Transcript Untitled - Stiftsgården Åkersberg

1
Inledning
Under en lång följd av år har man
insett att Skånes mittpunkt ligger i
Höör och detta har också utnyttjats
turistiskt såsom i begreppet ”Skånes
hjärta och mitt”. I folkmedvetenheten har emellertid Bosjöklostermöllan länge symboliserat mittpunkten,
men senare noggrannare beräkningar har visat på ett nordligare läge
fortfarande i Höör.
Eftersom Skånes befolkningsmässiga och ekonomiska tyngd ligger
i de västra och södra delarna ger
detta ofta en sned uppfattning av
landskapet så att de norra, östra och
Mittelen med de återställda grundstenarna från den gamla vattenmöllan i
fronten.
mittersta delarna missgynnas. För
att på något sätt kunna råda bot på
denna snedvridning genomförde
Skånska Akademien en beräkning och manifestering av Skånes
tyngdpunkt, som visade sig ligga i
Brännemölla i Höör.
Genom att framhäva detta som Skånes Mitt med konstverket Mittelen
kan den allmänna uppfattningen om
landskapets snedvridning nyanseras
något. Brännemölla är en av flera
vattenmöllor längs Höörsån. Den
tillhörde tidigare säteriet Åkersberg.
Den gamla fina stubbamöllan som
står invid Bosjökloster är inte Skånes
mittpunkt.
2
Konsten att beräkna både mittoch tyngdpunkter
Beroende på vilken metod man använder får man helt olika svar. Det
enklaste sättet är att omskriva det
geografiska objektet med en rektangel och sedan bestämma skärningspunkten mellan diagonalerna.
En mera avancerad metod för mittpunktsbestämning är triangelmetoden, som är en etablerad metod inom
lantmäterikretsar. Om man använder
dessa metoder för Skåne får man
mittpunkten i Höör på Klockarebacken på nya kyrkogårdens nordöstra
hörn vid korset nära ingången i första fallet och i andra fallet i Eskeröd i
Norra Rörum inte så långt från sockengränsen till Tjörnarp.
Här har i stället Sven Rosborn bestämt tyngdpunkten genom ett datorprogram där man lagt in ett finmaskigt
nät över Skåne och bestämt koordinaterna för alla skärningspunkterna
i nätet inom Skånes gränser. Dessa
koordinater har sedan summerats i
både x-led och y-led och deras medelvärde, koordinaterna för tyngdpunkten, bestämts till N 55˚ 56’ 25,
91” Ö13˚32’ 14, 41”.
Ett annat enkelt, om dock ej så precist sätt, att kunna ta fram tyngdpunkten är att klippa ut kartan i papp
och sedan hänga upp den i den punkt
där kartan hänger helt vågrätt. Då har
man fått tyngdpunkten i upphängningspunkten.
Den gamla möllestenen i Mittelen, som hittades på platsen. Den har med största sannolikhet använts i Brännemöllas kvarnverk för mer än 150 år sedan.
3
Tidsmässig antipod till den 4 oktober är den 9 mars
Vår planet jorden cirkulerar i en elliptisk bana runt solen och jordaxelns
lutning på 23 grader och 26 minuter
ger våra årstidsvariationer i form
av vår, sommar, höst och vinter.
Den skenbara rörelsen av solen på
himlen visar sig i att solen står högst
under sommaren och lägst under
vintern. Fyra märkesdagar härvidlag
är vårdagjämningen den 20 mars,
sommarsolståndet den 21 juni, höstdagjämningen den 23 september och
vintersolståndet den 22 december.
Vid dessa tidpunkter står solen i zenit,
90 grader över horisonten dvs rakt
ovanför oss vid ekvatorn på vårdagjämningen, vid norra vändkretsen
på sommarsolståndet, vid ekvatorn
på höstdagjämningen och vid södra
vändkretsen på vintersolståndet. Hos
oss i Skåne varierar solståndet mellan
cirka 58 och 10 grader. Den 4 oktober
är den 29,7 grader i Höör (tabell 1).
Detta inträffar två gånger om året på
Mittelendagen den 4 oktober samt
på Antipoddagen den 9 mars, 105
respektive 104 dagar efter och före
sommarsolståndet (se tabeller på
sidorna 29-30).
Projektgruppen Skånes Mitt
Projektsamarbetet mellan Skånska Akademien och Höörs kommun startade i början av 2007 för
att verkställa idéerna kring Skånes
tyngdpunkt, som hade beräknats
Projektgruppen besöker Brännemöllaplatsen den 18 mars 2009. Från vänster
ses Lars Ekholm, Pehr-Ove Pehrson, Lena Frykman, Freddy Friberg, Karl
Koistinen, Jan Sohlmér samt Sven-Olle R Olsson.
4
Projektgruppen i arbete med beslutet om utformningen av Mittelenmonumentet
2009. Från vänster Jan Sohlmér, Hilda Knafve, Pehr-Ove Pehrson, Sven-Olle
R Olsson samt Lena Frykman.
Projektgruppen startade omgående
med att planera för att uppföra ett
konstverk – monument – och detta
uppdrag gick till konstnären Lars
Ekholm, Lund, som införlivades
i projektgruppen. Flera olika förslag presenterades, men slutligen
fastnade man för en solurs-möllestenskomposition, som fick namnet
”Mittelen” och den invigdes den 3
oktober 2009 under stor pompa och
ståt.
av Sven Rosborn. Kommunstyrelsens dåvarande ordförande PehrOve Pehrson tog entusiastiskt emot
budskapet och projektgruppen med
Pehr-Ove Pehrson som ordförande
bildades bestående av Sven Rosborn, Cecilia Nelson och Sven-Olle
R Olsson från Skånska Akademien
samt kulturpolitiker och tjänstemän från Höörs kommun. Det
mest fantastiska var första gången
när Sven Rosborn och Sven-Olle R
Olsson skulle besöka och undersöka hur området och platsen för
den beräknade tyngdpunkten såg
ut. Det blev en mycket stor positiv
överraskning med denna synnerligen vackra, då halvt färdigplanerade plats, Brännemölla, som ägs
av kommunen.
