Transcript Folkrörelsernas arkiv för Värmland

Organisationsutredning
Folkrörelsernas arkiv
för Värmland
Utredning gjord på uppdrag av Folkrörelsernas arkiv för Värmland
med stöd av Region Värmland
Gynnemo Projekt och Information
september 2012
Inledning
Folkrörelsernas arkiv för Värmland är det äldsta
länstäckande föreningsarkiv som finns i Sverige. Sedan 1949 har man tagit emot och förtecknat arkiv
från de mest skilda ideella föreningar. I arkivmaterialet får människorna liv, vi kan läsa om deras engagemang i samhällsliv, religion och idrott. Historien
blir levande framför våra ögon om bara vi hittar
fram och tar på oss rätt glasögon. Arkivet är en
skattkista både för de närmast engagerade och för
forskningen.
ning hittills. Med ständiga minusresultat och ett
kraftigt krympande kapital äventyras hela verksamheten.
Nu står Folkrörelsernas arkiv inför sin största utma-
Lena Gynnemo
Den här utredningen skall vara ett verktyg och ge
underlag för ett vägval och en möjlig framtid. Beslutet och vägvalet ligger på föreningen själv.
Lycka till!
Visterud 20 september 2012
Innehållsförteckning
Inledning
2
Innehållsförteckning
2
Bakgrund
3
Folkrörelsernas arkiv idag
4
Verksamhet
5
Närmare beskrivning och analys av några områden 6
Hur arbetet är organiserat
6
Ekonomi, översikt
9
Ekonomi, intäkter
11
Ekonomi, kostnader
12
Medlemmar och kunder
14
Marknadsföring
16
Samarbeten med andra verksamheter
17
ABM
17
Pedagogisk verksamhet
18
Styrelsen
19
Utblick
21
Värmlandsarkiv
21
Föreningen Värmlandsarkiv
22
Karlstads universitet
23
Arkivcentrum
24
ArkivCentrum Örebro län
25
Önskad verksamhet
27
Tre möjliga vägar att gå
28
Ingå som en del i Värmlandsarkiv
28
Vara kvar som egen aktör som nu
30
Upplösning av föreningen
31
Källor
32
Sifferunderlag till graferna
33
2
Bakgrund
Folkrörelsernas arkiv för Värmland bildades 1949 av
länets ideella föreningar som en gemensam ideell
förening och är därmed äldst i Sverige i sitt slag. Här
förvaras tusentals föreningsarkiv. I dem kan man
finna räkenskaper, protokoll, fotografier, affischer,
fanor, medlemstidningar, ritningar, medlemsförteckningar, brev, tidningsklipp och mycket annat.
Genom dessa handlingar och föremål kan man se
hur föreningslivet i Värmland på olika sätt bidragit
till samhällsutvecklingen. Man kan se hur de enskilda människorna engagerade sig i de olika folkrörelserna som samlade bland annat arbetare, nykterhetskämpar, frikyrkoanhängare, idrottsintresserade,
bönder, kvinnor och en lång rad andra intresseorganisationer. Några exempel är:
tat till Karlstad till Värmlandsarkiv. Några år senare
flyttade alla tre arkiven in i gamla seminariets lokaler. Arkivcentrum Värmland var bildat! Senare anslöt även landstingets egen arkivfunktion samt Karlstads kommunarkiv.
2005 flyttades den stora arkivdepån från Forshaga
till ombyggda bergrum i Zakrisdal som hyrs av Region Värmland. Av de 17 000 hyllmeter som finns tillgängliga där disponerar Folkrörelsernas arkiv 3 000
hyllmeter.
Arkivcentrum har blivit en framgångsrik modell med
mycket kompetens och material samlat under ett
tak. De fyra arkiven Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Karlstads kommun, Landstinget i Värmland och
Värmlandsarkiv som numera också innefattar näringslivsarkivet, har gemensam forskarservice, programverksamhet, finns i samma lokaler, använder
gemensam utrustning och har en mycket god samlad gemensam specialistkompetens. Arkivcentrum
har blivit en föregångsmodell i Sverige.
Wermländska föreningen för befordrande av
Nykterhet och goda hemseder i Grava
Teaterföreningen Eld i berget, Långban, Färnebo
Tjänsteflickornas Fackförening
Brunskogs Fredsförening
Afrikagruppen, Karlstad
Fria Kristliga Gymnasistföreningen, Karlstad
Segelsällskapet WNS (Wenerns Neptuni Söner) Treuddarna, Karlstad
Mer om Arkivcentrum på sidan 24.
Fd Emigrantregistret, numera SverigeAmerika
Centret har flyttat till egna lokaler i residenset.
I början förvarades arkivet i olika lokaler disponerade av ABF.
1970 grundades Föreningen Värmlandsarkiv som
landets första regionala näringslivsarkiv, också som
en ideell förening. Ett samarbete mellan de två enskilda arkiven inleddes så gott som genast i form av
en delad arkivdepå i Forshaga från 1971. Man delade också både kansli och forskarsal i Tempelriddarhuset i Karlstad från 1974.
1982 flyttade de båda verksamheterna in i gamla
badhuset och fick där sällskap av Emigrantregistret.
Det blev en bra och samlad verksamhet med hög
tillgänglighet för forskare och andra intresserade.
1986 blev Föreningen Värmlandsarkiv landstingskommunaliserat för att ha legal grund att hantera
offentliga arkiv, men blev kvar som ideell förening.
Samtidigt grundades Värmlandsarkiv som skulle arbeta med de offentliga arkiven.
Nykterhetsförening nr 61 Stafnäs Kämpe.
De små fotona i hörnen visar de personer som var frånvarande vid
gruppfotograferingen.
1995 lyckades man från landstingets sida att få det
statliga landsarkivuppdraget för Värmlands län flyt3
Folkrörelsernas arkiv idag
Målsättningen är att samla in, bevara, vårda och
ställa till forskningens förfogande arkivhandlingar
från alla slags ideella föreningar i Värmland samt
efter föreningsaktiva personer. Det egna valspråket
lyder: ”Bevara nuet i framtiden”.
Man tar också emot material från sk ”herrelösa arkiv”, dvs arkiv som saknar huvudman. Det kan vara
föreningshandlingar som hittas i privata hem, eller
föreningar som lägger ner sin verksamhet och inte
vet var de ska göra av sina arkiverade handlingar.
Personalen tar emot material från föreningar och
enskilda, svarar på frågor, plockar fram efterfrågat
forskningsmaterial, delar på servicen i Arkivcentrums forskarservice med de övriga arkiven, besöker
föreningar i länet och medverkar också i viss utåtriktad verksamhet samt ger utbildning i enklare arkivhantering för lokala föreningar.
Alla ideella föreningar kan arkivera i Folkrörelsernas
arkiv för Värmland, både lokala och regionala. Det
inlämnade materialet registreras och förtecknas och
förvaras därefter i arkivsäkra lokaler. Det ska vara så
registrerat att det blir sökbart för den aktuella föreningen samt för forskning.
Man har 175 medlemsorganisationer som speglar
det värmländska föreningslivet väl. I förråden, dels i
Zakrisdal och dels i Arkivcentrum förvaras ca 7 000
föreningsarkiv och de upptar ca 3 000 hyllmeter. I
arkivet finns också 420 fanor och standar, en bandbank med ca 800 inspelningar och ca 6 000 affischer
och tusentals fotografier samt film och video.
Öppet hus på arkivdepån på Zakrisdal .
Arkivarie Annika Eriksson till höger.
Föreningen kan antingen vara medlem eller enbart
betala för att få sitt material arkiverat. Medlemmar
betalar medlemsavgift, men får rabatt på avgiften
för arkivering och rådgivning.
Standar tillhörande Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt,
Karlstad.
Man kan också vara enskild medlem.
4
Verksamhet
Folkrörelsernas arkiv har en styrelse bestående av
elva personer som kommer från olika delar av föreningslivet. Det finns ett arbetsutskott som har tre
ledamöter. Styrelsen hade 2011 sex sammanträden
och arbetsutskottet tre.
8 000
7 000
5 000
3 000
1 000
Nya volymer
2010
2008
2006
2004
2002
2000
-
Man deltar också i annan utåtriktad verksamhet
som Arkivens dag och i olika typer av externa arrangemang. Tillsammans med Värmlandsarkiv ska man
t ex medverka i ett projekt med sk minneslådor på
äldreboenden i Munkfors.
Man har också en enkel hemsida som ligger under
Arkivcentrums gemensamma hemsida.
Vissa år har man med stöd av projektmedel gjort
större insatser, som t ex åren 2006-2009 då man fick
sammantaget 2 025 000 kr i Access-projektet, och
åren 2008-2010 då man fick 629 000 kr till Liv och
arbete i Torsby kommun.
I verksamhetsplanen för 2011-2012 beskriver
man avsikten att bland annat intensifiera värvning
av nya medlemmar, försöka engagera kommunerna till ökade ekonomiska insatser, erbjuda personalen kompetensutveckling och i en slutrapport
dokumentera projektet Liv och arbete i Torsby
kommun.
350
200
Volymer
externlån
2 000
400
250
Volymer
forskarsal
4 000
Under 2011 lämnades 94 arkivleveranser in och de
innehöll 167 olika arkivbildare. Anledning till att arkivbildarna är fler än leveranserna är att större regionenheter levererar in från flera lokalföreningar
samtidigt, eller att enskilda personer har arkiv från
flera olika föreningar.
Personalen har under 2011 lyckats väl med att utarbeta detaljerade arkivförteckningar. 106 stycken
nya har gjorts och 59 har kompletterats. Alla nyförtecknade arkiv skrivs in i den digitala förteckningsbasen Visual Arkiv som gör att de blir lätt sökbara.
Ett önskemål är att skriva in alla arkiv i den digitala
databasen, men det har man för närvarande inte
resurser till.
300
Reg. besök
6 000
1998
Arkivet är representerat i flera olika sammanslutningar; Föreningen Värmlandsarkivs styrelse, det nationella Folkrörelsernas Arkivförbund, Föreningen Bergslagsarkiv, Föreningen
Värmländsk kultur, Nätverket Karlstadshistorikerna, VärmlandsAnor (Värmlands Släktforskarförenings tidskrift) samt i Föreningen Värmlandslitteratur och Värmlands hembygdsförbund.
Man har för närvarande fyra anställda på totalt
3,25 tjänster. Dessutom köper man in bokföringstjänst några timmar i veckan.
Det har blivit lättare att forska hemifrån.
Arkivets samlingar används varje år till olika forskaruppsatser och akademiska studier. Ibland produceras utställningar med material från arkivet. Arkiven
samverkar också på Släktforskningens dag.
Mottagna
leveranser
Mottagna
arkivbildare
Nya förteckningar
150
100
50
0
Man talar också om att stötta medlemsorganisationerna, skaffa medel för att genomföra ett projekt om de fria teatergrupperna, lägga in arkivförHandlagda
forskarärenden
teckningar i databasen Visual Arkiv, samarbeta
med övriga aktörer i Arkivcentrum för att utveckla
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
den gemensamma hemsidan samt utveckla samarbetet med externa utbildare för att inspirera till
Arkivcentrums forskarexpedition är öppen vardagar. forskning och studier i föreningsarkiven.
Här samverkar de fyra arkivinstitutionerna som
Några av dessa planerade insatser har man lyckats
finns i Arkivcentrum. Antalet besökare är vikande.
genomföra, andra inte.
Kompletterade
förteckningar
5
Närmare beskrivning och
analys av några områden
Hur arbetet är organiserat
Personalen består av en arkivchef på 100 %, en arkivarie på 100 %, en arkivarie på 85 % och en
arkivassistent på 40 %. Alla har adekvat utbildning.
Verksamheten kan beskrivas enligt nedan:
•
•
Arkivverksamhet
•
Ta emot, grovsortera, ordna, förteckna och registerföra arkiven, samt gallra
och förbränna dubletter eller material
som bedöms som oviktigt.
•
All administration som har koppling
till medlemsorganisationer och kunder,
med bl a utskick av årsmötesinformation och avgiftsdebitering.
•
Skötsel av föreningen Folkrörelsernas
arkiv för Värmland, dvs att förse styrelse, revisorer och valberedning med
skriftlig dokumentation, underlag och
protokoll.
•
Personaladministration, personalvård.
•
Anslagsansökningar och kontakter
med bidragsgivarna, redovisning, rapporter osv.
•
Projektsamordning - styrning - ledning - redovisning – rapportering.
•
Samverkansdelen som innebär medverkan i samordningsgruppen och ett
varierande antal arbetsgrupper.
•
•
•
•
Deltagande i mässor t ex Värmländska
bokmässan och Släktforskarförbundets riksträff.
Släktforskningens dag i Arkivcentrum,
temadagar av olika slag i samverkan
med Karlstads Kulturförvaltning,
Värmlands museum och andra aktörer.
Föredragsverksamhet i samverkan
med bibliotek, studieförbund och
forskarorganisationer runtom i länet
ca 4-6 gånger per år.
Informationstillfällen hos föreningar
som är medlemmar, hembygdsföreningar och andra intresserade i föredragsform med frågestunder och visning av arkivexempel.
Kundbesök som ofta har karaktären
av marknadsföring eller värvning.
Arkivets inventeringar, dvs omfattande fältprojekt i länet.
