Transcript Ladda ner Folbildning 2010 som pdf

Folkbildning 2010
Årsskrift om folkbildningen i samhället
Folkbildning 2010
Årsskrift om folkbildningen i samhället
© Folkbildningsrådet 2010
Foto: Jörgen Carlsson och Sven Kruse (s 40)
Grafisk form och layout: Johan Nilsson, Kombinera
Tryck: Allduplo, Stockholm 2010
Innehåll
Förord _____________________________________________________________________________________________ 4
1. Folkbildning är…
_____________________________________________________________________________
2. Folkbildning handlar om demokrati
7
______________________________________________________ 13
3. Kraft för påverkan och samhällsengagemang
_________________________________________ 23
4. Mindre utbildningsklyftor och högre bildnings- och utbildningsnivå
________________ 29
5. Mer kultur och bredare kulturintresse ____________________________________________________ 35
6. Sista ordet
___________________________________________________________________________________ 41
Bilaga: Tabeller och diagram
Referenser
_________________________________________________________________ 43
______________________________________________________________________________________ 55
Förord
Vilken roll spelar egentligen folkbildningen? Har den någon betydelse för demokratin? Innebär den att människor ges möjligheter att påverka samhället och får redskap
att påverka sin livssituation? Minskar den utbildningsklyftorna i landet och förbättrar
deltagarnas möjligheter att få jobb eller läsa vidare? Breddar studieförbund och folkhögskolor intresset för och delaktigheten i kulturlivet?
Folkbildningsrådet ska kunna ge svar på dessa och liknande frågor. I grunden handlar de om på vilka sätt och i vilken grad som de syften som staten har angett för statsbidraget uppnås. I den här skriften presenterar vi en samlad bedömning av folkbildningens effekter i samhället.
Folkbildningsrådet är en ideell förening som har ansvar för myndighetsuppgifter
inom folkbildningsområdet. Mest framträdande är uppdraget att varje år fördela cirka
3,2 miljarder kronor i statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor. Fördelningen
ska ske i enlighet med de syften för folkbildningen som riksdagen beslutat om. Folkbildningsrådet ska också följa upp hur statsbidraget används och utvärdera om den
verksamhet som kommer till stånd med hjälp av statsbidraget stämmer överens med
statens syften.
Med skriften Folkbildning 2010 vill Folkbildningsrådet ge en samlad bild av den
verksamhet som erbjöds av studieförbund och folkhögskolor under 2009. Perspektivet
är alltså i första hand tillbakablickande. I slutordet riktar vi emellertid intresset framåt.
Här ber vi Conny Pettersson från ABF Malmö sammanfatta sin syn på vilka utmaningar som folkbildningen kommer att ställas inför under de kommande åren.
Folkbildningsverksamheten är redan välkänd och uppskattad. Varje år anmäler sig
hundratusentals deltagare till studiecirklar, folkhögskolekurser och annan folkbildningsverksamhet, eller deltar i de kulturprogram som studieförbunden och folkhögskolorna erbjuder. Deltagandet är fritt och frivilligt. Individens intressen och behov
styr. Många kommer tillbaka till folkbildningen år efter år.
Men den personliga erfarenheten är inte tillräcklig för att studieförbundens och
folkhögskolornas arbete ska komma till sin rätt, kunna förstås och värderas. Folkbildningen är mångsidig. Den anknyter till många politikområden, inte bara utbildnings-
4
F o l K B I l d N I N G 2 010
och kulturpolitiken. Effekterna av studiecirklar, kulturprogram och folkhögskolekurser
kan spåras inom socialpolitiken, arbetsmarknadspolitiken, jämställdhetspolitiken och
integrationspolitiken, m.fl. Det blir tydligt i reportagen från Sjöviks folkhögskola och
Folkuniversitetets Entreprenörsskola.
För folkbildarna själva kan den fördjupade analys som ges i skriften innebära nya
perspektiv på en verksamhet som många har ägnat stora delar av sina liv åt. Vad skulle
till exempel Grundtvig ha sagt om Dan Pärlerstrands väg från hårdrock, via två folkhögskolor och sönderspelade tummar, till musikhögskola och en framtid som innehåller fler möjligheter än vad han kan överblicka i dag?
Jag hoppas att Folkbildning 2010 ska inspirera till många samtal om folkbildningens betydelse i det svenska samhället och omvärlden, i dag och inför framtiden.
Britten Månsson-Wallin
Generalsekreterare
Stockholm den 15 mars 2010
F o l K B I l d N I N G 2 010
5
Keith Palmroth
1
Folkbildning är…
Från andra klassens till första klassens medborgare
Agnesbergs folkhögskola i Göteborg är en folkhögskola för romer.
Den inrättades formellt i januari 2010. Innan dess fungerade den i
ungefär två år som en filial till Göteborgs folkhögskola. Här finns i
dag tolv anställda och 64 deltagare som läser allmän kurs på tre
olika nivåer, från grundskoleförberedande till gymnasienivå.
Agnesberg grundades, och leds numera, av Soraya Post som
arbetar som lärare och informatör på folkhögskolan och av Keith
Palmroth som är rektor och förvaltningschef.
första romska institutionen, alla kategorier, i Europa. Någonsin. Det vill säga den första institution som startats av romer och på initiativ av romer, som leds av romer och vars verksamhet riktas mot romer. Vi är unika, inleder
Keith. Folkbildning är banbrytande, åtminstone i Agnesbergs skepnad.
– Och vi är inte bara exotiska, som folkbildare är vi produktiva också, fortsätter
han.
– Här utbildas lika många romer som kommer ut i arbete som i resten av Sverige sammanlagt. Nästa år har vi hållit på i fyra år och då kommer 18 personer med
högskolebehörighet att lämna oss. De startade från scratch, var knappt på grundskolenivå när de kom hit. Nu är den klassen så bra!
– I dag står ungefär 200 personer på kö bara här i Göteborg för att få börja läsa
– Agnesberg är den
F o l K B I l d N I N G 2 010
”Agnesberg är den
första romska institu-
tionen, alla kategorier,
i Europa. Någonsin.”
7
vid Agnesberg. Hur många som skulle vilja ha samma möjlighet i övriga landet
orkar man knappt tänka på.
nu är så stort, varför söker sig inte romerna till andra folkhögskolor? Eller till andra typer av utbildningar? Varför behövs en romsk folkhögskola?
– Det handlar om kulturell identitet och manöverutrymme, sammanfattar Soraya. Bland romerna finns ingen stark utbildningstradition. Tvärtom, många har låg
eller nästan ingen utbildning alls.
– Det formella skolsystemet kan inte hantera den här gruppen. Folkbildningen
är mer flexibel. Vi provar olika lösningar, misslyckas ibland och startar om för att
komma fram till arbetssätt som fungerar för våra deltagare. I det arbetet har vi stöd
från forskare vid Högskolan Väst. Samtidigt passar folkbildningens pedagogik bra
ihop med romer. I det romska samhället har respekten för individen en avgörande
betydelse. Ingen är chef, alla är sina egna chefer, och på det sättet arbetar vi tillsammans. Det är ju även folkbildningens tanke.
Folkbildningens långa historiska traditioner spelar roll, på gott och ont.
– Romerna har påbörjat en klassresa som handlar om att gå från andra klassens
till första klassens medborgare, menar Soraya.
– Historien visar att folkbildningen tidigare har fungerat som en språngbräda för
andra grupper som gjort liknande resor. Den historien är en trygghet att bära med
sig, samtidigt som vi är övertygade om att folkbildningens idé fortfarande fungerar
för 2000-talet.
– Folkbildning kan leda till att romska föräldrar får jobb eller läser vidare. Deras
barn lär sig att utbildning och arbete är viktigt. Folkbildning öppnar på det här sättet
upp för nya sätt att tänka. Det blir som ringar på vattnet.
Men oM behovet
”Vi provar olika lösningar, misslyckas
ibland och startar om
för att komma fram till
arbetssätt som funge-
rar för våra deltagare.”
– För roMer är folkbildningen en väg till egenmakt, fortsätter Keith. Om inte regelsystem och traditioner begränsar oss kan vi snart vara den största folkhögskolan
i landet. Men då måste vi till att börja med ha ekonomiska förutsättningar så att vi
kan ta emot dem som vill börja studera.
– Till Agnesberg står folk på kö och anslagen borde gå dit pengarna behövs.
Regelverken får inte heller hindra oss från att ta fram fungerande utbildningar.
– Dessutom måste deltagarna få reella möjligheter att genomföra sina utbildningar, betonar Soraya.
– Många börjar hos oss med så svaga språkkunskaper och så stora kunskapsluckor att de inte hinner skaffa sig grundskolebehörighet innan studiemedlen tar
slut. Då har vi hunnit skapa motivation och framtidstro och så får de plötsligt inte
fortsätta. Det är frustrerande. i
8
F o l K B I l d N I N G 2 010
Soraya Post
A n A lYS
folkbildning som idé
”Folkbildning ska
vara något mer och
något annat än den
utbildning som ges
via det formella ut­
bildningsväsendet.”
Folkbildningen är fri och frivillig. Den ska tillgodose framför allt de vuxna medbor­
garnas bildningsbehov, i vid mening. Folkbildning ska alltså vara något mer och något
annat än den utbildning som ges via det formella utbildningsväsendet, det vill säga via
grundskolan, gymnasieskolan, högskolan, yrkeshögskolan och den kommunala vuxen­
utbildningen.
Riksdagen har formulerat fyra syften som visar på folkbildningens idé. Dessa åter­
ges i den senaste folkbildningspropositionen 2005/06:192, Lära, växa förändra. Här
står att läsa att syftena med statens bidrag till folkbildningen ska vara att stödja verk­
samhet som:
• bidrar till att stärka och utveckla demokratin
• bidrar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och
skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen
• bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings­ och bildnings­
nivån i samhället
• bidrar till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.
folkbildning – en stor del av utbildningsväsendet
www.folkbildning.se
På folkbildningsrådets
hemsida www.folkbildning.
se finns ytterligare information om landets studieförbund och folkhögskolor.
Till svensk folkbildning räknas framför allt den verksamhet som landets 150 folkhög­
skolor och nio studieförbund står för.1 En stor del av folkbildningsarbetet, inom både
studieförbund och folkhögskolor, sker i samarbete med de folkrörelser och andra orga­
nisationer som är medlemmar i studieförbunden eller huvudmän för folkhögskolorna.
Folkbildningen är en del av det svenska utbildningssystemet. Den är dessutom en
stor del. Den kan beskrivas som den största utbildningsformen av alla. 2009 hade folk­
högskolorna drygt 29 000 deltagare i de långa kurserna, 125 500 deltagare i korta
kurser och ungefär 246 000 deltagare i kulturprogram. Samma år hade studieförbunden
cirka 2,6 miljoner deltagare motsvarande 980 000 unika personer i studiecirklar och
annan folkbildningsverksamhet, och cirka 17 miljoner deltagare i kulturprogram.
Som en jämförelse visar SCB:s statistik att det under höstterminen 2008 fanns
ungefär:
• 390 000 gymnasieelever
• 325 000 högskolestuderande
1. Den 1 januari 2010 tillkom två nya folkhögskolor. Den 1 juli 2010 startar ett nytt studieförbund, Kulturens bildningsverksamhet. Från och med då finns tio studieförbund i Sverige.
10
Fbr_årsbok_inlaga.indd 10
f o l k b i l d n i n g 2 010
2010-04-08 14.12
• 104 000 komvuxstuderande
• 1 000 000 elever inom grundskolan och i förskoleklass.
studieförbundens cirklar,
övrig folkbildningsverk­
samhet och kulturpro­
gram
Folkbildning i praktiken
Studieförbunden erbjuder folkbildning i form av studiecirklar, kulturprogram och
annan folkbildningsverksamhet. Flest studiecirklar anordnas inom ämnesområdena
konst/musik/media, humaniora samt samhälls- och beteendevetenskap. De estetiska
cirklarna dominerar och det enskilt största ämnet är improvisatorisk musik (rock, jazz,
etc.). Antalet unga män som deltar i pop- och rockcirklar är betydande.
Folkhögskolorna anordnar långa kurser som kan vara mellan 15 dagar och fyra år
långa och som ger rätt till studiestöd. Man ger också korta kurser som kan vara från en
halv dag till tre veckor långa, samt arrangerar olika kulturaktiviteter. Folkhögskolan
strävar efter att ha mindre och sammanhållna studiegrupper. Ofta studerar man ämnesövergripande i projektform i kurser där teori och praktik varvas. Många folkhögskolor
har internat där deltagarna kan bo.
Studieförbund och folkhögskolor bedriver även verksamhet på uppdrag av offentliga institutioner och de egna medlemsorganisationerna.
Folkbildningens pengar
Folkbildningen finansieras till stora delar genom stöd från stat, landsting/regioner och
kommuner. De totala intäkterna uppgick till nästan 7,9 miljarder kronor under 2008.
Staten bidrog med mest, med ungefär 3,1 miljarder kronor. Drygt 50 procent av statens
bidrag fördelades till studieförbunden, något mindre än 50 procent till folkhögskolorna. Statsanslaget höjs i takt med pris- och löneomräkningar. Både under 2006 och
2007 tillkom nya medel som gjorde att det totala anslaget växte.
Vid sidan av statliga medel har studieförbunden anslag från kommunerna och från
landsting/regioner. Dessa har dock minskat kraftigt under senare år. Kommunbidragen
utgjorde under 2009 bara 23 procent av statsbidraget, jämfört med 55 procent 1991.