Projektgruppen fortsätter nu sitt arbete med att vidareutveckla idéerna kring Skånes Mitt och det årliga
Årets Medelpunkt-evenemanget i
början av oktober, nu med Anna
Palm, kommunstyrelsens ordförande, som projektets ordförande.
5
Mittelen i motljus den 4 november 2012 samtidigt som omslagsbilden.
Konstverket Mittelen som solur
Mittelen har skapats av konstnären Lars Ekholm, Lund, genom
sam-arbete och stöd mellan Skånska Akademien, Höörs kommun,
Sparbanksstiftelsen Färs och Frosta,
Frosta Härads Hembygdsförening
samt Höörs Försköningsförening
AFH.
byggena såsom Lunds domkyrka i
början av medeltiden. Denna möllesten i monumentet har hittats i
Brännemölla och har säkerligen använts i vattenmöllan för mer än 100
år sedan.
Skulpturkroppen av cortenstål är en
metamorfos av möllestenen, som
tänjs åt olika håll. Konstverket ligger i nordsydlig riktning med den
gamla möllestenen mot norr och
fungerar som ett solur. Se diskussion på sidan 28 om tidsekvationen!
Mittelen består av tre delar: möllestenen, själva skulpturkroppen samt solen, som är centrum i vårt solsystem.
Möllestenen av Höörsandsten, cirka
210 miljoner år gammal, är en central
symbol för Höörsbygden. Materialet
är något äldre än den Höörsandsten
som användes vid de stora kyrk-
Vår stora stjärna, Solen, penetrerar
med sitt ljus portalen, eller triumfbågen, den 4 oktober kl 12:00, normaltid, och visar med sin ljusstråle
6
var Skånes tyngdpunkt finns i Skånes Mitt – dvs i mitten av den gamla
till hälften nergrävda möllestenen.
Denna tidpunkt har valts, eftersom
den ordinarie järnvägstrafiken i Höör
startade måndagen den 4 oktober
1858. Vid detta datum firades också
Höörs 100-årsjubileum 1958.
mun och Stiftsgården Åkersberg till
personer och organisationer, som i
hög grad har befrämjat Kultur och
Humor i Skåne.
Vid konstverket planeras också att
installeras en basaltpelare med informationstext. Bergarten basalt har
valts, eftersom området inom Ringsjön, Häglinge, Finja och Klippan
har ett mycket stort antal basaltneckar, som är rester från vulkaner för
180-190 miljoner år sedan under Juratiden. Även basaltneckar från Kritaperioden finns, cirka 110 miljoner
år gamla. Informationen på basaltpelaren blir:
Vid invigningen av Skånes Mitt den
3 oktober 2009 hittades av en märklig händelse i möllestenens centrum
ett järnklot – en kula som symboliserar själva tyngdpunkten och den
utgör nu vandringspriset Skånes
Medelpunkt, som årligen utdelas av
Skånska Akademien, Höörs kom-
Skånska Akademien
Skånes Mitt
Skånes befolkningsmässiga och ekonomiska tyngd ligger i de västra och
södra delarna, vilket kan ge en sned uppfattning av landskapet. Genom att
framhäva Skånes geografiska mittpunkt Brännemölla i Höör kan det nyanseras något. Skånes Mitt är beräknad av Skånska Akademien som den geografiska tyngdpunkten.
Mittelen
Genom samarbete och stöd från Höörs kommun, Sparbanksstiftelsen Färs
och Frosta, Frosta härads hembygdsförening samt Höörs Försköningsförening AFH har detta konstverk, Mittelen, av konstnären Lars Ekholm kunnat
uppföras. Invigningen skedde den 3 oktober 2009 med stor pompa och ståt.
7
alla beräkningar finns det osäkerheter och därför fick akademiledamoten Rolf Lindroth hedersuppdraget
att hitta den exakta tyngdpunkten,
som visade sig vara ett i marken dolt
järnklot. Efter idogt letande hittades
klotet i konstverket varefter det överlämnades till akademiens dåvarande
Director Marianne Dock, som ömsint placerade klotet i en kvadratisk
ekskiva med Skånska Akademiens
heraldiska vapen ingraverat och med
inskriptionen:
Invigningen
Invigningen skedde den 3 oktober
2009 med stor pompa och ståt till
Håkan Carlssons, Lund och Höör,
specialkomponerade rituella fanfarmusik för trumpet och slagverk: ”De
fyra elementens fanfarmusik”. Dåvarande landshövding Göran Tunhammar förrättade själva invigningen,
varefter dåvarande kommunstyrelsens ordförande Pehr-Ove Pehrson
och konstnären Lars Ekholm beskrev konstverket Mittelen och dess
symbolik. Skånska Akademiens ledamot Sven Rosborn berättade sedan
om Skånes tyngdpunkt, dess essens
och hur den har beräknats och sedermera namngivits till Skånes Mitt. I
Skånes tyngdpunkt
Brännemölla, Höör
för Kultur & Humor i Skåne
Skånska Akademien
3/10 2009
Konstnären Lars Ekholm.
