Transcript Erik Lundberg.pdf - jesperkallhed.se

Erik Lundberg som
restaureringsarkitekt
-
motiv och uttryck mellan åren 1926-1969
1
Jesper Kallhed
______________________________________________________________
Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
VT 2009
ABSTRACT
Institution:
Adress:
Tel:
Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
106 91 Stockholms universitet
08-16 20 00 vx
Handledare:
Carl Erik Bergold
Titel och undertitel:
Erik Lundberg som restaureringsarkitekt – motiv och uttryck
mellan åren 1926-1969
Författare:
Jesper Kallhed
Adress:
Västergatan 4
Postadress:
571 78 Forserum
Tel:
0380-552356
Typ av uppsats:
Ventileringstermin:
X
kandidatuppsats
magisteruppsats
licentiatuppsats
doktorsavhandling
annan uppsats
VT 2009
Detta arbete är ett försök till analys av Erik Lundbergs restaureringsarbeten i Flisby,
Forserum, Lommaryd och Frinnaryds kyrkor mellan åren 1926 till 1967. Det som
karaktäriserar Lundbergs tidiga stil är hans respekt och intresse för kyrkans historiska arv.
Under 1950-talet förändrades Lundbergs stil och han restaurerade flera 1800-talskyrkor
mycket friare stil än tidigare. Lundbergs arbeten blev under tidigt 1960-talet mycket
kritiserade för bristande respekt mot 1800-talets stileklekticism och framhävandet av sina
egna moderna tillskott. Under sitt sista arbete i Frinnaryds kyrka, i slutet av 1960-talet, visar
Lundberg dock en mer mogen och inte lika utmanande stil utan låter samtidens utformning
var minde dominant utan att för den skull vara anonym. Restaureringsbegreppet är dock
fortfarande synonymt med ett återställande till funktionsduglighet ur såväl estetisk som
praktisk synvinkel, ett synsätt och arbetsmetod, som Lundberg har valt att följa under hela
sin verksamma period. Slutsatsen blir att Lundberg arbetade efter samtidens
restaureringsideologi, vilket innebär att hans arbeten förändrades signifikativt efter hur
olika konstideologier kom, utvecklades och försvann. Lundbergs arbeten kan därför spegla,
på ett tidstypiskt sätt, det tidiga 1900-talets stilförändring i arbetssätt och
restaureringsutförande. Jag tror att hans arbeten kommer att bli uppskattade och värdefulla i
framtiden, vilket innebär tidslösa inredningar som kommer att hålla under lång tid.
Sökord: Erik Lundberg, kyrkorestaurering, Forserums kyrka, Flisby kyrka, Lommaryds
kyrka, Frinnaryds kyrka, restaureringsideologier, restaureringsarkitekt
Innehåll
Inledning
3
Syfte och metod
3
Frågeställning
3
Restaurering som idé och teori
4
Diskussion om begreppet restaurering
Stilrestaurering
Romantisk restaurering
Historisk restaurering
Vetenskaplig restaurering
Kritisk restaurering
Restaurering i Sverige
4
7
8
9
9
10
10
Biografi över Erik Lundberg
13
En reflektion av Lundbergs samtid och dess formspråk
14
Fyra restaureringar i Jönköpings län
19
Flisby kyrka (1926-1927)
Byggnadsärendet
Utförandet
Restaureringen av Flisby kyrkoruin
Analys
Forserums kyrka (1928-1936)
Byggnadsärendet
Utförandet
Analys
Lommaryds kyrka (1952-1955)
Byggnadsärendet
Utförandet
Analys
Frinnaryds kyrka (1966-1969)
Byggnadsärendet
Utförandet
Analys
19
19
20
21
22
24
24
26
28
30
30
32
35
36
36
37
39
Sammanfattande analys och slutsatser
Källor och litteratur
40
Bildförteckning
49
45
Inledning
År 1992 studerade jag arkitektur och bebyggelsehistoria i Stockholm och hade
förmånen att få lyssna till professor Börje Blomé. Vid ett tillfälle tog han Erik
Lundberg som exempel på hur en restaurering kan förändra en byggnad
dramatiskt. Detta bidrog till jag blev speciellt intresserad av Lundberg och
hans tankar om restaureringar. Arbetet påbörjades redan år 1992 men blev
under många år bortprioriterad av familj, arbete och karriär. År 2009 fick jag
dock nytt intresse för arbetet och därmed påbörjades studier och skrivandet
åter. Mycket har dock skett under dessa år, framför allt har ett ökat intresse för
Erik Lundberg och hans restaureringsarbeten gjort, att det finns betydligt mer
litteratur och forskning att studera. Dessbättre har ännu ingen valt, vad jag
förstår, samma problembild som min ursprungliga, nämligen att studera
Lundbergs arbeten i Flisby, Forserums, Lommaryd och Frinnaryds kyrkor.
Syfte och metod
Arbetet syftar till att klargöra hur Erik Lundbergs (i fortsättningen Lundberg)
restaureringar förändrades under hans verksamma tid, i detta fall från år 1926
till 1969, under en tid då flera arkitekturideologier utvecklades och
förändrades. Att jag valde Lundbergs restaureringar av fyra kyrkor i norra
delen av Jönköpings län, Forserum, Flisby, Lommaryd och Frinnaryds kyrkor,
beror enbart på att jag bor i dess närhet. Arbetet har varit uppdelat dels i en
fältinventering med fotografering och dels i en arkivgenomgång. De arkiv jag
främst använt är Länsstyrelsen i Jönköpings Läns arkiv, samt Jönköpings läns
museums arkiv. Där har jag funnit bl.a. Lundbergs restaureringsförslag samt
andra kopior på handlingar rörande kyrkor i Jönköpings län från ATA
(antikvarisk- topografiska arkivet) På internet finns även en hel del material
men jag har främst använt RAA:s förnämliga sidor, såsom
www.fornvannen.se, www.raa.se/kmb, eller www.raa.se där jag vet att
materialet är källgranskat. Jag har även studerat en del hembygdslitteratur
samt de skrifter varje kyrka har att erbjuda. De uppgifter som jag funnit i mina
arkivstudier skall inte ses som en komplett beskrivning av händelser i
kyrkornas bebyggelsehistoria utan endast som bakgrundsmaterial till mina
ambitioner att finna arkitekt Lundbergs restaureringsideologi. För varje kyrka
har jag valt att skriva en kortare presentation av kyrkan och dess historia samt
tidigare restaureringar.
Frågeställning
Professor Blomé skriver att ”medan (Erik) Fant i sin arkitektverksamhet visar
respekt och förståelse för Curman kom Lundberg… att alltmer främja sig från
3
denna. Många av Lundbergs restaureringar, kyrkor kan rentav uppfattas som
en revolt mot Curman”.1
Detta påstående bidrog till jag blev speciellt intresserad av Lundberg och hans
tankar om restaureringar. Jag har därför valt följande frågeställning.
1. Hur förändrades Lundbergs restaureringsarbeten under åren 1926 – 1969?
2. Vad karaktäriserar Lundbergs tidiga, respektive, senare restaureringar?
3. Lyckades Lundberg att skapa arkitektur som kommer
att hålla under lång tid?
Min hypotes är att Lundbergs restaureringar utvecklades från att vara starkt
influerade av Sigurd Curman till att bli egna självständiga arbeten med stor
konstnärlig frihet. Till grund för mitt antagande har jag en känsla av att
restaureringarna under hans senare period kom att utvecklas till personliga
experiment på hur man kan integrera nya och äldre stilar. Lundbergs senare
gestaltningar är ofta konstnärlig självständig och egensinnig. Lundberg hade
expertkunskap och kunde därmed försvara sina arbeten genom att ha ett klart
och tydligt syfte och mål. Om han lyckades får framtiden avgöra.
Restaurering som idé och teori
Diskussion om begreppet restaurering
I en artikel i tidningen Kulturvärden 2/06 diskuterar Anders Bodin, arkitekt och
specialist på kulturfrågor på Statens fastighetsverk, skillnaden mellan
restaurering och renovering. 2 Enligt Bodin finns inga fastlagda definitioner om
vad begreppet restaurering står för. Ordet betyder olika saker i olika
sammanhang och i olika tider. För de flesta betyder renovering en mindre
åtgärd i syfte att upprusta eller bygga om en byggnad. Restaurering används
däremot för en seriös större och genomtänkt åtgärd. Båda orden har, enligt
Bodin, samma latinska ursprung där restaurering betyder ”att återställa” och
där renovering betyder ”att förnya”. Enligt Börje Blomé finns en annan
förklaring där ordet renovering kan brytas ned till ”novering” som betyder
”tillföra något nytt”. Renovering betyder därmed ”att åter tillföra något nytt” dvs.
en förbättring i syfte modernisera en byggnads funktionalitet. 3
En annan definition på restaurering och renovering står att finna i en ordlista,
utgiven vid Lunds teknisk högskola, där restaurering betyder ”återställande av
1
2
3
Börje, Blomé, Kyrkorestaurering i teori och praxis: den italienska restaureringsdoktrinen och dess tillämpning vid
restaureringar av tre svenska kyrkor 1966-77. Göteborg 1977. Sid. 28.
Bodin, Anders. Vad är skillnaden mellan restaurering och renovering? Kulturvärden 2/06 sid. 41.
Blomé, Börje, 1977. Sid 56.
4
ett objekts skick så att det till utseende och material motsvarar det
ursprungliga skicket”. Renovering betyder ”återställande till skick som ur
funktionssynpunkt är jämförbart med nytt”. 4 Vad ursprungligt skick innebär är
däremot inte definierat. Enligt Bodin är det intressant att dessa definitioner
utgår från att det i båda fallen är frågan om att återställa ett objekt.
Restaurering handlar om att återskapa en miljö eller ett konstverk till ett så
ursprungligt skick som möjligt, medan renovering syftar på dess
funktionsduglighet.
Till skillnad mot renovering, är restaureringens syfte att bevara eller att
återskapa en byggnad eller ett konstverks ursprunglighet, med tonvikt på
ursprunglig yta, konstruktion eller utseende. Detta i syfte att trygga framtida
generationers krav på äkthet och ursprunglighet och att få möjlighet till att
kunna uppleva ett så äkta och oförfalskat original som möjligt.
När man analyserar begreppet restaurering tar Bodin upp ytterligare exempel
på hur ordet används. Enligt högskolornas utbildning används restaurering
som samlingsbetäckning för kunskap om äldre, tekniker, arkitekturhistoria,
lagstiftning, byggprocesser för ombyggnad och idébildning inom hela
begreppet byggnadsvård. Enligt denna definition är därför restaurering en
högre form av byggnadsvård. Bodin avslutar sin artikel i Kulturvården med att
definiera restaurering som reflekterande byggnadsvårdsåtgärder och
renovering som mindre byggnadsvårdsåtgärder.5
Ett annat begrepp som brukar förekomma är varsam ombyggnad som enligt
byggforskningsrådet innebär att man samtidigt, som man förbättrar huset,
också behåller dess kvaliteter. 6 En förutsättning, vid varsam ombyggnad, är
att man registrerar, inte bara husets brister utan även, dess kvaliteter. En
annan förutsättning är att man jämkar mellan olika krav och önskemål och
försöker få fram en lösning där det totala slutresultatet är av så hög kvalitet
som möjligt. Att bygga om varsamt är konsten att göra små förändringar till
maximal nytta. För varsamhet krävs att alla inblandade i arbetet accepterar en
förändrad planering och byggprocess där det krävs:
4
5
6

att man lägger ner ett större arbete på att lära känna huset och dess
förutsättningar

att man lägger ner mer tid än vanligt på att söka varsamma lösningar på
ritbordet
Hanson/Olander. Ordlista, Lunds tekniska högskola,
Bodin, Anders. Kulturvärden 2/06 sid. 41
Engdahl C / Dranger Isfält. Bostadsbebyggelse från 1930- och 40 talen. Varsam ombyggnad. Byggforskningsrådet T3:1988.
Sid 30-31
5

att man planerar med utgångspunkt i befintlig rumsindelning och brukbara
inredningssnickerier, Väggflyttningar eller rivningar bör undvikas.

att man väljer att reparera byggnadsdelar som inte är i godtagbart skick
framför att byta ut dessa

att man kompletterar med nya byggnadsdelar som utformas till att passa in
i den ålder eller stil som huset tillhör

att man använder material och byggnadsteknik som passar det aktuella
huset
Det är viktigt att inse att varsamhet inte betyder en lägre standardnivå.
Varsamma lösningar kan ge en högre standard än både dyrare och mer
arbetskrävande standardlösningar.
Enligt Blomé syftar ett modernt restaureringsarbete till att med ett historiskt
och estetiskt medvetande uppfylla moderna funktionskrav i en historiskt
intressant byggnad och samtidigt tillgodose antikvariska önskemål, där: 7

varje ingrepp skall vara lätt skönjbart, men det skall inte på avstånd väcka
uppmärksamhet. Det är även viktigt att varje ingrepp får en sann
redovisning och att gammalt får förbli gammalt och nytt redovisas som nytt.

