en speciell låda för grönsakerna
där man kan reglera luftfuktigheten
och en annan låda för kött, fisk och
annat som mår bra av att förvaras
kallare. Därmed ökar hållbarheten.
Kylskåpet
– vår käraste elpryl
Vad är det sista du stänger av om elpriset höjs kraftigt?
Den frågan fick över 1 000 svenskar. Svaret blev: kylskåpet.
t ext L a r s a beli n f oto an na-k ar i n Jakobsso n
I undersökningen, gjord av United
Minds på uppdrag av Svensk Energi, ingick
ett representativt urval av 1 063 svenskar i
åldrarna 18 år och äldre. Resultatet visar att de
svenska hushållens mest omtyckta elprodukter är kylskåpet och frysen, de står i särklass.
Därefter följer spisen och kaffebryggaren.
Mediaprodukter anses som det vi helst kan
vara utan. En fjärdedel uppger att de skulle
sluta titta på TV, eller kraftigt minska sitt tittande. Nästan en femtedel uppger att de skulle
sluta eller kraftigt minska sin datoranvändning.
I våra hem är det vitvarorna som utvecklats
mest när det gäller sänkt energianvändning.
– Byter man ut en 12 år gammal kyl/frys
mot en ny så kan man minska sin energi­
användning med runt 50 procent, säger
14
Anita Aspegren, enhetschef på Energimyndighetens Testlab.
Många konsumenter väljer i dag ett kombinerat kyl- och frysskåp i stället för separata
enheter. Marknaden för dessa skåp är därför
mycket stor, det finns över 430 modeller.
Kylar och frysar använder mycket energi och
dessa produkter var de första att bli energimärkta när märkningen i skala A–G infördes
1995. Senare infördes både A+, A++ och A+++
för kylar och frysar, vilket visar att de är ännu
energisnålare än A.
Med ett nytt kyl- och frysskåp med den
bästa energimärkningen kan du halvera din
energiförbrukning och spara energi. Du kan
också spara pengar. Ett äldre kylskåp kostar
cirka 2:15 kr/dygn mot ett nytt som kostar
cirka 0:70 kr/dygn. En äldre frys kostar cirka
4:10 kr/dygn och en ny cirka 1:30 kr/dygn. Så
topp 20-listan
Elprylar i hemmet som vi
inte vill vara utan.
1.Kylskåp
2.Frys
3. Spis
4. Kaffebryggare/kaffemaskin
5.Rakapparat/trimmer
6. Eltandborste
7. Vattenkokare
8.TV-spel
9.Dammsugare
10.Tvättmaskin
11. Hårfön/locktång/plattång
12.Golvvärme
13.Läslampa
14.Dator
15.Mikrovågsugn
16.Diskmaskin
17. Brödrost
18.Matberedare/mixer
19.TV
20.Musikanläggning/radio
nummer 2:2012
Har du frågor om el, fjärrvärme och gas?
Ställ din fråga genom att ringa Energimarknadsbyrån, tel 08-522 789 50
mån–fre 9–12, eller skicka din fråga via hemsidan www.konsumenternas.se.
Konsumenternas energimarknadsbyrå är en självständig byrå som kostnadsfritt
informerar och ger råd samt vägledning i frågor som rör el, fjärrvärme och gas.
frågor & svar om:
Energi
en ny kyl och frys kan vara en investering väl
vara värd att satsa på.
Hur förvarade man då sin mat innan
elen fanns? Det finns uppgifter om att man
har försökt kyla mat redan för 4 000 år
sedan. Då tog man isbitar på vintern och
grävde ned dem i gropar med isolerande
halm runt omkring. I dessa isgropar kunde
man lagra sin mat.
På 1400-talet började man förvara maten
i jordkällare. Jorden isolerade mot värmen
på sommaren och fungerade i stort som de
gamla isgroparna.
Isskåp var nästa idé att förvara maten. Det
var skåp i bostaden som var cirka 1–1,5 meter
höga med dubbla väggar och zinkbelagda på
insidan. En stor isbit lades överst i skåpet och
rann genom ett rör ut mellan väggarna och
kylde ned skåpet. Isen höggs på vintrarna
ut på sjöar och åar och fraktades till islador
och täcktes med sågspån. Sedan kom de så
kallade iskarlarna och levererade med jämna
mellanrum is till kundernas skåp.
