Transcript Resursbesparande avloppsvattenhantering vid små och

Resursbesparande
avloppsvattenhantering vid
små och medelstora
reningsverk
En pilotstudie av en kompakt förbehandlingsprocess med
kemisk fällning av kommunalt avloppsvatten utförd vid
Knislinge reningsverk
12/12/2012
Petter Olsson, Jes la Cour Jansen
Institutionen för Kemiteknik
1
Förord
Under de pilotförsök som utförts under hösten 2012 har många varit delaktiga och alla förtjänar ett
stort tack för deras bidrag till projektet. Några som förtjänar ett extra omnämnande är Bo Nyström,
driftansvarig vid Knislinge reningsverk, som skött provtagningen och sett till att anläggningen har
fungerat som den ska under försökstiden. Även Jonna Hiltunen, Per-Erik Emilsson och Urban Persson
förtjänar ett tack då de haft hand om provtagning och tillsyn då Bosse varit ledig. Sen förtjänar även
Bengt Hansson från Envisys som varit den som drivit projektet och sett till att allt har fungerat på ett
utmärkt sätt under hela pilotförsöket gällande både planering, möten och drift. Ett stort tack också till
Michael Cimbritz, Lars-Gunnar Alm, Tonny Persson och Janne Väänänen från Hydrotech AB som
varit med och sett till att lösa de driftproblem som uppstått med pilotanläggningen under
pilotförsöken. Tack också till Gertrud Persson för hennes hjälp på LTH:s lab. Även Anders Pålsson
från Kemira förtjänar ett omnämnande för hans insatser när det gäller kemikalier och doseringar av
dessa. Andra inom projektgruppen som varit inblandade och naturligtvis också förtjänar ett tack för
deras insatser är: Mats Helander och Lars Gunnarsson från ConPura AB, Stig Lövgren
(Vattenprocess), Marinette Hagman (NSVA), Patrik Windh (ATH-design) samt Bjarne Segersteen
som är VA-chef för Östra Göinges kommun och också initiativtagare och ytterst ansvarig för
projektet. Finansieringen av projektet har skett med medel från Euroslam och projektets deltagare.
Sammanfattning
Reningsverket i Knislinge som sköts av Östra Göinge kommun är i stort behov av renovering och
nybyggnationer då det är i mycket slitet skick. Då en eventuell nybyggnation enligt gammal praxis
skulle bli mycket dyr, beslutades det istället att kolla upp andra möjliga lösningar. En möjlig del av en
sådan lösning var den pilotanläggning som under våren testats vid Södra Sandby reningsverk med
förhållandevis gott resultat. Denna pilotanläggning är framtagen i ett samarbetsprojekt mellan
ConPura AB, Hydrotech AB, Kemira AB, NSVA, VASYD och LTH och har som huvudfunktion att
fungera som ett förbehandlingssteg. Pilotanläggningen är uppbyggd av ConPuras
förbehandlingsanläggning ConPact B som förutom rensavskiljning även innehåller ett luftat sandfång
och fettavskiljning. Denna anläggning har dessutom kompletterats med en fällningsprocess där ett
metallsalt tillsätts till det inkommande vattnet som därefter får verka under transporten genom
ConPact-anläggningen. Efter ConPact-anläggningen leds vattnet in i en flockningstank med en
omrörningsmekanism där en katjonpolymer tillsätts för ökad storlek och styrka hos de bildade
flockarna. Flockavskiljningen skedde till sist med hjälp av ett trumfilter från Hydrotech. Den stora
fördelen med denna typ av anläggningen är att den kan byggas som moduler och därmed lätt kan
utökas vid behov. Dessutom är investeringskostnaden avsevärt mindre jämfört med kostnaden att
bygga ett konventionellt reningsverk.
Pilotförsöken inleddes i september och följde det försöksprogram som presenteras i tabellen nedan. De
olika driftfallen valdes ut för att kunna utvärdera pilotanläggningens funktion i så stor utsträckning
som möjligt under kontinuerlig drift. Målet med de fyra första försöksveckorna var att uppnå en SSavskiljning på 90 % vid direktfällningsdoserna och 70 % vid förfällningsdoserna. Försök gjordes med
både polyaluminiumkloriden PAX XL-100 och järnkloriden PIX 111 med jämförbara doser. Veckan
med låg polymerdosering genomfördes dels för att utvärdera polymerens inverkan på
fällningsprocessen, men också för att få en indikation på hur stor SS-avskiljning som kunde
åstadkommas genom sedimentation vid en lägre kemikaliedosering. För jämförelse utfördes även
försök där ingen kemikalietillsats skedde. Innan försöken avslutades gjordes även ett
direktfällningsförsök med PAX:en där avloppsvattenflödet genom pilotanläggningen fördubblades.
Försöksvecka
Direktfällning, PAX XL-100
Förfällning, PAX XL-100
Direktfällning, PIX 111
Förfällning, PIX 111
Förfällning, Låg polymerdos
Utan kemikalier
Direktfällning, PAX XL-100
Direktfällning, PAX XL-100
Metalldos (mg Me+/l)
10,9 mg Al3+/l
6 mg Al3+/l
20 mg Fe/l
12 mg Fe/l
12 mg Fe/l
10,9 mg Al3+/l
10,9 mg Al3+/l
Polymerdos (mg TS/l)
4,2
3
4,2
3
1,5
4,2
4,2
Flöde pilot (m3/h)
10
10
10
10
10
10
10
20
Provtagningen som utfördes var tidsproportionerlig där en mindre mängd prov samlades in varje 15
minuters-period på både inkommande och utgående vatten. Proverna analyserades därefter för
bestämning av halterna av SS, P-tot, PO4-P, COD-tot, löst COD, BOD7-tot, löst BOD7, N-tot och NH4N. Under varje försöksvecka togs också stickprover på slammet från trumfiltret för analys av TS och
VS-halt. Då detta slam var förhållandevis tunt utfördes också några enkla avvattningsförsök med en
avvattningsduk för att utvärdera möjligheten till slamförtjockning för att erhålla ett slam lämpligt för
biogasproduktion.
Resultaten från analyserna visar att de flesta av de mätta föroreningshalterna är flödesberoende, det
vill säga ju högre flöde genom verket, desto lägre var de inkommande föroreningshalterna. Detta beror
på infiltration in i avloppsystemen i samband med nederbörd. Detta betyder också att resultaten för de
olika försöksveckorna till viss del påverkats då kemikaliedoseringen per förorening varierat då
doseringarna endast varit kopplade till flödet genom pilotanläggningen.
I tabellen nedan visas resultatet från analyserna av inkommande och utgående SS-halter. Den
inkommande SS-halten under de första tre försöksveckorna var förhållandevis hög i jämförelse med de
sista fem försöksveckorna där SS-halten låg relativt stabilt runt 200 mg/l. Utgående halter hamnade
runt 30 mg/l vid direktfällningsdoserna samt vid förfällningsdosen med PIX:en. Den lägsta uppnådda
SS-halten låg på 6 mg/l för försöksvecka 8 då också inkommande halten var den lägsta.
Suspreduktionen för både direktfällningsdoserna och förfällningsdoserna uppnådde de mål som var
uppsatta. Det innebär att reduktionen för direktfällningsdoserna låg runt 90 % medan
förfällningsdoserna gav en något högre reduktion än de 70 % som var målet. Försöksveckan med låg
PIX-dosering gav ett oväntat gott resultat med strax över 80 % reduktion. Detta beror dock till viss del
på den låga inkommande halten under denna försöksvecka. Försöksveckan då inga kemikalier tillsattes
indikerar att en reduktion på upp emot 60 % kan uppnås.
300
Hög PAX
Låg PAX
250
Hög PIX
SS (mg/l)
200
Låg PIX
Låg poly
150
Utan kem
100
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
50
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
De inkommande totalfosforhalterna som kan ses i figuren nedan uppvisar ungefär samma mönster som
de inkommande SS-halterna där de högsta halterna uppmättes under de tre första försöksveckorna då
halterna låg mellan 5-6 mg/l. Under de sista fem försöksveckorna var fosforhalten relativt stabil runt 4
mg/l, bortsett från en något högre halt under försöksvecka 6 då inga kemikalier tillsattes. De utgående
halterna av totalfosfor hamnade på 0,91 mg/l för direktfällningsdosen med PAX:en vilket innebar en
reduktion på 85 %. Direktfällningsdosen med PIX:en gav 0,6 mg/l med en reduktion på knappa 90 %.
Förfällningsdosen med PAX:en gav en utgående halt på 2,3 mg/l, vilket ger en reduktion på endast 55
%. Förfällningsdosen med PIX:en gav en utgående halt på 0,67 mg/l och därmed en reduktion på strax
över 80 %. Utan kemikalier var reduktionen endast 20 % med en utgående halt på 3,8 mg/l vilket visar
att fällningsprocessen ger upphov till större delen av fosforreduktionen. De två sista försöksveckorna
med hög PAX-dosering gav väldigt bra resultat med reduktioner på mellan 90-95 % vilket innebar
utgående halter på 0,33 respektive 0,15 mg/l vilket klarar eller näst intill klarar verkets totalfosforgräns
på 0,3 mg/l.
10
Hög PAX
Låg PAX
P-tot (mg/l)
8
Hög PIX
Låg PIX
6
Låg poly
Utan kem
4
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
2
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Om målet med fosforreduktionen är att erhålla maximal avskiljning bör PIX:en användas då resultatet
indikerar att den är betydligt mer effektiv redan vid förfällningsdoserna. PIX:en är framförallt väldigt
effektiv för fällning av PO4-P, vilken i samtliga tre fall där PIX användes, avskiljdes till >90 %. Om
istället fosforhalten önskas styras till ett visst värde är PAX:en mer lämplig då den inte fäller fosfor
lika hårt vid lägre doseringar.
Direktfällningsdoserna uppvisade också reduktioner av både totalt COD och BOD7 på ungefär 80 %
medan reduktionen för förfällningsdoserna låg runt 70 %. De lösta fraktionerna av COD och BOD7
reducerades med mellan 30 och 45 % vid både direktfällningsdoserna och vid förfällningsdosen med
PIX. Vid förfällningsdosen med PAX skedde en ökning av löst BOD7, medan den lösta COD:n
avskiljdes med strax över 30 %. Totalkvävet avskiljdes med upp till 25 % vid direktfällningsdoserna,
medan förfällningsdosen med PIX gav en avskiljning strax över 10 %. Analys gjordes även av NH4-N
där en viss ökning av halten skedde i samtliga fall.
Slamanalyserna som gjorts visar att det utgående slammet från trumfiltret är väldigt tunt med TShalter runt 0,3 %. Dessutom är VS-halten förhållandevis låg då den i samtliga fall då kemikalier
tillsattes låg mellan 60-70 %. PIX-doserna stod för de något lägre VS-halterna till följd av att volymen
tillsatt metallsalt blir högre för att uppnå motsvarande PAX-dos. De tre avvattningsförsök som
utfördes ledde till en hyfsad förtjockning där en TS-halt på runt 5,5 % blev resultatet. Även VS-halten
ökade något och hamnade på 75-80 % efter avvattningen.
Innehållsförteckning
1.
Bakgrund ......................................................................................................................................... 1
2.
Mål .................................................................................................................................................. 1
3.
Knislinge reningsverk...................................................................................................................... 2
4.
Pilotanläggningen ............................................................................................................................ 3
5.
4.1
Pumpen och flödesstyrningen.................................................................................................. 3
4.2
ConPact anläggningen och dess funktion ................................................................................ 4
4.3
Cipaxtanken och kemikaliedoseringen .................................................................................... 6
4.4
Trumfiltret ............................................................................................................................... 9
Provtagning ................................................................................................................................... 10
5.1
Provtagningspunkter och utrustning ...................................................................................... 10
5.2
Provhantering ........................................................................................................................ 10
5.3
Slamprover ............................................................................................................................ 11
5.4
Analysmetoder....................................................................................................................... 11
5.5
Felkällor................................................................................................................................. 12
6.
Försöksupplägg ............................................................................................................................. 13
7.
Resultat och diskussion ................................................................................................................. 14
8.
7.1
Avloppsvattenflöden ............................................................................................................. 14
7.2
Avskiljning av föroreningar .................................................................................................. 16
7.3
Slam ....................................................................................................................................... 27
Slutsatser ....................................................................................................................................... 30
Bilaga 1: Veckorapporter för pilotförsöken .......................................................................................... 31
Bilaga 2: Resultat från analyserna ......................................................................................................... 55
1. Bakgrund
Östra Göinge kommun planerar en ombyggnad av Knislinge reningsverk för att kunna behandla mer
avloppsvatten och samtidigt förbättra resursnyttjandet. Kommunen har cirka 15 000 invånare och en
tydlig målsättning att utnyttja och tillvarata lokala resurser så långt det är möjligt. Av den anledningen
prioriteras i den pågående processutvecklingen möjligheter till effektivare drift genom
energibesparande åtgärder, utnyttjande av befintliga bassängvolymer, mindre ytbehov, ökad
biogasproduktion, minskade utsläpp till recipienten Helge å, möjlighet till avsättning av hygieniserat
slam samt en utbyggnad till så låg kostnad som möjligt.
På grund av detta fördes under våren och sommaren samtal mellan ConPura AB, Hydrotech AB,
Kemira Kemwater, VA-teknik vid LTH och NSVA (Nordvästra Skånes Vatten AB) angående
möjligheten att utföra försök i en resursbesparande anläggning som under våren 2012 testats på Södra
Sandby reningsverk. Försöken i Knislinge skulle bygga vidare på dessa försök och i förlängningen
skulle detta kunna utmynna i en större verksamhet som bör omfatta extern finansiering, till exempel
från Svenskt Vatten utveckling. Knislingeförsöken är i så fall ett första steg i en större
utvecklingssatsning.
Östra Göinge kommun deltar även i ett Interregprojekt för Södra Östersjöprogrammet, kallat
Euroslam. I projektet deltar svenska, polska och litauiska kommuner och det projektet leds av
Sustainable Business Hub i Malmö på uppdrag av Region Skåne. Syftet med Euroslam är att utveckla
system för biogasproduktion, biogasutnyttjande och slamanvändning vid små och medelstora
kommuner. De nu planerade Knislingeförsöken samverkar på ett tydligt sätt med Euroslam då den
producerade slammängden blir en lämplig råvara för en optimerad biogasproduktion.
Under hösten 2012 utfördes därför pilotförsök i Knislinge som en vidareutveckling av den
pilotanläggning som tidigare använts under försöken i Södra Sandby. Ytterliggare en anledning för
dessa försök var att ta fram ett underlag inför planerade utvecklingsprojekt. Pilotförsöken skedde
också som en del i Euroslamprojektet som Östra Göinge kommun deltar i.
2. Mål
Målet med försöken är att genom en kompakt förbehandlingsprocess fälla och filtrera bort partiklar i
avloppsvattnet. Största möjliga slamavskiljning skall eftersträvas. Resultatet av försöken utvärderas
genom följande parametrar.
•
•
•
Suspavskiljning vid olika processbetingelser (flöden, kem doser etc.)
Slammets lämplighet som biogasråvara
Innehåll i behandlat vatten för vidare biologisk rening
1
3. Knislinge reningsverk
Dimensionering och reningseffektivitet
Reningsverket i Knislinge är dimensionerat för 6000 PE och belastades under 2011 med 3135 PE
baserat på att varje PE motsvarar 70 g BOD7/dygn. Medelflödet genom verket låg under hösten på
ungefär 1000 m3/dygn. I Tabell 1 finns inkommande och utgående mängder av de viktigaste
föroreningarna, tillsammans med den reduktion som skedde av dess under verksamhetsåret 2011.
Tabell 1: Inkommande och utgående föroreningshalter samt reduktion av desamma (Miljörapport 2011)
Inkommande mängd (ton)
Utgående mängd (ton)
Reduktion (%)
BOD7
80
6,7
91,6
COD
227
31,4
86,2
N-tot
31
25,3
18,4
P-tot
2,4
0,16
93,3
I Tabell 2 finns årsmedelvärden för de utgående halterna av BOD7, P-tot och N-tot. Knislinge
reningsverk har för tillfället krav på sig att uppnå ett årsmedelvärde för BOD7 under 10 mg/l samt en
utgående total fosforhalt under 0,3 mg/l medan restriktioner för kväverutsläpp saknas (Miljörapport,
2011).
Tabell 2: Beräknade årsmedelvärden för 2011, samt tillåtna gräns och riktvärden för tre föroreningsfraktioner.