varje ingrepp bör utföras så att framtida ingrepp möjliggörs och t.o.m.
underlättas, d.v.s. reversibelt,

byggnadens ursprungliga identitet behålls så mycket som möjligt, det är
olämpligt att tillföra nya "ålderdomliga drag",

endast traditionella material och färger är tillåtet i en restaurering,
Plastfärger, plastmattor, cement eller andra nya material bör undvikas.
För att ytterligare krångla till begreppen har restaurering ett ideologiskt laddat
innehåll som allt för ofta väcker känslor hos betraktaren och som dessutom
har förändrats under tidens lopp. Bodin menar att det som var restaurering år
1880 var vandalism år 1890 och det som var restaurering år 1960 kallas år
1990 för hårdhänt ombyggnad. Det finns därför ett mycket tidsbundet
kvalitetsbegrepp som har en förmåga att snabbt omvärderas.8
Professor Börje Blomé redovisar i sin avhandling, Kyrkorestaurering i teori
och praxis … (1977) hur begreppet restaurering har förändrats under årens
lopp. Enligt Blomé kommer begreppet restaurering från ett dekret från år 1794
i vilket den Franska nationalförsamlingen kungjorde principer för bevarande av
7
8
Börje Blomé. 1977. Sid 52-61.
Bodin, Anders. Kulturvärden 2/06 sid. 41.
6
äldre byggnadsverk. Vad som saknades var om och hur en restaurering skulle
genomföras. Restaureringsprincipen innebar återuppbyggnad genom
användandet av ursprungliga delar eller efterbildning av dessa. Denna praxis
utgick ifrån att man försökte resa upp det som fallit. 9
Under 1800-talet började dock teorier och praxis att växa fram. Dessa
baserades på naturvetenskap och på nyare byggmetoder. Det uppstod även
ett nytt intresse för historien och för historiska monument och nya samfund,
institutioner och organisationer bildades med syfte att utforska och skydda
historiskt intressanta monument och byggnader.
I Italien började en restaureringsteori att bildas och i olika tidskrifter och
publikationer beskrevs, illustrerades och kategoriserades olika
restaureringsmonument. Några exempel från Rom är restaureringen av
Titusbågen, Basilica Ulpia och Colosseum.
I Sverige kom år 1806 en Kungl. befallning till överintendentämbetet att
upprätta förslag till iståndsättning av ringmurar och kyrkoruiner.
Stilrestaurering (1830-1870- talen)
Under åren 1830-1870 betraktade man i Frankrike restaureringens uppgift
som att återställa. Genom ingående studier av dokument och historiska källor
försökte man att så nära som möjligt återställa en historisk byggnad i en stil
som man uppfattade att de skulle haft när de var nya. Den ledande
restaureringsarkitekten under denna tid var Eugéne Viollet le duc som
tillämpade en princip, som kom att benämnas stilrestaurering och kan
sammanfattas i sex punkter. 10
1. Varje byggnad eller byggnadsdel bör restaureras i den stil den tillhör.
2. Precis kännedom bör finnas om de förebilder som är karakteristiska för
varje period och vilka stilarter som hör till varje skola.
3. Om en ändring av byggnad tillkommit genom redan företagen reparation
eller teknisk förbättring eller genom nyare konstruktionsmetod, bör denna
inte återställas.
4. Kopiering och överföring av element från en byggnad till en annan eller
kopiering och uppförstoring av byggnadsdelar är inte tillåten.
5. Det är ett huvudvillkor att använda bästa material och säkra medel med
tanke på hållbarheten.
9
Blomé, Börje. 1977. Sid 16.
10
Ibid.
7
Det bästa sättet att bevara en byggnad är att finna en användning för den.
Viollet le Duc genomförde en rad restaureringar av Frankrikes medeltida
byggnadsverk, katedraler och slott. Dessa var, med undantag, svårt förfallna
och vandaliserade och han utförde ett stort och viktigt arbete. Han blev dock
kritiserad för att inte endast återställa byggnadsverken utan även komplettera
och fullborda dem. Viollet Le Duc hävdade att man vid en restaurering borde
gå till väga som den medeltida arkitekten skulle ha gjort om denne haft samma
resurser och tekniska hjälpmedel. Han menade även att man måste
iståndsätta en byggnad i ett fullkomligt skick, även om det aldrig har existerat.
Ett av Viollet Le Ducs mest kända och även mest kritiserade restaurering är
Notre-Dame i Paris där han genomförde omfattande kompletteringar och
tillförde byggnaden nya delar som sakristia och takryttare. Han återskapade
även utsmyckningar som hade blivit förstörda under revolutionen och dessa
var stilmässigt hållna i kyrkans gotiska stil.
Romantisk restaurering (1850-1880- talen)
Jämsides med stilrestaureringen utvecklades under mitten av 1800-talet den
romantiska restaureringen. Kännetecknande var en kärlek till byggnadsverket
som de förgångnas verk och med en passionerad strävan efter trohet.
Byggnadsverket skulle förbli som det var och inget fick göras för att förhindra
dess förfall. Den så kallade ruinromantiken har här sin grund. Den främste
förespråkaren var den engelska författaren och filosofen John Ruskin (18191900) som ansåg att en restaurering endast förstörde byggnadsverket
eftersom restaureringen tillförde nytt material och förvandlade byggnadsverket
till en värdelös kopia. Ruskin uppfattade varje restaurering som en förfalskning
och han krävde istället att man skall vårda och konservera monumenten med
största omsorg. Ruskin skjuter kravet på historisk äkthet i förgrunden och
ingrepp bör endast inskränkas till de mest oundvikliga reparationer för att i det
längsta uppskjuta monumentets förfall och förintelse. Ruskin fördömde de
stilrena restaureringarna eftersom han ansåg att det endast blev en falsk
fasad kvar åt eftervärlden. 11
I Italien kom även en kraftig reaktion mot de stilrestaureringar som
genomfördes mot slutet av 1800-talet. I stället för att förändra en byggnad,
blev syftet med restaureringen att underhålla, reparera och frilägga den i sin
omgivning. Ett exempel är Pantheon som år 1898 befriades från den
bebyggelse som växt upp utefter rotundans murar.
11
Blomé, Börje. 1977. Sid 19.
8
Historisk restaurering (1880-1930- talen)
Efter en häftig diskussion år 1883 mellan konsthistorikern och arkitekten
Camillo Boitos och Viollet le Duc på en kongress i Rom kom vändpunkten i
restaureringskonstens historia när man övergav stilrestaurering och tog
avstånd från de fantasiskapelser som stilrestaureringen innebar. Istället fick
enbart belagda fakta som t.ex. dokument och undersökningar avgöra hur en
byggnad skall restaureras. Romkongressen resulterade i en ny
restaureringsprincip som kom att benämnas historisk restaurering efter att
arkitekter och byggmästare, verksamma inom monumentvård, kommit överens
om riktlinjer för restaurering av byggnadsverk. Den nya teorin och dess syn på
restaureringar utarbetades av Boitos. Dessa principer, som idag enligt Börje
Blomé kallas för den italienska restaureringsdoktrinen, kan sammanfattas
under fem delar. 12
1. Byggnadsverk har inte enbart värde för arkitektoniska studier utan vittnar
också om folkens och ländernas historia. Därför måste de respekteras
eftersom varje förändring bedrar och leder till felaktiga slutsatser.
2. Byggnadsverken bör hellre förstärkas än repareras, hellre repareras än
restaureras.
3. Tillbyggnader och förnyelser bör undvikas. Om dylika är oundvikliga bör de
genomföras med olika stil och material och med bevarandet av
byggnadsverkets aktuella utseende.
4. Tillbyggnader från olika epoker måste betraktas som tillhörande
byggnaden och skall i möjligaste mån bevaras.
5. Restaureringen skall dokumenteras och publiceras.
Vetenskaplig restaurering (1930-1950- talen)
Vid en kongress i Athen år 1931 togs Boitios tankegångar upp internationellt.
Detta resulterade i att allmänna principer om vetenskaplig restaurering antogs
och där varje civiliserad nation skulle, vid restaurering av historiska
13
byggnadsverk, följa följande direktiv:
12
13

En ombyggnad bör undvikas genom kontinuerligt underhåll.

Byggnader bör nyttjas inom det användningsområde de ursprungligen
ämnats åt.
Börje Blomé. 1977. Sid 22.
Ibid. Sid. 24.
9

Vid en förändring bör de åtminstone erhålla ett värdigt nytt ändamål.

Staten får rätt att ingripa i syfte att bevara byggnadsverk, även i privat ägo
och ansvar att upplysa om det praktiska genomförandet av restaureringen.

Respekt för varje epoks prägel, så att nya delar kan igenkännas.

Det är lämpligt att använda sig av moderna metoder och material.

