Transcript Hälsan i Centrum 3/2013

Hälsan i Centrum
Hälsan i Centrum 3/2013
Distriktssköterskeföreningen i Sverige
Lösnummerpris 30:-
Hälsan i centrum
Årgång 55 • 2013 • Nr 3
Medlemsblad för
Distriktssköterskeföreningen.
Utkommer med 4 nummer per år
(mars, juni, oktober och december).
ISSN 0348-5455
Omslagsbild: Fotolia
Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund
Redaktionskommitté
Farideh Jam
[email protected]
Mona Jonsson
[email protected]
Prenumerationer:
Lisbeth Andersson
[email protected]
Distriktssköterskeföreningen
Ordförande: Kristina Hesslund
Krokusvägen 14, 416 76 Göteborg
Telefon: 0702-14 78 99
[email protected]
Vice Ordförande: Annika Wall
Stockholm
Telefon: 0739-01 51 79
[email protected]
Kassör: Lisbeth Andersson
Pilgatan 8, 521 30 Falköping
Telefon: 0515-123 02 bostad
[email protected]
Postgiro: 53 13 84-6
Bankgiro: 616-8991
Medlemsavgift 240:–
(Studerande/pensionär 100:–)
Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur
Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla
detta till föreningens kassör i Ditt län.
Se adressförteckning på hemsidan,
www.distriktsskoterska.se
Innehåll
2
3
5
7
11
12
15
16
19
21
23
24
26
27
28
32
I Fokus
Vårmöte i Linköping
Vad ska vi egentligen ge för kostråd?
Hälsosamtal gör skillnad
Fler kvinnor än män dör i KOL
HOPE-Utbytesprogram inom EU
NoSB samarbetsmöte på Färöarna
Ny behandling av typ 2-diabetes
Vanligt att medelålders kvinnor stressar sig sjuka
ICN-kongress i Melbourne
Kvinnors hälsa och alkoholvanor i Göteborg
Debatt – brev till politiker
Krocksäkerhet eftersatt för barn i bil
Diabetespatienter får blodförtunnande läkemedel i onödan
Bokrecensioner
Styrelse och redaktionskommitté DSF
Annonser:
Mediahuset i Göteborg AB
Helen Semmelhofer
Marieholmsgatan 10 C
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 19 30
www.mediahuset.se
Layout: Peo Göthesson
Tryckt hos Å
kessons Tryckeriaktiebolag,
Emmaboda. Tel. 0471-482 50.
ÅKESSON
S
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
R
KT
LIC
EN
3
09
ÅKESSON
S
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
R
KT
SNUMMER 341
KT
SNUM ER 341
M
3
09
ÅKESSON
S
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
R
LIC
EN
LIC
EN
SNUMMER 341
3
09
www.distriktsskoterska.se
I Fokus
Är kongressen intressant?
”I denna jakt på pengar finns inget utrymme för att ge
personalen kompetensutveckling på arbetstid”
N
är jag skriver detta I Fokus har
jag precis kommit hem från
det sista styrelsemötet innan
årets kongress. Hösten visade en av
sina finaste sidor i Uppsala – strålande
sol från knallblå himmel och en sådan
där klar luft som bara finns på hösten.
Hemma i Göteborg var det grått och
regnigt och hösten känns med en gång
dyster.
När ni läser detta är kongressen
genomförd och ni som deltagit har
förhoppningsvis kommit hem med ny
kunskap och inspiration.
Redan innan vår kongress är genomförd kan jag konstatera att vi har det
lägsta deltagarantalet någonsin. För vår
del i styrelsen vore det väldigt intressant att veta vad som är orsaken till
detta. Har vi inte ett intressant program? Är det fel tid på året, fel veckodagar? Jag har tyvärr en känsla av att
den främsta orsaken till det låga deltagarantalet är att våra arbetsgivare ger
oss få möjligheter till kompetensutveckling.
En konsekvens av Vårdvalet är att kon-
kurrensen ökat. Tyvärr är det inte en
konkurens om vem som har den bästa
vården, utan en konkurens om pengar
och antalet listade patienter. Patien-
2
H älsan i C entrum 3 • 13
terna får gärna ha många diagnoser
som ger oss inkomster, men de ska helst
vara friska så de inte behöver besöka
oss. I denna jakt på pengar finns inget
utrymme för att ge personalen kompetensutveckling på arbetstid. På kort
sikt ger ju det ett produktionsbortfall
och mindre pengar i kassan. Att några
dagar tillsammans med andra kollegor
i Sverige kan ge inspiration, ny kunskap
och kraft till förbättring av vårdarbetet
visar sig först på längre sikt.
Nu får vi fundera på hur vi ska göra
i framtiden. En kongress som riktar
sig brett till distriktssköterskor i olika
verksamheter kanske inte ses som
intressant. Enstaka studiedagar kring
ett specifikt ämne är kanske ett bättre
alternativ. Jag tar tacksamt emot tankar
och idéer.
Även i andra frågor skulle jag gärna
vilja ha mer kommunikation med
er medlemmar. DSF är ganska ofta
remissinstans, nu senast om ”Slutbetänkandet av patientmaktsutredningen”.
Det är viktiga saker att ta ställning till
och som förening har vi en stor möjlighet att påverka. Tyvärr är jag inte alltid
helt insatt i ämnet för remisserna. Ni
ute i landet besitter däremot en stor
samlad kompetens. Min dröm hade
varit att föreningen hade olika nätverk
och när det kommer en remiss nästa
gång om t.ex. barnhälsovård vore det
så bra att veta vilka som är väl insatta
i ämnet. Håll utkik på hemsidan och/
eller i mailen under hösten, jag kommer
att återkomma om detta.
Önskar er en skön höst och försök att
få tid till kompetensutveckling och
reflektion – det tjänar alla på i slutänden.
Kristina Hesslund
Ordförande för DSF i Sverige
[email protected]
DSF
Vårmöte i Linköping.
E
n varm och solig vårkväll i maj
träffades distriktssköterskor från
Östergötland på restaurang Matverkstan i Linköping. På agendan fanns
information om upphandlade inkontinensskydd, intag av måltid och föreläsning av sjuksköterskan och universitetsadjunkten Karin Mattsson från
Mälardalens högskola.
Hungriga som vi var efter dagens
arbeten börjades mötet med smakande
av mycket goda smörgåstårtor.
Mötet sponsrades till viss del av ett
inkontinensföretag som visade och
informerade om nya produkter som
nyss blivit upphandlade i Östergötland.
Hälsofrämjande palliativ vård
Andäktigt lyssnade vi sedan och tog
in vad Karin Mattsson förmedlade om
hälsofrämjande palliativ vård. Att se till
livsberättelsernas betydelse för vården
av varje person. Att vara här och nu
och bemöta personen där den är och att
fånga signalerna för ett bättre och förstående möte. Det gjorde starkt intryck
på många av oss när hon visade filmen
om bemötande av en dement kvinna.
Att för en stund vara här och nu med
en dement kvinna och kunna skapa
kontakt genom sång från en kvinna
som ej ses kunna ge något kontaktsvar
i vanliga fall.
Östergötland är i genomförandefas av
att hemsjukvården ska kommunaliseras.
Många funderingar finns hos de medlemmar som väljer på att övergå till
kommunal eller privat utövare. Ordförande Susanne Augustsson uppmanade
till att ta plats som distriktssköterskor,
kräva att få svar och vara besvärliga
genom att fråga.
Susanne Petersson
sekreterare
DSF Östergötland/
Annons
H älsan i C entrum 3 • 13
3
Annons
LEVNADSVANOR
Vad ska vi egentligen
ge för kostråd?
Nu kan vi ge mer individanpassade kostråd
När vi äter mer än vi förbrukar går vi upp i vikt
och förekomsten av fetma hos vuxna har mer än
fördubblats i Sverige sedan 1980-talet.
S
tatens beredning för medicinsk utvärdering, SBU,
publicerade den 23 september 2013 rapporten ”Mat vid
fetma”. Forskningen om kost har utvecklats mycket
sedan den förra rapporten kom 2002 ”Fetma – problem och
åtgärder.
Den här gången har en expertgrupp gått igenom över
16 000 vetenskapliga rapporter och jämfört olika kostråd till
personer med fetma (= BMI > 30) Gruppen har inte granskat litteratur som rört kostrådgivning till normal/överviktig
personer för att förhindra att de blir feta. Kostrådgivningens huvudsyfte har varit att förhindra långsiktiga komplikationer och följdsjukdomar av fetma.
Kort sammanfattning om vad expertgruppen kom fram till:
• Lågkolhydratkost, som t.ex. LCHF, är på kort sikt (sex
månader) mer effektivt än fettsnål diet. På lång sikt ser
man inga skillnader mellan olika dieter.
• Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand
mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda
till viktnedgång.
• Ett bra sätt att behålla en viktnedgång är att äta mer protein och mat med lågt glykemiskt index, GI.
• Personer med fetma har lägre risk att insjukna eller dö i
hjärt- kärlsjukdom om man väljer att äta medelhavskost.
Det är även bra att dricka mycket kaffe.
• Risken att få diabetes är lägre hos dem som dricker alkohol och/eller dricker mycket kaffe men är högre hos dem
som dricker mycket söta drycker.
• Det finns inga säkra belägg för att man lättare går ner i
vikt om man dricker mycket vatten.
• Motion är bra för hälsan men underlättar inte en viktnedgång.
Vad innebär detta för oss som distriktssköterskor?
Grunden i all fetmabehandling är fortfarande en minskning
av kaloriintaget, men nu finns det evidens för att vi tryggt
kan ge råd om att minska kalorierna på valfritt sätt. På kort
sikt kan vi rekommendera koster som t.ex. LCHF. På längre
sikt kan det vara svårt att hålla en så kolhydratfattig kost och
lägger man till kolhydrater till en fettrik kost ökar ju kalorierna. Då är det ofta enklare att äta en mer blandad kost
men dra ner på socker och portionsstorlekar.
Vi får inte glömma att SBU-rapporten bara tittat på personer med fetma. Har man bara några kilos övervikt kan det
fungera bra med ökad motion t.ex. i form av raska höstpromenader.
Kristina Hesslund
Ordförande för DSF i Sverige
[email protected]
H älsan i C entrum 3 • 13
5
De mest sjuka äldre
Ny utbildning på högskolenivå
Här är 10-poängskursen för dig som vill fördjupa dina kunskaper i att identifiera och
behandla äldre med komplexa behov. Att utveckla din egen yrkesroll och öka kunskapen
om tvärprofessionellt arbete utanför sjukhuset. Den här tvärprofessionella kursen som
ger 10 högskolepoäng vänder sig till dig som är legitimerad läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut, verksamma i öppenvård utanför sjukhus.