Vissa kommuner ger inte längre några allmänna anslag till studieförbunden. Bidraget
från landsting/regioner minskade under perioden från 27 till 18 procent av statsbidraget. Det här innebär att studieförbunden under senare år har blivit mer beroende av
statens ekonomiska stöd. För sju av studieförbunden står statsbidraget för mellan 40
och 60 procent av intäkterna. För de övriga utgör statsbidragets andel 19 respektive
14 procent. Deltagaravgifterna stod 2008 för 24 procent av studieförbundens intäkter.2
2. Andelen avser den bidragsberättigade verksamheten på lokal nivå.
F o l K B I l d N I N G 2 010
11
Studiecirkeln utgör grunden i studieförbundens
verksamhet. den består av
minst tre personer, inklusive
cirkelledare, som under
minst tre sammankomster
och minst nio studietimmar
söker kunskap tillsammans.
Annan folkbildningsverksamhet genomförs i friare
och flexiblare former än studiecirkeln. Sammankomsterna kan vara längre och
genomföras tätare. Antalet
sammankomster kan vara
färre, deltagarna kan vara
fler, och också yngre.
den största verksamheten,
räknat i antalet deltagare, är
kulturprogrammen. dessa
är verksamheter eller
produktioner som framförs
eller redovisas inför publik,
t.ex. teaterföreställningar,
musikframträdanden eller
föreläsningar.
Folkhögskolornas långa
och korta kurser
de långa så kallade
allmänna kurserna kan ge
behörighet att söka vidare
till gymnasieskola, högskola
eller andra högre studier.
Folkhögskolans särskilda
kurser – profilkurserna –
är inriktade mot speciella
ämnesområden. En del av
dessa är yrkesutbildningar,
till exempel utbildning till
journalist, fritidsledare,
behandlingsassistent, kantor, teckenspråkstolk, med
mera.
Till de korta kurserna hör till
exempel de sommarkurser
som många folkhögskolor
erbjuder.
För folkhögskolornas del utgjorde statsanslaget lite mindre än hälften, 44 procent,
av de totala intäkterna under 2008. Därutöver får folkhögskolorna medel från landsting och regioner. Dessa anslag har under de senaste tio åren motsvarat mellan 34 och
37 procent av statsanslaget. Ytterligare intäkter kommer i huvudsak från uppdrags-,
projekt- och konferensverksamhet. Deltagarintäkter utgjorde 14 procent av folkhögskolans totala inkomster.
Kostnaderna för folkbildningsverksamheten uppgick till drygt 6,4 miljarder kronor.
Därutöver hade studieförbund och folkhögskolor kostnader på 1,4 miljarder kronor för
övrig verksamhet, i första hand för uppdragsutbildning och konferenser.
Studieförbund och folkhögskolor visar olika resultat. Studieförbundens verksamhet
har sedan 2005 gått med överskott, även om variationerna har varit stora mellan olika
år. Studieförbundens sammanlagda verksamhetsresultat 2008 var cirka 59 miljoner
kronor.
Folkhögskolornas sammantagna resultat har visat på överskott under perioden
2005–2007, mycket beroende på att intäkter från till exempel uppdrag, projekt och
konferenser har kunnat täcka upp underskott i själva folkhögskoleverksamheten. 2008
gick dock verksamheten med underskott med 1,8 miljoner kronor totalt. Av de 150
folkhögskolorna visade 50 ett negativt resultat, det vill säga 28 fler jämfört med året
innan.
tabeller som anknyter till analysen ovan, se bilaga tabeller och diagram på sidan 43:
•
•
•
•
•
•
Kostnader i miljarder kr
för olika delar av utbild­
ningsväsendet
• Förskolan: 48,2
• Grundskolan: 77,9
Tabell 1: Studieförbundens samlade verksamhet 2007–2009
Tabell 2: Studiecirklarnas ämnesinriktning 2007–2009
Tabell 3: Folkhögskolornas samlade verksamhet 2007–2009
Tabell 4: Inriktning, folkhögskolans långa kurser, höstterminen 2009
Tabell 5: Studieförbundens intäkter, kostnader och resultat 2006–2008.
Tabell 6: Folkhögskolornas intäkter, kostnader och resultat 2006–2008
Övriga statistiska uppgifter är, om inte annat anges, hämtade från Folkbildningsrådets
uppföljning av folkbildningens verksamhet.
• Gymnasieskolan: 36,1
• Komvux: 3,7
• Svenskundervisning för
invandrare (sfi): 1,5
• Högskolans grundläggande utbildning: 22,6
Källor: www.skolverket.se,
Högskoleverket (2009).
12
F o l K B I l d N I N G 2 010
2
Folkbildning handlar om
demokrati
I grunden är alla kapabla
Lena Lönnqvist är rektor vid Sjöviks folkhögskola. För henne är
folkbildning och demokrati två sidor av samma mynt. Folkbildning
är demokrati och demokrati skapas med folkbildning.
varje människa har lust och förmåga att göra något bra av sitt liv,
inleder Lena Lönnqvist. I grunden är alla kapabla. Det är en självklar inställning i
en demokrati, tycker jag. Allas lika värde. För mig är det också vad folkbildningen
står för.
– Inom folkhögskolan försöker vi bygga på var och ens förmågor. För våra
deltagare är studierna här på Sjövik ofta inte deras första försök att skaffa sig en
utbildning. Många har inte fullföljt grundskolan eller gymnasieskolan. Vi är andra
försöket, eller tredje, eller fjärde.
– När deltagarna kommer hit utgår vi från att de kommer att göra något bra av
sin tid här och för många går det alldeles utmärkt. Ungefär hälften klarar till exempel den allmänna kursen vid första försöket, andra tar lite längre tid på sig.
– Jag tror också att mötet människor emellan är viktigt, fortsätter Lena. På den
här folkhögskolan finns lärare som undervisar och kurskamrater att diskutera med.
– Men vi sätter ingen ära i att bara vara snälla. Folkhögskolestudier handlar
inte om välgörenhet. Vistelsen här är inte kravlös, utan vi jobbar hårt med att sätta
gränser och lära ut ansvar. Om man inte tidigare lärt sig vilket beteende och ansvar
som en medborgare i ett demokratiskt samhälle antas klara – då är det dags att lära
– JAg tror Att
F o l K B I l d N I N G 2 010
”Folkhögskolestudier
handlar inte om välgörenhet. Vistelsen här
är inte kravlös, utan
vi jobbar hårt med att
sätta gränser och lära
ut ansvar.”
13
14
Fbr_årsbok_inlaga.indd 14
f o llena
k b i l dlönnqvist
n i n g 2 010
2010-04-08 14.08
sig det här. Och det kan bli ganska bråkigt ibland. Det här kan vara smärtsamma
lärdomar.
2009/2010, har det varit särskilt stökigt. Lena kan inte
riktigt förklara varför, men andra rektorer har sagt samma sak. Kanske handlar det
om att utanförskapet ökar?
– Egentligen går det inte att lära sig samhällsansvar för den som inte ser sin plats
i detta samhälle. Om man överhuvudtaget inte inser att man hör hit.
– Jag hade en ung lärare som formulerade det så bra. Hon sa att hon länge såg
”samhället” som någonting annat än sig själv, som några ”andra”. Det var ”dom”
som beslutar att man ska betala skatt, som skickar papper från Försäkringskassan,
som vill att man ska betala räkningar, eller som ordnar vård och kräver avgift på
bussen.
Det här är kanske folkhögskolans viktigaste uppgift när vi pratar om demokrati,
menar Lena.
– Våra deltagare ska inse att de är samhällsmedborgare och att det är därför som
de behöver ta sitt samhällsansvar.
De ska sköta sig, men de ska bidra också, betonar Lena.
– ”Delaktighet” är ett honnörsord. Den folkhögskoledeltagare som inser det här
har tagit sin plats i demokratin. Då tycker jag att folkhögskolan bidragit till en demokratisk utveckling.
Just det här läsåret,
”Egentligen går det
inte att lära sig samhällsansvar för den
som inte ser sin plats
i detta samhälle. Om
man överhuvudtaget
inte inser att man hör
hit.”
demokratiska delaktighet vill Lena inte begränsa till att bara
handla om Sverige. Hon menar att vi måste se oss som en del av världssamhället
och tar Kista folkhögskola som exempel. Kista folkhögskola fungerade som filial
till Sjövik mellan 2007 och 2009. Från och med 2010 är den en självständig folkhögskola. Kista leds av en muslimsk styrelse, men är öppen för alla.
– Jag ser Kista som ett demokratiprojekt, säger Lena. Här ges utbildning som
når grupper i Sverige som inte hittat sina platser i den övriga utbildningsapparaten.
När Kista startade hade vi plötsligt 300 sökande i kö.
Det betyder att folkbildningen nu når kvinnor och män från andra kulturer som
alltför ofta – eftersom de inte har (svensk) utbildning – hänvisas till okvalificerade
och lågbetalda jobb. På det här sättet bidrar folkbildningen väldigt konkret till att
stärka och utveckla demokratin, menar Lena.
– I förlängningen kan folkhögskolan leda till att de här deltagarna får mer kvalificerade arbeten framöver, med högre löner och högre status. Det betyder samtidigt
att vi skapar en utbildningskultur som deras barn också påverkas av. Om inte föräldrarnas plats är på arbetsmarknadens botten, så blir inte heller barnens plats självklart där. Då är jag säker på att utanförskap, frustration och motsättningar minskar.
viKten Av dennA
F o l K B I l d N I N G 2 010
15
– Som jag ser det kan folkbildningen knappast bidra till ett demokratiskt samhälles utveckling på ett mer hoppingivande sätt än så, avrundar Lena Lönnqvist. i
A N A lYS
Folkbildningen som mötesplats
”Ett demokratiskt
samhälle och demo-
kratiska processer förutsätter dialog. Medborgare med olika
åsikter och perspek-
tiv behöver mötas och
samtala. Här spelar
folkbildningen en
viktig roll.”
Samhället stödjer folkbildningen för att man vill främja en demokratisk grundsyn och
demokratisk utveckling.
Ett demokratiskt samhälle och demokratiska processer förutsätter i sin tur dialog.
Medborgare med olika åsikter och perspektiv behöver mötas och samtala. Här spelar folkbildningen en viktig roll. Studieförbunden och folkhögskolorna fungerar som
mötesplatser för män och kvinnor med olika etnisk bakgrund, i olika åldrar, med eller
utan funktionsnedsättning, och som socialt och ekonomiskt befinner sig i olika skeden
i livet.
Cirkeldeltagarna är en heterogen grupp. I Folkbildningsrådets undersökning Studie­
cirkeldeltagare 2008 skiljer det 82 år mellan den yngste och äldste deltagaren, det vill
säga mellan 13-åringen och 95-åringen. Nästan 40 procent av de här deltagarna är
pensionärer, ungefär lika många är yrkesverksamma och 15 procent studerar. Cirka
60 procent är kvinnor och 20 procent är antingen födda utomlands eller har föräldrar
som är födda i annat land än Sverige. 60 procent lever i ett förhållande med en annan
vuxen, medan cirka 30 procent är ensamstående. Övriga bor hemma hos sina föräldrar.
25 procent har barn som bor hemma.
Även inom folkhögskolan samlas deltagare med vitt skilda förutsättningar och erfarenheter. Kvinnorna är i majoritet i de flesta verksamheterna. De utgör 61 procent
av deltagarna i allmän kurs, 66 procent av deltagarna i särskild kurs och 58 procent av
kulturprogrammens deltagare. Folkhögskolan har unga deltagare. Ungefär hälften av
deltagarna i de långa kurserna är yngre än 25 år. Drygt 17 procent är över 45 år.
Inom folkbildningen satsas särskilda resurser på vissa deltagargrupper. Folkbildningsrådet avsätter varje år cirka tio procent av statsbidraget för folkhögskolornas insatser till deltagare med funktionsnedsättning eller med brister i svenska språket. Det
är en satsning som åtminstone storleksmässigt är unik bland myndigheter och organisationer som ger statsbidrag till ideella organisationer. Det så kallade förstärkningsbi­
16
F o l K B I l d N I N G 2 010
draget får också genomslag i folkhögskolornas arbete. Av deltagarna i folkhögskolans
långa kurser hade 19 procent någon form av funktionsnedsättning under höstterminen
2009.3 Inom allmän kurs var andelen 26 procent. Ungefär 12 procent av deltagarna i
folkhögskolans långa kurser – 24 procent av deltagarna i allmän kurs – var utlandsfödda med behov av särskilda pedagogiska insatser som stöd för sina brister i svenska
språket
Att deltagarpopulationen som helhet är blandad betyder inte nödvändigtvis att människor med olika bakgrund möts i enskilda studiecirklar eller i folkhögskolekurser.
Flera verksamheter har startat under senare år som uttalat riktas mot att tillfredsställa
vissa etniska gruppers (folk)bildningsbehov: Agnesbergs folkhögskola med romsk
profil, Kista folkhögskola med särskild inriktning mot muslimer i Sverige, samt studieförbundet Ibn Rushd med särskild uppgift att stärka muslimer i Sverige och att ge
ickemuslimer mer kunskap om islam.
En analys av folkbildningens deltagare under 2009 visar en viss uppdelning efter
etnisk bakgrund:
• I 34 procent av cirklarna fanns både deltagare med svensk och med utländsk
bakgrund. 4 I 51 procent av alla studiecirklar var samtliga deltagare av svensk
bakgrund, det vill säga födda i Sverige och med föräldrar som båda är födda i
Sverige, och i 15 procent av cirklarna hade samtliga utländsk bakgrund, det vill
säga de var antingen födda utomlands eller hade minst en förälder som fötts
utomlands.
