Transcript Tillåt svanskappa och förbjud förgjord

58 RIDSPORT NR 18/2007
INSÄNDARE
Tänkt&Tyckt
GLÖM EJ ATT UPPGE NAMN OCH ADRESSi ditt brev till redaktionen,
även om du vill underteckna insändaren med signatur i tidningen.
Bidrag utan avsändare publiceras ej.
Insändare ska vara max 500 ord långa.
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera de bidrag som införs
.
Öppet brev till Svenska Ridsportförbundet:
Tillåt svanskappa och förbjud förgjord
D
et finns ett stort antal hästar i
landet som har en för dem optimal sadel, men denna sadel
stör ändå hästens möjligheter att
röra sina bogar fritt.Det hela handlar om fysiska lagar. Lagar som vi i
dag tyvärr inte har någon möjlighet
att bryta.
Några exempel på faktorer som
var för sig eller i kombination med
varandra kan påverka sadeln, att
den glider fram an mot oc h ibland
även upp på hästens bog, är att hästen är överbyggd, svankryggig, har
bra bakåtliggande bogblad oc h har
en markerad bröstbenskurva.
ETT FAKTUM ÄR att ju bättre exte-
riör hästen har för ett bra steg
, desto
svårare blir det att få full bogfrihet
från sadeln. En häst som har bra,
bakåtliggande bogblad har då i
normalfallet oc kså ett långt överarmsben. Har hästen även ett långt
underarmsben har den goda strukturella förutsättningar för ett mycket bra steg.
Nu tänkte tyvärr inte naturen på
att man skulle lägga en sadel på
hästens rygg , än mindre att man
skulle spänna fast denna sadel med
en sadelgjord över hästens bröstben.
Har hästen bra, bakåtliggande
bogblad oc h välvda sanna revben
uppstår det i normalfallet en alltför
stor a vvikelse mellan sadelgjordsstropparna till sadeln och sadelgjordens söljor. Det kan räc ka med att
man bara spänner sadelgjorden på
en sådan häst,så glider sadeln fram
an mot hästens bog. När hästen sedan är under arbete kan sadelgjorden glida fram lite till mot hästens
armbåge och på så sätt dra med sig
sadeln fram mot oc h kanske även
upp på hästens bog.
NÄR EN OPTIMAL SADEL för hästen
inte ger den full bogfrihet, trots att
man sadlat korrekt oc h spänt sadeln i de främsta stropparna i en för
hästen optimal sadelgjord samt an-
Här ligger sadeln uppe på hästens bog. (foto: Peter Winslow)
Svanskappa till fullblodsarab. (foto: Peter Winslow)
vänt en antiglidpad, måste man för
hästens bästa finna en lösning , så
att sadeln inte stör hästen i dess arbete. Enligt min mening är den bästa lösningen i dag svanskappan.
I Sverige är inte svanskappan
tillåten att använda till stor häst i
dressyr. Däremot är förgjord tilllåten. Detta framgår helt klart a v
moment 223 om sadling iTR.
I England är svanskappa tillåten
sedan drygt fyra år tillbaka. I British Dressage Rules 2006 kan man
läsa följande under punkt 54 stycke
2: ”Cruppers are permitted but are
not allowed f or test run under FEI
Rules”.
Jag skrev till Mr Holmes på British Dressage och bad honom förklara varför de i England tillåter svans-
kappa till stor häst i dressyren. Jag
erhöll följande svar:
”BD allow cruppers because they
do not give the competitor s an advantage over another competitor
and because they are good f or the
welfare of the horse”.
”As NGB of sport we have to take
these two factors into consideration
always – the sport and the welfare of
the horse”.
Jag ställde också frågan om varför de inte tagit upp förgjorden,
stoppgjorden, i sitt regelverk oc h
fick följande svar:
”I am afraid that concerning stop
girth’s we do not have a policy as we
do not use these here”.
Sverige måste man enligt min mening tillåta svanskappa iTR. Svenska Ridsportförbundet bör inte bara
tillåta denna utrustning , utan som
jag ser det är det förbundets skyldighet, som ledande organ inom
ridsporten, att gå ut oc h informera
ryttare och hästägare om hur hästarna ska få full bogfrihet från sadeln och konsekvensen om hästarna
inte får det.
Genom att införa regeln om diskvalificering vid sadling på hästens
bog skulle förbundet skic ka ut en
kraftig signal om att det är helt
oacceptabelt att sadla an mot hästens bog.
OM VI SKA FÅ FRISKARE hästar i
ordf i Nordiska Sadelmakarkåren
Peter Winslow
SvRF svarar
Som framgår a v insändaren följer
Svenska Ridsportförbundet i sitt
reglemente en inom hela dressyrvärlden sedan länge vedertagen
norm. Det är förbundets uppfattning att a velns utvec kling a v den
moderna dressyrhästen även lett
fram till en häst med ett gott sadelläge.
