Transcript Sex ställen vid Skagern

Sex ställen vid Skagern
Otterbäcken
Otterkärret
Tottsjömossen
Sandkärret
Blåkärret
Sandviken
med fokus på folket
/ Alf Gunnarson
MMXIV
1
FÖRORD
När vi barn växte upp i det Vallsjöbol som ligger närmare Mossebo och
Kavlebron än själva byn Vallsjöbol, hade vi en spännande och innehållsrik
lekpark som sträckte sig ända ner till sjön Skagern, om man vågade sig
iväg så långt. Det fanns mycket lokal historia i den där parken som i själva
verket var en storskog med högväxta granar och tallar och däremellan
dungar av lövträd och hasselbuskar. Marken var lagom mjuk med massor
av kottar i mjuk mossa och allting sluttade ner mot Tottsjön och Skagern.
Jag tar fram favoritkartan (den häradsekonomiska, från 1877- 82) och visar vilket
område jag talar om. Det mesta såg faktiskt likadant ut på 1940- talet
som när kartan ritades ett drygt halvsekel tidigare.
MINA TILLÄGG PÅ KARTAN
H: Hemmet i Vallsjöbol. 1: Fornminne. 2: Grusgrop, modell större.
3: Badplatsen Otterbäcken. 4: Fornminne. 5: Badplatsen Sandviken.
De där fornminnena (stenrösena) från bronsåldern brydde vi oss inte så
mycket om, men viss respekt väckte de nog, kanske till dels för att
stenrösen i allmänhet hade en benägenhet att rymma huggormar och där
ute i naturen framstod de sicksackrandiga otäckingarna som synnerligen
hotfulla. Det fanns något som liknade en väg (men den var mera som en
stig) och den slingrade sig fram, förbi grusgropen, fortsatte utmed
Eriksåsens ägor förbi Tottsjön, ner till Sandviken. Det var mycket bad på
sommaren, mest i Otterbäcken men även i Sandviken. På vintern åkte vi
skridskor och spelade bandy, både på Tottsjön och Skagern. Oavsett
årstid användes den vanliga vägen, via Rosendalen och Herrängen, vid
sådan utflykter. Tilläggas bör att Tottsjön alltid uttalades To´ chön.
Här följer lite adertonhundratalshistoria (och ännu mindre nittonhundratalsdito), med fokus på folket. Det handlar om sex ställen som låg
vid eller i närheten av sjön Skagern i den dåtida socknen Finnerödja.
2
OTTERBÄCKEN
Otterbäcken. Två utsnitt från karta vid skattläggning 1797.
D
FRÅN LANTMÄTARENS PROTOKOLL
en 10 september 1797 kom lantmätaren med den vackra namnteckningen (kartan uppe, t v) för att skattlägga kronintäkten
Otterbäcken. Där bodde vid den tiden sockenskomakaren Jan Hansson (f
1776) och hans familj. Intäkten hade stenats in år 1769 av lantmätare J.
G. Leffler. Jan Hanssons far, Hans Josefsson, var också
sockenskomakare. Han och hustrun Ellicka Hansdotter var de första
bosättarna i Otterbäcken. Hans Josefsson avled 1796 och änkan flyttade
till Nysund 1798.
1800- 1830:
Sockenskomakare Jan Hansson (f 1776 - d 1820)
Hans hustru: Maria Andersdotter (f 1776 i Eriksåsen)
Deras barn:
Anders (f 1801) Carl (f 1804)
Olof (f 1809 - d s å) Maja Greta (f 1811) Olof (f 1815)
o
Jan Hansson (f 1776) avled i november 1820. Det var sonen Olof
Jansson (f 1815) som stannade i Otterbäcken och blev sockenskomakare
som far och farfar varit.
1840- 1860
Olof Jansson (f 1815) Hans hustru:
Lena C. Jonsdotter (f 1813 i Bodarne)
Deras barn:
Maja Lena (f 1841) Carl Peter (f 1844 - d 1858) Aron (f 1846)
Lovisa (f 1848) Johanna (f 1851) Augusta (f 1853)
August (f 1855)
Olofs mor: Maria Andersdotter (f 1776 - d 1848))
o
Aron Olofsson gifte sig 1886 och blev näste ägare av intäkten.
