Transcript Nya Kataloger!

Nya Kataloger!
Tele/data och Ljusglimtar
Finns att hämta hos din filial
effekt • nr 3 2011 • ett magasin på elektrikernas sida
B SVERIGE PORTO BETALT
EFFEKT
STOREL AB
463 83 LILLA EDET
ett magasin på elektrikernas sida • nr 3 2011
4
Prylar för
att fixa
hemmaspa
skolan: affären
Sätt Ljus
som säljer
grandios galleria
på rekordtid
en dag
på operan
ElektrikerN per Kretz ljussätter
magin i salongen
framtidens led-ljus är redan här
Tengby väljer espressomaskinen
solenergi – en god investering
innehåll
effekt • nr 3 2011
foto: rickard kilström
ledare
Ljussätt hösten!
D
med
stormsteg. Och har du inte
tänkt på belysning tidigare så
lär du göra det nu när mörkret
kryper närmare. Vi på Storel
tycker att belysningen är så viktig att vi
ägnar årets alla nummer av Effekt åt en
belysningsskola, men vi nöjer oss inte där.
Vi har också satsat på en person som ska
jobba med vad vi kallar Retrofit Solutions,
bland annat energibesparing med fokus
på belysning. På så sätt vill vi hjälpa våra
slutkunder som till exempel fastighetsbolag, skolor och hotell med energieffektivisering. I något fall kanske det handlar om
att byta till LED, i ett annat om styrning.
I slutändan kan energikostnaden minska
med upp till 80 procent! Tillsammans med
installatörer erbjuder vi konsultation och
genomförande och till viss del även finansiering.
Hösten närmar sig
Vi hoppas mycket på projektet och går in
i det med ett stort engagemang. Och det är
något som jag tycker kännetecknar Storel.
Jag har under några år varit borta från
företaget, och när jag kom tillbaka i våras
möttes jag av samma själ och hjärta i Storel
som tidigare. Det är sant entreprenörskap
och en stark vilja att möta dig, vår kund.
Detta är min bild av Storel. Jag skulle
gärna vilja ta del av din bild, oavsett om
det är förslag till förbättringar, kritik eller
hejarop så hoppas
jag att du hör av
dig till mig. Mejla
på mats.ulvtorp@
storel.se.
Kungliga Operan i Stockholm från 1800-talet står inför nya utmaningar. Ljussättningen är gjord med
glödlampor, men nu måste samma magi skapas med framtidens ljus.
10 Operans ljussättare
Uppfinningsrikedomen är stor hos elektrikerna på Kungliga Operan i Stockholm.
Elektrikern Per Kretz kan ha fått jobba hårt med en stor installation innan han ser
den på scen inför en fullsatt salong: »Det är en kick!«
18 Hemmaspa – helt rätt
I takt med att allt fler bygger om sina badrum får också elektrikerna mer att göra.
Inte minst eftersom fler satsar på hemmaspa och mer avancerade lösningar vad
gäller både design och funktion.
20 Framtidens ljus är här
LED-belysningen fortsätter erövra mark och blir nu ett alternativ på allt fler områden. Med den senaste tekniken kan stora ytor som till exempel fabrikslokaler
ljussättas med hjälp av LED-ljus.
23 Galleria i svindlande fart
Att bygga om en stormarknad till galleria samtidigt som affärerna är öppna är en
utmaning. Stefan Johansson på Bravida löste det på 16 månader.
5
Komponenter
35 Nyheter från Storel
38 Här finns Storel
Mats Ulvtorp
försäljningsDirektör
Effekt är en kundtidning från Storel AB. Har du tips, frågor eller synpunkter
som rör Effekt är du välkommen att höra av dig. Adress: Storel AB, 463 83 Lilla
Edet Telefon: 0520-47 52 00 E-post: [email protected] Hemsida: www.storel.se
Ansvarig utgivare: Christer Olsson, Storel AB redaktör storel: Anita Jansson
e-post: [email protected] Redaktionell projektledning och produktion:
Tidningskompaniet AB hemsida: www.tidningskompaniet.se Projektledare:
Jessica Lindroth e-post: [email protected] Form: Pernilla
Stenborg Repro: Tidningskompaniet AB Tryck: Trydells, Laholm Upplaga: 13 000
exemplar Omslagsbild: Rickard Kilström
LJÖMÄRKT
MI
341 091
effekt • nr 3 2011 • 3
komponenter
Utöka bilden!!!
Namn: TOMAS TENGBY
Ålder: 55 år
Familj: fru Ulrika OCH tre döttrar
Bor numera: Göteborg Yrke: Journalist och programledare
Aktuell: Programledare för Meny i P1 i höst
och har nyligen släppt en italiensk kokbok
foto: sveriges radio
Intressen: böcker och mat
Kaffet kom första gången till Sverige 1865. Under 1700-talet poppade ett femtiotal kaffehus upp
i Stockholm. Men 1756 infördes förbud mot kaffedrickande. Den som drack ändå kunde dömas
till böter. Källa: Wikipedia
»Espressomaskinen
använder jag varje dag«
När radioprofilen och matkännaren
Tomas Tengby pratar kaffe märks
det att han vet vad han pratar om.
Favoritprylen är en espressomaskin
av modellen Gaggia Classic, som
används varje dag.
Vad är det som gör den så viktig?
– Det är svårt att klara dagen utan
den. Jag vet, för maskinen har varit
på service några gånger. Men en
riktigt god espresso kan det inte bli
utan en kvarn också. Det är egentligen inte mycket till teknik i den. En
kokare och en pump för att få upp
trycket.
Hur ofta använder du espresso­
maskinen?
– Flera gånger varje dag, tillsammans med en riktig kvarn med ställbar
malningsgrad utan knivar som slår
sönder bönorna. Jag gör gärna cappuccino, helt enkelt för att det är gott.
Vad använder du för bönor?
– Jag gillar olika sorters kaffe och
byter i perioder. Framför allt gillar
jag kraftigt rostat kaffe med chokladtoner.
– Det finns lite överallt nuförtiden,
både i specialbutiker och i vanliga
livsmedelsbutiker.
Hur förhåller en finsmakare som du
dig till kaffeautomaterna på jobbet?
– Automaterna har blivit bättre, nuförtiden finns det väldigt bra automater på sina ställen. Till och med servicebutikerna som 7-11 kan ha jättegott
kaffe. Jag gillar även moccabryggare
och presskaffe. Däremot är jag inte så
förtjust i bryggkaffe. n
agnes arpi
Var handlar man bra kaffe till sin egen
espressomaskin?
effekt • nr 3 2011 • 5
Komponenter
Stryktålig
PC i miniformat
Panasonic Toughbook
CF-H1 Field är en extra
stryktålig fullfjädrad PC i
Ipad-format. Den är speciellt framtagen för dig som
jobbar mobilt i krävande
miljöer, från byggen där
sågdammet yr eller ute i
full snöstorm. Den kostar
en hel del, men vill du ha
ett digitalt arbetsredskap
som håller i alla lägen kan
det vara dumt att snåla.
Kostar mellan 23 000 och
30 000 kronor exklusive
moms och kan beställas
via flertalet datorbutiker,
till exempel Mycom.se.
Lys upp med spray
Jobbar du i närheten av trafik så kan det
vara smart att ta till lite extra säkerhetsåtgärder. C Me Light Metallic är ett smart och
praktiskt alternativ till reflexer, en sprayfärg
som fäster på det mesta. Måla verktygslådan blank, märk ut kablar och uttag, eller
sätt en färgklick på allt du själv inte vill köra
in i. Kostar cirka 250 kronor och säljs till exempel på Smartasaker.se.