Kursen startar: 2014-01-27 och går under hela våren till och med 13-05-20. Totalt tio kursdagar med två veckors mellanrum, samt två studiedagar på CeFAM, Alfred Nobels allé 12,
Huddinge.
Upplägg: Vi varvar föreläsningar med arbete och diskussion i grupp. Två studiedagar är
avsatta för hembesök där resultatet sedan presenteras och är underlag för diskussion.
Du kommer att få möte och diskutera med föreläsare med olika bakgrund som har
engagerat sig i olika delar av de mest sjukas vård.
Ur kursinnehållet: Gerontologi och geriatrik, Helhetssyn och situationsorienterad vård i
relation till sjukdomsorienterad vård, Brytpunktbedömning och palliativ vård, Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer i vården av äldre: nutritionsbedömning, sår, fallrisk, läkemedels genomgångar, äldre och läkemedel och vård i livets slut, Prevention, förebyggande hälsoarbete och funktionsstödjande åtgärder relaterat till kvalitetsindikatorerna,
Läkemedel och äldre, Hemsjukvård, Lagstiftning/uppdrag, Verktyg och metoder för
bedömning och Teknik/hjälpmedel
Mer information: Du kan läsa mer om kursen på CeFAMs hemsida www.cefam.se
(under kurser, sök på Äldres hälsa) eller på
KIs sida för uppdragutbildningar: www.ki.se/uppdragsutbildning
(sök på De mest sjuka äldre). På KIs sida kan du också anmäla dig.
6
H älsan i C entrum 3 • 13
HÄLSOSAMTAL
Hälsosamtal gör skillnad
Vad är
hälsa
för dig?
F
rågan kan vara ett sätt att påbörja ett hälsosamtal med
en person som är 75 år. Hälsosamtal genomförs av en
distriktssköterska och ingår sedan 2008 i husläkarnas uppdrag i Stockholm läns landsting. Alla personer som
under året fyller 75 år ska erbjudas hälsosamtalet vars mål är
att ge den äldre en möjlighet att få diskutera sin hälsa, välbefinnande och eventuella hälsoproblem. Hälsosamtalet är
frivilligt och bör genomföras i hemmet.
Demografisk utveckling och äldres hälsa
Demografiska data har visat att de äldre har blivit allt äldre.
Medellivslängden från mitten av 1700-talet har ökat från
33,5 år till cirka 80 år för män och ca 83,5 för kvinnor (2012).
År 2050 beräknas den uppgå till 86,2 år för kvinnor och 83,6
år för män. Enligt senare tids uppskattningar beräknas ca 50
% av de barn som föds idag att uppleva sin 100 årsdag. När
befolkningen åldras ökar också antal äldre med hälsoproblem. Idag har mer än varannan person över 75 år nedsatt
hälsa och rapporterar hälsoproblem inom ett flertal områden.
Att bli äldre behöver nödvändigtvis inte betyda sämre
hälsa och dålig livskvalitet. En persons hälsa beror på
bestämningsfaktorer såsom genetiska, miljömässiga och levnadsvanor och behöver ses i ett livsloppsperspektiv. Senare
års studier visar att många sjukdomar som förr antogs tillhöra ålderdomen exempelvis högt blodtryck, begynnande
diabetes, demens, smärta och oro kan förebyggas och
behandlas om de identifieras i tid. Det är därför viktigt att
minska risken för sjukdomar genom förebyggande åtgärder
samt fokusera på och stärka det friska hos individen. Viktigt att komma ihåg att det aldrig är för sent att ändra levnadsvanor och ett flertal av förändringar kan individen göra
själv om han/hon får den kunskap och det professionella
stöd som behövs. Under det senaste decenniet har synen
på individen gått från passiv och exponerad till aktiv och
ansvarstagande med förmåga att påverka sin livssituation.
Betydelsen av att arbeta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande har stärkts det senaste decenniet. År 2003 presenterade Statens Folkhälsoinstitutet 11 nationella mål för
folkhälsan i Sverige och 2011 kom Socialstyrelsens riktlinjer angående levnadsvanor. En del av det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet som riktar sig till äldre är
hälsosamtal i hemmet/förebyggande hembesök. Emellertid
har frågor ställts både i den vetenskapliga litteraturen och
genom ett antal rapporter om dessa är betydelsefulla för de
äldre, om de är effektiva och därmed försvarbara.
H älsan i C entrum 3 • 13
7
HÄLSOSAMTAL
Preventive home visits for 75-year-old persons by the district nurse
Hälsosamtal i hemmet med 75-åriga personer genomförda av distriktssköterskan
I november 2012 blev jag färdig med min licentiat avhand-
ling, som innehåller två artiklar och bygger på ett projekt
som genomfördes i Stockholms läns landsting mellan år
2006 och 2007. Syftet med projektet var att studera effekter av Hälsosamtal i hemmet med 75 åriga personer genomförda av distriktssköterskan. Distriktssköterskan var den
profession som skulle utföra hälsosamtalen då denna yrkesgrupp bedömdes vara den yrkesgrupp som enklast och mest
ändamålsenligt kunde integrera hälsosamtalen i det ordinära arbetet.
Totalt valdes 16 vårdcentraler (VC) slumpvist ut i Stockholm län landsting där 8 VC (n= 385) lottades till ett studieområde och 8 VC (n=405) lottades till en kontrollgrupp. Alla
deltagarna fick fylla i en enkät med 88 frågor i mars år 2006
och i mars 2007. Deltagarna i studiegruppen erbjöds ett hälsosamtal i hemmet med distriktssköterskan och kontrollgruppen behandlades som vanligt. Initialt erhöll distriktssköterskorna en heldagsutbildning. Det var 220 deltagare
som tackade ja till hälsosamtalet.
Syftet med hälsosamtalet är att främja hälsa och förebygga
sjukdom utifrån individuella behov genom att:
• stärka och stödja hälsoresurser
• identifiera behov av hälsofrämjande åtgärder
• informera om stöd & aktiviteter i lokalsamhället
• grundlägga kontakt med den äldre
• minska riskerna i den äldres omgivning (hem och närmiljö)
Hälsosamtalen ska ombesörjas genom att distriktssköterskan
i ett öppet samtal samtalar med de 75 – åriga personerna om
deras hälsa. Hänsyn tas till genus och sociala aspekter.
Artikel 1
Syftet var att studera de 75-åriga personernas rapporterade
hälsa och välbefinnande, känsla av sammanhang (KASAM),
upplevda hälsoproblem och levnadsvanor. Dessutom var
syftet att ta fram kunskap om de 75-åriga personernas hälsosituation som distriktssköterskor kunde använda vid genomförandet av hälsosamtalen.
Resultatet visade att 86 % av deltagarna upplevde sin generella hälsa som god eller mycket god på samma gång som
de redogjorde för många hälsoproblem (ca 7 hälsoproblem
per person). Nära hälften av de 75 åriga personerna rapporterade svårigheter med att förstå sin/sina sjukdomar och
hälsa, en tredjedel rapporterade problem med elimination,
smärta, trötthet och problem med munhälsan. Dessutom
identifierades att 34 % av deltagarna antingen var underviktiga eller överviktiga. Problem med minnet rapporterade
26 % och oro 22 %.
8
H älsan i C entrum 3 • 13
Slutsats från första artikeln var att, hälsa är betydligt mer än
endast frånvaro av sjukdom då resultatet visade att de flesta
75 åriga personerna levde med många hälsoproblem. Vidare
visade resultatet att många hälsoproblem fanns inom ramen
för distriktssköterskans profession möjliga att åtgärda och
till och med att förebygga om de identifierades [1].
Artikel 2
Syftet var att studera om hälsosamtal i hemmet med 75-åriga
personer genomförda av en distriktssköterka var effektiva.
Vidare var syftet att ta reda på om de 75-åriga personerna
upplevda att de hade nytta av samtalen.
Resultatet visade att:
• upplevelse av smärta, trötthet, yrsel och rörlighet var oförändrad i studiegruppen medan den försämrats i kontrollgruppen,
• kunskapen när det gällde kommunens och landstingets
service och utbud hade ökat för studiegruppen men var
oförändrad i kontrollgruppen,
• problem när det gällde aktiviteter i dagligt liv (ADL) var
oförändrat i studiegruppen men hade ökat i kontrollguppen,
• när det gällde levnadsvanor fanns inga skillnader,
• läkemedelsanvändningen hade ökat för båda grupperna,
• studiegruppen hade fått ökad kontakt med både distriktssköterskan och vårdcentralen.
Från de 75-åriga personerna framkom att de flesta deltagarna
upplevde att de haft någon, god eller mycket god nytta av
hälsosamtalet. I en öppen fråga skrev deltagarna att hälsosamtalet hade skapat trygghet, att de kände sig bekräftade
och kommentarer såsom: ”äntligen är det någon som bryr sig
om oss äldre”; ”mycket värdefullt med diskussioner, råd och tips”
gick att utläsa.
Slutsats var att framtagen metod, den som vi kallar – Hälsosamtal med 75 åriga personer i hemmet genomförda av
en distriktssköterska – fungerade. Vidare visade studien att
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är av betydelse
då hälsan var stabilare i studiegruppen jämfört med kontrollgruppen samt att det fanns många hälsoproblem inom
distriktssköterskans kompetensområde/omvårdnad där kontinuerlig fortbildning är viktigt.
Vårdutvecklingsplan med kvalitetsindikatorer
De som önskar en utförligare beskrivning av framtagen
metod när det gäller hälsosamtalets genomförande kan ta
del av Vårdutvecklingsplan med kvalitetsindikatorer som
finns att hämta på Centrum för Allmänmedicin (CeFAM)
hemsida. www.cefam.se.
HÄLSOSAMTAL
Litteraturgenomgång
Som tidigare nämnts pågår en diskussion om hälsosamtal i
hemmet/förebyggande hembesöken till äldre är betydelsefull och effektiva. Inför min licentiat examination genomförde jag därför en litteraturgenomgång för att ta reda på
vad den vetenskapliga litteraturen säger.
Sedan år 2000 har det publicerats 10 stora översiktsstudier
(reviewer) och en litteratursammaställning. I resultaten från
dessa studier gick att finna att de flesta, alla utom två, visade
någon typ av positiv effekt. Studierna redovisas nedan:
• tre av studierna förbättrades de äldres hälsotillstånd/funktionalitet [2-4],
• sex av studierna minskad inläggning på sjukhus och en
ökad livslängd [2-7],
• en studie minskade fallolyckorna [8],
• två studier minskade hälso- och sjukvårdskostnaden [3, 9],
• två studier ökade hälsa och välbefinnande [2, 10].