Samarbete mellan forskare, tekniker och arkitekter rekommenderades
samt att den utförda restaureringen publicerades.
Kritisk restaurering (1950-talet)
Efter andra världskriget var stora delar av Europa i ruiner och därför
utvecklades en restaurerings teori som gav företräde åt byggnadens värde.
Denna teori som den italienska arkitekten Renato Bonelli hade utarbetat
förenade två skilda intentioner: 14
1. Respekt för byggnadsvärdet i dess aktuella tillstånd.
2. Krav på initiativ och ansvar för direkt ingripande med avsikt att öka
byggnadens värde och tjänlighet.
Det gällde att samtidigt erkänna byggnadens historiska och formmässiga
värde och inse det nödvändiga av ett ingripande genom att använda sig av ett
modernt arkitektoniskt formspråk. Man ville etablera nuet i det förflutna med
syfte att förena gammalt och nytt till en enhet som motsvarar samtidens
arkitektoniska ideal.
Restaureringsideologier i Sverige
Den främsta representanten för stilrestaurering i Sverige är arkitekt Helgo
Zettervall (1831-1907). Zettervall, som var konstnärligt begåvad och en
skicklig arkitekt och behärskade stilrestaureringens alla idéer, saknade dock
respekt för svensk arkitekturhistoria och byggnaders hävd. Han utförde en rad
omfattande restaureringar på våra mest värdefulla byggnadsverk med stora
konsekvenser som följd. Det första stora arbetet blev restaureringen av Lunds
Domkyrka mellan åren 1868-80 där han försökte återföra kyrkan till en rent
romansk form trots att det innebar att stora delar av kyrkan revs, bl.a. rev
Zettervall de två västra tornen och uppförde nya i en rent romansk stil.
Andra kyrkor som restaurerades av Zettervall är domkyrkorna i Skara,
Linköping och Uppsala som omgestaltades väsentligt och som till stor del
14
Börje Blomé. 1977. Sid 27.
10
förlorade sin ursprungliga form. Helgo Zettervalls stilrestaurering av Uppsala
domkyrka resulterade i en omfattande omgestaltning av både interiör och
exteriör. 15
I Sverige växte en opposition mot stilrestaurering fram och de började
kritiseras allt mer. Den mest högljudde var Verner von Heidenstam som år
1894 lyckades få stor uppmärksamhet när han i olika tidsskrifter kallade
restaureringarna för modern barbarism. År 1902 kom även en skrivelse från
Konstakademin samt arkitekten Ferdinand Boberg, som till Kungl. Maj:t kom
med en begäran om åtgärder till skydd för våra byggnadsminnen och med
krav på respekt för de historiska dokumenten och på frihet från stiltvång vid
nyskapande. Boberg hade i skrivelsen I restaureringsfrågan framfört nya
16
principerna för restaurering.
Sigurd Curman (1879-1966) blev den som fick störst betydelse för den nya
restaureringsideologin. I tidskriften Kult och konst (1905-1908) publicerade
Curman uppsatser om restaurerings metoder och arbeten med framtagning
och konservering av såväl fresker som mosaiker. Det viktigaste arbetet blev
uppsatsen Restaureringsprinciper (1906) som var en programförklaring för
den nya synen på restaurering och där "Ersättningsarbeten äro alltid att
betrakta som ett nödvändigt ont... De gamla byggnaderna få icke vara
stilistiska experimentalfält... Vi fordrar äkthet hos det gamla... Aktning för det
gamla monumentet."17
Curmans idéer var att byggnaden skulle ge en historisk sanning och äkthet,
där även antika inventarier, om de fanns kvar, åter kunde integreras i
kyrkorummer. I en publikation, om utställningen i Strängnäs äldre kyrkliga
konst, framför Curman förhoppningen att kunna förebygga nödvändigheten av
museisamlingar av gamla kyrkoskatter "hvilka ännu borde kunna lefva ett långt
och skönhets bringande lif i sina kyrkor".18 Curman framkastade entusiastiskt
tanken på en allmän inventering av hela Sveriges äldre kyrkokonst. Denna
skall "åter vandra ner från vindar och bodar in i kyrkorna för att uppsättas på
hedrande platser och skyddas mot all ytterligare förstörelse vare sig genom
vanvård eller - vad som ibland kan vara värre - genom pietetslös
restaurering".19
Curmans intar en särställning i den svenska restaureringshistorien genom att
bli den första restaureringsarkitekten som tillämpade historisk
restaureringsteknik. Curmans restaureringar var alltid seriösa och varsamma,
15
16
17
18
19
Börje Blomé. 1977. Sid 19.
Ibid. Sid. 23.
Edman, Victor: En svensk restaureringstradition. Tre arkitekter gestaltar 900-talets historiesyn. Stockholm 1999. Sid 32.
Börje Blomé. 1977. Sid 25.
Ibid.
11
han tog fram originalmålningar ytterst försiktigt eller så lämnades de så ostört
som möjligt. Kompletterande i målningar utfördes med skraffering för att
antyda hur originalmålningen kunde ha sett ut i saknade delar. Enstaka
figurer, ansikten, händer eller ornament kompletterades däremot inte.
Dessa principer som Curman introducerade redan år 1910 har än idag stor
betydelse och har fortfarande stor betydelse inom kyrkorestaureringar.
Förutom Sigurd Curman är Erik Fant (1889-1954) den som tydligast arbetade
efter dessa idéer. De drev även en arkitektverksamhet tillsammans under åren
1918-27. Enligt Börje Blomé visade Fant i sin arkitektur stor respekt och
förståelse för byggnadsverkets historiska markeringar.20
I Sverige kom dock Erik Lundberg (1895-1969) att få störst inflytandet inom
den svenska monumentvården. Lundberg var lärjunge till Sigurd Curman och
tjänstgjorde som antikvarie under Curman vid riksantikvarieämbetet åren
1932-46. Lundberg började efter år 1946 att gå sina egna vägar och
utvecklade en egensinnig arkitektur som ofta resulterade i stora förändringar
av monumentets interiörer. Enligt Blomé kan Lundberg i sina
kyrkorestaureringar uppfattas som en revolt mot Curmans idéer. Curman
hävdade att inte bara den ursprungliga, utan även senare tiders förändringar
och omdaningar hör till byggnadens historia och bör därför respekteras. Enligt
Blomé kan man i Lundbergs restaureringar spåra en nonchalans av vad
Curman uppfattade som primärt, nämligen kravet på att restaureringen skall
föregås av ett omsorgsfullt uppmätnings- och undersökningsarbete.
Lundbergs restaureringar kunde innebära en total omdaning av interiören och
dess formspråk.21
2
20
21
Ett av
Lundbergs
mest kända,
men samtidigt
också mest
kritiserade,
restaureringsarbeten, är s:t
Lars kyrka i
Linköping som
han
restaurerade
åren 1956-58.
Börje Blomé. 1977. Sid 28.
Ibid. Sid 28.
12
Biografi över Erik Lundberg
Erik Johan Lundberg föddes i Malmö den 1 februari år 1895. Familjen flyttade
tidigt till Stockholm och senare till Lidingö. År 1914 började Lundberg studera
konsthistoria vid Stockholms Högskola. Efter tre års studier och en fil. kand
examen i konsthistoria antogs han, år 1917, som specialelev vid Kungliga
Tekniska Högskolan. År 1921 tog han en fil. Lic. vid Stockholms Högskola och
därefter studerade han ornamentik, arkitektur, svensk arkitekturhistoria,
stadsanläggningslära och fotografi vid KTH mellan 1921 och 1923. 22 Lundberg
började tidigt i praktisk verksamhet och deltog i Sigurd Curmans
utgrävningarna av Vreta kloster, 1916-1923, i Nyköping 1925, Söderköping
1925-1936 och Skänninge år 1928. År 1929 började han på Nordiska museet
och Skansen, blev ledare för den kulturhistoriska avdelningen. År 1938
började han på riksantikvarieämbetet (Raa) och blev ledare inom sektorn för
konsthistoria och arkitektur. Genom sin dubbla examen fick han en liknande
auktoritet som sin chef Sigurd Curman.23
Lundbergs mest spännande tid som restaureringsarkitekt inträffade efter att
han år 1946 lämnat Raa och blivit utsedd till professor vid konsthögskolan. Där
lyckades han framgångsrikt ägna sig åt flera uppgifter samtidigt, såsom
restaureringsuppdrag, byggnadsundersökningar, konsultverksamhet och
opinionsbildande insatser. Även som lärare i arkitekturens historia vid KTH:s
och konsthögskolans arkitektlinjer hade han ett stort antal elever.24
Erik Lundberg restaurerade mer än 120 kyrkor, ruiner och byggnader. Hans
restaureringar karaktäriseras ofta av starkt konstnärligt skapande och en stark
känsla för karaktären och strukturen hos olika material, särskilt inom
belysning, färgsättning och materialbehandling. Han var även oerhört flitig som
skribent inom arkitektur, konsthistoria, trädgårdsarkitektur med förmåga att
klarlägga och övertyga. Som författare och forskare är hans arbeten
omfattande. Lundbergs doktorsavhandling Herremannens Bostad, (1935)
följdes av Byggnadskonsten I Sverige under medeltiden, (1940),
Svensk Trädgård (tills. med modern Emma Lundberg), (1941), Svensk Bostad,
(1942) (två upplagor), Arkitekturens Formspråk, 10 delar, (1945-1961),
Albertus Pictor (1961) och postumt Trä Gav Form, (1971), del av Skärgårdsboken (1970) samt Staden i Västerlandet,( 2008). Lundbergs mest omfattande
verk är Arkitekturens formspråk, som utkom mellan åren 1945-1961.25
Erik Lundberg avled den 9 maj år 1969.
22
23
24
25
Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 24, Stockholm 1982 - 1984.
Edman, V. 1999. Sid 80.
Ibid.
Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 24, Stockholm 1982 - 1984.
13
En reflektion av Lundbergs samtid och dess formspråk
För att kunna följa och karaktärisera Lundbergs arbeten och hans utveckling i
arkitektoniskt formspråk, måste man förstå den tidiga funktionalismens
tidsepok. När funktionalismen slog igenom år 1931skrev Gunnar Asplund m.fl.
en debattbok acceptera som var en propagandaskrift för funktionalismens
idéer. Omslagets text och inledningen i boken började med följande ord:
”Acceptera den föreliggande verkligheten… Vi har inte behov av en gammal
kulturs urvuxna former för att uppehålla vår självakning. Vi kan inte smyga oss
ur vår egen tid bakåt. Vi kan inte heller hoppa förbi något som är besvärligt
och oklart in i en utopisk framtid…”.26
I funktionalismens programförklaring var budskapet att arkitekter måste
upprätta en klar gräns mellan modernt och historiskt formspråk. Historia hade
ingen relevans när det gällde att forma arkitektur för de moderna behoven och
därför måste gammalt och nytt hållas isär. Funktionalisterna ville se en klar
skillnad mellan förflutna och det som var modernt och tanken var även att
endast det mest typiska av det historiska byggnadsbeståndet skulle sparas åt
eftervärlden. Detta synsätt ansåg dock Lundberg vara oförnuftigt och efterlyste
en ”smula” ödmjukhet inför vad föregående generationer hade bidragit med.
Lundberg, som inte tog avstånd från de funktionalistiska tankarna, menade
dock att man måste, i en restaurering, se den historiska utvecklingen i sin
helhet. Utmaningen var istället om hur nutid och historia skall integreras. 27
Lundbergs nestor, Sigurd Curman, hävdade dock att i en restaurering klart
skall framgå vad som är gammalt, och vad som är nytt, men att det nya skall
utformas med konstnärlig finess och att ”Hellre… en enkel, solid formgivning i
anslutning till en historisk stil än ett framkrystat modernt originalexperiment”.28
Lundberg utvecklade under årens lopp ett eget uttryck i sina restaureringar
och gick från att vara starkt influerad av Curman till att allt oftare prägla sina
restaureringar med högst personliga uttryck. De mest omfattande och
personligt utformade restaureringarna hör till perioden efter att han lämnat
Riksantikvarieämbetet år 1946 och blivit utsedd till professor vid
konsthögskolan. Under denna period, fram till sin död år 1969, utvecklade han
ett högst personligt och säreget restaureringsuttryck.
De tidiga restaureringarna var starkt influerade av Sigurd Curman och innebar
att ”väggarna, golvens och altarets stenmaterial skulle skildras som en
sinnebild för det bestående, en förmedlare till en tradition och en historia som
sträcker sig ända till den urkristna tiden”.29
26
27
28
29
Andersson O H. Stockholmsutställningen 1930 och funktionalismens genombrott. Arkitektmuseet 1989. Sid. 8.
Edman, V. 1999. Sid 86.
Curman, Sigurd. Restaureringsprinciper Kult och konst, 1906. Sid 260.
Edman, V. 1999. Sid 98.
14
Enligt mina fallstudier karaktäriseras Lundbergs tidiga koncept av:












att kalkmålningar tas fram och konserveras,
att modernisera de obekväma bänkarna genom att de breddades och
målades i samstämmighet med övriga äldre inventarier,
att orgelläktarens äldre målning togs fram,
att exteriörens tjocka spritputs avlägsnades,
att den ursprungliga kalkputsen återskapades,
att korets och övriga plåttak ersattes med spån,
att nyare fönster ersatte äldre eller att innanfönster monterades på
befintliga fönster,
att nyare golv ersatte äldre,
att gravstenar och epitafier återförs till ursprungliga platser,
att glasmålningar av bristande kvalitet ersätts med antikglas i blyspröjs,
att äldre inredningsdetaljer, såsom triumfkrucifix, återsätts på ursprunglig
plats,
att kyrkan moderniserades genom att uppvärmning, WC, och elektricitet
installerades.30
I hans senare restaureringar i Lommaryd och Frinnaryd utvecklades ett mer
personligt uttryck som vanligtvis innebar:







att rita egen bänkinredning som oftast kontrasterades mot byggnadens
stenstomme,
att textilier togs fram för att göra inredningen mera vänlig och ombonad,
att ett nytt altare utformades som ett fritt stående stenbord,
att en ny altarring, ofta i trä, skulle utgöra en kontrast till det tunga
stenaltaret,
att kyrkan moderniserades i syfte att göra prästens arbete bekvämare,
att belysningsarmaturer, inte sällan ritade av Lundberg själv, placerades i
kyrkorummet,
att smidesarbeten installerades i handtag, ledstänger och annan
utsmyckning.31
Vad som är signifikativt för Lundbergs senare restaureringar är hans egna
bänkinredningar vars form, träfogningsteknik, och målade ytor, inte sällan i
relativt starka nyanser såsom rödbrunt och blått. Lundbergs intentioner var att
återskapa en ursprunglig arkitektonisk ordning. Han ansåg att man måste
kunna förstå den ursprungliga rumsuppfattning och att man ursprungligen inte
såg kyrkorummet såsom en statisk, avvägd vilande rumsbild, utan i stället
30
31
Lundberg, E. ”Förslag till ändringsarbeten i Flisby kyrka, Småland” Stockholm den 23 februari 1926, samt ”Förslag till
restaurering av Forserums kyrka” Malmö 4. Sept. 1928.
Lundberg, E, ”Förslag till omdaning av Lommaryds kyrka” Stockholm 1mars 1951, samt ”Frinnaryds kyrka Småland Förslag
till restaurering” Sthlm i juni 1966.
15
såsom ett skeende, som bäst upplevs genom ett ”sakta skridande framåt”, ett
”crescendo från ingången mot koret”. 32
År 1964 och -65 skrev Lundberg två artiklar i tidskriften Bygd och natur, där
han beskrev sina tankar om restaureringar. Lundberg menar att vid en
restaurering blir arkitektens syfte att återställa till funktionsduglighet och att det
svåra är att få en balans mellan gammalt och nytt. Hans metod är att låta nytt
vara nytt och gammalt förbli gammalt. Svårigheten är skarvarna mellan dessa
ytor. 33
Ett annat problem som Lundberg tar upp i artikeln är det han kallar för
rekonstruktionsraseriet och där han menar att rekonstruktioner har en tendens
att bli normalbilden av ett objekt. Han menar att en rekonstruktion inte har mer
värde än planschserier i studiesyfte eller för utbildning. Enligt Lundberg är en
av restaureringsarkitektens främsta uppgift ”att följsamt intränga i den gamla
byggnadens säregna byggmetodik och att under ansvarskännande söka
avgöra var ett modernt operativt ingripande verkligen är att anse befogat för
byggnadens framtida bestånd.” 34
Lundberg menar att en arkitekt måste på allvar försöka, genom studier och
undersökningar, förstå den äldre byggnaden genom, inte bara material och
byggnadsteknik, utan även hur de äldre hantverkarna tänkte och nyttjade
ursprunglig teknik. Lundberg menar att en arkitekt måste renodla sitt
trätänkande genom att förstå och behärska den äldre snickarens alla
fogningsmetoder såsom sinkning, bladning, tapp, gradning, laxning, not och
spont etc. 35 Att han själv behärskar detta visar Lundberg i sina arbeten,
framför allt i sina kyrkbänkar, där han tillfullo utnyttjar träets alla möjligheter.
Likaså behärskade Lundbergs stenarbetets, murningens och plåtarbetets
uttryck där han låter formspråket i en modern form tillfullo komma till tals.
Marie Walfridson har i sin studie ”spretar slingrar bucklar lyser” studerat Erik
Lundbergs ljusarmaturer. Hon menar att det under 1900-talets början var
självklart för ”konstnärligt sinnade arkitekter” att också rita elektriska
belysningsarmaturer, dörrtrycken, möbler och annan fast inredning. 36 Enligt
Walfridson fick Lundberg, genom sin arkitektverksamhet, ofta frågor om
belysning och utformning av ny elektrisk armatur. Dessa frågor verkar ha
stimulerat Lundberg särskilt och han har lämnat efter sig ett omfattande arbete
32
33
34
35
36
Edman, V. 1999. Sid 104.
Lundberg. E. ”Att restaurera 1” Bygd och natur. Årsbok 1964. Sid 85-85.
Ibid. Sid. 92.
Lundberg. E. ”Att restaurera 2” Bygd och natur. Årsbok 1965. Sid 113.
Walfridson M. ”spretar slingrar bucklar lyser en studie av Erik lundbergs ljusarmaturer”. 2007.Sid 1.
16
med minst 22 st. olika takkronor, 13 st. lampetter, 5 st. pendlare, 3 st.
taklampor och 5 st. glaslyktor.37
Enligt Walfridson är Lundberg, inte enbart en romantiker, präglad av Arts and
Crafts, utan även en modernist inspirerad av gamla ljusverktyg som
fackelhållare, ljusplåtar och plåtkronor, vapensköldar och epitafier och
medeltida kyrkmöbler. Walfridson gör jämförelser till lätt buckliga rymdskepp
eller maskiner där utformningen karaktäriseras av lek och experiment.
Vanligtvis tillverkades lamporna av traditionella material som järn, mässing,
koppar, trä och med bladguld på ytan.38
I studien beskriver Lundberg även själv hur armaturerna bör utformas i en
äldre miljö, speciellt i kyrkorummet, där han menar att idealet är den rörliga,
levande ljuslågan som ger ett varmt och stämningsskapande ljus. ”Det
gammaldags ljuset uppfattas såsom ett skeende…” och lika viktigt som själva
ljuskällan är... ”de ytor och stoffligheter som skola ligga i ljuset”. Lundberg
menade att den blanka metallytan är mycket användbara, speciellt det
förgyllda och där ”…guldet … den blanka metallytan, guldytan, tar emot och
återkastar ljus på helt annat sätt än alla andra arter av material” 39
Flera av Lundbergs ljusarmaturer finns kvar i Lommaryds och Frinnaryds kyrkor.
3
4
L5 Brodyrfat (Lommaryd)
37
38
39
K6 Bladkrona (Lommaryd)
Ibid. Sid. (översikt) 3.
Walfridson , M. 2007. Sid 2
Lundberg, E. 1965. Sid 132.
17
5
P5 Kupol (Frinnaryd)
6
T2 Låda (Lommaryd, Frinnaryd)
Det som främst karaktäriserar Lundbergs armaturer är samspelet mellan
metallytorna och det elektriska ljuset där Lundberg försöker skapa det levande
ljusets fladder. Gemensamt är de blanka metallytor där ljuset reflekteras, eller
silas genom springor och hål, vilket skapar ett särskilt levande uttryck. Viktigt
är även det omgivande rummets ytor och kulörer vilka ska samspela med
belysningen, ofta har exempelvis bänkarna förgyllda partier som återkastar
ljuset.
Lundbergs armaturer är ofta originella och ibland rent säregna där han låter
den moderna stilen dominera utan någon hänsyn till tradition. Eftersom
Lundberg förändrade kyrkorummen ganska mycket kom en reaktionen och
kritik, både från allmänheten och från antikvariskt håll. Enligt Walfridsson skrev
en journalist att ”tyvärr hade arkitekten glömt kvar sina maskeradhattar”. 40
Kulturskribenten Eva von Zweigbergk kallade armaturerna för ”de billiga
klippta mässingsarmaturer som arkitekten ritar själv och sätter upp i varenda
kyrka” 41 Lundbergs armaturer har tyvärr inte betraktats som några dyrgripar.
På sjuttio- och åttiotalet togs många armaturer ner eftersom de ansågs fula
och konstiga. Idag är de dock oftast accepterade och nya generationer
kommer med säkerhet att uppskatta och vårda dem, om inte för deras unika
konsthantverksuttryck.
40
41
Walfridson, M. 2007. Sid 4.
Zweigbergk, Eva von. ”Att förgripa sig på kyrkor” DN 1962-12-02.
18
Fyra restaureringar i Jönköpings län
Flisby kyrka (1926 – 1927)
Flisby kyrka är
byggd mellan
åren 1850–1853
och i nyklassisk
stil efter ritningar
av arkitekt Johan
Adolf Hawerman.
Byggmästare var
J. Granquist från
Motala som
uppförde
kyrkobyggnaden
helt i gråsten,
tegel och
7
kalkbruk.
Fasaderna rappades in- och utvändigt och taket täcktes med tjärstruket
takspån som i slutet av 1800-talet ersattes med plåt. Av den tidiga medeltida
stenkyrka, som revs i samband med att den nya byggdes, återstår numera
endast en låg ruin. 42
Byggnadsärendet
År 1926-1927 fick Lundberg ansvaret för en restaurering och ombyggnad där
många av den gamla medeltida kyrkans inventarier kom att återföras till den
nya kyrkan i en smakfull integrering.
Grunddragen i hans förslag var: 43








