Transcript Nummer 3 år 2014 1988 Nr 106 2014

Frykpostens höstnummer 2014
Nummer 3 år 2014
1988
Nr 106
2014
Till Minne av Anneli Hedwall .................................................................................................. 3
Ordförandens ruta .................................................................................................................. 4
Solig och småmysig Frykerudsdag ...................................................................................... 6
Ove Fager heter jag ................................................................................................................ 9
Gospelfestival i Fagerås 2014.............................................................................................. 10
Brödupprop ........................................................................................................................... 11
Hjälp till självhjälp................................................................................................................. 12
Gubben i Stormyren ............................................................................................................. 15
Kjell Engström – kulturvårdare............................................................................................ 16
Kils Bilmuseum ..................................................................................................................... 18
Så var det då.......................................................................................................................... 21
Varm sommar på Fornminnesgården ................................................................................. 22
PRO Frykerud läser och reser ............................................................................................. 24
Snart kan Fageråsborna tanka på hemmaplan .................................................................. 28
Fiber i Frykerud ..................................................................................................................... 30
Hösttur med buss ................................................................................................................. 30
Östmarksresan ...................................................................................................................... 31
___________________________________________________________________
1
Frykpostens höstnummer 2014
FFF har som målsättning att tillvarata Frykerudsbornas intressen. Det är en politiskt
och religiöst obunden förening.
Den finansieras genom medlemsavgifter. I samarbete med de lokala byalagen vill vi
verka för en levande landsbygd, där det skall finnas en tillfredsställande service. FFF
försöker att sprida kunskap om vår lokala historia och utveckla den lokala turismen. I
tidningen Frykposten som delas ut kostnadsfritt till alla hushåll i Frykerud fyra gånger
per år, vill vi sprida information om vad som händer i Frykerud.
Frykposten ges ut i
Manusstopp
Mars, vårnummer
Juni, sommarnummer
September, höstnummer
December, vinternummer
10/2
10/5
10/8
4/11
Adressen till redaktionen är:
Karl Evert Evertsson, Östra Glänne Stormyren 16, 665 92 KIL, 0554-250 06
Ansvarig utgivare: Kenneth Bengtsson, epost: [email protected]
E-post till redaktionen: [email protected] Hemsida: www.frykerud.se
FFF:styrelse 2014
Ordförande
Sekreterare
Kassör
Ledamöter:
Kenneth Bengtsson
Anneli Hedwall
Kerstin Wallin
Georg Forsberg, Ulla Alexandersson, Leif Albinsson,
Kenneth Eriksson, Kerstin Strand
Styrelsesuppleanter Leif Johansson, Anders Johansson, Ingrid Lööv, Stig Larsson
Medlemsavgiften är 50 kronor för ensamstående och 100 kronor för en familj.
Medlemmar bosatta utanför Frykerud får tidningen per post och betalar 150 kr. Stöd
oss med din medlemsavgift till plusgirokonto 63 59 04-6 och skriv namn och adress.
Spara kvittot, det gäller som medlemskort. Alla är välkomna med material till
Frykposten. För specialannonser i Frykposten tillämpas sponsoravgift.
___________________________________________________________________
2
Frykpostens höstnummer 2014
Till Minne av Anneli Hedwall
Frykposten har mist sin redaktör. Måndagen den 11 augusti
lämnade Anneli Hedwall oss. Hon fick uppleva sin 70årsdag
och den 2 augusti fick hon motta Frykerudsäran. Hon hade då
kämpat mot sin svåra sjukdom under lång tid, men fick ge upp
i kretsen av sina vänner.
Jag har känt Anneli under många år och vi hade kommit
varandra nära under vårt jobb med Frykposten. Hon hade
bestämda uppfattningar om det mesta, men vi respekterade
varandra och hade ett fint samarbete. Vi delade oron och
senare sorgen när hennes sambo Lars dog. Våra kontakter
var som en sinuskurva; intensiteten steg ju närmare
utgivningsdagen vi kom för att senare avta innan nästa tog
vid. Hon började arbeta med vår tidning år 2003 och vi har gjort många reportage sedan
dess. Anneli blev bättre och bättre på att hantera datorn och det var ett stort steg när vi
producerade första nr helt digitalt. Hennes kontaktnät var enormt och nu måste ni som vill
ha in något i Frykposten från era föreningar själva ta ansvar och leverera. Många
föreningar i och utanför vår kommun där hon var aktiv måste nu göra fyllnadsval i sina
styrelser.
Anneli var i unga år aktiv i bandy, fotboll och åkte på äldre dagar GötaJoggen på
rullskridskor. När vi arbetade vid datorn kunde det hända att hennes tama tupp Algot
hoppade upp på skrivbordet.