Arkivchef
Arkivchefen är verksamhetsansvarig och firmatecknare och även föredragande i arkivets styrelse och
arbetsutskott. Under senare år har en stor del av
arbetstiden gått till att få fram resurser till att driva
verksamheten på ett professionellt sätt och att bevaka möjligheter till olika bidrag. Arkivchefen ingår i
Arkivcentrum Värmlands samordningsgrupp och
ansvarar också för kontakter med myndigheter, bidragsgivare och organisationsliv. Hon är också personalansvarig.
Utåtriktad verksamhet:
•
Forskarservice i Arkivcentrum Värmland.
•
Informationer och visningar, ibland
enbart gällande Folkrörelsernas arkiv,
ibland tillsammans med Arkivcentrums
övriga parter.
•
Arrangemang som Arkivens Dag, viss
föredragsverksamhet, jubileumsfiranden med storsatsningar som utställningen av fanor 1999 samt egen bokutgivning 2009.
Dessutom ska arkivchefen vara drivande i utåtriktad
verksamhet och projekt.
En viktig uppgift är också att forska, leta fram spännande material i förråden för publicering.
Arkivchefen har fått nya arbetsuppgifter kopplade
till ekonomin i form av fakturahantering, kontering
6
och andra kontroller, på grund av att man har måst
spara in en ekonomiassistenttjänst. Bokföringen
sköts av en timanställd.
När tjänsten som ekonomiassistent drogs in i samband med en pensionering, fick kvarvarande personal dela upp de uppgifter som var möjliga, mellan
sig. Bokföringen lades ut.
Följaktligen har arkivarierna fått mindre tid att ägna
sig åt sitt eget grundarbete.
Arkivarier
Arkivarierna ska registrera och förteckna arkiv som
kommer in. Det arkivbestånd som finns är dels oförtecknat eller förtecknat, visst material förvaras i Arkivcentrum och visst i depån i Zakrisdal.
Man tjänstgör också en dag per vecka och en kväll
per månad i Forskarservicetjänsten för Arkivcentrum, man tar hand om förfrågningar som kommer
via telefon, mail eller post och handleder löpande
forskarförfrågningar. Successivt lägger man in arkivförteckningar i databashanteraren Visual Arkiv.
Arkivarierna har också fältuppdrag och medverkar i
utåtriktad verksamhet, och kan även göra uppdrag
åt medlemsorganisationerna.
När man får en leverans så är rutinen den att man
tar emot materialet, går igenom det snabbt och skriver en inventeringslista medan kunden är kvar. Om
det är mycket material så hinner man inte göra inventeringslistan utan skriver bara ett kvitto och
skickar listan senare.
Det kan dröja länge innan materialet förtecknas,
man har en ”kö” av inlämnade arkiv som väntar och
hinner inte beta av i samma takt som de kommer in.
Detta är en stressfaktor.
De som lämnar följer sällan upp. I många fall vill de
bara bli av med materialet på ett tryggt sätt.
Från 2013 kommer en av arkivarierna också att få
ansvar för viss ekonomihantering som faktureringsunderlag och löner. Anledningen är den indragna
ekonomiassistenttjänsten som gjort att de uppgifterna fått delas upp på kvarvarande personal.
På arkivet anser man det önskvärt att kunden meddelar i förväg när man vill komma med en leverans,
men det fungerar inte alltid. Man upplever att det
kan splittra arbetsdagen på ett negativt sätt när det
kommer oväntade leveranser. När man dessutom
har ambitionen att omgående gå igenom det och
göra en inventeringslista så störs arbetsrytmen
ytterligare.
Arkivassistent
Arkivassistenten ansvarar för vissa register, bland
annat fanor, affischer och band. I övrigt har hon
mest administrativa göromål som medlemsregister,
kundregister, medlemsfakturering och telefonservi- I statistiken kan man se att antalet mottagna levece.
ranser och mottagna arkivbildare minskar. Därför
har man klarat av att förteckna mer. 2011 blev det
nästan en fördubbling.
Det dagliga samarbetet i Arkivcentrum
Arkivcentrum har en gemensam Forskarservice där
man delar upp ansvaret för bemanningen av expeditionen mellan de olika arkiven. Folkrörelsernas arkiv
bemannar en dag i veckan samt en kväll i månaden.
Folkrörelsernas arkiv har möjlighet att dra nytta av
de resurser som finns i huset, som t ex forskningsdaArkivassistent EwaHelena Adelwapen Karlsson i Värmlands Museums depå i Ulvsby i det rum där Folkrörelsernas arkiv förvarar fanor
tabaser i forskarsalen, teknisk apparatur och tillgång
och standar
till transporter. Dessutom är det naturligt att arbeta
Det dagliga arbetet
med gemensamma projekt som kan bli synliga i
Alla i personalen trivs bra med arbetet och med var- större sammanhang än om Folkrörelsearkivet skulle
andra. Det mesta är roligt och det enda som är trå- ha agerat ensamt.
kigt är att man känner att man inte riktigt hinner
Värmlandsarkiv har också en arkivpedagog vars
med det man vill. Man är också nöjd med sina artjänster man har möjlighet att ta i anspråk, och som
betstider och arbetsuppgifter, förutom att någon
i sin tur drar nytta av materialet i Folkrörelsearkivet.
som inte jobbar heltid gärna vill jobba mer. Man
En stor fördel vore om man hade möjlighet att ingå i
upplever också att man själv får ta ansvar och vara ett gemensamt datanätverk med Värmlandsarkiv
fri att lägga upp sin arbetsdag i stort sett som man och därmed också kunna nyttja gemensamma provill.
gramvaror.
7
Man har varit angelägen om att den personal man
anställer ska vara utbildad och kompetent för uppgiften. Men Arbetsförmedlingen ger olika typer av
stöd till ungdomar och till dem som varit arbetslösa
Det är visserligen lovvärt att ha den höga serviceni- länge. Det finns arbetsuppgifter på Folkrörelsernas
vå man har vid mottagandet av arkiv, men det är
arkiv som inte är kvalificerade och som skulle underknappast effektivt i förhållande till de personella
lätta vardagen. Skulle man dessutom få en ungdom
resurserna och den övriga arbetsbelastningen.
som är insatt i data och/eller ekonomi så skulle det
Skulle det i stället vara möjligt att den person som
vara väl placerade pengar. Det kan till och med finsitter i forskarexpeditionen tar emot materialet,
nas studenter som studerar för att de varit arbetslöskriver ett kvitto på antal ”kolli”, och kunden får
sa länge. Det finns olika typer av stöd.
besked att vederbörande får en inventeringslista om Nystartsjobb för ungdomar under 25 år kompenseen vecka, kanske ännu längre tid om det är en stor rar för arbetsgivaravgifter/socialavgifter.
leverans? Om vederbörande vill närvara vid inven- Särskilt anställningsstöd ger 85 % av lönekostnaden.
teringen kan man bestämma en tid senare.
Nystartsjobb för äldre än 25 år ger inga arbetsgivarDå kunde någon i lugn och ro ägna t ex en förmidavgifter samt stöd motsvarande arbetsgivaravgifter.
dag i veckan åt att inventera inlämnade leveranser. För en lön på 18 000 kr/månad skulle utfallet se ut
som i tabellen längst ner på sidan.
Den höga ambitionen på service tillåter också att
man har ständig telefontid. Rådgivning per telefon ArkivCentrum Örebro län tar in arbetssökande via
kan gå väldigt snabbt, men kan också ta rejält med Arbetsförmedlingens stöd och utbildar själva. Man
tid. Även detta kan splittra upp koncentrationen vid går då helt på personliga egenskaper.
t ex förtecknandet.
Om man hade fasta telefontider så kunde en person Under 2012 har arbetet med den regionala kultursköta telefonservicen samtidigt som den kunde job- planen tagit mycket tid. Sekreterararbetet i styrelba med att lägga in data i Visual Arkiv. Denna arsen är också tidskrävande för arkivchefen med utbetsuppgift kräver inte ställtid och koncentration på skick, protokoll, föredragningar och förberedelser.
samma sätt som förtecknandet.
Det borde vara möjligt att välja en sekreterare i styrelsen, en ledamot som också skulle ingå i AU, som i
Något som upplevs mycket negativt är krånglande
samråd med arkivchefen skulle kunna ansvara för
IT. Ingen i personalen är speciellt kunnig eller intres- utskick, kallelser och protokoll.
serad och man ingår inte i husets nätverk. Man har
inte råd med egen IT-supporttjänst utan är beroen- Den dåliga ekonomin är en stressfaktor och det är
de av andra tjänstemän i huset. När en dator står
lätt att drabbas av missmod även om trivseln på
still eller man har problem med uppkopplingen så
arbetsplatsen är god.
förloras mycket tid. En besläktad fråga är hemsidan. En känsla av otillräcklighet kan sprida sig när man
Man kan inte säga annat än att den är under all kri- inte hinner det man vill utan tvingas prioritera artik. Under länken Aktuellt får man till exempel fram betsuppgifter.
information om jubileumsboken som kom 2009.
Förutom startsidan fungerar en länk till, Arkivservi- En liten organisation är sårbar. Några ytterligare
ce. Övriga länkar är tomma.
möjligheter att delegera arbetsuppgifter finns inte.
Kanske har man för höga ambitioner i förhållande
Värmlandsarkiv diskuterar just nu att gå över till IP- till resurserna.
telefoni och då finns eventuellt möjligheten för Folkrörelsernas arkiv att ingå i det nätverket.
Kommentar
Nystartsjobb ungdom
Särskilt anställningsstöd
Lönekostnad före nedsättning och
subventioner
23 656 kr
23 656 kr
-8 519 kr
-20 537
Lönekostnad efter
nedsättning och
subventioner
15 137 kr
3 119
Nystartsjobb
23 656 kr
-11 311 kr
12 244 kr
8
Nedsättning och
subventioner
Ekonomi, översikt
Folkrörelsernas arkiv får sedan 1973 ett fast anslag från staten via Riksarkivets enskilda nämnd. Man får
också ett årsanslag från Region Värmland och verksamhetsbidrag från Karlstads kommun. Av övriga värmländska kommuner är det sju som ger ett årligt bidrag och övriga åtta kommuner ger ingenting.
De fasta intäkterna ger ca en miljon kr per år.
Man har också haft bidrag från Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsinsatser.
Sifferunderlag till grafen
finns på sidan 34.
400000
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
Riksarkivet
Region Värmland
Karlstads kommun
Övriga kommuner
Arbetsförmedlingen
Utöver dessa fasta anslag tar man in ca en halv miljon kr per år i medlems- och serviceavgifter.
Man har också utfört konsultations- och utbildningsuppdrag som genererat intäkter.
Sifferunderlag till grafen
finns på sidan 34.
400000
350000
300000
250000
Medlemsavgift 1
200000
Medlemsavgift 2
150000
Serviceavgifter
100000
Leveransavgift
50000
0
Under åren har man också i hög grad fått projektbidrag. Det kan ju egentligen inte ses som en intäkt eftersom bidraget ska finansiera ett direkt projekt och även genererar en kostnad. Men på detta vis kan man
bedriva en utåtriktad verksamhet på ett sätt som i nuvarande organisation annars varit omöjligt.
Arkiv Västmanland
1000000
900000
Bergslagsprojektet
800000
Projekt Grums
700000
Flyttprojekt Zakrisdal
600000
Access
500000
Liv och arbete i Torsby
kommun
IT-bidrag
400000
300000
200000
Jubileumsbidrag
100000
Teaterprojekt
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
0
Marknadsföringsprojek
t
9
Sifferunderlag till grafen
finns på sidan 35.
De fasta anslagen har inte någon gång sedan 2001 täckt personalkostnaderna. Man har därför tvingats ta
av kapitalet för att klara att hålla verksamheten flytande. Kapitalet har sedan 2001 minskat från 758 045
kr till 86 921 kr år 2011.
Sifferunderlag till grafen
finns på sidan 35.
1 800 000
1 600 000
1 400 000
1 200 000
1 000 000
Fasta anslag totalt
800 000
Personal
600 000
Eget kapital
400 000
200 000
-
I det totala resultatet av verksamheten har intäkterna endast ett år sedan 2001 överskridit kostnaderna.
Sifferunderlag till grafen
finns på sidan 36.
3000000
2500000
2000000
Intäkter
1500000
Kostnader
1000000
500000
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Endast år 2007 då man bl a fick 930 000 i projektbidrag för Access har man haft ett positivt resultat. Underskottet 2003 på drygt 220 000 var ett budgeterat underskott för att klara en akut personalsituation.
Sifferunderlag till grafen
finns på sidan 36.
50000
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
-50000
-100000
Resultat
-150000
-200000
-250000
10
Ekonomi, intäkter
Bidrag
Bidragen från Riksarkivets enskilda nämnd, Region
Värmland och Karlstads kommun är basen i Folkrörelsernas arkivs finansiering. Arbetsmarknadsrelaterade bidrag från Arbetsförmedlingen har minskat till
nästan noll.
Det finns också en betydande avgiftsbaserad intäkt
från framförallt serviceavgifter, dvs avgift för det
antal hyllmeter en förening disponerar för förvaring
av material.
Att använda projektmedel till basfinansiering är osäkert och dessutom oftast inte tillåtet.