Parameter
BOD 7 (mg/l)
P-tot (mg/l)
N-tot (mg/l)
Årsmedelvärde
6,6
0,16
25,3
Gränsvärde (medel/år)
10
Riktvärde (medel/år)
0,3
Behandling av avloppsvatten och slam
Det inkommande avloppsvattnet behandlas inledningsvis genom att passera ett trappstegsgaller med
renspress innan det förs vidare till ett luftat sandfång. Det avskilda renset och sanden samlas upp i
containrar och transporteras till Vankira avfallsanläggning för deponi. Efter sandfånget följer en
aktivslamanläggning med biologisk fosforrening. Den biologiska reningen efterföljs av en
flockningsbassäng där järnklorid tillsätts innan en slutsedimenteringsprocess vidtar. Vid behov finns
även möjlighet att desinficera vattnet med hypoklorit innan det släpps ut i recipienten Helge å
(Miljörapport, 2011).
Slammet från det biologiska steget förtjockas. Även slam från Sibbhults reningsverk tas emot i
Knislinge där det avvattnas med hjälp av polymertillsats i en silbandspress. Det avvattnade slammet
transporteras därefter till Broby reningsverk (Miljörapport, 2011).
2
4. Pilotanläggningen
Pilotanläggningen som användes under pilotförsöken i Knislinge kan ses i Figur 1. Anläggningen
består av ConPura ABs kompakta förbehandlingsanläggning ConPact B som efterföljs av en cipaxtank
med omrörningsmekanism samt ett trumfilter från Hydrotech AB för flockavskiljning.
Figur 1: Pilotanläggningen som använts under pilotstudien vid Knislinge reningsverk. Inkommande vatten kommer
in i ConPact-anläggningen i dess vänstra ände. Foto: Petter Olsson.
4.1
Pumpen och flödesstyrningen
Transporten av inkommande vatten till pilotanläggningen har skett med den skärande pump som finns
i den högra bilden i Figur 2. Styrningen av pumpkapaciteten har skett med den frekvensomvandlare
som kan ses i den vänstra bilden i Figur 2. Börvärdet på vattenflödet som ställs in i
frekvensomvandlaren har också kunnat kontrolleras med flödesmätaren som kan ses i den mittersta
bilden i Figur 2.
Figur 2: Den vänstra bilden visar frekvensomvandlaren som användes för att styra pumpen som kan ses i bilden
längst till höger. Bilden i mitten visar flödesmätaren som mätt det faktiska flödet in till pilotanläggningen. Foto:
Petter Olsson.
3
4.2
ConPact anläggningen och dess funktion
ConPact-anläggningen ConPact B är en kompakt enhet utvecklad av ConPura AB för
förbehandling av avloppsvatten. Anläggningen är konstruerad så att den ska vara lätt att
installera och ta i drift. Dessutom är såväl investerings- som driftskostnaderna relativt låga i
förhållande till dess reningskapacitet. Den anläggning som använts under utvärderingen och
som visas i Figur 3 innehåller rensgodsbehandling i form av en skruvsil, sandavskiljning i ett
luftat sandfång samt fettavskiljning med en kedjedriven fettskrapa. Denna anläggning är
dimensionerad för att klara ett inkommande vattenflöde på 30 l/s.
Figur 3: ConPact-anläggningen under vårförsöken i Södra Sandby. Foto: Petter Olsson.
Rensgodsbehandling
Det obehandlade avloppsvattnet leds in i ConPact-enhetens inloppstank som kan ses i Figur 4
med hjälp av en extern pump. Därefter följer första reningssteget som består av en skruvsil av
perforerad plåt med hål av diametern 5 mm som ses i den högra bilden i Figur 4. Silen fångar
upp det grövre renset som sedan avvattnas och kompakteras under transporten ut ur
anläggningen, vilket sker med en transportskruv till ett lämpligt kärl, som under försöken var
en plastsäck placerad i en soptunna. För att silen inte ska blockeras av rensmassan finns
borstar fästa på den roterande transportskruvens sidor vilka rengör silen då skruven roterar.
4
Figur 4: I den vänstra bilden ses ConPact-anläggningens inloppstank medan bilden till höger visar hur själva
skruvsilen ser ut. Foto: Petter Olsson.
Transportskruven styrs av en nivågivare placerad i inloppstanken. Detta innebär att då
vattennivån i inloppstanken når nivågivaren, startar transportskruven att rotera och silen
rengörs varpå vattennivån i inloppstanken sänks. Rotationstiden för skruven kan
programmeras efter behov, men var under försöksperioden inställd att rotera under 4 sekunder
varje gång vattnet i inloppstanken nådde nivågivaren. På var sida om skruvsilen finns också
rensgaller med hålrum om 122x24 mm. Dessa är placerade ovanför den vattennivå där
nivågivaren startar skruven. Huvudfunktionen för dessa galler är att ta bort det allra grövsta
renset i de fall då skruven inte hinner med att rensa silen tillräckligt snabbt. Det finns även
möjlighet för vattnet att brädda om inflödet skulle bli för högt.
Luftat sandfång
Efter silen följer en större tank designad för sandavskiljning vilken delvis kan ses i Figur 5.
För att avskilja sanden och andra tyngre partiklar finns ett luftningssystem där luften erhålls
från en blåsmaskin installerad på enhetens ram. Tillflödet av luft styrs med ett skruvreglage,
varpå flödet mäts med en rotameter. Därefter fördelas luften mellan tre olika zoner där
luftflödet för varje zon styrs med kulventiler, en ventil för varje luftningszon. Luftningen
bidrar till att sandpartiklar och annat oorganiskt material i högre grad avskiljs från det lättare
organiska materialet. Vidare bidrar den till en ökad fettavskiljning genom flotation. När
sanden och andra tyngre partiklar sedimenterat och hamnat på tankens u-formade botten
transporteras den tillbaks till tankens början med en transportskruv. I tankens början finns
ytterligare en transportskruv, denna är dock vinklad uppåt för att kunna transportera sanden ut
ur enheten. Sandtransporten ut ur enheten sker mycket sakta vilket innebär att sanden hinner
avvattnas innan den når uppsamlingscontainern. Sandskruvarnas transporttider programmeras
av användaren och var under försökstiden inställda på att rotera under en tvåminutersperiod
varje timme. Enheten är konstruerad för att vid dimensionerat flöde reducera 85-90% av
sandpartiklarna med en diameter större än 0,16 mm. Vid maxflöde minskas
reningseffektiviteten till 85 % av sand med större diameter än 0,20 mm.
5
Figur 5: Del av sandfånget i ConPact-anläggningen. Längst ner i tankens högra sida kan en av
luftningsanordningarna ses. I bildens övre del ses tankens utlopp. Foto: Petter Olsson.
Fettavskiljning
På grund av att sandfånget är bestyckat med en luftningsanordning, erhålls även en effektiv
fettavskiljning. Fettpartiklarna har i regel en lägre densitet än det omgivande vattnet vilket gör
att de rör sig mot vattenytan. Själva fettavskiljningen sker sedan med en kedjedriven
fettskrapa som rör sig mellan tankens utsida och en mellanvägg på motsatt sida av den del av
tanken där luftningen sker. Denna fettskrapa börjar röra sig varje gång då vattennivån i
inloppstanken når nivågivaren, därefter går den under en förprogrammerad tidsperiod innan
den stannar, under försöksperioden var denna tid satt till 10 sekunder. Fettpartiklarna samlas
med fettskrapans hjälp upp i en fettkammare. I denna fettkammare finns ytterligare en
nivågivare som är kopplad till en fettpump. Detta innebär att när nivån i fettkammaren når
nivågivaren startar fettpumpen, varpå fettet transporteras till rensskruven och vidare ut ur
enheten tillsammans med renset. Fettpumpen var under försökstiden inställd på en pumptid på
7 sekunder vid varje tillfälle som fettnivån nådde nivågivaren.
4.3
Cipaxtanken och kemikaliedoseringen
Cipaxtanken
Under försöken som utfördes i Södra Sandby under maj 2012 samt inledningsvis under
försöken i Knislinge skedde hela flockningsprocessen inuti ConPact-anläggningen. På grund
av att vattenflödet i Knislinge var betydligt lägre än flödet under försöken i Södra Sandby
erhölls en betydligt sämre kemikalieinblandning vilket fick till följd att flockningsprocessen
fungerade dåligt. En lösning där en del av luftflödet i sandfånget styrdes om till
polymerdoseringsröret löste dock inblandningsproblemet tillfälligt. Dock uppstod problem
med att ett slamlager byggdes upp inuti ConPact-anläggningen som efter en kort tids körning
försämrade flockningsprocessen avsevärt. På grund av detta kompletterades pilotanläggningen
med en cipaxtank med omrörningsanordning som kan ses i Figur 6. Denna lösning kom att
fungera väl under hela pilotförsöket.
6
Figur 6: Till vänster ses cipaxtanken placering mellan ConPact-anläggningen och trumfiltret. Bilden till höger visar
omrörningsanordningen i cipaxtanken. Foto: Petter Olsson.
Kemikalier och dosering av dessa
Då polyaluminiumkloriden PAX XL-100 fungerade utmärkt som koagulant under vårförsöken i Södra
Sandby valdes denna till de inledande försöken i Knislinge. För att dessutom få en jämförelse med
ytterligare ett metallsalt så utfördes även försök då PAX:en ersattes med järnkloriden PIX 111 som
liksom PAX:en förvarades i en IBC-behållare med en volym på 800 liter som kan ses i Figur 7. Både
Pixeln och PAX:en tillverkas av Kemira Kemwater. Doseringen av PIX:en respektive PAX:en skedde
med hjälp av en pump från Grundfos som även den finns på bild i Figur 7. Doseringen av metallsaltet
ställdes in i ml/h och pumpens kapacitet var 7,5 l/h.
Figur 7: Den vänstra bilden visar IBC-behållaren som PAX:en förvarades i under försöken. Även PIX:en förvarades
på samma sätt. Den högra bilden visar doseringspumpen som användes för PAX:en och PIX:en. Foto: Petter Olsson.
Den polymer som användes som flockningsmedel under försöken är tillverkad av Kemira Kemwater
och har produktnamnet Superfloc C1594. Detta är en flytande katjonisk emulsion med en
laddningsgrad på 20 %. Förvaringen av denna polymer skedde i ett 200 litersfat som kan ses i Figur 8.
Polymeren löstes med vatten till en koncentration på 0,1 % i en behållare i Polymor-pumpen som även
den finns på bild i Figur 8. Doseringen ställdes in i rpm där de olika varvtalens motsvarande dosering
fanns angivna i en tabell framtagen av Anders Pålsson från Kemira. Flockningsmedlets uppgift är att
7
binda ihop de mikroflockar som bildas med hjälp av koagulanten. Dessutom bidrar det till att öka
flockstyrkan vilket är viktigt då flockarna skall avskiljas med hjälp av ett trumfilter.
Figur 8: Den flytande polymeren förvarades i koncentrerad form i det blåa fatet som syns i den vänstra bilden. Den
koncentrerade polymeren späddes ut med vatten i en liten omblandningstank i Polymore-pumpen som syns i högra
bilden. Det var också den pumpen som användes för dosering av polymerlösningen. Foto: Petter Olsson.
Kemikaliedoseringarna skedde i två olika punkter. Koagulanten, det vill säga metallsaltet doserades in
i slangen med det inkommande vattnet några meter innan inloppet till ConPact-enheten. Själva
doseringspunkten kan ses i den vänstra bilden i Figur 9. Koagulanten fick därefter blandas in och bilda
mikroflockar under uppehållstiden i ConPact-anläggningen. Strax efter ConPact-anläggningens utlopp
doserades polymeren, det vill säga flockningsmedlet som binder ihop de bildade mikroflockarna till
större flockar. Doseringspunkten kan ses i den högra bilden i Figur 9 och sker alltså i det korta röret
mellan ConPact-anläggningen och flockningstanken. För att förbättra flockningsprocessen sker
inblandningen av polymeren under omrörning i flockningstanken vilket kunde ses i Figur 6.
Figur 9: I bilden till vänster visas doseringspunkten för PAX/PIX som sker några meter innan ConPactanläggningens inlopp. Den högra bilden visar doseringspunkten för polymeren som sker direkt efter ConPactanläggningens utlopp precis innan vattnet når flockningstanken. Foto: Petter Olsson.
8
4.4
Trumfiltret
Det sista steget i pilotanläggningen var ett trumfilter från Hydrotech AB. Filtrets uppgift var att
avskilja de flockar som bildats genom flockningsprocessen, och dess placering var därför efter
flockningstanken. Filtret är tillverkat i polyester, vilket är ett material som är både lätt, starkt och har
en god resistens gentemot kemikalier. Den trumsil som användes i försöken och som visas i Figur 10
hade en total filterarea på 1,8 m2, där porstorleken var 100 µm.
Det flockade vattnet från den övre vattenmassan i flockningstanken förs in i filtertrummans mitt.
Därefter silas vattnet så att flockarna fastnar på filtret i insidan av trumman. Allteftersom filtret sätts
igen av slammet som de inkommande flockarna bildar, kommer vattnet inne i trumman att stiga tills
det når en nivågivare placerad på lämplig höjd, i detta försök var denna nivå satt till ca: 200 mm över
filtrets botten. Då vattnet inne i filtertrumman når denna givare startar filtrets sköljningssystem
samtidigt som trumman börjar snurra. Sköljvattnet pumpas från det behandlade vattnet i botten på
behållaren utanför filtertrumman och ger upphov till ett spoltryck som under försöken låg runt 7 bar.
Sköljsystemet spolar då rent de igensatta porerna från slam som då hamnar i en
slamuppsamlingsbehållare på trummans insida som kan ses i den högra bilden i Figur 10. Slammet och
det behandlade vattnet förs ut i två separata utloppsrör.
Figur 10: Den vänstra bilden visar utsidan av trumfiltret samt spolningssystemet. Bilden till höger visar insidan av
filtertrumman där slamuppsamlingsbehållaren kan ses i trummans högerkant. Foto: Petter Olsson.
9
5. Provtagning
5.1
Provtagningspunkter och utrustning
Inkommande prov har tagits med reningsverkets automatiska provtagare där det insamlade provet
sugits upp från verkets pumpsump till en 10 liters plastbehållare placerad i kyl. De uttagna proverna
har varit tidsproportionerliga. Utgående prover har även dessa tagits med en tidsproportionerlig
automatisk provtagare som kan ses i den vänstra bilden i Figur 11. Dessa utgående prov har tagits
genom att vatten sugits upp från metallbehållaren i den högra bilden i Figur 11 och sedan förts till en
10 liters plastbehållare som har kylts med hjälp av kylklampar. Utgående prov har tagits var 15 minut
med en volym på 25 ml vid varje tillfälle.
Figur 11: Bilden till vänster visar den automatiska provtagaren med förvaringskärlet längst ned i bild. Den högra
bilden visar utloppsröret för det behandlade vattnet samt behållaren varifrån de utgående proverna tagits. Proverna
pumpas upp genom slangen som också syns i den högra bilden. Foto: Petter Olsson
5.2
Provhantering
Majoriteten av de insamlade proverna har varit dygnsprover som tagits ut varje dag och sedan frysts
ned. Prover som har tagits ut för helger har i regel tagits för perioden fredag eftermiddag till måndag
morgon och har i de allra flesta fallen inte förvarats frysta. Anledningen till detta har varit att proverna
för varje vecka har hämtats för analys på måndagarna, vilket betytt att helgproverna tagits med direkt
till labbet på LTH för analys. För de frysta proverna har filtrering skett innan nedfrysningen för de
prover där de lösta fraktionerna analyserats. Samma sak har gällt för SS-analysen där redan uppvägda
filter levererats till reningsverkets personal som utfört filtreringen innan filtrena frysts ned ett och ett i
petriskålar. De prover som tagits ut för analys av BOD7 har hanterats något annorlunda då ingen
filtrering skett för de lösta fraktionerna innan nedfrysning. Insamlingen av dessa prover har skett
genom att det från varje dygnsprov samlats in 1 liter vatten som direkt frysts ned i en 5 liters
plastdunk, därefter har samma plastdunk fyllts på med en liter för varje provtagningstillfälle.
