Transcript FLODA C - Nääs & co

FLODA C
CULTURAL PLANNING
SAMMANSTÄLLNING V 1.0 AUGUSTI 2012
Garveriet i Floda
garveriet.blogspot.se
FLODA C – CULTURAL PLANNING, SAMMANSTÄLLNING v 1.0
Augusti 2012
BESTÄLLARE
Floda Torg Fastighets AB
Box 16
448 30 Floda
KONSULT
Sammanställning: Joakim Forsemalm, il Dr Etnologi/Fil Kand Kulturgeografi
Layout och redigering: Linnea Carlsson, Planeringsarkitekt FPR/MSA
Radar arkitektur & planering AB
Surbrunnsgatan 6
411 19 Göteborg
031-10 98 90
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING........................................................................................................ 4
1. NYINVIGNINGEN AV FLODA TORG................................................................ 5
2. MISSIONSKYRKAN....................................................................................... 11
3. INNOVATION CAMP....................................................................................... 15
4. FASTIGHETSÄGARE CENTRALA FLODA....................................................... 21
5. TIDIGARE DIALOGER.................................................................................... 23
6. PRO I FLODA................................................................................................. XX
Garveriet i Floda
garveriet.blogspot.se
INLEDNING
Floda C är under omvandling. En samling lokala aktörer
arbetar tillsammans med kommunen för att skapa en ny
identitet för samhället, med syfte att skapa ett utvecklat
vardags- förenings- och näringsliv. Som del i arbetet har
man arbetat med Cultural Planning, ett sätt att fånga idéer,
identiteter och initiativ hos den lokala befolkningen.
Cultural Planning kan beskrivas som en inställning till
samhällsutveckling som utgår från ett brett samtal och ett
arbete som syftar till att lokalisera kulturella resurser på en
plats eller i ett samhälle. ”Kulturella re-surser” skall här ses
som de samlade aktiviteter som präglar ett samhälle, något
som kan inkludera kulturella uttryck som konstnärskap,
men som lika mycket handlar om hur vardagsliv levs, hur
föreningsaktiviteter ser ut och påverkar människor.
Cultural Planning genomförs med olika metoder, beroende
på vad som behöver bli känt i ett särskilt sammanhang. I
Floda bedrivs Cultural Planning i två steg, ett som är kopplat
till en arkitekttävling om centrala Floda och som går av
stapeln under hösten 2012. I det sammanhanget är syftet
med Cultural Planning att lokalisera idéer bland den lokala
befolkningen för hur livet fungerar idag och idealt sett
fungerar i framtiden. Det handlar om hur man ser på sitt
samhälle och de möjligheter och svårigheter som finns. En
frågelista har fungerat som det huvudsakliga verktyget för
att samla in dessa idéer. Dessa är sammanställda nedan
under ett antal olika avsnitt, sorterade efter det sammanhang frågelistan använts.
I ett andra steg av Cultural Planning kommer en större kartläggning att genomföras, ett steg som inleds med Livsrums-
dagarna. Den här sammanställningen är kopplad till det
första steget och inkluderar, förutom input via frågelistan
också resultatet från Innovation Camp Floda. Mer om det
under rubriken nedan.
Förutom redogörelsen av frågelistan innehåller denna sammanställning redogörelser för de dialoger som hölls mellan
2005 och 2007 som en del av arbetet med att ta fram ett
nytt planprogram för Floda. Det handlar om en workshop,
en serie möten med en lokal utvecklingsgrupp och ett dialogarbete med fyra förskolor. Dessa dialogarbeten redogörs
för i detta dokument för att många av de tankar som diskuteras idag har sina rötter i dessa tidigare diskussioner.
I redogörelsen nedan delas svaren upp efter de frågor som
ställts i frågelistan.
1. NYINVIGNINGEN
AV FLODA TORG
I mars 2012 firade Floda Torg AB, tillsammans med delar
av det loka-la närings- och föreningslivet att torget återgått
i lokal ägo och att man siktar på att åter bli en attraktiv
mötesplats och ett naturligt centrum i Floda. Som del i
aktiviteterna under dagen – som bl.a. innehöll invigning av
ett nytt galleri för lokalt konstnärskap – fanns en möjlighet
att fylla i frågelistan och prata med de drivande aktörerna
i projektet. Vid detta tillfälle lämnades ett tiotal frågelistor
in, ett större flertal lämnades ut och möjligheten har funnits
att lämna in dessa i den nya projektlokalen vid Floda torg.
Ett drygt lika stort antal har under den dryga månad som
gått sedan frågelistorna delades ut lämnats in. Sammanlagt
handlar det om 26 inlämnade frågelistor från detta tillfälle.
Till frågelistan har två flygbilder hört, en där man kunnat
redogöra för och visualisera det man beskrivit i frågelistan
och en där man kunnat föreslå tillskott till centrala Floda. I
slutet av denna skrift finns sammanställda kartor kopplade
till de olika tillfällena där medborgare samlats för att diskutera Flodas framtid med utgångspunkt i Cultural Planning.
Svarande:
Utanför kommunen (1)
Inget svar: 3
A) OM FLODAS SJÄL OCH VAD SOM MEST KÄNNETECKNAR
LIVET I FLODA
Att fånga platsens själ är ett viktigt fokus i Cultural Planning.
Men svårt; vad som anses vara en plats själ finns det lika
många svar på som det finns människor på den platsen.
Med hjälp av olika delar (de enskilda svaren) har vi här
försökt bilda en helhetsbild.
Precis som med Lerum delar motorvägen av. Det är väldigt
bilburet och det vore skönt att komma bort ifrån det.
(Kvinna 1968).
Lugnt, natur, kultur. (Kvinna 1962)
Naturen: Sävelången, Säveån. Historian med de stora herrgårdarna och Nääs hela tradition. (Kvinna 1940)
Kvinnor: 13 (f. 1968, -62, -42. -40, -74, -50, -57, -39, -76,
-28, -48,
-91, -58)
Män: 13 (f. 1970, -55, -42, -73. -57, -79, -80, -55, -47, -43,
-47, -56, -62)
Naturnära, kamratskap, charmigt. (Man 1970, kvinna 1974)
Bor:
Vi som bor i Floda trivs! Vi njuter av natur, vatten, kultur och
försam-lingsliv. (Kvinna, f 1957)
Lerum (1) Floda m omnejd (3) (Hyltorna (5), Uddared (2),
Tollered, Garveriområdet, Västra Floda, Floda centrum (3),
Drängsered (2), Nordåsen, Öijared, Öster, Nya Nordåsen
Där man handlar och där man har sjukvård. Mötesplats.
(Man, 1955)
Bra (Man, f 1973)
Underbar natur med bad. Människor är goa och hjälper
varann. Närheten till större samhällen. (Man, f 1957)
Förortsliv. Egentligen bara äldre människor och barn finns
i Floda på dagtid. Dåligt med affärer förutom ICA vilket att
många handlar på annat håll. Men det finns också en närhet till människor. Naturen underbar. (Kvinna, f 1928)
Vill hävda att Floda för tillfället saknar själ, eller inte för mig
visat sig ännu. (Man, f 1979)
Man tar tåget, handlar på vägen hem med bil eller promenerar från stationen (mest bil). En del passerar i centrum
på vägen till reservatet. Träffar människor man känner till,
får en pratstund. Några fikar faktiskt på (oläsbart). (Kvinna,
f 1948)
En Flodabo gillar närheten till Göteborg. Försöker pendla
med tåget men blir alltid besviken på Västtrafik. Man
springer runt sjön via Nääs och tillbaka på kvällen som
motion. Man njuter av närheten till Säveåns naturreservat. Det är en förort där man sover och inte har så mycket
med centrum att göra, tyvärr. Här finns alla, den driftige
och late, pessimisten och optimisten osv. Spridningen är
enorm! Vissa äls-kar Alingsås andra Göteborg men vi bor
alla i Floda. Mitt emellan. Man har svårt att säga vad Floda
är många ser Gbg eller Alingsås som sin plats. Flodas själ?
Kanske någonstans i helheten (Nääs-Säveån-Naturreservatet-Tollered-Innebandy-Fotboll-Nova-Öijared). (Man, f 1980)
Föreningsliv med samlingen kring Novahallen. Vattnet som
förenar och promenaden kring sjön. Naturreservatet. När-
heten till Nääs och Öijared. (Man, f 1955)
Jag är nästan aldrig i Floda på så sätt förutom då jag är i
Missionskyrkan. Men min känsla är: en tyst stad där inget
utöver det vanliga händer. Folk gör sina ärenden (ICA,
tandläkare, sött & gott osv). Ungdomar är mycket sportiga.
Majoriteten av Flodas ungdomar tror jag håller på med
någon sport. Det är positivt! Jag har varken positiv eller
negativ bild av Floda. Det känns bara som om samhället
står lite still. Vardagslivet rullar på som vanligt. Det behöver
hända något tycker jag och nu gör det äntligen det! Floda
känns som en oslipad diamant, tror staden/byn/förorten
har möjlighet att växa och bli intressant, både för dess
invånare, förbipasserande och folk i grann-kommunerna.
Hade varit roligt om folk skulle vilja åka hit! Jag tror inte
på ett Floda som har det allra senaste av de modernaste
saker/upplevelser, storslaget och pampigt. Man skall kunna
le och läng-ta till staden Floda när man tänker på den. Hur
man skal göra det är en annan fråga. (Kvinna, f 1991)
För närvarande sovstad, anonym. Äldre kvar i hus och trädgård. Reser för handel, ungdomar finns kvar. Endast sport i
Novahallen och Missionskyrkans barnaktiviteter. Ingen nyttjar vattensport/rekreaktion. Nu: Floda-Nääs sjöpromenad.
Ingen kultur, ingen stolthet, ingen historia. (Man, f. 1947)
Läget vid Sävelången och Säveån. Mycket naturskönt. Allt
för många känner inte någon tillhörighet till Floda, man
engagerar sig inte. Man ’bryr’ sig inte om vad som händer.
Man är inte lojal mot sin byggd. (Man, f. 1943)
Handla, vårdcentral, barn- ungdomsutbildning, familje- och
trädgårdsvård. (Man, f 1947)
Vacker natur, Öijareds golf, naturreservat Sävelången.
(Man, f 1956)
Närheten till vatten och övrig natur. Lugn ”vardagslunk”.