42
43
44
att ny varmluftsuppvärmning installeras,
att bänkarna görs bekvämare och målas,
att nya innanfönster installeras,
att under orgelläktaren inrättas en ”gammelkyrka” 44 som
uppställningsplatser för den gamla kyrkans äldre inventarier,
att kyrkans golv repareras,
att skrapning och kalkning av väggar och valv sker,
att målning av annan inredning sker,
att de båda fönstren på korgaveln igensätts på insidan,
Flisby församling. Flisby kyrka” 1999.
Lundberg, E. ”Förslag till ändringsarbeten i Flisby kyrka, Småland” Stockholm den 23 februari 1926.
Blomquist K:sson, Carl. ”Några bilder och blad från Flisby kyrka” 1953.
19

att dörrarna på kyrkans långsidor görs utåtgående och med nya
innerdörrar.
Utförandet
Lundberg genomdrev en ombyggnad som innebar ganska små förändringar
av kyrkorummet. Det blev dock en blandning av både nya installationer,
ombyggnader samt rekonstruktioner. Enligt hans egen beskrivning från 1931
var intentionen att ”…ansluta sig till kyrkorummets öppna, ljusa och enhetliga
karaktär. Genom att måla väggarna ”blekt med mättat gult” och takets valv
”dämpat vit”, låta golv och bänkar bryta med en ”tångbrun färg” samt låta
listverk få en ljusgrå nyans, skapar han en atmosfär som knyter an mot
altartavlan. Lundbergs intention är att låta ”altartavlans luftiga toner dominera
och samla rummet”. 45
Flisby kyrka
karaktäriseras
fortfarande av Lundbergs
restaurering där han lät
den nyklassiska
interiörens enkla
arkitektoniska formspråk
framhävs. Taklisten har
fortfarande en rik
profilering med hög relief
8
och altaruppsatsen
inramas av listverk och pilastrar i framträdande vit puts. Även orgelläktaren fick
kvar sin klassiska arkitektoniska utformning med välproportionerade doriska
kolonner. Väggarna är putsade i ljust gult, listverk mm i vitt och det tunnvälvda
taket ovanför taklisten i ljusgrått. Färgsättningen följer det schema som Erik
Lundberg tog fram.
9
45
När det gäller gammelkyrkan
föreslår han att den gamla
kyrkans ursprungliga
inventarier återförs och
integreras i den nya genom att
bänkarna under orgelläktaren
slopas och att ett nytt golv
läggs över hela området. I linje
med de fyra kolonnerna, som
bär orgelläktaren, kan ett
Lundberg, E. ”Flisby kyrka och kyrkoruin.” Linköpings stifts julbok 1931. sid 89-90.
20
utrymme skapas för kyrkans äldre inventarier, vilka tidigare förvarades i tornet.
Därmed kunde han placera de äldre inventarierna, predikstolen från 1600talet, altarringen, en äldre altartavla, ett triumfkrucifix och en dopfunt från
1200-talet, samt ett senmedeltida altarskåp, efter hur de stod i den
ursprungliga kyrkan.46
Lundberg lämnade även ett förslag på en förändring av tornhuven där han
föreslår att dels klä in lanterninen med galvad målad plåt och dels ta upp
rundbågiga öppningar i lanterninen. ”I öppningen uppsättas enkla smidda
räcken.” 47 Det visade sig dock att byggnadsstyrelsen denna gång gick emot
Lundberg och beslutade att inte tillstyrka hans förslag. I ett brev från till Kungl.
Byggnadsstyrelsen år 1927 skriver Ivar Tengbom: ”…ombyggnaden av
tornlanterninen, som styrelsen icke finner vara behövlig, då den därmed
åsyftade verkan av större tyngd och massa hos tornhuven kan erhållas på
betydligt enklare sätt genom plåtbeklädnad och svartmålning av lanterninen
utan någon som helst förändring av dess arkitektur”. 48 Denna gång fick
Lundberg inte igenom sin vilja och lanterninen har fortfarande kvar sin
ursprungliga form.
Restaureringen av Flisby kyrkoruin
Redan år 1929 har Lundberg lämnat ett förslag till friläggande av kyrkoruinen
och år 1934 fick Lundberg uppdraget att leda arbetet med restaureringen. 49 I
en tidningsartikel från år 1934 går att läsa att ”Arbetet har letts av antikvarien
d: r Erik Lundberg, som härvid kommit till mycket intressanta
forskningsresultat. Vackra gamla gråstensmurar ha åter kommit i dagen och
tala sitt mäktiga språk om sekler, som gått. Altaret har återuppbyggts och
prydes av ett jättelikt kors…av… väldiga… furor…” 50 Även Lundberg skriver
entusiastiskt om arbetet i den lilla skriften Flisby Kyrka och kyrkoruin ”.…jag
hade sedan långt tillbaka… sökt väcka intresse för vården av våra sorgligt
talrika ödekyrkogårdar.” 51 Efter att han blivit kontaktad av Flisby kyrkoherde
började utgrävningarna. Han skriver ”…vilket resultat för forskningen… I väster
har legat ett smalt litet torn – och här börjar det märkliga. Ser man noga efter
finner man, att tornet visar en helt annan murningsteknik än kyrkan i övrigt,
med undantag av dess norra mur. Torn och nordmur utgöra rester av en
kyrka, ännu äldre än den mäster Bestiarius byggde någon gång vid 1100talets slut. Den äldre kyrkan går med säkerhet tillbaka till 1100-talets början. Vi
46
47
48
49
50
51
Lundberg, E. 23/2 1926.
Lundberg. E. ”Förslag till förändring av tornhuv å Flisby kyrka” Lidingö 28/3 1927.
Till pastoratet i Flisby församling. Stockholm den 13 maj 1927. I.T., R.Hj., /H.Ö.
Lundberg, E. ”Förslag till friläggande av kyrkoruin under mark bevarade delar.” Malmö 25/6-1929.
Eksjö tidningen onsdagen den 15 Aug.1934.
Lundberg. E. Linköpings stifts julbok. 1931. Sid 93.
21
ha med andra ord träffat på gamle kung Sverkers egen gårdskyrka. … mycket
talar för att det är Smålands äldsta kyrka.” 52
Analys
Det som främst karaktäriserar Lundbergs restaurering av Flisby kyrka är hans
respekt för kyrkans nyklassiska stil som fått bevaras utan några större ingrepp.
Kyrkan, som är placerad i nord- respektive sydlig riktning, domineras av
rummets två motpoler, altartavlan som föreställer Kristi himmelsfärd, och den
norra läktarens enorma Nordström orgeln i bombastisk utformning med bl.a.
välproportionerade doriska kolonner. Genom att låta dessa två element
dominera rummet kan Lundberg istället fokusera på rummets färgsättning och
genom att framhäva altartavlans luftiga toner kan han samla rummet i en
öppen, ljus och enhetlig karaktär. Lundberg visar även stor respekt för
besökarens komfort genom att förbättra kyrkbänkarnas bekvämlighet samt
värmeanläggning, innanfönster etc.
Det andra som karaktäriserar restaureringen är Lundbergs respekt och
intresse för det historiska arvet och inrättandet av en gammelkyrka, orienterad
i öst-västlig riktning. Där placerar han de äldre inventarierna, predikstolen,
altarringen, altartavlan, triumfkrucifixet, dopfunten samt ett senmedeltida
altarskåp, efter hur de stod i den ursprungliga kyrkan. På golvet har Lundberg
även placera två gravhällar från medeltiden.
När det gäller restaurering av Flisby kyrkoruin karaktäriseras arbetet främst av
Lundbergs intresse för historisk forskning. Lundbergs skriver själv att ”kyrkan
har ett synnerligen stort intresse ur vetenskaplig synpunkt.” 53 Eftersom han vid
denna tid deltog i Sigurd Curmans utgrävningarna i Vreta kloster, tror jag att
han har ett egenintresse av att få studera en egen orörd ruin, Genom
Lundbergs kunskaper om medeltida byggnader kunde han konstatera att ”…
den gamla medeltida kyrkan… är tillbyggd av en ännu äldre kyrka… som…
måste datera till mitten eller före mitten av 1100-talet.” 54 Efter utgrävningen
publicerar Lundberg sina slutsatser i Linköpings stifts julbok, år 1931, och
konstaterar att det antagligen är kung Sverkers egen gårdskyrka och
antagligen norra smålands äldsta kyrka.55
Min slutsats för Flisby kyrka blir att Lundbergs restaurering år 1927 ledde till
ett gott resultat. Kyrkan fick en mera harmonisk interiör med framförallt en
bättre färgsättning. Att inrätta en gammelkyrka var även lyckat eftersom
kyrkans besökare lätt kunde känna nostalgi bland de äldre inventarierna.
52
53
54
55
Ibid. Sid 94.
Lundberg. E. 25/6-1929.
Eksjö tidning ”Flisby kyrkoruin” 15/8-1934.
Lundberg. E. Linköpings stifts julbok. 1931. Sid 94.
22
Även kyrkans exteriör förbättras genom att framförallt ingångarna får
stentrappor, tornspiran förgylls och tornlanterninen förbättras så att den fick ett
mera traditionellt uttryck. Efter att Lundberg lämnat Flisby kyrka har inga större
förändringar skett i interiören och exteriören förutom en hel del tvättning,
rengörnings- och ommålningsarbeten som skedde i början av 1960-talet.
Denna renovering syftade främst till att förbättringar en del tekniska
anordningar såsom installation av elektrisk värme och belysningsarbete.
Även Lundbergs restaurering av den gamla kyrkans ruin blev lyckad och har
inte heller förändrats nämnvärt utan blivit ett populärt besöksmål som inte
sällan använts vid friluftsgudstjänster under sommartid.
10
Flisby kyrkoruin med Flisby kyrka i bakgrunden.
23
Forserums kyrka (1928 – 1936)
Forserums kyrka grundlades i slutet på 1100-talet av cisterciensermunkar från
Nydala kloster. År 1781 förlängdes kyrkan
åt öster med ett halvrunt kor och till minne
av denna utbyggnad finns på utsidan av
koret ovanför dörren konung Gustav III:s
emblem i guld. År 1902 uppfördes ett nytt
klocktorn i nyrenässansstil med tillhörande
vapenhus. Arkitekt var Fredrik Sundberg.
Samtidigt flyttas huvudentré från kyrkans
södra sida till dess nya vapenhus i väster.
Kyrkan hade tidigare ett äldre fristående
klocktorn som rivits.56 Under samma år
byggdes även kyrkans inre om med ny
bänkinredning, nya fönster och nya
11
dörröppningar samtidigt som de gamla
murades igen. På kyrkans läktarbarriär
finns ännu en hel rad av målningar av okänt ursprung och av okänd ålder vilka
antagligen föreställer apostlarna. 57 Lundberg fick redan år 1934 ge förslag på
restaurering av tornet och året efter byggdes tornet om efter hans intentioner.58
Tornets plåt togs bort, de svängda formerna ändrades till raka och i stället för
plåt lades ett spåntak som ännu finns på hela kyrkan.
Byggnadsärendet
När det gäller kyrkans interiör hade Lundberg
redan år 1928 lämnat förslag på en invändig
restaurering och år 1936 hade dessa
genomförts. I sitt förslag till restaurering
skriver Lundberg att ”Förslaget avser ny
anordnande av ny uppvärmning, omläggning
av golv, beredande av bekvämare
bänkplatser… jämte allmän uppsnyggning
och reparation.” 59
12
56
57
58
59
Jansson, R. Forserums kyrka och församlingshem. Forserum 1996. Sid 2-8.
Gullbranssson, R. Forserums kyrka JLM 2007. Sid 7.
Lundberg, E. ”Förslag till förändring av tornet å Forserums kyrka” Stockholm 2/7-34
Lundberg, E. ”Förslag till restaurering av Forserums kyrka” Malmö 4. Sept. 1928.
24
Grunddragen i hans förslag var:60








