Transcript Samrådshandling. Pdf, 17Mb, nytt fönster
Elektrifiering Haraholmsspåret
Samrådsunderlag 2013-09-12
Utgåva: 1 Beställare Piteå Hamn AB Ulrika VD Konsult Frida Lindberg, utredare Konsult Jessica Nilsson, uppdragsledare Lena Ramström, utredare Bo Aldurén, Aldurén Consulting
2
Sammanfattning
Bakgrund
Piteå Hamn och Piteå kommun planerar att
elektrifiera Haraholmsspåret, som sammanbinder Haraholmens hamn med statlig järnväg vid Svedjan
i Piteå.
Projektets mål kan sammanfattas till att:
•
Förbättra logistikmöjligheterna vad gäller intermodala transporter
• • •
Utveckla hamnen till ett mer komplett logistikcentrum Säkerställa effektiva och miljövänliga transporter Förbättra det ekonomiska utfallet från befintlig järnvägsanläggning Allt arbete med elektrifieringen kommer att ske från befintligt spår, vilket minskar risken för störningar från byggtrafik. Eftersom tågtrafiken på Haraholmsspåret blir mer effektiv och rationell med eldrift kan gods som idag transporteras med lastbil komma att kunna överflyttas till järnväg. Överflyttningen medför bl.a minskade utsläpp, minskade risker för olyckor med t ex renar och minskat buller. Minskning av tung trafik längs väg 505 och 506 leder också till en minskande andelen tung trafik genom Piteå centralort, vilket reducerar miljöbelastningen, så som utsläpp till luft och buller i centrum.
Åtgärder vid elektrifiering
Elektrifiering innebär att hela Haraholmsspåret förses med kontaktledning. Vägkorsningar med spåret där officialservitut finns utformas med skyddsportaler som ger en fri höjd på 4,70 meter över vägen. Utformningen av övriga plankorsningar med skogsbilvägar kommer att fastställas efter servitutsutredning med berörda fastighetsägare. De två skoterleder som passerar spåret förses med väglämmar av trä som vägbeläggning. Överfarten skyddas med kryssmärke, stoppmärke och varningstavla.
Största tekniska tillåtna hastighet kommer att höjas från 30 km/h till 50 km/h. Största tillåtna axellast (STAX) höjs från 22,5 till 25. Dessa förändringar kräver inga fysiska åtgärder på spår eller bankropp. Banan kommer således att ligga kvar i både plan och profil. Barriäreffekten på elektrifierat spår utgörs av att den fria höjden vid plankorsningarna blir 4,70 meter. Ytterligare barriäreffekt kan uppstå om någon av korsningspunkterna med skogsbilväg stängs, detta kan inte bedömas förrän servitutsutredning genomförts.
Samlad bedömning
Den samlade bedömningen är att åtgärderna enligt detta samrådsunderlag uppfyller de syften och mål som satts för projektet. Haraholmens Hamn kan i och med en elektrifiering av Haraholmsspåret utvecklas som en logistiknod i norra Sverige, och därmed stärka infrastrukturen i regionen. Detta ger hamnen, orten och regionens industri och företag förutsättningar för bibehållen eller förbättrad lönsamhet och konkurrenskraft. Åtgärderna är ett steg mot ett mer miljöanpassat transportsystem, när en överflyttning av transporter från väg till järnväg kan ske.
Tänkbara effekter
Eldrivna tåg åstadkommer mindre buller än dieseldrivna. En ökning av tillåten hastighet ökar å andra sidan ljudnivån. På sträckan finns inga bostadshus närmare än 20 meter från spåret. Referensvärden för magnetfält kommer inte att överskridas. Elektrifieringen bedöms inte påverka miljön, närliggande bostäder eller annan omgivning negativt. Genom elektrifiering kan Haraholmsspåret trafikeras mer effektivt och utsläpp från diesellok elimineras.
Den samhällsekonomiska kalkylen visar att åtgärderna beräknas medföra positiv samhällsnytta.