(Man, f 1962)
Närheten till natur och sjö. Rikt utbud av föreningsliv,
sportaktiviteter och aktiva kyrkor. Man kan tänka sig att leva
och bo här både som barn-vuxen-äldre. (Kvinna, f 1958)
Inget svar: 5
B) OM OUPPTÄCKTA/OUTNYTTJADE MÖJLIGHETER I FLODA
Pendeln är viktig. Fler tåg och mer runt stationen. Gör något
fint med platsen mellan stationen och vattnet och ta bort
p-platserna. Flytta biblioteket, som ligger fel till, hit istället.
(Kvinna f 1968)
Gör torget mysigare med mera grönt och inte så mycket
asfalt. Låt alla ÅK3 få vara med på lägerskola på Nääs och
ta del av alla de traditioner som finns där, t.ex. slottsbesök,
dans i lekhuset, besök i bak-stugan och träslöjd på deras
nivå. Finns mycket kultur att ge våra barn. Det handlar om
att få Flodabor att ta del av alla aktiviteter som erbjuds här.
(Kvinna f 1940)
Mer puls & liv i centrum. (Man 1970, kvinna 1974)
Använd Säveåns strand. (Man, f 1955)
Garveriet – kyrkan – second hand – ”småaffärer”. (Kvinna,
f 1957)
Att göra mer för ungdomar. Aktiviteter. Garveriet. Fler fik och
buti-ker. (Man, f 1957)
Samlingspunkt för barnfamiljer i form av en bra lekplats.
(Kvinna, f 1973)
Torget i Floda centrum. (Kvinna, f 1928)
Finns mycket natur att ta vara på. Vandringar eller aktiviteter för barn? (Man, f 1979)
Vattennärheten, den grönska som ännu trivs kan användas
så man ser den. Närheten till Nääs och reservatet. Bra
restaurang och kafé. Finns men är ej lockande.
(Kvinna, f 1948)
Forsen (kajaking) – människors kompetens och engagemang. Många som bor i Floda är kompetenta och professionella människor. Man behöver inte åka med tåget åt något
håll för att kunna ha intressanta och intellektuella träffar.
Men var finns forumet? Vill alla var lediga från sina roller på
hemmaplan? Mötesplatsen/torget är inte så tydligt att det
oupptäckta tittar fram. Skulle det finnas en plats där alla
informerade om vad som händer skulle jag säkert åka och
titta på en crosstävling med barnen, men vet jag inte om
var och när det är så söker jag inte infon heller. Så intressant är det ju inte med cross!? Flodas alla verksamheter
skulle finnas/vara så överskådligt som apparna i en Iphone.
Denna plats där allt presenteras skall ligga så att man ofta
måste passera. (Man, f 1980)
Mer fokus att lyfta fram naturreservatet, Sävelången och
Säveån, få bort outnyttjade markområden (pizzeria, sorteringsanläggning, etc.) som är fula i centrum och utveckla
Garveriområdet. (Man, f 1955)
Wow, Torget! Tänk om man får ett mer till känslan öppet
torg som är sammankopplat med vattnet, en mötesplats
(t.ex. en jättestor trappa), kullersten, mysigt, välkomnande
och rymligt, med en italiensk glassbutik om sommaren, farbröderna som matar duvorna, kyrkans klockor klingar. Wow,
där hade jag hängt! Även sjön, kanske en hamn. Någonting
så att sjön får visa sin skönhet. Bryggor för allmänheten.
Parker (typ Montessoribacken), mötesplatser där man kan
sitta på filtar, spela gitarr, sola osv. Öppna parker så att folk
ser dom, men att man ändå känner sig omringad av t.ex.
stora vackra ekar. Lilla Ön! Garveriet. Man skall känna att
Floda är en enad stad, inte så uppdelad. Att man binder
samman alla delar på något sätt med kyrkans mötesplats
i centrum. Binda samman genom att ta bort vägar kanske,
sätta upp gamla vackra broar, lekplatser, vackra sittplatser,
etc. Tågstationen är ju, om sanningen skall fram dötråkig.
Om en passagerare åker förbi blir man ju inte lockad av att
hoppa av! (Kvinna, f 1991)
Vattnet – mer bryggor och sjöliv.
Stränder – mer promenad/solplank – soffor.
Reservatet – bättre stig/??/naturrum, information, mötesplats med fika
Köpcentrum – större utbud, bra restauranger, ingen
anledning till besök idag.
Ön – Bra butik! (Man, f. 1947)
Att få Flodaborna att känna och vara stolta för sitt Floda.
Engagera sig. Ett medel som saknas idag är en stor
välplacerad infotavla, som alltid är uppdaterad om vad
som händer i Floda. Alla skall veta att här finns aktuell information om ex. vis musik, idrott m.m. Tavlan kan också
innehålla historik om Floda, viktiga årtal kanske lite om
kända personer som kommer från Floda och vad man bör
se här. Denna information är viktig för turister såväl som
för Flodabor. Sen bör man ta vara på närheten till vattnet
och dess miljö. Bygg trappavsatser ner mot Säveån,
där man kan sitta i lugn och ro, en härlig samlingsplats
som man gjort i Alingsås mellan stora och lilla torget. Ett
riktigt bra kafé, kondis för alla åldrar. En mysig och skön
samlingsplats, gärna i närheten av ovanstående förslag.
En vacker bro mellan centrum och Lilla Ön. (+ en lång rad
fler förslag listat) (Man, f. 1943)
människor och närmiljö. (Man, f 1962)
Montessoriskolans park är vacker. (Kvinna, f 1958)
Inget svar: 5
C) OM VARDAGSLIVET I FLODA
Bor i Floda på sommaren, så det blir utomhus mycket. Picknick på filt. Fika på Nääs, cykla till ICA och handla. Vistas i
skogen. Bada. (Kvinna f 1968)
Lugnt, vackert, härlig natur, trevligt folk. Man bor i Floda.
(Kvinna f 1962)
Vackert, vändligt, kulturbygd. (Kvinna, f 1940)
Naturnära, trygghet, livskvalitet, goda grannar, charm. (Man
1970, kvinna 1974)
Handla, vårdcentral, kommunikation, mötesplats, trivsam.
(Man, 1955)
Vattennärhet, rekreationsmöjlighet, människoblandning,
flerbostadshus. (Man, f 1947)
Närhet – möten – människor – vilja – förändring. (Kvinna,
f 1957)
Utveckla området kring Sävelången och centrum. (Man, f
1956)
Naturen – promenader. Umgås. Fika. Biblioteket. Aluddens
second hand. ICA. (Man, f 1957)
Närheten till vatten, invånarnas engagemang för med-
För oss som vill sälja våra hus och är pensionär. Har inget
att välja på när vi säljer. Varför får vi inga bostäder för
äldre? (Kvinna, f 1939)
Lugnt, äldreverksamhet, backigt. (Kvinna, f 1928)
Känns som att folk handlar på ICA sen skyndar hem.
(Man, f 1979)
Handla, parkera, prata, post, bankomat. (Kvinna, f 1948)
Vet inte, är aldrig där (dagtid). Avslappnat, närhet och det
viktigaste. Vänner, bad, natur och pizza. (Man, f 1980)
Myller av ungdomar på väg till idrott och kyrkans aktiviteter
på kvällstid. På dagtid ett dött pendlingssamhälle.
(Man, f 1955)
Sportigt, färglöst, gamla rutiner, vanligt. (Kvinna, f 1991)
Sova, bilkörning, barn/ungdomsidrott – fotboll och innebandy. Tåg-pendling. Isolering. (Man, f. 1947)
Familj, jobb, vänner, naturpromenader, vattenbetraktande.
(Man, f 1947)
Arbete, handla, promenader, fixa med huset, vänner.
(Man, f 1956)
Lugnd ”vardagslunk”, oengagerat, ”inte bra, men det duger”
(Man, f 1962)
Naturupplevelser, arbete, vänner, nära till kommunikationer,
fritidsaktiviteter. (Kvinna, f 1958)
Inget svar: 7
D) OM FYRA PLATSER – TVÅ BRA OCH TVÅ DÅLIGA
PLUS
Stationshuset
Lekhusen på Nääs
Sävelången
Säveån
Säteriet med park
Säveån och dess dalgång
Nääs
Naturen (Skogen)
Ån
Säveån
Lilla Ön
Sävelången
Naturreservatet
Sävelången
Lilla huset på Ön
Sävelången
Nääs Slott
Sjön och närheten till denna
Nääs – skogen
Vy över Sävelången
Nääsområdet
Bron över sjön
Torget
Strandpromenaden
Lilla Ön
Naturreservatet och Säveån
Elbåten
Vatten
Nääs
Montessoriskolan
Nääs slott
Sävelången
Golfbanorna
Skallsjö
Reservatet
Sävelången med promenaden
Vyn över Sävelången med ångbåten, tagen från centrumsidan
Någon bild över Säveån, vid bron
Säveån
Missionskyrkan
Sävelången
Öijareds Golf
Nääs-området
Vattnet
Natur med sjö och skog
Fritidsaktiviteter
MINUS
Motorvägen
Huset mitt emot stationen (för bösigt)
Torget
Motorvägen
Centrum
Skräpmatsrestauranger
Garveriets grusplan
Tråkigt stationsområde
Centrum/stationen
Skallsjö kyrka
Genomfarten
Centrum
Garveriet
Miljön och slänten runt Centralskolan mot Floda
Fult centrum
Buller
Naturreservatet i Säveån
Centrum
Området runt stationen
Den stängda fritidsgården
Tättslutande torg
Allt för många ”baksidor”
Öde centrum
Ful bro/vägen mellan centrum och Aludden
Pizzerian vid Garveriet
Bullret från tågen alternativt från crossbanan
Garveriet
Stationen (centrum)
Garveriet är väl inget att garva åt idag
Dagens centrum som vid en första anblick är ett hav av
bilar.
”Garveritomten”
Återvinningscentralen
Stationsområdet
Centrum
Centrum
Järnvägsområdet
Tomt i Floda centrum, både affärer och folk
Nedskräpning vid tågstationen
10
Inget svar: 2
E) OM HUR MAN VILL VARA MED OCH BIDRA TILL FLODAS
FRAMTID
En typ Nettobutik, ett kafé eller en restaurang till – mötesplats inom-hus. (Man f 1955)
Kyrka – samhälle – centrum – idrott. Kommun som del i
kyrkans lokaler (de nya). (Kvinna, f 1957)
Eventuellt spela och sjunga. (Man, f 1957)
Fler butiker och äldreboende. (Kvinna, f 1928)
Jobbar som musiker. Kan ha aktivitet på torget?