10
5.3
Slamprover
Vid varje tillfälle som prover hämtades för analys togs även slamprover för analys av torrsubstanshalt
(TS-halt) och Glödförlust (GF). Samtliga slamprover togs som stickprover genom att slam från en
spolningsomgång hos trumfiltret samlades in i en 10 liters plastbehållare och sedan fördes över i
mindre kärl för transport till labbet för analys. I samband med de sista provtagningstillfällena gjordes
även ett par avvattningsförsök med hjälp av en avvattningsduk vilket kan ses i Figur 12. Detta skedde
genom att utgående slam hälldes på duken och sedan samlades upp i plastburkar för analys av TS och
GF. Några analyser genomfördes också på det vatten som passerat duken under avvattningsprocessen.
Figur 12: Här utför Bengt Hansson avvattningsförsök av slammet genom att hälla slammet på en avvattningsduk.
Foto: Petter Olsson.
5.4
Analysmetoder
Analysmetod för suspenderat material
SS-analyserna har skett enligt följande metod:
•
•
•
•
Filtrering av 50 ml inkommande respektive 100 ml utgående prov med vägda filter.
Torkning i ugn vid 105°C i minst 60 minuter.
Förvaring i desiccator under minst 30 min.
Vägning av filter med torkat material.
Analysmetod för COD
Analys av totalt COD har skett med Dr. Langes testkyvetter med beteckningen LCK114 (mätgräns
150-1000 mg/l) respektive LCK314 (mätgräns 15-150 mg/l). Analyser av totalt COD har gjorts på
ofiltrerat vatten medan den lösta fraktionen analyserats på vatten filtrerat med Munktellfilter betecknat
”grad 1002”.
Analysmetod för BOD7
Analyser av BOD7 har utförts vid Hässleholms reningsverk.
11
Analysmetod för fosfor
Analys av totalfosfor har skett med Dr. Langes testkyvetter med beteckningen LCK348 (mätgräns 0,55 mg/l) respektive LCK349 (mätgräns 0,05-1,5 mg/l). Analyser av totalfosfor har gjorts på ofiltrerat
vatten medan PO4-P analyserats på vatten filtrerat med Munktellfilter betecknat ”grad 2”.
Analysmetod för kväve
De kvävefraktioner som analyserats har varit totalt kväve respektive ammoniumkväve. Kväveanalyser
har endast gjorts på de prover som inte varit frysta, det vill säga framförallt helgproverna. Analys av
totalkväve har gjorts med Dr. Langes testkyvetter med beteckningen LCK 138 (mätgräns 1-16 mg/l)
respektive LCK 238 (mätgräns 5-40 mg/l). Proverna för analys av ammoniumhalt filtrerades med
Munktellfilter betecknat ”grad 1002” och analyserades sedan med Dr. Langes testkyvett LCK 303
(mätgräns 2-47 mg/l).
Analysmetod gällande torrsubstans och glödförlust för slamproverna
Torrsubstanshalten hos de uttagna slamproverna analyserades genom att torka en uppvägd mängd om
ca: 50 g slam, som vägts upp i en förvägd aluminiumform, i ugn vid 105 °C i minst 24 timmar.
Därefter placerades det torkade provet i desiccator under minst 60 minuter innan det åter vägdes. Det
torkade provet sattes därefter in i en ugn för förbränning vid 575 °C under två timmar för analys av
glödförlust. Efter förbränningen fick provet stå i desiccator under 60 minuter innan det åter vägdes.
5.5
•
•
•
•
•
•
•
Felkällor
Under försöksperioden har det skett en tillväxt av slam i framförallt trumfiltret och
utloppsröret. Detta slam har därefter med ojämna mellanrum spolats loss och följt med det
utgående vattnet, vilket därför i en del fall kan ha lett till förhöjda utgående föroreningshalter.
Inför den sista försöksveckan rengjordes trumfiltret, vilket förbättrade filtrets kapacitet, men
framförallt spolades det tillväxta slammet bort. Resultatet skulle därför kunnat ha påverkats i
positiv bemärkelse.
En liten variation har förekommit i flödet genom pilotanläggningen vilket betyder att
kemikaliedoseringen per förorening också påverkats.
Kemikaliedoseringarna har inte kunnat kontrolleras fullständigt utan den givna dosen bygger
på de inställningar som ställts in för respektive pump.
De inkommande föroreningshalterna har varierat under försöken varför en direkt jämförelse
försöksveckorna emellan skall göras med försiktighet.
Proverna för BOD7-fraktionerna kan inte direkt jämföras med de övriga resultaten då
helgproverna i dessa fall endast stått för en femtedel av veckoprovet. De andra föroreningarna
har helgprovet istället vägts in som tre försöksdagar i medelresultaten.
En viss skillnad finns också i behandlingen av helgproverna då dessa i de flesta fallen inte
varit frysta, utan tagits med direkt från reningsverket i samband med upphämtningen av de
frysta veckoproverna. Några suspanalyser har dock gjorts på både fruset och icke frusna
prover vilka inte uppvisat någon större skillnad gentemot varandra.
12
6. Försöksupplägg
Pilotförsöken har omfattat 8 försöksveckor med olika kemikaliedoseringar. I Tabell 3 finns samtliga
start och slutdatum för de olika försöksveckorna samt datum för uttaget helgprov presenterade. Tabell
4 visar vidare en sammanställning av de olika försöksveckorna med kemikaliedoseringar och
vattenflödet genom pilotanläggningen. Doseringsmängden av PIX 111 är vald så att både för- och
direktfällningsdosen ska vara jämförbara med doseringen av PAX XL-100 som har en högre
laddningstäthet. Under samtliga försök var lufttillförseln inställd på 250 l/min doserat i de två första
luftmunstyckena i ConPact-anläggningens sandfång.
Tabell 3: Datum för de olika försöksveckorna samt uttagsdatum för helgprover.
Försöksvecka
1. Direktfällning, PAX XL-100
2. Förfällning, PAX XL-100
3. Direktfällning, PIX 111
4. Förfällning, PIX 111
5. Förfällning, Låg polymerdos
6. Utan kemikalier
7. Direktfällning, PAX XL-100
8. Direktfällning, PAX XL-100
Startdatum
14/9
25/9
3/10
9/10
16/10
23/10
30/10
7/11
Slutdatum
24/9
2/10
8/10
15/10
22/10
29/10
1/11
8/11
Helgprov
17/9 samt 24/9
1/10
8/10
15/10
22/10
29/10
-
Tabell 4: Sammanställning över försöksupplägget för de olika försöksveckorna.
Försöksvecka
Direktfällning, PAX XL-100
Förfällning, PAX XL-100
Direktfällning, PIX 111
Förfällning, PIX 111
Förfällning, Låg polymerdos
Utan kemikalier
Direktfällning, PAX XL-100
Direktfällning, PAX XL-100
Metalldos (mg Me+/l)
10,9 mg Al3+/l
6 mg Al3+/l
20 mg Fe/l
12 mg Fe/l
12 mg Fe/l
10,9 mg Al3+/l
10,9 mg Al3+/l
Polymerdos (mg TS/l)
4,2
3
4,2
3
1,5
4,2
4,2
Flöde pilot (m3/h)
10
10
10
10
10
10
10
20
Kemikaliedoseringarna vid de fyra första försöksveckorna var valda för att uppnå en SS-avskiljning på
ungefär 70 % vid förfällningsdoserna och 90 % för direktfällningsdoserna. Under försöksveckan med
låg polymerdos utfördes även några SS-analyser på det flockade vattnet i flockningstanken som fått
sedimentera under 10 minuter. Detta för att undersöka sedimentationspotentialen hos utgående vatten
vid låg kemikalietillsats.
13
7. Resultat och diskussion
7.1
Avloppsvattenflöden
Flöde genom Knislinge reningsverk
I Figur 13 visas det genomsnittliga avloppsvattenflödet genom Knislinge reningsverk under de olika
försöksveckorna som pilotstudien omfattat. Under de två inledande försöksveckorna med hög
respektive låg PAX-dosering genomfördes, var flödet förhållandevis lågt. Anledningen till detta var att
i princip ingen nederbörd föll under denna period. Detta betyder också att grundflödet genom verket
ligger runt 30 m3/h då ingen infiltration till följd av nederbörd skett. Under resterande försöksveckor
har nederbörden varit högre vilket i sin tur har lett till en ökad infiltration in i avloppssystemet och
därmed högre flöden genom verket. Det allra högsta medelflödet genom verket inträffade under de
dagar som omfattar försöksvecka 8, då medelflödet låg på 44 m3/h till följd av intensiva regn.
50
Hög PAX
Låg PAX
Flöde verk (m3/h)
40
Hög PIX
Låg PIX
30
Låg polymer
Utan kemikalier
20
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 13: Avloppsvattenflödet genom Knislinge reningsverk under de olika försöksveckorna. Samtliga punkter
representerar medelflödet genom verket under var och en av försöksveckorna.
Flödets påverkan på föroreningshalterna
Den infiltration av vatten in i avloppssystemet som sker i samband med nederbörd leder till utspädning
av avloppsvattnet. Detta betyder också att den inkommande föroreningshalten blir lägre vilket kan ses
i Figur 14 där SS-halten för olika flöden presenteras. I figuren kan en tydlig trend skönjas där SShalten sjunker med ökat flöde genom verket. Denna flödesvariation har givetvis påverkat resultaten för
avskiljningen av de olika föroreningarna då kemikaliedoseringen inte varit återkopplad till de
inkommande halterna. Detta innebär att det under försöksveckor med högt avloppsvattenflöde har
skett en högre kemikaliedosering per förorening jämfört med de försöksveckor där flödet varit lägre.
Detta betyder också att reningseffektiviteten under de försöksveckor där flödet genom verket varit
högt, troligen varit bättre än om samma kemikalietillsats skett vid normalt grundflöde. I Figur 13 ses
att de högsta flödena erhölls under de två försöksveckorna benämnda hög respektive låg PIX samt den
sista försöksveckan med hög PAX-dos vid ett högre flöde genom piloten. Det betyder att de erhållna
resultaten för dessa försöksveckor troligen blivit bättre än de hade varit om samtliga analyser gjorts
vid grundflödesförutsättningar.
14
Inkommande SS-halt (mg/l)
400
300
200
100
0
0
10
20
30
Flöde verk
40
50
60
(m3/h)
Figur 14: Inkommande SS-halt vid olika flöden genom Knislinge reningsverk.
I Figur 15 visas hur halterna av P-tot och PO4-P beror på avloppsvattenflödet genom Knislinge
reningsverk. För den totala fosforhalten kan en liknande trend som hos SS-halten ses, det vill säga ju
högre flöde desto lägre halt av totalfosfor. Däremot finns ingen tydlig trend som stöder att samma sak
gäller för halten av fosfatfosfor vars flödesberoende också finns att beskåda i Figur 15.
10
P (mg/l)
8
6
P-tot
4
PO4-P
2
0
0
10
20
30
40
50
Flöde verk (m3/h)
Figur 15: Halter av P-tot och PO4-P vid olika avloppsvattenflöden genom Knislinge reningsverk.
Avloppsvattenflöde genom pilotanläggningen
Flödet in till pilotanläggningen kontrollerades med en separat pump och kunde därför hållas i princip
konstant, även om vissa mindre fluktuationer uppstod under pilotförsöken. I Figur 16 visas
medelflödena genom pilotanläggningen under de olika försöksveckorna. Under de första sju
försöksveckorna var flödet inställt på 10 m3/h vilket också erhållits i samtliga fall utom för
försöksvecka 6 då inga kemikalier användes, då medelflödet låg på 11 m3/h. Under försöksvecka 8 var
flödet inställt till 20 m3/h medan flödesmätaren gav ett medelflöde på 20,6 m3/h.
15
25
Hög PAX
Låg PAX
Flöde pilot (m3/h)
20
Hög PIX
Låg PIX
15
Låg polymer
Utan kemikalier
10
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
5
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 16: Avloppsvattenflödet in till pilotanläggningen under de olika försöksveckorna. Samtliga punkter
representerar medelflödet för var och en av de olika försöksveckorna.
7.2
Avskiljning av föroreningar
SS (mg/l)
Suspenderade ämnen
Resultaten från analysen av inkommande SS-halter till pilotanläggningen respektive utgående SShalter från trumfiltret presenteras i Figur 17. Under försöksvecka 1, då en hög PAX-dosering skedde
var den inkommande SS-halten förhållandevis hög. Detta beror troligtvis på det relativt låga
vattenflödet genom verket under denna försöksvecka. Även de inkommande SS-halterna vid den lägre
PAX-dosen samt den höga PIX-dosen var förhållandevis höga medan SS-halterna för de sista fem
försöksveckorna varit förhållandevis stabila runt 200 mg SS/l.
400
Hög PAX
350
Låg PAX
300
Hög PIX
250
Låg PIX
Låg poly
200
Utan kem
150
Hög PAX
100
Hög PAX/Flöde
50
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 17: Inkommande och utgående SS-halter. De svarta figurerna visar inkommande SS-halter till
pilotanläggningen medan de grå figurerna visar utgående SS-halter från trumfiltret.
De utgående SS-halterna uppvisar ett någorlunda förväntat mönster där höga kemikaliedoseringar gett
lägre utgående halter i jämförelse med de försöksveckor där lägre eller ingen kemikaliedosering skett.
16
Den utgående SS-halt som uppnåddes under försöksvecka 1 ligger markant högre än de utgående
halter som uppnåddes under de sista två försöksveckorna då kemikaliedoseringen var densamma.
Anledningen till detta bör vara den markanta skillnad i inkommande SS-halt som finns mellan dessa
försöksveckor. Sett till utgående SS-halt så gav den låga PIX-doseringen väldigt bra resultat som dock
till viss del kan förklaras med en jämförelsevis låg inkommande SS-halt i förhållande till de tre första
försöksveckorna. Under försöksvecka 5 då en låg PIX-dosering kombinerades med en låg
polymerdosering, erhölls en mycket hög utgående SS-halt. Detta beror troligen på en försämrad
flockbildning till följd av en alltför låg polymertillsats. Detta har då lett till att flockarna blivit både
små och svaga och därför gått sönder under kontakten med filterduken. Detta i sin tur gör att de
krossade flockarna kan passera genom filterduken och följa med det utgående vattnet där en
återflockningsprocess bidrar till en hög utgående susphalt. Även avskiljningen av SS uttryckt i procent
som visas i Figur 18 visar ungefär samma resultat som för de utgående halterna. En viss skillnad finns
dock för försöksvecka 1 där resultatet ligger närmare de resultat som erhölls under de sista två
försöksveckorna med samma kemikaliedosering, men då den inkommande SS-halten var lägre.
När det gäller avskiljningsgraden så var målen satta till att det vid direktfällningsdoser med PAX
respektive PIX skulle uppnås en avskiljning av SS på 90 %. Denna avskiljning har i princip uppnåtts
under samtliga 4 försöksveckor med hög kemikaliedosering där avskiljningen legat inom intervallet
88-97%. Den högsta siffran erhölls då flödet genom piloten var satt till 20 m3/h. Att resultatet blev så
pass bra för denna försöksvecka kan delvis bero på att kemikalieinblandningen blev bättre med det
högre flödet, men den troligaste orsaken till detta fantastiska resultat är ändå det höga flödet genom
verket och därmed den låga inkommande föroreningshalten. Målet med förfällningsdoserna som
utfördes under försöksvecka 2 och 4 var att uppnå en SS-avskiljning på 70 %. Detta mål uppfylldes
med god marginal då avskiljningen hamnade på 76 % för PAX:en och 83 % för PIX:en. Avskiljningen
utan kemikalier som hamnade på 59 % var något högre än de 50 % som förväntats.
100
Hög PAX
Låg PAX
SS, avskiljt (%)
80
Hög PIX
Låg PIX
60
Låg polymer
Utan kemikalier
40
Hög PAX
20
Hög PAX/Flöde
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 18: Avskiljningsprocent av SS för de olika försöksveckorna.
7.2.1 Totalfosfor och fosfatfosfor
De inkommande totalfosfor-halterna som presenteras i Figur 19 uppvisar ungefär samma mönster som
de inkommande SS-halterna. Det vill säga höga flöden genom verket har gett upphov till lägre halter
av inkommande P-tot under de fem sista försöksveckorna, om än något högre under försöksveckan då
inga kemikalier användes. De utgående halterna av totalfosfor har till stor del följt det förväntade
mönstret där en hög kemikaliedosering lett till lägre utgående halter av P-tot. Det mest
anmärkningsvärda resultatet här är den låga utgående halten vid låg PIX-dosering. Detta beror troligen
17
på att PIX:en är effektivare på att fälla bort fosfatfosforn som därmed lättare kan avskiljas med
flockarna och därmed också reducerar utgående halt av P-tot.