De var ett härligt par Anneli och Lars. En gång var Lars sjuk och hon propsade på att
de skulle åka till akuten. Det gick för fort och de blev stoppade i en fartkontroll. Anneli
påpekade att de var på väg till sjukhuset med en sjuk man. Polisen tittade in i bilen och
frågade Lars hur det var. Det är ganska bra sade han. Det blev böter och Anneli blev
ganska arg på Lars som inte stöttade henne.
En bilägare i Sunne tröttnade på sin Peugeot
som inte startade och sålde den för 1 000 kr
till Lars.” Du förstår” sa Anneli, på en timme
fick han igång den och det fanns bensin för
500 kr i tanken. Vi minns också den röda
stugan på bilkärran bakom hennes ”Grålle”
som användes som café på Frykerudsdagen.
Det är tomt efter Anneli Hedwall.
Karl Evert Evertsson
___________________________________________________________________
3
Frykpostens höstnummer 2014
Ordförandens ruta
Frykeruds Framtid gör skillnad
I mitten av maj fick jag ett mail, det händer ju ganska ofta men det här var ett mycket
speciellt mail från en Margit Jansson född Kovaes, numera boende i Eskilstuna. Hon
beskrev hur hennes familj flyttat från Ungern till Värmland 1947 och då först till
Brattfors och sedan under 1948 till en fastighet Forsnäs 1:4 med postadress Frykåsen
och hon skulle gärna vilja få möjlighet att besöka den fastighet som familjen bodde på
när hon föddes i maj 1948. Med benägen hjälp av Kennet i Bonnsta så konstaterade vi
att detta måste vara hos Rolf Söderlund i Forsnäs så jag ringde honom och frågade
om han skulle vilja ta kontakt med Margit då hon och hennes familj gärna skulle vilja
komma till Frykerud och Forsnäs någon gång under sommaren och det gjorde han
gärna. Till saken hör att Margits bror Josef tragiskt omkom i en olycka bara en månad
efter att Margit fötts bara tre och ett halvt år gammal på just gården i Forsnäs vilket
nog bidrog till att man ganska snart flyttade från Frykerud.
Denna kontakt ledde dock till ett mycket lyckat möte som inleddes med ett besök
på kyrkogården i Frykerud och Josefs grav där man satte lite vilda blommor vilket var
Josefs och även då Margits mammas favoritblommor. Sedan reste man vidare till
Forsnäs och bl.a. tittade man på tvättstugan där man bodde vid sin vistelse i Forsnäs.
Detta avslutades med en god stund vid fikabordet och alla med den känslan av att
man träffat gamla goda vänner och Margit kände nog att han träffat lite av en ny bror i
Rolf som ändå hade lekt med Josef.
Det finns ytterligare ett perspektiv på denna berättelse när vi pratar mycket om de
förhållanden som möter flyktingar som kommer till Sverige idag. Jag har lärt mig att
många familjer som Margits kom bl.a. från Ungern efter kriget för att arbete i de s.k.
”bolagsskogarna” med skogsarbete utan några pengar på fickan eller att kunna
språket. Och hur man sökte kontakt med svenska familjer som hade telefon och kunde
hjälpa dem att ringa företrädare till bolagen och få ett mindre förskott och med dessa
kunna handla det viktigaste på affären hos Margit i Frykåsen eller hos Sigurd på
Linnedal. Av detta kan vi lära oss att om vi hjälps åt så att flyktingarna som kommer
idag på ett bra sätt kan infogas i vårt samhälle så är det till allas bästa.
___________________________________________________________________
4
Frykpostens höstnummer 2014
Frykerudsdagen
En alldeles fantastisk sommardag, vilken tur vi hade att det inte det var som
efterföljande söndag som var en av de värsta åskdagarna i mannaminne. Vi räknar
inte publikantalet men många hävdar att det var publikrekord i Järnvägsparken med
många av de traditionella inslagen men även med Anders Eriksson som kåserade lite
kring sin bana från utgivningen av Nya Fagerås Posten, en tidning som utgavs i 5 ex
och var väl företrädaren till Frykposten, till den internationella medievärlden. Anders är
en alltid välkommen gäst i Frykerud.
Frykerudsäran
Dagens höjdpunkt vid sidan av alla hemvändare som fick möjlighet att träffas var
utdelningen av Fykerudsäran. Denna utmärkelse som är den finaste en Frykerudsbo
kan erhålla på hemmaplan utdelas som det står i diplomet för värdefull och osjälvisk
insats för människor i hembygden. Årets utmärkelse tilldelades Anneli Hedvall som
med sin kraft och energi varit med och satt sin prägel på ett flertal av socknens
föreningar. Den kompletta motiveringen finns i artikel på annan plats i denna tidning.
Det skall sägas att hon fick det i hård konkurrens då det fanns många kvalificerade
kandidater men en enig styrelse i FFF tyckte att Anneli var den bästa av dem alla.