3
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning 3 1 Bakgrund
1.1 Syfte och mål 1.2 Piteå Hamn 1.3 Finansiering 1.4 Avgränsning 1.5 Lagstiftning
2 Förutsättningar
2.1 Riksintressen 2.2 Rennäring 2.3 Skogliga naturvärden 2.4 Friluftsliv 2.5 Kraftledningar 2.6 Vatten- och avloppsledningar 2.7 Vindkraftverk 2.8 Kommunala planer 2.9 Korsningar 2.10 Trafik
3 Nollalternativet 4 Åtgärder vid elektrifiering
4.1 Trafik 4.2 Kontaktledning 4.3 Plankorsningar vägar 4.4 Övriga passager över järnvägen 4.5 Korsning skoterled 4.6 Avverkning, hinderfri zon 4.7 Kraftledningar 4.8 Kommunala planer 4.9 Vatten- och avloppsledningar 4.10 Vindkraftverk 4.11 Tillstånd
5 Tänkbara effekter
5.1 Buller 5.2 Utsläpp 5.3 Barriäreffekter 5.4 Elektromagnetiska fält 5.5 Byggtidens störningar 5.6 Sekundära effekter
6 Miljöbalkens hänsynsregler 7 Samlad bedömning och fortsatt arbete
7.1 Samlad bedömning 7.2 Samråd
8 Referenser 6
6 7 7 7 7
8
8 8 11 11 11 11 11 12 12 12
13 20
20 20
21 14
14 14 14 14 14 14 16 16 16 16 16
17
17 17 17 17 18 18
19
5
1 Bakgrund
1.1 Syfte och mål
Elektrifiering av Haraholmsspåret
Piteå Hamn och Piteå kommun planerar för elektrifiering av Haraholmsspåret, med syftet att effektivisera godstransporterna på sträckan. Haraholmsspåret sammanbind Piteå. Elektrifiering arbetstillfällen. er Haraholmens hamn med statlig järnväg vid Svedjan i möjliggör en förbättrad kostnadseffektivitet och intermodalitet (samverkan mellan sjöfart, järnväg och vägtransporter), vilket ger förutsättningar för ökad konkurrenskraft för regionens basindustri och utvecklingen av Haraholmens hamn som logistiknod. I förlängningen bidrar utvecklingen till skapande av än diesellok. Eldrift innebär också billigare och miljövänligare energikällor. På grund av eldriftens konkurrensmässiga fördelar arbetar nu Piteå Hamn för att elektrifiera Haraholmsspåret. Projektets mål kan sammanfattas till att:
•
Förbättra logistikmöjligheterna vad gäller intermodala transporter
• • •
Utveckla hamnen till ett mer komplett logistikcentrum Säkerställa effektiva och miljövänliga transporter Förbättra det ekonomiska utfallet från befintlig järnvägsanläggning Ellok har lägre inköp-, drift- och underhållskostnad och även en lägre axelvikt i förhållande till effektuttaget, vilket gör att ellok kan göras starkare
Syfte med samrådsunderlaget
Syftet med denna handling är att klarlägga förutsättningarna för att kunna elektrifiera spåret. Rapporten utgör underlag för samråd med berörda sakägare och myndigheter. Haraholmsspåret Haraholmens hamn
Figur 1.1-1 Haraholmsspåret och Haraholmens hamn söder om Piteå.
6
Figur 1.1-2 Haraholmsspåret i röd markering.
1.2 Piteå Hamn
Haraholmens hamn är strategiskt placerad vid Haraholmen och är Bottenvikens ledande skogsprodukthamn, se figur 1.1-1. Haraholmen ligger 12 km sydost om Piteå centrum och har en naturlig lättnavigerad farled som är 12,5 meter djup. Anläggningen har sedan den togs i bruk 1973 haft sjöfart året runt.
influensområden beskrivs i kapitel 7, Tänkbara effekter. Förändringar i trafikmängd på banan efter elektrifiering är beroende av yttre faktorer som konjunkturläge och efterfrågan och kan därför inte redovisas. Miljöeffekter av en eventuell trafikförändring behandlas därför inte heller i detta samrådsunderlag.