• Andelen invandrade deltagare i folkhögskolornas långa kurser, det vill säga
deltagare som själva invandrat till Sverige, varierade mellan olika folkhögskolor
från 0 procent (14 folkhögskolor) till 100 procent (en folkhögskola). På 96 av
148 folkhögskolor uppgick andelen till 10 procent eller lägre. 5 6
”Att deltagarpopu-
lationen som helhet
är blandad betyder
inte nödvändigtvis att
människor med olika
bakgrund möts i enskilda studiecirklar
eller i folkhögskolekurser.”
Könsuppdelad verksamhet förekom också under 2009:
• I 26 procent av alla studiecirklar uppgick kvinnornas andel till 10 procent eller
mindre, och i 23 procent var andelen män 10 procent eller lägre.
• Andelen kvinnor bland deltagarna i folkhögskolornas långa kurser varierade
under höstterminen 2009 från 37 till 100 procent (en folkhögskola) mellan olika
folkhögskolor. Vid en majoritet av folkhögskolorna, 89 stycken, var andelen
kvinnor större än 60 procent. 7
3. Inklusive deltagare med dyslexi.
4. Utländsk bakgrund är en samlingskategori för personer födda utomlands eller med en eller båda föräldrarna födda
utomlands.
5. Avser allmän kurs, särskild kurs och korta kurser.
6. Kategorin invandrade deltagare omfattar inte deltagare födda i Sverige med en eller båda föräldrarna födda utomlands.
7 Avser allmän kurs, särskild kurs och korta kurser.
f o l k b i l d n i n g 2 010
Fbr_årsbok_inlaga.indd 17
17
2010-04-08 14.13
Beträffande deltagare med funktionsnedsättning visar statistiken att:
• Andelen cirkeldeltagare med funktionsnedsättning varierade under 2009 mellan
olika studieförbund från 0 procent (ett studieförbund) och 18 procent. I genomsnitt hade 8 procent av cirkeldeltagarna någon form av funktionsnedsättning.
• Andelen deltagare med funktionsnedsättning inom folkhögskolornas långa kurser varierade under höstterminen 2009 från 0 procent (nio folkhögskolor) till 88
procent. På 37 av folkhögskolorna uppgick andelen till 20 procent eller högre,
och på 26 folkhögskolor var andelen endast 0–2 procent. 8
Ibn Rushd – möten i många bemärkelser
i ntervJ u M e d M Ar t i n ni h l g å r d , F ö r b u n d s r e K to r
på studi eF ö r b u n d e t i b n r u s h d
Ibn Rushd var en arabisk filosof som verkade i Spanien på 1200-talet, i en tid
som präglades av samförstånd mellan kristna, muslimer och judar. Hans filosofi
beskrivs bland annat som en föregångare till modern sekularism. De här idéerna
är i dag självklara i modernt, västerländskt tänkande.
Ibn Rushd är också att ett studieförbund som bildades 2002, som samarbetspart till studieförbundet Sensus. Sedan 2008 är Ibn Rushd självständigt. Ibn
Rushds vision är att det ska vara naturligt att vara muslim i Sverige. Det ska
vara självklart för svenskar och muslimer att mötas på jämlika villkor. Martin
Nihlgård är förbundsrektor.
– För att reella möten ska kunna äga rum måste den muslimska gruppen bygga en egen identitet, inleder Martin. Det är en process som tar tid. Vi behöver
skapa mötesplatser för våra medlemsorganisationer och de muslimer i Sverige
som hör till dessa. De behöver tid för reflektion, för att på så sätt kunna finna
stolthet. Då är det möjligt att förändra. Först då kan man delta i jämlika möten
med andra grupper i samhället. Största delen av Ibn Rushds verksamhet riktas
mot medlemsorganisationerna.
Själva existensen av ett studieförbund som samlar muslimska och islamiska
organisationer innebär nya typer av möten inom folkbildningen.
8 Avser allmän kurs, särskild kurs och korta kurser.
18
F o l K B I l d N I N G 2 010
– I våra styrelser och ledningsgrupper på olika nivåer och bland de anställa
har vi en mångfald som knappast finns någon annanstans, fortsätter Martin.
Minst tre världsdelar är representerade. Det är den organisationen som nu tar
plats och möter övriga folkbildningssverige. Det är dessutom en organisation
som ger tyngd åt muslimska frågor och inflytande åt muslimska grupper. När
våra medlemsorganisationer tidigare vände sig till andra studieförbund var det
inte självklart att de skulle få gehör för sina frågor eller bli involverade i besluten.
Ibn Rushd möter också andra delar av det svenska samhället.
– Vi har blivit en samtalspart att räkna med i frågor som har att göra med
muslimer och islam. Andra studieförbund, kyrkan, kommuner och till och med
polisen vänder sig till oss med frågor och samarbetsförslag. Nu driver vi till
exempel ett projekt som handlar om förortsungdomar och deras deltagande i
politiken. Vi har också en liten öppen verksamhet som riktas till allmänheten.
Vi räknar med att den kommer att växa i framtiden. i
demokratisk fostran och folkbildningens pedagogik
Kärnan i folkbildningens pedagogik är ett gemensamt och jämlikt kunskapssökande
där varje deltagare bidrar utifrån sina förutsättningar och behov. När folkbildningen
fungerar på det sättet innebär den en fostran till demokrati.
I Folkbildningsrådets undersökning Studiecirkeldeltagare 2008 hade studiecirklarna i allmänhet färre än tolv deltagare. Deltagarinflytandet, t.ex. i form av samtal
med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter och många grupparbeten, framstår som
betydligt starkare i dessa cirklar med relativt få deltagare än i studiecirklar med fler
deltagare. Även i undersökningar av folkhögskolans pedagogik betonas att deltagarna
har inflytande över planeringen av kurserna, och över undervisning och lärande. Undervisningen utgår ofta från var och ens behov och förutsättningar.9
Folkbildning för demokratisk fostran förutsätter lärare och ledare med kunskap och
erfarenhet om just folkbildningens pedagogik. I statsbidragsvillkoren från 2007 fastställs exempelvis att en cirkelledare ska vara godkänd av studieförbundet och ha fått introduktionsutbildning. Genom införandet av det så kallade steg G finns nu gemensamt
antagna minimikrav för vad som ska ingå i en grundutbildning. I 2009 års nationella
redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete konstaterar Folkbildningsrådet att cirka
9 Se till exempel rapporten Det här borde alla få prova! av Sam Paldanius. Denna presenteras i Deltagares upplevelse av
folkbildningen (SOU 2003:112).
F o l K B I l d N I N G 2 010
19
Cirkelledarutbildning,
steg g
Varje studieförbund utformar sin egen cirkelledarutbildning men den ska minst
innehålla information eller
teorier om:
• studieförbundets värdegrund i relation till statens
syften
• allas lika värde och hur
olikheter kan tas tillvara
• cirkelns pedagogik
• planmässiga studier
• ledarrollen.
omfattningen ska vara
minst nio studietimmar.
Källa: Folkbildningsrådet (2010a)
Folkhögskollärar­
programmet
folkhögskollärarprogrammet är en ettårig påbyggnadsutbildning som riktas
till studerande som har akademisk utbildning om 180
högskolepoäng – motsvarande tre års heltidsstudier
– inom några av följande
ämnesområden: kultur,
kommunikation, media, natur, Samhälle och människa
samt Språk. Alternativt
kan ämneskunskaperna ha
inhämtats genom pedagogiskt arbete i folkbildning eller folkrörelse. Programmet
finns endast vid linköpings
universitet.
Lärare med lärarexamen i
olika skolformer
78 procent av lärare inom
den kommunala vuxenutbildningen hade pedagogisk
högskoleexamen läsåret
2008/09. i gymnasieskolan
hade nästan 74 procent
pedagogisk högskoleexamen och i gymnasiefriskolor
var andelen 55 procent. Av
den officiella statistiken för
högskolan framgår inte den
undervisande personalens
pedagogiska utbildning.
källor. www.skolverket.se och
www.hsv.se
35 000 av totalt cirka 110 000 cirkelledare deltagit i steg G. Cirkelledarnas övriga utbildning och erfarenhet framgår inte av redovisningen. Till skillnad från det offentliga skolväsendet är folkbildningen en fri och frivillig utbildningsform. Det innebär bland annat att folkhögskolorna själva avgör vilka pedagogiska meriter som lärarna ska ha. De krav som ställs är i allmänhet höga. Majoriteten av de drygt 1 500 lärare som rapporterats till SCB:s register över folkhögskolans pedagogiska personal hade under 2009 lärarexamen.10 I allmän kurs var andelen lärarutbildade 73 procent, varav 32 procent hade folkhögskollärarexamen och 41 procent annan lärarexamen. I de särskilda kurserna var andelen något lägre. Här hade 61 procent av den undervisande personalen lärarexamen. Av dessa hade 22 procent folkhögskollärarexamen och 39 procent annan lärarexamen. Det betyder att andelen lärare med pedagogisk examen inom folkhögskolan är ungefär lika hög som bland lärare inom jämförbara utbildningsformer. Folkhögskolans undervisande personal är också erfarna folkbildare. I genomsnitt hade de varit anställda vid folkhögskola i elva år, och vid studieförbund i ett år. folkbildning i hela landet
För att kunna bidra till och stärka demokratin behöver folkbildningen nå ut. Folkbildarna måste finnas närvarande ute i landet. Så är det också i dag. Folkbildningen bildar en infrastruktur för kultur och bildning som är rikstäckande och som engagerar en stor andel av befolkningen. Studieförbunden erbjuder studiecirklar, annan folkbildning och kulturprogram i hela Sverige, i alla kommuner. Andelen cirkeldeltagare av befolkningen i kommunerna varierade under 2009 mellan Värmdös cirka 4 procent och Malås 27 procent. I hälften av kommunerna deltog minst åtta procent av befolkningen i minst en studiecirkel under året. Folkhögskolorna genomför verksamhet med statsbidrag i cirka 160 kommuner. Vissa förändringar har ägt rum när det gäller den geografiska spridningen. Under perioden 1991–2010 har 23 nya folkhögskolor startat. De flesta, 13 stycken, har etablerats i någon av landets större städer. Före 1991 fanns exempelvis ingen folkhögskola i Malmö. I dag, 2010, finns fem stycken. Denna urbaniseringstrend förstärks av att även tre av de äldre folkhögskolorna har flyttat sin verksamhet från landsbygd till stad. Samtidigt har jämförelsevis många folkhögskolor etablerat nya filialer i städer eller tätorter. Under 2009 bedrevs drygt 50 procent av folkhögskolornas långa kurser i storstäder, förortskommuner och större städer. Mellan 1997 och årsskiftet 2009/10 minskade antalet lokalavdelningar inom studieförbunden från sammanlagt 642 till 343. Hur denna minskning fördelats över landet 10 Antalet lärare totalt inom folkhögskolan är betydligt högre än de som rapporterats till SCB.
20
Fbr_årsbok_inlaga.indd 20
f o l k b i l d n i n g 2 010
2010-04-08 14.14
går inte att se i den nationella statistiken. Det kan heller inte tas för givet att färre avdelningar leder till att den lokala verksamheten – cirklar, kulturprogram och annan folkbildning – påverkas på avgörande sätt.
Tillgänglighet på distans
Folkbildningen och folkbildarna behöver inte alltid vara fysiskt närvarande. Nya pedagogiska och tekniska lösningar kan göra det möjligt för människor som bor långt från folkhögskolor och studieförbundslokaler att delta. Folkbildning på distans, där kommunikation och kunskapssökande sker via modern teknik, gör det också möjligt att studera när som helst under dygnet och att kombinera studier med arbete. Försök med distansutbildning har pågått inom folkbildningen sedan mitten av 1980-talet. Hittills verkar inte distansformen ha fått något större genomslag. Under 2009 erbjöds distansstudier vid 82 av dåvarande 148 folkhögskolor. Ungefär 780 deltagare läste allmän kurs med bred ämnesinriktning på distans, det vill säga ungefär sex procent av deltagarna.11 Under 2009 studerade sammanlagt 4 120 studiecirkeldeltagare på distans. Detta innebar en minskning från cirka 5 800 deltagare år 2005.12 Distansutbildning inom
högskolan
läsåret 2007/08 läste
ungefär var fjärde högskolestuderande i någon
utsträckning på distans,
det vill säga drygt 100 000
studenter. Antalet har
nästan tredubblats sedan
1998/99. den kraftiga
ökningen förklaras i första
hand av att extra ersättning
utgick till distanskurser som
registrerades inom Sveriges nätuniversitet under
perioden 2001/02–2003/04.
någon motsvarande satsning har inte gjorts inom
folkbildningen.
källa: Högskoleverket (2009)
den digitala klyftan
Informationstekniska hjälpmedel ingår i de flesta distanskurser. Men tekniken spelar inte bara roll för demokratin i och med att den kan öka folkbildningens tillgänglighet. Den är också en nyckel till information, och den gör det möjligt för människor att ta kontroll över sin livssituation. Den så kallade digitala klyftan är i den meningen en av vår tids stora demokratiska utmaningar. I betänkandet Se medborgarna – för bättre
offentlig service (SOU 2009:92) beskriver t.ex. utredaren hur statlig och kommunal service i allt större utsträckning anpassas till dem som kan använda Internet och telefon. Detta leder till att de cirka två miljoner medborgare som inte kan använda den teknikstödda servicen, eller som bor utanför tätorterna, får sämre service. Att överbrygga den digitala klyftan är en naturlig del i folkbildningsuppdraget. Studieförbunden engagerade under 2009 totalt 54 800 inom verksamhet som innebar datoranvändning och/eller syftade till att utveckla deltagarnas förmåga att nyttja den digitala tekniken för att på så sätt minska den digitala klyftan. Inom folkhögskolan integreras datoranvändningen i undervisning och lärande framför allt inom allmän kurs. ”Att överbrygga den digitala klyftan är en naturlig del i folkbildningsuppdraget.”