3
1880- 1910
Aron Olofsson (f 1846)
Hans hustru: Hedvig Jansdotter (f 1851 i Undenäs)
Deras son: Oskar Josia (f 1887)
Arons föräldrar:
Olof Jansson (f 1815 - d 1901)
Lena C. Jonsdotter (f 1813 - d 1901)
o
Som vi ser avled båda föräldrarna 1901. Aron Olofsson (f 1846) avled
1922 och hustrun Hedvig Jansdotter (f 1851) avled 1929.
På våren 1927 kom det en hushållerska till Otterbäcken, från Bettna i
Sörmland. Hon hette Elsa Charlotta Karlsson- Klang (f 1898) och var
nyligen frånskild. Hon hade med sig sin son Erik Anton (f 1922 i Blacksta).
Oskar Josia (f 1887) flyttade till Stockholm 1930 och då var hushållerskan
Elsa Charlotta etablerad som hushållerska hos och sambo med (FF) Karl
August Andersson i Mossebo.
(ÖSTRA OTTERBÄCKEN) OTTERKÄRRET
Bearbetad häradsekonomisk. karta (1877- 82).
Inklämt mellan Hova sockens sjönära marker ser vi på kartan, under "t" i
"Skagerskärret" det Otterbäcken som beskrivits på föregående sidor. Vi
ser också Otterbäcken (bäcken) rinna norrut (blått) rakt igenom intäkten
Otterbäcken. Några hundra meter österut ligger det som senare skulle
kallas Otterkärret. Från början, fram till mitten av seklet, kallades det
Östra Otterbäcken. De första bosättarna kom från Långsbråten 1823.
1820- 1870
Nils J(oh)ansson (f 1793)
Hans hustru: Anna Cajsa Schärling (f 1801)
Deras barn:
Anders Johan (f 1824) Anna Lovisa (f 1828)
Victor (f 1838) Erland (f 1841)
o
4
1857 gifte sig dottern Anna Lovisa (f 1828) med änkemannen Johannes
Jonsson (f 1827 i Hangelösa). Johannes son Johan August (f 1851) följde
med, när de bosatte sig i Otterkärret 1857.
Det föddes en son, Gustaf (1864), men han avled redan 1865. Svärfadern
(Nils) beskrivs på 1860- talet som nästan blind. Svärmodern (Anna Cajsa)
avled 1868.
Från 1873: Fosterdottern Amy Alsterberg (f 1864 i Edsvära). Familjen
Johansson flyttade till Hova på 1890- talet. 1893 kom familjen Olofsson
från det närbelägna stället Tottsjömossen till Otterkärret.
1880- 1920
Anders Gustaf Olofsson (f 1853 - d 1934)
Hans hustru: Sofia Persdotter (f 1852 - d 1919)
Deras barn:
John Emil (f 1878) Karl Filip (f 1886)
Gustaf Gideon (f 1889) Svea Sofia Elisabet (f 1897)
o
Sonen Johan Emil (f 1878) utvandrade till Amerika 1901. Karl Filip (f
1886) bodde tidvis i Otterkärret. Gustaf Gideon flyttade till Närke 1908 och
återvände till Otterkärret på 30- talet. Svea Sofia Elisabet fick en son som
hette Anders Gotthard Harry (f 1916).
TOTTSJÖMOSSEN
Från omkring 1810 finns en bosättning (backstuga) som kallas Tottsjömossen i mantalslängden. De första bosättarna var familjen Larsson.
1810- 1850
Lars Larsson (f 1769 - d 1822)
Hans hustru: Maja Stina E- dotter (f 1762 - d 1829)
Deras son: Lars Larsson (f 1802)
Hans hustru Beata Nilsdotter (f 1802 i Amnehärad)
Deras barn:
Lars Jan (f 1821) Stina Maria (f 1824) Anna Beata (f 1827)
Lars Jan Larssons (f 1821) hustru, från mitten av 40- talet:
Maja L. Jansdotter (f 1818 i Nysund)
Deras barn:
Lars Johan (f 1845) Jan Adolf (f 1849)
o
Från 1831 i Tottsjökärret: Johan Holm (f 1803 i Lyrestad), hans hustru
Greta Persdotter (f 1805 i Herrefallet) och deras son Per Johan (f 1829).
Familjen kom närmast från Djupmossen.