SCHYSTA PRYLAR
Smarta, snygga och schysta prylar. Här finns allt
av den senaste tekniken som du kan behöva.
Smidig lösning
för borren
Ha de viktigaste insatserna till skruvdragaren
tillhands hela tiden.
Gearfix är en svensk
uppfinning som i all sin
enkelhet kan vara riktigt
användbar. Det är en
liten elastisk gummiring
som passar att montera
på de flesta skruvdragar- och borrmaskiner
och som ger dig plats
för tio borrar eller bits.
35 kronor kostar den
och går att köpa på
Jula.se.
Letar upp dina försvunna verktyg
Det man inte har i huvudet får man ha i plånboken. Med
KeySeeker behöver du aldrig förlägga viktiga verktyg,
nyckelknippor med mera igen. Sändaren är stor som ett
kreditkort och när den aktiveras så ger mottagaren som du
fäster på dina lösören ifrån sig en tydlig signal. KeySeeker
kostar 159 kr och säljs bland annat på Eksitdata.com.
Tufft verktyg i solen
Kablage till solceller är extra tuffa och kan vara en utmaning för den
händigaste. Därför har Weidmüller tagit fram Multi-stripax PV, ett avisoleringsverktyg som ska vara extra bra på att kapa och skala även de tuffaste
solcellsledningar av olika fabrikat. Den uppges kosta cirka 350 euro och
beställs enklast direkt från tillverkaren på Weidmueller.se.
Många synpunkter på
nya behörighetskrav
Elsäkerhetsverket hade under våren möten med branschorganisationer, bland annat
arbetstagarorganisationer och nätägare, som
svarat på en remiss om kommande nya behörighetskrav för elinstallationer. 54 remis�svar kom in, och många uttrycker en oro för
att de nya kraven innebär ökade kostnader. n
siffran
135
Så många terawattimmar tror
Energimyndigheten att EU kan spara per år 2020 då nya, hårda krav på
elmotorer är fullt införda. Det är lika
mycket som hela Sveriges energiförbrukning.
Färre arbetslösa
elektriker
Elektrikerbranschen har hängt med
bra i den växande svenska ekonomin under
första halvåret 2011. Elektrikerförbundets
arbetslöshetskassa rapporterade att antalet
registrerade medlemmar som var utan jobb
sjönk från 2.0 procent i april till 1,8 procent i
maj. Kassan har cirka 24 000 medlemmar. n
effekt • nr 3 2011 • 7
komponenter
detta har min hobby lärt mig:
»Jakten har lärt mig
att stanna upp«
Om mig: »Jag heter Irène Grahn och
bor i Vällingby med man och tre barn.
Jag jobbar på Birka Cruises, en Club
Storel Partner, där jag började så sent
som i november förra året.«
Om jobbet: »Jag jobbar som utesäljare och säljer hela kick-off- och konferenspaket till företag, däribland Storel.
Det är ett roligt jobb; att få sälja bra
upplevelser till kunder som förknippar
oss med glädje och nöjen.«
Om hobbyn: »Mitt intresse för jakt
och skjutvapen har jag nog från min
morfar som var jägare och bonde. Och
min far som var officer. Jag hängde med
på olika FBU-läger när jag var tonåring.
2004 tog jag jägarexamen tillsammans
med min man, mycket beroende på att
vi har tillgång till egna jaktmarker. Jag
jagar både högvilt och småvilt och har
skjutit hare, räv, rådjur och älg. Allra
bäst gillar jag att jaga med hagelgevär,
framför allt när man är på rådjursjakt.
Den bästa årstiden för jakt är tidig
höst, då är det lagom varmt och fint i
naturen.«
Detta har jag lärt mig: »Jag
är en ganska sprallig typ, impulsiv och
alltid snabb att haka på nya äventyrligheter. Genom jakten har jag fått lära
mig att ta det lugnt, att stanna upp och
tänka efter. Det blir tid till att sjunka in i
sig själv och lyssna på både kropp och
själ. Det har jag nytta av även i jobbet,
jag har blivit mer inkännande och kollar
åt vilket håll kompassen pekar numera.
Men jakt är inte bara att sitta ensam på
ett pass i skogen, det är väldigt socialt.
Inte minst om man är ute på företagsjakt som jag varit en hel del. Då får man
tillfälle att komma ur rollerna och umgås
enkelt och fritt.«
Älgjakten sker på hösten men det är klimatet och tiden för brunst bland älgarna som avgör exakt tidpunkt.
Därför startar älgjakten i södra Sverige i oktober när den större delen av brunstperioden är över. I norra Sverige startar jakten redan i september. Källa: Wikipedia
citatet
»Det är i bokstavlig mening
ett spännande arbete.«
Elisabet Falemo, som blev ny generaldirektör
för Elsäkerhetsverket den 1 maj i år.
foto: rickard kilström
Irène Grahn jagar helst
med hagelgevär, och trivs
bäst under den tidiga
höstjakten.
Elnätsbolag köper energi
från sina kunder i Dalarna
Sex elnätsbolag i Dalarna har inlett ett samarbete
där de köper energi av sina kunder för en krona per kilowattimme. De har sett ett ökat intresse för mikroproduktion,
och vill nu uppmuntra det ytterligare. Målet är att fler husägare ska investera i teknik för förnyelsebar energi hemma,
och bolagen vill aktivt driva på utvecklingen. n
effekt • nr 3 2011 • 9
10 • effekt • nr 3 2011
20 meter i takhöjd, egensinniga konstnärer och
guldbelagda väggar där varje borrhål måste godkännas av en extern myndighet – att vara elektriker
på Kungliga Operan i Stockholm liknar ingenting
annat. Med fosforkristaller och LED-teknik står man
dessutom inför en ny utmaning: hur framtidens belysning ska passa in i ett operahus från 1800-talet?
text simon bynert foto rickard kilström
Magins
Ljus
konstnärligt
elarbete
på operan
effekt • nr 2 2011 • 11
D
en drygt två ton tunga kristallkronan tycks sväva fritt någon
decimeter ovanför de djupröda
stolsraderna. I vanliga fall hänger den 16 meter högre upp och
bildar då storslagen mittpunkt
i luftrummet ovanför publiken. På så här nära
håll liknar den gigantiska pjäsen mer ett pråligt
rymdskepp.
– Precis som en hel del annat i det här huset
är glastypen som omger lamporna i kronan så
gammal att det knappt finns någon i livet som
vet hur man tillverkar den, säger Torbjörn Gustafsson, operans egen elingenjör.
– När ett av glasen skulle bytas ut fick man
jaga fatt i en hantverkare på ett pensionärshem
långt nere i Tyskland. Ingen annan kunde få
till rätt nyans.
Men så har lampkuporna också funnits där
sedan kung Oscar II invigde Kungliga Operan i
september 1898. När ljusteknikern Martin Staffanius nu ålar sig in i den nästan tre meter höga
skapelsen är han med andra ord den senaste i
en lång rad operaanställda som under mer än
ett sekel tvingats hissa ned och rengöra kristallkronan med jämna mellanrum.
– Det är ju om inte annat en rätt unik arbetsuppgift, mumlar en av hans kollegor och sätter
därmed fingret på hur det är att arbeta som elektriker i det här huset: det liknar ingenting annat.