11 Tore Mellberg. Distansstudier på folkhögskola 2007. 2010-01-22.
12 Folkbildningsrådet (2005). Distansstudier i folkbildningsverksamhet.
f o l k b i l d n i n g 2 010
Fbr_årsbok_inlaga.indd 21
21
2010-04-08 14.14
tabeller och diagram som anknyter till analysen ovan, se bilaga tabeller och
diagram på sidan 43:
• Tabell 7: Studieförbundens deltagare i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet,
ålder och kön, 2009
• Tabell 8: Folkhögskolans deltagare i långa kurser, ålder och kön, höstterminen 2009
• Tabell 9: Studieförbundens arbetslösa deltagare, deltagare med funktionsnedsättning
samt invandrade deltagare, gruppredovisade samt med förstärkta insatser i studiecirkel,
2009
• Tabell 10: Folkhögskolornas deltagare med funktionsnedsättning samt invandrade deltagare, gruppredovisade samt med förstärkta insatser i långa kurser, höstterminen 2009
• Tabell 11: Andel (%) studiecirklar fördelade efter deltagarnas etniska bakgrund, per studieförbund, 2009
• Tabell 12: Andel (%) studiecirklar fördelade efter deltagarnas kön, per studieförbund,
2009
• Tabell 13: Antal och andel (%) studiecirkeldeltagare med funktionsnedsättning, per studieförbund, 2009
• Tabell 14: Andel (%) invandrade deltagare i folkhögskolornas långa kurser, höstterminen
2009
• Tabell 15: Andel (%) kvinnor i folkhögskolornas långa kurser, höstterminen 2009
• Tabell 16: Andel (%) deltagare med funktionsnedsättning i folkhögskolornas långa kurser,
höstterminen 2009
• Tabell 17: Folkhögskolans undervisande personal inom allmän kurs, utbildningsbakgrund,
2009
• Tabell 18: Folkhögskolans undervisande personal inom särskild kurs, utbildningsbakgrund, 2009
• diagram 1: Antal deltagare i studiecirkel 2009 samt deltagare i långa folkhögskolekurser
hösten 2009, i relation till kommunernas invånarantal
Övriga statistiska uppgifter är, om inte annat anges, hämtade från Folkbildningsrådets
uppföljning av folkbildningens verksamhet.
22
F o l K B I l d N I N G 2 010
3
Kraft för påverkan och
samhällsengagemang
Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer
För Johan von Essen, forskare vid Ersta Sköndal högskola, är folkrörelseanknytningen en grundsten i den svenska folkbildningstraditionen. På uppdrag av Folkbildningsrådet har han tillsammans med
sin kollega Pelle Åberg undersökt studieförbundens relationer till
sina medlems- och samverkansorganisationer. Resultaten publicerades i rapporten Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer.
organisationer vill påverka. Folkrörelserna vill
förändra samhället i enlighet med den värdemässiga grund som de själva vilar på
och studieförbunden tjänar som redskap i det arbetet.
– Det är så man brukar beskriva förhållandet mellan studieförbunden och deras
medlemsorganisationer, inleder Johan.
Johans och Pelles forskning visar emellertid att relationen mellan studieförbunden och medlemsorganisationerna inte ser ut som tidigare.
– En gång i tiden, under första halvan av 1900-talet när grunden lades till de
flesta av dagens studieförbund, fanns en naturlig ideologisk samsyn mellan studieförbunden och deras medlemsorganisationer, säger Johan von Essen.
– Så är det inte längre. Sedan dess har många nya medlemsorganisationer och
samverkansorganisationer tillkommit.
I rapporten visas att de ursprungliga medlemsorganisationerna oftast har samma
– sAMhällets ideologisKt drivnA
F o l K B I l d N I N G 2 010
”När grunden lades
till de flesta av dagens
studieförbund fanns
en naturlig ideologisk
samsyn mellan studieförbunden och deras
medlemsorganisationer.”
23
Johan von Essen
Fbr_årsbok_inlaga.indd 24
2010-04-08 14.10
ideologi och ursprung som studieförbundet. De påverkar studieförbundet och blir
själva påverkade av den bildningssyn som studieförbundet står för. Den folkbildning som samarbetet leder till präglas av den gemensamma värdegrunden. De medlemsorganisationer som tillkommit senare har för det mesta samma grundvärderingar som sitt studieförbund, men det är i första hand den praktiska nytta som de
kan ha av studieförbundet som lockat dem. De idémässiga banden är svagare.
”Det går inte att hålla
fast vid en ideologi
som inte längre stäm-
1990-talet har dessutom många samverkansorganisationer skrivit
avtal med studieförbunden. Under 2008 var ungefär en tredjedel av de organisationer som studieförbunden samarbetar med just samverkansorganisationer. Dessa
har sällan ideologiska band till studieförbundet. Samverkansavtalet är i princip ett
köp-/säljavtal. Organisationerna köper vissa bildningsinsatser av ett studieförbund.
Vad betyder det här om man vill se studieförbunden som instrument för samhällsengagemang och samhällspåverkan?
– Om man skalar bort den verksamhet som bedrivs tillsammans med samverkansorganisationerna och de perifera medlemsorganisationerna, och även räknar
bort den öppna verksamheten och de bolagiserade delarna, så återstår inte särskilt
mycket verksamhet, resonerar Johan.
– Då undermineras tanken att studieförbundens verksamhet präglas av medlemsorganisationerna. Med så små verksamhetsvolymer blir det också en öppen
fråga om studieförbunden verkligen fungerar som forum för samhällspåverkan.
Det betyder inte att studieförbundens verksamhet inte har en idémässig grund.
Frågan är dock vilken ideologi den har, kan ha och bör ha med de villkor som gäller i dag?
– De medlemsorganisationer som har tillkommit under senare år står för andra
idéer än de tidigare. Säkert har också de ursprungliga medlemsorganisationernas
värderingar förändrats med tiden. Därmed är det oundvikligt att studieförbundens
verksamhet kommer att se annorlunda ut. Det går inte att hålla fast vid en ideologi
som inte längre stämmer överens med de flesta medlemmarnas.
– Vår forskning visar att det finns en risk att studieförbundens profiler med tiden
kommer att bli mer otydliga, varnar Johan von Essen. För att locka nya medlemmar
kan det bli nödvändigt att undvika alltför skarpa ideologiska markeringar. i
Från oCh Med
F o l K B I l d N I N G 2 010
mer överens med de
flesta medlemmarnas.”
25
A N A lYS
Individuellt samhällsengagemang
Folkbildningen ska ge kraft och styrka. Den ska ta tillvara enskilda medborgares engagemang, skapa kanaler för inflytande och fungera som arena för samhällspåverkan.
I vad mån åstadkommer folkbildningen detta? I Folkbildningsrådets studie Studie­
cirkeldeltagare 2008 svarar cirka 20 procent av deltagarna att de haft praktisk användning av kunskaperna från cirkelstudier i en förening eller församling. Cirka 10 procent
har använt kunskaperna ”i samhällslivet i stort”. Som en jämförelse kan nämnas SCB:s
Folkhögskoleuppföljning 2006, som genomfördes bland personer som tre år tidigare
avslutat långa kurser i folkhögskolan. I denna ställdes ingen fråga om praktisk användning av kunskaperna. Däremot ansåg ungefär 70 procent av kvinnorna, och en något
högre andel av männen, att folkhögskolestudierna fått dem mer engagerade i samhällsfrågor.
”I en tänkt kedja av
samhällspåverkan kanaliseras individens
engagemang via en
förening eller organisation, som i sin tur
samarbetar med ett
studieförbund eller en
folkhögskola för att
föra fram sin idé och
utföra sitt uppdrag.”
Samhällsengagemang via föreningar och
andra organisationer
Ungefär hälften av Sveriges vuxna befolkning arbetar ideellt. Enskilda medborgare
visar ofta sitt samhällsengagemang genom att gå med i en förening. Och en stor del av
folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete
med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är knutna som medlemmar
till studieförbunden eller som huvudmän för folkhögskolor. I en tänkt kedja av samhällspåverkan kanaliseras alltså individens engagemang via en förening eller annan
organisation, som i sin tur samarbetar med ett studieförbund eller en folkhögskola för
att föra fram sin idé och utföra sitt uppdrag. I Folkbildningsrådets nationella utvärderingsrapport Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer undersöks relationerna
mellan studieförbunden och deras medlems- och samverkansorganisationer.
Forskarna konstaterar att de ideologiska banden mellan studieförbunden och
medlemsorganisationerna inte kan tas för givna. Förutsättningarna för samarbete har
förändrats i och med att studieförbundens medlemsbas har vuxit och breddats. Folkbildningens samhällsmotiv uppfattas fortfarande som starka, men de utmanas av mer
marknadsmässiga relationer till omgivande folkrörelser och övriga organisationer. (Se
även intervjun ovan.)
26
F o l K B I l d N I N G 2 010
Folkbildning och lokal utveckling
Folkbildningen ska göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation lokalt,
regionalt och nationellt.
I skriften Folkbildningens framsyn konstateras att ”det är i lokalsamhället som
folkbildningen har sin största styrka.” Samtidigt påverkas folkbildningens spridning
i landet både av de prioriteringar som görs av studieförbunden och folkhögskolorna
själva, och av de satsningar som görs av stat, kommuner och landsting. Inte minst
de ekonomiska villkoren spelar roll. Det kostar att göra folkbildning. Att framför allt
kommunernas anslag till studieförbunden har minskat kraftigt har beskrivits tidigare i
denna skrift.
Folkbildningens betydelse för den lokala utvecklingen är inte heller enkel att visa
empiriskt, bland annat eftersom det lokala utvecklingsuppdraget är svårttolkat. I Folkbildningsrådets rapport Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden slutredovisades under 2009 det treåriga forskningsprojektet Folkbildningens roll för lokal ut­
veckling. Projektet genomfördes av forskare vid Dalarnas forskningsråd. I projektet
visas hur folkbildningen och övriga lokala aktörer bedrivit lokalt utvecklingsarbete
mer vid sidan av varandra än tillsammans. Parallella utvecklingsprocesser har uppstått. Forskarna betonar hur viktigt det är att folkbildningen finns på plats lokalt om
den ska kunna bidra till det lokala utvecklingsarbetet på ett systematiskt sätt. I de fall
där samarbetet fungerade väl byggde det på personliga kontakter mellan folkbildarna
och andra lokala aktörer. Folkbildare samarbetade med de föreningsaktiva vänner och
bekanta som de kände sedan tidigare. Också i en tidigare rapport från 2008, Folkbild­
ning och lokal utveckling i förorten, framstår studieförbund och folkhögskolor som
relativt anonyma i det lokala utvecklingsarbetet, även om det går att finna exempel på
motsatsen. Att det är viktigt att folkbildningen finns närvarande lokalt betonas också i
den studien. ”Folkbildare måste befinna sig i området under en längre period för att bli
bekant med området och de boende och också få en acceptans.”
Folkbildning för internationellt samhällsengagemang
I Folkbildningens framsyn dras slutsatsen att politiska beslut i framtiden troligen oftare
kommer fattas på internationell och lokal/regional nivå jämfört med i dag. Detta innebär i så fall att folkbildningens internationella och lokala verksamheter ökar i betydelse.
Redan i dag både bidrar folkbildningen till och tjänar som modell för utbildningssatsningar och insatser för medborgarinflytande i andra länder. Inom Folkbildningsrådet har FOLAC genomfört en enkätundersökning under 2009 för att få fram en samlad
bild av de internationella och EU-relaterade verksamheter som folkhögskolorna genomför. Resultaten tyder på att det internationella engagemanget är omfattande, fram-
F o l K B I l d N I N G 2 010
27
”Forskarna betonar
hur viktigt det är att
folkbildningen finns
på plats lokalt om den
ska kunna bidra till det
lokala utvecklingsarbetet på ett systematiskt sätt.”
FolAC (Folkbildning
– learning for Active
Citizenship)
FolAC är ett medlemsuppdrag som Folkbildningsrådet fått från folkhögskolornas intresseorganisationer
RIo och SKl. Syftet med
FolAC är att främja folkhögskolornas internationella
arbete och verka för att
de långsiktiga villkoren för
detta förbättras.
Kartläggning av folkbild­
ningens transnationella
verksamhet
Under 2010 genomför
Folkbildningsrådet i samarbete med Mimer, Nationellt
program för folkbildningsforskning vid linköpings
universitet, en kartläggning
av studieförbundens och
folkhögskolornas transnationella verksamhet. Med
”transnationell” avses här
verksamhet/projekt som
involverar minst en icke
statlig aktör i annat land
(Norden, Europa och övriga
världen). Verksamheten ska
avse någon form av utbyte.
för allt när det gäller kursverksamhet samt internationella projekt och samarbeten. Den
EU-finansierade verksamheten är mer begränsad och i första hand finansierad med
medel från Europeiska socialfonden.13 Resultaten från FOLACs studie överensstämmer på det stora hela med den kartläggning och analys av folkbildningens internationella kontaktnät som Folkbildningsrådet initierade 2006. Enligt den senare prioriterar
studieförbund och folkhögskolor internationellt utbyte. Folkbildningsfinansiärer som
SIDA, ramorganisationerna och Svenska Institutet betonar folkbildningens betydelse
för att bygga upp det civila samhället i länder där detta är svagt.