Baltzar von Platen och Carl Munters
presenterade 1922 sin kylapparat, vilket blev
en världssensation. Företaget ab Arctic köpte
licensrätten till kylskåpet 1923 och presenterade en förbättrad modell i Stockholm 1925.
Samma år köpte Electrolux upp Arctic och
tog över utvecklingen. Och sedan dess har
kyl- och frysskåpen hela tiden utvecklats till
dagens moderna och energieffektiva.
nummer 2:2012
Vad innebär de nya
allmänna avtalsvillkoren
för mig?
De nya villkoren innebär
att vissa avtalsvillkor ändras
och att nya villkor tillkom­
mer jämfört med de tidigare
avtalsvillkoren. Det är fram­
förallt nya regler i ellagen
som nu skrivs in i avtals­
villkoren, vilket innebär ett
ökat konsumentskydd. Detta
innebär till exempel att det
ställs tydliga krav på vad ett
elhandels- och elnätsavtal
ska innehålla för att du ska
veta vad som gäller.
Det ställs större krav för
att företaget ska ha rätt att
skicka preliminära faktu­
ror och dina rättigheter i
samband med preliminära
fakturor har skärpts. Om
företagets fakturering,
enligt avtalet, uteblir helt
får företaget inte kräva
betalning för krav som är
äldre än 12 månader. När
avtalsförhållandet upphör,
till exempel vid byte av
elhandlare, ska företaget
skicka en slutfaktura inom
sex veckor. När slutfakturan
har skickats får ytterligare
fakturering inte ske.
Fakturornas förfalloda­
tum får infalla tidigast 20
dagar efter att fakturan har
skickats och förfallodatumet
får infalla tidigast den 28:e
dagen i månaden. Detta
innebär att du får lite längre
tid för betalning och förfal­
lodatumet anpassas bättre
till löneutbetalningen.
Om företaget ändrar
villkoren i ett avtal som
löper tills vidare, det vill
säga avtal som är obundet
i tiden, har du rätt att säga
upp avtalet.
Företagen ska ha tydlig
information på sin hemsida
om klagomålshantering
samt var konsumenten kan
vända sig för information
och vägledning.
Överföringen av el ska
vara av god kvalitet. Om
det finns skälig anledning
att anta att det finns brister
i kvaliteten har du rätt till
kostnadsfri utredning.
De ändringar i avtals­
villkoren som ditt företag
nu har aviserat får inte börja
tillämpas förrän minst tre
månader efter att du har un­
derrättats om ändringarna.
Varför är det så viktigt
att aktivt göra ett avtal
om elpriset?
Du debiteras ett så kallat
tillsvidarepris om du inte
aktivt har valt att ingå
avtal om elpris eller om
prisavtalet har löpt ut.
Tillsvidarepriset är ofta
högre än priset för andra
alternativ.
Tillsvidarepriset är ett
pris som förändras flera
gånger om året, det brukar
dock vara trögrörligare
än ett avtalat rörligt pris
(månadsbörspris).
Tillsvidareavtalet har som
regel en uppsägningstid på
en månad.
Vad är en nätavgift?
Nätkostnaden, eller nätavgif­
ten, är det du betalar för drift
och underhåll av ellednin­
garna och transport av elen
till ditt hus eller lägenhet.
Eftersom elnät är en
monopolverksamhet finns
det bara en elnätsägare
inom varje område som
fått tillstånd, en så kallad
nätkoncession. Energi­
marknadsinspektionen
kontroller att elnätföre­tagen uppfyller sina
skyldigheter enligt el­
lagen, vilket innebär att
myndigheten bland annat
kontrollerar att leverans­
kvaliteten är god och att
avgifterna inte är för höga.
15
F oto : i van h u n t e r
Ny ljusdesign
LED lyser upp
HUSfasaden
Noxlite heter Osrams nya
armaturserie som lyser upp
uteplatser, balkonger, fasader
och entréer. Det energisnåla
LED-ljuset skapar en trevlig och
välkomnande atmosfär.