Om man granskar utvecklingen av de fasta anslagen
så kan man se att de alls inte skrivits upp i förhållande till löneökningarna. Anslagen är ju inte heller
speciellt destinerade till personalkostnader. Man
har kontinuerligt fått minska på personalen från
5,45 tjänster 2002 till 3,25 tjänster 2012, om man
undantar de stora bidragsåren 2007-2010 då projektpengar finansierade fler tjänster.
Riksarkivet
2002
-7,2 %
Region
Värmland
0,3 %
2003
2,7
%
0
%
0,9 %
2004
4,5
%
3,6 %
7,8 %
2005
13,6 %
0
0
2006
3,0
%
5,2 %
0,8 %
2007
1
%
3,3 %
2
2008
0,8 %
0
7,8 %
2009
1,0 %
4,5 %
0
%
2010
2,8 %
0,9 %
0
%
2011
0
%
0
%
0
%
2012
1,0 %
0
%
0
%
%
%
Karlstad
kommun
0
%
Tidigare har Karlstads kommun betalat bidrag till
hyra och städ direkt till hyresvärden Region Värmland, men från och med 2012 lägger man hyresbidraget direkt på föreningsbidraget och sedan fakturerar Region Värmland Folkrörelsernas arkiv kostnaderna för hyra och städ. Anledningen till detta förfaringssätt är att Karlstad kommun anser det viktigt
att visa det totala bidraget till Folkrörelsernas arkiv i
och med den nya samverkansmodellens inträde
2013. I de siffror som anges i denna utredning syns
inte bidraget till hyra och städ eftersom det alltså
tidigare gått direkt till hyresvärden.
Men Karlstad kommuns bidrag är alltså större än de
275 000 kr som syns i statistiken, år 2012 var det
totala bidraget 410 000 kr.
Värmlands övriga kommuner
Av Värmlands övriga 15 kommuner så är det sju som
betalar någon form av anslag, vanligtvis föreningsbidrag. Sedan 2001 har dessa bidrag minskat med ca
25 %.
Folkrörelsernas arkiv har som målsättning att kommunerna skall betala en summa motsvarande
antingen 1 kr per kommuninnevånare eller viss
del av respektive kommuns skatteunderlag. Arvika kommun, som är den kommun som just nu
betalar mest, 12 000 kr, skulle då få sin avgift ungefär fördubblad.
I kommunerna har man reglementen för föreningsbidrag, och i flera kommuner anges att man
enbart betalar till föreningar som är verksamma i
kommunen. Hanteringen av föreningsbidrag ligger ofta utdelegerad till någon tjänsteman.
I några kommuner känner man inte till att man
har fått någon bidragsansökan från Folkrörelsernas arkiv. Några genomgår organisationsförändringar som gör att just denna fråga kan ha fallit
mellan stolarna.
%
%
Det finns också uppfattningen att man redan betalar till Region Värmland och därmed också indirekt
till de verksamheter som regionen stöder, såsom
Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv är den statliga Folkrörelsernas arkiv.
myndighet som fördelar statligt stöd till enskild ar- Kommunerna förvarar sitt eget arkivmaterial i egna
kivverksamhet i landet. Dessa pengar kommer från arkiv och kan ibland inte se varför de också ska beoch med 2013 att hamna i den sk ”kofferten”.
tala till ytterligare ett.
Region Värmland ger verksamhetsbidrag med avsikt
att stärka och utveckla det regionala kulturlivet.
Arbetsförmedlingen
Karlstad kommun ger föreningsstöd samt bidrag till I början av 2000-talet var bidragen till arbetsmarklokalhyra och städkostnader.
Årlig uppskrivning av anslagen.
Sifferunderlag till tabellen finns på sidan 34.
11
nadspolitiska åtgärder stora.
2001 fick man 336 111 och 2011 fick man 86 755 kr,
en minskning med 74 %. 2012 har man inga bidrag
från Arbetsförmedlingen. Man anser att det är viktigt att ha utbildad och kompetent personal och föredrar annan rekrytering, i det fall det skulle vara
möjligt att utöka.
baserat på antal hyllmeter det tar i anspråk. 2011
var den 380 228 kr. Det är en ökning från 2001 med
205 %.
Ovan jämförs medlemsökningen dels 2001 till 2011,
men dels 2005 till 2011. Därför anges här också för
jämförelsens skull ökningen av serviceavgifterna
mellan 2005-2011 och den var då 56 %.
Avgifter
De samlade medlemsavgifterna ökade från 2001 till
2011 med 49 %. Men då skedde en stor medlemsökning 2004 med 38 %. I övrigt händer inte så mycket i
medlemsantalet. Väljer man att jämföra 2005 och
2011 så blir ökningen i stället 7 %.
Det är distriktsorganisationerna som står för den
största intäkten. 113 sådana betalar 1 000 kr per år i
medlemsavgift medan ca 70 lokalavdelningar betalar 300 kr var.
Leveransavgifterna står också för en mycket blygsam del av intäkterna men har ändå ökat stadigt.
Medlemmar betalar ingen leveransavgift.
Drygt 500 föreningar väljer att inte vara medlemmar
utan enbart betalande kunder.
Konsultarvoden
Man får vissa intäkter från universitetet genom att
tjänstgöra som handledare åt studenter. Tidigare
har man, främst arkivchefen, i mycket högre grad
varit ute i landet och föreläst och även haft konsultuppdrag, allt för att bidra till finansieringen av
verksamheten, eftersom den ekonomiska situationen har varit så bekymmersam. Men det har fått
negativa konsekvenser i form av att huvuduppdraget på hemmaplan kommit i kläm, och sedan 2006
har man kraftigt minskat ner på detta.
Den stora intäkten ligger på serviceavgiften, dvs den
avgift man betalar för att ha sitt material förvarat,
Ekonomi, kostnader
Den överskuggande kostnaden är naturligtvis personalkostnader och det är mer eller mindre omöjligt
att spara mer här utan att minska på personalen.
I sin nuvarande organisation är verksamheten så
slimmad som den kan bli med sina 3,25 tjänster.
Skulle man ändå tvingas visa på någon besparing på
personalkontot så är det enda möjliga att dra in deltagande i kurser och konferenser, budgeterat till
4 000 kr 2012, eller personalutveckling budgeterat
till 4 000 kr.
Material - och administrationskostnaderna är också
nedbantade till ett minimum. Vad gäller övriga
kostnader som försäkringar och bevakning så är det
kostnader man inte kan påverka.
Personalen gör sitt bästa för att spara även på småsaker.
Läget är, som framkommit, ytterligt allvarligt, med
minusresultat alla år utom ett under en
11-årsperiod, där kostnaderna i resultaträkningen
konsekvent överskrider intäkterna och där man under 10 år förbrukat i princip hela sitt kapital för att
få verksamheten att gå runt.
Arkivens dag i Torsby 2008, Stjerneskolans matsal.
Arkivchef Berith Sande i mitten i samtal med en besökare.
12
Kommentar
Att man under tio års tid brottats med negativa resultat utan att ha lyckats komma på plus är ytterst
styrelsens ansvar. Möjligen har man hela tiden hoppats på förändringar och höjning av anslagen, men
det har inte funnits indikationer på att något sådant
skulle ske.
tions- och informationskampanj till kommunerna
torde vara lönsam.
Förutom de beskrivna bidragen så har man också en
rad indirekta subventioner från Värmlandsarkiv i
form av tillgång till IT-support, fordon, pedagog och
annan service.
Man är inte så positivt inställd till insatser från Arbetsförmedlingen och tycker att man har dåliga erfarenheter av det. Men vid ett ekonomiskt utrymme
Det är inte troligt att bidragen kommer att öka i nå- skulle en tjänst för ekonomi, data och daglig service
gon större omfattning i och med den nya samverdelfinansierad av Arbetsförmedlingen frigöra tid och
kansmodellen, men inte heller minska. Uppskattresurser för den befintliga personalen. Detta fungeningsvis skulle ytterligare ca 300 000 kr per år behö- rar bra i t ex Örebro.
vas för en trygg och stabil verksamhet med utrymme att också utvecklas. Det är ju inte så mycket rela- Det är positivt att personalen efterfrågas utanför
tivt sett. En lobbyinsats inriktad på kommuner, före- den egna verksamheten, och visst kan det ge intäkningar och företag kan vara en uppgift för styrelsen ter. Men det får inte ske på bekostnad av något som
och skulle kunna bli framgångsrik.
egentligen borde göras på hemmaplan.
Se vidare avsnittet om styrelsen på sid 19.
Man kan inte spara mer än man gör. Att dra in ytterligare på kurser och konferenser (budget 4 000 kr)
Ett antal av alla Värmlands kommuners föreningar
eller personalutveckling (budget 4 000 kr) vore behar deponerat sina arkiv i Folkrörelsernas arkiv och fängt. Det är i stället alldeles för lite pengar för desdär är det alltså tillgängligt för allmänt intresse och sa två viktiga poster.
forskning. Detta är man inte alltid medveten om ute
i kommunerna, men någon uttalar att det vore inOm man sänker ambitionsnivån så kan man också
tressant att veta mer, och särskilt vilka av kommu- minska antalet tjänster.
nens föreningar som har sina arkiv deponerade och
varför. Framför allt kan man säkert motivera komPersonalen brinner för sin verksamhet. Men det bör
munerna att betala för ”herrelösa arkiv”.
sägas att det kan leda till att man i all välvilja småsnålar för mycket på ett privatekonomiskt sätt som
Man kan nog säga att en personligt inriktad inspira- inte är helt professionellt och inte heller positivt.
Arkivassistent EwaHelena Adelwapen Karlsson i Värmlands Museums depå i Ulvsby vid en av lådorna där
fanor och standar förvaras.
13
Medlemmar och kunder
När man lämnar in material så kan man antingen bli lemmar känner ofta till arkivet sedan tidigare, och
medlem och få en del förmåner, eller som kund be- då via någon annan förening eller någon bekant som
tala enbart för förvaring.
redan lämnat in material.
Föreningsarkiv som inte har någon huvudman, dvs
arkiv från nedlagda föreningar, kallas ”herrelösa
arkiv”.
Herrelösa arkiv tas emot i mån av utrymme och förvaras kostnadsfritt.
Många har inte så stora arkiv utan det ryms ofta på
den fria hyllmetern plus ytterligare någon. Man använder sig inte så ofta av materialet. Det är vid olika
jubileer och liknande som man ibland vill göra en
minnesskrift, och då får man användning för det.
Inlämnade arkiv är ju av intresse, inte bara för den
egna föreningen utan också för andra och för forskningen.
De tillfrågade har valt att vara medlemmar eftersom
de ser stora fördelar med medlemskapet. Medlemsavgiften är låg, man slipper andra avgifter och får
hög service är några orsaker som nämns.
Medlemmar
Man tror inte att arkivets verksamhet är känd bland
Alla ideella föreningar i länet på distrikts- och lokal dem som inte redan är engagerade och menar att
nivå kan söka medlemskap i Folkrörelsernas arkiv.
man måste ha en bättre marknadsföring för att skaÅrsskiftet 2011/2012 hade man 177 medlemmar. Av pa ökad förståelse. Ett förslag är att bjuda in föredem anslöt sig 11 under 2011. Majoriteten av med- ningar till studiebesök till Zakrisdal då man tydliggör
lemmarna är distriktsorganisationer eller motsvamöjligheten att visa upp en levande historia. Man
rande.
behöver också intressera ungdomarna mer.
År 2011 var intäkterna för medlemsavgifter 129 700 Man anser, helt naturligt, att arkivets verksamhet är
kr. 2001 var intäkterna 86 800 kr.
viktig och måste värnas. Ett sätt kunde vara att höja
Statistik se sid 34.
avgifterna, föreslår någon.
Medlemmar får: en avgiftsfri hyllmeter, två timmars
kostnadsfri rådgivning om dokumenthantering och
arkivfrågor i övrigt, prioritering av ordnings- och
förteckningsarbete gentemot icke medlemmar, delta i medlemsmöten, lägre timtaxa vid konkreta insatser av arkivpersonal samt ingen leveransavgift.
Betalande kunder
Inte alla föreningar som lämnar in sina arkiv vill vara
medlemmar. Drygt 500 föreningar väljer att vara
enbart betalande kunder. De betalar alltså ingen
medlemsavgift, däremot årliga serviceavgifter grundat på hur många hyllmeter man har deponerat.
Anledningen att man blir medlem är att man behöver någonstans att göra av sitt arkivmaterial. Ibland
är det utspritt på många olika personer, och när någon flyttar eller går bort så är det risk att materialet
skingras. Därför ser man det som tryggt att samla
ihop det och lämna det ifrån sig. När man lämnar in
materialet så får man frågan av personalen om man
vill bli medlem och information om vad det innebär.
De som lämnar in material och väljer att bli med-
Betalande kunder har samma orsak att lämna in sina
arkiv som de som väljer att bli medlemmar, och tror
inte heller att man kommer att använda materialet
igen, förutom vid någon eventuell
dokumentation till jubileum och liknande.
Man tycker inte att ett medlemskap skulle tillföra
något. Man vill betala för de tjänster man använder,
men är inte intresserade av fler, och man vill inte
engagera sig.
Medlem lokalförening
Medlem distriktsorg.