Piteå Hamn är ett dotterbolag till PIKAB, Piteå Kommunföretag AB. Piteå kommun äger och förvaltar Haraholmsspåret. Vidare äger och förvaltar Piteå Hamn all infrastruktur på hamnområdet inklusive samtliga magasin. Piteå Hamn agerar tillsammans med övriga hamnar i närområdet för att stärka sjöfartens betydelse genom att tillhandahålla en kostnadseffektiv och högkvalitativ infrastruktur för kundernas transporter med sjöfrakt.
Åtgärder på hamnområdet
I anslutning till detta projekt kommer ett antal åtgärder utföras på hamnområdet för att förbättra förutsättningarna för effektiva tågtransporter och en tillfredsställande hantering av lok och vagnar. Åtgärderna inom hamnområdet behandlas inte vidare i detta samrådsunderlag, eftersom de sker inom ramen för Hamnens gällande miljötillstånd.
1.3 Finansiering
För att finansiera projektet har Piteå kommun ansökt om medel från EU:s strukturfonder. Projektets genomförande förutsätter beslut om delfinansiering.
1.5 Lagstiftning
Den fysiska planeringen för järnväg och övrig markanvändning regleras normalt av följande lagar:
•
Lagen om byggande av järnväg
• •
Plan- och bygglagen Miljöbalken
1.4 Avgränsning
Denna rapport avser järnvägsspåret från det statliga järnvägsnätet i väster (växel 122) fram till Haraholmens hamn i öster (grindar). Spåravsnittet är cirka åtta kilometer långt. Samrådsunderlaget behandlar främst järnvägsspåret med sidoområde. Projektets influensområde har för vissa aspekter, som t ex rennäringens intressen, en vidare avgränsning. Omgivningspåverkan och dess olika Enligt 2 kap 1 § i lagen om byggande av järnväg ska ingen järnvägsplan upprättas för industrispår eller hamnspår som ska anläggas uteslutande på egen mark, det så kallade industrispårsundantaget. Alla åtgärder i projektet sker inom mark som ägs av Piteå kommun. Ingen järnvägsplan kommer att upprättas för projektet, enligt beskrivning ovan. 7
2 Förutsättningar
2.1 Riksintressen
Del av järnvägsspåret berör flyttled samt kärnområdet Pitholmsheden, som är av riksintresse för rennäringen enligt miljöbalken 3 kap 5 §, se figur 2.1-1. Renskötsel inom riksintresseområden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra rennäringens bedrivande. uppsamlingsområde och trivselland vintertid. Uppsamlingsområden är områden dit renarna har benägenhet att ta sig vid viss vindriktning och väderförhållanden för att stanna upp. Ytan har ingen exakt avgränsning utan anger det huvudsakliga området under normala förhållanden. Trivselland innebär att betingelser i topografi och bete gör att renarna söker sig hit för bete och vila.
2.2 Rennäring
Renskötsel bedrivs i området av samebyn Östra Kikkejaure. Östra Kikkejaure är en skogssameby med åretruntmarker i Arvidsjaurs kommun. Pitholmsheden ingår i område som används för renskötsel vintertid.
Östra Kikkejaur har upprättat en Renbruksplan (ett planeringsverktyg för samebyn) som beskriver samebyns nyttjande av betesmarker. Ett utdrag ur Renbruksplanen för Pitholmsheden redovisas i figur 2.2-1. Rött och blått område visar var bra bete finns (områdena anges i renbruksplanen som kärn- och nyckelområde). Områdena används som Samebyn har muntligen redovisat att Pitholmsheden används enligt Renbruksplanen. Renarna transporteras till Pitholmen i lastbil, eftersom isrännan söder om Pitholmen gör att den tidigare flyttvägen över isen inte går att använda. Renarna betar på Pitholmen och flyttas söderut efter tillgång på bete. Samebyn sätter under tiden området nyttjas upp stängsel både söder och norr om väg 505 (Haraholmsvägen) för att minska trafikolyckor, som i annat fall är ett stort problem för samebyn. Trafiken på väg 505 innebär både merarbete för samebyn och att områdets kvalitet som betesområde under vintertid försämras. 0 riksintresse Pitholmsheden (kärnområde) ´ riksintresse Pitholmsheden 0,5 1 1,5 2 km
Figur 2.1-1 Rennäringens riksintressen Pitholmsheden.