Armaturerna finns både med
eller utan rörelse- och ljussen­
sorer. Sensorerna kan ställas in
på driftstid mellan fem sekunder
och tio minuter och man kan
också ställa in dem att lysa vid en
viss grad av mörker.
Cirkapris: från 530 kronor.
Lysande ägg i trädgården
Inspirerad av insekternas värld har arkitek­
ten Guglielmo Berchicci konstruerat en origi­
nell och vacker samling belysningsarmaturer
baserade på en enkel form – ägget. Eggy
Pop avger ett mjukt och behagligt ljus utan
bländning. Skärmen är tillverkad av polyeten,
ett starkt, UV-beständigt och återvinningsbart
material.
Eggy Pop finns i tre storlekar: Diameter
320, 550 och 700 mm.
För bord/golv, vägg,
pendel eller utomhus. Alla med E27 lamphål­
lare som passar till både LED-, halogen- eller
lysrörslampa.
Pendellampa med Grid LED
Kiwifärgad bordslampa
Fox Design Belysning presenterar pendelarmaturen
för de nya ljuskällorna. Grid LED är inspirerad av en
traditionell industrilampa och kombinerar modern de­
sign med referenser till klassisk skandinavisk design­
tradition. Lampan är ritad av den danska arkitekten
Tom Stepp.
Grid LED finns i färgerna Mystery (svart), North
(blå), Beach (beige), Sunrise (gul) och Bright (vitt).
Lampan levereras med en LED-lampa på 12W, 806
lumen, färgtemperatur 2700K (som glödlampan) och
med en livslängd på 25 000 timmar.
Lightsquare LED är en bordslampa med
ett grafiskt uttryck, ritad av Morten Flensted
och tillverkad i plexiglasmaterialet Satin Ice,
ett exklusivt akrylmaterial med en diffus
ljuspenetrering som förhindrar reflexer från
lampan.
När Lightsquare är avstängd visas en exklu­
siv matt finish. När lampan är tänd förbättras
färgerna som liknar färgat glas. Lightsquare
finns i fem färger: Graphite/Snö, Terra/Snö,
Kiwi/snö, Plum/Snö, samt Snow/Snö.
Lampan är 30 cm hög och har en diameter
på 14 cm. Light­
square levereras
med dimmer och
LED-lampa på 8W,
470 lumen, färgtem­
peratur 2700K (som
glödlampan) och
med en livslängd på
25 000 timmar.
Lightsquare LED
lanseras av Fox
Design Belysning.
Slimmad pendel
Den supertunna pendeln Slim från Bibia är
bara 2,5 centimeter i diameter längst ned. Där
sprider en lysdiod ett välriktat sken genom en
glaslins. Finns i svart- eller vitlackerad kolfiber.
Pris: cirka 4 500 kronor.
16
nummer 2:2012
EON bygger energismart
Urbana villor kallas de energismarta
hus som EON nu bygger i Västra Hamnen i Malmö.
system), två värms med gasvärmepump
och fyra värms med fjärrvärme.
Fastigheten är utrustad med lokal el-
Det kan tyckas lite
energihus udda att ett energiföretag som eon ägnar sig åt husbyggande.
Men motivet är att hitta vägen till framtidens hållbara boende. Det gör man genom
att testa olika varianter av energisystemlösningar och ta in synpunkter och råd från
de som kommer att bo i husen.
Prisbelönta arkitekten Cord Siegel har
ritat de åtta smarta energivillorna. Det
årliga värmebehovet beräknas till endast
65 kWh/kvm. Solpaneler ska förse villorna
med grundbehovet av varmvatten och viss
uppvärmning. Två av husen värms med elvärmepump (luft-vatten-
!
F oto : A r m a n d P H OTO
vattenM i n
kokare
produktion, främst solceller och vindkraft,
men även en biogasdriven enhet för lokal
produktion av el och värme kommer att
testas. Sju parkeringsplatser utrustas med
laddstolpar för elbil och en med tankstation för biogas.