I samband med det laga skiftet i Eriksåsen 1856, redovisas hemmanets
marker söder om Tottsjön. På kartan (nästa sida) kan man se att
mossmarken var delvis uppodlad, möjligen använd för att producera torv.
Det finns även ett par byggnader, sannolikt ängslador, möjligen torvskjul,
på ägorna.
5
Del av karta. Laga skifte Eriksåsen 1856.
Ett par decennier senare, såg det ut så här:
Häradsekonomisk karta från 1877- 82.
Från 1853 redovisas två ställen: Tottsjömossen Ö. och Tottsjömossen V.
Tottsjömossen Ö. 1850- 1880:
Lars Larsson (f 1821 - d 1883)
Hans hustru: Maja L. Jonsdotter (f 1818 - d 1867)
Deras barn:
Lars Johan (f 1845 - d 1871) Jan Adolf (f 1849)
Anders Gustaf (f 1852 - d 1853) Viktor (f 1857)
Maria Lovisa (f 1861 - d 1862)
o
Jan Adolf Larsson (f 1849) flyttade till Eriksåsen 1867. Viktor Larsson
(1857) flyttade till Högskog 1879. Därmed var medlemmarna i den
ursprungliga familjen i Tottsjömossen döda/ skingrade. Kvar där fanns
bosättarna i Tottsjömossen V. som visas på nästa sida.
6
Tottsjömossen V. 1845- 1890:
Anders Andersson (f 1813 i Nysund)
Hans hustru: Stina L. Andersdotter (f 1807 i Nysund)
Deras barn:
Anders (f 1841) Carl Johan (f 1844) Johanna (f 1848)
Familjen flyttade till Herrefallet 1853.
Från år 1853:
Gustaf Andersson (f 1821 i Sörgården - d 1885)
Hans hustru: Anna Lisa Larsdotter (f 1818 i Lillängen - d 1885)
Deras barn:
Johanna (f 1852) Matilda (f 1858)
Anna Lisas far: Lars Nyqvist (f 1790 i Nysund - d 1869)
o
Johanna Gustafsdotter (f 1852) fick en son, Carl Gustaf (f 1875). På
1880- talet kallades Matilda Andersdotter (f 1858) för sömmerskan
Matilda Nyqvist. Hon flyttade till Amerika 1896.
I slutet av 1880- talet kom familjen Olofsson: Anders Gustaf Olofsson (f
1853) och hustrun Sofia Persdotter (f 1852) med barnen Johan Emil (f
1878), Karl Filip (f 1886) och Gustaf Gideon (f 1889) från Amerika till
Tottsjömossen. Familjen flyttade till Otterkärret 1893 och fortsatte att äga
Tottsjömossen.
SANDKÄRRET
De första bosättarna i Sandkärret, vid Skagern, kom från Breviken, vid
Unden, omkring år 1810.
1810- 1850
Lars Jonsson (f 1760 i Undenäs - d 1834)
Hans hustru: Catrina Jonsdotter (f 1763 i Bäckefors)
Deras son: Lars (f 1808 i Breviken)
Lars Janssons (f 1808) hustru: Lotta Jansdotter (f 1795 i Brunterud)
Deras barn:
Lena Stina (f 1834 - d 1834) Lars Johan (f 1836)
o
Arrendator från 1835: Erik Jonsson (f 1814 i Trehörningen), hans hustru
Maria Greta Hindriksson (f 1813 i Nyborg) och deras barn Johanna (f
1835) och Stina Cajsa (f 1838). Familjen flyttade till Djupmossen 1839.
På 1840- talet: Erik Andersson (f 1771 i Askersund), hans hustru Katrina
Andersdotter (f 1771) och deras son Carl (f 1819). Johannes Larsson (f
1812) och hans hustru Lena C. Andersdotter (f 1812) och deras söner
Lars Erik (f 1839) och Lars Jan (f 1842).
1857 kom Carl Viktor Axelsson (f 1835) till Sandkärret från det mycket
närbelägna Blåkärret. Hans familj finns på nästa sida. Hela familjen i
Blåkärret finns på sidan 9.