Samtidigt skall vi nämna att just Anneli är starkt bidragande till att just Frykposten
kommer ut på det sätt som den gör. Stort grattis till Anneli.
Slutligen vill jag önska Era alla en riktigt fin höst som med regn i måttliga mängder
kan ge oss både svamp och bär att lägga i frysen och njuta av under kommande
vinter. (Ovanstående stycke skrivet före Annelis bortgång, henne insatser för FFF och
Frykposten har varit ovärderliga. (Reds.anm))
Kenneth Bengtsson
Rolf visade brodern Josefs grav vid Frykeruds kyrka
för Margit tillsammans med maken Conny, mågen
Mats och barnbarnet Cornelia.Fotograf var dottern
Linn.
Margit framför tvättstugan i Forsnäs som var
familjens hem under en kort tid under 1948.
___________________________________________________________________
5
Frykpostens höstnummer 2014
Solig och småmysig Frykerudsdag
Frykerudsäran till Annelie Hedvall
Frykerudsdagen 2014 i lördags (2 augusti) blev en enda stor solskenshistoria och det
gäller inte bara vädret utan också publikt och innehållsmässigt. Det sistnämnda mycket
tack vare Anders Erikssons perfekta värdskap och kåserande, som fick hundratals
Frykerudsbor att le och nicka igenkännande när han berättade om uppväxtåren i
Fagerås och hans intåg på den journalistiska banan som så småningom ledde honom
ut i Sverige och världen.
Populärt var också Föreningen Frykeruds Framtids val av mottagare av
hedersbetygelsen ”Frykerudsäran” som för 2014 tilldelades Annelie Hedvall. Kenneth
Bengtssons kungörande av motiveringen och avslöjandet av mottagare
ackompanjerades av en riktigt lång och värmande applåd. Många, många i publiken
gav därmed Annelie det bästa tänkbara beviset på uppskattning – inte bara i
föreningssammanhang utan också privat. Annelie har alltid ställt upp – för kollektivet
och den enskilde.
”En riktig kämpe”
Så här lyder FFF:s motivering:
”Frykerudsäran 2014 tilldelas en person som
med stort engagemang och med ett osjälviskt
arbete kommit att medverka i många olika
föreningar i vår socken och varit med och satt
sin prägel på dessa föreningars arbete till gagn
för våra sockeninnevånare. Till detta kommer ett
stående erbjudande om skjuts till olika aktiviteter
till de som så önskade. Årets pris tilldelas en
riktig kämpe – Anneli Hedvall.”
Kenneth Bengtsson överlämnade diplomet
och Kerstin Wallin en blomsterkvast och
ceremonin avslutades med ett fyrfaldigt hurra
eftersom Anneli dessutom passat på fylla jämnt.
___________________________________________________________________
6
Frykpostens höstnummer 2014
Stinsflaggan gav signal
Men för att ta det från början vevade Kjell Engström traditionsenligt upp
järnvägsbommen prick klockan 10 och gav sen med stinsflaggan signal till
veteranfordonens förare att ”tuta in” Frykerudsdagen.
Dagvärden Anders Eriksson påminde om att det är 35 år sedan första
Frykerudsdagen arrangerades – då på Lundavallen samtidigt som nya klubbhuset
invigdes och lite längre fram i programmet berättade han i kåseriform om uppväxtåren i
Fagerås på 1960-talet.
Nya Fagerås-Posten
Det var då den journalistiska lusten vaknade och han blev mäktig chefredaktör för Nya
Fagerås-Posten, utkommande i fem exemplar à 25 öre per styck. Men eftersom
produkten framställdes på skrivmaskin med fyra kalkerblad fick sista kopian säljas lite
billigare – alla som var med på den tiden vet att läsbarheten försämrades i takt med
antalet kopior.
Torsten Tegnér, Herbert Tingsten och Bo Strömstedt var förebilderna i ungdomen
men det var till London han ville, som utrikeskorrespondent. Utrikeskorre blev han,
dock inte i London, men väl i Helsingfors, Moskva och de baltiska länderna just när
frihetens klocka klämtade och han får fortfarande gåshud, sa han, när tankarna
återvänder till Lettland och när ett par hundra tusen människor för första gången efter
befrielsen kunde stämma upp nationalsången ”Gud bevare Lettland”.
Rivstart på Ekot
När han återvände till Sverige var det som chef på Dagens eko och bättre start på nya
jobbet kan inte en fullblodsjournalist som Anders
Eriksson tänka sig; han började nämligen den 11
september 2001 – samma dag som de båda
kapade flygplanen dundrade in i tvillingtornen på
Manhattan.
Numera jobbar Anders Eriksson på Finlandsinstitutet och därifrån har han säkert också mycket
att berätta – men det får bli en annan gång.