(Man, f 1979)
Min ”förening” (Missionsskyrkan), vill se den ännu mer
mitt i byn med stor samlingslokal för samhälle/konsert.
Strandlinjen nedanför säteriet, utveckla t paviljong (musik).
Bygga (båt)bänkar. Lekplats i samband med bebyggelse i
säteribacken. Nu är platsen otrygg, ensam bakgård. Vill ej
stanna kvar. (Kvinna, f 1948)
Som arkitekt ser jag att mitt engagemang för Floda skulle
kunna ligga i att vara med och diskutera kring hur man kan
utveckla samhället. Man kan tänka sig att folk även skulle
vilja ha hjälp med sina villor/lägenheter. Rithjälp och/eller
inredningshjälp. Mitt intresse för kajaking skulle även kunna resultera i kurser eller turer på Säveån. (Man, f 1980)
Minska buller genom att ta bort motorcrossbana samt att
Trafikverket ljuddämpar kring tåget. Kyrkan och Garveriet
kan öka samarbetet i centrum. (Man, f 1955)
Jag är ung och driver inget företag, har ingen fast inkomst
än så jag får hjälpa till med min kraft och gärna hjärna om
det behövs. Kanske ge idéer, hjälpa till att städa, bära, flytta
etc. (Kvinna, f 1991)
Nytt kompletterande torg vid vattnet sammanbundet med
ön och bred gångbro – en piazza i Ö-området med trappa
ner i ån. Naturrum med högbro och spänger efter den till
reservatet. Låt centrum få en riktigt bra restaurang och
fika. Typ franska kaféet. Fler butiker och kulturutbud. Aluddens båda hus och enkla bostäder för unga ex. Garveriet.
Garveriet utvecklas med konst/kultur. ??Skötsel med guide
i reservatet och motionsslinga. Hälsobutiken, coaching, träning. Stor och unik lekplats vid vattnet/Sävelången i anslutning till brygga/kiosk-fika samt uteträningsplats. Hamnpir
för tillgång till Sävelången II vid stationen. Gärna en butik
där för info. Garveriet stor konceptlo-kal/kyrka/naturrum
med omgivande ”central park” – spontanlekplats. Gott om
p-plats i p-hus mot järnvägen! (Man, f. 1947)
Då jag komponerar och spelar musik kanske det kan vara
ett bidrag vid ev. musikverksamhet. Jag har bl.a. skrivit ”Visan om Sävelången” som har framförts på ett antal ställen i
kommunen, bl.a. på invigningen av Sjöpromenaden.
(Man, f. 1943)
2. MISSIONSKYRKAN
Delar av församlingen i Missionskyrkan har som del i det
förberedan-de arbetet svarat på frågelistan. Detta skedde i
maj 2012 och 21 perso-ner besvarade då frågelistan.
Vatten, kyrkan, viljan till förändring, viljan att göra nytt.
(Kvinna, f 1950)
Svarande:
Vardagsbehoven kan mötas och det är en trygg och härlig
plats att leva och bo i. Flodas stora tillgång är den fantastiska naturen med skogarna, ån, reservatet och sjöarna.
(Man, f 1976)
Bor:
Närheten till sjö, å och promenadstråk. Novahallens
satsningar på föreningslösa ungdomar. Att kunna använda
idrotten på ett positivt sätt att få ungdomar i en stabil gemenskap. (Man, f 1980)
Kvinnor: 7 (-59, -71 -70, -50, -89, -62, -62 )
Män: 14 (-85, -58, -70, -76, -80, -60, -77, -93, -83, -75, -77,
-63, -60, -91)
Berghult, Ljunghögen (4), Sydvästra Floda, Hylterna,
Drängsered (3), Hästhaga, Öijared, Uddared, Tollered,
Nordåsen, utkanten. Utanför kommunen (1) (Göteborg)
Inget svar: 1
A) OM FLODAS SJÄL OCH VAD SOM MEST KÄNNETECKNAR
LIVET I FLODA
Vacker natur med närhet till Nääs. Stort engagemang i
Missionskyrkan för barn och ungdomsarbete. Floda Nova
– kontaktpunkt för ungdomar. Idrottsverksamhet för ungdomar överhuvudtaget där stort engagemang finns.
(Kvinna, f 1959)
Barnfamiljer, föreningsliv, idrott (Man, f 1985)
Floda har en historia med fyra stora gårdar (Nääs, Öijared,
Floda, Högsboholm) och torpare, men även en industri i
Floda. Floda som tätort är relativt ung, järnvägen ”skapade”
Floda. Vilket innebär att Floda centrum saknar äldre bebyggelse. Därför är själen i Floda centrum svag. En ny detaljplan måste stärka Flodas själ. (Man, f 1960)
Lugnt och tryggt, villaägaren. (Man, f 1977)
Familjeidyllen med närhet till staden, som möjliggör kombinationen: aktivitet, framåtanda, utveckling och ambitioner,
samt lugn, natur och familjeliv. (Kvinna, f 1989)
Familjärt, jordnära, utspritt boende. (Kvinna, f 1971)
Nära naturen, pendlingsort, familjer, ålderdom. (Man, f
1983)
Familjärt, lugnt. (Kvinna, f 1970)
Vatten, människor, frivillighet. (Kvinna, f 1962)
Vattnet, människor som vill engagera sig. (Man, f 1958)
11
”Livet kring Säveån”, människorna i samhället.
(Man, f 1975)
Sovstad, vanliga människor, föreningsliv, Nova, kyrka, vattnet. (Kvinna, f 1962)
Ta bättre vara på de fantastiska vattenmiljöerna som finns.
Här finns goda möjligheter för olika extremsporter som
skulle skapa liv åt sam-hället. Idrottshall till innebandyn
som kan vara en samlande kraft för samhället. Kraften i
kyrkorna och församlingarna. (Man, f 1976)
Nära till naturen, lätt att pendla, både kollektivt och med
bil. Lite mycket ”sovsamhälle”. (Man, f 1960)
Floda torg och förbindelser med ån. Fler fik och binda ihop
olika stråk med spänger och broar. (Man, f 1980)
Kyrkan, föreningsliv. (Man, f 1991)
Vatten. Säveån behöver rensas upp så man kommer
närmre och får kontakt med vattnet. Gångstråk, broar,
bättre belysning. Markområdet på Garveriet borde kunna
användas bättre. (Man, f 1960)
Inget svar: 3
B) OM OUPPTÄCKTA/OUTNYTTJADE MÖJLIGHETER I FLODA
Jag skulle önska ett boende för utvecklingsstörda med nära
anknyt-ning till Missionskyrkan. Det finns så många saker
som våra ungdomar skulle kunna vara delaktiga i vad det
gäller deras verksamheter och omtanken om den ”lilla människan” som jag sett hos dem. (Kvinna, f 1959)
Jag tycker man borde göra mer runtomkring vattnet. Gör
något med centrum så att fler vill vara där. Skapa en trevlig
promenad som folk kan gå på. (Man, f 1985)
Tydliggör koppling till vatten, Sävelången är fantastisk, men
behöver lyftas fram. (Man, f 1993)
Nedre bukten av Sävelången, från stationen mot Floda
Säteri. (Kvinna, f 1989)
Torget – större mathandel. Ungdom – fritidsmöjligheter.
Natur - na-turleder, löp och längdskidspår. (Man, f 1983)
Herrgårdsbacken – varför inte ett familjeområde med lekpark, grillyta? (Kvinna, f 1971)
Novahallen – gård – ny hall. (Kvinna, f 1962)
Garveriet, Novahallen (Man, f 1958)
Gör Säveån/Sävelången mer tillgänglig. Caféverksamhet,
restaurang-er etc. med utsikt mot ån. (Man, f 1975)
Runt lilla huset, runt Garveriet. (Kvinna, f 1950)
12
Närmast ytan till Säveån, Garveriområdet, t.ex.
(Man, f 1977)
Garveriet – fåglar i Säveån. Mer av aktiviteter t.ex. sport i
centrum. Lekpark. Lilla huset måste bli tillgängligt för alla.
Second hand (större verksamhet). Kyrkan som samlingslokal för skola och kultur och kyrka. (Man, f 1963)
hand. (Man, f 1958)
Mer vid vattnet, Novahallen, äldre- och gruppboende på
samma plats för att få alla att leva tillsammans.
(Kvinna, f 1962)
Naturnära, härligt, föreningsliv, möjligheter. (Man, f 1976)
Mer levande centrum. Möjligheter för alla att bo kvar i
Floda. Jag tänker närmast på gruppboende (idag nästan obefintligt) och äldreboende. När man kommer från
motorvägen så är ”Flodas ansikte” inte till sin fördel. Borde
finnas möjlighet att en bättre och trivsammare entré. (Man,
f 1960)
Samordning mellan olika klubbar och föreningar. Vill att min
syster skall kunna bo kvar och det saknas gruppboende!
(Man, f 1991)
Inget svar: 2
Trist, alla går direkt hem. (Kvinna, f 1950)
Lugnt, metodiskt, litet, utvecklingsbart, strategiskt. (Man, f
1980)
PLUS
Stilla, lite att göra, föreningar. Ganska dött. (Kvinna, f 1962)
MINUS
Pendla till Lerum/Göteborg. Friluftsliv i naturen runt omkring. (Man, f 1993)
Pendling, bekvämt, tryggt, personligt, svenskt. (Kvinna, f
1989)
Lugnt, aktivt, föreningsliv. Engagerade människor. Andas
framtidstro. (Kvinna, f 1959)
Trist – vackert – tomt – aktiviteter. (Kvinna, f 1962)
Villa, sovstad, handlar ej här, behövs inte, gillar second
D) OM FYRA PLATSER – TVÅ BRA OCH TVÅ DÅLIGA
Inte mycket liv, men potential. (Man, f 1963)
Köra barnen till förskolan, pendeltåget, Missionskyrkan,
naturskön motionsslinga. (Man, f 1977)
Lugnt, tryggt, natur. (Man, f 1983)
Aktiviteter, umgänge, fotboll (Kvinna, f 1970)
Inget svar: 4
Floda Missionskyrka (2)
Naturreservatet (4)
Sävelången (3)
Säveån (2)
Lilla Ön (2)
Novahallen (2)
Hagarna vid Pålstorpet
Vatten (3)
Skog och natur
Närhet till vatten
Kyrkorna
Tollered bruk
Strandpromenaden
Forskajakpaddlare i ån
Nytt centrum – vitt fält
(Oläsbart) (2)
Naturen
Pendlingsmöjligheter
Kyrkan
Mycket ungdomar
Man bor i Floda och jobbar i Göteborg. Floda har ett bra
föreningsliv och en aktiv Missionskyrka. (Man, f 1960)
C) OM VARDAGSLIVET I FLODA
Kära barn till kyrkan, handla på ICA. (Kvinna f 1971)
Lugnt, sovande, minisamhälle, anonymt, föreningsliv.