Kund
Medlemsavgift
Serviceavgift, avgift per hyllmeter
300 kr per år
125 kr, första gratis
1 000 kr per år
125 kr, första gratis
125 kr
Serviceavgift, bokföringsuppgifter
500 kr
500 kr
500 kr
Leveransavgift
-
-
250 kr
Insatser av personal
375 kr/timme
375 kr/timme
450 kr/timme
14
Kommentar
ransen så blir den årliga avgiften för två hyllmeter
250 kr som kund i stället för 425 kr som medlem, för
tre hyllmeter 375 kr i stället för 550 kr osv.
De som lämnar in material har fått tips om Folkrörelsearkivet från någon som oftast redan är kund.
Utanför dessa kretsar är det inte så känt att arkivet
över huvudtaget finns. När en kund lämnar in material får man information om medlemskap. Men det
är inte säkert att vederbörande kund är bemyndigad
att ta ett beslut om medlemskap. Ibland skulle ett
uppföljande samtal mellan kunden och arkivet efter
någon tid vara bra. Då skulle man ha tid och möjlighet att fundera på saken en tid, och samla ihop frågor från sin förening om eventuell nytta och glädje
av ett medlemskap.
Det är serviceavgifterna och inte medlemsavgifterna
som är den största inkomstkällan förutom de fasta
bidragen.
De flesta väljer trots allt att enbart vara betalande
kunder och avstår från medlemskap, trots vissa fördelar. Engagemanget saknas och man vill bara lämna materialet och slippa ansvaret.
Har man ett arkiv på två hyllmeter eller mer så tjänar man dessutom på att inte vara medlem. När
man väl har lämnat in materialet och betalt för leve-
De flesta är inte avvisande till höjda avgifter. De
större föreningarna skulle kunna betala mer.
Man kan också tänka sig en obligatorisk medlemsavgift, olika stor beroende på föreningens storlek, som
man har i Örebro.
En möjlighet är också att ta bort den fria hyllmetern.
Det finns medlemmar som är mycket engagerade.
Säkert skulle det gå att engagera dem ännu mer,
t ex med att värva andra och göra reklam för arkivet. Då behöver de bra underlag och ett trevligt presentationsmaterial
Affisch från Karlstads Koloniträdgårdsförening, som är medlemmar och i år firar 100-årsjubileum.
15
Marknadsföring
Syns vi inte så finns vi inte anspelar på ett kommande marknadsföringsprojekt som i första hand ska få
fram ett tryckt informationsmaterial om arkivet,
dess verksamhet och tjänster samt förbättra hemsidan. För detta fick man projektbidrag från Riksarki- Man behöver visa upp sig på nya arenor, och för
vets enskilda nämnd på 135 000 kr 2011, men pro- dem som inte redan är insatta och intresserade.
jektet har inte riktigt kommit igång än.
Detta också för att motivera sin verksamhet och öka
kunskapen hos blivande kunder och medlemmar.
För den breda allmänheten är Folkrörelsernas arkiv Det är också ett egenvärde i sig att visa upp exempel
relativt okänt. För att göra sig mer kända deltar man på de spännande livsberättelser som finns dokui mässor och andra arrangemang, i utställningar och menterade i arkivet.
föredragsverksamhet. Det årliga arrangemanget
Arkivens dag är ett gemensamt arrangemang för
Ett Öppet Hus med stationssystem liknande det
Svenska Arkiv i samverkan, och här brukar Folkrörel- man har vid Studentmässan kanske man redan har
sernas arkiv finnas med.
provat på, men det skulle vara ett roligt sätt att visa
upp sig för allmänheten.
Man ger också ut publikationer och ordnar kurser
och informationsträffar.
Det finns engagerat folk utanför arkivet som kan
bidra med att sätta ihop tillfälliga utställningar. ExStudentmässan är ett bra tillfälle att visa upp sig,
empelvis så har universitetet en delkurs om histomen där når man endast dem som redan är intres- risk förmedling som ingår i kursen Mikrohistoria.
serade.
Den handlar om hur man presenterar material på
ett attraktivt sätt. Där kunde ett samarbete vara
Det finns inga pengar avsatta direkt för den utåtrik- fruktbart.
tade verksamheten, inte heller någon direkt strate- Kulturvetarprogrammet har ett projekt i samarbete
gi, utan man försöker ta de chanser som dyker upp med Värmlandsarkiv där studenterna ska göra två
att visa upp sig.
arkivbaserade utställningar och utforma en arena.
Hittills har man gjort två utställningar och samarbeMed nuvarande prioriteringar av arbetet så finns
tet fortsätter.
inte resurser till större insatser med utåtriktat arbeEtt år stod man ute på Bergvik och nådde då en helt
te.
annan publik än man vanligtvis gör och det upplevdes som mycket positivt.
Kommentar
En novell- eller uppsatstävling där material från arkivet skall användas kan också vara ett sätt att intressera en ny publik.
Många efterfrågar ett eller flera skyltfönster på centrala platser i Karlstad. Temakvällar med café, föredrag av författare som hittat sitt stoff i arkiven; det
finns många idéer hos både personal och styrelse.
Arkivarie Åsa Vålvik informerar universitetsstudenter under en studentmässa.
Hemsidan är inte särskilt attraktiv och dessutom
inte uppdaterad på många år. Med en spännande
hemsida är mycket marknadsföringsarbete gjort.
Kan man därtill lägga ett regelbundet Nyhetsbrev så
har man kommit långt.
16
Samarbeten med andra verksamheter
Folkrörelsernas arkiv har nära samarbete med övriga arkiv i Arkivcentrum. Man är med och delar på
bemanning av Forskarservice och bidrar då med en
tjänstgöringsdag per vecka samt ett kvällspass per
månad. Det finns också en samordningsgrupp som
består av cheferna från de respektive institutionerna och som sammanträder 8-9 gånger per år. Ibland
har man samverkansprojekt med gemensamma arrangemang, gemensam marknadsföring och gemensam fältverksamhet.
Kommentar
Värmlands Museum kan också vara en samarbetspartner. På museet är man intresserad av ökat samarbete.
ABM-rådet (arkiv, bibliotek, museum), i den mån
det lever kvar, skulle kunna utnyttjas mer i gemensamma projekt.
Universitetet är en viktig aktör för Folkrörelsernas
arkiv. Man medverkar i kursen Arkivkunskap A och B Studieförbunden kan också involveras mycket mer.
Även andra institutioner kan vara av intresse för
som läses vartannat år. Hösten 2012 har man 22
samarbeten och projekt, som Riksteatern Värmland,
studenter på A-kursen. B-kursen följer år 2013.
Wermland Opera och Film i Värmland.
För studenter som läser Historia B inleds kursen
När man söker projektmedel brukar samarbeten
med en heldag på Arkivcentrum då alla arkiven
medverkar. Studenterna använder sig vid sin forsk- mellan olika aktörer prioriteras
ning av material från arkiven.
ABM
ABM är namn på ett gemensamt verksamhetsfält
för arkiv, bibliotek och museer. I februari 2006 tillsatte Region Värmland en utredning för att undersöka vilka effekter ett ökat samarbete mellan arkiv,
bibliotek och museer skulle kunna ge i Värmland.
Utredare var förre museichefen Tomas Jönsson.
ning och förmedling av kulturarvsinformation via
Internet.
Medborgaren ska inte heller behöva ta hänsyn till
institutionsgränser vid sökande av information och
all ny kunskap ska vara lättillgänglig för medborgarna.
Utredningen föreslog alltså att ABM-arbetets tekniska del skulle prioriteras.
Utredningen föreslog också att ABM-samarbetet
Utredningen visade att ABM-arbetet var viktigt som skulle institutionaliseras där en tjänsteman från varutvecklingsfaktor för arkiv, bibliotek och museer
dera Värmlandsarkiv, Länsbiblioteket i Värmland
och Värmlands Museum skulle utses till ansvariga
och att de värmländska institutionerna borde ha
ambitionen att vara ledande i utvecklingsarbetet
ABM-samordnare. Man skulle också instifta ett
och tillämpningen av resultaten. Man såg tre huvud- ABM-råd bestående av de tre regionala institutionslinjer att arbeta efter: öka samarbetet mellan insti- cheferna och de tre samordnarna.
tutionerna, genom tekniska system publicera dataI Värmland hade ett antal projekt genomförts inom
baser på Internet, samt att producera medieproduktioner där man använder sig av material från
ABM-området redan innan utredningen. Men något
hela ABM-sektorn.
organiserat samarbete har inte tillkommit som följd
De värmländska ABM-institutionerna borde också
av utredningen.
precisera ett antal mål och arbetsuppgifter och
kraftsamla på dessa.
ABM Värmland har också haft en hemsida, KulturKulturarvet skulle vara det gemensamma verksam- arv Värmland, men den ligger nere sedan en tid.
hetsfält som ABM-institutionerna först borde arbeta med.
ABM-centrum var ett samarbetsprojekt mellan sju
ABM-samarbetet i Värmland borde också utnyttja
nationella ABM-institutioner, men lades ner 2010.
den nya teknologin för systematisk sammanställ17
Pedagogiskt arbete
Man har inget regelbundet eller organiserat pedagogiskt arbete. Värmlandsarkiv har en pedagog som
man samarbetar med ibland. Det kan handla om att
plocka fram material till honom eller att medverka
vid skolbesök.
ner. Det har funnits idéer om att dramatisera material, kanske i samarbete med Wermland Opera, Riksteatern Värmland och Film i Värmland, men det har
runnit ut i sanden.
En naturlig samarbetspartner som också har pedaDen arkivpedagogiska hemsidan I tid och rum som
gogisk kompetens är Värmlands Museum och på
Värmlandsarkiv producerat skall få en flik med före- museet är man positiv till samarbete.
ningstema som personalen på Folkrörelsernas arkiv
Värmlandsarkiv har en heltidsanställd pedagog. Ett
ska utforma.
utökat samarbete vore värdefullt. Uppgifter från
båda arkiven kan ge en helhetsbild över liv och rörelse.
Det går att starta lite enkelt och med små medel.
Att göra ett litet aktivitetshäfte skulle inte vara så
I och med den nya regionala kulturplanen ställs ock- arbetskrävande och det kanske till och med skulle
så krav på verksamhet för barn och unga. Det blir
vara en bra uppgift för en student.
sålunda nödvändigt för Folkrörelsernas arkiv att på Fantisera, skriv och berätta om en dramatisk bild
något sätt hitta vägar till detta.
eller ett spännande brev. Försök tyda ett dokument
eller låt ett foto eller ett vykort berätta.
Det finns ett samarbete med Karlstads universitet,
men det kan inte definieras som barn- och ungEn lite större uppgift skulle en uppsatstävling vara:
domsverksamhet.
skriv en berättelse med material hämtat från arki-
Kommentar
vet, låt de populära TV-programmen inspirera.
Material till fliken på sidan I tid och rum har man
säkert, men arbetet ska ju göras också.
Sagor och sägner, kloka gubbor och gummor, dramatiska händelser i hembygden, bli en detektiv i det
Det finns en nationell arkivpedagogisk hemsida som förflutna. Om man gör ett grundkoncept för Skapanheter Folk i rörelse och som görs av Folkrörelsernas de skola som man sedan erbjuder, så blir det bra
Arkivförbund. Den är ett digitalt läromedel och rik- mycket lättare för skolorna att hoppa på det än om
tar sig till gymnasiet och till studieförbunden samt
de ska konstruera ett projekt själva. Ska skolorna
även till intresserade privatpersoner. Det vore enkomma med egna idéer når man bara dem som rekelt att bara länka den sidan till Folkrörelsearkivets dan är insatta och intresserade.
egen hemsida.
Här vill man nå många, många fler! Erbjuder man
Det finns stora möjligheter till projektpengar för
ett färdigt paket gör man det lätt för skolan.
samarbete i pedagogiska projekt mellan institutio-
Två arkivpedagogiska hemsidor, den ena producerad av Värmlandsarkiv och den andra av Folkrörelsernas arkivförbund.
18
Styrelsen
Styrelsen består av elva personer som kommer från
olika delar av föreningslivet. Det finns ett arbetsutskott som har tre ledamöter. Styrelsen hade 2011
sex sammanträden och arbetsutskottet tre.
beror på att den är misskött utan på att bidragen
inte höjts i takt med kostnadsökningarna. En allmän
uppfattning är att regionen och kommunerna borde
betala mer.
Majoriteten av styrelsen har suttit längre än åtta år.
Några anser att de sitter på mandat för sin egen rörelse eller förening, andra har blivit tillfrågade av
arkivchefen. Några kände inte alls till verksamheten
när deras styrelseuppdrag började medan andra var
välbekanta med arkivet som kunder eller forskare.
Men styrelseledamöternas egna föreningar är inte
alltid medlemmar eller kunder, utan kan ha egna
arkiv och vara nöjda med det.
Samarbetet i Arkivcentrum och med universitetet är
mycket värdefullt, men man skulle också kunna öka
samarbetet med museet, anser många.
Den lokala historien i varje kommun är viktig att bevara. Här är samarbete mellan olika föreningar och
arkiv nödvändig.
Styrelsearbetet
En stor majoritet av styrelsen uppfattar sig som passiv. På styrelsemötena lämnar arkivchefen utförliga
rapporter över verksamhet och ekonomi. Ledamöterna upplever inte att det är så mycket diskussion
utan att själva rapporten är det viktiga. Flera menar
att styrelsens uppgift är att försöka hålla arkivchefen vid gott mod och stötta henne. I övrigt anser
inte styrelseledamöterna i stort att de bidrar med så
mycket eller deltar aktivt på något som helst sätt.