Med hjälp av pedagogiska Ipad-appar
får de boende full kontroll över inomhuskomforten i varje enskilt rum. Temperatur,
lampor, larm och vitvaror kan inte enbart
styras via pekskärmen utan också på distans från jobbet eller från semesterresmålet.
Inflyttning i de Urbana villorna beräknas
till sommaren 2012. Boytan i villorna är på
105–120 kvm.
Flera plus på din kyl
Många vitvaror har vuxit ur den gamla
skalan för energimärkning och ligger
och trängs i klass A. Därför införs nu
märkning A+, A++ och A+++.
Energimärkning av
vitvaror har funnits
sedan 1990-talet och har hjälpt konsumenterna att se hur energieffektiva de är på en
skala från A till G. Märkningen har drivit
på utvecklingen till allt mer energieffektiva
produkter och därför räcker skalan inte
längre till. Märkningen får tre nya klasser,
A+, A++ och A+++, där A+++ visar den
mest energieffektiva produkten.
Den nya märketiketten för kylar och
frysar är obligatorisk sedan 20 november
2011 och för tvättmaskiner och diskmaskiner gäller den sedan 20 december. I höstas
kom också en helt ny energimärkning av
tv-apparater.
– Det är inte säkert att man redan i dag
hittar vitvaror som är högst plusmärkta.
Skalan ska lämna plats för utveckling av
mer energieffektiva produkter och de kommer därför att dyka upp efterhand, säger
Nils Ahlén, jurist på Energimyndigheten.
märkning
profilen
Zinat Pirzadeh
Komiker, skådespelare
Vad är din favorit-elpryl?
– Jag är en sann teälskare och därmed
väljer jag min Philips Vattenkokare HD.
Vilket är ditt bästa energispartips?
– Se över era vanor, apparater och
värme­s ystem. Till exempel täta fönstren
och vädra snabbt eller sänk energi­
användningen genom att använda låg­energilampor.
nummer 2:2012
Energismarta villor i Malmö.
För den som ska köpa nytt ger energi-
märkningens etikett tydligt besked om hur
många kilowattimmar produkten kommer
att dra varje år. Som
en tumregel drar en
kombinerad kyl/frys
i energiklass A+++
60 procent mindre
el än motsvarande i
energiklass A. Diskoch tvättmaskiner med
A+++-märkning drar
30 procent mindre
än energiklass A. Den
verkliga energianvändningen beror också
sedan på hur energieffektivt man använder
sin produkt hemma.
– Energimärkningen är ett viktigt
verktyg för eu:s klimat- och miljöarbete.
Den miljömedvetne
konsumenten kan
bidra genom att välja
produkter i den gröna skalan, säger Anna
Carlén tf enhetschef på Energimyndigheten.
Energimärkning har visat sig vara ett
effektivt styrmedel som kommer på fler
produkter för att minska energianvändningen, under 2012 införs den till exempel
på bildäck.
17
Krysset 2:2012
nyttiga länkar
Vill du veta mer om din el
och om energi? Det finns
flera myndigheter och
organisationer du kan
vända dig
till. Här får
du några
användbara
tips:
Svensk Energi
Energiportal med fakta om el och
elmarknaden.
www.svenskenergi.se
Konsumentverket
Fakta om alla slags
uppvärmnings­s ystem och hur du
med enkla åtgärder spar energi.
www.energi.konsumentverket.se
ko r so r d : L a sse W i d l u n d FOTO : m ag n u s c i m m e r bec k
Konsumenternas
energimarknadsbyrå
Vägledning i frågor som rör el,
fjärrvärme och gas. Kostnadsfri
information och rådgivning.
www.konsumenternas.se
Elsäkerhetsverket
Lär dig undvika elolyckor och
elbränder. Tips och information.