Dagens tävlingsryttare visar
även ett stort intresse för att få sadlar som passar just deras häst.
SvRF följer utvecklingen av hästarnas mundering . Några TR-ändringar vad a vser hästens utrustning är för närvarande ej planerade
.
Dressyrdomarrådet, SvRF
Tyckt på webben
En familj i Sandviken köpte en
ponny med avsikten att tävla. I
dag duger ponnyn bara som
”promenadhäst” enligt köparna. De vill att köpet ska hävas
alternativt få ersättning för de
kostnader de haft i samband
med upptäckten att ponnyn
har ett benbroskfragment som
enligt veterinär funnits redan
när ponnyn köptes. Ärendet
har hamnat hos Allmänna Reklamationsnämnden och har
gett många kommentarer på
www.tidningenridsport.se.
”
Gör om reglerna för hästköp så
att de ser ut som reglerna för
husköp. Jag tycker att större undersökningsplikt ska ligga på köparen.
Hästar kan skada sig precis när som
helst, därför är det av vikt att röntgenundersökning ska ligga med i
köpeavtalet om så önskas . Det är
många gånger man hör att ’ det är
bara att lämna tillbaka om vi hittar
något sedan’. Jag hoppas att debatt
öppnas i frågan.”
AJ
”
Jag brukar, de gånger jag sålt en
häst, skriva i kontraktet att jag
friskriver mig från framtida fel på
hästen. Ingen köpare har ifrågasatt
detta. Denna punkt gör bara att de
undersöker hästen mer noggrant
före köpet.
Vill tillägga att hästen är både
röntgad oc h besiktad före försäljningen.”
Krisse
”
Jag håller verkligen medAJ. Det
är helt fel att hästarna kan lämnas tillbaka plus att säljaren får
betala veterinär, uppstallning, träning, transporter – listan kan göras
hur lång som helst. Låt köparen bestämma vad denna vill undersöka
och sedan är köpet klart.Vore det så
här med bilar – jisses vilken cirkus
det skulle bli.
Så vill jag tillägga att man inte
kan friskriva sig från framtida fel så
som lagarna är i dag. Även om hästen är röntgad kan veterinär nummer två se något annat på röntgen
och sedan kan hela cirkusen vara i
gång.”
G
”
Det är liv vi pratar om, inte en
slit- och slängsak som bara ska
lämnas tillbaka om det inte fungerar. Det hade varit bättre om folk
kunde inse sin egen okunnighet som
ryttare och bli lite ödmjuka i stället
för att skylla sin bristande kunskap
på det stackars djuret.”
Mia
”
Naturligtvis måste köparen undersöka. Det handlar om ganska
mycket pengar som snabbt blir ännu
mer om veterinärvård kommer till.
Samtidigt finns det en hel del oseriösa försäljare som inte drar sig för
att luras då de märker att köparen
är okunnig. Inte så ovanligt då ponny
ska inköpas till ett barn och föräldrarna inte vet något alls om hästar
och deras skötsel och tror att det bara är att köpa första bästa som barnet vill ha för att den verkar fin och
snäll. Juristhjälp kostar också men
med några sådana här ärenden
kanske oseriösa försäljare skärper
sig.”
Sirocco
”
Lite märkligt att endast förmodade säljare gör sina röster hörda. Det finns ju, som alla vet, några
extremt oseriösa försäljare som gladeligen säljer ’vilken skit som helst’.
Fram för mer öppenhet i branschen.
Öppna veterinärjournaler till exempel. Varför hemlighålla dessa?
Sedan när alla har lagt korten på
bordet kan ett a vtal skrivas: ’Vi är
båda på det klara med vilket skic k
hästen har vid försäljningstillfället
och köparen accepterar att köpa
hästen i befintligt skic k’. Alla blir
nöjda och glada.”
Muu
KY-ridinstruktörer från Vreta
Efter två års studier vid Vretaskolan utanför Linköping juni slutade i juni
19 KY-Häststudenter sin utbildning till ridinstruktörer.
De har gått vad som kallas Kvalificerad Yrkesutbildning-Hästhållning/
Instruktörskunskap som gjort att de kunnat bli godkända och diplomerade
ridinstruktörer under Svenska Ridsportförbundet.
I utbildningen har ingått personlig färdighet i dressyr och hoppning, ridlära, instruktörskunskap, unghästutbildning, hästlära och en företagardel i
ekonomi. Undervisningen har dels varit skolförlagd,dels som LIA (lärande i
arbetet) på olika godkända ridskolor i landet och dels som distansstudier.
I höst harVretaskolan tagit in sin tredje KY-1:a med studenter till denna
utbildning och har just nu en KY -2:a ute på LIA, utspridd på ridskolor i
hela landet. Vretaskolan har alltså 40 blivande ridinstruktörer under utbildning.
■