(Man, f 1960)
Barnaktiviteter i kyrkan. Handla på ICA. (Man, f 1975)
Stationen (5)
Tågen
13
Motet (3)
Garveritomten (2)
Järnvägen (2)
Motorvägen
Pizzatomten (3)
Undergången
Centrum (5)
Återvinningsstationen (2)
För lite boenden i Floda
Torget
Timmergubbarna i centrum
Vi saknar äldreboende och gruppboende för
handikappade (2)
Centralskolan
Ingenstans att vara förutom kyrkan
Inget svar: 4
E) OM HUR MAN VILL VARA MED OCH BIDRA TILL FLODAS
FRAMTID
Via Floda Missionskyrka delta i att utveckla Second Handverksamheten kopplat till ungdomar med utvecklingsstörning. Koppla ett boende för utvecklingsstörda till verksamheten i Missionskyrkan. (Kvinna, f 1959)
Bygg ett äldreboende centralt i Floda och bygg en idrottshall i centrum där många unga är. (Man, f 1985)
Jag hoppas att Flodas nya Missionskyrka skulle kunna
kopplas till ett äldreboende och också till en fritidsgård i
någon form. (Kvinna, f 1971)
14
Bättre lokaler för ungdomsverksamhet – ungdomsgård ihop
med Mis-sionskyrkan. Boende för äldre, även det i närhet
till M-kyrkan. (Kvin-na, f 1970)
Boende för äldre och gruppboende, mixat med bostadsrätter. Garveriet/centrum. Bygg ihop Lilla Ön med centrum.
(Man, f 1958)
Äldreboende – gruppboende på MK-tomt + bostadsrätter.
Nytt runt Novahallen. (Kvinna, f 1950)
Att Missionsförsamlingen blir en tydlig gemenskap där alla
kan känna sig älskade och få möta gud. Att vi stöttar och
hjälper behövande på olika sätt och sprida omsorg och kärlek i samhället. Att Floda innebandy kan ha en stor bredd
samtidigt som spetsen blir vassare och det pga våra egna
produkter för a-laget. (Man, f 1976)
Utveckla aktiviteter för ungdomar. Få meningsfulla sysslor
att göra speciellt kvällstid och helger. Binda in Novahallen
mer som sen spelar i utvecklingspotentialen. (Man, f 1980)
Skulle vilja att det finns en närhet mellan Missionskyrkan
och ett äldre/gruppboende. Missionskyrkan har ett starkt
utåtriktat socialt enga-gemang. (Man, f 1960)
Använda Säveån mer. Bygga äldreboende centralt och nära
Missionskyrkan. (Man, f 1977)
Att anlägga ett äldre/gruppboende i nära anslutning till
centrum, gärna i samband med Floda Missionskyrka.
(Man, f 1993)
Novahallen. Ön vid Garveriet (fåglar). Kyrka i centrum
– med boende för unga och gamla. Lilla Huset – Monetbro
till centrum. Sälj närodlat där. Garveriet – med koppling till
arbetslösa. Missionskyrkan. (Kvinna, f 1962)
Äventyrscentrum någonstans, kajak, paddling etc.
(Man, f 1975)
Att skapa en trygg miljö för alla invånare i allt från dagis,
skola till centrum, kyrka osv. Att ha ett samhälle där det
finns möjlighet till att umgås, röra sig fritt i natur osv. Affärer, Missionskyrkan skall vara en naturlig del i samhället.
Gärna med ett dagis eller äldreboende kopplat till byggnaden. Några önskemål för centrum: stor lekplats, utveck-la
Säveån och Sävelången för promenad, grill, utflykt, träning.
Käns-lan skall vara att man inte skall behöva åka till Lerum,
Alingsås för att handla, fika osv. Bättre verksamhet för ungdomar, fritidsgård i Novahallen. (Man, f 1977)
Garveriet – aktiviteter av olika slag. Försäljning av varor i
Lilla Huset. Kyrkan – boende för unga – gamla – gruppboende. Lekplats för unga och äldre. Nova. (Man, f 1963)
Mina barn (?) har gått i Missionskyrkan med sådan verksamhet. Ge pengar till Nova. Boende i centrum. (Kvinna, f
1962)
Inget svar: 4
3. INNOVATION
CAMP
I slutet av mars genomfördes, i samarrangemang mellan
organisatio-nen Ung Företagsamhet, Floda Torg AB och
Garveriet, en slags en-dags tankesmedja – ett Innovation
Camp. Under en hel dags arbete jobbade ett knappt 30-tal
gymnasieungdomar med utmaningen att hitta ett koncept
för framtiden som skulle kunna locka unga att stanna och
bege sig till Floda. Utgångspunkten är för lite möjligheter
till aktivite-ter, vid sidan av i huvudsak idrott, för unga och
unga vuxna. Genom stöd av personal från Ung Företagsamhet och lokala ”experter” i form av några av de centrala
aktörerna och kommunens representanter, fick de unga
(som gick i andra året i gymnasium i Lerum), flera av dem
bosatta i Floda, möjlighet att utveckla en bra idé. Materialet
ger Cultural Planning-arbetet ett viktigt ungdomsperspektiv. I redovisningen nedan presenteras de sex olika förslag
som togs fram. Det som presenteras är de affärsplaner
som grupperna arbetade fram kring sin idé, planer som
bl.a. innehåller idéer om budget, målgruppsanalyser och
marknadsföring. Vid sidan av denna textdel gjorde grupperna också ett presentationsmaterial i form av powerpoints.
Dessa finns att studera i projektlokalen på Floda torg.
GRUPP 1
Bakgrund
Det huvudsakliga problemet i Floda är att det inte finns så
mycket möjligheter för unga i Floda till spontana aktiviteter
– skateboard, basket, tennis, fotboll. Vi unga lämnar Floda
för att aktivera oss i andra delar av kommunen istället och
delar av Floda känns inte heller trygga att vistas i på kvällarna.
Idé
Vi vill skapa en säker mötesplats för ungdomar mellan 1525 år med olika aktiviteter, så som minibio och LAN, men
också datorer, musik, TV och kafé. Ledare/vuxna kommer
att finnas på plats. Uteplatser så som stor balkong med
stolar och bord. På sommaren finns det en vattenplats med
sandstrand och brygga. Varannan fredag kommer vi att ha
en nattklubb med dans, pub, DJ och vakter. Man kommer
även att kunna hyra ut lokalen för t.ex. kalas, fester och
föreläsningar. Vi kommer att tjäna pengar på sponsring och
lokaluthyrning. Idén är genomförbar eftersom vi redan har
lokal, vattenplats och målgrupp. Det behöver bara snyggas
till lite. Vi tror att vi på detta sätt behåller ungdomarna i
Floda och vi kommer att minska oroligheterna
Vi föreslår också en saluhall i Floda. Det finns idag inget i
Lerumsområdet som fokuserar sig på närproducerade och
färska varor till ett bra pris. Problemet är då att folk lämnar
Lerumsområdet för att köpa liknande varor. Vår idé är att
närproducerade produkter kommer att tillagas och säljas.
Som fisk, kött, ost, m.m. Det kommer att finnas en butik i
torget som kommer att sälja det som produceras inne i Saluhallen. Inne i Saluhallen kommer det att finnas en pizzeria
och en restaurang som kommer att använda sig av dessa
närproducerade produkter. Fisken kommer att komma först
och främst Sävelången och köttet kommer att komma från
Lerumsområdet. Ost och liknande kommer att lagras inne i
Saluhallen. Bröd och liknande kommer att bakas inne i Garveriets vedugn. Det är genomförbart för att det är realistiskt
och det är eftertraktat.
15
Beskrivning
Då slipper ungdomar åka så långt för att äta ordentlig och
nyttig mat.
Marknad och kunder
Ungdomar från Floda och vuxna från Lerum och Alingsåsområdet. Men det kommer säkert breda ut sig. Vi kommer
säkert att breda ut sig. Vi kommer att marknadsföra oss
genom tidningar, längs vägar, flygblad, m.m.
Konkurrenter
ICA, Saluhallen i GBG. Där vi skiljer oss från andra är att vi
fokuserar mycket på miljön och färska varor.
Ekonomi
Kostnader - löner, uppbyggnad av lokaler.
Intäkter – Kommunen, försäljning.
Vi skall försöka hålla nere priserna så mycket som möjligt.
Vi behöver pengastöd av så många som möjligt.
Övervåning: Bowlinghall med ungdomsgård med bioduk där
de kan se på filmer men även spela tv-spel.
Byggnader runt omkring till:
”Hälsohus” där det finns gym- och spaanläggning med
solarium och hälsobutik. Bakom hade vi tänkt en butik där
närproducerade (ekologiska) varor kan köpas och även en
chark.
På gräsmattan bakom pizzerian hade vi tänkt studentlägenheter efter-som det finns ont om det centralt i Floda. Vi
hade tänkt oss de där ef-tersom det är nära till kollektivtrafiken.
Vi tänkte även utöka parkeringarna så att fler bilar får plats
och att fler kunder kan besöka oss.
Målsättning/Vision
Musikbutiken som sitter ihop med garveriet på vänsterkant
vill vi göra till en godisbutik med låga priser.
GRUPP 2
På ön bakom garveriet hade vi tänkt röja och förvandla till
en park så att mat och spa gäster har något vackert att se
på. Vi tänkte även riva de barackerna bakom så att utsikten
syns mer.
För att bli den ledande miljökommunen kommer vår idé att
bli väldigt viktig.
Problemet i nuläget är att det inte finns så mycket aktiviteter i Floda och därför vill vi att Flodabor stannar kvar och
fler utifrån besöker oss.
Vår idé är att göra om garveriet till:
Nedervåning: Bageri och café
Mellanvåning: Restaurang/uteservering som samarbetar
16
med bageriet och Klubb kvällstid.