8
Figur 2.1-2 Haraholmsspåret över Pitholmsheden som ingår i riksintresseområde för rennäringen. Figur 2.2-1 Utdrag ur Renbruksplan, Rött område: nyckelområde, blått område: kärnområde, grönt område: samebyns betesområde på Pitholm.
9
1054 1052 579 584 589 588 591 590 592
Grustäkt
0 50 50 7 Furunäs ´
Figur 2.3-1 Skogsstyrelsens sumpskogsobjekt i närheten av spåret.
580 1055 586 1053 581 587 Södra Pitholm Dalgrobba
Ängesträsket
´
Fingermanholmen Djups unde t un M ks un de
Munksund
Svedjan 92 9 0 SKOTERLEDER 250 500
Pite älv en
1 000 Meter
viken
506 92 8
Figur 2.4-1 Skoterled korsar spåret vid ringmarkering. Även vid plankorsningen väg 505 och Haraholmsspåret finns en skoteröverfart. Sörängena
10
2.3 Skogliga naturvärden
I järnvägens direkta närhet finns sumpskogsobjekt utpekade av Skogsstyrelsen, se figur 2.3-1.
2.4 Friluftsliv
Skoterled korsar Haraholmsspåret vid två punkter, se figur s2.4-1. Skoteröverfarterna är märkta med skoterledsmärken. Leden sträcker sig längs med järnvägsspåret i kraftledningsgatan. Denna led fortsätter norrut och söderut längs med hela Bottenvikens skärgård. Ridning är vanligt förekommande längs många skogsbilvägar och stigar på Pitholmsheden. Svampplockning och andra friluftsaktiviteter förekommer också på Pitholmsheden.
2.5 Kraftledningar
En luftledning korsar spåret vid plankorsning med väg 505, se figur 2.5-1 och 2.9-1. Ledningen ägs av Piteå Energi (12 kV). Tre luftledningar korsar spåret vid ställverket i Munksund, se figur 2.5-2 och 2.9-1. Kraftledningarna tillhör Vattenfalls regionnät (PL4 S5, 130 kV) och Piteå Energi (12 kV). Jordkablar och elkablar korsar spåret i flera punkter, samtliga ägs av Piteå Energi.
2.6 Vatten- och avloppsledningar
Vatten- och avloppsledningar korsar spåret i två punkter, se figur 2.9-1.
2.7 Vindkraftverk
Idag finns två vindkraftverk cirka 100 meter norr om spåret. Vindkraftverken är 78 meter höga. Enligt Piteå Kommun finns i nuläget inga pågående prövningar för fler verk i området.
Figur 2.5-1 Kraftledning korsar spåret vid plankorsning med väg 505. Figur 2.5-2 Tre kraftledningar korsar spåret i närheten av transformatorstation Munksund.
11
2.8 Kommunala planer
För området Haraholmen gäller Piteå kommuns översiktsplan för stadsbygden som antogs i Kom munfullmäktige i oktober 2001. Tre detaljplaner finns på sträckan, i samtliga ingår Haraholmsspåret som ett område för järnvägsända mål (industrispår). Detaljplanerna är:
•
Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för Munksund (järnväg mot Haraholmen) (fast ställd 1971-01-20). Haraholmsspåret ingår här i område för järnvägsändamål.
• •
Förslag till stadsplan för Pitholmens industri område (fastställd 1977-03-24). Ett prickat område (som inte får bebyggas) har avsatts för ett stickspår till utvidgat industriområde. Haraholmen industriområde (antagen 1962).
2.9 Korsningar
På sträckan finns nio plankorsningar med vägar; väg 505 och S Pitholmsvägen korsas i plan samt ett an tal mindre skogsbilväga r. En planfri korsning finns med väg 506. Alla korsningar redovisas i figur 2.9-1.
2.10 Trafik
Bandelen trafikeras av cirka sju tågrörelser per vecka. Trafiken utgörs av godstrafik som regleras från driftledningscentralen i Boden och utförs som ”växelrörelse” mellan Piteå C och Haraholmen. Spåret är godkänt för största tillåtna axellast (STAX) på 22,5 ton, största tillåtna metervikt är 6,4 ton och största tekniska tillåtna hastighet är 30 km/h.