– Många har arbetat här i årtionden och känner till husets förutsättningar. Då är det aldrig
några problem. I andra fall blir det lite mer: »Den
här väggen ska skimra av ljus och jag accepterar
ingenting annat.« Då får man helt enkelt lösa
det, säger Per Kretz.
LED hos sufflösen
Uppfinningsrikedomen är med andra ord stor,
och emellanåt direkt avgörande för hela verksamheten. När man behövde få ned ström till
belysningsramperna ovanför scenen löstes problemet till exempel med hjälp av kabelvindor
som i vanliga fall används till kranar och traverser i fartygshamnar.
Andra gånger är finurligheten mer småskalig,
inte minst när det gäller belysning och ljuseffekter. Speciallampor köps in och byts ut allt
eftersom teatertrenderna avlöser varandra.
Från grandiost och färgglatt ena säsongen till
avskalat och gråmelerat året efter.
– Ett tag använde vi mycket ljustejp som kan
klippas i långa remsor innan man kopplar in dem.
Numera är det RGB-LED som gäller. Då kan vi
ansluta slingorna direkt till ljusbordet och välja
precis rätt nyans på belysningen, säger Per Kretz.
Övergången till LED-teknik dyker upp på fler
håll i operahusets innandömen. När Torbjörn
Gustafsson demonstrerar sufflösens karaktäristiska lucka längst fram på stora scenen vrider
han till exempel entusiastiskt i gång lampan
som punktbelyser notstället.
– Här sitter sufflösen under föreställningarna
och följer med i noterna för att kunna viska
replikerna om solisten skulle tappa bort sig.
Med en vanlig glödlampa som belysning i det
här lilla utrymmet blir det ett otroligt varmt
jobb. LED alstrar inte värme och löser därmed
problemet.
»Varmt och mysigt«
Det EU-direktiv som gradvis förbjuder glödlampor runt om i Europa håller som bäst på att
beta av lampdimensionerna som behövs för att
klara vardagen på operan. Det är elingenjören
Torbjörn Gustafssons uppgift att hitta långsiktiga lösningar på det problemet, vilket ibland
är lättare sagt än gjort. Alla är inte lika nöjda
som sufflösen.
– Vi arbetar med att ljussätta magi, och i en
sådan miljö förväntar sig både besökarna och
utövarna att det ska kännas varmt och välkom-
204 000 besökare
Kungliga Operan i Stockholm. Här trängs 120
yrkesgrupper fördelade på över 500 fast anställda. Tillsammans producerar de den stående
repertoar med opera och balett som lockade
204 000 besökare förra året. Och alla är de beroende av Per Kretz – operahusets ende installationselektriker.
– Jag kopplar allt från kontorsarmaturer till
scendekor. Det är den variationen som gör jobbet
så roligt, även om det är lite speciellt att stå och
löda en gigantisk ljuskub i flera veckor bara för
att se dem tända upp den i två sekunder eller, i
värsta fall, skrota idén på ett ögonblick, säger
han och ler snett.
Den potentiella krocken mellan kreativ konst
och krass verklighet genomsyrar hela operahuset. Regissören och dennes närmaste medarbetare har en vision som husets hantverkare
förväntas realisera.
12 • effekt • nr 3 2011
Elingenjören Torbjörn Gustafsson demonstrerar en av fördelarna med LED: Sufflösens lampa hettar inte
längre upp det lilla utrymmet under scenen.
Kungliga Operans 18 ljustekniker sköter bland
annat det dagliga scenljuset, byter alla ljuskällor
– och rengör stora kristallkronan i salongen.
På bilden: ljusteknikerna Lars Normark, Christine
Nyqvist, Martin Staffanius och Lennart Åkerberg.
Varje förmiddag hissas scenljuset ned och ställs
in för att passa det man ska repetera under
dagen. På eftermiddagen görs proceduren om
inför kvällens föreställning.
effekt • nr 3 2011 • 13
Runt om i operahuset
byter man ut halogenoch glödljus mot LED
på försök. Så också i
stora salongens bukettarmaturer.
Ljusteknikern Martin
Staffanius kryper in i den
drygt två ton tunga kristallkronan.
Per Kretz är operans ende
installationselektriker. Här
demonteras ett elskåp som
inte används längre.
nande. Än så länge är LED-ljuset lite för kallt
för det, säger Torbjörn Gustafsson och nickar
samtidigt nöjt när en av ljusteknikerna dämpar
belysningen.
– Det fungerar som du ser utmärkt att dimra
LED-lamporna, men till skillnad från glödtråden, som ju blir gulare och varmare innan den
slutligen försvinner, behåller LED nästan exakt
samma färgnyans hela vägen ned.
I flera mer funktionella delar av huset, som
toaletter och nödutgångar, har glöd- och halogenlampor redan bytts ut. I dag går ljusteknikerna ett steg längre och testar LED i några av
de sirliga bukettarmaturer som förutom det
redan nämnda rymdskeppet är den enda allmänbelysningen i salongen.
– Det är fortfarande inte riktigt rätt nyans.
Det skulle bli lite väl mycket isslott över det
hela om man satte LED i alla buketterna, säger
Torbjörn Gustafsson.
Än fler utmaningar väntar på platser där regissörer, skådespelare och ljussättare förväntar
sig en viss typ av utstrålning.
Det låg till exempel panik i luften när det visade sig att de opallampor som ramar in smink-
14 • effekt • nr 3 2011
speglarna i operahusets många loger, slutat
tillverkas på grund av EU-direktivet.
– I sista stund fick jag tag på ett bortglömt parti
i södra Italien och köpte alltihop. 500 lampor.
När de tar slut har jag förhoppningsvis gått i
pension, säger Torbjörn Gustafsson och skrattar,
men blir snabbt allvarlig igen.
– Även om vi måste knåpa och experimentera
lite nu för att få det att fungera så är det verkligen
spännande att vara med och se en ny teknik
växa fram. Om några år tror jag att problemen
är lösta. LED är framtiden.
– Dessutom sparar vi pengar. De halogenlampor jag använder i buketterna nu fungerar i
8 000 timmar och kostar 13 kronor. Motsvarande
LED-lampa går visserligen på ett par hundra
kronor men det tjänar vi in i längden – de brinner nämligen i 30 000 timmar.
Flera mil kabelvirrvarr
Vi lämnar den pampiga bladguldsprakten en
stund, för även bakom de illustra kulisserna
är operahuset sagolikt. Från de svindlande avsatserna 23 meter ovanför det vagt sluttande
scengolvet; ned genom en förvirrande ström
FAKTA framtidens ljus
LED, Light Emitting Diode eller lysdiod,
är en halvledardiod som sänder ut ljus när
ström flyter genom den. Tidigare användes
lysdioder mest till mindre indikationslampor
i datorer, instrumentbrädor etcetera men har
nu blivit ett alternativ inom belysning.
Lysdioder är väldigt effektiva och omvandlar nästan all energi till ljus. Till skillnad från
lysrör och lågenergilampor innehåller de inga
miljöfarliga ämnen och eftersom de saknar
glödtråd tål de stötar bättre än glödlampor.
Men det finns nackdelar: lysdioder är temperatur- och spänningskänsliga och avtar i
ljusstyrka med tiden. Tidigare har det också
varit svårt att hitta en dimbar utrustning men
nu finns flera produkter som lämpar sig för
LED. I praktiken har det största problemet
varit den upplevda blåaktiga kylan i ljuset.
Orsaken är att LED-lampornas vita ljus skapas genom att de blå dioderna täcks med ett
gult fosforskikt.