• två visade ingen effekt [11, 12]
Avslutande kommentar
Utifrån forskning som internationellt har pågått i cirka 40
år, nationellt i cirka 25 år och denna studie framkommer
en bild att hembesök i hemmet/förebyggande hembesök är
betydelsefulla samt har en positiv effekt på ett flertal hälsoparametrar.
Ja, slutsatsen kan inte bli något annat än att hälsosamtal gör skillnad.
Helena Sherman
Distriktssköterska
Karolinska institutet,
Institutionen för Neurologi,
Vårdvetenskap och Samhälle (NVS)
Referenser
1. Sherman H, Forsberg C, Karp A, Tornkvist L: The 75-year-old persons' self-reported health conditions: a knowledge base in the field
of preventive home visits. Journal of Clinical Nursing 2012, 21(2122):3170-3182.
2. Fagerstrom L, Wikblad A, Nilsson J: An integrative research
review of preventive home visits among older people - is an individual health resource perspective a vision or a reality? Scandinavian journal of caring sciences 2008.
3. Markle-Reid M, Browne G, Weir R, Gafni A, Roberts J, Henderson SR: The effectiveness and efficiency of home-based nursing
health promotion for older people: a review of the literature. Med
Care Res Rev 2006, 63(5):531-569.
4. Huss A, Stuck AE, Rubenstein LZ, Egger M, Clough-Gorr KM:
Multidimensional preventive home visit programs for community-dwelling older adults: a systematic review and meta-analysis
of randomized controlled trials. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2008,
63(3):298-307.
5. Elkan R, Kendrick D, Dewey M, Hewitt M, Robinson J, Blair M,
Williams D, Brummell K: Effectiveness of home based support
for older people: systematic review and meta-analysis. BMJ 2001,
323(7315):719-725.
6. Ploeg J, Feightner J, Hutchison B, Patterson C, Sigouin C, Gauld
M: Effectiveness of preventive primary care outreach interventions aimed at older people: meta-analysis of randomized controlled trials. Can Fam Physician 2005, 51:1244-1245.
7. Stuck A KR: Whom do preventive home visits help? J Am Geriatr Soc 2008, Mar;56(3):561-3. .
8. Beswick AD, Rees K, Dieppe P, Ayis S, Gooberman-Hill R, Horwood J, Ebrahim S: Complex interventions to improve physical
function and maintain independent living in elderly people: a systematic review and meta-analysis. Lancet 2008, 371(9614):725-735.
9. Stuck AE, Egger M, Hammer A, Minder CE, Beck JC: Home
visits to prevent nursing home admission and functional decline
in elderly people: systematic review and meta-regression analysis.
JAMA 2002, 287(8):1022-1028.
10. Byles JE: A thorough going over: evidence for health assessments
for older persons. Aust N Z J Public Health 2000, 24(2):117-123.
11. Bouman A, van Rossum E, Nelemans P, Kempen GI, Knipschild
P: Effects of intensive home visiting programs for older people
with poor health status: a systematic review. BMC Health Serv Res
2008, 8:74.
12. van Haastregt JC, Diederiks JP, van Rossum E, de Witte LP, Crebolder HF: Effects of preventive home visits to elderly people living
in the community: systematic review. BMJ 2000, 320(7237):754-758.
Bidra till att förbättra tidningens
innehåll, vi tar gärna emot material!
Låt tidningen spegla din och andra
distriktssköterskors vardag, vision
och situation!
Hälsningar redaktionskommittén
H älsan i C entrum 3 • 13
9
Annons
KOL
Fler kvinnor än män dör i KOL
Betydligt fler kvinnor dör i KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, i dag än för 10 år sedan. Bland
kvinnor har dödligheten ökat med hela 32 procent under perioden, samtidigt som den minskar bland män. Under 2012 dog 1 551 kvinnor och
1 288 män i KOL, vilket betyder att 55 procent av
de som dör i KOL är kvinnor. Det visar nya beräkningar från Hjärt-Lungfonden.
– KOL är den enda av de stora folksjukdomarna där dödligheten ökar och det är hos kvinnor som ökningen sker.
Vården måste bli bättre på att upptäcka KOL i tid och vi
måste satsa ordentligt på forskning för att kunna vända trenden, säger Kjell Larsson, vice ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och professor i lungmedicin vid Karolinska Institutet.
I dag dör fler kvinnor än män av KOL. Från 2003 till 2012
har antalet kvinnor som dör i sjukdomen ökat från 1 177 till
1 551. Det är en ökning med hela 32 procent. Under samma
tid har andelen män som dör i KOL minskat med 1 procent,
från 1 306 till 1 288 personer. Det visar Hjärt-Lungfondens
beräkningar som baseras på ny statistik från Socialstyrelsen.
Sjukdomen ökar kraftigt hos kvinnor och den drabbar
dessutom kvinnor hårdare. Kvinnor med KOL insjuknar
tidigare i livet och sjukdomen leder snabbare till kronisk
andningssvikt än hos män. Dessutom vårdas kvinnor med
KOL mer på sjukhus och behöver fler läkarbesök än män.
– Den svenska KOL-forskningen har vuxit sig allt starkare de senaste åren, men vi behöver fortfarande forska mer
för att ta reda på varför vissa personer drabbas av KOL och
andra inte, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för
Hjärt-Lungfonden.
Minst en halv miljon svenskar är drabbade av KOL, men
de allra flesta vet inte om det. Bara var femte har fått diagnos. KOL upptäcks genom att lungkapaciteten mäts med
så kallad spirometri, ett test som går att göra på nästan alla
vårdcentraler. En tidig diagnos ger goda möjligheter att
bromsa sjukdomen.
För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden
[email protected]
telefon 0708-54 42 39
Foto: Anna Molande för Hjärt-Lungfonden
Fakta om KOL
• KOL står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom och är en
av våra stora folksjukdomar. KOL går inte att bota.
• Var tjugonde svensk, eller minst en halv miljon
personer, lever med KOL.
• Bara var femte har fått diagnos. Det innebär att minst
400 000 personer i Sverige lever med KOL utan att
veta om det.
• KOL är en dödlig sjukdom. Närmare 3 000 svenskar
dör i sjukdomen varje år, varav fler än hälften är kvinnor.
H älsan i C entrum 3 • 13
11
REPORTAGE
HOPE-Utbytesprogram inom EU
Sveriges kommuner och landsting (SKL) representerar Sverige i HOPE – European
Hospital and Healthcare Federation. HOPE verkar för ett utökat samarbete och
erfarenhetsutbyte mellan sjukhusen i Europa och erbjuder genom sitt utbytesprogram, HOPE Exchange Programme, möjlighet till fyra veckors “praktiktjänstgöring” på ett sjukhus i något av EU-länderna.
J
ag heter Valentina Kulevska och
jobbar som distriktssköterska på
vårdcentralen i Moheda, Kronoberg. Jag ansökte om att få delta i
HOPE Exchange Programme, fick min
önskan uppfylld och blev placerad på
ett sjukhus i Wolverhampton för att
under 4 veckor studera patientsäkerhet.
Jag ville till England för att jag var
intresserad av att se hur patientflödet
hanterades där och sen jämföra det
med mitt dagliga arbete som distriktssköterska här hemma.
Vanligtvis sitter jag i teleQ och får
varje dag göra prioriteringar och medicinska bedömningar om hur patientflödet in till oss på vårdcentralen skall
hanteras.
I England finns det väldigt mycket folk
på en liten yta medan vi i Sverige har
stor yta och lite folk – jag fick ändra
mitt perspektiv en aning.
Jag är mycket imponerad av engelsmännens organisation i stort – men
det finns områden som vi i Sverige är
bättre på.
Vi har kommit väldigt långt här
hemma bl.a. tack vare vårdgarantin,
d.v.s. vi måste hålla tiderna, vi har RGS
och vi har en jättebra primärvård med
utbildade distriktsläkare samt kompetenta distriktssköterskor som har specialistmottagningar.
Så är det inte i England och engelsmännen är väldigt medvetna om bristerna i deras primärvård. Detta är högaktuellt idag och just nu debatteras det
om hur deras General practitioners
(Allmänpraktiker) hanterar de medicinska bedömningarna innan de sedan
remitterar ”allt” vidare till akutsjukvår-
12
H älsan i C entrum 3 • 13
den där det då uppstår flaskhalsar.
Allmänpraktikernas rätt att öppna
eget finns det inga ramar för mer än
att du ska vara läkare, hur kom-petent
du är, det är en annan fråga. De får
betalt för det antal patienter de träffar – inget krav finns på hur de medicinskt behandlas.
När jag presenterade mig och berät-
tade att jag var från Sverige, så höjde
personalen på ögonbrynen och sa att
det var dom som skulle lära av mig.
Dom var väldigt ödmjuka och pratade öppet om sina brister som dom
var väldigt medvetna om. Engelsmännen hade hört talas om Sveriges primärvård och såg väldigt mycket upp till
oss och vårt sjukvårdssystem. Förutom
det är vi ju också kända för ABBA och
andra superkändisar, så att vara svensk
förde respekt med sig.
Jag fick följa med och se hur engelsmännen jobbade med att förkorta
transporttiden, tid kan vara avgörande.
Jag fick se hur de hanterade trauman
genom att transportera snabbt till traumacenter – olika traumacenter på olika
orter med olika specialiteter.
Även vid stroke är tiden avgörande
och i Wolverhampton finns största kliniken för robotkirurgi och hjärt-/ kärloch lungsjukdomar. Där använder man
bl.a. helikoptertransporter för att förkorta restiden och snabbt kunna sätta
in specialistvård på hög nivå.
REPORTAGE
Där använder man bl.a. helikoptertransporter
för att förkorta restiden och snabbt kunna sätta
in specialistvård på hög nivå.
Vi ska vara stolta över vår datajournal –
i England har man inte gemensamma
journaler för t.ex. primärvård och sjukhus. Alla General practitioners köper in
sina egna dataprogram som sedan inte
kan samköras med övrigas, här förlorar
man massor av tid då man måste faxa
allting – tänk dig hur vi hade det här
för 10 år sedan.
Med tanke på hur långt vi själva har
kommit i Sverige och vad detta innebär för vår arbetsmiljö, var det en dröm
att få komma tillbaka hem till arbetet.
När man pratar om patientsäkerhet
så har vi i Sverige nationella program
för t.ex. vårdrelaterade infektioner och
hur vi ska minska risken för dessa med
bl.a. handhygien och arbetskläder.