Figur 2.9-1 Korsningspunkter.
12
3 Nollalternativet
Nollalternativet utgör ett jämförelsealternativ som innebär en tänkt framtidssituation där att inga åtgärder genomförs på sträckan, förutom normala drift- och underhållsåtgärder.
Effekter av Nollalternativet
Nollalternativet innebär att diesellok fortsättningsvis trafikerar Haraholmsspåret, vilket inte skapar förutsättningar för kostnadseffektiva godstransporter. Detta medför att godstransportökning kommer att äga rum på väg 505 och 506 med lastbil. Effekten av det blir att kommunen står med kostnader för en järnväg som inte är konkurrenskraftig och att andelen tung trafik längs med väg 505 och väg 506 riskerar att öka. Ökningen av tung trafik längs väg 505 och 506 leder också till en ökning av andelen tung trafik genom Piteå centralort, vilket ger en ökad miljöbelastning, såsom ökade utsläpp till luft och buller i centrum. Hamnens, ortens och regionens industri och företag riskerar att tappa i konkurrenskraft eftersom logistikmöjligheterna inte kan utökas i takt med att miljökraven höjs.
13
4 Åtgärder vid elektrifiering
4.1 Trafik
Största tekniska tillåtna hastighet kommer att höjas från 30 km/h till 50 km/h. Största tillåtna axellast (STAX) höjs från 22,5 till 25.
Inga fysiska förstärkningar eller andra åtgärder i spår eller bankropp krävs för höjning av största tekniska tillåtna hastighet och STAX. Banan kommer således att ligga kvar i både plan och profil. Förändringarna av största tekniska tillåtna hastighet och STAX hanteras som anmälningar till Transportstyrelsen.
4.2 Kontaktledning
Elektrifiering innebär att hela Haraholmsspåret förses med kontaktledning. Kontaktledningsstolpens fundament grundläggs på 3,30 meters avstånd från spårmitt. Ett fotomontage av elektrifierad järnväg med kontaktledning visas i figur 4.1-1.
4.3 Plankorsningar vägar
I plankorsningar markerade i rött i figur 4.1-2 finns officialservitut för vägkorsning med spåret. Officialservitut har tillkommit genom beslut från myndighet, vanligen Lantmäterimyndigheten, och finns registrerade i Lantmäteriets fastighetsregister. Vid elektrifiering utförs plankorsningarna enligt typskiss figur 4.1-3. Korsningarna förses med skyddsportaler, vars underkant ger en fri höjd på 4,70 meter över vägen.
4.4 Övriga passager över järnvägen
I plankorsningar med skogsbilvägar markerade i gult i figur 4.1-2 kan så kallade avtalsservitut finnas. Avtalsservitut är avtal om väg över spår som tillkommit genom avtal mellan fastighetsägare. Uppgifter om avtalsservitut kan finnas i fastighets registret eller i Riksarkivet. Piteå kommun kommer att utreda servitutsförhållanden innan utformningen av plankorsningarna fastställs.
4.5 Korsning skoterled
Skoterleden som passerar spåret vid Munksund kommer att förses med väglämmar av trä som vägbeläggning. Överfarten skyddas med kryssmärke och stoppmärke. Märkena placeras på sådan höjd att de lätt upptäcks även i mörker och i sådant läge att skoteråkare inte riskerar att skada sig på dem. Varningstavla sätts upp.
4.6 Avverkning, hinderfri zon
På vissa delar av sträckan kan avverkning krävas för att uppfylla den elektrifierade järnvägens säkerhetskrav. Fem meter från spårmitt och från spänningsförande anläggningsdel tillhör hinderfri zon, se figur 4.1-1, här får inga träd eller andra hinder i terrängen finnas. Avverkning kommer också att ske inom en bredare zon på cirka 10 meter från spåret, bredden anpassas till omgivande terräng och markförhållanden.