7
1855- omkring 1880:
Carl Viktor Axelsson (f 1835 i Askersund)
Hans hustru: Maria Regina Carlsdotter (f 1829 i Solbacken)
Deras barn:
Carl Valdemar (f 1856) Axel Emil (f 1858)
Hälftenägare från 1860:
Jan Erik Gustafsson (f 1813 i Hova - d 1880)
Hans hustru: Johanna Svensdotter (f 1826 i Hova)
Deras barn:
Per Gustaf (f 1853) Anna Sofia (f 1855 - d 1862)
Lars Johan (f 1859 - d 1862) Erik Johan (f 1862)
Hulda Christina (f 1866)
Anmärkning: Syskonen Anna Sofia och Lars Johan, sju och tre år gamla,
avled med en dags mellanrum, den 11 och 12 juli 1862, i mässlingen.
25 barn i Finnerödja avled av samma sjukdom andra halvåret 1862.
o
Sonen Per Gustaf Jansson (f 1853) flyttade till Norge 1881 och hans mor,
Johanna Svensdotter, flyttade också dit 1886. Erik Johan Jansson (f
1862) och hans syster, Hulda Christina Jonsdotter (f 1866) flyttade till
Amerika, han 1881 och hon 1883.
Sandkärret och Blåkärret. Häradsekonomisk karta 1877- 82.
Från 1882:
Urmakare Johan Nilsson (f 1849 i Edsberg, Örebro län)
Hans tidsmedvetna hustru: Sofia Nilsdotter ( f 1844 i Rom)
Deras barn:
Mirjam (f 1877) Josef (f 1879)
Judit Maria (f 1881) Elin (f 1884)
Anmärkning: "Elin odöpt, döpt av fadern."
o
Familjen Nilsson flyttade till Elofsgården 1898. Ägare från 1900:
Skomakaren Lars Johan Johansson (f 1842 i Välvattnet - d 1914) och
hans hustru Matilda Olofsdotter (f 1835 i Nysund).
Familjen Larsson kom från Kvarntorp och blev ägare till en avsöndring i
Sandkärret år 1900. Se nästa sida.
8
Johan Emil Larsson- Johansson (f 1867 i Skagersholm)
Hans hustru: Vilhelmina Karlsdotter (f 1875)
Deras barn:
Olga Viktoria (f 1867) Johan Elmer (f 1897)
Gustaf Hjalmar (f 1900) Karl Vilhelm (f 1905)
Anna Sofia (f 1907)
o
I Sjövik, från 1914: Karl Johan Jonsson- Thorén (f 1877 i Rämen), hans
hustru Ida Konstantia Jonsdotter (f 1890 i Göteborg) och fosterdottern Elin
Vilhelmina (f 1907 i Göteborg).
I Sjövik från 1927: Predikanten Erik Valdemar Johansson- W. (f 1895 i
Bohuslän), hans hustru Emma Amalia (f 1894 i Norra Vånga) och deras
tre döttrar, samt trädgårdsmästaren Karl Ture Andersson (f 1883 i
Stockholm) och hans hustru Anna Ulrika (f 1877 i Nysund) samt
hembiträdet Ida Lovisa Carlsdotter (f 1887 i Nysund).
BLÅKÄRRET
Vid mitten av seklet installerade sig den här familjen i Blåkärret:
Anders Axelsson (f 1802 i Askersund)
Hans hustru: Stina Jonsdotter (f 1807 i Hackvad - d 1857)
Deras barn:
Erik Johan (f 1826) Anders Vilhelm (f 1830)
Målarlärlingen Axel Marelius (f 1832)
Carl Victor (f 1835) Christina Albertina (f 1837)
Per Gustaf (f 1839) Alexander (f 1842)
August (f 1845) Ida Lovisa (f 1848)
oo
Det var stor rörlighet hos ungdomarna i familjen. Fadern, och de som var
kvar i Blåkärret, flyttade till Borgan 1866.
1866 kom en son av Eriksåsen till Blåkärret. Han hette Olaus Olofsson (f
1837) och han medförde sin hustru Stina Andersdotter (f 1825 i Ölme - d
1904) och dottern Emma Christina (f 1866). Olaus och dottern flyttade till
Brinken 1905.
1905 kom: Karl Gustaf Gustafsson (f 1854 i Herrgårdsfallet), hustrun
Anna Lotta Johansdotter (f 1860 i Mossebo)) och dottern Ellie Maria (f
1900). Hon gifte sig 1922 med Johan Klemens Pettersson (f 1894).