Dessa problem, vårdrelaterade infektioner, finns i England också men rent
kulturmässigt har vi kommit längre då
vi har arbetskläder vid våra patientnära
arbetsplatser och tvätt i anslutning till
arbetet. Den engelska kulturen innebär att läkarna har ”dresscode”, d.v.s. de
har kostym och slips samt dyra klockor
som visar på status då de är i sitt arbete.
Man jobbar på att de inte ska ha
kavajen på och ha kortärmad skjorta då
man gör patientnära arbete, detta finns
inte i svensk sjukvård, den kulturen försvann för 30 år sedan.
På operation och IVA, samt där man
gör endoskopier, fick alla ta arbetskläder som i Sverige men det var också det
enda stället
Övrig personal köpte in och ansvarade själva för tvättning av sina arbetskläder. På bussen kunde jag se vilka
som jobbade på sjukhuset, då nästan
alla åkte hem i sina ”arbetskläder”.
Valentina Kulevska
Vårdcentralen Moheda
Fakta HOPE:
• HOPE, European Hospital and Healthcare Federation, verkar för ett utökat samarbete och erfarenhetsutbyte mellan sjukhusen i Europa.
• HOPE Exchange Programme är ett utbytesprogram som ger deltagarna möjlighet
till fyra veckors ”praktiktjänstgöring” på ett sjukhus i något av EU-länderna.
• 2014 års tema är Quality first! Challenges in the changing hospital and healthcare
environment. Programmet vänder sig till hälso- och sjukvårdspersonal och administratörer med ledningsuppgifter.
• Programmet avslutas med en tredagarskonferens i årets värdland Nederländerna.
• Sveriges kommuner och landsting (SKL) representerar Sverige i HOPE.
• Landstinget står för resan, och värdsjukhuset bekostar boende i landet man åker till.
• Förutsättningarna för att delta är att man har minst tre års erfarenhet av ledningsuppgifter och behärskar något språk som talas i det land man önskar praktisera i.
• Landstinget Kronoberg har deltagit i HOPE sedan år 1999.
H älsan i C entrum 3 • 13
13
LOKALFÖRENINGAR
VÄRMLAND
Distriktssköterskeföreningen i Värmland
inbjuder Dig till Julbord
Onsdagen den 11 december 2013 kl:15.00
hos Joj catering, Storgatan 55b i Forshaga
Vår gäst är Anna Josse Eklund, som kommer att presentera
sin avhandling ”Sjuksköterskans advokatskap
för patienter inom kommunal vård”
Väl Mött!
Styrelsen
Anmälan skall ske senast den 3 december 2013 till:
Anne-Marie Carlsson, [email protected] eller 054-614315
Listening to the Children
Den 4-5 september är Sverige arrangör för nordisk konferens för sjuksköterskor
som arbetar med barn. Arrangör är Riksföreningen för Barnsjuksköterskor, Riksföreningen för skolsköterskor och Distriktssköterskeföreningen. Tema för kongressen
är ”Listening to the children”.
Var
Konferensen äger rum på Garnisonen Konferens i centrala Stockholm
Anmälan Före den 31 maj 2014 – SEK 3500
och pris Efter den 31 maj 2014 – SEK 3900
Mer information kommer att finnas på hemsidan www.jornarait.se/nosb
14
H älsan i C entrum 3 • 13
BARN
NoSB samarbetsmöte på Färöarna
september 2013
Från vä:
Anja, Norge Barnssjuksköterskeförbundet
Susanne, Danmark Barnsykefobundet
Ingvor, Föröarnas Sundhetsplejerskefobundet
Haide, Sverige Riksföreningen för barnsjuksköterskor
Lene, Danmark Barnsykefobundet
Susanne, Danmark Sundhetsplejerskeföreningen
Lisbeth, Danmark Sundhetsplejerskeföreningen
Andra raden från vä:
Astrid, Norge Hälsosysterforbundet
Susanna, Färöarna Barnsykeplejerske, sykeplejerskeforbundet
Maria, Sverige Riksföreningen för barnsjuksköterskor
Ingrid, Island Hälsosysterföreningen
Susann, sverige Riskföreningen för skolsköterskor
Längst upp från vä:
Vanja, Färöarna Barnsykeplejerske, Sykeplejerskeforbundet
Eva, Sverige Distriktssköterskeföreningen
Björghild, Färöarna Sundhetsplejerske, Sykeplejerskeforbundet
Jostein, Norge Barnssjuksköterskeförbundet
Vigdis, Island Barnsjuksköterskeföreningen
J
ag har varit på ett samarbetsmöte för NoSB på Färöarna
som representant från DSF Sverige.
Vid mötet deltog representanter för de olika sjuksköterskeföreningar där man arbetar med barn från Grönland, Danmark, Norge, Island, Sverige och värdarnas hemvist Färöarna.
Följande nordiska föreningar och förbund representerades:
Grönland – Sunhetsplejerskeföreningen, Danmark – Sundhetsplejerskeföreningen och Barnsykeplejerskeföreningen,
Färöarna – Sykeplejerskeföreningen som inbegriper alla
sjuksköterskor med olika vidareutbildningar, Norge – Hälsosysterforbundet och Barnsjuksköterskeforbundet, Sverige
– Distriktssköterskeföreningen, Riksföreningen för barnsjuksköterskor och Riksföreningen för skolssjuksköterskor.
Vi hade ett bra möte med mycket utbyte mellan våra för-
eningar, se vår hemsida där vi lägger ut respektive förenings
beskrivning om det senaste årets arbetsfält.
Vidare fick vi mycket bra idéer för vår kommande Nordiska kongress "Listen to the children" som kommer att hållas
i Stockholm 4-5 september 2014 och där hoppas vi på att
få se många av er!
Eva Gunnarsson
Distriktssköterskeföreningen
H älsan i C entrum 3 • 13
15
Annons
LEVNADSVANOR
Vanligt att medelålders kvinnor
stressar sig sjuka
För fyra av tio kvinnor med långvarig stress leder stressen till någon form
av fysiska besvär. Det visar en studie med 1 500 kvinnor som genomförts vid Sahlgrenska akademin.
I
nom den så kallade Kvinnoundersökningen har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, följt omkring 1 500 kvinnor
sedan slutet av 1960-talet. Den senaste
studien inom projektet, som främst
fokuserar på stress kopplat till psykosomatiska symtom, visade att var femte
medelålders kvinna hade upplevt ständig eller återkommande stress under de
senaste fem åren.
Upplevelsen av stress var högst i
åldrarna 40 till 60 år, och de kvinnor
som upplevde sig stressade var oftare
ensamstående och oftare rökare.
Bland de kvinnor som rapporterade
stress hade 40 procent psykosomatiska
symtom i form av värk och smärta i
muskler och leder, 28 procent led av
huvudvärk/migrän och lika stor andel
rapporterade besvär med mage/tarm.
– Även när resultaten justerats för
rökning, BMI och fysisk aktivitet ser
vi ett tydligt samband mellan upplevd
stress och ökad förekomst av psykosomatiska symtom, säger Dominique
Hange, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Av de kvinnor som uppevde långva-
rig stress men som inte rapporterade
några stressrelaterade besvär när studien inleddes 1968-1969, hade 27 procent fått nytillkomna symtom i form
av värk i muskler och leder när de följdes upp 12 år senare. Omkring 15 procent hade nytillkomna besvär i form av
huvudvärk och/eller mag-tarmbesvär.
– Kvinnors livsstil har sedan 1968
förändrats på många sätt, till exempel arbetar många fler kvinnor utan-
FAKTA
Kvinnoundersökningen i Göteborg inleddes i slutet av 1960-talet, då cirka 1500
medelålders kvinnor representativa för den kvinnliga befolkningen i Göteborg
undersöktes och fick svara på frågor om bland annat sina sjukdomar och hälsa.
Kvinnorna har följts kontinuerligt sedan dess, med regelbundna uppföljningar,
från 1968-1969 till senaste undersökningen 2005-2006.
I den aktuella studien fick 1 500 kvinnor frågan: Har ni upplevt någon period av
stress (en månad eller mer), och med stress menar vi att ni varit: retlig, spänd,
nervös, ängslig, rädd, ångestfylld, sömnlös i samband med oro för: arbetet,
hälsan, familjen, konflikt med omgivningen (i hemmet, på arbetet), annan orsak.
för hemmet. Dessa förändringar kan
naturligtvis påverka upplevelsen av
stress. Men även om vi använt exakt
samma fråga ända sedan 1968 kan vi
inte ta för givet att begreppet ”stress”
har samma innebörd. Kanske är det
också mer accepterat av samhället att
erkänna sin stressupplevelse idag, säger
Dominique Hange.
Forskarna har kunnat följa alla de
1 500 kvinnor som medverkade vid
undersökningens början 1968 fram till
idag, inklusive uppgifter om dödsorsak.
Studierna visar inga tydliga tecken på
att stress ger ökad risk för att dö i förtid.
– Den viktigaste slutsatsen är att
ensamstående kvinnor, kvinnor som
inte arbetar utanför hemmet och
rökande kvinnor är särskilt utsatta för
stress. Här ser vi ett ökat behov av förebyggande åtgärder från samhällets sida,
säger Dominique Hange.
I nästa steg ska forskarna utvärdera
vilka metoder som kan användas inom
hälso-och sjukvården, framför allt primärvården, för att stödja individen att
hantera stressutlösta besvär och sjukdomar, samt att studera hur individen
och samhället kan minska risken för att
utsättas för stress i arbetslivet.
Artikeln Perceived mental stress in
women associated with psychosomatic
symptoms, but not mortality: observations
from the Population Study of Women in
Gothenburg, Sweden publiceras i tidskriften International Journal of General Medicine.
Dominique Hange
medicine doktor och specialist i allmänmedicin vid institutionen för
medicin, Sahlgrenska akademin,
Göteborgs universitet
0722 24 57 00
[email protected]
H älsan i C entrum 3 • 13
17
DIABETES
Ny behandling av typ 2-diabetes:
Första insulinoberoende läkemedlet vid diabetes typ-2
ingår i läkemedelsförmånen
Typ 2-diabetes fortsätter att öka i världen och enbart i Sverige lever minst
365 000 personer med sjukdomen1,2. Idag når bara hälften behandlingsmål för
sitt blodsocker vilket medför ökad risk för komplikationer och allvarliga följdsjukdomar2. Det finns ett behov av att fortsätta att utveckla nya behandlingsalternativ. Forxiga är den första tablettbehandlingen, i en helt ny läkemedelsklass, som verkar oberoende av insulin.