Figur 4.1-1. Fotomontage över elektrifierad järnväg. Kontaktledningsfundament 3,30 meter från spårmitt. Hinderfri zon på 5 meters avstånd från spårmitt och spänningsförande anläggningsdel.
14
Figur 4.1-2. Åtgärdspunkter och korsningspunkter under utredning. Figur 4.1-3. Typskiss för utformning av plankorsning.
15
Avverkning av skog inom Skogsstyrelsens sumpskogsobjekt kan komma att krävas. Inför avverkning kommer samråd ske med länsstyrelsen.
4.10 Vindkraftverk
Inga åtgärder krävs eftersom avstånd från elektrifierad järnväg till befintliga vindkraftverk på Pitholmsheden är tillräckliga enligt Piteå kommun.
4.7 Kraftledningar
För att klara höjdkrav över spårets kontaktledning måste samtliga luftledningar som korsar spåret, enligt grön markering i figur 4.1-2, byggas om vid en elektrifiering. Inför byggstart måste utsättning ske för bestämma jordledningars exakta placering, så att hänsyn kan tas i byggskedet.
4.8 Kommunala planer
Piteå kommuns samhällsbyggnadsförvaltning, fysisk planering har i en tjänsteskrivelse (2013-05 28) bedömt att elektrifieringen inte strider mot de gällande detaljplaner som den berör. Uppförande av kontaktledningsstolpar på i detaljplan punktprickad mark kan bedömas som mindre avvikelse, inga ändringar av detaljplaner krävs således.
4.11 Tillstånd
Inför byggstart behövs ett tekniskt tillstånd från Trafikverket som innebär möjlighet att ansluta banan på det statliga elnätet. Trafikverket utreder i skrivande stund på vilket sätt kommunens industrispår lämpligast kan ansluta till befintlig elektrifierad järnväg. Denna utredning väntas klar tidig höst 2013. Tillståndet kan inte bli ett avslag däremot kan det påverka kostnadsbilden.
Tillstånd från miljö- och byggnämnden i Piteå kommun behövs också innan byggstart. Uppförande av kontaktledningsstolpar kräver enligt Piteå kommun inget bygglov.
4.9 Vatten- och avloppsledningar
Inför byggstart måste utsättning ske för bestämma vatten- och avloppsledningars exakta placering, så att hänsyn till ledningar kan tas i byggskedet. 16
5 Tänkbara effekter
5.1 Buller
Buller från tåg kommer från rälsen, hjulen, vagnarna, loket och strömöverföring. Eldrivna tåg åstadkommer mindre buller än dieseldrivna. En ökning av tillåten hastighet ökar å andra sidan ljudnivån. Inga mätningar eller beräkningar av bullernivåer har utförts på sträckan.
5.4 Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält finns framförallt runt järnvägens kontaktledning som är belägen cirka 5,5 meter ovanför rälsen. När inget tåg är i närheten är magnetfältet från kontaktledningen relativt svagt, men när ett tåg passerar ökar styrkan under några minuter. Fälten är starkast närmast källan men avtar snabbt med ökat avstånd. Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller vid bostäder inomhus, vid fasad och uteplats. Riktvärdena ska tillämpas vid väsentlig ombyggnad av infrastruktur. Riktvärdena bedöms inte överskridas i detta projekt.
5.2 Utsläpp
Elektrifieringen bedöms medföra en minskad miljöbelastning i form av utsläpp från dieselloken. Minskningen av mängden koldioxid är beräknad till drygt 21 ton/år. Eldriften ger också möjlighet till längre tågsätt, eftersom högre effekt fås ur ellok. Vid oförändrat totala transportbehov uppskattas att ett tåg färre per vecka trafikerar Haraholmsspåret. Med eldrift utesluts risken för utsläpp av diesel till mark och vatten.
5.3 Barriäreffekter
Järnvägsspåret utgör idag en barriär i landskapet. Järnvägar får endast korsas på ställen som är avsedda för övergång, det vill säga plankorsningar. Detta gäller för oelektrifierade såväl som elektrifierade spår.