Vi vill även placera ut bullerskydd vid tåg spåret för både
säkerhet och ljudisolering.
Bakgrund:
• För lite aktiviteter
• Det som finns är felplacerade
• Ont om lägenheter
GRUPP 3
Beskrivning:
Bakgrund
Marknad och kunder:
Vi har planerat en hälsoanläggning i Garveriet. I denna hälsoanlägg-ning kommer det bl.a. att ingå spa, gym, bad/bastu, jacuzzi/badtunna, joggingslinga i naturreservatet. Vi har
tänkt samarbeta med pilates metropolen som redan finns
i byggnaden. En restaurang kommer att finnas där det bl.a.
kommer att serveras egenfångad lax från säveån, egenodlade grönsaker från ett växthus/rabatter, det bakas även
eget bröd mm i den nya ved ugnen. I rummet där ved ugnen
står kommer det finnas ett ”öppet kök” där alla är välkomna
att se hur tillagande av t.ex. lax och bröd går till. Hit är även
studiebesök välkomna. På hälsoanläggningen kommer det
att finnas ett antal rum till uthyrning för de gäster som är på
t.ex. spa weekend. På grund av tågtrafiken som finns nära
har vi ett förslag på ljuddämpande plank som kommer att
sättas upp vid sidan av spåren.
• Locka ungdomar
• Utnyttja ytan som ej används
•Göra Floda hälsosamt
• Målgruppen är mest ungdomar men även äldre
• Marknadsföra via Internet, skapa en app men även i
skolor.
Konkurrenter:
• Pizzeriorna och andra restauranger.
• Lerumssportcentrum
• Kvarterskrogen (Basic)
• Bowling- Vattenpalatset
Behov för att genomföra:
• Tillstånd från kommunen behövs.
• Naturförbundets tillstånd.
• Samarbete med Portens gym
Målsättning och vision:
• Ekologiska varor
• Miljöförbättring, tar hänsyn till miljön.
• Skapar ett slags ungdomscenter där det finns gemenskap.
Garveriet och Floda centrum utnyttjas idag inte som det
skulle kunna göras med dem förutsättningar som finns här.
Idé
Vi vill INTE ha några nybyggen utan endast renovera det
som är i renoveringsbehov. Detta är för att vi vill bevara de
byggnaderna som redan finns och tänka på miljön genom
att ta vara på den härliga käns-lan och naturen som redan
finns här runt omkring.
För att binda ihop garveriet med Floda centrum har vi
planerat att bygga ett stort café som delas i två delar varav
den ena delen är ett modernare café som lockar ungdomar
(liknande Condeco) och den andra delen ett glasscafé som
är mer lockande för barnfamiljer. I dessa caféer serveras
det bl.a. bröd och bullar ifrån garveriets ved ugn. Vi vill modernisera centrum och ge folk en mysig och positiv känsla
av Floda.
Beskrivning
Hälsoanläggningen kommer att locka människor från andra
kommuner och städer. Detta kommer leda till att Floda blir
en uppmärksam-mad ort som fler kommer vilja besöka.
Marknad och kunder
Vår kundgrupp är stor då vår verksamhet passar till både
unga som gamla. Vi tänker satsa mycket på marknadsföring i början då vi anser att det är viktigt att folk verkligen
uppmärksammar oss och vet om att/vart vi finns. Att något
nytt har tillkommit. Denna marknadsföring har vi bestämt
skall vara TV reklam. Den typ av marknadsföring kommer
trappas ner med tiden och ersättas av tidningsannonser
och mun till mun metoden.
Konkurrenter
Nääsfabriker kan bli en möjlig konkurrent om de väljer att
starta ett spa där, men är på ett sätt redan en konkurrent
då dem har boende/hotell. Sankt Jörgen spa ligger i Göteborg och är en konkurrent eftersom dem har en liknande
verksamhet.
Vår idé skiljer sig då vi har en kompott av allt man behöver
för att kunna slappna av och komma ifrån vardagen. Vår
restaurang serverar även en del närproducerad mat vilket
är miljövänligt och bra för natu-ren.
17
Kort om organisation och ekonomi
Vår idé kommer att bli kostsam då vi vill göra en storsatsning som vi anser kommer gynna Floda och närliggande
orter/kommuner. Även marknadsföringen kommer till en
början att bli dyr men kommer med tiden trappas ner. Detta
gör vi för att ge ett starkt intryck så att eventu-ella kunder
vet om och kommer ihåg oss. Denna hälsoanläggning
kommer bli en investering för Floda och dess framtid. Det
kommer också krävas en hel del arbetskraft och detta ser
vi som en möjlighet att skapa nya jobb för t.ex. ungdomar i
Lerums kommun, då arbetslösheten är stor.
Vi har bl.a. tänkt på ett samarbete med pilates metropolen som redan finns här i garveriet. Samarbetet med det
förhoppningsvis kommande caféet i Floda centrum är även
en del.
Målsättning/Vision
Eftersom vi inte vill ha nybyggen utan använda oss av de
byggnader som redan finns här det självklart en fördel för
vår miljö. Vi tänker även ekologiskt då vi som ett exempel
vill bruka våra egna råvaror som grönsaker och fisk från
Säveån. Det är även lätt att ta sig hit med hjälp av kollektivtrafiken och fem minuters promenad, vilket är ett mycket
miljövänligt alternativ i dagens samhälle.
18
GRUPP 4
caféet får varor därifrån.
Bakgrund
Vi tänkte att ett växthus skulle hjälpa till ordentligt med den
närproducerande biten och vill därför placera ett sådant på
den tomma gräsplätten bakom Floda Pizzeria. Växthuset
förser restaurangen med närproducerande varor som du
även kan köpa med dig hem i våran gårdsbutik bredvid
växthuset.
Problemet är att det finns för många tomma lokaler och
tom yta i Floda som inte utnyttjas. Garveriområdet är ett bra
exempel på detta. Det finns ingenstans att äta på en restaurang som erbjuder närproducerat frukt och grönt. I nuläget
finns endast pizzerior, kina och thai restauranger. Folk väljer
att söka sig till grannkommuner som Göteborg, Partille och
Alingsås för att sysselsätta sig på fritiden och äta mat.
Idé
Vi har riktat in oss på alla och har många alternativ till sysselsättning! Vi erbjuder ett ställe med många möjligheter till
sysselsättning. Därför vill vi göra om Garveriet till ett ställe
där man kan hyra rymliga lokaler för fest, konferens och annat. De närmsta lokalerna i nuläget för de här aktiviteterna
är Nääs fabriker och Göteborg.
I samband till lokaluthyrningen vill vi öppna ett vandrarhem
med möj-lighet till övernattning för både privatpersoner och
företag till detta tänkte vi använda det gamla gula huset
med murbotten.
En restaurang öppnas i det gula huset på gården där det
erbjuds hälsosam och god mat. Även ett café ska finnas i
det röda lilla huset bred-vid, där man kan sätta sig och ta
en god fika efter maten eller efter en promenad i det fina
naturreservatet som ligger i nära anslutning till garveriområdet. Vi vill lyfta fram att reservatet finns genom att sätta upp
stora synliga skyltar som visar vägen till reservatet.
Ett bageri öppnas där den nya stenugnen är placerad, där
kan man köpa nybakat gott bröd! Även Restaurangen och
Vi vill förlänga gång och cykelvägen som löper från tåget
och lägga den över gräsplanen så den leder in i garveriområdet. Vi vill också göra en övergång från lilla ön till
centrum. På det sättet binder vi ihop centrum och garveriet
till ett!
Vi vill återinföra minigolfbanan till garveriet och tänkte oss
att den skulle ta plats där den låg förut alltså runt om parkeringen. Det ska finnas en kiosk i samband till detta som
då har öppet sommartid.
Parkeringen vill vi göra större så alla gäster får plats att
parkera.
Ett bullerplank är ett MÅSTE! Detta kommer att minska
ljudet från tåget, rama in området och ta bort möjligheten
till att någon skadas.
Beskrivning
Vår idé skapar många jobb och vi vet att man kommer att
känna pengar på både lokaluthyrning, vandrarhem, restaurang, café och minigolfbana då detta är något som Floda
behöver!
Vi ger Flodaborna en chans att uppleva Floda på ett nytt
sätt och alltså inte behöva åka till någon annan kommun för
att hitta något att göra.
Marknad och kunder
Det är en stor efterfrågan på café, restaurang och något
att göra, vi har fått med alla dessa bitar i våran idé. Vi har
tidigare gjort en marknadsundersökning där vi har frågat
de som bor i Floda vad dom saknar och som grund har vi
utgått efter det vi fick höra. Vi ska marknadsföra oss genom
Lerums Tidning, Affischer och en stor nyöppningsdag som
lockar kunder.
Konkurrenter
I nuläget är det endast Nääs, Alingsås och Göteborg som
vi konkurrerar med. Men vår fördel som också kommer få
kunderna att komma hit är att det är ett naturskönt område
med stor potential till aktiviteter såsom bad, fiske, vandring
och minigolf. Det är också väldigt lätt att ta sig hit.
Kort om organisation och ekonomi
Vi är medvetna om att det är stora kostnader som ligger till
grund för projektet. Men vi vet att detta kommer att löna sig
och gå med vinst! Banverket måste ge ett godkännande av
bullerplanket. Kommunen måste gå med på bygget av bron
och gång/cykelväg.
Målsättning/Vision
Vi har närproducerat frukt och grönt vilket är en stor och
inte minst viktig del i kommunen! Man behöver heller inte ta
bilen utan kan utan problem utnyttja kollektivtrafiken!
GRUPP 5
Bakgrund
Centrala Floda är idag ett problem då många fastigeheter
står tomma och ungdomar inte längre vistas i Floda. Unga
beger sig istället till grannorter som Lerum, Partille och
Göteborg som väcker mycket mer intresse.
Idé och beskrivning
Vi har valt att fokusera på Garveriområdet för att det är
här vi ser de största möjligheterna. Vi vill utveckla ett ställe
med tema Aktiviteter, som lockar både föräldrar, barn och
ungdomar till Floda. Ett ställe där beachvolleybollplaner,
lekplats, minigolf, rastaurang, bowling, godis-affär, och uppehållsrum/aktivitetsrum med biljardbord, karaoke, tv och
bekväma soffgrupper finns.