8
Slagrutemannen Rolf Lindroth från Skånska Akademien med minimalt instrument i färd att finna Skånes tyngdpunkt.
Landshövding Göran Tunhammar avtäcker monumentet en otroligt regnig och
blåsig dag den 3 oktober 2009.
9
Den idémässiga bakgrunden till
Årets Medelpunkt
Bakgrunden är det järnklot som hittades i det nya konstverket och som
symboliserar Skånes mitt och tyngdpunkt. Hela Skånes massa och energi
finns samlad i detta klot. Man kan
tänka sig att Skånes mitt utgörs av
skötet på Skånes Moder Jord. Klotet
är hennes avkomma, avlad av Skånes Heldige Aande, alltså Skånes
framgångsrika anda, som också kan
symboliseras av solen. Klotet besitter alltså Skånes alla goda egenskaper och har sitt hem i mittpunkten.
”Kultur & Humor i Skåne” är cent-
ralt för utmärkelsen eftersom det är
Skånska Akademiens motto. Utmärkelsen utdelas för gärningar med hög
kvalitet med skånsk anknytning och
genomsyrade av den skånska andan.
Klotet skall vara i ständig rörelse och
skapa energi och inspiration för Kultur & Humor i skånsk anda. Klotet
rullar således vidare till olika förtjänta personer eller organisationer i
Skåne för inspiration och innovation.
De förvaltar klotet under var sitt år.
Symboliskt rullar alltså klotet från
den geografiska mitt- och tyngdpunkten i Brännemölla, där det har
Pehr-Ove Pehrson har glatt mottagit priset ”Skånes Medelpunkt” av
Skånska Akademiens dåvarande Director Marianne Dock.
10
märkelse av Skånska Akademien
för sin stora beredvillighet och samarbetsvilja att instifta Skånes Mitt
och färdigställa konstverket Mittelen. Klotet skall hädanefter rulla
vidare till nya mottagare, som årligen koras den första lördagen i
oktober månad. Kravet på mottagaren – Årets Medelpunkt – är att
respektive skall ha gett tyngd och
energi åt ”Kultur & Humor i Skåne”. Årets Medelpunkt blir dessutom behängd med ett litet järnklot i
rödgult halsband, som blir en gåva
till mottagaren. Slutligen blir Årets
Medelpunkt uppmärksammad, fiVandringsklotet med Skånska Akademiens vapen och inskription.
sin hemvist och sitt ursprung, till de
olika heta delarna av Skåne, som alla
har sin andel i denna massa. På så
sätt uppnås syftet med Skånes mitt,
nämligen att visa att hela Skåne har
sina olika förtjänster.
Årets medelpunkt
Efter utropandet av Årets Medelpunkt, som detta första år blev
Höörs kommun, överlämnades den
symboliska skånska tyngdpunkten
i form av järnklotet i sin ekställning
till kommunstyrelsens dåvarande ordförande Pehr-Ove Pehrson. Kommunen fick denna vandringsut-
Dåvarande Director Cecilia Nelson
från Skånska Akademien hälsar välkommen till Mittelen år 2011.
11
De tre första Årets Medelpunktsmottagare tillsammans med konstnären Lars Ekholm och dåvarande Skånska Akademiens Director, Cecilia Nelson, vid festligheterna den 1 oktober 2011.
Fr v Lars Ekholm, Mikael Persson (år 2010), ordförande i Piraten Sällskapet,
Martin Martinsson (år 2011), VD Musik i Syd, Cecilia Nelson, Skånska Akademien samt Hans-Göran Larsson (år 2009), 1:e vice ordförande i Höörs kommunstyrelse.
rad och diplomerad på Skånska
Akademiens Årsfest i mars.
för hans suveränitet att initiera
och odla musikhändelser i Skåne
och omvärlden. Det fjärde året
gick priset till TV-personligheten
Anne Lundberg för hennes stora
TV journalistiska spännvidd mellan mat, antikviteter och underhållning till personliga samtal om
människors livsvillkor – program
som präglas av varm humor och
stor medmänsklighet.
Andra året utsågs Fritjof Nilsson
Piraten Sällskapet till Årets Medelpunkt 2010 för mycket framgångsrika aktiviteter med att bevara och
befrämja Piratenandan – essensen
i Kultur och Humor. Det tredje året,
2011, förärades Martin Martinsson,
VD för Musik i Syd, utmärkelsen
12
Mittelen och De fyra elementens
fanfarmusik
Musiken som framfördes vid invigningen av Håkan Carlsson, trumpet,
och Tobias Ingvarsson, slagverk, var
dagen till ära specialkomponerad av
Håkan Carlsson. Musiken bygger
på hur de fyra elementen, vatten,
luft, jord och eld, samverkar just
här på Skånes Mitt. I musiken kopplas elementen samman med de olika
temperamenten och väderstrecken,
för att kulminera med själva avtäckningen av konstverket, som skedde
samtidigt som musiken nådde sin
höjdpunkt.
Vid festligheterna 2012 trakterade
Håkan Carlsson, Höör, en fri rekonstruktion av den typ av bronslurar
som bl.a. har hittats i Fogdarp och
som dateras till ca 700 f. Kr, dvs.
yngre bronsålder.
Kommunstyrelsens ordförande Anna
Palm (2009), VD Musik i Syd Martin
Martinsson (2011) och TV-personligheten Anne Lundberg (2012) ) iklädda
den lilla kulan med rödgult halsband
år 2012.