Avstånd till verksamheter
Vid ett avstånd av ca 20 meter från järnvägen och när inget tåg är i närheten är magnetfältet från järnvägen på den grundnivå som normalt finns i bostäder och kontor, det vill säga omkring 0,1 μT (mikroTesla), se figur 5.4-1. När ett tåg är i närheten kan styrkan på magnetfältet dock uppgå till omkring 0,5 - 1 μT, se figur 5.4-2. Som jämförelse kan på ett avstånd av 30 cm en bärbar radio ge upphov till ett magnetfält på ca 1 μT och en dammsugare ca 1 - 10 μT.
Referensvärden
Strålskyddsinstitutet har beslutat om rekommenderade referensvärden för magnetfält. Referensvärdena överensstämmer med vad EU och Internationella strålskyddskommissionen (ICNIRP) rekommenderar. För hushållsel på 50 Hz är referensvärdet 100 μT medan det för järnvägsel på 16,7 Hz är 300 μT. På avståndet 1 meter från järnvägen underskrids referensvärdet 300 μT. Det gäller även när tåget är i närheten.
Barriäreffekten på elektrifierat spår utgörs av att den fria höjden vid plankorsningarna blir 4,7 meter. Ytterligare barriäreffekt kan uppstå om någon av korsningspunkterna med skogsbilväg (enligt kapitel 4.3) stängs, detta kan inte bedömas förrän servitutsutredning genomförts. På sträckan finns inga bostadshus närmare än 20 meter från spåret. Referensvärdena kommer inte att överskridas. 17
5.5 Byggtidens störningar
Vid elektrifiering kan man förvänta sig att följan de arbetsmoment med tillhörande maskiner och fordon inträffar.
• • •
Schaktning och fyllning Transporter av massor och material Kontaktledningsarbeten Allt arbete med elektrifiering kommer att ske från befintligt spår, vilket minskar risken för störningar från byggtrafik.
5.6 Sekundära effekter
Eftersom tågtrafiken på Haraholmsspåret blir mer effektiv och rationell med eldrift kan gods som idag transporteras med lastbil komma att kunna överflyttas till järnväg. Överflyttningen medför minskade utsläpp, minskade risker för olyckor med t ex renar och minskat buller.
Figur 5.4-1 Illustration av magnetfältets styrka på olika avstånd från järnvägen när tåget är långt borta (mer än 2,5 kilometer bort). 5 mikroTesla vid spårmitt och 0,1 mikroTesla på 20 meters avstånd. Strömstyrkan är 200 A och frekvensen 16,7 Hz.
Figur 5.4-2 Illustration av magnetfältets styrka när tåget passerar , 30 mikroTesla vid spårmitt, 0,5-1 mikroTesla på 20 meters avstånd. Strömstyrkan är 200 A och frekvensen 16,7 Hz. Det tillfälligt högre magnetfältet varar i ett par minuter.
18
6 Miljöbalkens hänsynsregler
De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken riktar sig primärt till verksamhetsutövaren och den som vidtar en åtgärd. Det är den som utför eller planerar att utföra något som påverkar, eller riske rar att påverka miljön eller människors hälsa, som ansvarar för att reglerna följs och som ska betala de kostnader som kan bli aktuella. Förslag till lämpliga skyddsåtgärder, begränsning ar och de försiktighetsåtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa kommer att beskrivas i sam rådsunderlaget.
I samband med prövning och tillsyn enligt miljö balken är verksamhetsutövaren eller en enskild som vidtar en åtgärd, skyldig att visa att reglerna följs. De allmänna hänsynsreglerna tillämpas även av tillsyns- och prövningsmyndigheterna.
I följande text redovisas hänsynsreglerna och hur de kommer att beaktas i detta projekt :
4 § Lokaliseringsprincipen
Man ska välja den plats som är lämpligast ur mil jösynpunkt.
Placering av kontaktledningsfundament anpassas till omgivande markförhållanden med hänsyn till bestämmelserna i miljöbalken.
1 § Bevisbörderegeln
Den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska visa att hänsynsreglerna följs.
5 § Hushållnings- och kretsloppsprincipen
Råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt. Det som utvinns ur naturen ska återanvändas, återvinnas eller bortskaffas på ett miljöriktigt sätt.