F
orxiga (dapagliflozin) är den första SGLT2-hämmaren och har en unik verkningsmekanism. SGLT-2
är det viktigaste transportproteinet för natriumglukos i njurarna och genom att selektivt hämma dess aktivitet ökas utsöndringen av glukos från kroppen. Förutom att
sänka blodsockret kan behandling med dapagliflozin leda
till viktminskning och kan ha en gynnsam effekt på blodtrycket. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har
nu beslutat att Forxiga ska ingå i högkostnadsskyddet för
behandling av patienter med typ 2-diabetes endast som til�läggsbehandling till metformin.
Personer med typ 2-diabetes som behandlas med konventionella insulinberoende läkemedel kan ha svårt att uppnå
stabila blodglukosnivåer på grund av insulinresistens. Över
tid leder detta tillstånd av konstant förhöjd blodglukos till
att insulinresistensen förvärras och betacellernas funktion
försämras ytterligare. Dåligt kontrollerad leder diabetes till
svåra följdsjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, nervskador samt ögon- och njursjukdomar.
Ny verkningsmekanism ger bättre kontroll av blodsockernivå och möjlig viktminskning
”Nuvarande behandlingar vid typ 2-diabetes som sänker
blodsockret är alla insulinberoende och fungerar genom att
antingen påverka kroppens frisättning av insulin eller öka
cellernas insulinkänslighet. Forxiga däremot är helt oberoende av insulin och behandlingen medför att glukos utsöndras i urinen. Denna nya medicin hjälper till att få kontroll
över blodsockernivåer och kan därmed fördröja behovet av
insulinbehandling, den sänker också blodtrycket och kroppsvikten”, säger Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid
Linköpings universitet.
”Vid behandling av patienter med typ 2-diabetes är det
mycket viktigt att uppnå en bestående kontroll av blodsockret, blodtrycket och blodfetterna. Dålig kontroll av dessa faktorer hos patienter med typ 2-diabetes ökar riskerna mar-
18
H älsan i C entrum 3 • 13
kant för att utveckla följdsjukdomar, såsom att få hjärtinfarkt
eller njurskador. Hjärt- och kärlsjukdomar är de vanligaste
dödsorsakerna bland personer med typ 2-diabetes”, påpekar Fredrik Nyström.
Forxiga har utvecklats avBristol-Myers Squibb och AstraZenecas diabetesallians som sedan 2007 har arbetat mot
det gemensamma målet att förbättra diabetesvården globalt
och ge bättre behandlingsresultat och därmed en ny standard för behandling av typ 2-diabetes.
Om typ 2-diabetes
I slutet av 2011 uppskattades antalet personer i åldrarna
20-79 med diabetes i Europa till närmare 53 miljoner, och
antalet beräknas ha stigit till över 64 miljoner år 2030. Typ
2-diabetes svarar för 85-95 procent av alla diagnostiserade
fall av diabetes hos vuxna. Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som kännetecknas av insulinresistens och/eller nedsatt
funktion hos betacellerna i bukspottkörteln, vilket leder till
sänkt insulinkänslighet och minskad insulinutsöndring med
åtföljande förhöjda blodsockernivåer. Över tid leder detta
tillstånd av konstant förhöjt blodsocker till att insulinresistensen förvärras och betacellernas funktion försämras ytterligare. Det finns ett betydande behov av att utveckla nya
behandlingsmetoder eftersom många patienter inte får tillräcklig blodsockerkontroll med sin nuvarande behandling.
Hämning av SGLT2
Njurarna spelar en viktig roll för att hålla blodsockret på
rätt nivå, genom att normalt filtrera omkring 180 g glukos
per dygn, varav nästan allt återabsorberas tillbaka till blodet.
SGLT2 är den viktigaste ko-transportören för natriumglukos i njurarna, och är en insulinoberoende mekanism för
återabsorption av glukos till blodet. Selektiv hämning av
SGLT2 underlättar utsöndringen av glukos och tillhörande
kalorier till urinen, vilket medför en sänkning av blodsockerhalten.
DIABETES
Om Bristol-Myers Squibb och AstraZenecas diabetesallians
Bristol-Myers Squibb och AstraZeneca inledde i januari
2007 en diabetesallians och ett samarbete för att möjliggöra
forskning, utveckling och försäljning av utvalda forskningsprodukter inom typ 2-diabetes. Bristol-Myers Squibbs och
AstraZenecas diabetesallians omfattar Onglyza (saxagliptin), som är en DPP-4hämmare, Komboglyze XR (saxagliptin och metformin), Bydureon och Byetta (exenatid) som
tillhör läkemedelsklassen GLP-1 antagonister och Forxiga
(dapagliflozin), en SGLT2-hämmare. Diabetesalliansen har
till syfte att stödja och förbättra vården för diabetespatienter över hela världen och att skapa en ny vision för behandling av diabetes. Den Europeiska kommissionen godkände i
november 2012 Forxiga i tablettform för behandling av typ
2-diabetes.Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV,
har nu beslutat att Forxiga ska ingå i högkostnadsskyddet
för behandling av patienter med typ 2-diabetes endast som
tilläggsbehandling till metformin.
Kontaktpersoner
Petra Eurenius, Kommunikationschef Nordisk-Baltiska
marknadsbolaget, AstraZeneca,
tel: 08-552 513 96, mobil: 070-918 65 62
Fredrik Nyström, professor i internmedicin vid Linköpings
universitet,[email protected]
Referenser
1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010.
2. Nationella Diabetesregistret (NDR). Årsrapport 2012 års resultat
Äntligen!
SFSD har under ledning av ordförande
Britt-Marie Carlsson under 7 års tid
lobbat för att diabetessjuksköterska ska
benämnas specialistsjuksköterska. DSF
har alltid stöttat SFSDs agerande och
argumentation under dessa år. Stort
tack för stödet. Nu är vi framme vid
målet.
Utbildningsdepartementet har sagt
ja till en utökning av de nuvarande 11
inriktningarna som finns gällande specialistsjuksköterskeutbildning.
"Regeringen har denna dag beslutat om ändring i högskoleförordningen
(1993:100). Ändringen, innebär att examensbeskrivningen för specialistsjuksköterskeexamen utökas med en ny,
viss annan inriktning. Examensbeskrivningen för specialistsjuksköterskeexamen med viss annan inriktning möjliggör för lärosätena att tillsammans
med hälso- och sjukvården ta fram nya
inriktningar som kan möta hälso- och
sjukvårdens behov." Utbildningsdepartementet U2013/4058/UH
har examen som det. Det finns dock
inte någon straffbestämmelse om man
bryter mot bestämmelsen.
I nästa nummer av SFSD tidning; Diabetesvård kommer en längre artikel.
Beslutet innebär att lärosäten kan
starta Diabetessjuksköterskeutbildning på 60 Högskolepoäng som leder
till en skyddad yrkesbeteckning. Exempel på andra inriktningar är distriktssköterska, anestesisjuksköterska, barnsjuksköterska. Man får till exempel inte
kalla sig distriktssköterska om man inte
Vid pennan,
Janeth Leksell
för SFSD i tiden.
H älsan i C entrum 3 • 13
19
Annons
REPORTAGE
ICN-kongress i Melbourne
I
maj reste några kollegor från fortbildningsenheten på
CeFAM ( Centrum för allmänmedicin) i Stockholm till
Melbourne i Australien för att delta i ICN-konferens.
ICN, International Council of Nurses, grundades 1899 och
omfattar idag mer än 130 nationella sjuksköterskeföreningar
som representerar mer än 13 miljoner sjuksköterskor i hela
världen. Temat för kongressen var ” Equity and Access to
Health Care".
Utbudet på alla föreläsningar, posters och workshops var
stort. Nedan en beskrivning av en del vad vi vill förmedla
vidare till läsarna.
Tobacco Control Nurses International (TCNI)
Lena Lundh, deltog som representant från Sverige och
”Sjuksköterskor mot tobak” (SmT) i en seminarielunch som
hade hörsammats av representanter från 26 länder. Professor Robert Beagleholes presentation av tobakens effekter på
NCD (icke smittsamma sjukdomar) uppskattades. 24 länder
gav support till en resolution om stöd i tobaksfrågan och att
påverka ICN till en ”Nursesday” med tema tobak.
Erika Bergren framför sin poster tillsammans med Intansari Nurjannah från Indonesien.
Eftersom Eva Sundborg inte själv kunde delta i kongressen, presenterade Lena Törnkvist hennes poster ”To ask or
not to ask. That’s the question. A qualitative study about meeting women exposed to intimate partner violence as experienced
by district nurses.” som väckte stor uppmärksamhet och det
var många som ville höra om studien och diskutera ämnet.
De kom fram till att teorin som var framtagen kunde gälla
internationellt och i många olika ämnen.
På bilden från vänster Ann Post, Lena Lundh och Grace Wong från
Nya Zealand, projektledare för TCNI.
Posterutställning
Erika Bergren berättade att det var fantastiskt att träffa sjuksköterskor från olika platser i världen, att dela kunskaper
och erfarenheter. Hennes poster ”Evaluation of an educational intervention to increase home care providers´competence
in nutritional care of patients in a palliative phase” blev uppmärksammad och Erika fick höra om många olika intressanta lösningar för hemsjukvård till patienter som är svårt
sjuka. Kunskap, samarbete och utbildning var gemensamma
ord och som upprepades.
Lena Törnkvist presenterar Eva Sundborgs poster.
H älsan i C entrum 3 • 13
21
REPORTAGE
Annica Lagerin höll en muntlig presentation om bedöm-
ningsformuläret Safe Medication Assessment-SMA för säker
läkemedelsanvändning i samband med hälsosamtal med 75åringar i hemmet. På seminariet deltog många sjuksköterskor från flera länder.
Bilden är från utflykten till Great Ocean Road, som är en mycket vacker
cirka 20 mil lång vägsträcka längs sydöstra Australiens kust.
Annica Lagerin presenterar Risk factors associated with unsafe medication
management –district nurse use of an assessment toll in the preventive home
visits to 75-year old persons.
Det var fantastiskt att träffa sjuksköterskor från olika platser
i världen, att dela kunskaper och erfarenheter. Det var närmare 3000 sjuksköterskor som deltog i konferensen.
Vi som var med på resan:
Annica Lagerin, distriktssköterska/vårdutvecklingsledare,
doktorand.
Erika Berggren, distriktssköterska/vårdutvecklingsledare,
doktorand.
Lena Lund, distriktssköterska, FPU-ledare, doktorand.