Återvändardag
Frykerudsdagen, som alltmer blivit en
återvändardag, försiggår numera helt i Järnvägs___________________________________________________________________
7
Frykpostens höstnummer 2014
parken men kompletteras med ett par fotbollsmatcher på Lundavallen eftermiddagstid.
Alla traditionella ingredienser fanns med, förutom veteranbilarna en rad dunkande
motorer, föreningslivets lottstånd där kommersen gick strålande, skattjakt på godis
sponsrad av Bonnstabussen AB, Ruth Nilssons tipspromenad, försäljning av tunnbröd
och glass och arrangerande Frykeruds hembygdsförenings egen servering av kaffe
och korv – i år i form av musikcafé tack vare Christer Falkenström. Och som vanligt
hölls både bagarstuga och smedja öppna.
I solgasset hade SMU:s glassbar ofta
långa köer. Missionsförsamlingens auktion
och loppmarknad var också välbesökta och
de här aktiviteterna bidrar påtagligt till att
finansiera
den
omfattande
ungdomsverksamheten
”Mycket folk kom och gick hela dagen”,
berättade smeden Christer Nilsson.
Fast så mycket hantverkande hanns inte
med.
”De flesta ville prata smed- och
personminnen och det är ju också väldigt
trevligt. Jag hade till och med ett tyskt par
på besök”, sa Nilsson.
Helnöjda arrangörer
Sista punkt på programmet före själva
avslutningen
var
en
andakt
med
”Midsommarorkestern” och därmed sattes punkt
för en av de bästa Frykerudsdagarna, enligt
många både bland publik och medverkande.
”Ja, vi är verkligen helnöjda! Alla verkade
glada och ha det småmysigt”, sammanfattade
Kenneth
Bergsten,
hembygdsföreningens
ordförande, och tillade: ”Allt flöt på bra efter de
inledande problemen med strömförsörjningen.”
Bengt Carlstedt
___________________________________________________________________
8
Frykpostens höstnummer 2014
Ove Fager heter jag
och jag läser alla frykpostar som kommer i vår låda. I år jubilerar jag för i somras var det 30
år sedan jag stod som färdigutbildad förskollärare. Jag har jobbat som förskollärare sen i
juni 1984 och tänkte att, det kunde vara ett bra tillfälle att fira med att skicka med något i
denna skrift. Frykposten som är något som ingen annan tidning är. Jag funderade genast
på varför. Är det något av frykerudsmentaliteten som kommer i tryck? Den kreativitet och
skaparkraft som finns i bygden. Detta kanske är en del av allt det som kallas kultur. När jag
hör ordet kultur tänker jag på något som finns hos en människa, eller en hel befolkning,
och som inte kan kuvas. En urkraft. Som konst som måste skapas oavsett om det är
ekonomiskt lönsamt eller inte. Därför att konstnären bara måste. Winston Churchill lär en
gång ha fått ta emot kritik för de ekonomiska prioriteringar som gjordes. Lägg pengarna på
försvaret istället för kulturen. Då ska han ha svarat: - Om vi inte hade kulturen, vad skulle vi
då försvara?
Vi behöver idag inte försvara fotbollsmatcher, frykerudsdagar, gospelfestivaler,
bocciaspelande, midsommarfirande, modellflygande, fibersträvande, järnvägsstationskämpande, byalag, föreningslokalarbete, musicerande, ja jag inser genast att listan har
kanske inget slut, därför att fika med en granne är ju också kultur. Det har alltid tillhört
frykerudskulturen. Detta blev lite av en presentation av mig, för det är så typiskt mig att
komma in på ett annat spår än jag hade tänkt från början, bara därför att det är intressant.
Förskollärare var det ja. Jag ska berätta en episod från mitt yrkesliv.
Vi fick erfara en biskopsvisitation på förskolan i slutet av 80-talet. Det var Bengt
Wadensjö som skulle hälsa på. Vi hade en föräldragrupp som
gav ett intryck av att vara lite spänd och förmanande mot sina
barn. Detta smittade ofta av sig på barnen så för att få en
avslappnad och trygg barngrupp under biskopsvisitationen
bestämde vi att föräldrarna inte skulle få veta något i förväg
om biskopens besök. Detta gjorde att barnen inte heller visste
något förrän Bengt Wadensjö kom och presenterade sig med
namn och titel. Efter besöket, när han skulle gå sa en pojke:
– Hej då Biskåpet!
Ett annat barn rättade honom:
– Nej, han hette inte så. Det var K-pisten!
Bengt var på väg ut genom dörren när ett tredje barn ropade:
– Hej då Pisskoppen!