13
De första fyra delarna spelades i väderstrecksordning medan den sista spelades vänd mot konstverket. Alltsammans blev på så vis något av en rit, som
kanske kan föra tankarna till solkulten
i vårt avlägsna, hedniska förflutna och
förstärka Mittelens sol- och årstidsymbolik.
selnötsbottnar och pralinémassa dvs
karamelliserade hasselnötter. Desserten består dessutom av kaffeparfait
med punsch och Valhronachoklad.
Bakelsen är istället uppbyggd av
nötkräm med pralinémassa, smör och
kakaosmör. Vidare är den stora chokladkulan, Tyngdpunkten, uppbyggd i
centrum av tryffel dvs. vispgrädde,
honung, smör och mörk Valhronachoklad, som sedan täckts med mar-
Mittelenbakverk
Samarbetspartnerna inom Skånes
Mitt projektet (Mittelen), Skånska
Akademien, Höörs Kommun och
Stiftsgården Åkersberg vill förstärka
Mittelenkonceptet i Höör. Därför har
man introducerat två bakverk Mittelendesserten och Mittelenbakelsen
och de serveras endast på Stiftsgården. De har skapats av Nordens
främste konditor- och bagarmästare
Jan Hedh, Malmö, som under de senaste åren har publicerat mer än 15
mycket uppskattade och sålda böcker
inom sina områden med detaljerade
recept och fantastiska fotografier.
Symboliskt anknyter bakverken till
Mittelenkonstverket, Möllestenen
och Tyngdpunkten på Brännemölla i
Höör. Båda bakverken har formen av
en Möllesten, vars yta är något grov
genom sitt innehåll av hasselnötsfragment. Dessutom har bakelsen på
toppen en chokladprick och desserten
en relativt stor chokladkula, som representerar Skånes tyngdpunkt.
Båda bakverken räknas som ”Japonaise” bestående av krispiga has14
Jan Hedh i Åkersbergs kök. Till vänster
Mittelendesserten och Mittelenbakelsen.
zipan och pralinémassa. Slutligen är
kulan rullad i mörk Valhronachoklad.
och behaglig smakblandning av de
yppersta råvarorna, lätt, luftig och
spröd i konsistensen. De introducerades på Stiftsgården Åkersberg
i Höör den 6 oktober 2012.
Båda bakverken är av yppersta
världsklass med en mycket mjuk
Skånebravaden
Under adressen. ”www.skanebravaden.se” har Carl-Olof Orsander, Båstad,
sammanställt Skånes ytterligheter såsom nord-, syd-, öst-, väst-, mittpunkten, högsta punkten, lägsta punkten samt några fler. Detta kan inspirera till
trevliga utflykter med ytterligheter inom Skåne som tema och med utgångspunkt från dess mitt, Skånes tyngdpunkt i Brännemölla i Höör.
15
Vulkaner i Mellanskåne
I ett triangelformat område i norra
Mellanskåne mellan Bosjökloster i
söder, öster om Häglinge till södra
Finjasjön och vidare till Bonnarp
väster om Ljungbyhed finns ett 50tal basaltneckar, som är rester av
gamla vulkaner. Under jord räknar
vi med att ytterligare cirka 100 basaltneckar kan förekomma. Flera av
dessa ovan jord är välkända landmärken såsom Anneklev i Höör, Hagstad
och Knösen i Norra Rörum, Göbnehall vid Ynglingarum, Bolmarehuset
i Häglinge, Gällabjer vid Röstånga,
som höjer sig 50 meter över marken
samt Allarpsberg i Hallaröd. Ytterligare en är basaltnecken Rallate vid
Röstånga med sin pelarförklyftigad
basalt. Sådana pelare är ofta sexkantade i tvärsnitt. Basalt utgörs av stelnad lava, som i de flesta fall finns i
direkt anslutning till eruptionsrören
– vulkanrören.
Tidigare ansåg man att vulkanerna
var unga, dvs. från Tertiär-åldern,
65-2 miljoner år gamla, men senare
åldersbestämningar tyder på två faser, en äldre från tidig Juratid för
191-178 miljoner år sedan såsom
Knösen, Hagstad, Gällabjer, Göbnehall och Bosjökloster och en yngre
från sen Kritatid för 110 miljoner år
sedan såsom Rallate.
Denna omfattande vulkanism är förknippad med uppsplittringen av su-
Jellabjer eller Gällabjer mellan Röstånga och Färingtofta är nog den mest
typiska av basaltneckarna, som liknar en vulkan. Fotot taget från söder.
16
Höörsandstenen
Höörsandstenen har liksom den senare järnvägen spelat en mycket stor
roll för befolkningen i Höörtrakten.
Det illustreras bland annat av möllestenens centrala plats i Höörs kommunvapen. Detta faställdes av Kungl
Maj:t 1949 för köpingen, 1939-1970,
och senare registrerat 1974 för kommunen. Den finns avbildad i slutet
av broschyren på sid 32. I ett annat
vapenförslag från 1949 finns tre möllestenar och en låga.
Kommunvapnets beskrivning är:
”I rött fält en kvarnsten i silver och
däröver en ginstam i silver belagd
med tre röda lågor”. Lågornas symbolik härleds från ordet ”hargh”, offerplats – stenhög, som har givit byn
namnet Hörg, känt sedan år 1145,
som sedermera blev Höör.
Västfasaden av Lunds medeltida domkyrka med de på 1800-talet uppförda
två tornen.