Lena Törnkvist, vårdutvecklingschef,docent.
Liisa Samuelsson, distriktssköterska/vårdutvecklingsledare.
Leila Haapaniemi, distriktssköterska/vårdutvecklingsledare.
Intressanta länkar
• ICN-kongress 2013. www.icn2013.ch/en/
• The Research Centre for Nursing and Midwifery Practice
(RCNMP) är ett forskningscentrum för enbart sjuksköterskor
som arbetar i Canberra, oavsett om de arbetade på sjukhus
eller i primärvården så forskade man tillsammans.
www.rcnmp.com.au/about-us/
• RDNS är en mycket intressant organisation som arbetar
med hemsjukvård och forskning i Greater Melbourne, delar
av Victoria, New South Wales och New Zealand.
www.rdns.com.au
• Här hittar man tillgång till allt som publicerats och som
berör primärvården i Australien. www.phcris.org.au
• ”Easy-Care Assesment” är ett program som bygger på
olika bedömningsinstrument som används för att identifiera äldre personers vård-och omsorgsbehov.
www.easycare.org.uk/
• Ett kognitivt (mångkulturellt) screeningsinstrument RUDAS,
som kan användas istället för MMT/MMSE för personer
som inte har engelska som modersmål. Instrumentet är
validerat och används i hemsjukvården.
www.dementia-assessment.com.au/cognitive/RUD
• DCRC:s (Dementia Collaborative Research Centres) hemsida är Australiens främsta webbplats inom demensforskning ww.dementiaresearch.org.au/
Leila Haapaniemi
fd medlem i redaktionskommittén
22
H älsan i C entrum 3 • 13
• På en workshop diskuterades vad som behövs för att få
sina vetenskapliga skrifter publicerade. Största delen av
refuserade artiklar handlar inte om bristande kvalitet utan
att ansökan inte är skriven efter Guidelines. Rådet var att
läsa guidelines noga.
www.NurseAuthorEditor.com
ww.nurseauthoreditor.com vidare till: for Authors- /writing for publication
LEVNADSVANOR
Kvinnors hälsa och alkoholvanor
i Göteborg
D
e senaste 15-20 åren har kvinnors alkoholvanor förändrats i Sverige. I en undersökning vid Enheten
för socialmedicin vid Sahlgrenska akademin har
man följt kvinnors hälsa och alkoholvanor i en longitudinell forskningsstudie som startade 1985. Studien förkortas
WAG efter det engelska namnet ”Women and Alcohol in
Göteborg” (mer information på www.socmed.gu.se). Nu vill
man undersöka hur alkoholvanor påverkar kvinnors psykiska
hälsa på lång sikt och om det finns ett samband mellan stress
och de förändrade alkoholvanorna. Det finns konstigt nog
väldigt få studier som har intresserat sig för om kvinnor som
är stressade använder alkohol för att koppla av, kunna somna
eller hantera stressen. Forskarna planerar också att undersöka hur kvinnors psykiska hälsa har förändrats under de år
som studien pågått. Eftersom studien har ett fokus på kvinnor som är yngre än 50 år finns det stora möjligheter att förbättra kunskapen om hur förändringar i familj- och arbetsliv påverkat den psykiska hälsan hos kvinnor.
Kvinnor som bjudits in i den här omgången av studien
är födda 1965 och den intervjuas för fjärde gången. Kvinnor födda 1970 och 1975 intervjuas för tredje gången. Kvinnor födda 1980 intervjuas för andra gången. Slutligen har
man bjudit in kvinnor födda 1993 för att intervjuas första
gången. Totalt planerar man att intervjua cirka 1200 kvinnor. Det stora antalet kvinnor som intervjuas och den långa
uppföljningstiden gör studien till den största i Europa med
fokus på kvinnors hälsa och alkoholvanor.
Ansvarig för studien är professor Gunnel Hensing
Studien är upplagd så att kvinnor födda vissa år och bosatt
i västra och centrala delarna av Göteborg bjuds in att delta.
Man får en enkät med 13 frågor om alkohol. Nästa steg är att
ett urval av kvinnorna bjuds in till en strukturerad, personlig intervju. Intervjun innehåller frågor om barndom, familj,
arbetsliv, personlighet, livsstil, alkoholvanor samt fysisk och
psykisk hälsa. Intervjun är personlig för att man ska kunna
ställa psykiatriska diagnoser och därmed få data om psykisk
hälsa som har klinisk relevans. Självrapporterade data har
många styrkor men just för psykiatriska diagnoser behövs
den personliga intervjun.
Gunnel Hensing
Professor, enhetschef, bitr. avdelningschef
Socialmedicin, Avdelningen för samhällsmedicin
och folkhälsa
Institutionen för medicinSahlgrenska akademin
vid Göteborgs universitet
[email protected]
Distriktssköterskans Ryggsäck
Du kan nu beställa distriktssköterskeföreningens
specialgjorda ryggsäck.
Beställningen görs genom vice ordförande Annika Wall.
Maila till: [email protected] eller beställ via tele: 073-9015179.
Kostnad för ryggsäcken: 200 kronor + frakt.
H älsan i C entrum 3 • 13
23
DEBATT
Önskebrev till politikerna!
Som distriktssköterska sedan 17 år tillbaka har jag drabbats
av förvirring, ”Vem gör vad?”. En patient kom till mig och
undrade vad en distriktssköterska, som jobbar på vårdcentral, gör. Jag blev chockad över hans fråga, då jag trodde att
vårt arbete var en självklarhet. Vad är det för märkvärdigt
jobb en distriktssköterska gör på sin vårdcentral?
”Vi är den yrkesgrupp som är bäst utbildade för att arbeta
med förebyggande folkhälsoarbete men vi är inte alltid så
bra på att lyfta fram vår specialistkompetens – det behöver
vi bli bättre på!” (Hälsan i centrum, Årgång 52, 2010 Nr 4 ).
Som Kristina Hesslund, Sveriges distriktssköterskeförenings ordförande, nämner ovan att vi behöver hjälp med att
lyfta fram vår specialistkompetens, ber jag därför er politiker att tydliggöra distriktssköterskans roll i primärvården.
Enligt KOK-boken sida 9, ”Vårdenheten ska integrera en hälsofrämjande och förebyggande förhållnings sätt i alla kontakter
och i all vård och behandling samt verka för en god och jämlik
hälsoutveckling hos befolkningen”
I uppdraget ingår: bland annat, Hälsofrämjande och förebyggandeinsatser, samverkan och närområde ansvar- Vårdenheten ska medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom närområdet i samverkan med kommun
och andra aktörer. I uppdraget ingår att delta via närområdes
planering i lokaltfolkhälsoråd i kommun/stadsdelsnämnd eller
i dess arbetsgrupper och att aktivt delta i gemensamma planerade aktiviteter.
den 2 september 2013
Alla patienter ska ha tillgång till distriktssköterska vid den
valda vårdenheten. Patienter med kroniska sjukdomar ska erbjudas råd, stöd, behandling samt utbildning i egenvård, individuellt och/ eller i grupp.”
Min högsta önska är att det står i KRAV-boken att distriktssköterskans arbete ska bedrivas på egna mottagningar där vi
som distriktssköterskor kan erbjuda hjälp med enklare sjukvård till fler patienter. Detta som inte ryms inom ramen för
egenvård.
Många patienter ringer dagligen till vårdcentralen för
att besöka en läkare utan att känna till distriktssköterskans
kompetens, som kan behandla enklare sjukvård som resulterar till att läkarna blir mer tillgängliga. Genom att distriktssköterskorna bedriver egna mottagningar förstärks distriktssköterskornas självständighet i sitt yrke.
Tacksam för ett skriftligt svar!
Farideh Jam
Distriktssköterska
medlem i Distriktssköterskeföreningen
Svar från politikerna kommer att publiceras i nästa nummer
av Hälsan i Centrum.
Till politikerna i Stockholm
Det finns väldiga diskussioner om att vi måste göra det
bättre för våra äldre men samtidigt lägger ni ner omsorgsboenden. Hur hänger det ihop? Vad tycker ni att man ska
säga till den gamla damen som fått nej på ansökan till ett
annat boende för att hon inte har tillräckligt med hemtjänst?
Att vara äldre och ensam är inte tillräckligt. Men vem ska
trösta henne när hemtjänsten inte kommer på 3 timmar eller
på hela natten då hon kan gå på toaletten själv och därför
inte behöver besök mitt i natten? På ett omsorgsboende kan
damen själv gå ur i korridoren, träffa andra och ha även en
social omsorg.
Ni pratar mycket om valfrihet men det verkar inte som
ni vill se baksidan av detta.
Som det är nu tillbringar många distriktssköterskor sin
arbetstid med att resa för att patienter valt en vårdcentral
som ligger långt bort och som dem själva inte känner till att
24
H älsan i C entrum 3 • 13
dom tillhör, eller att hämta ut pengar och sedan stå i kö på
apoteket för att köpa ut vitaminer. Vi får nedprioritera våra
hälsoarbeten. Behöver man verkligen nästan 5 års utbildning
för att dra på ett par strumpor för att patienten inte vill ha
hemtjänst eller för att de inte vill dra på strumpor?
Vore det inte bättre om vi ägnade oss åt det vi är utbildade
för? Inte skulle väl läkarkåren gå med på att deras medlemmar t.ex. ska stå i kassakö? På en vårdcentral skulle det kallas
för utförande av okvalificerade uppgifter som tar tid från
dem riktiga arbetsuppgifterna men det är tydligen inget problem när vi distriktssköterskor måste utföra sådana arbetsuppgifter.
Eva Andersson
Vice ord DSF Stockholm
DEBATT
Jag vill inte vara arg
”Jag vill inte vara arg. Jag vill vara mild och god” så skriver
Anna Spencer, thoraxanestesiolog, i Dagens Medicin (19/613). Hon berättar om hur hon går till jobbet varje dag i hopp
om att göra något bra, något viktigt, göra skillnad men hur
hon alltför ofta återvänder hem med en känsla av trötthet
och besvikelse. Fylld av en inre stress som gnager sönder
hennes glädje och tär på reserverna.