LED-lamporna återger dessutom en snäv
del av färgspektrum och många av dem har
därför ett dåligt färgåtergivningstal, så kal�lat ra. Dagsljus och glödlampor ligger på ra
100, och där har LED haft svårt att hävda sig.
Det finns visserligen vita lysdioder med ra på
över 90, men de är än så länge ovanliga och
dyra. Utvecklingen går emellertid fort framåt,
och de lampor som nu främst är framtagna
för att visa vad som är tekniskt möjligt blir
snart kommersiellt tillgängliga.
1
Två ton ljus
i taket
1. KRONRUMMET OCH TAKET
Kungliga Operans mäktiga kristallkrona är
förankrad i det så kallade kronrummet, drygt
16 meter ovanför publiken. Den som vågar sig ut på gallergolvet här uppe har den
svenske konstnären Vicke Andréns välvda
takmålning under fötterna.
2. SALONGEN
Operasalongen har 1 100 sittplatser, och de
är ofta upptagna. Förra året hade Kungliga
Operan inte mindre än 204 000 besökare.
Det innebär att den genomsnittliga beläggningen vid föreställningar på stora scenen
var 80 procent för opera och 92 procent för
balett.
3
2
3. VAJERN
grafik: petter lönegård
En gång om året hissas kronan ned för att
rengöras och ses över av operans ljustekniker. Från det att huset byggdes 1898 fram
till mitten av 1990-talet firades den ned för
hand, vilket krävde åtta–tio personer som
vevade i omgångar. Numera sköts det arbetet av en ensam elmotor.
4. KRISTALLKRONAN
Kristallkronan har krönt stora salongen i operahuset sedan det invigdes. Den sägs väga
drygt två ton och innehöll vid den senaste
inventeringen 228 normallampor på 40 W
samt 24 klotlampor på 25 W. Det innebär totalt 9 720 W – och ett mäktigt ljusspektakel
för operans besökare.
4
av skrymslen, nedslitna halvtrappor, låga
dörrposter och ologiska hisschakt; vidare förbi
falluckorna varigenom solisterna på scenen både
sjunker ned i helvetet och stiger upp ur askan;
in i den gigantiska varuhiss där man lastar och
lossar färdig dekor i tio meter höga stycken;
och slutligen ned under den mäktiga och smått
medfarna stålkonstruktion som höjer och sänker
hela scengolvet. Och genom allt – löper kilometer efter kilometer med kabel.
– Vi har ärligt talat ingen aning om vart alla
går. Genom åren har lager på lager byggts på.
Det skulle ta otroligt lång tid att gå igenom, och
eftersom fokus alltid ligger på att hålla i gång föreställningarna blir det inte gjort, säger Per Kretz.
Som om det inte räckte med detta elektriska virrvarr och de säregna installationer som
omgärdar själva föreställningarna så är hela
operahuset dessutom statligt byggnadsminne
sedan 1935. Det betyder i princip att Riksantikvarieämbetet måste godkänna allt.
16 • effekt • nr 3 2011
– I vissa rum tillåts inte en enda skruv. Då
måste elen tejpas upp tillfälligt och sedan tas
ned igen, säger Torbjörn Gustafsson.
Fullt hus
Men the show must go on, och det i tvåskift. Det
finns bara en scen, och operahusets omfångsrika
repertoar tar tid. All tid.
Ljussättning och montering av dekor på
morgnarna, repetitioner från tidig förmiddag
till sen eftermiddag. Därefter börjar nästa skift
förbereda kvällens föreställning. De finns sedan
på plats när publiken strömmar till och riggar
ned efteråt. Nästa morgon börjar allt om från
början igen.
– Fredagsförmiddagar är enda vardagen man
kan göra mer allmänna elinstallationer kring
scenen. All övrig tid är det i princip fullt, och då
måste det dessutom vara tyst i huset. Börjar man
borra när det är repetitioner blir folk vansinniga,
säger Per Kretz.
Och därmed är vi tillbaka vid mötet mellan
konsten och verkligheten igen. Regissören och
hantverkaren. Elektrikern på operan. Samtidigt
är det inte bilden av en frustrerande frontalkrock
som växer fram. Snarare ett möte där två mer
eller mindre vitt skilda kulturer berikar och
kompletterar varandra.
– Man ska till exempel inte underskatta vilken
kick det är att som elektriker arbeta halvt ihjäl
sig med en stor installation, och sedan få se den
på scen inför en fullsatt salong. Det är en häftig
känsla, säger Per Kretz och tillägger leende:
– Jag har till och med lärt mig att tycka om
opera. n
Kopplingen till Storel
Storel levererar elmaterial och ljuskällor till Kungliga
Operan. Genom Storel har husets belysningspersonal dessutom introducerats för seminarier hos
Philips Lighting. Där får Torbjörn Gustafsson, Per
Kretz och de andra information om det senaste
inom LED-tekniken.
TREND
Designboom
i badrummet
Trots att rummet vanligen är stängt, ibland till
och med låst och att man oftast är där en i
taget, ska det inte glömmas bort designmässigt. Trenden är att vi satsar allt mer på våra
badrum, med allt från kristallkronor till färgglada handduksvärmare.
1
TEXT JONAS FRANZÉN
D
et började med dimrar i badrummen. Då tyckte vissa att det var galet
att man skulle satsa på en dimmer där. Men därifrån har det gått
vidare till mer dekorativ belysning och exklusiva val, säger Daniel
Ranfors, produktansvarig installation på Rexel.
I takt med att allt fler bygger om sina badrum får också elektrikerna
mer att göra. Inte minst eftersom fler i dag satsar på hemmaspa och
mer avancerade lösningar vad gäller både design och funktion.
Att våga sticka ut med detaljer i badrummet är en trend som är tydlig. Handduksvärmare i olika färger är ett exempel.
– Det är ju inte ovanligt att man smyckar sitt badrum med fina handdukar, så varför
inte låta handduksvärmaren få ta plats också? säger Daniel Ranfors.
LED-belysningen har också tagit steget över badrumströskeln. Installationen är
enkel, den är energismartare än vanlig belysning och i stort sett underhållsfri. Dessutom inbjuder tekniken till dekorativa och kreativa ljuslösningar.
– Det är många som ställer frågor kring LED-belysning och kring LED-blocken. Det
är något som folk vill ha, säger Daniel Ranfors.
Att effektförbrukningen är lägre när man använder LED är en av de miljötrender
som tas hänsyn till när det byggs badrum i dag. Miljötänket visar sig också genom
golvvärmelösningar med smartare styrningar och handduksvärmare som går på
lägre effekt.
Kitschiga retroinslag är något som också fått ta plats i badrummen. Ett kul exempel
på det är Ifös lampa med kristaller, som funkar både i dusch och bastu.
– Det är kul att standardtrenderna i badrummen bryts och att vi får se lite annorlunda saker även där, säger Daniel Ranfors. n
Visste du att: Handdukstorkar installerades i Europa redan på 1920-talet. Dåtidens torkar,
som var gjorda i gjutjärn, slog dock aldrig riktigt igenom. I Sverige skulle det dröja ända
till slutet av 70-talet innan handdukstorkarna kom tillbaka till badrummen.
18 • effekt • nr 3 2011
2
3
1. ifö opus 120 med kristall
Produkt: OPOUS 120 med kristall
Fabrikat: IFÖ Electric
E-nr: Armatur 75 308 43, Kristall 75 038 47
Ifö Opus är en serie armaturer med sidenmatt
opalglas i en elegant och sparsmakad cylindrisk
form. De kan placeras både utomhus och inomhus, i taket, på väggen och i bastun. Sockeln
går att få i vit, grå, brun eller svart glasyr. Armaturerna är helisolerade, kretsloppsanpassade,
missfärgas inte, tål värme och svåra miljöer och är
lätta att hålla rena.