Vårt mål är att alla våra aktiviteter ska vara komponenter
som är beroende av varandra, att de tillsammans bidrar till
att verksamheten går runt. Vi tror på vår idé då det idag är
brist på aktiviteter i centrala Floda, och det finns mycket
barn, ungdomar och barnfamiljer i detta område. Med
målet att bli en stor verksamhet tror vi att Garveriet är något
som inte bara kommer vara populärt i Lerums Kommun,
eftersom det finns mycket saker att göra och det kan vara
en heldagsutflykt för hela familjen eller en trevlig lördagkväll
för ungdomar.
Marknad och kunder
Vårt kortsiktiga mål är att väcka intresse hos Flodabor, att
de som bor lokalt ska få en social mötesplats som blir speciell för just Floda. Men vårt långsiktiga mål är att de utanför Floda ska känna till Garveriet och ta sig hit. Genom att
19
Flodabor sprider detta till vänner och bekant, och att den
nya verksamheten uppmärksammas av Lerums Tidning,
man sätter upp skyltar i Floda, ger ut flygblad i grannkommuner så tror vi att vi kan marknadsföra oss.
Konkurrenter
Eftersom vi vill driva en verksamhet med många komponenter har vi också väldigt många konkurrenter. I våra grannkommuner har vi bland annat New York, Almekärrsparken,
Aludden, Nolhaga och Vattenpalatset. New York är en relativt nyöppnad och populär restaurang som ligger i centrala
Lerum. Den mat vi tänker sälja liknar deras, de visar sport
och de har en bar, precis som vi har. Almekärrsparken är en
park i Lerum där volleybollplaner och lekplats finns, Aludden
är en restaurang som ligger vid Aspens badplats, Nolhaga
är ett ställe där aktivitet som bowling, simning och mat finns
och Vattenpalatset där simning, bowling, bio, mat och gym
finns. Men vi tror på att vår idé, att Garveriet i Floda skulle
göra en succé eftersom vi har alla våra aktiviteter på samma ställe, som en enhet, till skillnad från alla dessa ställen.
Garve-riet lever upp till sitt tema Aktivitet på alla sätt.
Kort om organisation och ekonomi
Som vi nämnt tidigare har vi tänkt att alla komponenterna
bidrar till att verksamheten går runt. Då den är i ett mycket
gott syfte och är något som lär uppmärksammas kommer
våra barn, ungdomar och föräldrar som kommer till området
betala med glädje! Stället är från början tänkt att vara för
ungdomar och därför kommer allt ha bra priser. Det som
krävs av lokalt näringsliv är samarbete företag och organisationer emellan.
20
Målsättning/vision:
Eftersom vi använder oss av de ursprungliga byggnaderna
tar vi inte mycket mark eller gör nya bebyggelser vilket är
bra för miljön och vi gör ingenting som bidrar till miljöförstörning om vi har närproducerad mat. Vi använder oss helt
enkelt av de byggnader och den omgivning vi har i Floda.
Eftersom hela verksamheten ursprungligen är till för att
väcka intresse hos ungdomar tror vi att de kommer samlas
här då det blir en social och lokal mötesplats för alla.
GRUPP 6
Koncept: ”Flodas framtid”
Syfte: Vårt syfte är att få rörelse i hela Floda centrum.
Dagens problem: Garveriet har inte någon verksamhet, det
står tomt. Hela Flodas centrum har inte någon sammanhållning.
Lösning: Till en början vill vi ha en bro från Icas parkering
över till Lilla ön där ett glass café finns. Sedan vill vi också
ha en förtydligad stig från Floda pizzeria över till garveriet
som ska vara belyst. Tanken är att på denna plats (garveriet) ska det skapas rörelse och nya möten bland människor. Genom att skapa ett Lek & Busland för barn på övervåningen i huvud byggnaden kommer kommunen/Floda bli en
ännu mer familjevänlig ort. Lek & Buslandet är en plats för
barn, där det ska finnas bollhav, klätterställningar m.m. Det
ska vara mellan åldrarna 2-10 år. I sammanhang med Lek
& Buslandet ska det även finnas någon typ av leksaksaffär.
Uppbyggnaden ska vara lik den som finns i Göteborg(http://
www.lekobus.se/). Terrassen som finns på andra våning,
ska utnyttjas och bli en cykelbana med bra säkerhet
utomhus. Tanken är även att på baksidan ska det finnas
en lekplats utomhus, som ska vara nära sjön, då med bra
säkerhet med staket vid vattnet. Detta kan även locka folk
från andra kommuner.
Det ska även finnas två volleyboll planer på framsidan och
en plast plan, där det ska kunna spelas basket, innebandy
och fotboll. På vinter kan det bli is. Detta ska få ungdomar
att vilja vistas i området. Då bageriet troligtvis kommer bli
populärt. Tanken är att det också skall finnas någon typ av
App och hemsida där man ska boka in sig, på så sätt ska
det hållas i en bättre ordning om man lämnar ut sitt namn.
På ena sidan av stigen skall plast planen finnas, och på den
andra ska det bli en kulla, där det kommer att gå att åka
pulka för barn på vintern. Denna kulla kommer även ha en
form som kommer att bli som en vall ifall det blir översvämningar.
Pizzerian skall även fräschas upp så den blir mer besöks
vänlig. Det skall gå att äta både inne och ute. Då det även
kommer vara nära till glass caféet. Eventuellt att bageriet
kommer ha en litet utbud med godis också.
Målgrupp: Ungdomar och barnfamiljer.
Vårt mål är att få en sammanhållning i Floda centrum. Här
skall nya möten mellan människor uppstå.
4. FASTIGHETSÄGARE
CENTRALA FLODA
Som en del i arbetet med att skapa engagemang i och
information om Cultural Planning-arbetet och planerna för
arkitekttävlingen, bjöds fastighetsägare i centrala Floda in
till en träff med representanter från kommunen och för de
större fastighetsägarna. Ett femtontal närvarade vid träffen
och åtta frågelistor fylldes i.
Svarande:
Kvinnor: 4 (-56, -50, -41, -78)
Män: 4 (-57, -75, -42, -76)
Ett själlöst torg. Många fler affärer när vi flyttade hit för 22
år sedan. (Kvinna, f 1941)
Efter att ha bott i Floda i 22 år är hittillsvarande intryck en
nedåtspi-ral. Färre butiker, nedskräpning osv. Fördelarna
med naturtillgång utnyttjas dåligt. Känslan av en ”sovstad”
till Göteborg. (Man, f 1942)
Vattnet och naturområdena. (Man, f 1976)
Bor: Nordåsen, Floda C (7)
Naturen och vattnet. (Kvinna, f 1978)
A) OM FLODAS SJÄL OCH VAD SOM MEST KÄNNETECKNAR
LIVET I FLODA
B) OM OUPPTÄCKTA/OUTNYTTJADE MÖJLIGHETER I FLODA
Många människor i Floda känner varandra och umgås, men
det sak-nas en offentlig plats att umgås och ha roligt på.
Närheten till den mycket vackra naturen präglar oss också
mycket. Här bor också många med djur- och idrottsintressen, men också många med kulturella intressen, många
konstnärer. De som bor i Floda trivs oftast mycket bra här
och vill inte gärna flytta härifrån. (Kvinna, f 1956)
Lugnt och naturnära med bra kommunikationer till storstaden. (Man, f 1957)
Det ”vanliga” folket i Floda. Inga märkvärdigheter. Man känner sig trygg trots busliv på helgerna. (Kvinna, f 1950)
Den forsande Säveån. Nära naturen åt alla håll men ändå
goda kon-takter med Göteborg. (Man, f 1975)
Människors starka kompetenser utnyttjas inte tillräckligt för
att berika Floda genom att det skapas fler arbetstillfällen.
De vackra trakterna borde kunna utnyttjas för turism, men
då krävs att man skapar fler aktiviteter. Att utnyttja sjön
och sjölivet mer och den vackra naturen. Hela Vättle härad
har också en mycket intressant historia, så jag anser att
det borde skapas ett kulturhistoriskt museum i Floda, men
som berättar hela kommunens historia. Det kunde kanske
heta Skallsjömuseet eller Vättle häradsmuseum eller något
sådant. Det skulle finnas en konsthall eller tillfällig utställningslokal i anslutning till detta mu-seum. Det skulle ligga
så att det finns vackra utblickar över vattnet. Kanske vara
ett kulturhus och sätta Floda på kartan, som en plats som
man tar sig till för att det finns något intressant att se här,
inte som en plats man åker ifrån. Det saknas också möjligheter för både ungdomar och äldre att roa sig på fredagoch lördagkvällar. Det borde finnas en dansbana eller ett
21
danspalats eller någon typ av klubb, med flera möjligheter
till musikuppträdanden. (Kvinna, f 1956)
Det finns delar mellan centrum och Floda och den vid Garveriet som ej är utnyttjade. Även den delen mellan järnvägen och ån är delvis outnyttjad. (Man, f 1957)
Det behövs mer verksamhet i Floda så man inte behöver
åka till Alingsås och Partille. Mer vuxna behöver aktiviteter
på kvällarna utomhus. Ingen nattvandring, utan naturliga
verksamheter. (Kvinna, f 1950)
Vandringsleder uti skogen borde kunna bli bättre. Cykelleder längs Säveån, till Alingsås. Säveån är outnyttjad, borde
kunna bli väldigt fint om centrumet vänder sig ned mot ån
istället för bort från den. (Man, f 1975)
Områden nära Säveån. (Kvinna, f 1941)
Närheten till vatten: ån, sjön, bör utnyttjas bättre. Lyft fram
detta. Idag vetter Floda ryggen mot ån i centrum.
(Man, f 1942)
Garveritomten och backen ner mot vattnet bakom säteriet.
Även Herrgårdsbacken har möjligheter. Flodamotet. (Man,
f 1976)
Garveriet, säteriet, Herrgårdsbacken. Grönområdena vid
säteriet och herrgårdsbacken får gärna fortsätta vara grönområden, men de behöver skötas. (Kvinna, f 1978)
22
C) OM VARDAGSLIVET I FLODA
Backigt, fridfullt, vänligt, naturskönt, händelselöst.