13 Europeiska socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap.
28
F o l K B I l d N I N G 2 010
4
Mindre utbildningsklyftor
och högre bildnings- och
utbildningsnivå
Kvinnligt entreprenörskap i folkbildningens anda
Folkbildningsrådet fördelade under 2008 och 2009 fem miljoner
kronor för jämställdhetsinsatser inom folkbildningen, med särskild
inriktning mot kvinnors entreprenörskap. Entreprenörsskolan var
ett av de projekt som valdes ut.
– i FörrA veCKAn utsågs jag till en av regeringens ambassadörer för kvinnligt entreprenörskap. Det hade jag aldrig kunnat tänka mig för ett år sedan. Då trodde jag
inte ens att jag skulle ha F-skattsedel.
Under 2009 deltog Veronica Bjursell i Folkuniversitetet Trollhättans Entreprenörsskola. Det gick bra. Veronica har i dag startat ett företag som säljer aktivitetsresor i Sverige till turister från Tyskland, England, Norge och Danmark. Alldeles
nyss har hon fått en medarbetare. Det här företaget kommer att bli riktigt stort, tror
Veronica.
– Marknaden är nästan gränslös. Det gäller bara att ha is i magen och planera
ordentligt inför framtiden.
Entreprenörsskolan kom igång med en rivstart i början av 2009. Förutom från
Folkbildningsrådet fick projektet också stöd från Drivhuset Väst, som verkar för att
stimulera entreprenörskap och företagande bland studenter, Högskolan Väst och
Folkuniversitetet i Trollhättan. Under det första året anordnades ett antal öppna
föreläsningar inom ramen för Entreprenörsskolan. Dessa hölls i högskolans lokaler. Hit kunde vem som ville komma och lära mer om till exempel ”Finansiering”,
F o l K B I l d N I N G 2 010
”I förra veckan utsågs
jag till en av regeringens ambassadörer för
kvinnligt entreprenör-
skap. Det hade jag aldrig kunnat tänka mig
för ett år sedan. Då
trodde jag inte ens att
jag skulle ha F-skattsedel.”
29
”Entreprenörskapet och entreprenören”, ”Budget-Lönsamhet-Försäkringar” och
”Affärsjuridik”.
Samtidigt genomfördes sex kurser som innebar djupdykningar i bland annat
”Kvinnligt företagande”, ”Nätverkande ur ett samhällsperspektiv” och ”Företagsekonomi”. Deltagarna fick också coachning och annan rådgivning. Allt var gratis.
Projektledare vid Folkuniversitetet är Jenny Järvelä.
– Målet var att kunna erbjuda kvinnor tolv inspirationsföreläsningar det första
året, att åtta kvinnor skulle gå vidare med sina företagsplaner och att minst två nya
företag skulle komma i gång, berättar Jenny.
Det blev väldigt mycket mer. Sammanlagt 46 kvinnor har gått kurs, nästan 500
kvinnor och män kom på föreläsningarna.
– Åtminstone tre nya företag har startat. Jag är helnöjd med deltagarna.
Nya företag som startas när arbetslöshetssiffrorna är höga och
ingen vet när lågkonjunkturen är över. Och när det dessutom sker här i Trollhättan.
Men man kan ju fråga sig vad allt detta företagande har med folkbildning att
göra? För Jenny är svaret enkelt.
– Det är folkbildning att hjälpa människor att förverkliga sina drömmar. Och
det är folkbildning när du som deltagare får möta andra människor som tror på dig
och som satsar sin tid på att det ska gå bra för dig. Folkbildningen är öppen för alla.
Oavsett var du kommer ifrån och vad du kan så är du välkommen hit för att lära
mer. Jag tycker att kopplingen är solklar.
– Dessutom har kurserna förstås getts i form av studiecirklar. Alla deltagare har
varit med och påverkat innehållet och upplägget. Det har varit många grupparbeten
och givande diskussioner.
– Självklart har det varit mycket tragglande också. Budget, likviditetsbudget och
annat matnyttigt, sånt som man måste lära sig som företagare, betonar Veronica.
– Den här utbildningen handlade om att kämpa, att planera sin tid och själv utföra det man vill ha gjort. Det är ingen annan som gör det åt mig.
Jo, det låter brA.
vAd händer då sedan, när projektpengarna är slut? Hur blir det med Entreprenörsskolan under 2010 och framöver?
– Jo vi finns kvar, berättar Jenny, men i nedbantad version just nu. Under våren
2010 ordnar vi fyra inspirationsföreläsningar. Samtidigt söker vi hela tiden pengar.
Jag har visioner och vill utveckla samarbetet med kommunerna och högskolan. Vi
behöver stärka nätverken och samordna arbetet med nyföretagande här i regionen.
– Vi blir så mycket starkare om vi arbetar tillsammans. Här finns fortfarande
massor att göra, avslutar Jenny Järvelä. i
30
F o l K B I l d N I N G 2 010
F O L K B I Järvelä
L D N I N G 2och
010 Veronica Bjursell
Jenny
Fbr_årsbok_inlaga.indd 31
31
2010-04-08 14.11
A n A lYS
folkbildningen som alternativ och valmöjlighet
”Med folkhögskolans
och studieförbundens
pedagogiska lösningar
är det möjligt att nå
nya deltagargrupper.”
Folkbildningen fungerar som ett alternativ till det formella skolväsendet. I framtiden
kommer arbetsmarknaden att kräva allt mer utbildning av allt fler medborgare. Det
innebär att samhället och det formella utbildningssystemet ställs inför stora utmaningar då trycket att skaffa sig en utbildning ökar på de grupper som inte trivs i, eller inte
klarar av, eller inte är intresserade av de utbildningar som grundskolan och gymnasieskolan erbjuder. I det här sammanhanget får till exempel folkhögskolan betydelse:
”Vinsten med folkhögskolan är inte att man göra samma saker på samma sätt, utan att
man gör delvis samma saker men på andra sätt.”14 Med folkhögskolans och studieförbundens pedagogiska lösningar är det möjligt att nå nya deltagargrupper.
folkbildningen som kompensation och andra chans
Folkbildningens fungerar även kompensatoriskt. Den innebär en andra chans för de
medborgare som av olika skäl inte fullföljt sina formella studier på grundskole- eller
gymnasienivå.
Det innebär samtidigt att folkbildningen i första hand ska riktas till de grupper i
samhället som behöver den mest. Under 2009 hade 21 procent av deltagarna i särskild
kurs – 52 procent i allmän kurs – endast förgymnasial utbildning. Motsvarande uppgifter för befolkningen som helhet är 26 procent. Ungefär 17 procent av folkhögskolans
deltagare, jämfört med 29 procent av befolkningen, hade eftergymnasial utbildning.
Eftersom folkhögskolans långa kurser är behörighetsgivande medan studieförbundens cirklar inte är det, har folkhögskolans deltagare i de långa kurserna kortare
formell utbildning än studieförbundens deltagare. Jämfört med befolkningen i sin helhet har en något mindre andel cirkeldeltagare enbart grundskola eller motsvarande,
medan något fler har eftergymnasial utbildning. 22 procent av cirkeldeltagarna har
förgymnasial utbildning, ytterligare 37 procent har gymnasieutbildning och 32 procent
har eftergymnasial utbildning.15 Andelen cirkeldeltagare med den kortaste, respektive
längsta, formella utbildningsbakgrunden har ökat i relativa tal sedan början av 1990-talet. I Folkbildningsrådets rapport Studiecirkeldeltagare 2008 konstaterar forskarna att
förändringarna i utbildningsnivån har ett starkt samband med deltagarnas ålder, och
därigenom även med utbildningssystemets utbyggnad.
14 Utbildningsminister Jan Björklund i sitt inledningsanförande vid Folkbildningsrådets nationella konferens den 21 oktober 2009. Konferensens tema var Allas lika värde - folkbildningen och den gemensamma värdegrunden.
15 Uppgift saknas om åtta procent av cirkeldeltagarna.
32
Fbr_årsbok_inlaga.indd 32
f o l k b i l d n i n g 2 010
2010-04-08 14.15
Folkbildningen har också betydelse för de grupper som har svag ställning på arbetsmarkanden. I SCB:s Folkhögskoleuppföljning 2006 varierade andelen arbetslösa
mellan 5 och 15 procent. Störst andel arbetslösa återfanns bland dem som gått särskild
utbildningsinsats, lägst bland deltagarna i särskild kurs. I Folkbildningsrådets rapport
Cirkeldeltagare 2008 är andelen arbetslösa bland cirkeldeltagarna tre procent, det vill
säga en tydligt lägre andel än bland folkhögskolans deltagare. Skillnaden mellan studieförbund och folkhögskolor kan möjligen delvis förklaras av de ekonomiska förutsättningarna för deltagande. Att delta i en studiecirkel kostar ibland pengar, medan det
är avgiftsfritt att studera vid folkhögskola. Folkhögskolestudier ger dessutom rätt till
studiemedel. En annan delförklaring är att undersökningarna genomförts vid olika
tidpunkter.
Många arbetslösa återfinns dessutom inom studieförbundens och folkhögskolornas
uppdragsverksamhet.16
Folkbildningen innebär inte bara att deltagarna erbjuds studie- och utbildningstillfällen här och nu – som i sig innebär en kunskaps- och kompetensförstärkning. Den ger
också förutsättningar för vidare utbildning och för framtida anställning och utgör på så
sätt en del i individernas livslånga lärande.
Många av folkhögskolans deltagare söker sig vidare till högskolan. Inför antagningen till högskolan höstterminen 2009 fanns 4 852 behöriga sökande från folkhögskolan. Av dessa antogs ungefär 67 procent. Detta är en jämförelsevis hög andel. 17
Samma termin sökte totalt 121 000 personer utan tidigare högskoleutbildning till högskolan, och av dessa antogs 55 procent.18
I SCB:s Folkhögskoleuppföljning 2006 studerade ungefär 25 procent av folkhögskoledeltagarna vid högskolan tre år efter att de lämnat folkhögskolan. Av dessa ansåg
drygt 80 procent att de fått tillräckliga kunskaper via folkbildningen för att organisera
sina studier, ungefär lika många hade tillräcklig kunskap om att bearbeta information
från olika källor, respektive tillräckligt mycket kunskaper när det gällde att söka ny
kunskap. Uppföljningen visar även att hälften av deltagarna förvärvsarbetade tre år
efter att de lämnat folkhögskolan. Någon ytterligare nationell undersökning rörande
folkhögskolans deltagare har inte gjorts sedan dess.
Folkbildning lockar dessutom till mer folkbildning. I Folkbildningsrådets rapport
Studiecirkeldeltagare 2008 hade 82 procent av deltagarna, i första hand bland de äldre,
deltagit i studiecirkel tidigare, och 40 procent deltog under 2008 i fler än en studiecirkel.
16 Folkbildningsrådet har inte uppgifter om deltagare i uppdragsverksamhet.
17 Uppgifter från Verket för högskoleservice, VHS.
18 SCB (2009).
f o l k b i l d n i n g 2 010
Fbr_årsbok_inlaga.indd 33
Utbildningsinsats för
ungdomar inom Jobb­
garantin (UGA) 2010
Regeringen har anslagit
medel till Arbetsförmedlingen motsvarande cirka 1 000
utbildningsplatser vid folkhögskolorna under 2010.
Platserna är avsedda för
arbetslösa ungdomar som
saknar slutbetyg från grundeller gymnasieskolan. Målet
är att motivera dessa att påbörja eller återgå till reguljär
utbildning. Arbetsförmedlingen har gett i uppdrag till
folkbildningsrådet att via
de statsbidragsberättigade
folkhögskolorna genomföra
verksamheten i enlighet
med regeringens beslut.
i tidigare, liknande satsningar har även studieförbunden engagerats som
genomförare.
Nya antagningsregler till
högskolan
inför antagningen till höstterminen 2010 har antagningsreglerna till högskolan
förändrats. nya kvotgrupper
och principer för fördelning
av högskoleplatserna har
införts. förändringarna
kommer inte att påverka förutsättningarna för folkhögskolans deltagare att antas
till högskolan.
33
2010-04-08 14.15
nationell utvärdering
bland folkhögskolans
deltagare under 2010
Under 2010 genomför
Folkbildningsrådet en
nationell utvärdering bland
folkhögskolans deltagare i
långa kurser. I denna kommer demografiska data
om deltagarna att samlas
in och analyseras, deltagarnas erfarenheter av
folkhögskolestudierna
kommer att undersökas och
deras sysselsättning efter
att de lämnat folkhögskolan kartläggs. deltagare
med funktionsnedsättning
kommer att uppmärksammas särskilt. Utvärderingen
genomförs med stöd av
SCB. Specialpedagogiska
skolmyndigheten medverkar
i planering och genomförande.
Folkbildningen som komplement till
formella utbildningsvägar
Men folkbildningen ska inte bara värderas i relation till samhällets övriga utbildningar.
Den har framför allt ett egenvärde, som komplement till det formella utbildningssystemet. Inom folkbildningen erbjuds till exempel många yrkesinriktade utbildningar som
inte återfinns på andra håll inom utbildningssystemet. Ett mindre antal av dessa ges
på gymnasial nivå, exempelvis utbildning till personlig assistent eller turistguide. De
flesta är dock eftergymnasiala. Dessa samlar i genomsnitt drygt 2 500 deltagare per
läsår. Ett antal studieförbund och folkhögskolor erbjöd också under 2009 kvalificerad
yrkesutbildning (KY).