Ove Fager
___________________________________________________________________
9
Frykpostens höstnummer 2014
Gospelfestival i Fagerås 2014
Den 4 oktober är det dags för den 5:e gospelfestivalen i Fagerås och upplägget
är detsamma som tidigare år. Under en dag genomförs cirka 30 konserter
utspridda i sex olika lokaler, alla på gångavstånd från varandra.
Genom att köpa ett festivalpass kan man som besökare gå på så många konserter
man orkar och hinner under festivalen som pågår hela dagen och en bit in på kvällen.
Men det går förstås även att köpa inträde till enstaka konserter för den som önskar det.
Medverkande 2014
Gospelfestivalen i Fagerås har en bred definition på gospel. Vid årets festival
medverkar som vanligt traditionella gospelkörer som Neighbourhood Gospel, Goba
Gospel och G:son gospel.
One Way Brothers gjorde succé förra året och kommer även i år. De sjunger
kvartettgospel som även kallas ”southern gospel”. Lite mer jazziga tongångar bjuder till
exempel Isabella Lundgren samt Magnus Dölerud och Johan Gund på.
Dessutom medverkar Pia Sundsten Aronsson och Magnus Aronsson, Ladies och
Jan Sundqvist samt Frykeruds kyrkas barnkör även i år.
Nya medverkande vid årets festival är bluegrassbandet Wintergreen samt Sven
Björkenstams Dixieland Band och Instant swing med vokalisten Anna-My Zetterberg.
Föreningar samverkar
Gospelfestivalen arrangeras gemensamt av många olika föreningar i Fagerås och
Frykerud. En mängd frivilliga hjälper till med allt från att bära stolar till att sälja biljetter.
Föreningarna ser även till att det finns möjlighet att köpa något att äta i anslutning till
konsertlokalerna.
Exakta tider, konsertschema och mer information om artisterna och festivalen finns
på gospelfestival.se.
___________________________________________________________________
10
Frykpostens höstnummer 2014
Brödupprop
Lördagen den 4 oktober är det Gospelfestival i Fagerås. Det är nu femte året i
rad. Bygdens ideella föreningar står för arrangemanget, och för att det ska bli en
bra dag hjälps vi alla åt med olika saker.
Artisterna, som brukar vara runt 200 st, blir bjudna på lunch någon gång under dagen.
Serveringen sker i skolans matsal. Detta arrangemang är mycket uppskattat av
artisterna.
Det hembakade brödet har varit mycket omtyckt av matgästerna. Därför måste jag
försöka tigga ihop bröd i år också. Alla typer av matbröd går bra, limpor, frallor,
tekakor, siktkakor osv. Inga stora mängder på var och en är det tänkt, utan att det är
många som bidrar. Matbröd går ju fint att frysa också. Man behöver inte leverera
dagsfärskt.
Jag hoppas få gensvar på mitt brödupprop. Ange hur många smörgåsar ungefär
som brödet räcker till. Leverans kan ske till missionskyrkan i Fagerås eller hem till mig.
Det går också bra att lämna det direkt till skolans matsal under förmiddagen på
gospeldagen.
Svar till [email protected] eller tel 0554-15098, 0722484037.
Iréne Fager, Gassebol
LINEDANCE
i Fagerås Bygdegård tisdagar 18.30 - 21.00
Ring för info 076-0410202 eller 0554-22009 Gull-Britt
Välkommen!
___________________________________________________________________
11
Frykpostens höstnummer 2014
Hjälp till självhjälp
Hjälp till självhjälp. Ja, det är ju tanken med fadderprojektet i Ciresu, Rumänien.
Att även barn från en fattig landsbygd skall få chans till utbildning. Allt har fungerat
som vi hoppats på och projektet har nu funnits i 22 år.
Många hundra elever har under dessa år fått mat, fritt boende på elevhemmet och
god undervisning med bra betyg som resultat. De allra flesta har sedan satsat på
högre studier. Varje år har gymnasie- och universitetsstuderande från Ciresu fått
stipendium från projektet som uppmuntran. Det är ju dessa ungdomar som ska bidra
till landets utveckling.
Men hur utvecklas landet Rumänien? Ja, det kan man undra på. Arbetslöshet, låga
löner och stor fattigdom hör vi fortfarande talas om. Beror det på att skatteinkomsterna
är för små eller att pengarna är dåligt skötta? Samhället klarar inte av sina
skyldigheter. Varför skulle vi annars ha rumänska tiggare på våra svenska trottoarer?
Om en familj i en stad i Rumänien skulle spara ihop till en semestervecka (familjerna
på landet har inga pengar att spara) så åker de till Bulgarien eller Grekland med sina
hårt förvärvade pengar. Varför inte tillbringa semestern i det egna landet, bada i Svarta
havet? Jo, det beror på att det är godare mat och bättre boende och service i
grannländerna. Billigare är det också!
Under våra resor i Rumänien har vi aldrig sett en svenskregistrerad personbil.