(Kvinna, f 1956)
Trevligt, lugnt, kommunikationsvänligt, naturnära, storstadsmöjligheter. (Man, f 1957)
Trivsamt, vackert, enkelt. (Kvinna, f 1950)
Skog, sjö, fors, tåg, tomt. (Man, f 1975)
Hög och störande trafik på Brovägen. (Kvinna, f 1941)
Typiskt ”sovstadsliv”. Dagtid syns mest mammor/pappor
med små barn och en del pensionärer. Efter 17.00 lever det
upp då man återkommer från jobbet i Göteborg. Vad som
behövs är att göra Floda centrum mer levande hela dagen.
(Man, f 1942)
Trist (i centrum), lugnt, vackert, barnfamiljer. (Man, f 1976)
Händelselöst (centrum), lugnt, barnfamiljer, vackert.
(Kvinna, f 1978)
D) OM FYRA PLATSER – TVÅ BRA OCH TVÅ DÅLIGA
PLUS
Naturreservatet (2)
Nääs-området (2)
Naturen (3)
Sjön (3)
Närhet till storstad
Sävelången (2)
Forsande å
Sjöpromenaden
Cykelvägen
Ån
MINUS
Torget
Byggnadsstilen kring torget
Buslivet (2)
Området kring/under kraftverksbron
Torget
Dött centrum
Oskötta gräsområden/slänter
Ingen post, ingen bank
Skräpigt centrum
Otrygga platser (tunneln, stationen, dålig belysning)
Garveriet (2)
Säveån (2)
E) OM HUR MAN VILL VARA MED OCH BIDRA TILL FLODAS
FRAMTID
Jag skulle vilja vara med om att utveckla, bygga upp ett
historiskt museum och/eller en konsthall/galleri, kanske ett
kulturhus. Jag kan också tänka mig planering av utomhusmiljö. Jag kan undervisa i bild och kulturhistoria.
(Kvinna, f 1956)
Inget svar: 7
5. TIDIGARE
DIALOGER
INLEDNING
De diskussioner mellan Lerums kommun, lokala aktörer och
medborgare i Floda, som mynnat ut i 2012 års arkitekttävling, inleddes redan 2005 i samband med att kommunen
började arbeta fram Program: Floda centrum. Programmet
var klart 2007. I september 2005 hölls en större workshop
i Montessoriskolan, vid vilken tongivande politiker och
tjänstemän närvarade, vid sidan av föreningsaktiva, lokalt
näringsliv och markägare. Denna workshop finns redogjord
i en handling som här kommer att återges i en sammanfattande form. Året därpå inleddes en serie möten med den
”utvecklingsgrupp” där den ansvariga planeraren på kommunen träffade representanter ur det lokala närings- och
föreningslivet. Sammanlagt hölls sju träffar under ett halvårs tid. Även dessa möten sammanfattas i det här avsnittet.
I slutet av detta avsnitt finns också återgivet arbetet med
fyra förskolor i Floda, som resulterade i lika många ”mentala kartor” kring miljöer och gång- och cykelvägar som
användes i barnens vardag.
FLODA WORKSHOP 29/5 2005
”Centrala Floda har tydliga problem med kommunikationsvägar. På sextiotalet byggde man Floda centrum längst
ut mot Säveån, och där ligger centrumet ganska isolerat.
Många tycker att det fungerar dåligt och en av förklaringarna kan vara kommunikationsnätet: centrum ligger isolerat
och i slutet av gatorna – inte i… centrum”.
per, diskuterade sammanlagt knappt 60 personer – lokala
och regionala politiker, tjänstemän från olika samhällsbyggande sektorer samt företagare och representanter ur det
lokala föreningslivet.
Den första gruppen pratade mycket om Flodas identitet: vad
är egentligen det kännetecknande med Floda? Och vem
har ansvar för hur identiteten utvecklas? Redan vid denna
workshop syntes det idéspår som uttrycks av lokala näringsidkare idag – hälsa och rekreation. Diskussionen kretsade
kring nisch: vad kan bli det säregna för Floda. Runt samhället finns redan flera goda möjligheter till rekreativa upplevelser och en godare hälsa. Men ”varför händer inget?”, trots
att så många saker har varit på gång. Problemet med en för
enhetlig ort togs upp – villasamhället skapar en homogenitet inte är bra för samhällets utveckling. Bostadstilskott
i form av flerbostadshus förespråkades. Man diskuterade
också hur det framförallt är viktigt att stärka centrum och
kontakten mot vattnet: många delar av Floda vänder sig
från ån och sjön. Man resonerade kring handeln, framförallt
dagligvaruhandeln och att det var troligt att den skulle ha
svårt att klara sig kvar vid Floda torg. Möten och upplevelser istället – ett koncept att vidareutveckla? Vad gäller
kommunikationer så var den samlade uppfattningen att
alla slags kommunikationer kommer att öka, bil såväl som
spårbunden trafik. Det nära läget till Göteborg, vattnet som
kunde utnyttjas bättre, de historiska miljöerna med gods
och fabriker samt det levande föreningslivet listades sammanfattningsvis som kvaliteter att vidareutveckla i Floda.
Med denna problemformulering inleds det dokument som
redogör för Floda workshop. Indelade i fem blandade grup-
23
Grupp 2 sammanfattade sitt arbete med några slagkraftiga
meningar: ”Floda har fina kvaliteter. Men centrum är – sunkigt. Vi behöver rensa längs ån! Vi vill ha ett promenadstråk
runt vattnet – fin stadspark. Det är otroligt viktigt att skapa
fina mötesplatser i Floda – gärna längs med huvudstråket
(Brovägen)”. Motorvägsmotet utgör en knäckfråga: att lägga
kraft på en välkomnande entré till samhället – och på en inbjudande entré till centrum/torget sågs som mycket viktigt.
För den tredje gruppen ställdes frågan: ”Var är vattnet?”
i den inledande rubriken. ”I dag kan man röra sig nästan
var som helst runt Floda utan att vara medveten om den
stora kvaliteten som finns i form av vattnet”. Lösningen
på det kan vara bostäder vid, eller varför inte i vattnet.
Båthamn, badbrygga, strandpromenad: förslagen till hur
man kan svara på den inledande frågan var många. Att
miljön i allmänhet i centrala Floda är för ovårdad var också
något som diskuterades, liksom behovet av ett samlande
förenings-aktivitetshus. Bättre belysning och sammanhängande bättre sammanhängande stråk kan skapa en ökad
upplevd trygghet. Tunneln under järnvägen är en osäkerhet
som behöver åtgärdas. Även denna grupp resonerade runt
dagligvaruhandelns framtid och landade också i en mer extern och bilanpassad lokalisering vid motorvägsmotet – för
att den handel som finns i Floda inte helt skall försvinna när
konkurrensen ökat i Partille och Lerum.
I grupp 4 var den övergripande tematiken identiteten. Att
inte Floda skall vara en ”lillebror” till Lerum var viktigt.
”Floda är något annat! Kärnfullt formulerat: Floda skall
vara Nära Litet Tryggt och Nåbart”. Till skillnad från grupp
1 och 3 trodde man här inte på en utveckling mot mer
24
externa köpcentra, nya trender från USA pekar i motstående
riktning. Och med en mataffär kvar i centrala Floda ökar förstås behovet av ett inbjudande stråk från motorvägsmotet
ner till torget och ortens mest centrala delar. Visst finns det
kvaliteter i Floda, men de syns inte. Den här gruppen lyfte
fram byggnaderna i centrum och det värde som ligger gömt
i dem: ”exponera dem och använd dem! Restauranger,
butiker?” Att bruka den kunskap om samhällslivet som de
unga besitter lyftes också upp som viktigt, med ungdomar
skapas ett roligare centrum. Men även pensionärerna vill
ha det kul och spela bowling! En trendspaning som denna
grupp gjorde var att det kommer att behövas fler bostäder
för äldre framöver – lägenheter vid vattnet var förslaget.
Den femte och sista gruppen hade Parkeringsfrågan
som sin övergripande rubrik. Garage under mark (allra
helst) eller i nedersta våningen av nya hus behövs. Och
mer bostäder, för att skapa liv åt centrum och ett bättre
handelsunderlag. Denna grupp, liksom flera andra, var inne
på att flytta stationsläget för att möjliggöra anläggandet av
ett nytt resecentrum, men underströk samtidigt behovet av
g/c-vägar till viktiga målpunkter i omgivningarna (Nääs och
Öijared). Boende för unga i Herrgårdsbacken, ett mer inbjudande mot och snarare än fler stora köplador en mer småskalig handel i centrala Floda var också uppe för diskussion
i den här gruppen: ”Handeln i centrum ska vara sådan som
tillgodoser de närmaste behoven, inte storhandel, den kan
vara i Partille eller på Backaplan. Det är inte de kunderna vi
försöker dra till Floda”.
UTVECKLINGSGRUPP FLODA 2006-2007
Under det dryga halvår som det dryga tiotalet medverkande
i ”utvecklingsgruppen” samlades månadsvis för att prata
om Flodas, diskuterades dess historia, nutid och framtid.
Vad har Floda varit – som del i gamla Skallsjö kommun?
”[Skallsjö] var en star kommun, vital och växande, stolt över
sin kontinuerliga historia ända från säteriets glansdagar”.
Den lilla kommunen med sin egen service har blivit del av
en större enhet, och servicen har tunnats ut, man är mindre
självförsörjande. Det är mer stängda utrymmen, mindre liv
på torget. Och kanske är det också en för stram rumslighet,
ett ”Flodaböös”. Något av det som man vid tiden för det här
dialogarbetet ställde frågor kring har dock förbättrats – det
finns numera en promenad runt sjön, till exempel. Miljön
runt torget börjar bli mer omhändertaget, inte minst genom
den nya och lokala fastighetsägarens initiativ till gemensam
städning.
Det historiska arvet i Floda är en resurs som hamnat i skymundan i och med kommunsammanslagningen; det som gett
bygden sin identitet: ”den lokala stoltheten från Skallsjö,
från historiska slott och säterier med egen gemenskap
och utvecklingspotential måste lyftas fram”. Liksom den
workshop som föregick referensgruppen tecknas en del
orosmoment för ortens framtid: bristande handelsutbud
som får Flodaborna att handla i andra delar av regionen
istället, ett generellt sett otryggt centrum och framförallt
just skötselfrågor. Men, även det likt workshopen, det är en
positiv känsla som träder fram: det välfungerande föreningslivet och den omgivande naturen skapar grund att stå
på för en positiv framtid. ”Vad sägs om detta som utgångs-
punkt för vårt nästa möte?” avslutar det första mötets
minnesanteckningar.