Smaken av besvikelse, förväntningar som inte uppfylls, ett
misshushållande med resurserna. Nedbrytande på så många
plan. Hon fortsätter ”Det kan inte vara hälsosamt att tillbringa större delen av sin vakna tid i en organisation som
man inte kan påverka. Att gå till jobbet med ett litet motstånd varje dag, att ha utbildat sig till ett av världens viktigaste yrken, och inte kunna göra jobbet helhjärtat – för att
organisationen står i vägen”. Hon drömmer om en arbetsplats där folk är glada och utvilade och sysslar med det de
är utbildade för, där alla är stolta över sin insats och har tid
att utveckla sin kompetens – på arbetstid. Där ledningen
är lyhörd och intresserad och gör regelbundna besök i den
verklighet de är satta att fatta beslut om, en plats där ingen
går hem när dagen är slut med en känsla av besvikelse…
Vi är många som kan skriva under på det. Inom primärvården upplever såväl läkare som distriktssköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor många gånger att de är helt slut när
arbetsdagen är över och känner sig pressade till gränsen av
vad de klarar av.
I Distriktsläkaren (nr 3, 2013) citeras en Gunnar Aronsson ”Om man hindras i sina kärnuppgifter för att andra uppgifter tränger sig emellan, så verkar följden bli inte bara irritation och frustration, utan också en djupare påverkan på
yrkesidentitet och självkänsla”. Här skriver man också om
hur personalperspektivet och frågan om bemanning i primärvården tycks ha tappats bort. I vårdvalsdiskussionerna ser
man många gånger en alltför stark tilltro till att marknadskrafterna ska lösa problematiken. Inom vårdvalssystemet
ser man hur vårdpersonalens prioriteringar skjuts åt sidan.
Patienter med lindriga åkommor och starka röster kommer
fram medan kroniskt sjuka och äldre står tillbaka. ”Det strider mot vår moral och det vi är utbildade för och är en stor
källa till inre stress” (Distriktsläkaren nr 3, 2013).
I studien RN4Fcast (www.RN4FCAST.eu) där man tittat
på personaltillfredställelse relaterat till patientsäkerhet skriver en av de deltagande sjuksköterskorna: ”Ett stort problem på min arbetsplats är att man endast räknar ”huvuden”
på personalen, inte kompetens. Att vara ”duktig” prioriteras
och med att vara ”duktig” menas att alltid finna lösningar, att
vara positiv och flexibel och ha möjlighet att byta schema på
mycket kort tid, gärna samma dag”.
Vi har ett önskemål till alla landstingspolitiker att göra
regelbundna besök i verkligheten. I Stockholm fanns för
något år sedan möjlighet att bjuda in politiker för att ”gå en
dag i mina skor”. Vi önskar att det även kunde göras i Uppsala län. Granska utförsäljningen av vårdcentraler, inte bara
ur patientperspektiv och tillgänglighet utan även ur personalperspektiv. Finns kollektivavtal, hur ser arbetsmiljöarbetet
ut, lönesättningen, värdesätts personalen för det de gör? Hur
blev det? Granska även de landstingsdrivna. Se över bemanningen och möjligheten att påverka. Personalens trivsel och
arbetstillfredställelse är starkt kopplat till patientsäkerhet.
Distriktssköterskeföreningen i Uppsala 2013-08-12
Kära regionpolitiker i Skåne
Varför ser ni inte oss som jobbar i vården. Ni tar beslut utan
att ta hänsyn till all den kompetens och det kunskap som
finns ute i verksamheterna. Ni gör stora organisationsförändringar utan ha underlag för om det blir bättre och om
det ger vinst. Det finns ingen långsiktig planering hur vården
skall organiseras.
Lyssna på personal och patienter. Hur skall vi kunna ge
god omvårdnad och behandling till våra patienter om vi
hela tiden skall vara färre medarbetare med mindre resurser. Satsa på utbildning av fler specialistsjuksköterskor. Det
kommer att löna sig i längden. Ta tillvara personalens förbättringsidéer.
Tysta inte ner medarbetarna när vi vill berätta hur vi har det
på våra arbetsplatser. Låt oss få berätta hur vi har det. Svara
på våra frågor utan att vara nedlåtande och hånfulla. Det
finns så mycket kunskap som inte tas tillvara eftersom vi
hela tiden springer för att lösa problemen för stunden. Göm
er inte när det uppstår krissituationer i vården, utan svara på
frågor från personal och media.
Ingrid Lörd
Distriktssköterskeföreningen Skåne
H älsan i C entrum 3 • 13
25
BARN
Krocksäkerhet eftersatt för barn i bil
”...bilar byggs för vuxna och därför har barn inte fått ta del
av den säkerhetsutveckling som skett i samma utsträckning”
Trots välutvecklade säkerhetssystem i moderna
bilar kan mer göras för att skydda framåtvända
barn mellan fyra och tolv år. Det visar en doktorsavhandling som nu presenteras vid Karolinska
Institutet. Säkerhetssystemen ger i många fall ett
bra skydd för de vuxna i framsätet, men barnen
i baksätet är till stor del bortglömda.
Ä
ven om trenden är att färre dör i trafiken så är trafikolyckor fortfarande en stor orsak till att barn dör
och får bestående, allvarliga hälsoproblem på grund
av milda till allvarliga hjärnskador och whiplashskador. Det
här beror enligt avhandlingen som inom kort läggs fram vid
Karolinska Institutet delvis på att bilens säkerhetssystem inte
är utvecklade för barnen.
– Vuxna är bättre skyddade än barnen. Avancerade bälten,
krockkuddar och sidoskydd med mera skyddar i framsätet, men inte i baksätet. Många tror att de åker runt med
en säker bil, men tänker inte på att det inte gäller barnen i
samma utsträckning, säger Katarina Bohman, doktorand vid
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, till vardags forskningsingenjör på Autoliv.
I sitt avhandlingsarbete har hon bland annat undersökt
2619 barn i åldern fyra till tolv år och som suttit framåtvända i bilen och där flera fått huvudskador till följd av trafikolyckor. Barns hjärnskador vid frontala kollisioner sker då
barnet slår i huvudet i stolsryggen framför eller i sidostrukturer, trots att de sitter fast i bälte.
– I en uppföljande körstudie såg vi att en förklaring är
att barnen glider ur sina bälten. Därför måste man utveckla
bilens skyddssystem där barnen förblir fastspända under en
krock. Krocksäkerheten måste utvärderas i dynamiska krockprover, där man även tar hänsyn till hur barn sitter i sina bilbarnstolar. Sittpositionerna hos krockdockorna som används
vid krockprover återspeglar inte barnens vanliga sittpositioner, säger Katarina Bohman.
Bristfällig bilsäkerhet är en bidragande orsak till att barn
skadas vid en krock. Ett problem är att bilbarnstolar testas
separat och inte är en naturlig del av bilens utrustning.
Ett annat stort problem är att av alla de bälteskuddar som
26
H älsan i C entrum 3 • 13
används idag så är 60 procent felanvända och det ökar
också risken för allvarlig skada vid en krock. Men det går
att minska olycksrisken.
– Bland annat kan bälteskuddar utformas annorlunda
för att minimera risken för felanvändning även om barnet
sätter på sig bältet själv. Avhandlingen visar att när bilkudden var inbyggd i bilen minskade felanvändningen till 4 procent jämfört med eftermonterbar bälteskudde, säger Katarina Bohman.
Hennes önskan är att man utvecklar bilens skyddssystem så att även barnen skyddas av bilen i framtiden och att
biltillverkare har större fokus på barnen i baksätet. Och att
man dessutom utvecklar bättre skydd så barnen förbli fastspända under en krock.
– Det här måste bli en prioriterad fråga. I slutet av 1990talet satte regeringen upp ett mål om en nollvision. Människor skulle inte dödas eller skadas för livet i trafiken. En
nollvision borde också rimligen gälla barnen. Tack och lov
är det relativt få barn som dödas, men bilar byggs för vuxna
och därför har barn inte fått ta del av den säkerhetsutveckling som skett i samma utsträckning, säger Katarina Bohman
avslutningsvis.
Forskningen har finansierats av Autoliv och Vinnova. Handledare har varit Maria Krafft, docent vid Umeå universitet
och professor Kristina Alexanderson vid Karolinska Institutet. Disputation sker den 5 juni 2013.
Doktorsavhandling: Car Safety for Children Aged 4-12; real
world evaluations of long-term injury outcome, head injury causation scenarios, misuse, and pre-crash maneuver kinematics,
Katarina Bohman
doktorand
Institutionen för klinisk neurovetenskap,
Karolinska Institutet
[email protected]
DIABETES
Diabetespatienter får blodförtunnande
läkemedel i onödan
P
atienter med typ 2-diabetes behandlas ofta med
blodförtunnande läkemedel för att förebygga hjärtoch kärlsjukdomar. Men diabetespatienter som inte
haft stroke, hjärtinfarkt eller andra hjärtsjukdomar blir inte
hjälpta av blodförtunnande läkemedel. Det visar en studie
av forskare vid Sahlgrenska akademin.
Patienter med typ 2-diabetes löper mer än dubbelt så stor
risk för hjärt- och kärlsjukdom jämfört med de som inte har
diabetes. I förebyggande syfte behandlas därför många diabetespatienter med blodförtunnande läkemedel baserade på
acetylsalicylsyra, till exempel Trombyl.
En studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar nu att acetylsalicylsyra ofta inte har någon effekt
för patienter med typ 2-diabetes.
Inga fördelaktiga effekter
Studien omfattar nästan 20 000 diabetespatienter, och utgår
från det nationella diabetesregistret, där en stor del av alla
diabetespatienter i Sverige är registrerade. Forskarna har
också använt sig av andra nationella register, för information om läkemedelsförskrivningar och sjukhusdiagnoser.
– Vi kunde inte se att det finns några fördelaktiga effekter på risken för hjärt- och kärlsjukdom eller död kopplat
till behandling med acetylsalicylsyra hos patienter med typ
2-diabetes utan etablerad hjärtkärlsjukdom, säger läkaren
Nils Ekström som är en av författarna bakom den vetenskapliga artikeln:
– Acetylsalicylsyra är ett välbeprövat och billigt läkemedel
med få biverkningar, men det ska inte skrivas ut i onödan.
Vi kunde också se en antydan till att de patienter som tog
läkemedlet hade en ökad risk för magsår och blödning, säger
Nils Ekström.
Rekommenderas utomlands
Omkring 300 000 svenskar har typ 2-diabetes. Även om
svenska läkare blivit mer återhållsamma med att skriva ut
acetylsalicylsyra till diabetespatienter utan etablerad hjärtkärlsjukdom är det fortfarande relativt vanligt. I andra
länder, bland annat USA, rekommenderas acetylsalicylsyra
som en del av behandlingen vid diabetes även hos patienter
utan känd hjärtkärlsjukdom.
– Det är väldokumenterat att patienter med typ 2-diabetes som haft en hjärtinfarkt eller annan hjärtkärlsjukdom
får klart minskad risk för återfall om de får acetylsalicylsyra,
så för dem är det inget snack om att de behöver läkemedlet, säger Nils Ekström.