10
Hög PAX
Låg PAX
P-tot (mg/l)
8
Hög PIX
Låg PIX
6
Låg poly
Utan kem
4
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
2
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 19: Inkommande och utgående totalfosfor-halter. De svarta figurerna visar inkommande P-tot-halter till
pilotanläggningen medan de grå figurerna visar utgående P-tot-halter från trumfiltret.
Även avskiljningen av totalfosfor uttryckt i procent som visas i Figur 20 visar samma uppträdande
som för den utgående fosforhalten. Det vill säga att som förväntat ger de höga kemikalie-doseringarna
en bättre totalfosfor-avskiljning jämfört lägre doseringar. Det faktum att den låga PIX-dosen ger
nästan samma resultat som för den höga PIX-dosen tyder på att det troligen är svårare att styra
fosforavskiljningen med PIX om man jämför med PAX. Detta betyder att om en viss halt fosfor
eftersträvas i det utgående vattnet till efterföljande reningssteg så är PAX:en ett bättre alternativ.
Under 2011 hade Knislinge reningsverk tillstånd att släppa ut högst 0,3 mg P/l som ett årsmedelvärde.
Under försöksperioden var det endast de två avslutande försöksveckorna som uppvisade utgående
totalfosforhalter som klarade (0,15 mg/l) eller åtminstone näst intill klarade (0,33 mg/l) denna gräns.
Den första försöksveckan med samma kemikaliedosering gav dock ett avsevärt sämre resultat (0,91
mg/l). Med detta som grund kan det konstateras att pilotanläggningen måste kompletteras med
ytterligare reningssteg för att gränsvärdet för totalfosfor inte skall överskridas.
100
Hög PAX
Låg PAX
P-tot, avskiljt (%)
80
Hög PIX
Låg PIX
60
Låg polymer
Utan kemikalier
40
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
20
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 20: Avskiljningsprocent av totalfosfor för de olika försöksveckorna.
18
I Figur 21 finns inkommande och utgående PO4-P-halter presenterade. De inkommande halterna
uppvisar inte samma tydliga mönster som SS och P-tot gjorde. Den inkommande PO4-P-halten verkar
inte alls vara beroende av det inkommande flödet på samma sätt. En jämförelse med de inkommande
totalfosforhalterna i Figur 19 visar att fosforfraktionerna tenderar att variera väldigt mycket mellan de
olika försöksveckorna. Till exempel erhölls den högsta inkommande totalfosforhalten under
försöksvecka 1, medan PO4-P-halten för samma vecka var bland de lägsta. Vilka orsaker som ligger
bakom detta beteende är dock svårare att hitta.
10
Hög PAX
Låg PAX
PO4-P (mg/l)
8
Hög PIX
Låg PIX
6
Låg polymer
Utan kemikalier
4
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
2
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 21: Inkommande och utgående PO4-P -halter. De svarta figurerna visar inkommande PO4-P -halter till
pilotanläggningen medan de grå figurerna visar utgående PO4-P -halter från trumfiltret.
De utgående PO4-P-halterna uppvisar ett mer förväntat mönster där det mest oväntade resultatet finns
under försöksvecka 6 då inga kemikalier användes. I detta fall har en högre PO4-P-halt uppmätts i det
utgående vattnet jämfört med inkommande. Detta skulle kunna förklaras med att det skett en
slamuppbyggnad inom pilotanläggningen och utgående vattenledningsrör, vilket kan ha lett till
fosforsläpp under försöken. Slamtillväxt kunde under försöken konstateras i den del av
trumfilterbehållaren där det filtrerade vattnet hamnar, samt i utloppsröret från filtret. Under
försöksveckorna 3-5 då PIX användes som fällningsmedel kunde större delen av fosfatfosforn
avskiljas även vid låg dosering av polymer och PIX. Avskiljningen av PO4-P låg i dessa fall på 91-97
% vilket kan ses i Figur 22. Under försöksvecka 2, då en låg PAX-dos användes erhölls en
förhållandevis dålig avskiljning av PO4-P. Detta betyder att om en viss andel av PO4-P behövs i
efterkommande reningssteg, är kemikalievalet av än större betydelse än i fallet för totalfosforn. Detta
då PIX:en är väldigt effektiv även vid lägre doser i motsats till PAX:en.
19
100
Hög PAX
Låg PAX
PO4-P, avskiljt (%)
80
Hög PIX
Låg PIX
60
Låg polymer
Utan kemikalier
40
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
20
-30 %
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 22: Avskiljningsprocent av PO4-P för de olika försöksveckorna.
Totalt och löst COD
Figur 23 visar inkommande och utgående halter av totalt COD. De inkommande halterna visar ett mer
eller mindre identiskt mönster som för SS och P-tot, det vill säga höga halter vid låga flöden och låga
halter vid höga flöden.
600
Hög PAX
Låg PAX
500
COD-tot (mg/l)
Hög PIX
400
Låg PIX
Låg polymer
300
Utan kemikalier
200
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
100
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 23: Inkommande och utgående COD-tot -halter. De svarta figurerna visar inkommande COD-tot -halter till
pilotanläggningen medan de grå figurerna visar utgående COD-tot-halter från trumfiltret.
De utgående halterna av totalt COD följer ungefär samma mönster som de utgående SS-halterna. Även
i detta fall avviker resultatet för den låga PIX-doseringen då den åstadkommer en förhållandevis låg
utgående COD-halt på 79 mg/l, vilket också är samma resultat som uppnåddes med den högre PIXdoseringen. Totala utgående COD-halter mellan 80-100 mg/l verkar kunna uppnås utan några större
problem vid direktfällningsdoserna. Om istället avskiljnings-procenten som presenteras i Figur 24
studeras, ses att de högre kemikaliedoseringarna ger en avskiljning på runt 80 %. Den låga PIX-dosen
ger en avskiljning på 75 % i jämförelse med den låga PAX-dosen som bara gav 60 % reduktion. Den
låga polymerdosen gav precis som för SS en dålig avskiljning på strax över 40 %, vilket ligger nära
20
den reduktion som uppnåddes utan kemikalier. Resultaten tyder på att PIX:en var något bättre på att
fälla bort total-COD jämfört med PAX:en.
100
Hög PAX
Låg PAX
COD-tot, avskiljt (%)
80
Hög PIX
Låg PIX
60
Låg polymer
Utan kemikalier
40
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
20
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 24: Avskiljningsprocent av COD-tot för de olika försöksveckorna.
Även halten av inkommande löst COD verkar vara flödesberoende på samma sätt som den totala
COD-halten då den följer ungefär samma mönster, vilket kan ses i Figur 25. Precis som i fallet för
PO4-P var den utgående halten av löst COD högre än den inkommande i fallet då inga kemikalier
tillsattes. Även i detta fall bör anledningen till detta vara att löst COD frigörs från slamuppbyggnader
inom pilotanläggningen och utloppsröret. Näst intill all utgående COD föreligger i löst form i de fall
där kemikaliedoseringen varit hög vilket ses genom jämförelse av den totala utgående COD-halten i
Figur 23 och den lösta COD-halten i Figur 25. Andelen av COD:n som förelåg i löst form under
försöksveckan med låg polymertillsats var dock endast 50 %, att jämföras med försöksveckan då inga
kemikalier användes där andelen löst COD var 60 %. Hos den inkommande COD:n förelåg strax över
en tredjedel i löst form, vilket visar att den största delen av avskiljningen av den totala COD:n sker
genom avskiljning av partikulärt COD.
600
Hög PAX
Låg PAX
500
Löst COD (mg/l)
Hög PIX
400
Låg PIX
Låg polymer
300
Utan kemikalier
200
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
100
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 25: Inkommande och utgående halter av löst COD. De svarta figurerna visar inkommande halter av löst COD
till pilotanläggningen medan de grå figurerna visar utgående halter av löst COD från trumfiltret.
21
Avskiljningen av löst COD uttryckt i procent presenteras i Figur 26. Dessa resultat tyder på att PIX:en
är något effektivare än PAX:en som fällningsmedel av denna fraktion. Den låga PIX-doseringen gav
till exempel upphov till en reduktion av den lösta COD:n på 40 %, vilket är något högre än vad som
uppnåtts under någon av de tre försöksveckorna med hög PAX-dosering. En faktor som verkar ha stor
inverkan på avskiljningen av löst COD är polymerdoseringen då resultatet för försöksvecka 5 endast
gav en reduktion på knappt 15 %, det vill säga avsevärt lägre än den för den låga PIX-doseringen där
just polymerdosen är den stora skillnaden de två försöksveckorna emellan.
100
Hög PAX
Löst COD, avskiljt (%)
Låg PAX
80
Hög PIX
Låg PIX
60
Låg polymer
Utan kemikalier
40
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
20
-7 %
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 26: Avskiljningsprocent av löst COD för de olika försöksveckorna.
Totalt och löst BOD7
I Figur 27 finns resultaten från mätningarna av den totala BOD7-halten. Den inkommande halten av
BOD7 uppvisar till viss del samma flödesberoende trend som till exempel den inkommande CODhalten. En viktig skillnad finns dock i fallet för försöksvecka 4 med låg PIX-dosering där den
inkommande halten var något högre än den kunde förväntas vara. Vad detta beror på är svårt att säga,
men det finns en viktig skillnad i insamlingsförfarandet av proverna som kan ha påverkat. Detta är att
helgprovet har stått för en femtedel av veckoprovet för BOD7-analysen, medan helgproverna för de
andra föroreningarna beräknats som tre dagar med samma värde. Detta betyder att BOD7-resultaten
inte kan förväntas vara direkt jämförbara med de andra resultaten.
22
200
Låg PAX
Hög PIX
BOD7 -tot (mg/l)
160
Låg PIX
Låg polymer
120
Utan kemikalier
Hög PAX
80
Hög PAX/Flöde
40
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 27: Inkommande och utgående halter av totalt BOD7. De svarta figurerna visar inkommande halter av totalt
BOD7till pilotanläggningen medan de grå figurerna visar utgående halter av totalt BOD7 från trumfiltret.
De utgående halterna av BOD7 varierade mellan 14-71 mg/l, det vill säga att samtliga värden låg över
et vid Knislinge reningsverk tillåtna gränsvärdet på 10 mg/l. Resultaten visar att det sannolikt går att
uppnå en utgående halt av BOD7 på ca: 40-50 mg/l vid direktfällning med PIX eller PAX. Men för att
uppnå gränsvärdet krävs ytterligare reningssteg. Reduktionen av BOD7 hamnade runt 80 % för
direktfällningsdoserna och förfällningsdosen med PIX medan den endast låg strax över 60 % med låg
PAX-dos vilket kan ses i Figur 28. Utan kemikalier och vid låg polymerdosering uppnåddes en
reduktion om knappt 50 %.
100
Låg PAX
Hög PIX
BOD7-tot, avskiljt (%)
80
Låg PIX
Låg polymer
60
Utan kemikalier
Hög PAX
40
Hög PAX/Flöde
20
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 28: Avskiljningsprocent av totalt BOD7 för de olika försöksveckorna.
I Figur 29 presenteras inkommande och utgående halter av löst BOD7. De inkommande halterna av
löst BOD7 följer i stort samma mönster som halterna för totalt BOD7. Detta innebär också att andelen
löst BOD7 av den totala halten BOD7 ligger inom ett begränsat intervall mellan 17-26 %. När det gäller
23
flödesberoende så erhålls ungefär samma resultat som för den totala halten BOD7, det vill säga att
halten åtminstone till viss del tenderar att vara beroende av flödet med lägre halt er vid högt flöde.
200
Låg PAX
Hög PIX
Löst BOD7 (mg/l)
160
Låg PIX
Låg polymer
120
Utan kemikalier
Hög PAX
80
Hög PAX/Flöde
40
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 29: Inkommande och utgående halter av löst BOD7. De svarta figurerna visar inkommande halter av löst BOD7
till pilotanläggningen medan de grå figurerna visar utgående halter av löst BOD 7 från trumfiltret.
De utgående halterna av löst BOD7 var vid två tillfällen högre än de inkommande. I fallet för
försöksvecka 2 med låg PAX-dosering är resultatet högst oväntat då avskiljningen av löst COD var
förhållandevis god vid samma tillfälle. Skillnaden i provtagningsmetodik borde inte ha gett så stor
skillnad mellan löst COD och BOD7. I det andra fallet där inga kemikalier tillsattes är resultatet mer
förväntat då även de andra lösta föroreningarna uppträtt på samma sätt. Precis som förklarats tidigare
bör detta bero på slamuppbyggnad inom pilotanläggningen och distributionsrören, varifrån löst
material följer med det utgående vattnet. Reduktionen av löst BOD7 kan ses i Figur 30 och visar att en
avskiljning mellan 30-40 % kan förväntas med direktfällningsdoserna och den låga PIX-dosen.
100
Låg PAX
Löst BOD7, avskiljt (%)
Hög PIX
80
Låg PIX
Låg polymer
60
Utan kemikalier
Hög PAX
40
Hög PAX/Flöde
20
-5 %
-4 %
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 30: Avskiljningsprocent av löst BOD7 för de olika försöksveckorna.
Total och Ammonium-kväve
De kväveprover som tagits under försöksveckorna har representerats av helgproverna under de första
sex försöksveckorna, medan de sista två varit endygnsprover tagna på torsdagar. Detta betyder att de
24
endast ger en mindre indikation på vad som händer med kvävet inom pilotanläggningen. Resultatet
från mätningarna av inkommande och utgående totalkväve-halt visas i Figur 31. Den inkommande Ntot-halten har vid samtliga försökstillfällen legat förhållandevis stabil runt 40 mg/l. Även totalkvävet
visar en tendens till att vara flödesberoende, med högre halter vid låga flöden även om variationen som
sagt varit begränsad.
50
Hög PAX
Hög PIX
N-tot (mg/l)
40
Låg PIX
Låg polymer
30
Utan kemikalier
Hög PAX
20
Hög PAX/Flöde
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 31: Inkommande och utgående halter av total-kväve. De svarta figurerna visar inkommande halter av
totalkväve till pilotanläggningen medan de grå figurerna visar utgående halter av totalkväve från trumfiltret.
När det gäller de utgående halterna så verkar 30-35 mg/l vara realistiskt att nå. Reduktionen av N-tot
som ses i Figur 31 uppvisar inte heller några stora skillnader mellan de olika doserna, utan hamnar
mellan 10-20 % förutom vid doseringen av låg polymer då ingen avskiljning skedde.
100
Hög PAX
Låg PAX
N-tot, avskiljt (%)
80
Hög PIX
Låg PIX
60
Låg polymer
Utan kemikalier
40
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
20
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 32: Avskiljningsprocent av totalkväve för de olika försöksveckorna.
I Figur 33 visas resultaten från mätningarna av NH4-N som skett vid samma tillfällen som för
totalkvävet. Det vill säga att proverna representerar helgvärden för alla försöksveckor utom 2, 7 och 8,
vilka är dygnsprover tagna på torsdagar. Ingen större variation av inkommande NH4-N-halter förekom,
25
utan samtliga låg mellan 20-26 mg/l.
50
Hög PAX
Låg PAX
NH4-N (mg/l)
40
Hög PIX
Låg PIX
30
Låg polymer
Utan kemikalier
20
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
10
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 33: Inkommande och utgående halter av NH4-N. De svarta figurerna visar inkommande halter av NH4-N till
pilotanläggningen medan de grå figurerna visar utgående halter av NH4-N från trumfiltret.
När det gäller utgående NH4-N-halter så var de i samtliga fall högre än de inkommande halterna.
Någon särskild trend finns inte heller att se. Inte heller genom att studera reduktionen under de olika
försöksveckorna som finns att se i Figur 34 kan något mönster hittas. Med avseende på detta så verkar
inte fällningskemikalierna ha någon större effekt på ammoniumkvävet.
0
Hög PAX
Låg PAX
NH4-N, avskiljt (%)
-10
Hög PIX
Låg PIX
-20
Låg polymer
Utan kemikalier
-30
Hög PAX
Hög PAX/Flöde
-40
-50
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 34: Avskiljningsprocent av NH4-N för de olika försöksveckorna.
Då Knislinge reningsverk saknar krav på kväverening har ingen större fokus lagts på kväveanalyser.
Men de resultat som ändå erhållits visar tydligt att ett eventuellt kvävekrav skulle medföra att
ytterligare kompletteringar av reningsprocessen krävs för att förbättra kvävereduktionen.