Vid det andra mötet gick man runt bordet för att lyssna av
varandra; vilka erfarenheter fanns i gruppen som kunde
generera viktigt stoff för diskussionerna om framtiden, vad
tyckte var och en var angelägna frågor? Mycket går igen:
nedskräpningen, det avskurna kommunikationsnätet, det
bristfälliga handelsunderlaget och det möjliga läget vid
motorvägsmotet, det historiska arvet som inte tas tillvara
ordentligt, det unika natur- och kulturlandskapet med möjligheterna till rekreation och hälsa, bristen på mötesplatser
(framförallt för unga) och i minnesanteckningarna konstaterar man att ”många av frågorna är gemensamma och [det
finns] ett samförstånd kring huvuddragen”. Det är tydligt att
flera av deltagarna i workshopen också präglar diskussionerna i utvecklingsgruppen.
Med några nya medverkande i samtalet beskrivs gruppens
arbete i minnesanteckningarna från det tredje mötet som
något mer strukturerat. Här nämns hur gruppen tänker sig
att delge kommunens KSAU mötesanteckningar och att
man med gruppens arbete har ambitionen att landa i en
mer samlad vision. Man pratade också om att låta utvecklingsgruppen utvecklas till en mer permanent centrumförening. Det innehållsliga i visionsdiskussionerna känns igen
från samhällsutvecklingsdiskussioner i allmänhet: ”attraktivt samhälle”, ”trygghet”, ”tilltalande miljö” och ”stimulerande handelsplatser”. Samtalet pendlar mellan att försöka
skapa en mer abstrakt vision som fond för de konkreta
behov som finns bland de lokala aktörerna. Spänningsfältet
uttrycks väl av någon i gruppen: ”Visionen på lång sikt är
oändligt tröttsam att vänta på och då är det viktigt att ge exempel på frågor som skall avgöras i nuet”. Den diskussion
som sedan präglade mötet var just mer konkreta och rörde
tematiskt i huvudsak mötesplatser på olika sätt – inbegripet miljöerna kring torget, grönområdena kring Herrgårdsbacken och Novahallen. Avslutningsvis formulerades
trots allt några grundpelare för en vision, här uttryckt i fem
nyckelordpar: vacker entré, attraktiv mötesplats, utvecklad
kollektivtrafik, tillvarata vattnet och lokalt tillvaratagande.
Vid gruppens fjärde möte ökar konkretiseringsgraden;
man börjar prata om genomförandegrad av förslagen som
diskuteras, att det måste finnas en takt och en hastighet så
att inte diskussionerna rinner ut i sanden och att det måste
finnas en kontinuitet i mötesantecknandet. Den av kommunens planarkitekter som fungerade som mötessekreterare
hade tagit fram några bilder och kartor som konkretiserade föregående mötens diskussioner, för att ytterligare
höja konkretiseringsgraden. Genom bruket av kartor och
bilder kunde olika idéer stämmas av, dels mot varandra,
dels mot exempelvis begränsningar i form av Natura2000kategoriseringar av delområden. En handelsutredning för
Lerums kommun som vid tidpunkten för arbetet var på gång
skapade förväntningar.
Möte nummer fem inleds med följande mening: ”Ett viktigt
genomgående tema under detta möte är en önskan om
tydlighet. Gentemot de som bor och verkar i Floda, mot
politikerna i KS och inte minst mot oss själva i gruppen”.
Tidplaner, prioriteringsordningar och konkretisering är
sådant som också nämns inledningsvis i anteckningarna.
Det som verkar prioriteras är skräpigheten – avfarten från
25
motorvägen, Brovägen som binder samman motet med
centrum, kring Säveån och sumpmarken bredvid Novahallen är de fyra delar i samhället som lyfts fram som de mest
viktiga att komma tillrätta med för att ”bryta den slapp- och
trötthet som råder i samhället”. Samtal om fler bostäder
handlar om bostadstyper och placeringar; inte mer villor i
grönska, utan litet tätare, som i norska Bearum? Förstärk
centrum så att det blir mer liv och rörelse! Hitta rätt platser
för möten – Garveriet och nedanför Säteriet. Gruppen söker
sig närmre politiken i kommunen genom att bjuda in dem
till samtal och för att säkerställa att det driv som skapas i
och med gruppens arbete får fäste i planeringsdiskussionerna i Lerum.
Det sjätte och näst sista mötet fick funktionen av att samla
ihop gruppen och det arbete man gjort efter att man upplevt
att det fanns många olika idéer och en frånvaro av riktning
av och med dessa. Man bröt därför ner diskussionerna till
ett antal huvudpunkter, vilka diskuterades extensivt: körväg
till Nääs-Öijared och Tollered (för att binda ihop det mer
moderna Floda centrum med de historiskt betingade omlandet och för att skapa tydligare band till den omliggande
rekreativa miljön), Garveritomten (för att den genererat så
många olika problem för Flodasamhället och är en iögonfallande fastighet), Novahallen (för att det är en lokal som
ger mer än bara timmar till idrotten, den har möjligheten
att bli en bredare mötesplats för Flodaborna), Centrum (för
att utveckla framförallt livsmedelshandeln i Floda och med
det ”vidga cirkeln runt centrum”), Återvändsgator (en fråga
som splittrade gruppen), ”Herrågrdbacken/Säteriparken”
(borde vara en senare fråga eftersom det är redan fina
delar av Floda, resonerades det i gruppen), samt ett antal
26
mindre punkter (i alla fall var punkter som ”Kulturhus” och
”Brovägen” inte särskilt extensivt refererade i mötesanteckningarna). Avslutningsvis uttrycks återigen frustrationen
över att det inte händer så mycket, man behöver fortsatt bli
konkret, och ”har svårt att knyta ihop säcken i en del av de
långsiktiga frågorna”.
Utvecklingsgruppen hade sedan ett sjunde och avslutande
möte, där man pratade om arrangemang av en stadsvandring och av en utställning av de förslag, de bilder och kartor
m.m. som man arbetat fram under gruppens arbetsprocess.
I övrigt pratar man fortsättningsvis om detaljerna – det som
bär helheten framåt saknas.
BARNENS MENTALA KARTOR 2008
Som en del i arbetet med att utveckla Floda arrangerades
i samband med programarbetet en dialog med förskolebarn och dess föräldrar kring centrala Floda, med syftet att
”samla information om boendes (barn och föräldrars) sätt
att röra sig och leva sin vardag i Floda”. Var bör en promenadslinga ligga? Och en eventuell ny lekplats? Detta var två
viktiga frågor att också få svar på. En hemuppgift delades
ut till barnen att ta hem till sina föräldrar, i vilken det ingick
att vilka platser som är omtyckta att leka på, som är trygga
eller otrygga att röra sig vid och var det finns platser som
barnen själva kan begagna utan de vuxna. Slingan längs
Sävelången, badplatserna vid sjön och annan naturmark
var de delar av samhället som lyftes fram som värdefulla
platser för vardagslivet som förälder och barn, Garveritomten, järnvägstunneln, stationen och vägar med höga hastigheter som negativa aspekter. Avsaknaden av en fungerande
6. PRO
I FLODA
mötesplats togs upp. Herrgårdsbacken/Säteriparken är i de
sammanställda mentala kartorna markerad som lämpligt
ställe för en större lekplats, badplatserna och större skogsområden pekas ut som platser som är bra.
PRO i Floda fick under maj månad ut frågelistor att arbeta
med och fylla i. Dessa hade per 120611 inte blivit ifyllda,
men man räknade med att få detta genomfört under juni
månad. Den här sammanställningen kommer att kompletteras med resultaten från deras frågelistorna i en senare
version.
27
MINUS - FLODAS SVAGHETER
Buslivet
Ingenstans att
vara - förutom
kyrkan
Saknar äldreboende och gruppboende i centrum
Återvinningstationen
Otrygga platser
(tunneln, stationen,
dålig belysning)
Ingen post,
ingen bank
Allt för många
“baksidor”
Stationsområdet
Hus mitt emot
stationen (för bösigt)
Ful bro/vägen mellan
centrum och Aludden
Tåget
Torget
Undergången
Garveritomten
Buller
Järnvägen
Pizzerian vid
Garveriet
Centrum
Tomt i Floda centrum,
både affärer och folk
För lite boende
i Floda
Skräpmatsresturanger
Centralskolan
Området vid
kraftverksbron
Byggnadsstilen
kring torget
Timmergubbarna
i centrum
Miljön och slänten runt
Centralskolan mot Floda
Oskötta
gräsområden/slänter
Pizzatomten
Skallsjö kyrka
Naturreservatet i Säveån
Den stängda
fritidsgården
Genomfarten
Säveån
Motorvägen
Motet
FLODA C - CULTURAL PLANNING
Garveriet i Floda
garveriet.blogspot.se
PLUS - DET HÄR ÄR BRA I FLODA
Golfbanorna
Öijareds Golf
Nääs
Sävelången
Tollered bruk
Närheten till
storstaden
Vatten
Stationshuset
Bron över
sjön
Lilla Ön
Hagarna vid
Pålstorpet
Strandpromenaden
Pendlingsmöjligheter
Elbåten
Torget
Planer med nytt
centrum
Skog och
Natur
Säteriet
med park
Fritidsaktiviteter
Montessoriskolan
Missionskyrka
Mycket
ungdomar
Novahallen
Naturreservatet
Kyrkorna
Cykelvägen
Skallsjö
Säveån
Forskajakpaddlare
i ån
Forsande å
FLODA C - CULTURAL PLANNING
Garveriet i Floda
garveriet.blogspot.se
POTENTIAL - ÖNSKEKARTA
Bad
Cykelbana
Lekplats
Promenadstig
tsiktsplats
Kajakuthyrning
thyrning
segelbåt
i
Turistinformation
Mataffär
Fiskeplats
Kaf
Klättring
restaurang
Samlingslokal
S
Torg handel
Seniorboende
Minigolf
Beachvolly plan
Ekologisk handel
små butiker
hantverk
Lokaler för kurser mm
rve in cinema
Park
Vacker naturplats
Brygga
Pia
a
Kulturverksamhet
dans musik
FLODA C - CULTURAL PLANNING
Hyreslägenheter
Kulturhistoriskt
intressant värdefull
miljö
Garveriet i Floda
garveriet.blogspot.se
FLODA C
CULTURAL PLANNING
SAMMANSTÄLLNING V 1.0 AUGUSTI 2012