Artikeln Aspirin treatment and risk of first incident cardiovascular diseases in patients with type 2 diabetes: an observational study from the Swedish National Diabetes Register publiceras i BMJ Open.
Nils Ekström
AT-läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin,
Göteborgs universitet
[email protected]
Ny motiverande patientsajt om typ 2-diabetes:
www.minaframsteg.se
För att ge personer med typ 2-diabetes konkreta verktyg för att ta befälet över sin diabetes istället för att bli styrd av sin sjukdom finns nu en ny
motiverande patientsajt; MinaFramsteg, lanserad av Diabetesalliansen.
Resan mot de nya levnadsvanorna inleds med ett självtest som visar
vilken relation man har till sin diabetes och till sin livsstil. Utifrån resultatet får man hjälp att sätta upp tydliga mål och förslag på ett personligt
veckoprogram. Utöver personlig vägledning och möjligheten att följa sina
framsteg vecka för vecka får man en mängd andra verktyg för att hålla
motivationen uppe. Sajten bjuder på inspirationsfilmer, expertintervjuer,
en fördjupningsdel med fakta samt råd och tips från läkare, dietister och
andra med typ 2-diabetes.
H älsan i C entrum 3 • 13
27
RECENSION
Medicinboken, bok med eLabb
N
är jag läste till sjuksköterska på
1980-talet hade vi en bok som
hette ”Invärtesmedicin för sjuksköterskor” som var väldigt bra som uppslagsbok när vi sedan var färdiga. Medicinboken har blivit en ersättare till den
boken. Nu ingår även ett webbaserat
studieverktyg.
Boken vänder sig i första hand till
sjuksköterskestudenter men jag tycker
den är en utmärkt uppslagsbok på mottagningen. Den beskriver invärtessjukdomar som vi alla träffar på i arbetet på
en vårdcentral t.ex. diabetes, hypertoni
och allergi. Den tar också upp infektionssjukdomar och smärta. Boken
innehåller referensvärden för laboratorieprover, ordlista och förkortningar.
Boken är strukturerad och lätt att
hitta i. Kort sagt en bra tegelsten att
bläddra i.
Kristina Hesslund
Medicinboken
Författare: Nils Grefberg (red)
Förlag: Liber, 2013
Sidor: 704
Isbn: 978-91-47-10812-1
Stress
Gen, individ, samhälle
B
oken (som har 49 författare) har
varit en ledande kursbok i ämnet
stress sedan första upplagan 2002. Nu
har upplaga tre kommit – en bok som
jag med stort intresse har tittat på.
Boken belyser hur vi människor
påverkas kroppsligt, psykiskt och socialt av stress, den beskriver också hur
miljö och gener samverkar.
Den tar upp olika teorier och perspektiv på stress, hur hjärnan påverkas, skadliga och skyddande effekter av
stress. Boken beskriver vad som händer
i kroppen och hur man kan motverka
negativa effekter t.ex. genom fysisk
aktivitet.
Boken avslutas med ett stort avsnitt
med rubriken samhälle – folkhälsoperspektiv, traumatisk stress, organisationsförändringar, genusperspektiv,
28
H älsan i C entrum 3 • 13
ekonomistyrning. Den tar upp stress
bland barn och vuxna.
Det är en överskådlig och lättläst bok. Den kan läsas från pärm till
pärm men passar nog mig bäst att läsas
i delar, lite då och då. En bra uppslags-/blädderbok för alla som arbetar
i vården. Stress är ett ämne som berör
oss i kontakten med patienter men
även oss själva som personal.
Kristina Hesslund
Stress – Gen, individ, samhälle
Författare: Bengt Arnetz, Rolf Ekman
red.
Förlag: Liber, 2013
Sidor: 344
Isbn: 978-91-47-10541-0
RECENSION
Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad
S
juksköterskan har ett ansvar att ge
god omvårdnad samt att utveckla
och förbättra sin verksamhet. Att
arbeta med kvalitet och patientsäkerhet är en väsentlig uppgift och till detta
krävs evidensbaserad kunskap samt att
kunna utvärdera de omvårdnadsinsatser som ges.
Svensk Sjuksköterskeförenings arbete med kvalitetsutveckling inom
omvårdnad har nu mynnat ut i en sjätte
upplaga med förslag på kvalitetsindikatorer.
Boken innehåller omarbetade kapi-
tel men också helt nya så som läkemedelshantering för vuxna och barn,
post-operativ smärta, Nationella Kvalitetsregister, smärta hos barn samt
venösa infarter hos barn.
Varje kapitel innehåller en tabell
som presenterar kvalitetsmål, struk-
tur-, process- och resultatmått för respektive område. Innehållet i tabellerna
kan användas för att utveckla och formulera kvalitetsindikatorer.
Tanken är att inspirera sjuksköterskor att använda kvalitetsindikatorer
och den här boken gör det. Det går att
använda sig av tabellerna både i det kliniska arbetet samt i utvecklingsarbete
och ledning/styrning, dessutom stimulerar den till att fortsätta tänka på mätbarhet i det dagliga arbetet.
Leena Granström
Sekreterare DSF
Kvalitetsindikatorer inom
omvårdnad
Författare: Eva Idwall (red)
Förlag: Gothia Fortbildning, 2013
Motiverande samtal och behandling
vid övervikt och fetma
F
ör oss som möter patienter med
övervikt och fetma kommer detta
att bli en mycket användbar bok. En
bok som jag tycker i första hand vänder
sig till oss praktiker i hälso- och sjukvården men den kan även läsas av studenter.
Boken tar upp hur motiverande
samtal och kognitiv beteendeterapi
kan kombineras och användas i samtal
om levnadsvanor med patienter i alla
åldrar. De levnadsvanor boken inriktar
sig på är ohälsosamma matvanor och
otillräcklig fysisk aktivitet. Den är lättläst och strukturerad, innehåller många
praktiska patientfall och exempel.
Boken är uppdelad i tre delar, en generell beskrivning av MI, en KBT-inriktad behandlingsdel för vuxna och en
behandlingsdel för barn och ungdom.
Boken kan läsas från pärm till pärm
men det fungerar också att läsa varje
del separat.
Två av författarna, Liselotte Kuehn
Krylborn och Sofia Trygg Lycke är
båda engagerade i Levnadsvaneprojektet: Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor. Liselotte är dessutom distriktssköterska (och medlem i föreningen).
Kristina Hesslund
Motiverande samtal och
behandling vid övervikt
och fetma
Författare: Barbro Holm Ivarsson (red)
Liselotte Kuehn Krylborn, Sofia Trygg
Lycke
Förlag: Gothia fortbildning , 2013
H älsan i C entrum 3 • 13
29
LOKALFÖRENINGAR
SKÅNE
Distriktssköterskeföreningen i Skåne hälsar välkommen till höstmöte
med föreläsning om
DIETISTENS VARDAG
onsdagen den 23 oktober 2013 kl. 18.00 på Hotell Stensson i Eslöv
En lätt förtäring dukas fram kl 18.00. Därefter, kl. 19.00, följer en föreläsning av leg. dietist Martina Zander från Eslöv. Dietister servar både offentliga och privata hälsovalsenheter, men gränslandet mellan vårdcentral
och hemsjukvård, var går den? Modedieter – bra/dåligt?
Vilka kostrekommendationer kan vi ge våra patienter?
Diskussion om vår profession under middagen
Kvällen beräknas vara slut ca 21.00.
För kvällens måltid får ni liksom tidigare betala, 100 kronor. Betalas vid
ankomsten till mötet.
Icke medlemmar/kollegor är välkomna till ett pris av 150 kr. Inbetalas
till postgiro 632412-3 före höstmötet.
Anmälan är bindande.
Anmälan senast 2013-10-17 till dsk Bodil Jönsson
Fax: 0415-251339
e-post: [email protected]
HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!
Styrelsen
ANMÄLAN
Namn: ____________________________________________________
Arbetsplats: _____________________________ Tfn: ______________
Specialkost: _______________________________________________
30
H älsan i C entrum 3 • 13
MIN VARDAG SOM DISTRIKTSSKÖTERSKA
Distriktssköterskan vardag
Ledigt arbete
Tidningen Hälsan i Centrum är Distriktssköterskeföreningens medlemstidning. Den utkommer med
fyra nummer per år. Artiklar och reportage skrivs av
redaktionskommittén, ordförande och andra medlemmar. Annonser, layout och sammanställning av
material sköter Mediahuset.
Vi söker: Två distriktssköterskor som tycker det
vore roligt att skriva i tidningen Hälsan i centrum.
Finnes: Två distriktssköterskor som önskar hjälp
med att fortsätta göra en bra tidning
Annons
Behörighet: Medlem i Distriktssköterskeföreningen. Intresse av att skriva och kanske även av
fotografering. Svenskakunskaper är en merit.
Erfarenhet av tidningsarbete är bra men inget krav.
Kontakta [email protected]
så får du veta mer
H älsan i C entrum 3 • 13
31
STYRELSEN
DSFs Styrelse 2013
Kristina Hesslund
Annika Wall
Lisbeth Andersson
Kassör
Falköping
070-343 28 38
Vice Ordförande,
Klubbmästare
Stockholm
0739-01 51 79
Ordförande
Göteborg
0702-14 78 99
[email protected]
[email protected]
Leena Granström
[email protected]
Eva Gunnarsson
Birgitta Forsén
Bitr. sekreterare,
Webmaster
Tierp
070-263 45 35
Sekreterare
Piteå
0706-33 14 78
[email protected]
[email protected]
Chatrin Persson
Dilip Lagevik
Ledamot
Järfälla
Klubbmästare
Uppsala
0709-73 23 00
[email protected]
Kristina Rendahl-Laage
Ledamot
Umeå
0702-60 47 45
[email protected]
[email protected]
Ledamot
Säffle
[email protected]
Katarina Persson
Adjungerad Ledamot
Klubbmästare
Östersund
0703-04 34 80
[email protected]
Redaktionskommittén
Utgivningsplan Hälsan i Centrum 2013
Nr
1
2
3
4
32
Materialdag
15 februari
10 maj
4 september
1 november
Utgivningsdag
22 mars
14 juni
11 oktober
6 december
H älsan i C entrum 3 • 13
Farideh Jam, distriktssköterska,
E-post: [email protected]
Mona Jonsson, distriktssköterska
E-post: [email protected]
Redaktionskommittén tar tacksamt emot manus.
Nästa manusstopp: 1 november 2013.