Folkbildningen fungerar som komplement även i en mer utbildningsfilosofisk mening. Alla de samtal och möten människor emellan som är folkbildningens essens utgör
centrala uttrycksformer i ett humanistiskt samhälle. I Sverige har vi sedan efterkrigstiden fått en mer instrumentell syn på utbildningen. Skolans uppgift har allt mer kommit
att handla om att producera arbetskraft. Detta är inte enbart av godo. När skolan övergår från att vara kulturinstitution till att enbart fungera som arbetsmarknadsproducent
går viktiga humanistiska värden förlorade. Dessa är sådana värden som folkbildningen
värnar.
tabeller som anknyter till analysen ovan, se bilaga tabeller och diagram på sidan 43:
• Tabell 19: Utbildningsbakgrund för cirkeldeltagare 2009 och deltagare i långa folkhögskolekurser hösten 2009, i relation till befolkningen
• Tabell 20: Behöriga sökande med folkhögskoleutbildning samt antagna till högskolan,
höstterminen 2009
Övriga statistiska uppgifter är, om inte annat anges, hämtade från Folkbildningsrådets
uppföljning av folkbildningens verksamhet.
34
F o l K B I l d N I N G 2 010
5
Mer kultur och bredare
kulturintresse
Med musiken som framtid?
Dan Pärlerstrand har studerat musik vid två folkhögskolor. Nu läser
han till musiklärare vid Musikhögskolan i Piteå. Han studerar på
heltid och som det ser ut nu kommer musiken att vara en viktig del
av livet i fortsättningen också.
tillbaka lite i tiden så var det här inte ett självklart val.
– Jag började spela när jag var 19. Då var det hårdrock, och bara för kul. Musik
var inget som ingick i min gymnasieutbildning eller överhuvudtaget i mina framtidsplaner. Då hade jag egentligen inte så många planer. Gymnasiet var ingen hit.
Jag gick två år på min första gymnasieutbildning, lessnade, hoppade av och läste
två år till kock. Sen fick jag nog av utbildning och började jobba istället. Efter det
bodde jag i Stockholm i nästan ett år och arbetade som kock.
– Folk förstår nog inte hur mycket slit det är. Jag höll på att jobba ihjäl mig, för
egentligen ingenting. Men det var kul just då. Mycket party.
Efter Stockholmskarriären var det dags för ett första försök med folkbildning.
– Härnösands folkhögskola har en musikhandledarlinje. Det är en utbildning
där man lär sig att leda musikgrupper. Där började jag, berättar Dan. Under tiden
hade jag en jättebra gitarrlärare som peppade mig och så sökte jag efter ett år in
på skolans musiklinje i Kappelsberg istället. Och där spelade jag som en galning
– klassisk gitarr. Det var hur kul som helst tills mina tummar pajade. Jag fick infektion i båda tummarna och kunde inte spela på flera år. Det var surt.
oM MAn ser
F o l K B I l d N I N G 2 010
”Jag hade en jättebra
gitarrlärare som pep-
pade mig och så sökte
jag in på musiklinjen i
Kappelsberg i stället.
Och där spelade jag
som en galning –
klassisk gitarr.”
35
36
Fbr_årsbok_inlaga.indd 36
f odan
l k b i lPärlestrand
d n i n g 2 010
2010-04-08 14.11
Dan jobbade ett tag och flyttade runt lite i Sverige, men ville helst av allt fortsätta att spela. Nästa gång han sökte in på folkhögskola blev det Framnäs folkhögskola
i Öjebyn utanför Piteå, och musiklinjen där.
– internAtboendet vAr verKligen att sätta nerverna på prov, minns Dan. På
Framnäs blev jag bättre på gitarr, men jag växte nog mest som människa. Att bo
på och gå på Framnäs var som att leva i en bubbla. Här lär man sig snabbt att man
inte är ensam, att min tanke inte är rätt bara för att det är jag som tänker den. Man
måste ju tänka tillsammans. Många är ju väldigt unga också. Jag upptäckte att jag
har mycket starka nerver.
– Men det är klart att jag blev bättre på gitarr också. Det var ju musikprat hela tiden. Allting handlade om musik. Vi levde musik. Själva utbildningen byggde också
väldigt mycket på att man själv skulle ta ansvar för sina studier. Det var mycket
självstudier. Lärarna fanns där för att se saker i spelet som jag inte själv såg, för att
tipsa om hur jag kunde utvecklas. Men mest var det mitt ansvar. Det var många som
övade hela tiden. De ville bli musiker till varje pris. Jag spelade för att jag tyckte
att det var skoj och inte för att jag måste. Framnäs är nog bland det roligaste jag har
varit med om hittills.
”På Framnäs blev jag
bättre på gitarr, men
jag växte nog mest
som människa.”
dAn hAr Aldrig tänkt sig att bli professionell musiker. Den som vill försörja sig
som klassisk gitarrist i dag måste vara extremt duktig. Det finns inte särskilt många
jobb eller uppdrag. Men vad gör en gitarrist med sin gitarr om han inte blir musiker
men ändå vill fortsätta att spela?
– Min gitarrlärare tyckte att lärarutbildning var en bra idé. Det tyckte jag också,
så jag drog en rövare och sökte till musikhögskolan och kom in. Det skulle jag inte
ha gjort utan Framnäs. Det vill säga, kanske hade jag varit tillräckligt bra på gitarr,
men jag hade knappat kommit på tanken att söka till högskolan. Jag hade inte känt
mig tillräckligt förberedd.
Och sen då? Hur ser framtiden ut efter musikhögskolan?
– Jag vet inte om jag kommer att jobba som musiklärare. Det är möjligt. Det
verkar kul. Men man kan ju inte bara utbilda sig och köra på en sak. Det finns så
många vägar om man bara tittar efter dem. Man måste tänka brett.
– Just nu är jag sugen på att arbeta med barn och ungdomar med särskilda behov.
Leda in dem på något bra. Så kan man ju också använda sin musik, avslutar Dan. i
F o l K B I l d N I N G 2 010
37
A N A lYS
Kulturverksamhetens samhällseffekter
”Kulturverksamheten
spelar en viktig roll
för att folkbildning-
ens samhällssyften ska
kunna uppnås.”
I skriften Folkbildningens framsyn beskrivs folkbildningen som ”Sveriges största kulturarena, både när det gäller att förmedla kulturupplevelser och erbjuda människor
möjlighet till eget skapande.”
Kulturverksamheten spelar en viktig roll för att folkbildningens samhällssyften
ska kunna uppnås. Kulturverksamhet inom folkbildningen, som i demokratisk anda
tillvaratar och utvecklar värderingar, idéer och politiska ställningstaganden, innebär i
förlängningen att de demokratiska processerna i samhället utvecklas och stärks. Inriktningen mot amatörkultur och deltagande gör att folkbildningens kulturverksamhet är
lätt att närma sig och ta till sig. Den engagerar många och ger därmed människor möjlighet att berika och förändra sina liv. Folkbildningens kurser och utbildningar inom
kulturområdet innebär vägar till arbetsmarknaden, fortsatt utbildning och professionellt utövande.
Folkbildningen bidrar även med nya perspektiv till den offentligfinansierade kulturverksamheten, öppnar denna för nya grupper och bidrar därmed ytterligare till att
stärka kulturens förankring i samhället.
Sveriges största kulturarena
Folkbildningen arrangerar kulturverksamhet i hela landet. Antalet deltagare är betydande. Under 2009 utgjorde det estetiska ämnesområdet konst, musik, media 49 procent av studieförbundens cirkelverksamhet, räknat i antalet deltagare. Drygt 927 000
personer deltog. Ämnesområdet samlade 392 00 deltagare motsvarande 53 procent
inom Annan folkbildningsverksamhet. Samtidigt erbjöd studieförbunden sammanlagt
310 900 kulturprogram som nådde drygt 17 miljoner deltagare. Flest deltagare hade
musikarrangemangen.
Även folkhögskolans kursverksamhet inom kulturområdet är omfattande, med estetiskt inriktade yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå som årligen engagerar nästan
500 deltagare. De långa, särskilda kurserna i musik, bild, form och målarkonst, scenisk
konst, slöjd och konsthantverk och övriga estetiska ämnen samlade ungefär 5 600 deltagare 2009. Under 2009 arrangerade folkhögskolan dessutom närmare 2 700 kulturprogram som var öppna för allmänheten, med totalt 246 000 deltagare. Inför sommaren
2010 erbjuds drygt 250 sommarkurser inom kulturområdet.
38
F o l K B I l d N I N G 2 010
Samhällsekonomisk betydelse
Ett rikt kulturliv kan antas ha betydelse för en regions möjligheter att leva och utvecklas. Intresset för den så kallade kreativa ekonomin har ökat under senare år.
I det här sammanhanget har Sverige en god grund att stå på, bland annat tack vare
kulturpolitiska satsningar på bredd- och ungdomskultur inom ramen för folkbildningen. Folkbildningens kulturverksamhet får olika tyngd och betydelse i olika delar av
Sverige, för den lokala utvecklingen och det lokala kulturlivet. I landets glesbygdsområden deltar varje invånare i genomsnitt tre gånger årligen i något av studieförbundens
kulturprogram. Motsvarande siffra för storstäder och förortskommuner är drygt en
gång per år. Många folkhögskolor erbjuder samlingslokaler, kulturaktiviteter, föreningssamarbete med mera av betydelse för lokalsamhället. På så sätt kommer dessa att
utgöra lokala kulturcentrum för exempelvis musik, teater och dans.
Arbetsmarknad för kulturarbetare
I och med att den kulturinriktade verksamheten är så stor utgör folkbildningen också
en betydande arbetsmarknad för kulturarbetare. Totalt engagerades 1 242 000 medverkande i studieförbundens kulturprogram under 2009, varav ungefär hälften var professionella eller semiprofessionella kulturutövare och hälften var amatörer. Inom folkhögskolan engageras kulturarbetande lärare, ledare och professionella som medverkande.
Kulturella aktiviteter ingår dessutom som integrerade delar i folkbildningens pedagogik. De flesta av folkhögskolans långa kurser har inslag av estetiska ämnen. Det
innebär att en majoritet folkhögskolornas deltagare kommer att delta i kulturella aktiviteter som en del av sin utbildning, egentligen oavsett vilken inriktning de har på sina
studier.
tabeller som anknyter till analysen ovan, se bilaga tabeller och diagram på sidan 43:
•
•
•
•
•
Tabell 1: Studieförbundens samlade verksamhet 2007–2009
Tabell 2: Studiecirklarnas ämnesinriktning 2007–2009
Tabell 3: Folkhögskolornas samlade verksamhet 2007–2009
Tabell 4: Inriktning, folkhögskolans långa kurser, höstterminen 2009
Tabell 21: Studieförbundens kulturprogram per verksamhetsform
Övriga statistiska uppgifter är, om inte annat anges, hämtade från Folkbildningsrådets
uppföljning av folkbildningens verksamhet.
F o l K B I l d N I N G 2 010
39
”Ett rikt kulturliv kan
antas ha betydelse för
en regions möjlighe-
ter att leva och utveck-
las. Intresset för den så
kallade kreativa eko-
nomin har ökat under
senare år.”
Kulturens bildningsverk­
samhet
Folkbildningsrådets styrelse
har under 2009 beslutat
att godkänna Kulturens
bildningsverksamhet som
statsbidragsberättigat
studieförbund från den 1
juli 2010. det innebär att
ytterligare tyngd har getts
åt de kulturellt inriktade
delarna av folkbildningen.
det nya studieförbundets
syfte är att verka för att
främja kultur – även nya
och framtida kulturformer
– med utgångspunkt i en
bred estetisk verksamhet.
den primära målgruppen är
utövare av amatörkultur.
40
FConny
o l K B I lPettersson
d N I N G 2 010
6
Sista ordet
Vägen framåt
Conny Pettersson är studieombudsman vid ABF Malmö. Det är
en stor avdelning som omfattar Malmö och Lomma kommuner.
Just samarbetet med kommunerna är något som har präglat den
här ABF-avdelningens arbete under senare år.
– under den senAste tjugoårsperioden har statens stöd till folkbildningen varit
oförändrat och högt. På riksnivån markerar politikerna att folkbildningen är viktig,
inleder Conny. Men ju närmare man kommer verksamheten ute i landet desto större
verkar frågetecknen bli. Landstingens bidrag har skurits ner litegrann, och kommunernas ekonomiska stöd har minskat dramatiskt. Det är ju alldeles bakvänt. Varför
sätter man inte större värde på folkbildningen ute i kommunerna? Det är ju lokalt
som vi arbetar och spelar roll.
bestämde sig därför ABF och andra studieförbund i Malmö
för att förbättra kontakten med kommunen. Arbetet har gett resultat. Från och med
2008 fördelas kommunens anslag i enlighet med ett nytt bidragssystem som bygger
på dialog.
– Som studieförbund behöver vi bli bättre på att visa på folkbildningens betydelse. I Malmö arbetar ABF till exempel sedan flera år tillbaka med hemlösa
– data för hemlösa, foto för hemlösa, verksamheter för kvinnor som är hemlösa
eller på annat sätt marginaliserade, berättar Conny. I ett bostadsområde arbetar vi
i Mitten på 2000­tAlet
F o l K B I l d N I N G 2 010
”Som studieförbund
behöver vi bli bättre
på att visa på folkbildningens betydelse.”
41
för att minska främlingsfientligheten och förbättra miljön. ABF Malmö ger också
ut böcker. De flesta handlar om Malmö. Periodvis har malmöborna köpt fler böcker
från ABF än Harry Potter-böcker.