www.elsakerhetsverket.se
Lösningen sänds senast den 29/6 2012
till: Elkrysset nr 2-12, Tidningen EL, 101 53
Stockholm eller e-posta orden i färgade
rutorna till [email protected]
namn
adress
Priser:
1:a pris Grill- och vedtändare
2:a–10:e pris En lågenergilampa
18
Pristagare & lösning
Krysset 1:2012
1:a pris
LED ficklampa
Maud Gustafsson,
Skärholmen
2:a–10:e pris
En lågenergi­lampa
Mats Freiholtz, Nossebro
Maj-Britt Mikaelsson,
Kristinehamn
Lillemor Nord, Malung
Gunnel Johansson,
Herrljunga
Ingergerd Stålberg,
Lidköping
Kerstin Persson, Gävle
Hans Hermansson, Ramsjö
Barbro Eriksson, Skara
Margareta Lenz, Ljusdal
Energimyndigheten
Tips om hur du kan påverka din
energianvändning och sänka
energi­kostnaderna. Här finns
också en lista som kommunvis
presenterar din energirådgivare.
www.energimyndigheten.se
Energilexikon
En skattkista fylld med energi­
relaterade ord. Här kan du söka
på ord och begrepp.
www.energilexikon.nu
Nord Pool
Vill du få mer information om hur
den nordiska elbörsen fungerar,
så kan du läsa här.
www.nordpool.com
nummer 2:2012
f oto : i sto ckph oto
Första bilpoolen
laddad med solel
I Helsingborg finns nu en bilpool med körning på solkraft utan
minsta lilla utsläpp.
I poolen ingår sex
Delstaten med
gratis elbilsladdning
bilpool Nissan Leaf. Tre av
bilarna är parkerade vid The Tivoli
där det finns ett solcellstak som gör
dem självförsörjande på el.
Helsingborg blir därmed den
första staden i Sverige som har
solcellsladdade poolbilar för
allmänheten. Elbilspoolen är ett
samarbetsprojekt mellan Öresundskraft och Move About och ingår
i elbilsprojektet Nordic Electric
Avenue, delfinansierat av Nordiska
ministerrådets Energi- och transportprogram.
Elbilsägare på Hawaii kan ladda bilen gratis
på det amerikanska företaget Better Place
130 laddstationer. I alla fall för resten av året.
Erbjudandet bör vara extra lockande med
tanke på att Hawaii har USA:s högsta bensin­
priser, på grund av de extra kostnaderna för
att transportera bränsle till öarna.
Källa: M-teknik
I Helsingborg kan man köra en Nissan Leaf,
som är laddad med solceller.
Ladda elbilen längs E6:an
När laddstationer uppförts kan
du köra din elbil till Oslo.
Energimyndigheten
elbil satsar tre miljoner på
ett projekt som bland annat ska
utveckla laddning av elfordon längs
E6:an sträckan Göteborg–Oslo,
som då kommer att bli EL6:an.
E(L)6:an
Elbilar ska
frakta malm
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd vill bygga en väg för eldrivna
lastbilar. Den ska gå mellan Northland Re­
sources gruva i Kaunisvaara och malmbanan
i Svappavaara. Framför allt vill infrastruktur­
ministern se över möjligheterna att bygga väg
för eldriva fordon – eller så kallade ”trådtradare”.
Källa: Dagens Industri
Karta över
laddställen
På internet kan du nu hitta ladd­
ställen när du ska på långresa med
din elbil.
Nu blir det lättare för dig som
elbil kör elbil att hitta tankställen.
På internetadressen www.uppladdning.
nu finns alla rapporterade laddställen
för elfordon. Genom att förstora kartan
över det område du är intresserad av
kan du komma så nära så att du både
ser adressen och hur du enklast tar dig
till laddstället.
nummer 2:2012
Årets bil
laddas med el
Årets bil 2012 blev en elbil: Opel Ampera
och Chevrolet Volt. Det är samma bil med
olika märken. De två modellerna utsågs vid
Bilsalongen I Genéve, Schweiz.
Bilen drivs av en elmotor och en förbrän­
ningsmotor (bensin/etanol). Tekniken går ut
på att det går att köra på batteridrift i minst
fem mil. När batterierna tagit slut går för­
bränningsmotorn in och förser elmotorn
med kraft.
19
f oto : i sto ckph oto
E L g ö r l i ve t
H ÄL S O S AMMAR E