Finns det ingen satsning på turism? I vissa avseenden verkar landet ha stagnerat.
Sjukhusen har fortfarande låg standard. De anhöriga åker än idag till sjukhuset med
mat och medicin till den sjuke familjemedlemmen.
Skolorna har knappa resurser. Skolskjuts och skollunch finns inte. Detta drabbar ju
familjerna på landsbygden hårt och det är där vi har försökt hjälpa till.
Ciresu kommun visar stor tacksamhet och vilja till stöd och samarbete. Kommunen
köpte förra året en ny skolbuss och har en kommunanställd chaufför. Bussen är större
än den gamla skogsjeepen som tidigare fick fungera som skolskjuts. Det sparar in
antalet resor med barnen. Den är också laglig och kan användas för elevernas
tandläkarbesök i staden.
___________________________________________________________________
12
Frykpostens höstnummer 2014
Sommarlovet är snart slut. Ett nytt läsår väntar. Vi har lovat att betala skollunch till alla
elever och fritt boende på skolhemmet till de barn som har lång skolväg under
ytterligare ett år. Det bör vi klara av.
Då är det värre med stipendierna till studerande på gymnasier och universitet. Vi
har bett Ortansa Visoianu, Tezi, att stoppa dessa utbetalningar inför nästa läsår. Men
det känns som att vi sviker, att vi slår undan benen på ungdomarna som har
ambitioner och framtidsdrömmar. En flicka från Ciresu, med höga betyg från åk 8, vill
komma tillbaka till Ciresu skola som utbildad lärare. Hon har mamma och småsyskon i
byn. Pappa omkom för några år sedan i en trafikolycka. Kommer hon att nå sitt mål
utan det studiestöd hon säkert förväntar sig?
Många stora investeringar har under åren gjorts på elevhemmet tack vare insatser och
bidrag av olika slag. Vatten och avlopp, centralvärme, toaletter, duschar, nya
våningssängar till alla på elevhemmet, upprustning av kök med nya vitvaror mm, allt är
betalat av projektet.
Vi ska inte lägga mer pengar på sådant materiellt, säger de ansvariga i Ciresu. Det
viktigaste är att elevhemmet får resurser till mat, så att skolan och bygden överlever.
Det är oroligt i världen och många barn far illa. Det som ligger närmast i tiden ser vi på
teve. Det är naturligt om intresset för vårt projekt mattas av med tiden. Många av dem
som var faddrar från början lever inte längre eller är för gamla och sjuka för att kunna
engagera sig. Men i Ciresu kommer varje år nya barn till förskola och skola. Därför
behövs fler faddrar.
Hur ska vi få in mer pengar till projektet?
Vi kan förstås höja från 1000 kr/år till förslagsvis 1500. Men då kanske någon tycker att
det blir för dyrt och hoppar av. 1000 kr är jämnt och bra.
Ett effektivt sätt skulle kunna vara att varje nuvarande fadder skaffar en ny fadder
ur sin egen bekantskapskrets. Då skulle vi bli dubbelt så många!
I projektets början startade vi många lotterier med skänkta vinster. Det gav mycket
pengar. Idag är det inte någon bra lösning. Det tar mycket kraft att gå runt och sälja
lotter. Om ni får några idéer vill jag att ni hör av er. Facebook, kanske, det är ju
populärt…
___________________________________________________________________
13
Frykpostens höstnummer 2014
Till sist en solskenshistoria från en dag i juni.
Tezi ringde och hade en fråga från rektor Nicolae Dragu, Den urgamla gasspisen hade
havererat. Han undrade om han kunde köpa en ny gasspis och använda matpengar till
detta. De kunde säkert knappa in på maten en tid, tänkte han.
Projektet köpte en ny gasspis för 3 år sedan, men det behövs två spisar för att laga
mat till så många barn som samtidigt ska ha sin skollunch.
Ett par timmar före detta telefonsamtal kom en lärare från Fagerås skola hem till
oss och redovisade 3370 kr från ett dagsverke som eleverna i åk 4-6 hade gjort till
förmån för sina kamrater i Ciresu.
- Hur mycket kostar en gasspis, undrade jag.
- Ca 2500 kr, trodde Tezi.
- Hälsa rektor Dragu att kompisarna i Fagerås betalar gasspisen.
Fint att han frågade, tycker jag.
[email protected]
Iréne Fager
tel 0554-15098, 0722484037
Projektets pg 4930825-7
Kökspersonal och lärare hjälps åt i köket.
Skollunch serveras till alla elever alla skoldagar.
___________________________________________________________________
14
Frykpostens höstnummer 2014
Gubben i Stormyren
Vi åkte genom Edsvalla en dag i maj och stannade för att handla på COOP. Utanför
butiken fanns ett anslag som berättade att affären skulle läggas ner i juni. Jag fick
nästan en chock. Vi har ju upplevat att Fagerås tre butiker först blev två sedan en.