2. tr colour line
Produkt: TR65
Fabrikat: PAX
E-nr: 94 128 64 (svart/krom), 94 128 65 (röd/
silver), 94 128 66 (gul/svart), 94 128 67 (blå/silver)
Serien TR finns i fyra storlekar och sex olika färger.
Den nya serien colour line är tillverkad i aluminium
och finns i fyra nya färger, rött, blått, gult eller
svart. TR-seriens standardfärger är krom och vitt.
Handdukstorkarna är färdiga att anslutas med
sladd och stickpropp eller med dold elanslutning
där kabeln inte är synlig. Kopplingshuset har gott
om utrymme vilket underlättar för installatören.
3. led glass brick
Produkt: LED Glass brick
Fabrikat: Hide a lite
E-nr: 75 893 40
Ett modernt glasbetongblock med 30 stycken
integrerade RGB-LED. Inklusive en honkoppling
och en hankoppling för enkel installation. Den
moderna designen i samband med en avancerad
RGB-kontroll gör att man kan skapa imponerande
effekter. Finns i utförande med spegelglas eller
mattfrostat glas.
4. stjärnhimmel/fiberoptik
Produkt: Stjärnhimmel set
Fabrikat: Hide a lite
E-nr: 74 803 15
Med fiberoptik kan en vacker stjärnhimmel skapas
i badrummet. Fiberoptik är lämpligt att använda i
fuktiga och känsliga miljöer, eftersom den varken
leder värme eller spänning och är fri från UV- och
IR-strålning.
4
effekt • nr 3 2011 • 19
illustrerat
LED FÖR
ALLA BEHOV
LED-belysningen fortsätter erövra mark och
blir nu ett alternativ på allt fler områden. Med
den senaste tekniken kan stora ytor som till
exempel fabrikslokaler utan problem ljussättas med hjälp av LED-ljus. Fördelarna med
energibesparing och smart styrning består.
text jonas franzén illustration petter lönegård
Kraftfull gatubelysning
De senaste dioderna är tillräckligt kraftfulla för att kunna användas i gatubelysningen. En fördel är att det med LED-tekniken går att slippa den ljusnedgång som
sker med tiden i dagens gatlampor. När
man arbetar med LED-ljus går det nu att
tillföra mer energi i takt med att armaturerna blir äldre. Det gör att alla armaturer
alltid kan lysa lika mycket.
Parkera tryggt
LED-ljus är numera även ett alternativ
på parkeringsplatser. Färgåtergivningen
i ljuset gör att bilarna på parkeringen
lätt kan kännas igen. I konventionellt
(HTL/SON) ljus kan det upplevas som att
alla bilar på parkeringen har en brunaktig
färg. En annan stor fördel med LED är att
man slipper långa tändningstider, vilket
gör att man kan släcka belysningen när
ingen är där.
20 • effekt • nr 3 2011
Ljust i fabriken
Även i fabriker där det är högt i tak går
det nu att använda sig av LED-belysning.
Det möjliggör stora energieffektiviseringar, samtidigt som man behåller kvalitén på ljuset och ökar möjligheterna till
styrning. Även kylrum och liknande kan
ljussättas med dagens LED-teknik. Philips
är ett ledande märke inom området och
med deras Pacific LED kan man enligt tillverkaren spara 20 procent energi jämfört
med traditionella lösningar med elektroniskt driftdon.
Behagligt kontor
Punktbelysta maskiner
Att punktbelysa med LED är nu så pass
smidigt att det med fördel kan användas
i fabriken för att belysa enskilda maskiner
eller andra arbetsplatser. En dynamisk belysning kan skapas så att den som arbetar
upplever dagsljuskänsla på natten och
därmed kan välbefinnande öka och skaderisk minska. I och med att man slipper
långa tändningstider så kan man enkelt
styra belysningen.
Med LED är det enkelt att styra hur ljuset
fördelas i kontorslokalen. Forskning har
visat att man med LED-tekniken kan ge
energi till den som arbetar genom att
tillföra mycket och ändamålsenligt ljus vid
arbetsplatsen. I fikahörnet kan samtidigt
ljuset anpassas till att bli varmare, vilket
ger en lugnande effekt. Philips Master
LED-lampor kan enligt tillverkaren betala
sig på mindre än ett år.
effekt • nr 3 2011 • 21
GRAND SAMARKAND, Växjö
FYRA STEG
TILL GALLERIA
Problem: Att mycket snabbt bygga om en
gammal stormarknad till galleria och att bygga
i fyra etapper med verksamheten i gång.
Lösning: Flexibilitet, planering och nattarbete.
Resultat: 46 100 kvadratmeter som redan är
fyllda med 60 butiker. Sammanlagt beräknas
Grand Samarkand få fyra miljoner besökare
årligen och omsätta 1,3 miljarder.
text Lars EdQvist foto Mats Samuelsson
effekt • nr 3 2011 • 23
Det som en gång var den gammaldags
stormarknaden Samarkand har på kort
tid blivit Grand Samarkand, en modern
galleria med 60 butiker.
Per Johansson är en av de cirka 35
elektriker som har varit i gång samtidigt
för att klara av Samarkands förvandling
i fyra etapper mitt bland kunder som
besöker butiker.
S
tefan Johansson, projektledare
på Bravida, visar ett förvånande
lugn när han tar en kopp kaffe
i en av serveringarna i det nya
köpcentret Grand Samarkand
i Växjö. Det är besiktning om
några dagar och tre veckor kvar till invigningen
av den fjärde och sista etappen.
Som om inte det var nog hade han kvällen före
slutbesiktning på en kommunal aktivitetshall i
Araby några kilometer härifrån. Någon kilometer i en annan riktning pågår bygget av en ny
arena för Växjö Lakers, nyblivet elitserielag i
ishockey. Stefan Johansson leder elinstallationerna i alla tre projekten.
Samarkand var från början en gammal stormarknad som delades mellan Ica och KF. När KF
drog sig ur öppnades möjligheten att förvandla
24 • effekt • nr 3 2011
»Vi började arbetet vecka 50 år 2009, och
då hade vi fått uppdraget alldeles innan.
16 månader senare är allt klart.«
stefan johansson, projektledare, bravida
den gamla Coopdelen till en modern galleria.
– Vi började arbetet vecka 50 år 2009 och då
hade vi fått uppdraget alldeles innan. 16 månader senare är allt klart. Bygget har genomförts
i fyra etapper och har för vår del blivit mycket
större än vad vi räknat med, berättar Stefan
Johansson.
– Vi hade räknat med att sysselsätta 15 man
och vår offert för basinstallationerna låg på 22
miljoner kronor. I verkligheten har vi haft upp
till 35 man och tilläggsfaktureringen uppgår till
cirka 15 miljoner.
Utökningen berodde huvudsakligen på extra
arbete för att färdiginstallera butikerna.
Bravida har haft huvudansvaret för elinstallationerna. Det har omfattat att dra el fram till
varje butiks elcentral, brandlarm, utrymningslarm, nödbelysning, elinstallationer i pentry,
toaletter och lager. Dessutom har Bravida fått
Kommunikation är viktig för att klara ett
logistiskt komplicerat projekt, konstaterar Stefan Johansson, Per Lind och Linus
Videbjörk.
uppdraget att sköta installationerna i en rad butiker.