att en ny värmeanläggning installeras,
att antalet bänkplatser ökas och blir bekvämare,
att en ny läktare ovan sakristian öppnas,
att nytt golv läggs,
att predikstolen flyttas till kyrkans södra sida,
att de bänkar som ligger öster om predikstolens nya plats placeras i
kyrkans längdriktning,
att öka utrymmet framme i koret genom att en äldre dörröppning på
kyrkans södra sida muras igen och en ursprunglig dörr längre åt öster
öppnas,
att utvändiga putsytor rengörs, lagas och kalkas och att taket kläs med
takspån.
När det gäller Lundbergs antikvariska intention föreslår han att kyrkans
ursprungliga romerska takstolar åter görs synliga för kyrkobesökaren.
Takstolarna hade vid en tidigare renovering klätts med panel med
konsekvensen att de inte syntes. Lundberg konstaterar dock att kyrkans
”ursprungliga takstol (är) i synnerligen gott stånd bevarad. (och) … att den
ursprungligen varit öppen ned mot kyrkan…61 Han upptäcker även att ”I
kyrkans mittaxel är… en styraxel lagd- över och delvis inhuggen i takbjälkarna
och denna styrbjälkes undersida är försedd med bilad ornering. Han
konstaterar därför att ”Denna måsta givetvis hava varit synlig nedåt kyrkan
från början” 62
I syfte att markera
gränsen mellan den
ursprungliga kyrkan
och tillbyggnaden från
år 1781 föreslår
Lundberg att ”kyrkans
bevarade triumfkrucifix uppsättes i
gränsen mellan dessa
båda delar”. 63 I syfte
att skapa enhetlighet
föreslår han vidare att
predikstolen placeras
60
61
62
63
13
Lundberg, E. Malmö 4. Sept. 1928.
Ibid.
Ibid.
Ibid.
25
mellan kyrkans nya och gamla del. Mellan sakristian och koret placeras åter
den gamla järndörren, från 1300-talet, som återfunnits efter att ha använts
som ”spång över ett en bäck”.64
Ovan sakristian öppnade Lundberg väggen för att få plats med en läktare på
vilken en större kyrkorgel senare placerades.
Utförandet
Lundberg genomdrev en ombyggnad som innebar ganska stora förändringar
av kyrkorummet. I enhetlighet med samtidens syn på restaurering blev det en
blandning av både nya installationer, ombyggnader samt rekonstruktioner. När
det gäller den romanska takstolen, som dittills varit täckt, föreslog Lundberg att
den skulle öppnades upp. På grund av en del missförstånd och byggfusk, som
enligt Lundberg berodde på att takfoten inte var tätad i enlighet med
förslaget,65 blev åtgärden till en början väldigt diskuterad. Eftersom drag hade
uppstått när takstolen blottlades kom önskemål från församlingen att den åter
skulle byggas igen. I ett brev till Kungl. Byggnadsstyrelsen ber församlingen
att få panela igen den öppna halvan av kyrkans innertak eftersom ”den
nuvarande uppvärmningen av kyrkan ej är tillfredställande”. 66 Lundberg
emotsätter sig dock förslaget och menar att ”den öppna romanska takstolen
över kyrkans äldsta västliga parti… är … f.n. den enda kyrkan i Sverige, i
vilken denna romanska takstolsanordning återfinnes i åskådligt skick”. 67
Lundberg fick därmed igenom sin vilja.
14
64
65
66
67
I Lundbergs
restaurering
1934-35
förändrades
även
kyrkans
exteriör
ganska
mycket.
Som jag
nämnt
tidigare
byggdes
kyrktornet
Jansson, Rolf. 1996. Sid 6.
Lundberg E. ”… förslaget att inpanela den öppna takstolen i Forserums kyrka…” Stockholm 3 mars 1936.
Allén, Bertil ”Till kungl. Byggnadsstyrelsen”. Ank. t. k. byggn. styrsn. d. 25 Feb. 1936 Dnr 924.
Lundberg, E. Stockholm den 3 mars 1936.
26
om genom att takfallen förenklades och en stor del av kalkstensdekoren
putsas över. Lundbergs syfte var att tornet skulle harmoniera bättre med
kyrkan.68
Flera småfönster murades igen och kyrkans alla tak täcks med kluven och
tjärad spån. Under sakristian, som ersatts av en ny och större, byggdes ett
pannrum för det nya centralvärmesystemet. En ny korport öppnades österut.
Triumfkrucifixet, som är i trä från 1300-talet, konserverades och sattes upp på
en tvärbjälke mellan kyrkans medeltida del och den från år 1781. Lundberg
placerade även kyrkbänkarna i den östra halvan i kyrkans längdriktning. Detta
för att predikstolen flyttats till södra sidan, i mitten av kyrkan. Korets
sandstensgolv kompletteras med sandstenshällar i mittgången.
Efter att Lundberg lämnat Forserums kyrka år 1936 har mycket av Lundbergs
intentioner förbigåtts. Redan år 1937 hade masonit, utan tillstånd, satts upp
mot den öppna takstolen för att förhindra kallras. Tydligen var församlingen
inte nöjd med klimatet under vintern och visade ingen större förståelse för
Lundbergs intentioner. År 1941 fick konstnären Robert Nilsson i uppdrag av
församlingen att utföra glasmålningar i koret och år 1954 utförde även Elis
Lundquist glasmålningar av ett fönster mellan kor och långhus. År 1948-49
installerades en 19-stämmig orgel i sakristians läktare som enligt uppgift
ritades av Erik Lundberg och Ernst Auby och utfördes som en laserad
brädvägg vilket gav ett ”smått medeltida intryck i samklang med interiören.” 69
Den verkligt stora förändringen av Forserums kyrkas interiör skedde dock åren
1976-77 då arkitekt L.E.Skarrie föreslog bl.a. 70




att återföra predikstolen till norrväggen och att återgå till en tidigare
bänkplacering,
att eliminera olägenheterna med det ojämna sandstensgolvet och
snubbelstegen vid entréporten,
att göra vapenhuset ljusare och rymligare samt bredda dörrarna mot
kyrksalen,
att frilägga takstolarna över den medeltida delen av kyrkan.
Dessa förslag hade dock redan presenterades år 1967 då arkitekt Lars Stalin
föreslagit dem i sitt program för renovering av Forserums kyrka där det mest
genomgripande var förslaget att mura igen läktaren över sakristian. Stalin
skriver att ”Vid sekelskiftet fick kyrkobyggnaden sin nuvarande tornkropp,
vilken dock ”restaurerats” på 1930-talet. Vid denna senare tidpunkt uppfördes
68
69
70
Lundberg. E. Stockholm. 2 Juli.1934.
Gullbrandsson, R. 2007. Sid 15.
Skarrie, L.E. ”Förslag till restaurering av Forserums kyrka” Jönköping 30/10-74.
27
även en påbyggnad av sakristian samt den mycket olyckliga norra
sidoläktaren…”.71 I sitt program visar inte Salin någon förståelse för Lundbergs
intentioner utan låter sin kritik flöda över kyrkans utformning. ”I sin nuvarande
gestalt framstår framför allt interiören som bristfällig både funktionellt, liturgiskt
och estetiskt.” 72 Stalin föreslår dock att den medeltida takstolen, som
Lundberg öppnat, återigen skall bli synlig. År 1976 togs den nya orgeln bort
när läktaren över sakristian murades igen. Predikstolen flyttades åter till dess
gamla plats på norra korväggen och de längsgående bänkarna i koret
placerades åter i östlig riktning mot koret. Därmed blev utrymmet framför
altarringen blev betydligt större. När kyrkan återinvigdes 1977 hade därför
många av Lundbergs arkitektoniska avtryck försvunnit. Kyrkan hade återigen
restaurerats för att få tillbaka en mer traditionell utformning. 73
Analys
Det som karaktäriserar Lundbergs restaurering av Forserums kyrka är hans
försök till att dela in kyrkan i två delar i syfte att framhäva den medeltida delen
och samtidigt åskådliggöra den nya 1700-tals delen. Detta genom att placera
triumfkrucifixet, predikstolen och bänkarna i olika indelningar. Detta koncept
var kanske inte det mest lyckade eftersom senare tiders restaureringar har till
stora delar ignorerat Lundbergs intentioner och återgått till en mer traditionell
utformning. Även Lundbergs läktare över sakriststian var kanske inte heller så
lyckad. Däremot finns den öppna medeltida takstolskonstruktionen kvar som
även åskådliggör takstolarnas bjälklag över hela kyrksalen. Vad som även
dominerar kyrkans exteriör är kyrktornets och takens formgivning med tjärat
takspån.
Forserums kyrka
år 2009.
15
71
72
73
Ibid.
Stalin, Lars. ”Program för restaurering av Forserums kyrka” . Jönköping 1967.
Jansson, Rolf. 1996. Sid 3.
28
Lundbergs restaurering av Forserums kyrka är enligt min slutsats inte
tillfredställande. Enligt min bedömning fick kyrkan en allt för disharmonisk
interiör. Kyrkans besökare blev lätt förvirrade och visste inte var de skulle sätta
sig när det fanns minst tre olika alternativ att välja på. Däremot anser jag att
Lundbergs exteriöra utformning blev mera smakfull, framförallt att kyrkans torn
som fick ett mera traditionellt uttryck.
29
Lommaryds kyrka (1952-1955)
16
År 1894 invigdes den nya kyrkan i Lommaryd. Den medeltida kyrka, som låg
på samma plats, hade rivits år 1890 för att ge plats för den nya. En del
inventarier fanns kvar och tack vare Lundberg finns de nu i den nya kyrkan,
bl.a. en medeltida dopfunt av kalksten, ett par krucifix, ett rökelsekar och
predikstolen som tillverkats i barockstil år 1724. Den nya kyrkan ritades av
arkitekten Ludvig Peterson och utformades i en romansk stil och byggdes av
röd granit från trakten. Exteriört är kyrkan välbehållen och har kvar sin
ursprungliga form. Interiört har kyrkan genomgått flera renoveringar som varit
mer eller minde omfattande, Stilmässigt är det en blandning av olika stilar, allt
från medeltid till modernism. 74 Den mest omfattande restaureringen
genomfördes av Lundberg åren 1952-55 där han tog bort det mesta av den
ursprungliga 1800-tals inredningen.
Byggnadsärendet
År 1952-1955 fick Lundberg ansvaret för en restaurering som innebar en stor
förändring av kyrkans interiör. Grunddragen i Lundbergs förslag var:75

74 Haas,
75
att takets svartmålade plåt ersätts med kopparplåt,
Jonas. ”Lommaryds kyrka…” JLM 2006. Sid 8.
Lundberg, E, ”Förslag till omdaning av Lommaryds kyrka” Stockholm 1mars 1951.
30