Sedan några år är även den borta. Nu är ju Fagerås mindre än Edsvalla, men för mig
är det konstigt att inte det samhället kan bära en butik. Är vi så otrogna att inte några
affärer kan få leva utanför staden. Jag antar att många Edsvallabor jobbar i Karlstad
och handlar i storköpen på väg hem. De som får problem är den del av befolkningen
som saknar bil eller har svårt att förflytta. En butik är inte bara en lokal där man
handlar sig utan också en samlingspunkt där man träffar grannar och bekanta. Lite av
en nyhetsförmedling.
När vi åkte hem berättade dagens eko att TV4 skulle lägga ner de flesta av
lokalredaktionerna. Det verkar som att det som sker utanför storstäderna är
ointressant. Varje dag kommer lika många människor som får plats i en fullastad SLbuss till Stockholm med nyinflyttade landsbygdsbor. Samtidigt går glesbygden miste
om dessa.
I juni och juli har det varit mycket Tv-tittande. Tänk att kunna sitta i Stormyren och
följa VM-fotbollen i Brasilien. Jag har en snäll hustru som låter mig titta. Nu händer det
att hon somnar i soffan. Jag är imponerad av precisionen när det gäller passningar,
men saknar frisparksmålen och det är inte många hörnor som resulterar. Tyvärr måste
domarna ideligen blåsa för frisparkar. Spelet är på gränsen till brutalt. I många matcher
kommer målen någon minut före full tid men man kan ju njuta av spelet under tiden
fram till dess.
Skådespel kostar pengar. 12 arenor används under VM. Den nybyggda arenan i
djungelstaden Manaus som rymmer 42 374 åskådare kommer eventuellt att rivas eller
byggas om till fängelse efter turneringen. Det finns inget fotbollslag i staden som har
användning av den.
Det, som inte fick hända, hände. TV-apparaten gick sönder. Man har blivit
bortskämd. ”TjockTVn” visar samma matcher men upplevelsen blir sämre. Den nya
apparaten är ännu tunnare och lättare. Sommaren har varit varm och solig. Ibland har
det varit för mycket. Det är svårt att sova när temperaturen i sovrummet är +30 C. Men
i vinter kan vi tänka tillbaka på alla fina sommarkvällar som vi haft.
K.E.E.
___________________________________________________________________
15
Frykpostens höstnummer 2014
Kjell Engström – kulturvårdare
Här fanns p-plats för tio hästar!
Här står Kjell Engström, 77 vid en av
Fagerås
många
transporthistoriska
kulturklenoder, det gamla staketet av smidd
järnvägsräls mitt emot järnvägsstationen
med parkeringsplats för – tio hästar!
Det drygt 30 meter långa häststaketet är
lika gammalt som det präktiga stationshuset,
som stod klart lagom till premiärturen den 16
juni 1871 på nyanlagda nordvästra
stambanan mellan Laxå och dåvarande
Kristiania (Oslo).
Tre dagar senare öppnades postkontor i stationshuset. Fagerås blev en s.k. förenad
poststation, vilket innebar att järnvägspersonalen även skötte postgöromålen, inklusive
telegramhantering.
Och det var alltså för tågresenärernas och postbesökarnas hästar som staketet
behövdes.
Ända till 1950-talet
”Den siste som jag minns band sin häst vid staketet var Gustav Jansson i
Karsbolsängen när han kom med trillan för att hämta posten ända in på 1950-talet”,
berättar Kjell, medan han rostskyddsbehandlar de fem skenlängderna järnvägsräls,
tillverkade i England 1869.
Att staketet nu i sommar fått en översyn beror på nya resecentret, som lokaliserats
till området mellan stationshuset och Kjell Engströms fastighet Sveaborg.
”Ja, staketet stod på kommunal mark som måste tas i anspråk för busstrafiken så
det har flyttats fyra meter in mot mitt hus och står nu precis i tomtgränsen”, berättar
Kjell.
Och ett rejälare trädgårdsstaket är svårt att uppbringa. Inte bara för materialet. Det
står dessutom stadigt. NCC har förankrat staketet 1,10 meter ner i marken.
Räddat från rivning
___________________________________________________________________
16
Frykpostens höstnummer 2014
Att staketet nu bildar tomtgräns vid Sveaborg passar bra, eftersom det 143 år gamla
kulturminnet faktiskt ägs av Kjell Engström. Tacka siste stationsmästaren i Fagerås,
Boo Andersboo, för det. Det var han som förmådde SJ att inte riva varken staketet
eller bagarstugan i Järnvägsparken när verksamheten vid stationen drogs in 1983.