Storel har försett Bravida
med material.
– Samarbetet med Storel har fungerat alldeles
utmärkt. Speciellt med
ett sådant här stort och
komplicerat projekt är en Stefan Johansson
nära relation till vår leverantör extra viktig,
säger Stefan Johansson.
Tekniskt var utmaningen att dela upp en fastighet med ett elsystem i två fastigheter med
separata elsystem. Det fanns ett gammalt dieselaggregat som reserv för hela byggnaden och
ett enda ställverk.
– Nu har vi två ställverk och två batteripaket
som reservel. Att skilja de olika delarna från
varandra var inte okomplicerat, bland annat
eftersom Ica Maxi hade sin verksamhet i gång.
El till frysdiskarna fick till exempel bara stängas
av ett par timmar på natten, säger Stefan Johansson.
Det blev ett väldigt pusslande på nätterna.
Sammantaget har problemen i detta projekt i
hög grad handlat om att lösa logistiken.
– De som bygger innertaken har hela tiden
flåsat oss i nacken. När sedan inte planeringen
stämmer med verkligheten så blir det mycket
improvisationer och problem som får lösas provisoriskt för att sedan göras om för en permanent
lösning. I går kväll fick vi version 66 av ritningarna, berättar Stefan Johansson.
Den första etappen invigdes i augusti 2010.
Sedan dess har arbetet också komplicerats av
att kunderna på väg till de öppnade butikerna
inte får störas.
Alla medarbetares sammanlagda erfarenheter är förutsättningen för att klara ett sådant
här jobb.
Vilka andra lärdomar tar du med dig från
detta projekt?
– Vi borde ha avdelat en person som hade full-
Bravida och Storel
på Grand Samarkand
Antal sysselsatta i Bravida: Upp till 35
Ordersumma: 22 miljoner
Tilläggsfakturering: 15 miljoner
Leveranser: Storel har levererat belysning till både
interiör och exteriör samt utrymning, kanalisation,
kabel, fästmaterial och apparater
effekt • nr 3 2011 • 25
Med tydliga leveransbesked och en öppen
kommunikation har Lena
Karlsson, Storel, och
Stefan Johansson,
Bravida, lyckats
hantera mycket stora
ordermängder.
Peter Platzer och de andra elektrikerna på Grand
Samarkand har fått vänja
sig vid att arbeta med
takläggarna bara ett kort
steg efter.
ständig kontroll över alla leveranser. Leveranser
som kommer direkt från tillverkaren har ställts av
lite här och där. Allt för mycket tid har gått åt för
att leta upp material, berättar Stefan Johansson.
Tre stora projekt samtidigt har inneburit
mycket hårt arbete för Stefan och hans medarbetare, men inte bara det.
– Varje gång jag åker förbi kommer jag att
känna mig stolt för att vi har gjort ett bra jobb och
att bygget har blivit väldigt snyggt, säger han.
Per Lind och Linus Videbjörk har arbetat som
elmontörer under projektet. Hur ser en vanlig
arbetsdag ut för dem?
– Det finns knappt några vanliga arbetsdagar
här. Det har varit mycket trängsel och stress
under byggtiden. Och det har också varit mycket
begränsningar av vad vi kan göra med tanke
på att butikernas kunder varit här och handlat
under en stor del av tiden, berättar Per Lind.
– Knepet för en lyckad arbetsdag har nog varit
att vara här först och sätta upp sin grej innan
de som bygger ventilationen har kommit på
plats, säger Linus Videbjörk med glimten i ögat.
Deras vardag har präglats av trängseln på ar-
betsplatsen och väldigt många ritningsversioner.
Samtidigt tycker de att de har lärt sig mycket.
– Tekniskt har det varit spännande att arbeta
med avancerad styrning, anser Per Lind.
Per och Linus är helt eniga om vad som har
varit det roligaste med bygget:
– Att vi har lyckats så bra och i tid dessutom,
trots att det har varit så komplicerat med logistiken.
Lena Karlsson på Storel i Växjö har hanterat
stora ordermängder gentemot flera tillverkare
med krav på så korta leveranstider som möjligt
när det gäller bygget av Grand Samarkand. Samtidigt har Storel levererat till flera andra stora
projekt i Växjö. Det har varit en utmaning inte
minst logistiskt. Stora, tunga leveranser har
krävt mycket planering.
– En del av lösningen har varit att alltid vara
tydlig med leveransbesked gentemot kund
och att följa de olika etapperna i projektet och
påminna kunden om specialbeställningarna,
säger hon.
En skillnad gentemot många andra projekt
är att mycket har levererats i specialfärger. Det
har gällt såväl belysningsstolpar utomhus som
armaturer inomhus.
– Det har gjort att leveranstiderna många
gånger har blivit längre än vad som beräknats
från början. Men vi har haft en bra och öppen
kommunikation med Bravida och lyckats lösa
svårigheter som uppstått, berättar Lena Karlsson.
Vad har ni på Storel lärt av det här projektet?
– Att vara noggrann med dokumentationen,
framför allt under första etappen för att underlätta kommande etapper. Även för att backa upp varandra internt har dokumentationen varit viktig. n
Grand Samarkand
Yta: 46 100 kvadratmeter
Parkering: 1 400 p-platser
Beräknat besökarantal: Fyra miljoner per år
Ägare: Eurocommercial äger gallerian och Jones
Lang LaSalle förvaltar. Icas del ägs av deras fastighetsbolag.
Beräknad omsättning: År 3: 800 miljoner. 1,3 miljarder om Ica Maxi räknas in.
effekt • nr 3 2011 • 27
belysningsskolan | del 3
[ Del 1 kontoret · del 2 hemmet · del 4 på gator & torg ]
sätt varorna
i lockande ljus
Olika butiker och affärer kräver olika former av
ljussättning men en sak har belysningen gemensamt – att få varorna att se lockande ut så att kunderna köper dem. Genom att utgå från vilken typ
av varor som säljs i butiken skapar du den bästa
ljussättningen. Så här gör du.
text per grehn illustration team hawaii
locka in kunderna
punktbelys varor
skyltfönstret
varuhyllorna
Skyltfönstret är affärens ansikte utåt
som ska locka kunder att gå in i affären. Ögat fokuserar automatiskt mot ljusa
punkter och därför är det lämpligt att använda lite starkare variationer i skyltfönstret.
Skyltfönstret lyser många gånger dygnet
runt, så vid långa brinntider kombinera
metallhalogen med LED-belysning (eller använd enbart LED). Detta spara både energi
och pengar för kunden.
I många butiker är det vanligt att visa
upp vissa produkter lite extra under
till exempel en reklamkampanj. Dessa »frontade« varor står ofta på en egen centralt
placerad plats i butiken och kräver en egen
belysningslösning. Använd riktad punktbelysning i form av LED med relativt hög ljusstyrka. Precis som i skyltfönstret dras ögat
då automatiskt till produkten.
Val av armatur: Halogen, LED, Metallhalogen
Ljusfärg: 2700 – 4000K
Ljusstyrka: 500 - 1000 lux
Val av armatur: Halogen, LED, Metallhalogen
Ljusfärg: 2700 – 4000K
Ljusstyrka: 750 - 1000 lux
synliggör varorna
rätt ljus i provrum
varuhyllorna
provrummet
Beroende på affär kräver varuhyllorna olika belysningslösningar. I mataffärer räcker det med grundbelysningen i
form av lysrörsarmaturer i taket, medan exklusivare butiker såsom klädbutiker, använder sig oftare av metallhalogenljuskällor och
olika former av punktbelysning riktade mot
varorna. Gemensamt för varuhyllornas belysningslösningar är givetvis att varorna är väl
synliga för kunden. Det är därför viktigt att
armaturerna är anpassade efter hyllornas
placering och inte bara fördelade i ett rutmönster över lokalen. .