att invändig puts knackas ned och ny puts läggs på samtliga väggar,
att en ny sakristia byggds i södra korsarmen där även läktaren tags bort,
att en trapputbyggnad i södra korsarmen tags bort,
att korabsidens mittfönster muras igen,
att den gamla sakristian i södra korsarmens östra absid görs om till
andaktsrum och öppningen mot koret igenmuras,
nytt golvet med läggs tegel, och nya bänkar, nytt altarbord och altarring,
att nya bänkar, nytt altare och altarring installeras,
rengörning och konservering av predikstolen, som flyttas fram i långhuset.
ommålning av övrig inredning, samtliga fönster förses med 2 glasbågar i
träkarmar, blyinfattning i ytterbågarna, i koret används tonat antikglas,
att östra korväggen får kakel och glasmosaik föreställande fem rosor,
att nya belysningsarmaturer installeras (tre ritades av Lundberg).
När det gäller den östra korväggen lät Lundberg sin kreativitet löpa fritt och
den omgestaltades helt med mosaik och kakelplattor. Uppdraget med mosaik
gick till kyrkomålaren Pär Andersson. Enligt konsthistorikern Bo Sylvan, har
Pär Andersson revolutionerat kyrkomåleriet under sitt konstnärligt verksamma
liv och fått i uppdrag att utsmycka över fyrtio kyrkorum. ”Och han gör det med
en målarglädje som man inte sett sedan… Albertus Pictor (smyckade)…
medeltidskyrkorna i Uppland och Sörmland ”.76
Motivet föreställer fem
rosor lagda i kors och
symboliserar Kristi
sår. Under mosaiken
på korväggen fanns
efter Lundbergs
anvisning en fondvägg
med kakelplattor som
sträckte sig från den
norra till den södra
valvbågen och från
golvet upp till
korfönstren.
17
I mina arkivstudier har jag funnit en liten underlighet som kanske visar vilken
auktoritet Lundberg hade under denna tid. Enligt ett brev till Kungliga
byggnadsstyrelsen (Kbs) (15/12-55) skriver Lundberg ”Undertecknad, som
tidigare personligen överlämnat ritningar m.m. rörande korets utsmyckande i
Lommaryds kyrka jämte ritningar till armaturer i samma kyrka, får härmed
76
Sylvan Bo Pär Andersson Stockholm 2001 Sid 12.
31
anhålla om godkännande av densamma” 77 Lundberg vill därmed att kbs skall
godkänna restaureringen i Lommaryds kyrka . Vad som är spännande i detta
sammanhang är att Lundberg i sitt eget restaureringsförslag (1/3-51) inte
redovisat vilka åtgärder han haft för avsikt att göra i koret utan först i efterhand
ber att få åtgärderna godkända.78
Riksantikvarieämbetet bekräftar i sitt remissvar (18/1-56) detta. ”Med
anledning av härmed återgående remiss rörande förslag till ordnande och
dekorering av koret m.m. i Lommaryds kyrka får riksantikvarieämbetet anföra,
att ämbetet ur antikvarisk synpunkt inget har att erinra mot arbetena, som allt
väsentligt redan torde vara utförda.” 79
Även Kbs bekräftar i sitt remissvar min hypotes.
”I skrivelsen… har arkitekten, professor Erik Lundberg… anhållit om
godkännande… avseende… absidväggens utsmyckning enligt ingivet
modellfotografi. De arbeten, för vilka godkännande nu sökes, synas redan
vara utförda. Styrelsen finner det synnerligen anmärkningsvärt att så stora
ändringar i det fastställda restaureringsförslaget kommit till utförande utan att
på vederbörligt sätt blivit underställa styrelsens granskning. Efter hörande av
riksantikvarieämbetet… godkänner byggnadsstyrelsen de nu redovisade
förslagen…” 80 Därmed fick Lundberg sin korutsmyckad godkänd i efterhand.
Utförandet
Lommaryds kyrka återinvigdes i september år 1955 och enligt en
tidningsartikel (26/9-55) rosas Lundberg för sitt arbete. ”… professor
Lundberg… har förvandlat kyrkans inre till något helt och hållet nytt.
Professorn… har i sitt arbete pietetsfullt bevarat kyrkans ursprungliga karaktär,
men samtidigt skapat en i bästa mening modern kyrkointeriör. Helhetsintrycket
blir fängslande. Alla detaljer smälter samman till ett skönt linjespel. I artikeln
nämns även korets nya utsmyckning. ”I stället för den traditionella altartavlan
har i korets fond byggts in fem stiliserade rosor i tegel- och glasmosaik,
symboliserande Mästarens fem sår” Artikeln fortsätter med ”Många kanske
tycker att brytningen med den konventionella korutsmyckningen är förvirrande,
men mosaiken är utomordentligt vacker, symbolens innehåll så påtagligt
gripande och de skimrande, diskreta färgerna så lysande att man strax
accepterar rosenkorets på dess plats i kyrkan.” 81 Vi kan därmed konstatera att
Lundbergs restaurering uppskattades av sin samtid och att man var tacksam
för de förändringar som skett framförallt ur bekvämlighetssynpunkt.
Ungefär 30 år senare är Lommaryds kyrka åter aktuell för en restaurering
eftersom framför allt fuktskador gjort att en renovering är nödvändig.
77
78
79
80
81
Lundberg. E. Brev till kungl. byggnadsstyrelsen dat 15 dec. 1955.
Lundberg. E. Stockholm 1 mars 1951.
Thordeman Bengt.”Till kungl. Byggnadsstyrelsen”. (B 6652/55) 18 Januari 1956.
Vitterhetsakademien Dnr 001695. 1 Mrs 1956.
Tranås Posten ”Lommaryds kyrka återinvigd efter en omfattande och förnämlig restaurering” 26/9-55.
32
Lundbergs
fondvägg
var en djärv
utsmyckning
som för
tankarna till
Lundbergs
omtalade
utsmyckning
av S:t Lars
kyrka i
Linköping.
Tyvärr finns
denna
fondvägg
inte längre
synlig
eftersom
den putsats
över omkring år 1990.
18
I restaureringsförslaget (29/04-88) framförs att ”…”kaklet” i korabsiden föreslås
slammas i ton lika väggarna.” 82 Detta innebar att Lundbergs kakelplattor i
korets nedre del försvann och endast mosaiken kom att behållas. Lundbergs
arbeten, som redan på 1960-talets hade kritiserats för att vara allt för hårdhänt
restaurerade, hade under dessa år omvärderats. Även synen på restaurering
hade förändrats vilket innebar att 1980-talets restaurerare och allmänhet hade
svårt att förstå Lundbergs fria uttryck och utsmyckningar. I en tidningsartikel i
smålandstidningen framhåller en skribent att:
”Det som faller dagens besökare direkt i ögonen är kanske det
egendomliga mosaikarbete på absidväggarna… Tanken kanske var att
bryta med något i modern stil vilket inte alls harmoniserar med den
övriga interiören. Det som då var modernt verkar idag vara något
malplacerat 50-tal. Förhoppningsvis går församlingsmedlemmarna med
på att ersätta denna dekoration, som enligt förklaring ska föreställa fem
rosor lagda i kors som symboliserar Kristi sår.” 83
I koret har Lundberg låtit sin kreativitet flöda genom att placera ett
altarbakstycke i trä av skulptören Ivan Jakobsson från Stockholm. Jakobsson
har använt virke från ett rivet 1700-talshus och dekorerat det med
nonfigurativa, stilistiska, symboler målade i guld med inskription från Joh. 15:5
”Jag är vinträdet, i ären grenarna” 84Altarets fundament är murat av tegen
formade som ett stort bord med valv slagna mellan fyra ben. På altaret ligger
82
83
84
ATRIO ”Lommaryds kyrka” 1988-04-29.
Smålandstidningen ”Kommunens största kyrka kräver stora reparationer” 24/10-88.
Sigfridsson, G.” Några anteckningar om Lommaryds kyrka” Sid.6. (okänt tryckår)
33
en äldre bevarad stenskiva från den medeltida kyrkan. Runt altaret löper en
altarring som Lundberg gett en högst stilistisk form där överliggaren och de
glest stående benen är av ljust laserat trä.
19
Vad som karaktäriserar Lundbergs utformning av korets trädetaljer är, förutom
den ljusa och luftiga atmosfären, träets komposition med laserad yta med
enklare ornament där guld målats för att skapa ett mer levande ljusspel.
Detta gäller även för Lundbergs bänkinredning där han låter bänkarna få en
bekväm och rumslig utformning samtidigt som bänkarnas gavlar utformas som
stabila och kraftiga furuplank utsmyckade med enklare ornament och
dekorerade med guldfärg.
20
Bänkar med förgyllda partier.
34
I Lommaryds kyrka finns tre av Lundbergs vackra ljusarmaturer, K6 Bladkrona
och L5 Brodyrfat samt T2 Låda.85
21
22
Analys
Det som karaktäriserar Lundbergs restaurering av Lommaryds kyrka är
fortfarande korväggens utsmyckning, bänkarnas form och bekvämlighet,
ljusarmaturerna, altaret och altarringen. Kyrkans väggar och valv är
fortfarande putsade och kalkade vita, golvet har kvar sitt röda tegel, Korets utsmyckning i form av glasmosaik. I den södra korsarmen finns fortfarande en
sakristia. Ännu idag präglas kyrkan av 1950-talets modernisering med avseende på färgsättning, materialval och korets utformning. Den norra korsarmen
har dock förlorat sin ursprungliga roll som bänkkvarter och inreddes till en
lillkyrka år 1991.
Jag anser att Lundberg har lyckats skapa en tidslös inredning som enligt min
analys är representativ och ett bra exempel för samtidens
restaureringsideologi. Det mesta finns kvar i oförändrad form. Interiören
präglas fortfarande av Lundbergs personliga uttryck och hans restaurering,
som syftade till att få kyrkan mera modern och bekväm, för både prästen och
kyrkans besökare, håller hög klass ännu idag.
85
Walfridson M. 2007. Sid (ö) 3.
35
Frinnaryds kyrka (1966 – 1969)
Frinnaryds
kyrkas äldsta
delar härrör från
1100-talet.
Kyrkan är byggd
som en romansk
absidkyrka av
gråsten. År 1659
antändes kyrkan
av en blixt och
brann ner så att
endast murarna
återstod. Kyrkan
återuppbyggdes
23
dock omgående.
Dess nuvarande form fick den i samband med att den förlängdes mot väster år
1858 och att ett torn uppfördes åren 1888–1889 efter ritningar av Hugo
Hammarskjöld.86 Kyrkan har under århundradena förändrats, både i inredning
samt målningsutförande. Kvar från äldre tider finns triumfkrucifixet och en
dopfunt från medeltiden, en predikstol från 1700-talet, en Nordströmorgel samt
annan äldre rekvisita.
Byggnadsärendet
Redan år 1966 hade Lundberg lämnat ett förslag på restaurering där han ville
modernisera kyrkan samt skapa ett mera harmoniskt och ljust kyrkorum.
Lundberg ville även återskapa byggnadens ursprungliga karaktär genom att
långhus, kor och korabsid bildar en helhet på traditionellt vis. En tidigare
ombyggnad under 1850-talet hade nämligen, enligt Lundberg, tagits bort
”åtskilligt av den ursprungliga byggnadens karaktär.” 87 Ett år senare lämnade
Lundberg ett delvis reviderat förslag där grunddragen var: 88





86
87
88
att ny elektrisk uppvärmning installeras,
att ett nytt stengolv med golvvärme installeras, nytt golv i sakristia,
att ett fönster i norra sakristians vägg muras igen och blir ett skåp i
fönsternischen,
att tornet blästras utvändigt, invändiga putsytor omkalkas.
att korets putsade tak ersätts med en träplafond,
Haas, J.”Frinnaryds kyrka” JLM 2006. Sid. 7.
Lundberg, E. ”Frinnaryds kyrka Småland Förslag till restaurering” Sthlm i juni 1966. Sid 2.
Lundberg. E. ”Frinnaryds kyrka Småland Förslag till restaurering”. Sthlm i mars 1967. Sid 2-5
36