– Diskussionen med kommunen blir viktig framöver, betonar Conny. När kommun och folkbildning förstår varandras behov fungerar stödet bättre. På sikt hoppas
vi förstås också att anslagen blir större, att kommunen satsar mer på folkbildningen.
mer folkbildning får däremot inte bli ett självändamål. Målet är
att hela tiden erbjuda allt bättre folkbildning. Där kommer statens stöd in.
– Folkbildning ska inte vara vad som helst, säger Conny bestämt. Det kan vara
frestande att glömma det när hela vår grundfinansiering bygger på volym. Ju fler
cirklar och kulturprogram desto mer folkbildningsanslag. I framtiden hoppas jag
att Folkildningsrådet belönar kvalitet i folkbildningen tydligare än i dag. Reglerna
får inte heller hindra oss att starta verksamheter som kommunen och kommuninnevånarna vill ha. För i så fall tappar vi i legitimitet, och då minskar kommunernas
intresse och ekonomiska stöd, och vi får ännu svårare att erbjuda den lokala verksamhet som efterfrågas. Det blir en ond cirkel.
Mer pengAr oCh
inte bara på staten och kommunerna. Folkbildningen och
folkbildarna själva har flera utmaningar att hantera.
– Folkbildning är en historisk och ideologisk företeelse, resonerar Conny. Den
bygger på möten mellan människor, informellt lärande, bildning och skapande.
Folkbildare har ett ansvar att hålla fast vid sina värderingar när samhällets värderingar förändras och vi blir överösta med information och nya budskap. Det är inte
fel att vara lite hälsosamt konservativ ibland, att våga stanna till och reflektera.
Det betyder inte att folkbildningen ska försöka stanna tiden.
– 2010 är vi mitt uppe i en brytningsperiod. Allt fler svenskar har annan bakgrund än helsvensk och inom folkbildningen är en generationsväxling på gång. Nya
och yngre krafter behöver bjudas in till studieförbund och folkhögskolor. De här
nya deltagarna, anställda och ledarna kommer att ompröva folkbildningens idéer.
Vi som har funnits med länge måste tillåta oss att bli vitaliserade och orka utvecklas. Jag är jätteglad över att få vara med just nu, när folkbildningen tar steget in i
framtiden. i
Men KvAliteten beror
”Jag är jätteglad över
att få vara med just nu,
när folkbildningen tar
steget in i framtiden.”
42
F o l K B I l d N I N G 2 010
Bilaga: Tabeller och diagram
tabell 1. studieförbundens samlade verksamhet 2007–2009
studiecirkelverksamhet
2009
Förändring mot senaste år
Cirklar
281 500
deltagare
Män
Kvinnor
100%
43%
57%
1 890 300
810 800
1 079 500
studietimmar
10 329 700
2%
-1%
2%
-3%
6%
2008
275 600
1 909 400
797 200
1 112 200
9 787 200
2007
283 500
2 020 900
839 900
1 181 000
9 938 600
Arrangemang
deltagare
Män
Kvinnor
studietimmar
100%
36%
64%
63 100
743 200
271 000
472 200
1 460 000
5%
8%
12%
6%
14%
2008
59 900
688 800
242 600
446 200
1 276 600
2007
54 800
647 200
223 800
423 400
1 133 700
Arrangemang
deltagare
Män
Kvinnor
Medverkande
100%
43%
57%
310 900
17 079 600
7 439 200
9 640 400
9%
5%
6%
4%
7%
2008
284 600
16 277 900
7 022 800
9 255 100
1 162 700
2007
251 600
14 970 000
6 803 400
8 166 600
1 085 200
Annan folkbildningsverksamhet
2009
Förändring mot senaste år
Kulturprogram
2009
Förändring mot senaste år
1 242 100
Not. Tal är avrundade till närmsta hundratal och procentandelar anges med en eller ingen decimal.
Utöver den redovisade verksamheten finansierad med folkbildningsanslag bedriver studieförbunden en omfattande uppdragsverksamhet med annan
finansiering.
F o l K B I l d N I N G 2 010
43
tabell 2. studiecirklarnas ämnesinriktning 2007–2009
2009
ämne
Konst, musik och media
varav Bild- och formkonst
Musik, dans och dramatik
Medieproduktion (grafisk formgivning)
Formgivning
2008
2007
deltagare
Andel %
deltagare
Andel %
deltagare
Andel %
926 985
49,0
935 612
49,0
980 609
48,5
80 683
4,3
80 718
4,2
82 459
4,1
612 442
32,4
621 374
32,5
655 637
32,4
25 788
1,4
20 994
1,1
18 634
0,9
3 090
0,2
3 050
0,2
4 209
0,2
Konsthantverk
204 982
10,8
209 476
11,0
219 670
10,9
Humaniora (språk, historia…)
343 823
18,2
338 121
17,7
364 124
18,0
55 320
2,9
49 816
2,6
60 819
3,0
123 387
6,5
122 638
6,4
126 360
6,3
80 089
4,2
77 601
4,1
82 930
4,1
varav Religion
Främmande språk
Svenska och litteraturkunskap (även hemspråk)
Historia och arkeologi
56 767
3,0
57 403
3,0
59 923
3,0
livsåskådning, filosofi, logik och etik
28 260
1,5
30 663
1,6
34 092
1,7
Samhälls- och beteendevetenskap
129 905
6,9
133 532
7,0
149 804
7,4
Personliga tjänster
109 444
5,8
112 755
5,9
116 991
5,8
lantbruk, trädgård, skog och fiske
99 691
5,3
99 405
5,2
104 410
5,2
data
68 344
3,6
66 926
3,5
63 298
3,1
Hälso- och sjukvård
46 351
2,5
51 112
2,7
57 076
2,8
Socialt arbete och omsorg
27 083
1,4
29 425
1,5
34 361
1,7
Företagsekonomi, handel och administration
37 437
2,0
31 173
1,6
29 458
1,5
Teknik och teknisk industri
15 047
0,8
18 497
1,0
22 574
1,1
Pedagogik och cirkelledarutbildning
14 029
0,7
13 842
0,7
14 827
0,7
Övriga
72 110
3,8
79 061
4,1
83 378
4,1
1 890 249
100
1 909 461
100
2 020 910
100
summa
44
F o l K B I l d N I N G 2 010
tabell 3. Folkhögskolornas samlade verksamhet 2007–2009
deltagarveckor
Kurstyp
2009
2008
deltagare
2007
vt 09
Kvinnor
ht 09
vt 09
Män
ht 09
vt 09
ht 09
Allmän kurs
424 500
406 200
426 100
12 200
12 900
7 600
7 800
4 600
5 100
Särskilda kurser
464 900
440 200
416 400
15 300
16 700
10 200
10 900
5 100
5 800
Påbyggnadsutbildning
3 000
2 800
3 100
100
100
100
0
0
100
summa långa kurser
892 400
849 200
845 600
27 600
29 700
17 900
18 700
9 700
11 000
summa korta kurser
79 400
90 700
100 500
68 100
57 400
38 700
33 400
29 400
24 000
971 800
939 900
946 100
95 700
87 100
56 600
52 100
39 100
35 000
5 400
5 700
5 700
110 500
135 600
63 800
78 100
46 700
57 500
Folkbildning kurser
Kulturprogram
Indiv. gymnasieprogram
6 600
8 100
7 300
200
200
100
100
100
100
Kurser via lAN/Af
3 100
3 600
1 400
100
100
100
0
0
100
–
–
90 600
–
–
–
–
–
–
SAGA aktivitetsgarantistudier
Jobb- och utvecklingsgaranti
Kurser via kommuner
–
–
27 000
–
–
–
–
–
–
27 500
25 000
27 900
1 000
800
600
500
400
300
Övr uppdragsutbildningar
20 200
23 300
25 500
3 900
1 600
1 900
1 000
2 000
600
summa uppdragsutbildning
57 400
60 000
179 700
5 200
2 700
2 700
1 600
2 500
1 100
1 029 200
999 900
1 125 800
100 900
89 800
59 300
53 700
41 600
36 100
94%
94%
84%
6%
6%
16%
totalt exkl kulturprogram
Andel inom folkbildningsanslaget
Andel Uppdragsutbildning
Not. Tal är avrundade till närmsta hundratal och procentandelar anges med en eller ingen decimal.
F o l K B I l d N I N G 2 010
45
tabell 4. inriktning, folkhögskolans långa kurser, höstterminen 2009
deltagarveckor
höstterminen
Antal deltagare 2009
2009
2008
2007
totalt
Kvinnor
Män
145 820
133 690
132 910
9 030
5 400
3 630
43 590
40 150
42 500
2 690
1 670
1 020
Musik
31 110
30 430
28 590
1 990
930
1 060
Bild, form och målarkonst
25 560
24 120
23 830
1 630
1 200
430
Religion och livsåskådningsfrågor
22 100
19 280
18 100
1 840
1 130
710
Fritidsledarutbildning
14 510
13 270
14 610
840
440
400
Scenisk konst (dans, film och teater)
13 250
12 780
11 640
760
500
260
Allmän, bred ämnesinriktning
Allmän, dominerad av basämnen
Informationsverksamhet & mediautbildning
12 120
11 680
12 330
720
420
300
Slöjd och konsthantverk
12 120
10 910
10 920
830
660
170
Friskvård
11 940
9 810
10 840
960
740
220
Estetiska ämnen
7 850
8 310
7 360
480
320
160
Språk
9 340
8 220
8 850
610
490
120
Annan ledarutbildning inklusive organisation
9 570
8 140
7 250
950
620
330
Svenska
6 770
7 850
7 830
650
500
150
Beteendekunskap, humaniora
6 810
7 100
6 270
520
360
160
Samhällsfrågor, allmänt
3 940
6 020
5 220
430
300
130
Internationella frågor
6 090
5 980
6 080
460
320
140
Övrigt
6 450
5 570
4 890
470
300
170
Medicin, hälsa och sjukvård
Summa övriga ämnen
totalt
46
6 610
5 390
5 900
470
360
110
36 410
32 360
29 970
3 330
2 150
1 180
431 960
401 060
395 890
29 660
18 810
10 850
F o l K B I l d N I N G 2 010
tabell 5. studieförbundens intäkter, kostnader och resultat 2006–2008, tkr
Totala intäkter alla nivåer
varav folkbildningsverksamheten
2008
2007
2006
4 430 759
4 583 079
4 365 882
3 585 682
3 731 757
3 578 534
varav annan verksamhet
845 077
851 322
787 348
Totala kostnader alla nivåer
4 386 367
4 470 837
4 351 100
3 580 326
3 651 738
3 527 777
806 041
819 099
823 323
Resultat efter dispositioner alla nivåer
58 702
146 517
50 800
varav folkbildningsverksamheten
25 454
119 717
97 008
varav annan verksamhet
33 248
26 800
-46 208
2008
2007
2006
3 442 585
3 727 486
3 528 950
2 803 247
2 851 988
2 687 814
639 338
875 498
891 136
3 444 391
3 615 689
3 488 189
2 859 048
2 845 536
2 723 406
585 343
770 153
764 783
varav folkbildningsverksamheten
varav annan verksamhet
Not. 2006 och 2007 års värden omräknade till 2008 års med Konsumentprisindex
tabell 6. Folkhögskolornas intäkter, kostnader och resultat 2006–2008, tkr
Totala intäkter
varav folkhögskoleverksamheten
varav annan verksamhet
Totala kostnader
varav folkhögskoleverksamheten
varav annan verksamhet
Resultat
varav folkhögskoleverksamheten
varav annan verksamhet
-1 806
111 797
40 762
-55 801
6 451
-35 591
53 995
105 346
76 353
Not. 2006 och 2007 års värden omräknade till 2008 års med Konsumentprisindex
F o l K B I l d N I N G 2 010
47
tabell 7. studieförbundens deltagare i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet, ålder och kön,
2009
Andel (%)
Antal
0­14 år
15­19 år
20­24 år
25­44 år
45­64 år
65 år­
totalt
deltagare
717 105
3,2
7,7
5,6
23,3
27,5
32,7
100
Män
266 798
3,3
9,4
7,4
25,8
25,5
28,6
100
Kvinnor
450 307
3,2
6,6
4,6
21,9
28,6
35,1
100
deltagare
372 763
22,3
7,8
4,3
21,1
25,3
19,2
100
Män
125 822
20,3
9,5
5,2
21,4
24,8
18,8
100
Kvinnor
246 941
23,3
6,9
3,9
20,9
25,5
19,5
100
1 089 868
9,8
7,7
5,2
22,6
26,7
28,0
100
Studiecirkel
Annan folkbildningsverksamhet
totalt
Not. Uppgifter ur Studieförbundens deltagarregister. Som cirkeldeltagare räknas endast personer 13 år och äldre.