I ett provrum är färgåtergivningen
mycket viktig. I värsta fall kan den
nya tröjan ha en annan kulör när kunden tar
den på sig utanför butiken. Idag används
främst lysrörsarmaturer runt speglarna,
främst för att värmeutvecklingen inte blir
lika stor som av metallhalogen. Utvecklingen
går dock mer och mer åt LED-belysning
med bra färgåtergivning. Många gånger är
den bästa lösningen en kombination av ljus
ovanifrån tillsammans med ljus från en väggmonterad armatur framifrån eller från sidan.
Val av armatur: Lysrör, Kompaktlysrör,
Halogen, LED, Metallhalogen
Ljusfärg: 2700 – 4000K
Ljusstyrka: 500 - 750 lux
30 • effekt • nr 3 2011
Val av armatur: Lysrör, Kompaktlysrör,
Halogen, LED
Ljusfärg: 2700 – 4000K
Ljusstyrka: 500 - 750 lux
visa upp kassan
kassan
Kassadisken skiljer sig designmässigt
mycket från en stormarknad till en exklusivare detaljhandelsbutik. Mycket är ändå
samma med vikten av att ha ett bra ljus för
att kunna se och granska varorna noga. I
många butiker är det extra viktigt att ha en
bra färgåtergivning just vid kassan eftersom
det ofta är en uppläggningsdisk där köpet
beslutas. Det är viktigt att synliggöra var kassadisken finns speciellt i större butiker.
Här kan ljuset hjälpa till genom att man
använder någon iögonfallande detalj synliggörs kassadisken bättre. Det kan t.ex. vara
en pendelarmatur i speciell design eller färg,
kraftigt ljus på en vägg bakom eller färgat
ljus i någon form.
Val av armatur: Lysrör, Kompaktlysrör,
Halogen, LED, Metallhalogen
Ljusfärg: 2700 – 4000K
Ljusstyrka: 700 - 1000 lux
Butikens profil
En butik signalerar genom sin inredning och sitt
läge vilken profil den har. En lågprisbutik kan ha
enklare inredning med kartonger på pallar och nakna lysrörsrännor i taket som ger en jämn ljusmatta
i lokalen. En exklusivare klädbutik kanske bara har
spotlights för att belysa varorna och då få en större
skillnad mellan vad som är belyst och inte belyst.
Samtala med kunden
Planering är A och O för att lyckas. En viktig faktor
är alltid att diskutera ekonomi. En belysningsanläggning som drar lite energi och har långa serviceintervall ger t.ex. god ekonomi sett över en längre
period men har i regel en högre initialkostnad. Det
som är viktigt är att veta vilken tidshorisont butiksägaren har för att kunna föreslå rätt lösning.
Använd LED
Fördelarna med att använda LED-belysning i affärslokaler är flera. Jämfört med halogenlampor
förbrukar LED-armaturerna mindre energi vilket
sparar pengar för kunden, dels är innehåller LEDljuset nästan ingen värmestrålning och är därmed
skonsammare mot vissa typer av ljuskänsliga varor.
Ljusfärg
Genom att medvetet välja ljusfärg förstärker man
butikens profil. I Norden är det vanligast att använda en varmvit ljusfärg runt 3000 Kelvin men kallare
ljusfärger runt 4000 Kelvin börjar bli allt vanligare.
effekt • nr 3 2011 • 31
ELEKTRIKERN
En solklar satsning
Solen är framtidens energikälla.
Det är Percy Borgström på Energikonsulterna i Malmö säker på.
Fastighetsägarnas intresse ökar
i takt med stigande elpriser, billigare solpaneler och ökat miljömedvetande.
text tHOMAS PETTERSSON
foto martin magntorn
Vem? Det är Percy Borgström och
kollegorna på Energikonsulterna som
tar hand om en gnutta skånsk solenergi.
Sedan några år har företaget identifierat
solteknik som en framtidsmarknad.
– Hittills har vi installerat ett tiotal anläggningar. Än så länge är vi inte så många företag som jobbar med det här, berättar han.
De tolv anställda på Energikonsulterna
jobbar med olika typer av energieffektiviseringar och klimatanläggningar för fastighetsägare. Intresset för solteknik växer
stadigt, särskilt som ny lagstiftning gör det
möjligt för ägare av solenergianläggningar
att sälja överskottsel till hugade köpare.
Vad? Energikonsulterna samarbetar
bland annat med Solar Design som tillverkar solpaneler. Inför varje projekt görs
en beräkning på möjligt antal solpaneler,
effektproduktion och installation. En
standardpanel har en solcellsyta på 1,75
kvadratmeter och kan ge 235 watt. Anläggningen producerar likström och man
behöver använda växelriktare för att omvandla energin till växelspänning.
– Det är lite speciellt att arbeta med
solenergi. Man får liksom tänka baklänges –
anläggningen producerar effekt under dagtid och kan vara spänningsförande trots att
allt är avstängt. Och det ligger hela tiden
på en underhållsspänning, säger han.
skärmning över kontorsfönstren. På Sege
Park i Malmö pågår ett annat stort projekt.
Området hyser bland annat Malmö Ekocentrum och har flera stora anläggningar
för solenergi. Här har Energikonsulterna
monterat 463 solpaneler på två hus som
beräknas producera 70-90 000 kwh per
år. Där pågår även ett projekt med solföljare, det vill säga motordrivna solpaneler
som hela tiden ger rätt vinkel mot solen.
På det viset ökar panelernas verkningsgrad med 30-40 procent.
Solenergi är lönsamt redan i dag, men
de stora vinsterna kommer på lång sikt.
Det är som att plantera träd – de kommande generationerna tar hem de stora
vinsterna.
Var? Ännu så länge är de flesta kunder
offentlig sektor. Ett stort pågående projekt är installation av solpaneler på Malmö
stadshus, både på taket och som solav-
Namn: Percy Borgström
ålder: 49 år
gör: Elkonstruktör på Energikonsulterna i Malmö
bor: Villa i Husie, Malmö
familj: Gift och tre barn
intressen: Fotboll och fåglar
Fransmannen Mouchot var tidigt ute med att utnyttja solen till mekanisk kraft under andra halvan
av 1800-talet. Förbättringar gjordes av en Pifre och 1982 kunde en solmaskin i Paris driva en tryckpress.
Cirka 500 exemplar i timmen av tidningen Soleil-journal spottades ut. Källa: Tekniska museet
effekt • nr 3 2011 • 33
storels sidor
Nya produkter och ny teknik visades för deltagare vid
den årliga elmässan på Yllan i Kristianstad.
Lyckad mässa
i Kristianstad
93 leverantörer och 550 kunder deltog när
Storel i Kristianstad arrangerade sin årliga Elmässa på Yllan i Kristianstad i maj. Nya produkter och
ny teknik visades under mässtimmarna.
Många kunder deltog också i det seminarium
som arrangerades under eftermiddagen. Efter
mässan följde som vanligt god mat och underhållning. Kunder och leverantörer var helnöjda
med kvällen och Roland Bayer, filialchef i Kristianstad, och hans medarbetare var inte sena att
hålla med om detta. n
Storel och Philips genomför tillsammans kampanjen Future Ready Lighting under hösten.