Trots en viss uppgivenhet finns det ändå en vilja hos
ledamöterna att vara mer aktiva men man vet inte
hur.
När det kommer till synlighet och marknadsföring
anser samtliga ledamöter att mer kan och bör göras
och att detta bör diskuteras mer i styrelsen. Arkivet
ska vara en allmän angelägenhet, säger någon, och
inte en intern, inte bara ett lager.
Man menar också att ledamöterna borde bearbeta
de föreningar där man själv är med. De flesta ledamöter är med i flera föreningar. Är de föreningarna
medlemmar eller kunder i Folkrörelsernas arkiv?
Man bör också hitta sätt att rikta sig till dem som
inte redan är frälsta, och som redan kommer på
träffar och möten. Publika föreläsningar med populära föreläsare kan vara ett sätt.
Flera ledamöter menar också att utställningar skulle
göra arkivet mer synligt, och att skyltfönster lite här
och där skulle skapa nyfikenhet och intresse från en
allmänhet som idag inte vet så mycket om Folkrörelsernas arkiv.
Hur man prioriterar verksamheten
Man är i stort sett överens om att kärnverksamheten, att arkivera och tillgängliggöra föreningsarkiven, är det som ska prioriteras.
Orsaken till dagens kris
Ett uppenbart svar när man ser på de grafer som
visar den ekonomiska utvecklingen är att verksamheten under lång tid varit underfinansierad. AnslaMen många trycker också på, att man under en pe- gen från Region Värmland och Riksarkivet minskar
riod kanske skulle lägga större vikt vid ren markrelativt sett och alla kommuner är inte villiga att
nadsföring i form av utställningar, uppsökande verk- betala.
samhet och att även rikta sig mot skolan. Flera nämner ett ökande intresse för släkt - och hembygdsFlera menar att styrelsen i detta läge är för passiv,
forskning bland annat genom TV-program som Vem enbart en referensgrupp, och inte en handlingskraftror du att du är? och Antikrundan. Detta intresse
tig styrelse, men att detta beror på en möteskultur
bör förvaltas och tas tillvara och då kanske man un- som utvecklats under lång tid.
der en tid ska lägga resurserna på att fånga upp detta.
Man tror inte att ledande politiker värderar Folkrörelsearkivet tillräckligt högt.
Hur man ser på nuläget
Man menar att personalen gör ett mycket bra jobb Möjligheter som styrelsen ser det
med tanke på förutsättningarna.
Hos vissa medlemsorganisationer finns ett stort enMan poängterar också att den dåliga ekonomin inte gagemang som man skulle kunna ta tillvara bättre.
19
Det finns ett intresse hos styrelsen att engagera sig
mer.
Med det material som finns arkiverat på Folkrörelsernas arkiv finns stora möjligheter att till exempel
sätta ihop kurser och studiecirklar som lockar. En
kampanj med utställningsrum, fanor, affischer och
annat skulle skapa intresse, även medialt. Kanske en
uppsatstävling då man ska använda material från
arkivet skulle kunna intressera skolorna. Forskning
kan ju också ge uppslag till skönlitterära böcker och
noveller.
En möjlighet är att höja avgifterna.
Det kommer alltid att finnas projektmedel och
andra bidrag att söka. Universitetet kan hjälpa till
med ansökningar.
Kommentar
Styrelsen är ytterst ansvarig för ekonomin. Siffrorna
har entydigt under lång tid pekat åt ett håll. Men i
den möteskultur som utvecklats har inte styrelsen
riktigt tagit sitt ansvar. Man har stor respekt för personalen och dess arbete och är kanske lite oroliga
att komma med vad som kan uppfattas som kritik
men som inte menas så.
Man tycker generellt att det är väldigt kompakta
möten med mycket information. Kanske skulle viss
information helt enkelt skickas ut skriftligt så att
man på styrelsemötena kunde koncentrera sig på
några få tydliga diskussionspunkter.
En bra hemsida skulle öppna upp verksamheten på
ett betydligt bättre sätt. Ett nyhetsbrev via mail med Styrelsen har tillsammans ett stort och brett näterbjudanden, tips och spännande berättelser skulle verk. Man kommer från olika kommuner. En uppgift
för ledamöterna kunde vara att i sina egna kommuöka intresset för och kunskapen om arkivet.
ner lobba hos beslutsfattarna, om det så är politiker
Samarbete med andra institutioner prioriteras när
eller delegerade tjänstemän. Det skulle också kunna
man söker medel. Det har funnits idéer om samar- diskuteras möjligheter till olika former av sponsring
bete med Film i Värmland och Wermland Opera.
eller projektbidrag. Att t ex få en tjänst på hel- eller
halvtid finansierad under en period för att lätta på
”Det finns ett enormt, viktigt och intressant material trycket och få tid till mer utåtriktad verksamhet,
samlat. Och det handlar inte om stora pengar för att skulle kunna vara en bra insats av någon instans elfå det på fötter.”
ler sponsor.
Fernows Archivum Wermelandicum
ur Karlstads Stifts– och Läroverksbiblioteks handskriftssamling.
Styrelsen är i stort sett mycket positiv till att engagera sig mer, och för flera så har det känts frustrerande med det som man upplever som passivitet.
Många vet inte tillräckligt mycket om verksamheten
för att själva gå ut och lobba eller bidra på annat
sätt. Därför skulle en eller flera utbildningsdagar
vara både nödvändiga och positiva. Då kan man
kartlägga vilken kompetens som finns i styrelsen och
hur man kan använda den. Man kan också diskutera
hur man vill att framtida styrelsemöten ska genomföras.
Vid en sådan dag skulle man också få tid att i grupper diskutera framtiden. Styrelsen bör också göra en
avsiktsförklaring och en handlingsplan.
Då kan man sedan marknadsföra arkivets verksamhet i sina egna föreningar och använda sina egna
nätverk och sin egen profession på olika sätt och i
olika sammanhang.
Några upplever att de erbjudit sin hjälp vid vissa
tillfällen men fått besked av personalen att det inte
behövts.
Det är viktigt att personalen ser styrelsen som en
resurs och inte som ett kontrollorgan.
20
Utblick
Värmlandsarkiv
Grunden till Värmlandsarkiv kom 1970 vid bildandet
av Föreningen Värmlandsarkiv, landets första regionala näringslivsarkiv. 1995 blev Värmlandsarkiv
landsarkiv för Värmlands län. Där har man har uppdraget att verka som arkivmyndighet för statliga
myndigheter i Värmlands län.
Man är också stödorgan för Region Värmland i arkivfrågor och utgör arkivmyndighetens verktyg inom
Region Värmland.
Dessutom fungerar man som regionalt näringslivsarkiv genom Föreningen Värmlandsarkiv.
Budgeten uppgår till ca 17 miljoner och finansieras
av:
Staten
ca 40 %,
ca 6,8 miljoner
Region Värmland ca 40 %,
ca 6,8 miljoner
Föreningen
Värmlandsarkiv ca 8 %,
ca 1,36 miljoner kr
Karlstads kommun ca 5 %,
ca 0,85 miljoner kr
Övrigt
ca 7 %,
ca 1,2 miljoner
många olika teman och förslag på aktiviteter.
Här finns också en länk till Kanal 12:s serie Bilder
från förr, som producerades med material från arkivet. Sidan kommer så småningom att ha en flik för
Folkrörelsernas arkiv.
Tidigare har man gjort en DVD, Karlstad i förändring
– en tidsresa, om kvarteret Merkurius. Den är en
vandring genom kvarteret och visar utvecklingen av
det under 1800- och 1900-talen. Man visar historiska dokument, fotografier, föremål, rekonstruktioner
av glömda miljöer, filmer mm. Till detta material
finns arbetsuppgifter och lärarhandledningar.
I övrigt tar man emot klasser på Arkivcentrum i Karlstad, håller lektioner och ger konkret handledning,
ger tips om teman och lämpliga dokument, ger eleverna upplevelser i kulturmiljöer, gör stadsvandringar i Karlstad och har kursverksamhet för lärare.
Ett samarbete med Mediecenter, som ligger organiserat under Region Värmland, har inletts. SamarbePersonalen består av 23 anställda och arkivbestån- tet har den nya hemsidan som bas och man gör en
pilotstudie där man ska försöka nå lärare. Man har
det omfattar ca 25 000 hyllmeter.
bjudit in alla skolledare och lärare i Karlstad komMan ska:
mun till en träff. Tanken är att projektet efter pilot”med ett historiskt perspektiv som grundval verka
för en regional utveckling i Värmland genom att ar- studien ska vidgas till att omfatta alla länets kombeta för en god arkivhantering hos arkivbildare inom muner.
statlig, kommunal och enskild sektor och därmed
säkra en tillgång till regionalt arkivmaterial för för- Genom ett medvetet och långsiktigt arbete upplever man att man har nått ut. Intresset från skolan
valtnings-, forsknings- och kulturella ändamål.
ökar. Man menar att den utåtriktade verksamheten
Arkiv tas emot, bevaras och vårdas för att kunna
är viktig för att göra kulturarvet attraktivt. Man väntillhandahållas och tillgängliggöras. ”
der sig inte heller uteslutande till skolan, utan även
till studieförbunden.
Arkivpedagog
Det kan vara intressant att ta upp arkivpedagogen i Samarbetet med Kanal 12
detta sammanhang eftersom den pedagogiska verk- har varit givande i ovan
nämnda Bilder från förr och
samheten är något som inte ännu finns i organiseHär spökar det.
rad form på Folkrörelsernas arkiv, samtidigt som
den nya samverkansmodellen ställer krav på detta.
När skolklasser kommer på
Värmlandsarkiv har en arkivpedagog anställd på hel- besök så används ibland matid. Dessutom finns ytterligare två personer som kan terial från Folkrörelsernas
arkiv. Folkrörelsernas arkiv
jobba med pedagogisk verksamhet.
sitter på många små arkiv
Det senaste är en ny hemsida I tid och rum,
www.tidsresan.se
som är lätta att börja forska i
Det är en mycket ambitiös och bred sida med
och referera till. Det Illustration från hemsidan I tid och rum.
21
Föreningen Värmlandsarkiv
Föreningen Värmlandsarkiv är
en ideell förening som grundades 1970 och är Sveriges äldsta regionala näringslivsarkiv. Ett samarbete
mellan Föreningen Värmlandsarkiv och Folkrörelsernas arkiv inleddes 1971 i form av en delad arkivdepå
i Forshaga. Man delade också kansli och forskarsal i
Tempelriddarhuset i Karlstad från 1974. 1982 flyttade man in i gamla badhuset.
kiv för de kostnader som Värmlandsarkiv har för
föreningens räkning. Det är ersättning för hantering
av arkiven, service till medlemmar och hyreskostnader. Föreningen betalade 2011 en avgift på
1 200 000 kr till Värmlandsarkiv. Föreningen kan ge
uppdrag till Värmlandsarkiv.
Samarbetet i Arkivcentrum värderas högt. Det är
ovärderligt att ha arkiven samlade, menar man.
Både Landstinget i Värmland och kommunerna var
medlemmar i Föreningen Värmlandsarkiv. 1986
grundades Värmlandsarkiv som skulle arbeta med
offentliga arkiv medan Föreningen Värmlandsarkiv
fortsatt skulle ägna sig åt näringslivsarkiven. För att
ha en legal grund att hantera kommunala arkiv
genomfördes en landstingskommunalisering av arkiven. Institutionen Värmlandsarkiv, dvs den landstingsstyrda delen organiserades först under en arkivkommitté och senare kulturnämnden. Personalen
hos Värmlandsarkiv fanns i i Karlstad och Kristinehamn och hade sin hemvist i den offentliga verksamheten, medan de 5-6 lönebidragsanställda medarbetarna i Forshagadepån var anställda av Föreningen Värmlandsarkiv.
Man har en styrelse på sex personer som hade sex
styrelsesammanträden 2011. Arkivchefen är adjungerad till styrelsen och vald till verkställande ledamot. Ordföranden har kontinuerlig kontakt med
arkivchefen. Föreningen har ingen operativ verksamhet utan förmedlar bara kontakten mellan medlemsorganisationerna och Region Värmland.
Föreningen Värmlandsarkiv låg alltså organiserad
under Landstinget men var fortsatt en ideell förening med egen styrelse, ekonomi och personal. Man
fick svårigheter att klara sina åtaganden och i slutet
av 1990-talet började man diskutera en verksamhetsövergång till Värmlandsarkiv.
2001 bildades Region Värmland som ett kommunalförbund och tog över landstingets ansvar för regional utveckling, tillväxtfrågor, kultur, folkbildning och
kollektivtrafik i Värmland, och därmed också ansvaret för arkiven.
Ekonomi
Föreningen Värmlandsarkiv har ingen egen personal
anställd utan hämtar alltså resurser från den personal som är anställd av Region Värmland. Enligt den
månadsrapportering som görs så har arbete motsvarande ca 1,75 tjänst utförts för föreningens räkning 2011. Vissa arbetsuppgifter kan inte mätas på
ett lämpligt sätt. Det innebär att det förmodligen
rör sig om betydligt mer tid.
Statsbidraget uppgick 2011 till 140 080 kr. Därutöver lämnar medlemmarna driftsbidrag som förra
året uppgick till 1 176 105 kr. Årets resultat var
147 424 kr.