Höörsandstenen har främst använts
som byggnadsmaterial och som möllesten. När kyrkobyggena i sten kom
igång på främst 1100-talet i Skåne
blev Höörsandstenen mycket använd
och populär för kyrkor och dopfuntar. Den främsta representanten är
Lunds Domkyrka där man än i dag
kan finna de inhuggna symbolerna
för de olika stenmästarna. En av de
främste var Mårten Stenmästare, som
hade sitt gäll i Höör och som även
gjorde Höörs dopfunt där han själv
avporträtterade sig. Vid de senare
renoveringarna av Lunds domkyrka
perkontinenten Pangea, som bildats
av den nordliga kontinenten Laurussia bestående av Nordamerika,
Grönland och Baltica, Eurasia, och
den sydliga Gondwana bestående
av Sydamerika, Afrika, Indien och
Australien under sen Karbon- och
Permtid för 310 – 250 miljoner år sedan. Uppsplittringen av Pangea gav
sedermera upphov till dagens kontinenter.
17
Höörs kyrka, uppförd under tidigt 1100-tal, med en gammal möllesten på
kyrkbacken i förgrunden.
på 1800-talet, då de nya tornen uppfördes, användes den hårdare Höörsandstenen från Vittseröd.
översta delen är mer finkornigt jämn
och går under namnet skellningssten
och användes som byggnadsmaterial
och slipstenar.
De mest kända brotten är Stenskogen – Stanstorpsgraven och Vittseröd.
Stenen är från yngsta Trias- och äldsta Juratiden och den uppskattas ha
bildats för mellan 211 - 201 miljoner
år sedan. Tyvärr saknas exakt ålder.
Höörsandstenen, som är relativt finkornig, hård och välcementerad av
kvarts, finns i ett område norr om
Ringsjöarna bort till Hörby i ena ändan och till Stockamöllan – Vittseröd
i andra och upp till centralorten Höör.
Den kan vara upp till 40 m tjock och
den understa delen består av arkos,
en grov fältspatrik sandsten, som
ligger direkt på det vittrade urberget
och den användes till möllesten. Den
Stenbrytningen i Höör har haft mycket
stor betydelse för den lokala ekonomin. Carl Linnaeus skriver i sin
18
- Loshult, kvarnstenar av saxo duro,
particularis quarzosis pellucidis, (hård
sten, klara kvartspatiklar), brutne vid
Höör neder emot Lund, lågo här i
stor myckenhet att föras uppåt Småland en så lång väg.
Den störste stenen ifrån Höör är 11
spann men efter vårt mått 12 kvarter
och säljes för 100 daler stycket (en
tjur kostade då 20 daler och en ko
10 daler). Bönderna måste där driva
denna levnadsart ty åkern är svag,
få dock icke här som vid Orsa någon
lungsot. Herr major Beck-Friis äger
mesta delen av detta brotten.
- Landskrona, kvarnstenar lågo utanför bägge tullportarna i stor myckenhet att säljas så i landet som utom.
De voro tagne ifrån Höör och Stanstorp vid Ringsjön och bestodo av cos
quatzosa alba (vit slipsten av kvarts).
Vid samma tid beskrev kyrkoherde
Ringius att bönderna huvudsakligen
livnärde sig av kvarnstenbygge i
byarna Höör, Fogdaröd, Maglasäte,
Lillasäte, Oxneholma, Ossarp och
Kärrarp. Möllestenarna exporterades
Skånska resa från år 1749 följande
om Höörs möllestenar:
Kvarbliven möllesten i de gamla stenbrotten i Stenskogen, Stanstorp sydväst om Höörs samhälle.
19
Vittserödsgården med en mängd möllestenar, större, mindre, hela och halva i
gårdens murverk. Speciellt anslående är de två stenarna som ögon i gavelspetsen.
Höörsgården 6 eller Malmgrens gård utmed Malmövägen med sina inmurade, dekorativa möllestenar.
20
också till Halland, Småland, Blekinge, Danmark och Tyskland.
byggnaders väggar. Detta ger ett karakteristiskt intryck från denna bygd.
År 1875 uppgavs att mellan 200-300
möllestenar årligen producerades i
Höör. Fem till sex dagar tog det för
att göra en möllesten på 10 spann,
vilket motsvarar 1,5 m, och detta
gav år 1900 i arbetslön 80 kr. Många
stenhandlare fanns också i Höör på
den tiden.
Brottets bana
År 1905 anlades en smalspårig decauvillejärnväg, i folkmun kallad ”Brottets Bana”, som transporterade möllestenar från Stenskogen och byggsten
från stenbrottet i Stanstorp till Höörs
järnvägsstation. Verksamheten liksom järnvägen upphörde 1910. Nu
har ”Brottets Bana” återuppstått. En
tätortsnära grön vandringsled för rekreation, som samtidigt kan berätta om
en gången tids industrihistoria, har
genom ett Leader MittSkåne-projekt
iordningställts av Föreningen Höörs
Den största kända möllestenen är
1,9 m i diameter. Många kasserade
och halvfärdiga stenar blev liggande
på brottsplatserna men många togs
också till vara och murades in i olika
Möllestenskonstverket på Gamla Torg tillkom 1984-1985 på initiativ av
Höörs försköningsförening AFH och Föreningen Höörs mölla i samband
med försköning av torget.
21
Mölla i samarbete med Höörs kommun. Högtidlig invigning skedde den
21 maj 2011.
större möllor längs Höörsån. De övriga var Sätofta mölla, Bossa mölla,
Pipare mölla och Släbo mölla. Dessutom fanns flera små skvaltmöllor
längs ån. Bossa mölla (Höörs Mölla)
är den enda som i dag finns bevarad.
I slutet av stenbrytningsepoken bedrevs
brytningen i mer industriell skala, av
bolaget AB Ringsjö stenbrott, som verkade mellan 1890 - 1910. Cirka 60 anställda arbetade på brottet varav 16-17
var yrkesstenhuggare, som arbetade på
ackord. Övriga tjänade 30 öre i timmen.