Kampanjen syftar till att sprida kunskap om uppgradering av belysning.
Ny kampanj
med fokus på ljus
Under hösten genomförs Future
Ready Lighting tillsammans med Philips.
Kampanjen pågår under tre månader, oktober–december, och omfattar
många aktiviteter; seminarier, produktvisning i butik, tävlingar och sambesök mellan Philips representanter
och Storels säljare.
Kampanjen syftar till att sprida
kunskap om uppgradering av belysning, både på stora anläggningar men
även i mindre skala genom att byta
ut gamla ljuskällor, armaturer och
driftdon och även till miljöanpassad
belysning som bidrar till en bättre och
ljusare värld. Din Storel-säljare vet
mer! n
Storel presenterade en paketlösning på Norrlands
största elmässa i Sundsvall.
Norrlands största
elmässa en succé
Den största elmässan i Norrland är avslutad för den här gången. Mässan arrangerades
på Gärdehov i Sundsvall och Storel fanns som
vanligt på plats med en monter. Den här gången
med i stort sett samma mässkoncept som från
Elfack, »Storel – allt i ett paket«. Flera hundra
besökte montern och många av kunderna deltog
även vid invigningen av den nu ombyggda butiken i Sundsvall på torsdagskvällen. n
effekt • nr 3 2011 • 35
storels sidor
Anders
får ork av
triathlon
Det var för fyra år sedan som innesäljaren
Anders Haglund upptäckte sitt livs intresse.
Det visade sig vara ett
tufft sådant.
Hallå där
Mats Ulvtorp, du har börjat
ditt nya jobb som försäljningsdirektör efter en tid
som regionchef på Selga.
Välkommen tillbaka, säger vi.
– Tack! Efter snart 20 år på
företaget så känns det bra att
vara tillbaka. Är det något företag mitt hjärta klappar extra
för så är det Storel.
Vad är det som är så speciellt
med Storel, då?
– Framför allt är det människorna man får jobba med.
Det finns en öppenhet, en
kultur av att vilja förändra och
utvecklas som jag trivs väldigt
bra med.
Hur ser du på ditt nya jobb
som försäljningsdirektör?
– Storel har en upparbetad
stark position på marknaden,
så för mig gäller det att fortsätta på den inslagna vägen.
Men även att utveckla nya
idéer och koncept, riktade
mot våra olika kundgrupper.
Du kommer i en tid då det
händer en del på marknaden?
– Javisst, det handlar
mycket om energieffektivisering och hållbar miljö i dag.
LED-tekniken och fastighetsautomation är två områden
som utvecklas i snabb takt. n
2007 började Anders Hag-
lund, innesäljare på Storel
i Halmstad, sin satsning på
triathlon. Sedan dess har han
tränat i stort sett varje dag. När
Effekt pratar med honom är han
på väg till gymmet.
– Träningen ger mig ork
och det håller mig frisk. Det
känns bra att vara i trim. Sedan är det ju roligt också, inte
minst gemenskapen med andra triathlonutövare.
Träningen varierar mellan
cykling längs halländska landsvägar, löprundor i skogen och
simning som inte sällan sker i
havet utanför Halmstads kust.
Årets stora mål, att ta sig
igenom Kalmars Järnmannen,
en tävling i Iron Man-distans
(3 860 meter simning, 180,2
kilometer cykling och 42 195
meters löpning), grusades dock
av en skada.
Den upplevelsen får nu
vänta ett år.
– Vissa tycker att jag är
tokig, men de flesta tycker att
det är roligt att jag satsar. n
Anders Haglund, innesäljare
på Storel i Halmstad, satsar
hårt på triathlon. »Träningen
ger mig ork och det håller
mig frisk«, säger han.
kalendarium i höst
n2
2 september – Club Storel Helsingborg/Malmö på
Ljungbyhed
n 5–6 oktober – Easy Fairs på Älvsjömässan
n 14 oktober – Club Storel seminariedag hos Hager i
Göteborg
n 20 oktober – Club Storel seminariedag i Sundsvall
n 10 november – Club Storel Uddevalla/Trollhättan/
Skövde i Uddevalla
Möt Storel på Easy Fairs i Älvsjö
Den 5–6 oktober finns Storel på
plats på Easy Fairs elmässa i Älvsjö.
Storels säljare i Stockholm möter
kunder, leverantörer och blivande
kunder för att diskutera affärer och
nya möjligheter i montern C15:10.
Under de två dagar mässan
pågår kan du ta del av de senaste
nyheterna och få idéer för en enklare
vardag. 200 utställare finns på plats
och du kan även välja mellan cirka
30 olika seminarier. Ta del av det
senaste inom LED, energibesparing,
ljussättning, säkerhet, fastighets­
automation, smarta hus samt fiber
och bredband. n
effekt • nr 3 2011 • 37
storels sidor
club storel
Som medlem i Club Storel har du en mängd rabatter från bland annat följande varumärken. Läs mer på storel.se.
guiden
här hittar du storel
Avesta
Koppardalsvägen 25
0226-866 00
[email protected]
Jönköping
Solåsvägen 20
036-30 95 50
[email protected]
Täby
Fogdevägen 1
08-623 20 40
[email protected]
Borås
Norrby Långgata 47
033-23 77 50
[email protected]
Kalmar
Fölehagsvägen 11
0480-42 16 80
[email protected]
Årsta
Sköntorpsvägen 31
08-722 24 70
[email protected]
Eskilstuna
Kungsgatan 63
016-17 21 20
[email protected]
Karlstad
Lagergrens Gata 4
054-67 19 00
[email protected]
Skövde
Varnhemsgatan 18 A
0500-38 14 60
[email protected]
Falkenberg
Batterivägen 3
0346-810 35
[email protected]
Kristianstad
Isolatorvägen 5
044-28 22 00
[email protected]
Sundsvall
Gärdevägen 5a
060-55 04 40
[email protected]
Gislaved
Baldersvägen 29
0371-58 60 60
[email protected]
Linköping
Södra Oskarsgatan 10
013-31 56 40
[email protected]
Trollhättan
Kardanvägen 35
0520-48 91 80
[email protected]
GÖTEBORG:
Göteborg Marieholm
Lilla Marieholmsgatan 7–9
031-338 90 00
[email protected]
Luleå
Robertsviksgatan 6
0920-23 80 80
[email protected]
Uddevalla
Västgötavägen 12
0522-973 50
[email protected]
Malmö
Flygfältsvägen 1
040-680 57 00
[email protected]
Umeå
Industrivägen 12
090-71 77 40
[email protected]
Västra Frölunda
August Barks gata 5
031-338 90 00
[email protected]
STOCKHOLM:
Stockholm City
Strandbergsgatan 65
08-619 37 80
[email protected]
Västerås
Varmvalsvägen 3
021-31 34 40
[email protected]
Halmstad
Västervallvägen 2
035-10 93 00
[email protected]
Spånga
Domnarvsgatan 9–11
08-474 81 50
[email protected]
Helsingborg
Garnisonsgatan 6
042-19 48 00
[email protected]
Sätra
Storsätragränd 4
08-727 59 50
[email protected]
Hisingen
Polstjärnegatan 10
031-338 90 00
[email protected]
38 • effekt • nr 3 2011
Växjö
Arabygatan 23
0470-72 63 30
[email protected]
Örebro
Radiatorvägen 15
019-16 83 30
[email protected]