Exempel på verksamhet 2011
Arkivets personal genomförde 26 företagsbesök
under 2011. Dessutom har ett informationsutskick
skickats till ca 100 företag som inte är medlemmar.
2005 flyttades depån i Forshaga till Zakrisdal. I samband med detta tog Region Värmland över även
personalansvaret för Föreningen Värmlandsarkiv.
Det var sista steget i det gradvisa samgåendet. Föreningen är dock kvar som ideell förening. Det är
gynnsamt för statsbidragets del att ha det så eftersom man då får ersättning för herrelösa arkiv. Man
kände också att det är viktigt att behålla identiteten
som ideell förening. Man hanterar drygt 11 000 hyllmeter arkivmaterial från värmländska företag.
Fotografier från Förenade piano- och orgelfabrikerna har digitaliserats. Totalt omfattar databasen
drygt 17 000 bilder med internetåtkomst.
I november distribuerades nyhetstidningen Upptecknat till medlemmarna samt till nyckelpersoner
inom företagen. Man har en prospect-lista med företag som man försöker intressera för medlemskap.
Det arkivpedagogiska projektet I tid och rum syftar
till att bygga upp en internetbaserad skolsida. Flera
företag stödjer projektet ekonomiskt.
Värmlandsarkiv ersätts av Föreningen Värmlandsar22
Karlstads universitet
Universitetet anordnar en kurs i Arkivkunskap, både
en A- och en B-kurs som läses vartannat år. År 2011
var det inget söktryck så då ställdes kursen in. Hösten 2012 sökte 33 personer till A-kursen och 22 började. A-kursen går ut på en praktik som ska ge en
rapport. Till den rapporten ska studenterna använda
arkivuppgifter från enskilt arkiv eller från någon
myndighet. B-kursen ska resultera i en uppsats.
Man anlitar personal som är knutna till arkiven i
Karlstad som lärare på konsultbasis. Sedan kan det
finnas handledare för praktik och uppsatsarbete på
andra arkivinstitutioner runt om i Sverige.
ter och personal. Det finns en delkurs om historisk
förmedling som ingår i kursen Mikrohistoria. Den
handlar om hur man presenterar material på ett
attraktivt sätt. Här ingår lärstöd, filmverksamhet och
visst arkivmaterial. Detta skulle kunna vara ett utmärkt samarbetsprojekt. Resurser och kompetens
finns på universitetet.
På Kulturvetenskapliga programmet ska man fjärde
terminen under Kulturproduktion, arbeta med ett
projekt knutet till kulturverksamhet. Man kan välja
mellan 5-7 olika förslag som olika kulturinstitutioner
presenterar.
Vissa obligatoriska delkurser är knutna till Folkrörel- En grupp kulturvetare gör nu ett projekt om Värmsernas arkiv. Där är arkivchefen ansvarig. Arkivarier- landsarkivs synlighet i samhället vilket ska resultera i
na kan vara med och handleda studenter.
ett PM.
En tredjeårsstudent ska under sin praktik kartlägga
Kursen kom till i början av 90-talet. Det anses vara
potentiella nya kontaktytor mot näringslivet.
en bra kurs eftersom den är praktiskt inriktad och
för att den kan ge jobb direkt och därmed är en stor Ökat samarbete i ABM-rådet (arkiv, bibliotek och
rekryteringsbas för arkiven.
museum) skulle gynna verksamheten på Folkrörelsernas arkiv. Där finns möjlighet till gemensamma
Historia A har en didaktisk del; vad är källor, källkri- projekt och gemensam kompetensutveckling.
tik mm. Då är det vanligt att studenterna använder
sig av nätet i sina studier.
Det är också viktigt att Folkrörelsernas arkiv verkar
Historia B inleds med ett studiebesök på Arkivcent- mer mot skolan, menar man från universitetets sida.
rum med vad man kallar Studentmässan. Efter en
I nya läroplanen finns avsnitt om källkritik och källgemensam inledning där alla arkiven medverkar går kunskap med. Just nu finns inte den pedagogiska
studenterna runt i ett stationssystem där de olika
kompetensen på arkivet.
arkiven visar upp sin egen verksamhet och vad man
kan göra med materialet. De kan också ge förslag till Man värdesätter personalen och dess kompetens.
forskaruppgift.
Dock menar man att man oftare skulle kunna ta in
När studenterna väl valt ämne sitter många av dem studenter för vissa arbetsuppgifter.
på Arkivcentrum och forskar. Handledarna kommer
från universitetet. Ungefär 7-8 studenter av 40 bru- Man upplever att det är en stor fördel att arkiven
kar välja material från Folkrörelsernas arkiv. Exem- ligger samlade, man behöver oftast material från
pel på uppsatser har varit Missionsförsamlingar un- flera arkiv i sin forskning. Forskarna ska inte behöva
bry sig om administrativa gränser eller revirmarkeder 1900-talet, Strejkstudier och Syndikalisterna.
ring, som någon gång inträffar. Studenterna tänker
Universitetet upplever ett ökat behov av distansun- inte ens på att det är flera arkiv, de går till Arkivdervisning. Då samverkar man med andra lärosäten centrum.
och studenten gör praktiken på sin hemort.
Universitetet är beroende av arkivet, men kan inte
Fanns möjlighet så skulle man kunna utöka samar- gå in med direkt ekonomiska bidrag. Däremot kan
betet med Folkrörelsernas arkiv med fler kurser, t ex man bidra på andra sätt, t ex med att hjälpa till att
skriva ansökningar och använda sina kulturella och
källforskning och källkritik.
sociala nätverk.
En utställningsverksamhet på Folkrörelsernas arkiv
Överhuvudtaget borde arkivet synas mer utåt, meskulle värdesättas från universitetets sida. Man skulnar man.
le här kunna samarbeta med universitetets studen23
Arkivcentrum Värmland
och självklart att använda arkiven som informationsoch kunskapskälla.
Forskarsalen är öppen varje vardag.
I Arkivcentrum samverkar Värmlandsarkiv med Folkrörelsernas arkiv för Värmland, Landstingsarkivet i
Värmland och Karlstads kommunarkiv.
Arkivcentrum Värmland erbjuder möjlighet att få
svar på frågor om det värmländska samhällslivet
från medeltid till nutid. Här finns uppgifter från samhällets samtliga sektorer. Arkiven från föreningslivet
och näringslivet samt från de statliga och kommunala förvaltningarna finns här.
Genom Arkivcentrum kan man finna svar på frågor
om hur enskilda personer har levt, i arbete och på
fritid, och hur statliga och kommunala myndigheter
har förvaltat sina samhällsuppdrag.
Det gemensamma uppdraget för institutionerna
som samverkar i Arkivcentrum är att göra det enkelt
I Arkivcentrum finns en föreläsningssal, Almqvistsalen, där man kan ha
större samlingar. Här är det universitetsstudenter som får en information av arkivassistent EwaHelena Adelwapen Karlsson.
Forskarsalen på Arkivcentrum
24
ArkivCentrum Örebro län har en verksamhet som liknar den i Värmland, men här har man slagit samman
folkrörelsearkivet och näringslivsarkivet, medan i Värmland näringslivsarkivet har uppgått i Värmlandsarkiv men kvarstår som ideell förening, och folkrörelsearkivet står kvar som egen verksamhet.
Man har en helt annan budget och dubbelt så stor personal, och därmed också möjlighet till en helt annan
verksamhet. Det kan därför vara av intresse att göra en utblick österut.
ArkivCentrum Örebro län
ArkivCentrum Örebro län är en ideell förening med
uppdrag att bevara och tillgängliggöra källorna i den
enskilda sektorns historia i Örebro län, det vill säga
föreningarnas, företagens, gårdarnas och de enskilda människornas historia. Dessutom ska arkivet ge
råd och service i arkivfrågor och vara ett nav för den
lokalhistoriska verksamheten.
ArkivCentrum Örebro län bildades 2007 genom en
sammanslagning av de båda arkivorganisationerna
Folkrörelsernas Arkiv i Örebro län och Örebro läns
Företagsarkiv.
Man har en styrelse som består av ledamöter med
bakgrund i båda arkiven. Valberedningen består av
tre ledamöter samt arkivchefen som adjungerad.
Arkivchefen beskriver styrelsen som mycket aktiv
och engagerad. Alla väljs utifrån en egen kompetens
och inte som representanter för någon organisation.
Inget politiskt parti är heller representerat.
ArkivCentrum Örebro län
Bilden hämtad från ArkivCentrum Örebro läns hemsida.
Man har differentierade medlemsavgifter där man
betalar mer ju fler medlemmar föreningen eller företaget har, från 100 kr per år upp till 1 000 kr. Om
man lämnar in material så skall man vara medlem.
Under 2011 har arkivet tillsammans med Örebro
läns museum, Örebro stadsarkiv och historieämnet
vid Örebro universitet varit engagerade i EUprojektet Kulturkompetens 2010. Det var ett kompetensutvecklingsprojekt som möjliggjorde att personalen vid ArkivCentrum Örebro län under året kunde delta i många fortbildnings- och konferenstillfälMan fick också 434 319 kr från Arbetsförmedlingen. len.
Man får arbetssökande som själva kommer in och
presenterar sig. Om man känner att någon har po- Under året kunde man kraftigt öka antalet förtecknade arkiv tack vare att en person kunde ägna sig
tential så anställer man den och får då bidrag från
Arbetsförmedlingen. De personliga egenskaperna är enbart åt detta.
det viktigaste. Sedan utbildar man själva till de uppMinst en gång i månaden har man utåtriktade argifter som är aktuella.
rangemang i form av föreläsningar, filmvisningar
och kurser. Under året har man också haft en cirkel
Vidare fick man in 405 753 kr på förteckningsuppsom forskat i livet i Örebro under första världskriget,
drag. Där tar man betalt 1 000 kr per hyllmeter av
de största föreningarna. Man har en hyllavgift, det och en lokalhistorisk kurs. Man har en medlemstidsom motsvaras av Värmlands serviceavgift och där ning, Aktstycket, som kommer ut med fyra nummer
fick man in 618 900 kr. När det gäller inlämnat ma- per år. Dessutom har man en innehållsrik och uppterial så dominerar handlingar från företagen med daterad hemsida.
För vidare information om verksamheten på Arkiv59 %. Därefter kommer idrottsorganisationerna
Centrum Örebro län så hänvisas till deras hemsida
med 11%.
Man har stabil ekonomi. Under 2011 hade man totalt 7,5 tjänster samt fem praktikanter under året,
plus timanställd lokalvårdare. 2011 hade man intäkter på 4 532 231 kr. Av dessa var 2 092 428 kr bidrag
från Regionförbundet och 431 180 kr från Riksarkivet.
25
www.arkivcentrum.t.se där man också kan läsa
samtliga nummer av Aktstycket, bland annat verksamhetsberättelsen för 2011.
I och med nya samverkansmodellen, där man är
med sedan 2012, så skall man också ha verksamhet
för barn och unga. Man har redan tidigare arrangerat en forskarskola för gymnasiet och då är lärarna
med. Nu ska man fortsätta med ett berättarprojekt
på låg- och mellanstadiet. Det finns planer på två
berättelseprojekt med Örebro läns museum. Dels
Sagor och sägner i länet, som ska resultera i en sagobok för barn, dels ska man skapa en Industrihistorisk safari i norra länsdelen.
ArkivCentrum har regelbunden kontakt med Demenscentrum och äldreomsorgen. Då berättar man,
visar bilder och filmer och spelar musik.
Man prioriterar utåtriktad verksamhet. För att klara
det så förtecknar man inte i samma omfattning som
förr. När det kommer en leverans så ställer man undan den, men inom en vecka ska kunden få ett kvitto. Om det är ett omfattande material meddelar
man att kvittot kan dröja. De större föreningarna får
betala för att få sitt material förtecknat.
Det kan dröja några år innan det blir förtecknat.
Man ser bara fördelar med sammanslagningen av
de båda arkiven.
Diskussionerna och nätverksbyggandet inför inträdet i samverkansmodellen upplever man som mycket positiva och fruktbara inför framtiden. Anslag
från stat och region har inte förändrats vid inträdet.
ArkivCentrum Örebro län har också givit ut ett flertal böcker,
den övre av Olle Bergström och den nedre av Inga
Davidsson-Friberg.
Till vänster syns några exempel på medlemstidningen
Aktstycket.
Längst ner syns vinjetten till hemsidan.
26
Önskad verksamhet
Ekonomi
En ekonomi i balans är nödvändig. Det vore önskvärt att de fasta bidragen täckte större delen av lönekostnaderna som år 2011 uppgick till ca 1,5 miljoner kr.
De fasta bidragen samma år uppgick till ca 938 000
kr och intäkter på olika avgifter uppgick till ca
520 000 kr. Detta blir knappt 1,5 miljoner kr.
Då har man inga pengar alls till någon som helst
verksamhet som post, tele och IT, kontorsmaterial,
försäkringar, kompetensutveckling, resor och marknadsföring. Ytterligare minst ca 300 000 kr per år i
intäkter är nödvändigt för att fortsätta att driva
verksamheten med kvalité och fullfölja de uppdrag
man har.
Trygg daglig verksamhet
Personalen har olika intresseinriktningar och kompletterar varandra väl. Alla tycker det är roligt att
förteckna. Därutöver har man lite olika önskemål
om hur det skulle fungera i den bästa av världar.
mer tid till forskning och till att leta fram godbitar ur
förråden samt att jobba mer utåtriktat.