Brännemölla kvarn tillhörde länge
Åkersbergs säteri. Det uppfördes 1760
av ryttmästare Carl Niclas Cronacker
i samband med storskiftet och ursprungsfastigheten var Höör nr 6.
Han anses vara den verkliga skaparen av Åkersberg. År 1765 beskrivs
Åkersberg av lantmätare J L Gillberg
Brännemölla och Åkersberg
Brännemölla nämns första gången i
skrift året 1570. Den var en av fem
Brännemölla. Kvarnen på bilden uppfördes året 1779 av Dorotea Elisabet Cronacker på Åkersbergs säteri. Dammen framför Brännemölla kallades förr Mölledammen, som senare blev Ankdammen. Förslag finns att ändra namnet till
Brännemölladammen, som ju är ett mera relevant namn.
22
Ovan: Stenen ovanför huvudentrén på Åkersberg med von Cronackers vapen
med åren när släkten blev adlad 1697 och när assessorskan avled 1882.
Nedan: Grundstenen på Brännemölla, med årtalet 1779 och ägaren till
Åkersberg Dorotea Elisabet Cronackers initialer DEC, som anger att möllan
uppfördes av henne detta år.
23
som: ”ett important qwarnstensbygge, samfällt med flere, 2:ne mjöl- och
sågqwarn”. Ovanför entrén till huvudbyggnaden finns en sten uppsatt
med Cronackers vapen och två årtal,
1697 och 1882. Det första årtalet
anger när Carl Niclas far, Balthazar,
blev upphöjd till adelskap och det
andra är dödsåret för assessorskan
Maria Lovisa von Seth, född år 1815
och gift med assessorn Sven Herman Swedenborg. Hennes mor var
Lovisa Sofia Cronacker och hennes
morfar var den berömde professorn
i Lund, Linnélärjungen Erik Gustaf
Liedbeck.
Under assessorskans ägandeskap
omkring 1850-1880 upplevde Åkersberg troligtvis sin största storhetstid.
Hon och hennes dotter, gift Cederström avslutade släkten Cronackers
ägandeskap av Åkersberg. Assessorskan skänkte marken till järnvägen och järnvägsstationen vid dess
anläggande på 1850-talet. En stor
areal intill järnvägsstationen såldes
senare och styckades till Höörs centralort. 1918 såldes gården och 1920
inrättades Åkersbergs lanthushållsskola, som lades ned 1985.
Gustaf von Troils silverpjäs.
Cronacker, och ett kapell har blivit
uppfört.
Järnvägen
Den första delen av Södra stambanan
invigdes år 1856 mellan Malmö och
Lund. Två år senare blev sträckningen till Höör klar och ytterligare ett år
senare till Sösdala. År 1860 var hela
sträckningen från Malmö till Hässleholm fullbordad. Höörs stationshus
beskrevs som ett av de mest notabla
vad gäller utformningen till skillnad
från de övriga på linjen. Det ansågs
Efter ombyggnad blev år 1993 Åkersberg stiftsgård för Lunds stift. Idag är
boningshuset en del av Åkersbergs
kursgård. Ekonomibyggnaderna är
borta, förutom en äldre magasinsbyggnad som inrymmer Magasin
24
vara det ståtligaste söder om Jönköping efter stationerna i Malmö och
Lund och det har senare byggnadsminnesmärkts. För några år sedan
avregistrerades det dock som byggnadsminne. År 1882 tillkom järnvägen till Hörby men den lades ner
redan 1928.
i Malmö och Anna gift sig med Hans
Fredrik Ramel (1845-1892) och fått
sonen Fredrik Ramel (Troil) (1872 1947), som också blev landshövding
i Malmöhus län under åren 19251938, återbördades silverpjäsen till
Residenset i Malmö. Där blev den
emellertid undangömd och bortglömd tills landshövding Nils Hörjels hustru Elly hittade den i slutet
av 1970-talet nerpackad i en kista.
Därefter har den fått en hedersplats
på Residenset i Malmö.
Vid invigningen i Höör tisdagen den
14 september 1858 fick dåvarande
landshövdingen i Malmö Samuel
Gustaf von Troil (1804-1880) mottaga en ståtlig silverpjäs på 5,5 kg,
som hade ritats av artisten Wilhelm
Wohlfart, tillverkats av juveleraren
Hammer i Stockholm och bekostats
av insamlingar i bondeståndet. Silverpjäsen visar Skåne i form av en
skön kvinna hållande det skånska
vapnet med de sedvanliga nationalistiska attributen framför en bautasten, som har en slingrande text
på framsidan lydande: ”Till Samuel
Gustaf von Troil, den kraftfulle,
lyckosamme höfdingen: befordraren
af Malmöhus läns framgång”, och
på baksidan: ”En gärd af tacksamhet
den 14 sept. 1858, dagen då jernbanan öppnades emellan bördiga tegar
och skogsbevuxna marker”. Tyvärr
fick inte von Troil behålla pjäsen för
kronprinsen, sedermera Karl XV,
ansåg att gåvan kunde anses vara en
muta. Pjäsen blev i stället överlämnad till von Troils hustru och därefter
till dottern Anna, 1851-1917. När sedan von Troils flyttat från Residenset
Höörs första elverk
År 1900 installerade Höörs elektriska belysningsbolag en turbin i
Brännemölla. Elkraften användes till
elektrisk belysning i byn. Man kan
ännu på platsen se det gamla turbinschaktet där energi utvanns ur vattnet. Regnade det för lite så att vattenståndet blev för lågt, strejkade det
elektriska ljuset. Därför placerades
så småningom även en lokomobil,
en flyttbar ångmaskin, vid Brännemölla.