26
7.3
Slam
I Figur 35 finns resultaten från TS-analysen av det från trumfiltret utgående slammet. Under de första
sex försöksveckorna var slammen förhållandevis tunna med TS-halter i närheten av 0,3 %. Även de
två sista försöksveckorna gav ett relativt tunt slam även om TS-halterna på 0,4-0,5 % låg något över
de tidigare försöksveckorna. Slammet som erhålls vid de högre kemikaliedoseringarna ger något
tjockare slam än för de lägre doseringarna, bortsett från veckan med låg PIX-dosering som gav ett
liknande slam.
0,5%
Hög PAX
Låg PAX
TS-halt (%)
0,4%
Hög PIX
Låg PIX
0,3%
Låg poly
Utan kem
0,2%
Hög PAX
0,1%
Hög PAX/Flöde
0,0%
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 35: Resultat från analysen av torrsubstanshalten hos det avskilda slammet från trumfiltret.
Slamproverna förbrändes även i en ugn för glödförlustanalys (VS-analys). Resultaten från dessa
analyser återfinns i Figur 36. Som förväntat erhålls den högsta VS-halten på 74 % under
försöksveckan då inga kemikalier tillsattes. Anledningen till detta är att den organiska halten hos
slammet sjunker något när fällningskemikalierna tillsätts, alltså blir den organiska halten högre utan
kemikalier och därför erhålls en högre VS-halt.
100%
Hög PAX
Låg PAX
Glödförlust (%)
80%
Hög PIX
Låg PIX
60%
Låg poly
Utan kem
40%
Hög PAX
20%
Hög PAX/Flöde
0%
1
2
3
4
5
6
7
8
Försöksvecka
Figur 36: Resultat från analys av glödförlust hos det avskilda slammet från trumfiltret.
27
VS-halten för de försöksveckor då PAX använts har varit något högre än för veckorna med PIXdosering. Den troligaste orsaken till detta är att volymen tillsatt PIX varit nästan dubbelt så hög som
för PAX:en för att kemikalierna skulle kunna jämföras med samma laddningstäthet. Detta innebär att
det helt enkelt tillsatts mer icke-organiskt material som inte förbränns under de försöksveckor då PIX
använts. Trots detta har VS-halten varit förhållandevis stabil mellan 60-70 % under samtliga
försöksveckor då kemikalier tillsatts.
Då det utgående slammet från pilotanläggningen varit väldigt tunt, betyder detta att någon form av
förtjockningsprocess krävs innan det eventuellt kan användas för biogasproduktion. Av denna
anledning utfördes det under de två sista försöksveckorna tre avvattningsförsök där det utgående
slammet hälldes på en avvattningsduk. Resultatet från detta avvattningsexperiment finns i Figur 37
och visar att TS-halten kan höjas från 0,4-0,5 % till 5-6 % med denna förhållandevis enkla teknologi.
6%
5%
TS-halt (%)
4%
3%
TS, utgående slam
TS, avvattnat slam
2%
1%
0%
1
2
3
Försökstillfälle
Figur 37: Torrsubstans-halten hos det utgående slammet från trumfiltret före och efter att det avvattnats med en
avvattningsduk. Första försökstillfället skedde den 1/11 vid hög PAX-dos, de övriga två försökstillfällena inträffade
båda den 8/11 då hög PAX-dos kombinerades med högt flöde.
Det gjordes även VS-analyser på slamproverna från avvattningsförsöken som presenteras i Figur 38.
Resultatet visar att VS-halten ökade från ungefär 65-70 % upp till 75-80 %. Denna ökning av VShalten skulle delvis kunna bero på att en del av de kvarvarande fällningskemikalierna följde med
rejektvattnet genom avvattningsduken. Vid första försökstillfället den 1/11 gjordes även en TS och
VS-analys på rejektvattnet från avvattningsduken där TS-halten var 0,17 % och VS-halten 51 %. Den
låga VS-halten visar ytterligare att en förhållandevis stor andel av det icke-organiska materialet följer
med rejektvattnet och därmed höjer den organiska halten i det avvattnade slammet vars kvalitet
förbättras när det gäller potentialen för biogasproduktion.
28
100%
Glödförlust (%)
80%
60%
GF, utgående slam
40%
GF, avvattnat slam
20%
0%
1
2
3
Försökstillfälle
Figur 38: Glödförlust (VS-halt) hos det utgående slammet från trumfiltret före och efter att det avvattnats med en
avvattningsduk. Första försökstillfället skedde den 1/11 vid hög PAX-dos, de övriga två försökstillfällena inträffade
båda den 8/11 då hög PAX-dos kombinerades med högt flöde.
29
8. Slutsatser
•
•
•
•
•
•
•
•
De flesta uppmätta föroreningarna hos det inkommande avloppsvattnet vid Knislinge
reningsverk visar ett flödesberoende där halterna sjunker med ökat flöde.
Direktfällningsdoserna med både PAX och PIX kan förväntas leda till en SS-reduktion på runt
90 %. De testade förfällningsdoserna ledde till SS-reduktioner i intervallet 75-80 % som kan
jämföras med 60 % SS-reduktion som uppnåddes i pilotanläggningen utan kemikalier.
Reduktionen av totalfosfor ligger runt 90 % med direktfällningsdoserna. Förfällning med PIX
gav en reduktion på 80 % medan PAX:en endast ledde till 55 % reduktion. Även PO4-P
avskiljdes till 90-95 % vid direktfällning samt vid förfällning med PIX, medan
förfällningsdosen med PAX endast gav en reduktion på 25 %.
De utgående halterna av fosforfraktionerna är lättast att styra med PAX:en medan PIX:en är
betydligt effektivare redan vid låga doser och därför är lämplig om maximal fosforreduktion
önskas.
Både COD och BOD7 kan avskiljas med runt 80 % vid direktfällningsdosering av både PIX
och PAX. I båda fallen föreligger större delen av de utgående halterna av både COD och
BOD7 i löst form.
Kväveavskiljningen är dålig och runt 20 % reduktion är vad som kan förväntas åstadkommas
vid direktfällning.
För att klara de krav Knislinge reningsverk har på BOD7 och totalfosfor krävs att
pilotanläggningen kompletteras med ytterligare reningssteg.
Det utgående slammet från trumfiltret håller en TS-halt runt 0,3 %, det vill säga ett
förhållandevis tunt slam. VS-halten för detta slam ligger runt 65 %. Avvattning med
avvattningsduk höjde TS-halten till strax över 5 % och VS-halten till 75-80 %.
30
Bilaga 1: Veckorapporter för pilotförsöken
Försöksvecka 1, direktfällning med PAX XL-100, 14-24/9
Försöksuppställning
•
•
•
•
•
Flöde in i piloten: 10 m3/h
PAX-dosering: 10,9 mg Al3+/l (0,850 l/h)
Polymerdosering: 4,2 mg polymer (TS)/l (140 rpm)
Tidsproportionell provtagning: 25 ml/15 min period uppsamlat i ett stort kylt plastkärl
Luftflöde: 250 l/min doserat i de två första luftarna
Denna försöksuppställning har använts under perioden 14-24/9. Proverna den 17:e och den 24:e
september representerar helgprover, d.v.s. från fredag eftermiddag till måndag morgon.
Resultat
Resultaten från försöksperioden 14-24 september presenteras i Tabell 1. Under denna inledande
försöksvecka togs inga BOD-prover.
Tabell 1: Resultaten från perioden 14-24 september i tabellform.
SS, in (mg/l)
SS, ut (mg/l)
Totalt COD, in (mg/l)
Totalt COD, ut (mg/l)
Löst COD, in (mg/l)
Löst COD, ut (mg/l)
P-tot, in (mg/l)
P-tot, ut (mg/l)
PO4-P, in (mg/l)
PO4-P, ut (mg/l)
NH4-N, in (mg/l)
NH4-N, ut (mg/l)
N-tot, in
N-tot, ut
14-Sep
304
34
658
117
187
119
6,8
1,12
1,73
0,441
17-Sep
314
34
544
113
154
103
6,54
1,06
1,02
0,296
18-Sep
292
12
488
102
157
107
5,9
0,688
1,7
0,354
19-Sep
270
30
400
109
168
111
5,44
0,918
1,5
0,27
20-Sep
250
21
458
79,9
162
94,8
5,76
0,527
1,36
0,142
21-Sep
248
20
425
79,1
128
83,1
5,3
0,553
1,62
0,193
24-Sep
302
59
500
111
135
76,8
6,1
1
1,01
0,049
26,3
31,8
43,1
39,1
Suspenderat material
Resultatet från suspavskiljningen visas i Figur 1 där SS-halten i inkommande vatten varierade mellan
248-314 med en genomsnittlig halt om 292 mg/l. För det utgående vattnet erhölls SS-halter mellan 1259 mg/l, med ett medel på 36 mg/l. Den genomsnittliga avskiljningen under försökstiden låg på 87,6
% och får väl mer eller mindre anses uppfylla målet på 90 % SS-avskiljning. Medelvärdet är utslaget
på 11 dagar vilket gör att varje helgvärde har räknats som 3 dagar. Helgprovet från den 24/9 uppvisade
en förhållandevis hög SS-halt på 59 mg/l. En eventuell orsak till detta höga värde skulle kunna vara att
det skett en efterflockning endera efter filtret eller till och med i själva provtagningskärlet. Detta kan
ha lett till att lösta partiklar som normalt inte skulle fångats upp av suspfiltret nu blev tillräckligt stora
för att fastna där. Detta skulle till exempel förklara varför det utgående PO4-P-värdet blev så lågt som
0,049 mg/l att jämföra med det jämförelsevis höga P-totut värdet för samma prov som låg på 1 mg/l.
Även det lösta COD-värdet ut ur anläggningen var ovanligt lågt i förhållande till de andra resultaten,
vilket också kan stödja teorin att efterflockning kan ha skett i provtagningsbehållaren.
31
400
350
SS (mg/l)
300
250
200
SS in
150
SS ut
100
50
0
12-sep
14-sep
16-sep
18-sep
20-sep
22-sep
24-sep
26-sep
Datum
Figur 1: Resultat från analysen av suspenderade ämnen.
COD
Figur 2 visar provresultaten från mätningen av inkommande samt utgående totalt respektive löst
COD. Den totala COD-halten för det inkommande vattnet varierade mellan 400-658 mg/l med ett
medelvärde på 506 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var 79,1-117 mg/l med
medelvärde på 105 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av COD-tot låg på 79 %. Den lösta CODhalten för det inkommande vattnet varierade mellan 128-187 mg/l med ett medelvärde på 152 mg/l
medan samma resultat för det utgående vattnet var 76,8-119 mg/l med medelvärde på 96 mg/l. Detta
innebär att avskiljningen av löst COD låg runt 37 %. Analyserna visar också att i princip all COD i det
utgående vattnet föreligger i löst form.
700
600
COD (mg/l)
500
400
COD-tot in
300
COD-tot ut
Löst COD in
200
Löst COD ut
100
0
12-sep
14-sep
16-sep
18-sep
20-sep
22-sep
24-sep
26-sep
Datum
Figur 2: Totalt och löst COD in och ut ur pilotanläggningen.
Kväve
Mätningar av löst NH4-N gjordes på helgprovet från den 24/9. Resultatet visar att ammoniumhalten är
högre i det utgående vattnet (3,8 mg NH4+-N/l) jämfört med inkommande (26,3 mg NH4+-N/l). När det
32
gäller totalkvävet avskiljdes ungefär 9 % i pilotanläggningen med en inkommande halt på 43,1 mg N/l
och utgående halt på 39,1 mg N/l.
Fosfor
Figur 3 Figurvisar resultatet från analysen av P-tot samt löst PO4-P. Totalfosfor-halten för det
inkommande vattnet varierade mellan 5,3–6,8 mg/l med ett medelvärde på 6,1 mg/l medan samma
resultat för det utgående vattnet var 0,527–3,18 mg/l med medelvärde på 0,91 mg/l. Detta innebär att
avskiljningen av P-tot låg på 85 %. Den lösta PO4-fosforn i det inkommande vattnet varierade mellan
1,36–3,06 mg/l med ett medelvärde på 1,27 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var
0,142–0,888 mg/l med medelvärde på 0,22 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av löst PO4-fosfor låg
runt 83 %. För den lösta PO4-fosforn erhölls ett ovanligt lågt värde på 0,049 mg/l i det utgående
vattnet. Detta låga värde skulle kunna förklaras med att en viss efterflockning skett i
provtagningskärlet, vilket därmed resulterat i att den lösta fosforn istället hamnat i fast form. Detta
stöds delvis av ett någorlunda högt eller åtminstone förväntat värde på totalfosforn i det utgående
vattnet.
8
7
Fosfor (mg/l)
6
5
P-tot, in
4
P-tot, ut
3
PO4-P, in
2
PO4-P, ut
1
0
12-sep
14-sep
16-sep
18-sep
20-sep
22-sep
24-sep
26-sep
Datum
Figur 3: Totalt och löst fosfor in och ut ur anläggningen.
33
Försöksvecka 2, förfällning med PAX XL-100, 25/9-2/10
Försöksuppställning
• Flöde in i piloten: 10 m3/h
• PAX-dosering: 6 mg Al3+/l (0,470 l/h)
• Polymerdosering: 3 mg polymer (TS)/l (100 rpm)
• Tidsproportionell provtagning: 25 ml/15 min period uppsamlat i ett stort kylt plastkärl
• Luftflöde: 250 l/min doserat i de två första luftarna
Denna försöksuppställning har använts under perioden 25/9-2/10. Proverna den 1:a oktober
representerar ett helgprov, d.v.s. från fredag eftermiddag till måndag morgon.
Resultat
Resultaten från perioden 25 september – 2 oktober presenteras i Tabell 1.
Tabell 1: Resultaten från perioden 25 september-2 oktober i tabellform.
SS, in (mg/l)
SS, ut (mg/l)
Totalt COD, in (mg/l)
Totalt COD, ut (mg/l)
Löst COD, in (mg/l)
Löst COD, ut (mg/l)
P-tot, in (mg/l)
P-tot, ut (mg/l)
PO4-P, in (mg/l)
PO4-P, ut (mg/l)
NH4-N, in (mg/l)
NH4-N, ut (mg/l)
BOD7, in (mg/l)
BOD7, ut (mg/l)
Löst BOD7, in (mg/l)
Löst BOD7, ut (mg/l)
pH, in
pH, ut
25-Sep
178
43
336
158
149
114
4,16
1,77
1,5
0,923
26-Sep
188
43
353
139
146
97,2
4,36
1,53
1,42
0,823
27-Sep
208
45
327
151
191
113
4,57
2,47
1,27
0,874
28-Sep
236
57
388
170
159
134
5,19
2,15
1,58
1,15
01-Okt
302
57
512
167
186
112
5,25
2,25
1,63
1,25
02-Okt
338
125
590
231
174
104
6,8
3,61
0,941
0,909
28,8
29
171
64
41
43
7,8
8,4
Suspenderat material
Resultatet från suspavskiljningen visas i Figur 1 där SS-halten i inkommande vatten varierade mellan
178-338 mg/l, med en genomsnittlig halt om 257 mg/l. För det utgående vattnet erhölls SS-halter
mellan 43-125 mg/l, med ett medel på 61 mg/l. Den genomsnittliga avskiljningen under försökstiden
låg på 76,4 % och uppfyller med god marginal målet på 70 % SS-avskiljning. Medelvärdet är utslaget
på 8 dagar vilket gör att helgvärdet som representeras av provet från den 1/10 har räknats som 3 dagar.
34
400
350
SS (mg/l)
300
250
200
SS in
150
SS ut
100
50
0
24-sep 25-sep 26-sep 27-sep 28-sep 29-sep 30-sep
01-okt
02-okt
03-okt
Datum
Figur 1: Suspenderat material in och ut ur pilotanläggningen.
COD
Figur 2 visar provresultaten från mätningen av inkommande samt utgående totalt respektive löst COD.
Den totala COD-halten för det inkommande vattnet varierade mellan 327-590 mg/l med ett
medelvärde på 441 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var 139-231 mg/l med
medelvärde på 169 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av COD-tot låg på 62 %. Den lösta CODhalten för det inkommande vattnet varierade mellan 146-191 mg/l med ett medelvärde på 172 mg/l
medan samma resultat för det utgående vattnet var 97,2-134 mg/l med medelvärde på 112 mg/l. Detta
innebär att avskiljningen av löst COD låg runt 34 %. Resultatet visar också att en lägre andel av
utgående total-COD föreligger i löst form jämfört med resultatet med den högre fällningsdosen som
användes under föregående provvecka där i princip all COD förekom i löst form.