Delägare (1/3) från 1866 var: Olof Jonsson (f 1826 i Rösand - d 1910) och
hustrun Greta Maria Pettersdotter (f 1830, snett över vattnet, i
Sandviken). De hade en fosterdotter, Elin Augusta (f 1884 i Fredsberg).
Hon fick en alldeles egen dotter, Märta Linnea, 1910.
Fundering: Somliga namn förbryllar en okunnig. Varför kallades det här stället för ett
blått kärr? Sanden i Sandviken och Sandkärret syns däremot inte vara något annat
än just sand. Men "tott" i Tottsjön. Visst var det lite tottigt och tuvigt där nere, så
kanske, fast kanske inte. Och så "otter" i Otterbäcken och Otterkärret? Det finns ju
ett berg i närheten med samma förled. Betyder det utter? Troligen inte, eller?
9
Så här såg det ut på udden runt mitten av 1900- talet:
Ekonomisk karta från 1958.
SANDVIKEN
Runt sekelskiftet 1700/ 1800 brukades hemmanet av Johan Larsson (f
1730 i Bodarne) och hans hustru Helena Larsdotter (f 1733). De kom från
Bodarne 1788. Sonen Carl Johansson (f 1762) och hans hustru Maja
Larsdotter (f 1777 i det närliggande Sörgården) och deras barn, Jan Peter
(f 1798), Lena (f 1800) och Maria (f 1802) bodde där också. De flyttade
senare till Västeräng och Carls syster och hennes familj tog vid.
Första hälften av seklet:
Pet(t)er Andersson (f 1767 i Askersund - d 1833)
Hans hustru: Lisa Jonsdotter (f 1767 i Bodarne - d 1828)
Deras dotter: Lena (f 1799).
Anmärkning: Lena Persdotter (f 1799) flyttade till Borgan
1816 och gifte sig med Olof Jonsson (f 1795).
Från 1829:
Petter Persson (f 1797 i Fredsberg)
Hans hustru:
Maria Greta Johansdotter (f 1812 i Vallsjöbol - d 1854)
Deras barn:
Greta Maria (f 1830) Johanna (f 1832)
Stina Cajsa (f 1835) Lovisa (f 1837)
Per Johan (f 1840) Sofia (f 1842)
Augusta (f 1844) Gustaf Ludvig (f 1849)
Carl August (f 1854)
Modern Maria Greta avled i samband med yngste sonens födelse.
o
Dottern Olivia flyttade till Gatan 1865. Sonen Gustaf Ludvig flyttade till
Hova 1867. Petter Persson avled 1869. Sonen Per Johan avled 1869.
Dottern Augusta avled 1869. Carl August flyttade till Hova 1870.
10
Häradsekonomisk karta från 1877- 82.
Andra hälften av seklet:
Lars August Olofsson (f 1848 i Eriksåsen)
Hans hustru (1870):
Maja Stina Eriksdotter (f 1840 i Stugunäs - d 1883)
Hustruns barn i föregående gifte:
Johan August (f 1864) Ida Lovisa (f 1866) Per Gustaf (f 1869)
Barn i nya giftet:
Emma Christina (f 1871) Carl Robert (f 1872 - d 1875)
Carl Viktor (f 1873 - d 1874) Carl Adolf (f 1876 - d 1879)
Anna Matilda och Oskar Fredrik (f 1879 - Oskar F. död s å)
Axel Emanuel och Oskar Manfred (f 1881 - båda döda s å)
Lars Augusts nya hustru:
Inga Eriksdotter (f 1847 i Stugunäs)
Hennes barn i tidigare gifte:
Johan August Persson (f 1864) Ida Lovisa Persdotter (f 1866)
Per Gustaf Persson (f 1869)
Nytt barn i nya giftet:
Anna Matilda (f 1884)
Ida Lovisas dotter: Anna Matilda (f 1885 - d s å)
o
Hustrun Inga Eriksdotter avled 1906 och maken Lars August Olofsson
flyttade till Torpaskog 1908. Familjen skingrades.
1907 kom familjen Persson från Hova. Mannen hette Anders Gustaf
Persson (f 1861) och hustrun Anna Lovisa Eriksdotter (f 1874). De hade
nio barn födda mellan 1892 och 1916.
Laxå Bruk ägde en mindre del av hemmanet vid samma tid.
2014-04-19 / Alf
11