I detta samrådsunderlag samt i kommande plane ringsskede kommer åtgärder för att förhindra och avhjälpa eventuella skador att redovisas. Sam rådsunderlag med inledande beskrivning av miljö effekter är i sig ett sätt att motverka skadeeffekter. Piteå Hamn AB ansvarar i enlighet med miljölag stiftningen för att avhjälpa eller ersätta eventuella skador eller olägenheter som trots detta kan upp-
komma.
Vid anläggningsarbeten kommer jord- och berg massor att återanvändas i så stor utsträckning som möjligt. Massbalans eftersträvas.
6 § Produktvalsprincipen
Man ska välja sådana kemiska produkter och biotek niska organismer som är minst skadliga för miljön.
De produkter som är minst skadliga för miljön väljs.
2 § Kunskapskravet
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksam het eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs.
7 § Skälighetsprincipen
Alla hänsynsregler ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekono miskt orimliga.
Kunskaper från tidigare utförda utredningar har tagits tillvara och beaktats i samrådsunderlaget. Ma terial från bl.a. Länsstyrelsen i Norbottens län och Piteå kommun har samlats in som underlag för att beskriva de rådande planeringsförutsättningarna. Yttranden och synpunkter från berörda myndighe ter och sakägare kommer att beaktas och inarbetas.
Skälighetsprincipen beaktas i planerings- och byggskede.
8 § Skadeansvarsprincipen
Den som orsakat en skada på miljön är ansvarig för att skadan blir avhjälpt, även sådana som orsakats i föregången tid.
3 § Försiktighetsprincipen
Redan risken för negativ påverkan innebär en skyldig het att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighets mått.
Skador som uppstår till följd av byggande och drift kommer Piteå Hamn AB att avhjälpa i den omfatt ning det kan anses skäligt enligt Miljöbalken.
19
7 Samlad bedömning och fortsatt arbete
7.1 Samlad bedömning
Den samlade bedömningen är att åtgärderna enligt detta samrådsunderlag uppfyller de syften och mål som satts för projektet. Haraholmens Hamn kan i och med en elektrifiering av Haraholmsspåret utvecklas som en logistiknod i norra Sverige, och därmed stärka infrastrukturen i regionen. Detta ger hamnen, orten och regionens industrierer och företag förutsättningar för både förbättrad lönsamhet och ökad konkurrenskraft. Åtgärderna är ett steg mot ett mer miljöanpassat transportsystem, när en överflyttning av transporter från väg till järnväg kan ske. Den samhällsekonomiska kalkylen visar att åtgärderna beräknas medför positiv nytta. Den samhällsekonomiska nyttan per år beräknas uppgå till knappt 86 000 kr över 60 år till drygt 2,1 mkr. Nyttan per ton minskade koldioxidutsläpp till följd av elektrifieringen beräknas uppgå till knappt 3000 kr/ton och år.
7.2 Samråd
Detta samrådsunderlag kommer att skickas ut till berörda myndigheter, fastighetsägare och organisationer för synpunkter. Samrådsunderlaget ligger till grund för kommande projektering och tillstånd/anmälningar. Elektrifieringen bedöms inte påverka miljön, närliggande bostäder eller annan omgivning negativt. Genom elektrifiering och därmed möjligheten använda Haraholmsspåret effektiv kan utsläpp från diesellok elimineras.
20
8 Referenser
Översiktsplan för Piteå kommun, fördjupning för Piteå stadsbygd, antagen av kommunfullmäktige 2001 Järnvägen i samhällsplaneringen Underlag för tillämpning av miljöbalken och plan- och bygglagen Diarienummer F08-13934/SA20 GISdata från länsstyrelsen http://gis.lst.se/lstgis/ Standard, BVS 1586.30 Plankorsningar, vägteknisk utformning Banverket Skoterledskarta http://www.swedishlapland.com/se/Bottenvikens-skargard/info/ Skoterleder--farleder/ 21 maj 2013 http://www.pitea.se/vindbruksplan 21 maj 2013 http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Kartt janster/Skogens-Kalla/ 24 maj 2013 http://www.piteahamn.se/sv/ 24 maj 2013