700
600
COD (mg/l)
500
400
COD-tot in
300
COD-tot ut
Löst COD in
200
Löst COD ut
100
0
24-sep 25-sep 26-sep 27-sep 28-sep 29-sep 30-sep 01-okt 02-okt 03-okt
Datum
Figur 2: Totalt och löst COD in och ut ur pilotanläggningen.
35
Kväve
Mätningar av löst NH4-N gjordes på provet från den 2/10. Resultatet visar att ammoniumhalten var
mer eller mindre densamma i det utgående vattnet (29 mg NH4+-N/l) och det inkommande (28,8 mg
NH4+-N/l).
Fosfor
Figur 3 visar resultatet från analysen av P-tot samt löst PO4-P. Totalfosfor-halten för det inkommande
vattnet varierade mellan 4,16–6,8 mg/l med ett medelvärde på 5,1 mg/l medan samma resultat för det
utgående vattnet var 1,53–3,61 mg/l med medelvärde på 2,3 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av
P-tot låg på 55 %. Den lösta PO4-fosforn i det inkommande vattnet varierade mellan 0,941–1,63 mg/l
med ett medelvärde på 1,45 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var 0,823–1,25 mg/l
med medelvärde på 1,05 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av löst PO4-fosfor låg på 27 %.
8
7
Fosfor (mg/l)
6
5
P-tot, in
4
P-tot, ut
3
PO4-P, in
2
PO4-P, ut
1
0
24-sep 25-sep 26-sep 27-sep 28-sep 29-sep 30-sep 01-okt 02-okt 03-okt
Datum
Figur 3: Totalt och löst fosfor in och ut ur anläggningen.
36
Försöksvecka 3, direktfällning med PIX 111, 3/10-8/10
Försöksuppställning
• Flöde in i piloten: 10 m3/h
• PIX-dosering: 20 mg Fe/l (1,020 l/h)
• Polymerdosering: 4,2 mg polymer (TS)/l (140 rpm)
• Tidsproportionell provtagning: 25 ml/15 min period uppsamlat i ett stort kylt plastkärl
• Luftflöde: 250 l/min doserat i de två första luftarna
Denna försöksuppställning har använts under perioden 3/10-8/10. Proverna den 8:e oktober
representerar ett helgprov, d.v.s. från fredag eftermiddag till måndag morgon.
Resultat
Resultaten från perioden 3 oktober – 8 oktober presenteras i Tabell 1.
Tabell 1: Resultaten från perioden 3-8 oktober i tabellform.
SS, in (mg/l)
SS, ut (mg/l)
Totalt COD, in (mg/l)
Totalt COD, ut (mg/l)
Löst COD, in (mg/l)
Löst COD, ut (mg/l)
P-tot, in (mg/l)
P-tot, ut (mg/l)
PO4-P, in (mg/l)
PO4-P, ut (mg/l)
NH4-N, in (mg/l)
NH4-N, ut (mg/l)
N-tot, in (mg/l)
N-tot, ut (mg/l)
BOD7, in (mg/l)
BOD7, ut (mg/l)
Löst BOD7, in (mg/l)
Löst BOD7, ut (mg/l)
pH, in
pH, ut
03-Okt
276
48
486
119
197
106
5,75
1,29
3,49
0,145
04-Okt
212
37
435
118
189
107
5,73
0,835
2,94
0,072
05-Okt
236
26
426
86,3
166
93,3
5,45
0,603
2,8
0,076
08-Okt
276
15
438
50,1
116
57,6
5,15
0,297
1,71
0,05
19,9
21
38
28,6
173
41
40
28
7,9
8,0
Suspenderat material
Resultatet från suspavskiljningen visas i Figur 1 där SS-halten i inkommande vatten varierade mellan
212-276 mg/l, med en genomsnittlig halt om 259 mg/l. För det utgående vattnet erhölls SS-halter
mellan 15-48 mg/l, med ett medel på 26 mg/l. Den genomsnittliga avskiljningen under försökstiden
låg på 89,9 % och uppfyller i princip målet på 90 % SS-avskiljning. Medelvärdet är utslaget på 6 dagar
vilket gör att helgvärdet som representeras av provet från den 8/10 har räknats som 3 dagar.
37
400
350
SS (mg/l)
300
250
200
SS in
150
SS ut
100
50
0
02-okt
03-okt
04-okt
05-okt
06-okt
07-okt
08-okt
09-okt
Datum
Figur 1: Suspenderat material in och ut ur pilotanläggningen.
COD
Figur 2 visar provresultaten från mätningen av inkommande samt utgående totalt respektive löst COD.
Den totala COD-halten för det inkommande vattnet varierade mellan 426-486 mg/l med ett
medelvärde på 444 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var 50,1-119 mg/l med
medelvärde på 78,9 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av COD-tot låg på 82 %. Den lösta CODhalten för det inkommande vattnet varierade mellan 116-197 mg/l med ett medelvärde på 150 mg/l
medan samma resultat för det utgående vattnet var 57,6-107 mg/l med medelvärde på 79,9 mg/l. Detta
innebär att avskiljningen av löst COD låg runt 47 %. I princip all COD i det utgående vattnet förelåg i
löst form.
700
600
COD (mg/l)
500
400
COD-tot in
300
COD-tot ut
Löst COD in
200
Löst COD ut
100
0
02-okt
03-okt
04-okt
05-okt
06-okt
07-okt
08-okt
09-okt
Datum
Figur 2: Totalt och löst COD in och ut ur pilotanläggningen.
Kväve
Mätningar av löst NH4-N gjordes på helgprovet från den 8/10. Resultatet visar att ammoniumhalten är
något högre i det utgående vattnet (21 mg NH4+-N/l) jämfört med inkommande (19,9 mg NH4+-N/l).
När det gäller totalkvävet avskiljdes ungefär 25 % i pilotanläggningen med en inkommande halt på 38
mg N/l och utgående halt på 28,6 mg N/l.
38
Fosfor
Figur 3 visar resultatet från analysen av P-tot samt löst PO4-P. Totalfosfor-halten för det inkommande
vattnet varierade mellan 5,15–5,75 mg/l med ett medelvärde på 5,4 mg/l medan samma resultat för det
utgående vattnet var 0,297–1,29 mg/l med medelvärde på 0,60 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av
P-tot låg på 89 %. Den lösta PO4-fosforn i det inkommande vattnet varierade mellan 1,71–3,49 mg/l
med ett medelvärde på 2,39 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var 0,05-0,145 mg/l
med medelvärde på 0,074 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av löst PO4-fosfor låg på 97 %. När det
gäller den inkommande fosfatfosforn så var halten markant högre än under de tidigare
försöksveckorna.
8
7
Fosfor (mg/l)
6
5
P-tot, in
4
P-tot, ut
3
PO4-P, in
2
PO4-P, ut
1
0
02-okt
03-okt
04-okt
05-okt
06-okt
07-okt
08-okt
09-okt
Datum
Figur 3: Totalt och löst fosfor in och ut ur anläggningen.
39
Försöksvecka 4, förfällning med PIX 111, 9/10-15/10
Försöksuppställning
•
•
•
•
•
Flöde in i piloten: 10 m3/h
PIX-dosering: 12 mg Fe/l (610 m l/h)
Polymerdosering: 3 mg polymer (TS)/l (100 rpm)
Tidsproportionell provtagning: 25 ml/15 min period uppsamlat i ett stort kylt plastkärl
Luftflöde: 250 l/min doserat i de två första luftarna
Denna försöksuppställning har använts under perioden 9/10-15/10. Proverna den 15:e oktober
representerar ett helgprov, d.v.s. från fredag eftermiddag till måndag morgon.
Resultat
Resultaten från perioden 9 oktober – 15 oktober presenteras i Tabell 1.
Tabell 1: Resultaten från perioden 9-15 oktober i tabellform.
SS, in (mg/l)
SS, ut (mg/l)
Totalt COD, in (mg/l)
Totalt COD, ut (mg/l)
Löst COD, in (mg/l)
Löst COD, ut (mg/l)
P-tot, in (mg/l)
P-tot, ut (mg/l)
PO4-P, in (mg/l)
PO4-P, ut (mg/l)
NH4-N, in (mg/l)
NH4-N, ut (mg/l)
N-tot, in
N-tot, ut
BOD7, in (mg/l)
BOD7, ut (mg/l)
Löst BOD7, in (mg/l)
Löst BOD7, ut (mg/l)
pH, in
pH, ut
09-Okt
192
46
331
102
131
84,2
3,65
0,834
2,12
0,173
10-Okt
182
20
322
86,3
142
85,5
3,79
0,602
1,4
0,142
11-Okt
190
33
310
81,7
127
79,9
3,89
0,718
1,4
0,113
12-Okt
260
30
333
79,1
173
79,6
3,85
0,49
3,26
0,118
13-Okt
200
38
301
67,4
87
53,1
3,75
0,682
0,675
0,015
18,8
21,2
33,48
29,4
14-Okt
200
38
301
67,4
87
53,1
3,75
0,682
0,675
0,015
18,8
21,2
33,48
29,4
15-Okt
200
38
301
67,4
87
53,1
3,75
0,682
0,675
0,015
18,8
21,2
33,48
29,4
140
32
24
17
7,8
7,7
Suspenderat material
Resultatet från suspavskiljningen visas i Figur 1 där SS-halten i inkommande vatten varierade mellan
182-260 mg/l, med en genomsnittlig halt om 203 mg/l. För det utgående vattnet erhölls SS-halter
mellan 20-46 mg/l, med ett medel på 35 mg/l. Den genomsnittliga avskiljningen under försökstiden
låg på 82,9 % och uppfyller målet på 70 % SS-avskiljning. Medelvärdet är utslaget på 7 dagar vilket
gör att helgvärdet som representeras av provet från den 15/10 har räknats som 3 dagar.
40
400
350
SS (mg/l)
300
250
200
SS in
150
SS ut
100
50
0
08-okt
09-okt
10-okt
11-okt
12-okt
13-okt
14-okt
15-okt
16-okt
Datum
Figur 1: Suspenderat material in och ut ur pilotanläggningen.
COD
Figur 2 visar provresultaten från mätningen av inkommande samt utgående totalt respektive löst COD.
Den totala COD-halten för det inkommande vattnet varierade mellan 301-333 mg/l med ett
medelvärde på 314 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var 67,4-102 mg/l med
medelvärde på 78,8 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av COD-tot låg på 75 %. Den lösta CODhalten för det inkommande vattnet varierade mellan 87-173 mg/l med ett medelvärde på 119 mg/l
medan samma resultat för det utgående vattnet var 53,1-85,5 mg/l med medelvärde på 69,8 mg/l. Detta
innebär att avskiljningen av löst COD låg på 41 %.
700
600
COD (mg/l)
500
400
COD-tot in
300
COD-tot ut
Löst COD in
200
Löst COD ut
100
0
08-okt
09-okt
10-okt
11-okt
12-okt
13-okt
14-okt
15-okt
16-okt
Datum
Figur 2: Totalt och löst COD in och ut ur pilotanläggningen.
41
Kväve
Mätningar av löst NH4-N gjordes på helgprovet från den 15/10. Resultatet visar att ammoniumhalten
är något högre i det utgående provet (21,2 mg NH4+-N/l) jämfört med inkommande (18,8 mg NH4+N/l). När det gäller totalkvävet avskiljdes ungefär 12 % i pilotanläggningen med en inkommande halt
på 33,5 mg N/l och utgående halt på 29,4 mg N/l.
Fosfor
Figur 3 visar resultatet från analysen av P-tot samt löst PO4-P. Totalfosfor-halten för det inkommande
vattnet varierade mellan 3,65–3,89 mg/l med ett medelvärde på 3,78 mg/l medan samma resultat för
det utgående vattnet var 0,49–0,834 mg/l med medelvärde på 0,67 mg/l. Detta innebär att
avskiljningen av P-tot låg på 82 %. Den lösta PO4-fosforn i det inkommande vattnet varierade mellan
0,675–3,26 mg/l med ett medelvärde på 1,46 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var
0,015-0,173 mg/l med medelvärde på 0,084 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av löst PO4-fosfor
låg på 94 %. Båda fraktionerna av fosfor i utgående vatten låg på en jämn nivå under hela veckan,
detta trots att den inkommande halten av PO4-P varierat en hel del. P-tot i det inkommande vattnet var
däremot stabil under hela försöksveckan.
8
7
Fosfor (mg/l)
6
5
P-tot, in
4
P-tot, ut
3
PO4-P, in
2
PO4-P, ut
1
0
08-okt
09-okt
10-okt
11-okt
12-okt
13-okt
14-okt
15-okt
16-okt
Datum
Figur 3: Totalt och löst fosfor in och ut ur anläggningen.
42
Försöksvecka 5, förfällning med låg polymerdos, 16/10-22/10
Försöksuppställning
• Flöde in i piloten: 10 m3/h
• PIX-dosering: 12 mg Fe/l (610 ml/h)
• Polymerdosering: 1,5 mg polymer (TS)/l (50 rpm)
• Tidsproportionell provtagning: 25 ml uppsamlat i 0,5 l flaskor var 15 min
• Luftflöde: 250 l/min doserat i de två första luftarna
Denna försöksuppställning har använts under perioden 16/10-22/10. Proverna den 22:e oktober
representerar ett helgprov, denna gång från torsdag eftermiddag till måndag morgon.
Resultat
Resultaten från perioden 16 oktober – 22 oktober presenteras i Tabell 1.
Tabell 1: Resultaten från perioden 16-22 oktober i tabellform.
SS, in (mg/l)
SS, ut (mg/l)
Totalt COD, in (mg/l)
Totalt COD, ut (mg/l)
Löst COD, in (mg/l)
Löst COD, ut (mg/l)
P-tot, in (mg/l)
P-tot, ut (mg/l)
PO4-P, in (mg/l)
PO4-P, ut (mg/l)
NH4-N, in (mg/l)
NH4-N, ut (mg/l)
N-tot, in (mg/l)
N-tot, ut (mg/l)
BOD7, in (mg/l)
BOD7, ut (mg/l)
Löst BOD7, in (mg/l)
Löst BOD7, ut (mg/l)
pH, in
pH, ut
16-Okt
124
96
219
138
89,6
90,9
2,88
2,62
1,09
0,141
17-Okt
162
101
294
189
125
91,7
3,63
2,35
1,34
0,173
18-Okt
212
120
338
225
159
101
4,73
2,54
1,2
0,17
19-Okt
214
96
347
193
95,1
85,2
4,65
2,42
0,835
0,044
21,7
27,2
35,7
35,4
20-Okt
214
96
347
193
95,1
85,2
4,65
2,42
0,835
0,044
21,7
27,2
35,7
35,4
21-Okt
214
96
347
193
95,1
85,2
4,65
2,42
0,835
0,044
21,7
27,2
35,7
35,4
22-Okt
214
96
347
193
95,1
85,2
4,65
2,42
0,835
0,044
21,7
27,2
35,7
35,4
106
54
18
18
7,5
7,5
Suspenderat material
Resultatet från suspavskiljningen visas i Figur 1 där SS-halten i inkommande vatten varierade mellan
124-214 mg/l, med en genomsnittlig halt om 193 mg/l. För det utgående vattnet från filtret erhölls SShalter mellan 96-120 mg/l, med ett medel på 100 mg/l. Den genomsnittliga avskiljningen under
försökstiden låg på 48 % och visar att suspavskiljningen försämras avsevärt vid en låg polymerdos.
Medelvärdet är utslaget på 7 dagar vilket gör att helgvärdet som representeras av provet från den 22/10
har räknats som 4 dagar. Väldigt låga SS-halter uppmättes i början av veckan, troligen till följd av
mycket regn och därmed utspätt inkommande vatten.
43
400
350
SS (mg/l)
300
250
200
SS in
150
SS ut
100
50
0
15-okt
16-okt
17-okt
18-okt
19-okt
20-okt
21-okt
22-okt
23-okt
Datum
Figur 1: Suspenderat material in och ut ur pilotanläggningen.
COD
Figur 2 visar provresultaten från mätningen av inkommande samt utgående totalt respektive löst COD.
Den totala COD-halten för det inkommande vattnet varierade mellan 219-347 mg/l med ett
medelvärde på 320 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var 138-225 mg/l med
medelvärde på 189 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av COD-tot låg på 41 %. Den lösta CODhalten för det inkommande vattnet varierade mellan 89,6-159 mg/l med ett medelvärde på 108 mg/l
medan samma resultat för det utgående vattnet var 85,2-101 mg/l med medelvärde på 89,2 mg/l. Detta
innebär att avskiljningen av löst COD låg på 17 %. Inkommande COD-halt var i början av veckan
förhållandevis låg vilket troligen beror på regn och höga flöden genom verket.