att vindfång byggs under läktare med plats för städ- och elutrustning,
nya fönstersnickerier, nytt gjutjärnsfönster i vapenhuset,
att golvet bakom altarringen samt altarringen sänks,
att nya elinstallationer och armaturer installeras,
att predikstolen sänks och att baldakinen flyttas ut mot koret under
triumfbågen,
att äldre snickerier ommålas med oljelasyr och äggtempera enligt 1927 år
färgschema,
att ny isolering på vinden installeras,
tornspiran får nytt fäste och takplåten lagas eller byts ut
Förutom de rent tekniska installationerna, putsades och vitkalkades kyrkans
väggar, valv och tak. I väggputsen inristades spår efter äldre fönster- och
dörröppningar från den
medeltida kyrkan.
Predikstolen och
altarrundeln målades i en
ljus grönt ton som härrör
från 1927 år restaurering.
Detta färgschema utgick
från den gröna färgen i
korets glasmåleri.
Lundbergs färgsättning
är mer återhållsam med
23
kalkvita väggar och tak,
89
kalkstensgolv, och vitlaserade utsidor på bänkarna.
Kyrkans fasader ansågs vara i bra skick förutom tornet där Lundberg föreslår
sandblästring samt kalkning. Långhusets invändiga tak putsades och kalkades
medan korets brädtak vitmålades. Lundberg
integrerade den äldre inredningen, det medeltida
triumfkrucifixet, predikstolen och det bemålade
korfönstret från 1920-talet på ett smakfullt sätt, där
även orgeln med sin välbevarade orgelfasad i
klassisk stil kunde smälta in.90
Utförandet
För att karaktärisera Lundbergs restaurering kan
man dela in arbetet i olika delar. Det som främst
präglar kyrkan är Lundbergs formspråk och
träkänsla. Framförallt bänkinredningen
tillsammans med den nya väggen, mellan
89
90
24
Haas J. 2006. Sid. 10.
Lundberg, E. 1967. Sid. 2
37
vapenhus och kyrkorum, dess pardörrar,
orgelläktarens pelare och Lundbergs egna
armaturer.
Lundbergs färgsättning kännetecknas av två klara
färger, dels den varmröda bänkinredningen samt
dels den pastellgröna bemålningen av predikstol
och altarrundel. Detta ger en fin kontrast till den
neutrala grund som kalkstensgolvet samt de
kalkmålade väggarna och taken utgör.
Kyrkorummets modernistiskt gestaltade utformning
med bänkar, väggens (vindfångets) dörrar och
skåpsdörrar, är utförda med en särdeles finess och charm.
25
Även vapenhusets snickerier och färgskala är
utförda efter samma intentioner. Trappan leder
upp till andra våningen där Lundberg har följt
samma koncept inom snickerier och
smidesarbeten.
Vid mitt besök i kyrkan slogs jag även av
smidesarbetets kvalitet i handledare och
räcken. Det svarta järnets böjda och smidda
former ger kyrkan en gedigen karaktär som
refererar till svunna tider. Framme vid koret
finns även ett vackert stenarbete som utgör en
naturlig avgränsning mellan koret och kyrkans
långhus.
26
27
Lundberg lade även
ned mycket arbete
på att ändra korets
takutformning. Den
hade under 1800talet fått en välvd
utformning som inte
harmoniserade med
triumfbågen och
absidens runda
former. Lundberg
ville därför att korets
tak skulle spikas
38
direkt på takstolen. Detta innebar att korets, numera vitmålade, tak är rakt och
bryter triumfbågens och absidens runda former. I kyrksalen finns även
Lundbergs vackra lampa Kupol och i vapenhuset hänger lampan med namnet
Låda.
Analys
Lundbergs restaurering syftade främst till att återskapa byggnadens
ursprungliga karaktär. Enligt min bedömning har han lyckats. Efter att kyrkan
invigds, i november år 1969, har inte myckets förändrats efter Lundbergs
restaurering, som förövrigt fick avslutas av hans kompanjon Uno Södergren.
(Erik Lundberg avled den 9 maj år 1969). Lundberg har satt stor prägel på
kyrkans interiör och lyckats samla dessa till en helhet där de äldre
inventarierna samspelar med Lundbergs modernistiska bänkar, smide
snickerier och ljusarmaturer. De nya och tidstypiska tilläggen är tydligt
moderna och självständiga arbeten som kännetecknas av Lundbergs skickliga
formkänsla. Enligt min bedömning har kyrkan alla kvaliteter som behövs för att
bli betraktad som det bästa exempel på hur 1960-talets kyrkorestaurering
kunde utföras.
28
Erik Lundbergs sista kyrkbänkar.
39
Sammanfattande analys och slutsatser
Analys
Detta arbete syftade till att klargöra hur Lundbergs restaureringar förändrades
under en tid då modernism och traditionalism möttes. Min hypotes var att
Lundbergs restaureringar utvecklades från att vara starkt influerade av Sigurd
Curmans till att bli egna självständiga arbeten med stor konstnärlig frihet. Mitt
antagande var en känsla av att restaureringarna under hans senare period
kom att utvecklas till personliga uttryck och experiment på hur man integrerar
nya och äldre stilar. Jag ville därför försöka beskriva hans utveckling i
kronologisk ordning och ge exempel från de fyra kyrkorna som jag studerat lite
närmare och därmed försöka besvara den frågeställning jag hade från början.
Som ung arkitekt var Lundberg stark influerad av sin läromästare Sigurd
Curman som tidigt introducerade sina elever i historisk restaurering som
innebar en ny syn på restaurering.91 Enligt denna ideologi skulle bl.a.
ersättningsarbeten betraktas som onödiga, de gamla byggnaderna fick inte bli
experimentalfält i stilexpressionism och endast det ursprungliga skulle
framhävas som äkta. Detta innebar att vid en restaurering skulle byggnaden
ge en historisk sanning och äkthet samt även kunna användas som
utställningslokal för de antika inventarier som eventuellt fanns kvar. Curman
hade framfört tanken på en allmän inventering av hela Sveriges äldre
kyrkokonst och där kyrkorna kunde bli uppställningsplats för de äldre
kyrkoföremålen.92
Lundberg anammade tidigt Curmans idéer i sina första restaureringar och
Flisby kyrkas restaurering karaktäriseras av hans respekt för kyrkans
ursprungliga nyklassiska stil som fått bevaras utan några större ingrepp. Det
som även kännetecknar Lundbergs restaurering är hans respekt och intresse
för det historiska arvet och inrättandet av en gammelkyrka. Där placerar han,
enligt Curmans läror, de äldre inventarierna efter hur de stod i den
ursprungliga kyrkan. Kyrkans exteriör förbättrades genom att framförallt
ingångarna får stentrappor och att tornspiran förgylls.
När det gäller Lundbergs restaurering av Flisby kyrkoruin förklaras arbetet
främst av hans personliga intresse för historisk forskning och att få studera
den äldre kyrkans murverk. Under denna tid, 1916-1928, deltog han även
praktiskt i Sigurd Curmans utgrävningarna bl.a. i Vreta kloster. Efter
utgrävningen publicerar han sina slutsatser av undersökningen i Linköpings
91
92
Blomé. B. 1977. Sid 23.
Ibid. Sid. 25.
40
stifts julbok år 1931 och konstaterar att det antagligen är norra smålands
äldsta kyrka.93
Vad som karaktäriserar Lundbergs restaurering av Forserums kyrka, som han
restaurerade under tidigt 1930-tal, är främst hans modiga omdanig av
kyrkorummet. I denna restaurering omgestaltar han kyrksalen helt samt bryter
hål igenom norrväggen och bygger en läktare över sakristian. Han delar in
kyrkrummet i två delar i syfte att framhäva den medeltida delen och samtidigt
åskådliggöra den nya 1700-tals delen, genom att placera triumfkrucifixet,
predikstolen och bänkarna i olika indelningar. Lundberg förändrar även
kyrkans exteriör genom att stilrestaurera kyrktornets och takens formgivning
från ursprunglig nyrenässans till en mer klassisk stil. Enligt min bedömning är
Lundberg fortfarande anhängare av historisk restaurering när han försöker
framhäva kyrkans historiska arv samtidigt som han integrerar nya tillskott och
funktioner.
I mitten av 1940-talet började Lundberg gå sina egna vägar och utvecklade en
egensinnig arkitektur som ofta resulterade i stora förändringar av
kyrkorummets interiör. Här kan Lundbergs arbeten kanske uppfattas som en
revolt mot Curmans idéer, där Curman hävdade att inte bara den ursprungliga,
utan även senare tiders förändringar hör till byggnadens historia och bör
respekteras. Lundbergs restaureringar under 1940-talet kunde däremot
innebära en total omdaning av interiören och dess formspråk.94 Förklaringen är
enligt min bedömning att Lundberg vid denna tid har blivit influerad av kritisk
restaurering som innebar bl.a. att integrera ett modernt arkitektoniskt
formspråk i den äldre byggnaden i syfte att förena gammalt och nytt till en
enhet.95
För att förstå denna stiländring måsta man även sätta sig in i den tidiga
funktionalismens ideologi. När funktionalismen slog igenom under tidigt 1930tal var budskapet att arkitekter måste upprätta en klar gräns mellan modernt
och historiskt formspråk, gammalt och nytt måste hållas isär.96 I Europa pågick
samtidigt en diskussion som innebar att en ny restaureringsteori utvecklades
vilket innebar att samtidigt erkänna byggnadens historiska och formmässiga
värde och inse det nödvändiga av ett ingripande genom att använda sig av ett
modernt arkitektoniskt formspråk.97 Man ville etablera nuet i det förflutna med
syfte att förena gammalt och nytt till en enhet som motsvarar samtidens
arkitektoniska ideal. Enligt denna ideologi skulle endast det mest typiska av
93
94
95
96
97
Lundberg. E. Linköpings stifts julbok. 1931. Sid 93.
Blomé. B. 1977. Sid. 28.
Ibid. Sid 27.
Edman, V. 1999. Sid 83.
Blomé. B. 1977. Sid 27.
41
det historiska byggnadsbeståndet sparas åt eftervärden. Detta synsätt ansåg
dock Lundberg vara väl oförnuftigt och menade att man måste se den
historiska utvecklingen i sin helhet. Utmaningen var istället hur nutid och
historia skall integreras. Lundberg ansåg att i en restaurering skall det klart
framgå vad som är gammalt och vad som är nytt, men att det nya skall
utformas med konstnärlig finess.98
Lundberg utvecklade under denna period ett allt starkare arkitektoniskt uttryck.
De mest personligt utformade restaureringarna hör till perioden efter att han
lämnat Riksantikvarieämbetet år 1946 och blivit utsedd till professor vid
konsthögskolan. Därefter utvecklade han ett högst personligt och säreget
restaureringsuttryck.99
När Lundberg får uppdraget att restaurera Lommaryds kyrka år 1952 väljer
han att skapa ett kyrkorum med mycket individuell prägel. I korets fond skapar
han en jättelik mosaik i form av en stiliserad ros med fem blad och under
denna klär han korets väggar med kakel. Detta är Lundbergs tolkning av kritisk
restaurerings ideologi där budskapet var att gammalt får vara gammalt och
nytt får vara nytt med betoning på att det skall synas att det är nytt. Lundberg
är förvisso inte konsekvent i Lommaryds restaurering utan integrerar på ett
förnämligt vis de nya tilläggen, korväggens utsmyckning, bänkarnas form,
ljusarmaturerna, altaret och altarringen med kyrkans äldre antika föremål.
I Lundbergs sista kyrkorestaurering, den i Frinnaryd, visar han åter hur väl en
integrering av gammalt och nytt kan genomgöras. I denna restaurering lyckas
han återskapa byggnadens ursprungliga karaktär samtidigt som han integrerar
nya tillägg i en utsökt modernistisk stil. Lundberg lyckas samla interiören till en
helhet där de äldre inventarierna samspelar med Lundbergs modernistiska
bänkar, smide snickerier och ljusarmaturer. De nya och tidstypiska tilläggen är
genuint moderna och självständiga arbeten, vilka kännetecknas av Lundbergs
skickliga formkänsla och kanske det bästa exempel på hur 1960-talets
kyrkorestaurering kunde utföras.
98
99
Ibid. Sid 86.
Edman, V. 1999. Sid 80.
42
Slutsatser
Enligt mina studier förändrades Lundbergs restaureringsmetoder, från att vara
starkt influerade av Sigurd Curmans historiska restaureringsideologi under
1920-30- talen till att senare bli allt mer självständiga arbeten. Det som
karaktäriserar Lundbergs tidiga stil är hans respekt och intresse för kyrkans
historiska arv. Under 1950-talet restaurerade Lundberg flera 1800-talskyrkor
enligt kritisk restaureringsideologi som innebar att han var mycket friare än
tidigare. Lundbergs arbeten blev dock under tidigt 1960-talet mycket
kritiserade för bristande respekt mot 1800-talets stileklekticism och
framhävandet av sina egna moderna tillskott. Under sina sista arbeten i slutet
av 1960-talet blev Lundbergs restaureringsstil dock mer mogen och inte lika
utmanande som under 1950-talet utan låter samtidens utformning var minde
dominant utan att för den skull vara anonym. Restaureringsbegreppet är dock
fortfarande synonymt med ett återställande till funktionsduglighet ur såväl
estetisk som praktisk synvinkel, ett synsätt som överensstämmer med 1950talets många restaureringar enligt kritisk restaureringsideologi.
Min slutsats blir att Lundberg arbetade efter samtidens restaureringsideologi,
vilket innebär att hans arbeten förändrades signifikativt efter hur olika
arkitekturstilar kom, utvecklades och försvann. Lundbergs arbeten kan därför
spegla, på ett tidstypiskt sätt, det tidiga 1900-talets stilförändring i arbetssätt
och restaureringsutförande. Jag tror att hans arbeten kommer att bli
uppskattade och värdefulla i framtiden, vilket innebär tidslösa inredningar som
kommer att hålla under lång tid.
43
44
Källor och litteratur
Otryckta källor
Jönköpings läns museums arkiv
Allén, Bertil. ”Till kungl. Byggnadsstyrelsen” (Ank. t. k. byggn. Styrsn).
Dnr. 924.Ank. kbs. 25 Feb. 1936
Eksjö tidningen. Flisby kyrkoruin. 15 aug. 1934.
Lundberg, E. ”Till Riksantikvarien” Stockholm den 3 mars 1936.