tabell 8. Folkhögskolans deltagare i långa kurser, ålder och kön, höstterminen 2009
Andel (%)
Antal
–18
18–24
25–29
30–45
46–60
60+
total
deltagare
29 429
0,5
49,8
12,7
19,4
8,5
9,1
100
Kvinnor
18 564
0,5
46,2
11,9
21,6
9,4
10,4
100
Män
10 865
0,6
56,1
14,1
15,5
7
6,7
100
Not. Uppgifter ur deltagarregistret
tabell 9. studieförbundens arbetslösa deltagare, deltagare med funktionsnedsättning samt invandrade
deltagare, gruppredovisade samt med förstärkta insatser i studiecirkel, 2009
Totalt antal deltagare
varav arbetslösa
48
deltagare
Kvinnor
Män
1 890 300
1 079 500
810 800
4 100
2 400
1 700
deltagare med funktionsnedsättning
156 800
104 000
52 800
invandrade
267 500
140 600
126 900
Med förstärkta insatser i studiecirkel
75 300
102 500
F o l K B I l d N I N G 2 010
tabell 10. Folkhögskolornas deltagare med funktionsnedsättning samt invandrade deltagare,
gruppredovisade samt med förstärkta insatser i långa kurser, höstterminen 2009
Förstärkta insat­
ser för deltagare
med funktions­
nedsättning
invandrade
deltagare
Förstärkta insat­
ser för invand­
rade med brister i
svenska språket
deltagare
totalt
Kvinnor
Män
deltagare med
funktionsnedsätt­
ning inkl dyslexi
Allmän kurs
12 900
7600
5300
3 400
3 300
3 900
3 000
Särskilda
kurser
16 700
10 200
6 500
2 300
2 200
1 400
600
Kurstyp
Påbyggnadsutbildning
summa
94
65
29
1
1
3
0
29 700
17 900
11 800
5 700
5 500
5 300
3 600
Not. Värden avrundade till närmsta hundratal utom för Påbyggnadsutbildning
tabell 11. Andel (%) studiecirklar fördelade efter deltagarnas etniska bakgrund, per studieförbund, 2009
Andel cirklar med enbart
deltagare med utländsk
bakgrund
Andel cirklar med deltagare
med utländsk eller svensk
bakgrund
Andel cirklar med enbart
deltagare med svensk bak­
grund
ABF
17
35
48
100
Bilda
12
29
59
100
studieförbund
FU
Studiefrämjandet
SV
totalt
8
49
43
100
12
28
60
100
6
34
60
100
NBV
40
22
38
100
Mbsk
20
37
43
100
7
34
59
100
Ibn Rushd
89
11
0
100
Total andel studiecirklar
alla studieförbund
15
34
51
100
Sensus
F o l K B I l d N I N G 2 010
49
tabell 12. Andel (%) studiecirklar fördelade efter deltagarnas kön, per studieförbund, 2009
Andel cirklar där kvinnorna
utgör 10 procent av
deltagarna eller mindre
Andel cirklar där andelen
kvinnor och män är 11
procent eller större
Andel cirklar där männen
utgör 10 procent av
deltagarna eller mindre
total andel
(%)
ABF
19
54
27
100
Bilda
23
57
20
100
FU
22
58
21
100
Ibn Rushd
45
40
15
100
Mbsk
34
51
15
100
NBV
32
46
22
100
Sensus
26
51
24
100
Studiefrämjandet
38
43
18
100
SV
18
55
27
100
Totalt andel studiecirklar alla studieförbund
26
52
23
100
studieförbund
tabell 13. Antal och andel (%) studiecirkeldeltagare med funktionsnedsättning,
per studieförbund, 2009
studieförbund
ABF
Bilda
FU
Ibn Rushd
deltagare totalt
varav med
funktionsnedsättning
Andel (%)
572 162
50 385
9
96 823
4 059
4
131 387
9 966
8
7 979
0
Mbsk
216 468
4 219
2
NBV
106 055
5 099
5
Sensus
134 473
4 814
4
Studiefrämjandet
240 818
8 191
3
384 084
70 089
18
1 890 249
156 822
8
SV
totalt
Not. Målgrupp kan rapporteras för antingen deltagare med funktionsnedsättning, invandrade eller arbetslösa, när
mer än hälften av cirkelns deltagare är att hänföra till gruppen.
Ibn Rushd, som inte registrerats för någon verksamhet med funktionsnedsatta har alla sina deltagare rapporterade i kategorin invandrade. I en mer specifik rapportering kring antalet deltagare med funktionsnedsättning för
vilka förstärkta insatser gjorts, rapporterar Ibn Rushd 20 deltagare.
50
F o l K B I l d N I N G 2 010
tabell 14. Andel (%) invandrade deltagare i folkhögskolornas
långa kurser, höstterminen 2009
Andel invandrade deltagare
Antal skolor
0–5 %
40
6–10 %
22
11–50 %
74
51–100 %
12
totalt antal skolor
148
tabell 15. Andel (%) kvinnor i folkhögskolornas långa kurser,
höstterminen 2009
Andel kvinnor
Antal skolor
0-50 %
10
51-65 %
74
66-80 %
58
81-100 %
6
totalt antal skolor
148
tabell 16: Andel (%) deltagare med funktionsnedsättning i
folkhögskolornas långa kurser, höstterminen 2009
Andel deltagare med funktionsnedsättning
Antal skolor
0–5 %
27
6–10 %
23
11–20 %
56
21–30 %
25
31–40 %
11
41–50 %
3
51–100 %
3
totalt antal skolor
F o l K B I l d N I N G 2 010
148
51
tabell 17. Folkhögskolans undervisande personal inom allmän kurs, utbildningsbakgrund, 2009
uppgift
saknas
(%)
Andel (%) med
annan högskole­
examen
Andel (%) med
annan lärar­
examen
Andel (%) med
folkhögskol­
lärareexamen
Andel (%) med
annan utbildning
med anknytning
till tjänsten
Alla
Biträdande skolledare
0
21
46
31
3
100
lärare
3
15
41
32
8
100
Rektorer
7
36
36
14
7
100
Studie- och yrkesvägledare
0
36
27
18
18
100
totalt
3
16
41
32
8
100
tabell 18. Folkhögskolans undervisande personal inom särskild kurs, utbildningsbakgrund, 2009
uppgift
saknas
(%)
Andel (%) med
annan högskole­
examen
Andel (%) med
annan lärar­
examen
Andel (%) med
folkhögskol­
lärareexamen
Andel (%) med
annan utbildning
med anknytning
till tjänsten
Alla
Biträdande skolledare
0
24
52
24
0
100
lärare
2
19
39
22
18
100
Rektorer
4
25
33
29
9
100
Studie- och yrkesvägledare
0
0
100
0
0
100
totalt
2
20
39
22
17
100
52
F o l K B I l d N I N G 2 010
diagram 1. Antal deltagare i studiecirkel 2009 samt deltagare i långa folkhögskolekurser hösten 2009,
i relation till kommunernas invånarantal
15
Cirkel per hundra invånare
lång kurs per tusen invånre
12
9
6
3
0
Förortskommuner
Glesbygdskommuner
Pendlingskommuner
Storstäder
Större
städer
Övriga
kommuner
tabell 19. utbildningsbakgrund för cirkeldeltagare 2009 och deltagare i långa folkhögskolekurser hösten
2009, i relation till befolkningen
studiecirkel
Allmän kurs ht
särskild kurs ht
befolkning i
utbildningsregistret
Andel
(%)
unika
deltagare
Andel
(%)
unika
deltagare
Andel
(%)
unika
deltagare
Andel
(%)
Antal
22
158 255
52
6 459
21
3 355
26
1 982 295
Gymnasial utbildning högst 2-årig
22
157 853
16
2 027
12
1 886
24
1 792 837
Gymnasial utbildning 3 år
15
110 015
18
2 234
40
6 435
19
1 460 785
Eftergymnasial utbildning kortare
än 3 år
13
92 183
4
527
13
2 113
12
919 165
Eftergymnasial utbildning 3 år
eller längre
19
136 690
4
501
12
1 821
17
1 279 430
utbildningsnivå
Förgymnasial utbildning
Uppgift saknas
8
59 357
6
778
2
374
2
157 054
summa/Andel
100
714 353
100
12 526
100
15 984
100
7 591 566
Not. Uppgifter hämtade ur deltagarregistret. Antalet deltagare i folkhögskolan som ej återfinns i utbildningsregistret är 1 153. Antalet cirkeldeltagare som
saknas är 3 545.
F o l K B I l d N I N G 2 010
53
tabell 20. behöriga sökande med folkhögskoleutbildning samt
antagna till högskolan, höstterminen 2009
Behöriga sökande
4852
Antagna totalt
3245
Antagna urvalsgrupp BG
1
375
Antagna urvalsgrupp BF 2
1311
Antagna urvalsgrupp HP 3
810
Antagna övriga urvalsgrupper 4
649
1. BG = Gymnasiebetyg
2. BF = Folkhögskolebetyg, folkhögskoleintyg, folkhögskoleomdöme
3. HP = Högskoleprov, högskoleprovsresultat
4. det finns 854 urvalsgrupper i VHS’ databas. det är lärosätena själva som bestämmer
när och var de använder sig av dem. 112 övriga urvalsgrupper användes HT2009 för de
som även är behöriga i BF-gruppen.
tabell 21. studieförbundens kulturprogram per verksamhetsform
Förändring
Antal
2009
Antal program
2008
2007
senaste år
deltagare
Kvinnor
Andel (%)
Män
Antal med­
verkande
Föreläsning
109 000
103 500
86 700
5 500
3 611 200
55
45
161 900
Sång/musik
104 200
96 400
87 900
7 800
7 423 100
57
43
678 800
dramatisk framställning
17 100
17 000
15 000
100
1 320 600
55
45
132 200
Film/foto/bild
17 700
13 000
13 800
4 700
796 100
55
45
25 500
7 200
7 500
6 800
-300
683 900
59
41
89 700
17 500
15 800
15 500
1 700
1 875 500
57
43
46 600
litteratur
4 800
3 600
2 800
1 200
90 900
62
38
7 100
Konst/konsthantverk
6 100
5 800
4 300
300
204 500
65
35
10 800
27 200
22 000
18 600
5 200
1 073 800
55
45
89 500
310 800
284 600
251 400
26 200
17 079 600
56
44
1 242 100
dans
Utställningar
Tvärkulturellt
totalt
54
F o l K B I l d N I N G 2 010
Referenser
Andersson, E., Laginder, A-M. (2007). Deltagarröster om folkbildning på distans –
motiv, betydelser och datoranvändning. Folkbildningsrådet.
Ekonomistyrningsverket (2006). Effektutvärdering. Att välja uplägg. Rapport 2006:8.
Folkbildningsrådet (2004). Folkbildningens framsyn. Framtidens folkbildning, roll
och uppgifter.
Folkbildningsrådet (2006a). Kartläggning och analys av folkbildningens internationella kontaktnät.
Folkbildningsrådet (2006b). Distansstudier i folkbildningsverksamhet 2005.
Folkbildningsrådet (2008). Folkbildning och lokal utveckling i förorten. En studie om
folkbildningens villkor och vardag. Folkbildningsrådet utvärderar No 2 2008.
Folkbildningsrådet (2009a). Folkbildning och lokal utveckling på landsbygden. En
studie av folkbildningens villkor och vardag i Dalarna. Folkbildningsrådet utvärderar
No 1 2009.
Folkbildningsrådet (2009b). Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer. Studieförbunden och deras grundarorganisationer, medlemsorganisationer och samverkansorganisationer. Folkbildningsrådet utvärderar No 3 2009.
Folkbildningsrådet (2009c). Studiecirkeldeltagare 2008. En studie om deltagare i
studieförbundens studiecirkelverksamhet. Folkbildningsrådet utvärderar No 2 2009.
Folkbildningsrådet (2010a). Nationell redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete
2009.
Folkbildningsrådet (2010b). Årsredovisning med verksamhetsberättelse 2009.
http://www.folkbildning.se/ (2010-03-12)
f o l k b i l d n i n g 2 010
Fbr_årsbok_inlaga.indd 55
55
2010-04-08 14.15
http://www.hsv.se/statistik/statistikomhogskolan/personal.4.6df71dcd115
7e43051580001770.html (2010-03-12)
http://www.skolverket.se/sb/d/3534/a/6395 (2010-03-12)
Högskoleverket (2009). Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2009.
Rapport 2009:12 R.
Jonsson, B. (2009). Folkbildningens betydelse i lokalsamhället. Projekt ”Folkbildningens värden och villkor i Västmanland”. Västerås: Västmanlands Länsbildningsförbund; Mälardalens Högskola.
Mellberg T (2010). Distansstudier på folkhögskola 2007.
Prop. 2005/06:192. Lära, växa, förändra. Regeringens folkbildningsproposition.
SCB (2006). Folkhögskoleuppföljning 2006. UF 38 SM 0601.
SCB (2009). Universitet och högskolor. Sökande och antagna till högskoleutbildning
på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2009. UF 46 SM 0901.
SOU 2003:112. Deltagares upplevelse av folkbildningen.
SOU 2009:92. Se medborgarna – för bättre offentlig service. Slutbetänkande av
Utveckling av lokal service i samverkan.
56
Fbr_årsbok_inlaga.indd 56
f o l k b i l d n i n g 2 010
2010-04-08 14.15
Folkbildningsrådet
Folkbildningsrådet är en ideell förening med vissa myndighetsuppdrag givna av regeringen
och riksdagen. rådet fördelar statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budget­
underlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningens
verksamhet. rådet arbetar även med vissa uppdrag från medlemmarna.
Folkbildningsrådet har tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, sveriges Kommuner och
landsting (sKl) och rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio).
Mer information finns på www.folkbildning.se
vilken roll spelar egentligen folkbildningen? Har den någon betydelse för
demokratin? Innebär den att människor ges möjligheter att påverka samhället
och får redskap att påverka sin livssituation? Minskar den utbildningsklyftorna
i landet och förbättrar deltagarnas möjligheter att få jobb eller läsa vidare?
Breddar studieförbund och folkhögskolor intresset för och delaktigheten i kulturlivet?
Med skriften Folkbildning 2010 vill Folkbildningsrådet ge en samlad bild av
den verksamhet som erbjöds av studieförbund och folkhögskolor under 2009.
Folkbildningsrådet
Box 380 74, 100 64 Stockholm
Tel: 08-412 48 00, fax: 08-21 88 26
[email protected]
www.folkbildning.se