Ombyggnaden och rivningen av
Brännemölla
I mitten av 1900-talet byggdes möllan om. Den drevs då av lokalföreningen (Skånska Lantmännen). Här
fanns även potatislager och en trävarufirma. Byggnaderna revs år 2003,
men den gamla stengrunden återuppbyggdes.
25
Den vackert anlagda, slingrande fiskvägen ansluter Brännemölladammen
(Ankdammen) med Höörsån nedströms. I bakgrunden Mittelen.
Fiskväg
Den slingrande fiskvägen anlades samma år som möllebyggnaderna revs.
Syftet är att Ringsjööringen och
andra vattenlevande djur ska kunna
komma förbi dämmet. Öringarna
lämnar ån som ett- eller tvååringar
för att växa till sig i Ringsjön. Därifrån återvänder de sedan för att leka
i sin uppväxtmiljö. Fiskvägen ansluter Brännemölladammen (Ankdammen) med Höörsån nedströms.
gruppen under Pelle Sundelins ledning. Detta innebär att evenemanget
den första lördagen i oktober månad
numera startar i Åkersbergs kapell
med tal och musik och harangering
av mottagaren av vandringspriset
”Årets Medelpunkt”, varefter man
beger sig till Brännemölla kl 13:00
och där fortsätter festligheterna med
ytterligare tal och överlämnandet av
vandringsklotet till årets pristagare.
Efter detta serveras en gemensam
lunch eller kaffe med Mittelenbakverk
på Åkersberg.
Stiftsgården Åkersberg
Sedan årsskiftet 2011-2012 ingår också Stiftsgården Åkersberg i projekt26
Ovan interiören från Frihetens kapell på Åkersberg. Kapellet är ritat av arkitekt
Lennart Welin från Lund utifrån tanken om att ”det skall vara en byggnad för
upplevelse, stillhet, eftertanke och meditation. Nedan Åkersbergs huvudbyggnad.
27
och den 12 februari dvs tidsmässigt
ganska nära våra datum den 4 oktober och den 9 mars. Tidsekvationens
värden för den 4 oktober är +11:07
minuter och för den 9 mars -10:42
minuter dvs en tidsdifferens på 21:49
minuter. Eftersom Mittelen är inställd
på kl 12:00 normaltid blir följaktligen
normaltiden för centrumpassagen den
9 mars kl 12:21:49 eller cirka 12,22
minuter. Rent faktiskt kan man säga
att den 4 oktober går soltiden 11:07
minuter före normaltiden, men den 9
mars går normaltiden 10:42 minuter
före soltiden, vilket ger denna tidsdifferens vid dessa två dagar. Under
sommarhalvåret är tidsdifferenserna
mindre med mindre max och min
värden på +3:43 den 13-14 maj och
-6:26 den 25-26 juli, vilket innebär att
Antipoden
Om man observerar solstrålen kl
12:00 normaltid den 9 mars förväntar
man sig att solen belyser möllestenens
centrum så som den gör kl 12:00, normaltid, den 4 oktober. Istället ligger
vid denna tidpunkt solstrålen till vänster om centrum, ungefär på mitten
mellan centrum och vänsterkanten av
möllestenen och når inte centrum förrän cirka kl 12:21. Orsaken till denna
skillnad är att normaltiden och soltiden inte går i takt och detta uttrycks
i tidsekvationen (E), som differensen
mellan soltid (ST)och normaltid (NT),
(E= ST-NT), (tabell 3), och denna
varierar dag för dag med max och
min värden på +16:25 och -14:18
minuter. Dessa extremvärden inträffar
på vinterhalvåret den 2-3 november
Analemma, solens skenbara rörelse under årets lopp vid normaltid 12:00 och
ungefär på vår horisont från norra halvklotet. Foto Wikipedia.
28
och 26 minuter och jordens elliptiska
bana runt solen. Detta sistnämnda ger
effekten att vinterhalvåret är 9 dagar
kortare, (tabell 2), än sommarhalvåret,
eftersom solen och jorden då befinner sig närmare varandra än under
sommarhalvåret, vilket medför att
jorden får ökad fart genom ökad gravitationskraft. Detta förklarar också
att antipoddagen inte blir den 5 april
som hade varit fallet om jordens omloppsbana hade varit cirkulär
våra solur är mer exakta under sommarhalvåret än vinterhalvåret.
Solens skenbara vandring på himlen
vid kl 12:00 normaltid under årets
lopp exempelvis i Höör beskriver en
figur liknande en 8:a motsvarande
värdena i tabell 3. Denna figur benämns analemma (sid 28). Den är en
kombination av solståndsvariationen
och tidsekvationen, som i sin tur orsakas av jordaxelns lutning på 23 grader
Mittelen- och Antipoddagens tidsmässiga differens mellan vårdagoch höstdagjämningen, samt solvinklarna vid Höörs horisont.
22-dec
09-mar
20-mar
Differens till Differens till
föregående sommarsolstånd Solvinkel
356
90
181
10,5
68
104
29,8
79
88
93
34
Sommarsolstånd
21-jun
172
93
0
57,5
Höstdagjämning
Mittelendag
Vintersolstånd
23-sep
04-okt
22-dec
266
277
356
94
94
105
184
34
29,7
10,5
Dag nr
Vintersolstånd
Antipoddag
Vårdagjämning
90
Tabell1.