Dnr. 1156. Ank. raa 24 mrs. 1936.
Skarrie, L.E. ”Förslag till restaurering av Forserums kyrka” Jönköping
1974.10.30.
Stalin, Lars ”Program för renovering av Forserums kyrka” Jönköping
den 22 febr. 1967.
Länsstyrelsen i Jönköpings län arkiv
(På Länsstyrelsen finns kopior på handlingar från respektive kyrka
hämtade från ATA)
ATRIO Arkitektkontor i Västervik. Lommaryds kyrka 1988-04-29.
Blomquist k:sson Carl. Några bilder och blad från Flisby kyrka” 1953
Lundberg, Erik. ”Förslag till friläggande av Flisby kyrkoruins under mark
bevarade delar” Malmö 25 juni 1929.
”Frinnaryds kyrka Småland Förslag till restaurering”
Stockholm i mars 1967.
”… förslaget att inpanela den öppna takstolen i Forserums
kyrka…” Stockholm 3 mars 1936.
”Förslag till förändring av tornet å Forserums kyrka”.
Stockholm den 2 juli 1934.
”Förslag till förändring av tornhuven å Flisby kyrka.”
Lidingö den 28 mars 1927.
”Förslag till omdaning av Lommaryds kyrka”
Stockholm 1 Mars 1951.
”Förslag till restaurering av Forserums kyrka”
Malmö 4. Sept. 1928.
45
”Förslag till ändringsarbeten i Flisby kyrka, Småland”.
Stockholm den 23 februari 1926.
Okänd skribent ”Lommaryds kyrka återinvigd efter en omfattande och
förnämlig restaurering”. Tranås Posten. 26/9-55.
Persson Ingrid.”Kommunens största kyrka kräver stora
reparationer”. Smålandstidningen. 24/10-88.
Thordeman, Bengt.”Till kungl. Byggnadsstyrelsen”. (B 6652/55) 18
Januari 1956.
Riksantikvarieämbetet
Antikvarisk- totografiska arkivet (ATA)
Kulturmiljöbild (KMB)
Tryckta källor och litteratur
Andersson O Henrik: ”Stockholmsutställningen 1930 och
funktionalismens genombrott”. Ingår i Funktionalismens
genombrott och kris. Arkitekturmuseet. Stockholm 1989.
Berthelson Bertil: ”Några ord om Erik Lundberg”. Fornvännen, årg.
1964, s. 235-240.
Bodin, Anders. ”Vad är skillnaden mellan restaurering och renovering?”
Kulturvärden 2/06.
Blomé, Börje. Kyrkorestaurering i teori och praxis: den italienska
restaureringsdoktrinen och dess tillämpning vid restaurering av
tre svenska kyrkor 1966-77. Göteborg 1977.
Curman, Sigurd. ”Restaureringsprinciper”. Kult och konst, 1906.
Engdahl C / Dranger Isfält L. ”Bostadsbebyggelsen från 1930- och 40
Talen”. Varsam ombyggnad. Byggforskningsrådet T3:1988.
Edman, Victor: En svensk restaureringstradition. Tre arkitekter gestaltar
900-talets historiesyn. Stockholm 1999
Flisby församling: Flisby kyrka. 1999.
Frinnaryds pastorat: Frinnaryds kyrka. (okänt tryckår)
46
Gullbrandsson, Robin: Forserums kyrka: Forserums socken i Nässjö
kommun, Jönköpings Län, Växjö stift: Kulturhistorisk
karaktärisering och bedömning. Jönköpings läns museum 2007.
”Tills du återupprättat helgedomarna” Kyrkorestaureringar i
Västergötland 1920 – 1960. 2008.
Haas, Jonas. ”Erik Lundberg (1895-169) : antikvarie och
restaureringsarkitekt i Stockholm”. Ingår i Småländska
kulturbilder 2007.
Flisby kyrka: Flisby socken i Nässjö kommun, Jönköpings Län,
Linköpings stift: Kulturhistorisk karaktärisering och bedömning.
Jönköpings läns museum 2006.
Frinnaryds kyrka: Frinnaryds socken i Aneby kommun,
Jönköpings Län, Linköpings stift: Kulturhistorisk karaktärisering
och bedömning. Jönköpings läns museum 2006.
Lommaryds kyrka: Lommaryds socken i Aneby kommun,
Jönköpings Län, Linköpings stift: Kulturhistorisk karaktärisering
och bedömning. Jönköpings läns museum 2006.
Hanson/Olander. Ordlista, Lunds tekniska högskola.
Jansson, Rolf. Forserums kyrka och Församlingshem. 1996.
Lundberg. Erik. ”Att restaurera1” Bygd och natur. Årsbok 1964.
”Att restaurera 2” Bygd och natur. Årsbok 1965.
Flisby kyrka och kyrkoruin. Linköpings stifts julbok
1931.
Riskantikvarieämbetet. Byggnadsarkeologisk undersökning. Uppsala
1988.
Sigfridsson, Göran: Några anteckningar om Lommaryds kyrka
(okänt tryckår)
Sylvan Bo Pär Andersson Stockholm 2001.
Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 24, Stockholm 1982 - 1984.
Tuules, Armin, Per-Olof Westlund & Jerk Alton: Erik Lundberg.
Stockholm 1975.
Walfridson. Maria: spretar slingrar bucklar lyser en studie av erik
lundbergs ljusarmaturer. 2007.
Zweigbergk, Eva von. ”Att förgripa sig på kyrkor” DN 1962-12-02
47
Internet
www.raa.se/kmb
Ansvarig för sidan: Riksantikvarieämbetet, 1/10 -08
www.raa.se
Ansvarig för sidan: Riksantikvarieämbetet, 1/10 -08
http://fornvannen.se
Ansvarig för sidan: Riksantikvarieämbetet, 1/10 -08
http://www.stadenivasterlandet.se/text1_2.html
48
Bildförteckning
Bild 1:
Bild 2:
Bild 3:
Bild 4:
Bild 5:
Bild 6:
Bild 7:
Bild 8 :
Bild 9:
Bild 10:
Bild 11:
Bild 12:
Bild 13:
Bild 14:
Bild 15:
Bild 16:
Bild 17:
Bild 18:
Bild 19:
Bild 20:
Bild 21:
Bild 22:
Bild 23:
Bild 24:
Bild 25:
Bild 26:
Bild 27:
Bild 28:
Bild 29:
Erik Lundberg http://www.stadenivasterlandet.se/text1_2.html
S: t Lars Kyrka i Linköping:
Foto: Victor Edman/1999
Armatur, L5 Brodyrfat:
Foto: Maria Walfridson/2007
Armatur, K6 Bladkrona:
Foto: Maria Walfridson/2007
Armatur, P5 Kupol:
Foto: Maria Walfridson/2007
Armatur, T 2 Låda:
Foto: Maria Walfridson/2007
Flisby kyrka:
Foto: Jesper Kallhed/2009
Flisby kyrka, orgelläktare:
Foto: Jesper Kallhed/2009
Flisby kyrka, gammelkyrkan:
Foto: Jesper Kallhed/2009
Flisby kyrkoruin:
Foto: Jesper Kallhed/2009
Forserums kyrka år 2009:
Foto: Jesper Kallhed/2009
Forserums kyrka före år 1928: Foto: Bengt Cnattingius (okänt år)
www.raa.se/kmb (2267-005.TIF)
Forserums kyrka, krucifix:
Foto: Jesper Kalhed/2009
Forserums kyrka,
Foto: Hegethorns Atelier,
interiör efter år 1935:
Nässjö (okänt år)
Forserums kyrka,
Foto: Jesper kallhed/2009
interiör år 2009:
Lommaryds kyrka:
Vykort: Falks, Eksjö (okänt år)
Lommaryds kyrka,
Foto: Jesper Kallhed/2009
interiör år 2009:
Lommaryds kyrka:
Beskuren: Falks, Eksjö (okänt år)
Interiör före renovering 1990:
Lommaryds kyrka, altare:
Foto: Jesper Kallhed/2009
Lommaryds kyrka, bänkar:
Foto: Jesper Kallhed/2009
Armatur, K6 Bladkrona:
Foto: Maria Walfridson/2007
Armatur, L5 Brodyrfat:
Foto: Maria Walfridson/2007
Frinnaryds kyrka: www.frinnaryd.com/bilder/frinnarydskyrka.jpg/2009
Frinnaryds kyrka, orgelläktare: Foto: Jesper Kallhed/2009
Frinnaryds kyrka, bänkar:
Foto: Jesper Kallhed/2009
Frinnaryds kyrka, smide:
Foto: Jesper Kallhed/2009
Frinnaryds kyrka, smide:
Foto: Jesper Kallhed/2009
Frinnaryds kyrka, interiör:
Foto: Jesper Kallhed/2009
Frinnaryds kyrka, bänkar
Foto: Jesper Kallhed/2009
49
UPPSATSER I KONSTVETENSKAP LÄSÅRET 2008/2009
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Cederblad, Malin: Visuell kommunikation. Bild och text i Toulouse-Lautrecs affischer. (Kand)
Fritzon, Ulrika: Det fantastiska Paradiset. En omdebatterad skulpturgrupp. (Kand)
Waters-Falk, Jennifer: Tolkning av tecken. En analys av Öyvind Fahlströms ”Sitting…". (Kand)
Blom, Christoffer: William Kentridge och John Maxwell Coetzee. Två postkoloniala debattörer. (Mag)
Sandberg, Leif: Fotografi på väg(g). Fotoutställningar i Sverige 2005-2007. (Kand)
Nilsson, Cecilia: Att möta Giacomettis skulptur - skulptur, rum och kropp ur ett fenomenologiskt perspektiv. (Kand)
Nordenfalk, Katarina: Aldrig vill jag bli kvinna! Om Dafnemotivet i Helga Henschens liv och konst. (Kand)
Guillory Hedman, Maria: Cistercian Architectural Movements: An Investigation of Evangelistic Standardization as
Profiled in Varnhem Monastery Church. (Mag)
9. Lunding, Björn: Tydliga spår från en osynlig man. Om Victor Ringheim, det sena 1800-talets arkitekt vid
Stockholms flottstation. (Kand)
10. Friberg, Malin: Bildernas berättelse i ett medeltida manuskript. (Kand)
11. Wennerholm, Erica: En studie av Alice Nordins porträttbyster – med fokus på yrkesroll, realism och rummet. (Kand)
12. Myslinska, Kristina: To Communicate the invisible. Exhibition The Middle Kingdom seen through selected objects
and alternative solutions of presentation. (Kand)
13. Jonsson, Emma: Historien om Stigmata – genom konstens ögon. (Kand)
14. Schwartz, Annika: Siri Rathsman. En tidlös modernist. En analys av Siri Rathsmans ställning på det svenska konstfältet. (Kand)
15. Gerdin, Valdemar: Affischkonst och normbrytande utställningar i Sverige kring 1968 utifrån fokus på Sture
Johannesson. (Kand)
16. Åhlberg, Cecilia: Fritz von Dardel. Julklappsritningar. (Kand)
17. Burman, Anders: En mer borgerligt kultiverad och rationell typ. Bygge och Bo:s villautställningar 1925 och 1927.
(Kand)
18. Häggström, Eivy: Casper, Melchior och Baltasar. Variationer och utveckling inom medeltida bildframställningar av
de vise männen/heliga tre kungars uppvaktning av Maria och Jesusbarnet. (Kand)
19. Henrikson, Leif: Milor, hyttor och valsverk. En studie kring Johan Ahlbäcks konstnärskap. (Kand)
20. Borzecka, Izabella: Vit kannibalism. En tematisk analys kring samhörighet och identifikation i tre verk. (Kand)
21. Mörner, Elsa: Moln inom surrealismen – en studie av deras förekomst och betydelse. (Kand)
22. Folkesdotter, Desirée: Den patologiska vetenskapens vardag. En muralmålning i sjukhusmiljö. (Kand)
23. Maxe Engström, Britt: Att gestalta det evigt kvinnliga. Carl Larssons framställning av sin hustru Karin decennierna
kring sekelskiftet 1900. (Kand)
24. Sandelin, Agneta: Från pumpa till praktpjäs – eller tvärt om? Den hawaiianska kalebassens sista sekel. (Kand)
25. Segerstedt, Therese: En studie av ”Via Dolorosa – Lidandets väg”. En fotoutställning om mobbning. (Kand)
26. Tengdahl-Skoug, Hannah: Varför en Verkstad på museet? En konstpedagogisk studie av Verkstan, en av museets
funktioner. (Kand)
27. 28. Hårdänge, Richard: På 1800-talet intet nytt? En jämförande studie i möbelkonst mellan 1800-talets nystilar och
deras äldre förlagor. (Kand)
29. Lövehagen Berglund, Marianne: Kvinnligt, manligt, mänskligt. Birgit Ståhl-Nybergs konst i T-banan. (Kand)
30. Fredriksson Holmwall, Eva: En gren af måleriet, med djur som motiv. Hur konstkritiker under andra hälften av
1800-talet i Sverige diskuterade djurmotiv. (Kand)
31. Lindén, Henrik: Från afrikanskt till ”afrikanskt”. Recensioner i dagspress av tre samlingsutställningar med afrikansk
samtidskonst i Sverige 1980-2006. (Kand)
32. Renbjer, Gunilla: Droit de suite – hur fungerar följerätten i Sverige och hur påverkas konstmarknaden? (Kand)
33. Sessler, Georg: Kritik av en kritiker – Ulf Linde och fotografi. (Kand)
34. Borgcrantz, Petra: Ivan Aguéli. Orientalist eller oriental – en postkolonial studie (Mag)
35. Nordström, Charlotta: Inte bara vacker. Kropp, femininitet och skönhet i Dante Gabriel Rossettis Lady Lilith. (Mag)
36. Olmos Dusant, Macarena: ”Konst åt folket” – en analys av beteckningens föreställningar och innebörder, utifrån
dess historik samt två analysobjekt. (Kand)
37. Pihlgren, Marianne: ”Penmanship”. Fyra svenska officerare tecknar i Italien 1818-1822. (Mag)
38. Landgren, Angelica: Ganymedesmyten under antiken och renässansen. (Kand)
39. Anderson, Rut: Ord och bild. En jämförelse mellan bibeltexter och Ordet som bild. (Kand)
40. Petzell, Sophie: Ecclesia Triumphans. Kyrkfasaderna i Rom från Konstantin den Store till Sixtus IV. (Mag)
______________________________________________________________________________________
Eventuellt återstående exemplar av uppsatserna kan beställas skriftligen eller per tel 16 33 56. Slutsålda uppsatser kan
läsas på institutionen efter överenskommelse per tel 16 33 56. Vissa uppsatser finns också tillgängliga på specialmuseer
och bibliotek.
41. Brenner, Elisabeth: Historiska förebilder i dagens smycken. En studie av arabisk och europeisk formgivning med
konsthistorisk anknytning. (Kand)
42. Dahlbäck, Ingela: Offentlig konst på kommunala demensboenden – bara utsmyckning till för besökande? (Mag)
43. Anjefelt, Monica: Det optiska omedvetna, eller massans ornament och den rörliga bilden som social hieroglyf.
(Kand)
44. Sepp, Caroline: Motiv: Lilla Essingen. En kontextuell studie om hur öns utveckling har skildrats i konsten. (Kand)
45. Ingvarsson, Eskil: Andy Warhol. Från screentryck till filmduk. (Kand)
46. Terenius, Petter: Fru Rubensons händer. Ernst Josephson och en borgerskapshustrus 1880-tal. (Kand)
47. Henriques, Susanne: Sonja Reinfeldt och Marianne Richter. Två konstnärers textila verksamhet med tyngdpunkt på
två beställningsverk var. Vad påverkar receptionen av ett konstnärskap? (Kand)
48. Nisimblat Heller, Antge: Konstens framgång och misslyckande. En komparativ studie av Stockholmsutställningarna
1897 respektive 1930. (Master)
49. Laskowska, Monika: Det sociala rummet – från ett folkligt behov utifrån Stockholmsutställningen 1930 till dagens
lyxbehov. (Kand)
50. Olofsson, Maria: Paralleller och Överlappningar – En studie av Åsa Jungnelius utställning Ultima Thule & Make It
All Up! (Kand)
51. Javits, Alisa: On both sides of the screen: Representation of art works online. (Master)
52. Lundgren, Johan: Gula Förmaket på Skoklosters Slott. Rummet som manifestation. (Master)
53. Kallhed, Jesper: Erik Lundberg som restaureringsarkitekt – motiv och uttryck mellan åren 1926-1969. (Kand)
______________________________________________________________________________________
Eventuellt återstående exemplar av uppsatserna kan beställas skriftligen eller per tel 16 33 56. Slutsålda uppsatser kan
läsas på institutionen efter överenskommelse per tel 16 33 53. Vissa uppsatser finns också tillgängliga på specialmuseer
och bibliotek.