Personal
Det är viktigt att personalen får en ständig kompetensutveckling, att man kan delta i konferenser och
kurser och inte behöva ha dåligt samvete för varje
extra krona som det kostar. Att ha en löneutveckling
i nivå med övriga anställda på Arkivcentrum är också
viktigt.
Servicenivå
En rimlig servicenivå är viktig, men den behöver inte
vara överambitiös.
IT
Det är nödvändigt med fungerande IT. Krånglande
datorer, undermålig hemsida och brist på kontinuerlig support är onödiga och tidsödande hinder som
stör det dagliga arbetet.
Långsiktighet
I den nuvarande ekonomiska situationen är det
svårt att planera långsiktigt. Man skulle behöva avMan vill känna att man kan jobba i lugn och ro, utan sätta pengar i underhållsplan, kompetensutveckatt bli avbruten, för att få undan det som ligger och lingsplan, investeringsplan och marknadsplan och
väntar på att förtecknas. För att några i taget kunde även formulera verksamheten långsiktigt. Det skulle
jobba ostört skulle det krävas att en person hade
skapa trygghet i det dagliga arbetet.
hand om det dagliga med leveranser, telefon, samt
övriga praktiska göromål, sådant som bryter av. Tidi- Pedagogiskt arbete
gare hade man en sådan person, men inte längre.
Det är nödvändigt i nya samverkansmodellen att
visa att man har kvalitativ verksamhet för barn och
Arkivchefen lägger mycket tid nu på att hitta olika
unga. Ett pedagogiskt arbete kan också riktas mot
former av finansiering. Det är naturligtvis även fort- vuxna. Det krävs kompetens för detta.
sättningsvis viktigt att söka olika typer av projektbidrag, men om en bastrygghet fanns så skulle det bli
Arkivassistent EwaHelena Adelwapen Karlsson
tar emot en leverans avlämnad av Lars Österdahl från Rädda Barnens Värmlandsdistrikt.
Arkivchef Berith Sande och Sten Fransson vid invigning av fanutställning i
Arvika bibliotek, Arkivens dag 2011.
27
Arkivarie Annika Eriksson tar hand om mögligt material som lämnats in.
Tre möjliga vägar att gå
Ingå som en del i Värmlandsarkiv
Det finns många fördelar med ett samgående med
Värmlandsarkiv. Folkrörelsernas arkiv skulle ingå i
en stabil organisation med resurser som långt
överskrider det man har eller kommer att få.
och sin egen chef utan ingå i helheten på Värmlandsarkiv.
Man skulle få allt samlat, all personal anställd av
samma arbetsgivare, med ett stort gemensamt arExempelvis har Värmlandsarkiv, sedan man tog över betsområde där det också finns spetskompetens åt
ansvaret för näringslivsarkivet, varit framgångsrika olika håll, bl a föreningsfrågor. Den personal som
och aktiva när det gäller kontakt med företag, och
följer med från Folkrörelsernas arkiv skulle sålunda
har även en offensiv strategi. Man har en prospect- inte bara arbeta med föreningsfrågor utan ingå i det
lista på företag som inte är med ännu, men som får stora personalkollektivet. Personalen skulle vara
kontinuerlig information.
anställd av Region Värmland och omfattas av alla de
När man fick in Wasa-bröds arkiv kunde man hjälpa förmåner som följer med det.
företaget att bygga upp en museishop. Material från
Löfbergs Lila kommer in under 2013 och det är
Pressen att den lilla organisationen ska kunna klara
mycket omfattande. Här finns idéer hos företaget
allt skulle försvinna. Det skulle bli en långsiktigt trygatt ta hjälp med att synliggöra sin historia och vad
gare situation vad gällde löner, kompetensutveckman betytt för samhället.
ling, arbetsverktyg och arbetsmiljö.
Studieförbundet Vuxenskolan har studiecirklar om
Scans historia. De skapar ett skyltfönster för detta. I Det pedagogiska uppdraget löser sig automatiskt i
den här typen av projekt vore det värdefullt om alla och med att man ingår i samma organisation.
arkiven kunde samverka.
Föreningen skulle betala en årlig avgift till VärmDet är ju den samlade bilden från personuppgifter, landsarkiv för det arbete Värmlandsarkiv utför för
arbete och fritid som skapar den levande historien. föreningens räkning. Avgiften skulle finansieras av
De olika arkiven samverkar redan nu, men högst
de årliga intäkter som föreningen även fortsatt komtroligt skulle det bli betydligt enklare i en enda orga- mer att få.
nisation.
Därutöver skulle mest troligt övriga befintliga anslag
som kommer att ingå i den sk ”kofferten”, att gå
En förutsättning vid ett samgående med Värmlands- direkt till Värmlandsarkiv, som ju också får stå för de
arkiv skulle vara att den ideella föreningen Folkröökade kostnaderna.
relsernas arkiv skulle kvarstå. Styrelsen har då inte
kvar ansvaret för den dagliga verksamheten, utan
Med ett ökat personalansvar så stiger ju också kostknyts direkt till föreningsverksamheten och kontak- naderna för Värmlandsarkiv. Lönenivån på Folkröten med medlemsorganisationerna. Kommunerna
relsernas arkiv är lägre än på Värmlandsarkiv. Invekan fortsatt betala föreningsbidrag till Folkrörelser- steringar i IT-strukturen samt i övrig kontorsutrustnas arkiv och ges en garanti för att man tar emot
ning blir också nödvändiga. De ökade kostnaderna
herrelösa arkiv. Det var den vägen Föreningen
kompenseras inte av de ökade intäkterna som följer
Värmlandsarkiv tog.
med Folkrörelsernas arkiv.
Det är viktigt att arkivchefen vid Folkrörelsernas ar- Vid ett samgående kan Värmlandsarkiv ansöka om
kiv behåller status vid ett samgående, kanske som
en rejäl höjning av sitt anslag hos Region Värmland
Verksamhetschef för föreningsfrågor eller liknande. med hänvisning till omorganisationen och ny struktur.
Föreningen skulle alltså inte bilda en egen avdelning inom Värmlandsarkiv med sin egen personal Nackdelen med ett samgående skulle kunna vara att
28
man kan få en känsla av att tappa sin egen identitet.
Den risken minskar om man låter föreningen vara
kvar.
Man har idag en känsla på Folkrörelsernas arkiv att
man är lite satt på sidan, en lillasyster till Värmlandsarkiv. Vid ett samgående torde denna känsla
försvinna eftersom man då är en del i ett personalkollektiv. Det rekommenderas nämligen som sagt
inte att Folkrörelsernas arkiv blir en egen avdelning i
Värmlandsarkiv. I det läget skulle en känsla av revirtänkande och konkurrens i sämsta fall kunna utvecklas, vilket vore mycket negativt för helheten och
skulle motverka själva idén med ett samgående.
Ett samgående kräver en egen utredning över själva
samgåendeprocessen, överenskommelser om personal och ekonomi, tidsplan och förväntad verksamhet. Denna utredning skulle förslagsvis göras av de
båda arkivcheferna samt representant för Region
Värmland.
Kommentar
Det finns många fördelar med ett samgående. Det
är dock viktigt att ett samgående sker med ömsesidig respekt, och att ingen känner sig som förlorare.
Kan man motivera Region Värmland att höja anslaget på grund av organisationsförändringen så är det
en stor fördel, ja mer eller mindre en förutsättning,
och skulle i hög grad underlätta förändringen.
Om inga extra anslag följer med en organisationsförändring så får man se över en inre organisationsförändring, dvs personalinskränkningar.
Ett samgående måste föregås av en grundlig planering och detaljerade avtalsskrivningar.
Finns intresse för att bilda en gemensam förening
för Folkrörelsernas arkiv och Föreningen Värmlandsarkiv? Det finns många beröringspunkter.
29
Vara kvar som egen aktör som nu
Det är inte troligt att Riksarkivets anslag till Folkförelsernas arkiv, som fortsättningsvis ska fördelas via
”kofferten”, kommer att öka, men heller inte minska. Det finns heller inga signaler på att Region Värmland kommer att öka sitt anslag mer än marginellt,
ej heller Karlstads kommun. Sammantaget kommer
Folkrörelsernas arkiv högst troligt att via samverkansmodellen få ungefär samma anslag som nu.
Därför måste man finna annan finansiering om man
ska vara kvar som egen aktör. Under de senaste
åren har arkivchefen lagt ner mycket arbete på att
hitta olika former av finansiering via bidrag och fonder. Några ytterligare möjligheter är svårt att hitta.
Olika typer av projektbidrag kommer alltid att finnas
men dessa kan aldrig finansiera basverksamheten.
Det går således inte att vara kvar i egen regi utan
kraftfulla egna åtgärder. Pengar till den dagliga verksamheten måste in och det måste ske långsiktigt. I
de kommentarer som återfinns efter varje avsnitt
ovan finns förslag och synpunkter på tänkbara möjligheter.
Styrelsen blir en helt avgörande faktor. Med sitt stora gemensamma nätverk kan ledamöterna lobba för
fler och högre anslag. Dessförinnan måste styrelsen
utbildas och få hjälp av ett bra presentationsmaterial som måste produceras. Det finns projektpengar
avsatta för ett sådant material.
Därefter bör man göra en kartläggning över vilka
kontaktytor man gemensamt förfogar över hos Region Värmland, kommunerna, tänkbara sponsorer
och egna och närliggande föreningar. Man bör sätta
upp ett mål för hur mycket pengar man ska försöka
få in på detta sätt för att klara den närmaste tiden.
Därefter måste man hitta långsiktiga lösningar och
avtal med bidragsgivarna. Annars hamnar man snart
i samma situation som nu.
man ska söka eller finns andra möjligheter till fasta
anslag?
Bidragen från kommunerna, i de flesta fall föreningsbidrag, har minskat med ca 25 % sedan 2001.
Benägenheten att betala minskar.
I stället för att söka föreningsbidrag skulle man kunna införa en medlemsavgift för kommunerna till
Folkrörelsernas arkiv på mellan 5 000 – 10 000 kr
per år, beroende på om det är en stor eller liten
kommun, som bland annat garanterar att arkivet tar
emot herrelösa arkiv. Det skulle kunna bli totalt runt
100 000 kr per år. Karlstads kommun skulle i detta
sammanhang undantas.
Man kan också tänka sig en obligatorisk medlemsavgift. För att lämna in material ska man vara medlem.
Avgiften skulle vara beroende av föreningens storlek. En obligatorisk medlemsavgift på 100 kr per år
för de ca 500 föreningar som lämnar in material
men som inte är medlemmar nu, skulle innebära
50 000 kr i årlig intäkt, 200 kr ger 100 000 kr osv.
En kampanj gentemot föreningslivet kunde också
vara lönsam. Här kan man förutom styrelsen utnyttja de föreningar som är medlemmar nu och som
brinner för verksamheten. Här behövs också ett material till hjälp för dem som vill ”missionera” och en
gemensam uppstart för kampanjen. Detta behöver
inte enbart vara en medlemsvärvarkampanj. Det är
viktigt att sprida kunskap om att Folkrörelsernas
arkiv finns och att man kan deponera material även
utan att vara medlem. Intäkterna från serviceavgifterna är stora och kan bli större.
Man kan invända att om man får in mycket material
från nya kunder så hinner det inte förtecknas på
länge, utan läggs på hög. Men många som lämnar in
material är inte intresserade av att titta i det igen.
Man vill oftast bara ha det tryggt förvarat inför
framtiden. Därför skulle det inte spela så stor roll
om det dröjer innan det blir förtecknat.
Kan man motivera ett högre anslag hos Region
Värmland? Man har redan haft upprepade kontakter och det har inte varit framgångsrikt hittills. Det
är inte realistiskt att tro att Region Värmland skulle
ta över verksamheten för att driva den som en egen En möjlighet är att höja medlemsavgifterna.
institution.
En annan möjlighet är att minska personalstyrkan.
Hur mycket ska man begära av kommunerna? Hur
Projektmedel
ska man motivera detta? Ska man försöka få fleråri- 2013 skall 80 statliga miljoner i Utvecklingsbidrag till
ga avtal med kommunerna? Är det föreningsbidrag regional verksamhet fördelas. Kulturrådet kommer
30
vid fördelningen att beakta de nationella kulturpolitiska målen som rör kvalité, konstnärlig förnyelse
och tillgänglighet av kulturutbudet. Bidrag kan ges
till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse, dvs som har effekter som sträcker sig över
den regionala betydelsen av projektet, till exempel
som att vara metodutvecklande.
Även barns och ungas rätt till kultur, och kulturarv
för framtiden prioriteras.
Detta ska ses som en stor och positiv möjlighet. De
idéer man tidigare haft om samarbete med Film i
Värmland, Riksteatern Värmland, Wermland Opera
och Värmlands Museum är hållbara. Ett berättelseprojekt kan byggas på material från Folkrörelsernas
arkiv som dramatiseras av någon eller några av dessa institutioner. Man kan även söka projektmedel
för att utarbeta metoder för hur barn och unga själva kan använda arkivmaterial för att hitta vägar att
dramatisera livsöden.
rätt till, och vad man ska bidra med.
Det kan bli nödvändigt med personalinskränkningar.