700
600
COD (mg/l)
500
400
COD-tot in
300
COD-tot ut
Löst COD in
200
Löst COD ut
100
0
15-okt
16-okt
17-okt
18-okt
19-okt
20-okt
21-okt
22-okt
23-okt
Datum
Figur 2: Totalt och löst COD in och ut ur pilotanläggningen.
44
Kväve
Mätningar av löst NH4-N gjordes på helgprovet från den 22/10. Resultatet visar att ammoniumhalten
är högre i det utgående provet (27,2 mg NH4+-N/l) jämfört med inkommande (21,2 mg NH4+-N/l). När
det gäller totalkvävet skedde ingen avskiljning alls i pilotanläggningen. Inkommande halt låg på 35,7
mg N/l och utgående halt på 35,4 mg N/l.
Fosfor
Figur 3 visar resultatet från analysen av P-tot samt löst PO4-P. Totalfosfor-halten för det inkommande
vattnet varierade mellan 2,88–4,73 mg/l med ett medelvärde på 4,26 mg/l medan samma resultat för
det utgående vattnet var 2,35–2,62 mg/l med medelvärde på 2,46 mg/l. Detta innebär att avskiljningen
av P-tot låg på 42 %. Den lösta PO4-fosforn i det inkommande vattnet varierade mellan 0,835–1,34
mg/l med ett medelvärde på 1,0 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var 0,0440,173mg/l med medelvärde på 0,094 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av löst PO4-fosfor låg på 91
%. Utgående P-tot och PO4-P halter var förhållandevis stabila under hela veckan. Inkommande P-tothalt var förhållandevis låg i början av veckan vilket med stor sannolikhet beror på regn och höga
flöden i verket.
8
7
Fosfor (mg/l)
6
5
P-tot, in
4
P-tot, ut
3
PO4-P, in
2
PO4-P, ut
1
0
15-okt
16-okt
17-okt
18-okt
19-okt
20-okt
21-okt
22-okt
23-okt
Datum
Figur 3: Totalt och löst fosfor in och ut ur anläggningen.
Sedimentationsförsök
Under denna försöksvecka gjordes även sedimentationsförsök för att se vilken SS-avskiljning som kan
uppnås om vattnet ut ur cipax-tanken tillåts sedimentera istället för att köras genom trumfiltret. Dessa
SS-prover tagna under sedimentationsförsöken, var samtliga stickprov tagna direkt ur cipaxtanken
med en bägare. Därefter tilläts flockarna sedimentera under 10 minuter innan 100 ml av klarfasen togs
ut med hjälp av en spruta. Detta vatten togs cirka 2 cm under vattenytan i bägaren. Resultaten från SSanalyserna av dessa stickprover presenteras i Figur 4. Den lägsta halten låg på 37 mg SS/l, medan den
högsta låg på 50 mg SS/l.
45
60
50
SS (mg/l)
40
30
SS-Sedimenterat
20
10
0
15-okt
16-okt
17-okt
18-okt
19-okt
20-okt
21-okt
22-okt
23-okt
Datum
Figur 4: Resultat från sedimentationsförsök, 10 min sedimentation i bägare. Samtliga uttagna prover har varit
stickprover.
46
Försöksvecka 6, Utan kemikalier 23/10-29/10
Försöksuppställning
• Flöde in i piloten: 10 m3/h
• Ingen kemikaliedosering
• Tidsproportionell provtagning: 25 ml uppsamlat i 0,5 l flaskor var 15 min
• Luftflöde: 250 l/min doserat i de två första luftarna
Denna försöksuppställning har använts under perioden 23/10-29/10. Proverna den 29:e oktober
representerar ett helgprov, från fredag eftermiddag till måndag morgon.
Resultat
Resultaten från perioden 23 oktober – 29 oktober presenteras i Tabell 1.
Tabell 1: Resultaten från perioden 23-29 oktober i tabellform.
SS, in (mg/l)
SS, ut (mg/l)
Totalt COD, in (mg/l)
Totalt COD, ut (mg/l)
Löst COD, in (mg/l)
Löst COD, ut (mg/l)
P-tot, in (mg/l)
P-tot, ut (mg/l)
PO4-P, in (mg/l)
PO4-P, ut (mg/l)
NH4-N, in (mg/l)
NH4-N, ut (mg/l)
N-tot, in
N-tot, ut
BOD7, in (mg/l)
BOD7, ut (mg/l)
Löst BOD7, in (mg/l)
Löst BOD7, ut (mg/l)
pH, in
pH, ut
23-Okt
196
104
300
226
125
140
4,36
3,55
1,27
1,7
24-Okt
200
78
367
204
121
134
4,35
3,3
1,28
1,77
25-Okt
166
80
284
212
128
134
4,66
3,49
1,55
1,81
26-Okt
184
82
308
213
137
141
5,22
3,9
1,64
1,92
27-Okt
240
86
374
210
106
113
5,14
4,05
1,24
1,66
20
26,8
44,7
40,5
28-Okt
240
86
374
210
106
113
5,14
4,05
1,24
1,66
20
26,8
44,7
40,5
29-Okt
240
86
374
210
106
113
5,14
4,05
1,24
1,66
20
26,8
44,7
40,5
129
71
24
25
7,2
7,3
Suspenderat material
Resultatet från suspavskiljningen visas i Figur 1 där SS-halten i inkommande vatten varierade mellan
166-240 mg/l, med en genomsnittlig halt om 209 mg/l. För det utgående vattnet från filtret erhölls SShalter mellan 78-104 mg/l, med ett medel på 86 mg/l. Den genomsnittliga avskiljningen under
försökstiden låg på 59 %. Medelvärdet är utslaget på 7 dagar vilket gör att helgvärdet som
representeras av provet från den 29/10 har räknats som 3 dagar.
47
300
250
SS (mg/l)
200
150
SS in
SS ut
100
50
0
22-okt
23-okt
24-okt
25-okt
26-okt
27-okt
28-okt
29-okt
30-okt
Datum
Figur 1: Suspenderat material in och ut ur pilotanläggningen.
COD
Figur 2 visar provresultaten från mätningen av inkommande samt utgående totalt respektive löst COD.
Den totala COD-halten för det inkommande vattnet varierade mellan 284-374 mg/l med ett
medelvärde på 340 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var 204-226 mg/l med
medelvärde på 212 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av COD-tot låg på 38 %. Den lösta CODhalten för det inkommande vattnet varierade mellan 106-137 mg/l med ett medelvärde på 118 mg/l
medan samma resultat för det utgående vattnet var 113-141 mg/l med medelvärde på 127 mg/l. Detta
innebär att den utgående halten av löst COD var högre än inkommande vilket skulle kunna bero på att
mycket föroreningar ansamlats inuti pilotanläggningen som då och då följer med det utgående vattnet.
400
350
COD (mg/l)
300
250
COD-tot in
200
COD-tot ut
150
Löst COD in
100
Löst COD ut
50
0
22-okt
23-okt
24-okt
25-okt
26-okt
27-okt
28-okt
29-okt
30-okt
Datum
Figur 2: Totalt och löst COD in och ut ur pilotanläggningen.
48
Kväve
Mätningar av löst NH4-N gjordes på helgprovet från den 29/10. Resultatet visar att ammoniumhalten
är högre i det utgående provet (26,8 mg NH4+-N/l) jämfört med inkommande (20,0 mg NH4+-N/l). När
det gäller totalkvävet avskiljdes ca: 9 % i anläggningen. Inkommande halt låg på 44,7 mg N/l och
utgående halt på 40,5 mg N/l.
Fosfor
Figur 3 visar resultatet från analysen av P-tot samt löst PO4-P. Totalfosfor-halten för det inkommande
vattnet varierade mellan 2,88–4,73 mg/l med ett medelvärde på 4,26 mg/l medan samma resultat för
det utgående vattnet var 4,35–5,22 mg/l med medelvärde på 4,86 mg/l. Detta innebär att avskiljningen
av P-tot låg på 22 %. Den lösta PO4-fosforn i det inkommande vattnet varierade mellan 1,27–1,64 mg/l
med ett medelvärde på 1,35 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var 1,66–1,92 mg/l
med medelvärde på 1,74 mg/l. Detta innebär att halten av löst PO4-fosfor precis som halten av löst
COD var högre i det utgående vattnet jämfört med det inkommande. En extra analys av PO4-P halten i
det utgående vattnet den 29/10 gjordes för att säkerställa att proverna inte blandats ihop, men även
detta prov gav samma resultat som första analysen. Anledningen till detta bör väl precis som i fallet
med den lösta COD:n bero på att en del PO4-P ansamlats i anläggningen under försökens gång.
6
Fosfor (mg/l)
5
4
P-tot, in
3
P-tot, ut
PO4-P, in
2
PO4-P, ut
1
0
22-okt
23-okt
24-okt
25-okt
26-okt
27-okt
28-okt
29-okt
30-okt
Datum
Figur 3: Totalt och löst fosfor in och ut ur anläggningen.
49
Försöksvecka 7, direktfällning med PAX XL-100, 30/10-1/11
Försöksuppställning
• Flöde in i piloten: 10 m3/h
• PAX-dosering: 10,9 mg/l (850 ml/h)
• Polymerdosering: 4,2 mg TS/l (140 rpm)
• Tidsproportionell provtagning: 25 ml uppsamlat i 0,5 l flaskor var 15 min
• Luftflöde: 250 l/min doserat i de två första luftarna
Denna försöksuppställning har använts under perioden 30/10-1/11.
Resultat
Resultaten från perioden 30 oktober – 1 november presenteras i Tabell 1.
Tabell 1: Resultaten från perioden 30 oktober – 1 november i tabellform.
SS, in (mg/l)
SS, ut (mg/l)
Totalt COD, in (mg/l)
Totalt COD, ut (mg/l)
Löst COD, in (mg/l)
Löst COD, ut (mg/l)
P-tot, in (mg/l)
P-tot, ut (mg/l)
PO4-P, in (mg/l)
PO4-P, ut (mg/l)
NH4-N, in (mg/l)
NH4-N, ut (mg/l)
N-tot, in
N-tot, ut
BOD7, in (mg/l)
BOD7, ut (mg/l)
Löst BOD7, in (mg/l)
Löst BOD7, ut (mg/l)
pH, in
pH, ut
30-Oct
230
34
303
95,4
133
86,4
4,65
0,558
1,56
0,058
31-Oct
156
18
254
68,8
129
86,6
3,47
0,285
1,58
0,064
01-Nov
220
21
361
54,7
118
87,9
4,63
0,144
1,42
0,041
20,5
26,3
40,8
32,4
112
20
29
16
7,4
7,1
Suspenderat material
Resultatet från suspavskiljningen visas i Figur 1 där SS-halten i inkommande vatten varierade mellan
156-230 mg/l, med en genomsnittlig halt om 202 mg/l. För det utgående vattnet från filtret erhölls SShalter mellan 18-34 mg/l, med ett medel på 24 mg/l. Den genomsnittliga avskiljningen under
försökstiden låg på 88 %.
50
250
SS (mg/l)
200
150
SS in
100
SS ut
50
0
29-okt
30-okt
30-okt
31-okt
31-okt
01-nov
01-nov
Datum
Figur 1: Suspenderat material in och ut ur pilotanläggningen
COD
Figur 2 visar provresultaten från mätningen av inkommande samt utgående totalt respektive löst COD.
Den totala COD-halten för det inkommande vattnet varierade mellan 254-361 mg/l med ett
medelvärde på 306 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var 54,7-95,4 mg/l med
medelvärde på 73 mg/l. Detta innebär att avskiljningen av COD-tot låg på 76 %. Den lösta CODhalten för det inkommande vattnet varierade mellan 118-133 mg/l med ett medelvärde på 127 mg/l
medan samma resultat för det utgående vattnet var 86,4-87,9 mg/l med medelvärde på 87 mg/l vilket
ger en avskiljning på 31 %.
400
350
COD (mg O2/l)
300
250
COD-tot in
200
COD-tot ut
150
Löst COD in
100
Löst COD ut
50
0
29-okt
30-okt
30-okt
31-okt
31-okt
01-nov
01-nov
Datum
Figur 2: Totalt och löst COD in och ut ur pilotanläggningen
Kväve
Mätningar av löst NH4-N gjordes på helgprovet från den 1/11. Resultatet visar att ammoniumhalten är
högre i det utgående provet (26,3 mg NH4+-N/l) jämfört med inkommande (20,5 mg NH4+-N/l). När
det gäller totalkvävet avskiljdes ca: 20 % i anläggningen. Inkommande halt låg på 40,8 mg N/l och
utgående halt på 32,4 mg N/l.
51
Fosfor
Figur 3 visar resultatet från analysen av P-tot samt löst PO4-P. Totalfosfor-halten för det inkommande
vattnet varierade mellan 3,47–4,65 mg/l med ett medelvärde på 4,25 mg/l medan samma resultat för
det utgående vattnet var 0,144–0,558 mg/l med medelvärde på 0,329 mg/l. Detta innebär att
avskiljningen av P-tot låg på 92 %. Den lösta PO4-fosforn i det inkommande vattnet varierade mellan
1,42–1,58 mg/l med ett medelvärde på 1,52 mg/l medan samma resultat för det utgående vattnet var
0,041-0,064 mg/l med medelvärde på 0,0543 mg/l.
5
4,5
4
Fosfor (mg/l)
3,5
3
P-tot, in
2,5
P-tot, ut
2
PO4-P, in
1,5
PO4-P, ut
1
0,5
0
29-okt
30-okt
30-okt
31-okt
31-okt
01-nov
01-nov
Datum
Figur 3: Totalt och löst fosfor in och ut ur anläggningen
52
Försöksvecka 8, Direktfällning med PAX XL-100 vid högt flöde, 7/11-8/11
Försöksuppställning
• Flöde in i piloten: 20 m3/h
• PAX-dosering: 10,9 mg/l (1700 ml/h)
• Polymerdosering: 4,2 mg TS/l (280 rpm)
• Tidsproportionell provtagning: 25 ml uppsamlat i 0,5 l flaskor var 15 min
• Luftflöde: 250 l/min doserat i de två första luftarna
Denna försöksuppställning har använts under perioden 7/11-8/11.
Provet från den 7/11 är insamlat mellan kl. 14:30 den 7/11 till kl. 07:30 den 8/11. Provet för den 8/11
är insamlat mellan 07:30-13:45.
Resultat
Resultaten från perioden 7–8 november presenteras i Tabell 1.
Tabell 1: Resultaten från perioden 7-8 november i tabellform.
SS, in (mg/l)
SS, ut (mg/l)
Totalt COD, in (mg/l)
Totalt COD, ut (mg/l)
Löst COD, in (mg/l)
Löst COD, ut (mg/l)
P-tot, in (mg/l)
P-tot, ut (mg/l)
PO4-P, in (mg/l)
PO4-P, ut (mg/l)
NH4-N, in (mg/l)
NH4-N, ut (mg/l)
N-tot, in
N-tot, ut
BOD7, in (mg/l)
BOD7, ut (mg/l)
Löst BOD7, in (mg/l)
Löst BOD7, ut (mg/l)
pH, in
pH, ut
07-Nov
198
3
286
56,7
116
79,1
3,82
0,133
1,42
0,054
08-Nov
172
8
303
51,1
107
70,8
4,37
0,175
1,9
0,068
23,7
24,1
39,9
31,2
102
14
23
14
7,3
7,2
Suspenderat material
I Tabell 1 ses att SS-halten i inkommande vatten var 198 respektive 172 mg/l. Utgående SS-halter var
3 respektive 8 mg/l. Detta ger en genomsnittlig avskiljning på 97 %. Det vill säga en mycket god
avskiljning som till stor del beror på de mycket låga inkommande halterna.
COD
För totalt COD låg avskiljningen på 82 % medan den lösta fraktionen avskiljdes med 33 %. Av någon
anledning överstiger den lösta COD-halten den totala i båda fallen. Samma typ av kyvetter användes
för båda fraktionerna och samtliga resultat ligger inom de angivna mätgränserna. Den enda större
53
skillnaden i behandling vid analys av löst COD och totalt COD är att provet för den lösta fraktionen
har filtrerats. Provet från den 7/11 hade varit fryst medan provet från den 8/11 inte varit fryst, varför
frysningen inte verkar ha orsakat denna skillnad. Vidare har proverna helt säkert inte förväxlats med
varandra. En annan skillnad mellan de båda fraktionerna är att de lösta proverna förvarats i provrör
gjorda av plast, medan proverna för totalt COD förvarats i något större plastflaskor. Detta innebär att
de enda skillnaderna mellan löst och totalt utgående COD är filtreringen och förvaringen av proverna.