Tabellen visar hur nära Mittelen- och Antipoddagarna ligger höstdag- och
vårdagjämningen, 11 dagars differens och 105 respektive 104 dagars avstånd till
sommarsolståndet. Solvinklarna för Mittelen- och Antipoddagen har beräknats
från Astronomic Applications, Dept US Naval Observatory, Washington DC för
åren 2010-2020 som medelvärden. Max och minvärdena för dessa år är 29,8 –
29,5 grader för Mittelendagen och 29,9 – 29,6 grader för Antipoddagen.
Antal dagar mellan vårdag- och höstdagjämningen
och mellan sommar- och vintersolstånd
Vår-Höst
Sommar-Vinter
187 Höst-Vår
184 Vinter-Sommar
178
181
Diff Summa
9
365
3
365
Tabell 2.
Tabellen visar de 9 dagarnas differens mellan sommarhalvåret, vår-höst, och
vinterhalvåret, höst-vår.
29
Tidsekvationens (E=ST-NT) variation under året
ST=Soltid,
NT=Normaltid
Ordningsföljd
Dag nr
359
Tidsekvation (E)
Minuter
(+) ST-NT
(-) NT-ST
10
Stort minvärde
-14
16
09-mar NT - ST
Antipoddag
-10
42
105
15-apr
0-värde
0
10
134
14 -maj ST - NT
Litet maxvärde
3
43
165
14-jun
0-värde
0
5
-6
28
0
8
68
207,5
9-13 febr
0-värde
Sekunder
0
41,5
25-dec
NT - ST
26-27 juli NT - ST
Litet minvärde
244
01-sep
0-värde
277
04-okt ST - NT
Mittelendag
11
7
307
03-nov ST - NT
Stort maxvärde
16
26
359
25-dec
0-värde
0
10
Tabell 3.
Tidsekvationens värden har tagits från ”Den Svenska Almanacken 1983”. Värdena varierar obetydligt år från år. De ger både en siffermässig bakgrund till
Analemmas utseende samt en tidsmässig förklaring till Soltid och Normaltid.
Offerfyndet i Fogdarp
Av musikarkeolog Cajsa S. Lund
Våren 1972 gjordes ett anmärkningsvärt bronsåldersfynd i Fogdarp. Lantbrukare Kaj Sollerhed,
Jönstorp, upptäckte vid sin nyodling i Pinedalen en bit metall i jorden. Professor Lars Larsson inledde
en arkeologisk utgrävning som resulterade i ett av Nordens förnämsta offerfynd från vår yngre bronsålder. Det består av 14 föremål av
brons. Två av dessa är ändplattor
till bronslurar, 22 cm i diameter (se
fotot), som tagits av från respektive
tonrör. De övriga föremålen består
av fyra rassel till hästbetsel, fyra
betselbeslag, två armprydnader varav den ena med rasselringar samt
två halvcirkelformade rör dekorerade med två behornade huvuden
med fågelnäbb i pannan. Fyndomständigheterna visar att man i yngre
bronsåldern, ca 700 f. Kr, har grävt
en meterdjup grop i dalsluttningens
krön och där lagt ner bronsföremålen och slutligen täckt gropen med
en stor sten. I deponeringen ingick
30
inte bronslurarnas tonrör – de ornerade ändplattorna har fått symbolisera kompletta lurar.
hos både djur och grödor. Och även
om det skiljer drygt 700 år mellan föremålen i Fogdarp och tiden
Tacitus berättar om så kan man
mycket väl våga betrakta dessa
som sannolik rekvisita i en snarlik
vårkult där hästar, vagn och även
bronslurar ingick.
Flera av föremålen har sannolikt
varit del av utrustningen till ett
ekipage med två hästar. De halvcirkelformade rören kan ha suttit som
prydnad på oket, i vartdera betslet
har suttit rassel som klingat likt
bjällerklang och armprydnaderna
kan ha burits av en eller flera som
antingen kört hästekipaget eller varit aktiv/aktiva på annat sätt i ceremonin. Lars Larsson refererar till
romerske författaren Tacitus som
omtalar Nerthuskulten hos folken i
norr. Under våren lät nordborna två
kor dra runt en vagn med en dold
gudinna för att säkra god återväxt
Om nu våra förfäder för ca 700 år
sedan i nutida Fogdarp ville att så
många människor som möjligt i
samhället skulle få se och höra en
ceremoni av sådan monumental
karaktär som de fjorton bronsföremålen speglar, så har Pinedalen
varit en ypperlig arena och dess
sluttningar har erbjudit utmärkta
åskådarplatser.
Ändplatta till bronslur, hittad i Fogdarp.
31
Mårten Stenhuggares dopfunt i Höörs kyrka från före mitten av 1100-talet med runskriften ”Marthin : mik : giardi”,
Mårten gjorde mig och en liten bild av Höörmästaren själv.
Tredje upplagan av broschyren ”Skånes Mitt”
Broschyren är utgiven av Skånska Akademien, Höörs kommun och
Stiftsgården Åkersberg 2013. Texten har författats av Sven-Olle R
Olsson och Cajsa S Lund (Offerfyndet från Fogdarp), båda i Skånska
Akademien.
Samtliga foton är tagna av författaren med undantag av bilden av
Brännemölla och Analemmabilden. Fogdarpsändplattan är tagen av
Bengt Almgren och fotona på sid 4, 5 och 9 nederst till höger av
Sven Rosborn som också gjort layouten till broschyren. Författaren
är också mycket tacksam för hjälp och bistånd från professor Dainis
Dravins, Lund, angående astronomiska förhållanden.
Copyright: Skånska Akademien. Höörs kommun och Stiftsgården
Åkersberg.
32