Då måste man också anpassa det dagliga arbetet till
detta.
Praktikanter är vanligt i Örebro. Även om de kräver
handledning så blir det ändå en stor avlastning i det
dagliga arbetet.
Marknadsföring
Ska man kunna motivera till ökade bidrag och anslag
så måste man visa att man finns och vad man gör.
Nya arenor och skyltfönster, samt en fungerande
hemsida och ett nyhetsbrev är bara några förslag.
Kommentar
Man kan ta hjälp att skriva ansökningar utifrån, gär- Det krävs ett betydande, kontinuerligt arbete av
både personal, styrelse och medlemmar för att årlina från universitetet.
gen få in så mycket medel att verksamheten är tryggad. Man kommer fortsatt att vara en liten verkDet dagliga arbetet
En uppgradering av IT-utrustning och kontorsutrust- samhet beroende av andra. Men det finns också ett
stort engagemang och många eldsjälar som gör att
ning är nödvändig men kostsam.
det ändå kan vara en möjlighet.
Ett skriftligt avtal mellan Folkrörelsernas arkiv och
Region Värmland/Värmlandsarkiv bör skrivas där
det står formulerat vilka tjänster med mera man har
Upplösning av föreningen
I det fall styrelse och personal på Folkrörelsernas
arkiv inte tror att det är möjligt att höja självfinansieringsgraden, och det inte finns motivation för ett
samgående med Värmlandsarkiv, återstår bara ett
alternativ och det är att lägga ner verksamheten.
I stadgarna står följande om upplösning:
Värmlandsarkiv som sakkunnig, övriga får sägas
upp.
Om inte Värmlandsarkiv tar ansvar för att förteckna
föreningsarkiven så får oförtecknade arkiv, redan
inlämnade och nya som lämnas in, helt enkelt ställas
undan.
Kommentar
För upplösning av föreningen fordras att beslut har
fattats vid (2) två på varandra, med minst 30 dagars
mellanrum, godkända medlemsmöten, varav det
ena är årsmöte. För sådant beslut fordras ¾ majoritet av avgivna röster. I händelse av upplösning skall, Naturligtvis får detta allvarliga konsekvenser, dels
efter det att samtliga arkivbildare tillskrivits, arkiför föreningslivet självt, men givetvis även för forskvets samlingar och tillgångar överlämnas till i länet ningen. Dessutom förlorar man statsbidraget.
verksam närstående arkivinstitution.
Folkrörelsernas arkiv för Värmland är det äldsta
Personalen på Värmlandsarkiv får hantera de arkiv folkrörelsearkivet i Sverige och har ett mycket gott
som redan finns förtecknade. Någon i personalen på rykte. Det vore ett stort nederlag om det måste lägFolkrörelsernas arkiv kanske kan beredas arbete på gas ned.
31
Årsberättelse 2011, Föreningen Värmlandsarkiv
Foldrar Föreningen Värmlandsarkiv
Forskarblad Arkivcentrum
Foldrar Arkivcentrum
Upptecknat nr 31 och 32
Resultat- och balansräkning för ArkivCentrum
Örebro län
Aktstycket mars 2012 och juni 2012
Källor
Intervjuer
Berith Sande, arkivchef
EwaHelena Adelwapen Karlsson, arkivassistent
Annika Eriksson, arkivarie
Monica Gustafsson, fd ekonomiassistent
Åsa Vålvik, arkivarie
Christer Alnebratt, styrelsen
Per Brunström, styrelsen
Åse Gustafsson, styrelsen
Elsa Hallbäck, styrelsen
Lena Hassellund, styrelsen
Viola Jansson, styrelsen
Kjell-Arne Kamperin, styrelsen
Leif Spännar, styrelsen
Martin Stolare, styrelsen
Birgit Södervall, styrelsen
Inga Adamsson, Grums hembygdsarkiv
Anna-Lisa Andersson, Hagfors Husmodersförening
Hem och Samhälle
Bo Lövgren, OK Bjur, Storfors
Magdalena Persson, Karlstads Missionsförsamling
Thomas Persson, Flatcoated Retrieverklubben
Göran Rönnbäck, Karlstads Koloniträdgårdsförening
Rolf Wigler, Odd Fellowinstitutionernas i Karlstad
gemensamma ekonomiutskott
Lena Börjesson, Arvika kommun
Tuula Dajén, Sunne kommun
Anders Ek, Karlstads kommun
Lena Fjellborg, Karlstads kommun
Lars Johansson, Säffle kommun
Owe Lindström, Årjängs kommun
Margareta Sandberg, Säffle kommun
Marie Valldor Frykman, Grums kommun
Bengt Kyhlberg, Föreningen Värmlandsarkiv
Peter Olausson, Karlstads universitet
Thomas Kvarnbratt, Värmlandsarkiv
Olle Nilsson, Värmlandsarkiv
Ulf Nordström, Region Värmland
Susanne Olsson, Värmlands Museum
Yvonne Bergman, ArkivCentrum Örebro län
Publikationer
Bergslagshistoria Årgång 19, Årsbok 2007,
Föreningen Bergslagsarkiv 2007
Föreningsliv i förändring, en pilotstudie i fem Bergslagslän inför 2000-talet, slutrapport
I eldsjälars spår, antologi utgiven av Folkrörelsernas
arkiv för Värmland
Industrisamhällets kulturarv i Värmland,
Länsstyrelsen i Värmland – Värmlands Museum
Ljus över Värmland, Peter Olausson
Naboliv, Värmland – Hedmark, Arkiven berättar,
redaktör Peter Olausson
DVD-skiva
Karlstad i förändring – en tidsresa Kvarteret
Merkurius, Olle Nilsson
Tryckt material
Verksamhetsberättelser 2002, 2003, 2005, 2007,
2008, 2010, 2011
Verksamhetsplan 2011-2012
Stadgar och delegationsordning
Budget 2012, budgetförslag 2013
Karlstads kommun, underlag, ansökningar och
beslut föreningsbidrag
Rapporter, remissversion Kulturplan, remissyttrande
Hemsidor
ABM-centrum, www.abm-centrum.se
Arkivcentrum Värmland,
www.arkivcentrumvarmland.se
Värmlandsarkiv,
www.varmlandsarkiv.regionvarmland.se
ArkivCentrum Örebro län, www.arkivcentrum.t.se
Arbetsförmedlingen, www.arbetsformedlingen.se
Folk i rörelse, www.folkirorelse.se
I tid och rum, www.tidsresan.se
Kanal 12, www.kanal12.se
Karlstads universitet, www.kau.se
Kulturarv Värmland, www.kulturarvvarmland.se
Landstingsarkivarien, www.liv.se
Regeringen, www.regeringen.se
Region Värmland, www.regionvarmland.se
Riksarkivet, www.riksarkivet.se
Statens kulturråd, www.kulturradet.se
SverigeAmerika Centret, www.swedenamerica.se
Wikipedia, www.wikipedia.se
32
Sifferunderlag till graferna
Utfört arkivarbete, sid 5
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
78
114
83
67
96
111
66
110
101
160
122
97
94
113
138
149
174
116
199
294
99
239
166
373
218
223
167
Nya förteckningar
69
44
45
19
80
62
33
74
108
153
68
51
54
106
Kompletterade förteckningar
21
30
26
13
47
29
14
29
55
84
70
20
62
59
0
0
0
0
141
197
173
180
203
237
257
275
344
301
Mottagna leveranser
Mottagna arkivbildare
Handlagda forskarärenden
400
350
300
Mottagna
leveranser
250
Mottagna
arkivbildare
200
Nya förteckningar
150
100
Kompletterade
förteckningar
50
Handlagda
forskarärenden
0
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Service, sid 5
1998
1999
2000
2001
2002
2003
Reg. besök
3 888
5 372
6 678
6 041
6 098
6 002
2004
5 540
2005
4 726
2006
5 049
5 421
4 859
5 000
4 511
4 281
Volymer forskarsal
1 185
1 274
980
665
871
826
1 063
895
776
619
633
542
590
455
Volymer externlån
115
124
71
117
101
128
85
91
63
80
40
230
507
74
Nya volymer
915
1 117
762
180
430
469
335
373
1 138
1 888
781
400
851
861
8 000
7 000
Reg. besök
6 000
5 000
Volymer
forskarsal
4 000
3 000
Volymer
externlån
2 000
1 000
Nya volymer
-
33
2007
2008
2009
2010
2011
Fasta bidrag, sid 9
2001
2002
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Riksarkivet
234 950
218 136 224 409
234 227
266 818
274 954
277 727
279 909
283 091
291 181
291 180
Region Värmland
274 100
275 000 275 000
285 000
285 000
300 000
310 000
310 000
324 000
327 000
327 000
Karlstads kommun
228 000
228 000 230 000
248 000
248 000
250 000
255 000
275 000
275 000
275 000
275 000
61 800
Övriga kommuner
57 700
336 111
Arbetsförmedl.
2003
30 270
33 668
35 663
41 258
47 178
47 166
44 800
48 050
46 150
265 749 207 477
191 013
115 740
147 480
111 719
113 046
110 693
112 265
86 755
400000
Riksarkivet
350000
300000
Region Värmland
250000
200000
Karlstads
kommun
150000
Övriga
kommuner
100000
50000
Arbetsförmedlin
gen
0
2001 2003 2005 2007 2009 2011
Avgiftsintäkter, sid 9
2001
2002
Medlemsavgift 1
78 400
79 100
Medlemsavgift 2
8 400
9 900
124 375
164 769
1 250
Serviceavgifter
-
Leveransavgift
2003
2004
2005
2006
2007
79 800
79 400
109 300
108 800
112 300
11 700
11 400
11 700
13 350
13 800
172 250
233 405
243 211
242 625
2 250
7 750
4 250
5 000
2008
2009
2010
112 000
114 000
111 000
113 000
14 100
14 100
15 600
16 700
266 500
290 125
324 625
347 375
380 228
3 750
3 750
8 500
9 250
9 250
400000
350000
300000
250000
Medlemsavgift 1
200000
Medlemsavgift 2
150000
Serviceavgifter
100000
Leveransavgift
50000
0
2001 2003 2005 2007 2009 2011
34
2011
Projektbidrag, sid 9
2001
Arkiv
Västmanland
Bergslagsprojektet
2002
2003
15 196
127 916
108 424
-
-
-
-
-
-
-
-
251 536
-
59 442
-
-
-
-
-
-
-
-
-
59 442
-
-
100 000
-
-
-
-
-
-
-
-
100 000
-
-
-
132 000
100 000
-
-
-
-
-
-
232 000
Projekt Grums
Flyttprojekt
Zakrisdal
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Totalt
Access
Liv och arbete i
Torsby kommun
-
-
-
-
-
720 000
930 000
300 000
75 000
-
-
2 025 000
-
-
-
-
-
-
70 000
315 443
262 356
52 057
-
699 856
IT-bidrag
-
-
-
-
-
-
50 000
150 000
-
-
-
200 000
Jubileumsbidrag
-
-
-
-
-
-
-
-
144 200
-
-
144 200
Teaterprojekt
Marknadsföringsprojekt
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
35 000
35 000
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
135 000
15 196
187 358
208 424
132 000
100 000
720 000
1 050 000
765 443
481 556
52 056
170 000
Totalt
3 747 034
Arkiv Västmanland
1000000
900000
Bergslagsprojektet
800000
Projekt Grums
700000
Flyttprojekt Zakrisdal
600000
Access
500000
Liv och arbete i Torsby
kommun
IT-bidrag
400000
300000
200000
Jubileumsbidrag
100000
Teaterprojekt
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
0
Marknadsföringsprojek
t
Fasta anslag, personalkostnader, eget kapital, sid 10
2001
2002
2003
2004
2005
1 004 585
967 156
991 908
951 221
1 013 692
1 001 624
1 463 318
1 526 400
1 546 970
1 398 810
1 390 631
1 380 081
758 045
670 511
450 506
411 249
349 318
327 966
Fasta anslag
totalt
1 134 961
Personal
Eget kapital
2006
2007
2008
2009
2010
2011
1 025 121
1 037 584
1 053 496
1 026 085
1 396 127
1 641 478
1 597 619
1 603 220
1 611 676
332 335
323 876
263 971
197 277
86 921
1 800 000
1 600 000
1 400 000
Fasta anslag
totalt
1 200 000
1 000 000
Personal
800 000
600 000
Eget kapital
400 000
200 000
2001 2003 2005 2007 2009 2011
35
Intäkter och kostnader, sid 10
2001
Intäkter
Kostnader
Intäkter
Kostnader
2002
2003
2004
2005
1 648 731
1 605 008
1 553 817
1 671 561
1 638 719
1 632 147
1 692 541
1 773 822
1 704 852
1 700 650
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2 229 906
2 601 946
2 310 027
2 078 963
1 717 554
1 733 437
2 251 259
2 597 576
2 451 470
2 270 018
1 845 166
1 892 687
3000000
2500000
2000000
1500000
Intäkter
1000000
Kostnader
500000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
0
Resultat, sid 10
2001
Resultat
16 583
Resultat -
2002
-
87 533 -
2006
2007
21 352
4 369
-
2003
2004
220 005 -
39 257
2008
2009
8 459
-
59 905
2005
-
61 930
2010
-
66 693 -
50000
-50000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
0
-100000
Resultat
-150000
-200000
-250000
36
2011
110 356