Huruvida detta är orsak till de högre lösta värdena i det utgående vattnet är svårt att säga, det finns
naturligtvis också en risk för mätfel.
Kväve
Mätningar av löst NH4-N gjordes för provet från den 8/11 som inte varit fryst. Resultatet visar att
ammoniumhalten är något högre i det utgående provet (24,1 mg NH4+-N/l) jämfört med inkommande
(23,7 mg NH4+-N/l). När det gäller totalkvävet avskiljdes ca: 20 % i anläggningen. Inkommande halt
låg på 39,9 mg N/l och utgående halt på 31,2 mg N/l.
Fosfor
Både avskiljningen av totalfosfor och fosfatfosfor hamnade på 96 %. De utgående halterna för total-P
hamnade på 0,133 respektive 0,175 mg/l vilket också kan ses i Tabell 1. Samma siffror för PO4-P var
0,054 respektive 0,068 mg/l. Inkommande halter var förhållandevis låga i jämförelse med tidigare
försök.
54
Bilaga 2: Resultat från analyserna
Flöden
Datum
Flöde verket (m3/h)
Flöde Pilot (m3/h)
Försöksvecka
14-Sep
30,5
10,4
Hög PAX
15-Sep
28,2
10,4
Hög PAX
16-Sep
28,2
10,4
Hög PAX
17-Sep
28,2
10,4
Hög PAX
18-Sep
28,8
10,4
Hög PAX
19-Sep
27,3
10,3
Hög PAX
20-Sep
28,8
10,4
Hög PAX
21-Sep
31,1
10,4
Hög PAX
22-Sep
30,4
10,4
Hög PAX
23-Sep
30,4
10,4
Hög PAX
24-Sep
30,4
10,3
Hög PAX
25-Sep
44
10,3
Låg PAX
26-Sep
38,4
10,6
Låg PAX
27-Sep
30,9
10,5
Låg PAX
28-Sep
31,2
10,6
Låg PAX
29-Sep
29,3
11
Låg PAX
30-Sep
29,3
11
Låg PAX
01-Okt
29,3
11
Låg PAX
02-Okt
26,2
10,5
Låg PAX
03-Okt
31
10,5
Hög PIX
04-Okt
34,8
9,9
Hög PIX
05-Okt
34,8
10,5
Hög PIX
06-Okt
41,1
10,3
Hög PIX
07-Okt
41,1
10,3
Hög PIX
08-Okt
41,1
10,3
Hög PIX
09-Okt
41,1
10,4
Låg PIX
10-Okt
33
10,6
Låg PIX
11-Okt
29,6
10,3
Låg PIX
12-Okt
28,9
10,3
Låg PIX
13-Okt
46,3
10,4
Låg PIX
14-Okt
46,3
10,4
Låg PIX
15-Okt
46,3
10,4
Låg PIX
16-Okt
47
10,3
Låg Polymer
17-Okt
38,2
10,5
Låg Polymer
18-Okt
34,3
10,3
Låg Polymer
19-Okt
32,7
10,2
Låg Polymer
20-Okt
32,7
10,2
Låg Polymer
21-Okt
32,7
10,2
Låg Polymer
22-Okt
32,7
10,2
Låg Polymer
23-Okt
35,7
10,7
Utan kemikalier
24-Okt
33,5
10,7
Utan kemikalier
25-Okt
34,4
10,6
Utan kemikalier
55
26-Okt
35,3
11,5
Utan kemikalier
27-Okt
34,4
11
Utan kemikalier
28-Okt
34,4
11
Utan kemikalier
29-Okt
34,4
11
Utan kemikalier
30-Okt
35,5
10,4
Hög PAX
31-Okt
33,7
9,8
Hög PAX
01-Nov
33,3
10,3
Hög PAX
07-Nov
39,2
20,5
Hög PAX
08-Nov
48
20,8
Hög PAX
Suspenderade ämnen
Försöksv.
Datum
SS, in (mg/l)
SS, ut (mg/l)
Hög PAX
14-Sep
304
34
Hög PAX
15-Sep
314
34
Hög PAX
16-Sep
314
34
Hög PAX
17-Sep
314
34
Hög PAX
18-Sep
292
12
Hög PAX
19-Sep
270
30
Hög PAX
20-Sep
250
21
Hög PAX
21-Sep
248
20
Hög PAX
22-Sep
302
59
Hög PAX
23-Sep
302
59
Hög PAX
24-Sep
302
59
Låg PAX
25-Sep
178
43
Låg PAX
26-Sep
188
43
Låg PAX
27-Sep
208
45
Låg PAX
28-Sep
236
57
Låg PAX
29-Sep
302
57
Låg PAX
30-Sep
302
57
Låg PAX
01-Okt
302
57
Låg PAX
02-Okt
338
125
Hög PIX
03-Okt
276
48
Hög PIX
04-Okt
212
37
Hög PIX
05-Okt
236
26
Hög PIX
06-Okt
276
15
Hög PIX
07-Okt
276
15
Hög PIX
08-Okt
276
15
Låg PIX
09-Okt
192
46
Låg PIX
10-Okt
182
20
Låg PIX
11-Okt
190
33
Låg PIX
12-Okt
260
30
Låg PIX
13-Okt
200
38
Låg PIX
14-Okt
200
38
Låg PIX
15-Okt
200
38
Låg poly
16-Okt
124
96
Låg poly
17-Okt
162
101
56
Låg poly
18-Okt
212
120
Låg poly
19-Okt
214
96
Låg poly
20-Okt
214
96
Låg poly
21-Okt
214
96
Låg poly
22-Okt
214
96
Utan kem
23-Okt
196
104
Utan kem
24-Okt
200
78
Utan kem
25-Okt
166
80
Utan kem
26-Okt
184
82
Utan kem
27-Okt
240
86
Utan kem
28-Okt
240
86
Utan kem
29-Okt
240
86
Hög PAX
30-Okt
230
34
Hög PAX
31-Okt
156
18
Hög PAX
01-Nov
220
21
Hög PAX
07-Nov
198
3
Hög PAX
08-Nov
172
8
Totalt och löst COD
Försöksv. Datum
COD-tot, in (mg/l) COD-tot, ut (mg/l) Löst COD, in (mg/l) Löst COD, ut (mg/l)
Hög PAX 14-Sep
658
117
187
119
Hög PAX 15-Sep
544
113
154
103
Hög PAX 16-Sep
544
113
154
103
Hög PAX 17-Sep
544
113
154
103
Hög PAX 18-Sep
488
102
157
107
Hög PAX 19-Sep
400
109
168
111
Hög PAX 20-Sep
458
79,9
162
94,8
Hög PAX 21-Sep
425
79,1
128
83,1
Hög PAX 22-Sep
500
111
135
76,8
Hög PAX 23-Sep
500
111
135
76,8
Hög PAX 24-Sep
500
111
135
76,8
Låg PAX
25-Sep
336
158
149
114
Låg PAX
26-Sep
353
139
146
97,2
Låg PAX
27-Sep
327
151
191
113
Låg PAX
28-Sep
388
170
159
134
Låg PAX
29-Sep
512
167
186
112
Låg PAX
30-Sep
512
167
186
112
Låg PAX
01-Okt
512
167
186
112
Låg PAX
02-Okt
590
231
174
104
Hög PIX
03-Okt
486
119
197
106
Hög PIX
04-Okt
435
118
189
107
Hög PIX
05-Okt
426
86,3
166
93,3
Hög PIX
06-Okt
438
50,1
116
57,6
Hög PIX
07-Okt
438
50,1
116
57,6
Hög PIX
08-Okt
438
50,1
116
57,6
Låg PIX
09-Okt
331
102
131
84,2
57
Låg PIX
10-Okt
322
86,3
142
85,5
Låg PIX
11-Okt
310
81,7
127
79,9
Låg PIX
12-Okt
333
79,1
173
79,6
Låg PIX
13-Okt
301
67,4
87
53,1
Låg PIX
14-Okt
301
67,4
87
53,1
Låg PIX
15-Okt
301
67,4
87
53,1
Låg poly
16-Okt
219
138
89,6
90,9
Låg poly
17-Okt
294
189
125
91,7
Låg poly
18-Okt
338
225
159
101
Låg poly
19-Okt
347
193
95,1
85,2
Låg poly
20-Okt
347
193
95,1
85,2
Låg poly
21-Okt
347
193
95,1
85,2
Låg poly
22-Okt
347
193
95,1
85,2
Utan kem 23-Okt
300
226
125
140
Utan kem 24-Okt
367
204
121
134
Utan kem 25-Okt
284
212
128
134
Utan kem 26-Okt
308
213
137
141
Utan kem 27-Okt
374
210
106
113
Utan kem 28-Okt
374
210
106
113
Utan kem 29-Okt
374
210
106
113
Hög PAX 30-Okt
303
95,4
133
86,4
Hög PAX 31-Okt
254
68,8
129
86,6
Hög PAX 01-Nov
361
54,7
118
87,9
Hög PAX 07-Nov
286
56,7
116
79,1
Hög PAX 08-Nov
303
51,1
107
70,8
Totalfosfor och PO4-P
Försöksv,
Datum
P-tot, in (mg/l)
P-tot, ut (mg/l)
PO4-P, in (mg/l)
PO4-P, ut (mg/l)
Hög PAX
14-Sep
6,8
1,12
1,73
0,441
Hög PAX
15-Sep
6,54
1,06
1,02
0,296
Hög PAX
16-Sep
6,54
1,06
1,02
0,296
Hög PAX
17-Sep
6,54
1,06
1,02
0,296
Hög PAX
18-Sep
5,9
0,688
1,7
0,354
Hög PAX
19-Sep
5,44
0,918
1,5
0,27
Hög PAX
20-Sep
5,76
0,527
1,36
0,142
Hög PAX
21-Sep
5,3
0,553
1,62
0,193
Hög PAX
22-Sep
6,1
1
1,01
0,049
Hög PAX
23-Sep
6,1
1
1,01
0,049
Hög PAX
24-Sep
6,1
1
1,01
0,049
Låg PAX
25-Sep
4,16
1,77
1,5
0,923
Låg PAX
26-Sep
4,36
1,53
1,42
0,823
Låg PAX
27-Sep
4,57
2,47
1,27
0,874
Låg PAX
28-Sep
5,19
2,15
1,58
1,15
Låg PAX
29-Sep
5,25
2,25
1,63
1,25
Låg PAX
30-Sep
5,25
2,25
1,63
1,25
Låg PAX
01-Okt
5,25
2,25
1,63
1,25
58
Låg PAX
02-Okt
6,8
3,61
0,941
0,909
Hög PIX
03-Okt
5,75
1,29
3,49
0,145
Hög PIX
04-Okt
5,73
0,835
2,94
0,072
Hög PIX
05-Okt
5,45
0,603
2,8
0,076
Hög PIX
06-Okt
5,15
0,297
1,71
0,05
Hög PIX
07-Okt
5,15
0,297
1,71
0,05
Hög PIX
08-Okt
5,15
0,297
1,71
0,05
Låg PIX
09-Okt
3,65
0,834
2,12
0,173
Låg PIX
10-Okt
3,79
0,602
1,4
0,142
Låg PIX
11-Okt
3,89
0,718
1,4
0,113
Låg PIX
12-Okt
3,85
0,49
3,26
0,118
Låg PIX
13-Okt
3,75
0,682
0,675
0,015
Låg PIX
14-Okt
3,75
0,682
0,675
0,015
Låg PIX
15-Okt
3,75
0,682
0,675
0,015
Låg poly
16-Okt
2,88
2,62
1,09
0,141
Låg poly
17-Okt
3,63
2,35
1,34
0,173
Låg poly
18-Okt
4,73
2,54
1,2
0,17
Låg poly
19-Okt
4,65
2,42
0,835
0,044
Låg poly
20-Okt
4,65
2,42
0,835
0,044
Låg poly
21-Okt
4,65
2,42
0,835
0,044
Låg poly
22-Okt
4,65
2,42
0,835
0,044
Utan kem
23-Okt
4,36
3,55
1,27
1,7
Utan kem
24-Okt
4,35
3,3
1,28
1,77
Utan kem
25-Okt
4,66
3,49
1,55
1,81
Utan kem
26-Okt
5,22
3,9
1,64
1,92
Utan kem
27-Okt
5,14
4,05
1,24
1,66
Utan kem
28-Okt
5,14
4,05
1,24
1,66
Utan kem
29-Okt
5,14
4,05
1,24
1,66
Hög PAX
30-Okt
4,65
0,558
1,56
0,058
Hög PAX
31-Okt
3,47
0,285
1,58
0,064
Hög PAX
01-Nov
4,63
0,144
1,42
0,041
Hög PAX
07-Nov
3,82
0,133
1,42
0,054
Hög PAX
08-Nov
4,37
0,175
1,9
0,068
Totalt och löst BOD7
Försöksv, Datum
BOD7-tot,in (mg/l) BOD7-tot, ut (mg/l) Löst BOD7, in (mg/l) Löst BOD7, ut (mg/l)
Låg PAX
02-Okt
171
64
41
43
Hög PIX
08-Okt
173
41
40
28
Låg PIX
15-Okt
140
32
24
17
Låg poly
22-Okt
106
54
18
18
Utan kem 29-Okt
129
71
24
25
Hög PAX 01-Nov
112
20
29
16
Hög PAX 08-Nov
102
14
23
14
59
Totalkväve och NH4-kväve
Försöksv,
Datum
NH4-N, in (mg/l)
NH4-N, ut (mg/l)
N-tot, in (mg/l)
N-tot, ut (mg/l)
Hög PAX
22-Sep
26,3
31,8
43,1
39,1
Hög PAX
23-Sep
26,3
31,8
43,1
39,1
Hög PAX
24-Sep
26,3
31,8
43,1
39,1
Låg PAX
02-Okt
28,8
29
Hög PIX
06-Okt
19,9
21
38
28,6
Hög PIX
07-Okt
19,9
21
38
28,6
Hög PIX
08-Okt
19,9
21
38
28,6
Låg PIX
13-Okt
18,8
21,2
33,48
29,4
Låg PIX
14-Okt
18,8
21,2
33,48
29,4
Låg PIX
15-Okt
18,8
21,2
33,48
29,4
Låg poly
19-Okt
21,7
27,2
35,7
35,4
Låg poly
20-Okt
21,7
27,2
35,7
35,4
Låg poly
21-Okt
21,7
27,2
35,7
35,4
Låg poly
22-Okt
21,7
27,2
35,7
35,4
Utan kem
27-Okt
20
26,8
44,7
40,5
Utan kem
28-Okt
20
26,8
44,7
40,5
Utan kem
29-Okt
20
26,8
44,7
40,5
Hög PAX
01-Nov
20,5
26,3
40,8
32,4
Hög PAX
08-Nov
23,7
24,1
39,9
31,2
GF (Vikt %)
Försöksvecka
Slam
Typ av slam
Datum
Tid TS (Vikt %)
Slam, ut ur filter
25-Sep 11:00
0,34 %
67 %
Hög PAX
Slam, ut ur filter
02-Okt 10:45
0,27 %
67 %
Låg PAX
Slam, ut ur filter
08-Okt 10:50
0,33 %
60 %
Hög PIX
Slam, ut ur filter
15-Okt 11:15
0,33 %
61 %
Låg PIX
Slam, ut ur filter
22-Okt 11:00
0,24 %
60 %
Låg Polymer
Slam, ut ur filter
29-Okt 11:00
0,28 %
74 %
Utan kemikalier
Slam, ut ur filter
01-Nov 12:00
0,39 %
68 %
Hög PAX
Vatten som runnit genom duken
01-Nov 12:00
0,17 %
51 %
Hög PAX
Slam från duk
01-Nov 12:00
5,46 %
80 %
Hög PAX
Slam, ut ur filter
08-Nov 12:45
0,49 %
65 %
Hög PAX
Slam från duk
08-Nov 12:45
5,40 %
76 %
Hög PAX
Slam, ut ur filter
08-Nov 13:30
0,42 %
68 %
Hög PAX
Slam från duk
08-Nov 12:45
5,70 %
76 %
Hög PAX
60