SJ lät sig övertalas och skänkte både staket och byggnad till stationsmästaren som i
sin tur donerade bagarstugan till hembygdsföreningen och staketet till Kjell Engström.
Staketet behövde en upprustning redan då, för att inte tala om bagarstugan, och
Kjell Engström tog med entusiasm itu med bådadera. Ja, bagarstugans restauration
var det förstås många fler som tog aktiv del i.
Åter i originalskick
Minnesgoda Frykerudsbor kommer naturligtvis ihåg att häststaketet förr var utrustat
med plankor på båda sidor.
”De sattes upp för att hästarna inte skulle köldskadas av rälsen vintertid”,
konstaterar Kjell Engström, och tillägger: Men nu har staketet återfått sitt originalskick.
Kjell Engström har bott i Sveaborg, som byggdes år 1912, sen han var i
tioårsåldern. Själv övertog han fastigheten för 40 år sedan. Om någon undrar över
namnet vet han besked om det, liksom det mesta av kulturhistoriskt värde i trakten.
”Jo, det var så att byggmästaren A W Blomqvists hustru hette Svea och den som är
orienterad på platsen vet att huset dessutom ligger vid Sveagatan”, säger Kjell
Engström, och pekar bort mot den närbelägna gatuskylten.
Frykerudsdagen
På frågan vad Kjell Engström tycker om att få
ett modernt resecenter som närmaste granne
får vi för dagen inget besked. Annat än att
han först vill se hur den nya
kommunikationsplatsen tar sig ut i färdigt
skick.
Så vi får återkomma i höst. Senast den 31
oktober ska anläggningen, enligt NCC:s
handlingar, vara klar för slutbesiktning.
Men dessförinnan har det arrangerats en ny upplaga av Frykerudsdagen i
Järnvägsparken, och som vanligt var det Kjell Engström som prick klockan 10.00
lördagen den 2 augusti vevade upp järnvägsbommen till tecken på att Frykerudsdagen
öppnats.
Bengt Carlstedt
___________________________________________________________________
17
Frykpostens höstnummer 2014
Kils Bilmuseum
Det finns mycket i vår bygd bl.a. en speciell samling Volvobilar. En regnig lördag i juni
åkte vi till Kils Bilmuseum på Montörsgatan i Kil. Där till vänster om ingången stod hon.
En röd Volvo PV 444 årsmodell 1953 med ”Gangster keps” (utvändigt solskydd) och
sökarstrålkastare. En sådan bil hade vi när jag växte upp. Vid sidan av den stod en
Amazonkombi. När min pappa köpte en sådan fick jag överta PV’n. Under 15 år hade
vi 3 olika Volvo PV444 och 544
___________________________________________________________________
18
Frykpostens höstnummer 2014
Urban Jonsson och John Nilsson hade under årens lopp köpt en och annan äldre bil
och ställt upp i garage och lador. 1998 bestämde de sig att köpa var sin PV tillverkade
samma år som de var födda. När Johan senare köpte en Volvo 945 med endast 620
mil på mätaren som han tänkte förvara till eftervärlden, så föddes tanken att bygga ett
stort garage. Byggnaden stod klar år 2003. Begränsningen var: Endast Volvobilar
sådana som vi växt upp med och själva ägt eller kört.
Lokalen är fullpackad och innehåller exemplar av de bilar som vi har sett på vägarna.
Det är roligt att återse PV, Amazon, 144, 145,244 med flera. En PV Duett i originalfärg
med takräcke och verktygslåda hade man hittat hos Televerket. Otaliga hantverkare
har under åren använt den robusta och tåliga bilen. När semestern kom var det bara
och städa ur, slänga in luftmadrasser och spritkök och åka ut i världen.
Den bil som jag önskade mig när jag växte upp finns också i samlingen en PV 544
sport Amerikamodellen. Nu fick jag nöja mig med en PV 444 sport med en B16 motor.
Den hade vi i 10 år och körde 25 000 mil med.
___________________________________________________________________
19
Frykpostens höstnummer 2014
Sedan innehåller museet speciella modeller. Många vet hur en P1800 ser ut, men här
finns en blå P1900. 67st öppna sportbilar med plastkaross och rörram byggdes innan
ledningen stoppade produktionen. Kils Bilmuseum är unikt genom att ha 4 olika
modeller av cabriolet. PV 445 såldes utan kaross till tillverkare som sedan byggde
öppna sportbilar.
Den enda bilen som faller utanför ramen är en PV 60 årsmodell 1946. Den mest
unika bilen läste jag om i tidningen Nostalgika i september 2013.
I reportaget berättar Urban att Volvos dåvarande USA-chef 1981 lät bygga 5st PV 262cabriolet. Stommen var PV 262 Bertone Coupé som kapades ner och byggdes om.
Urban hade läst en artikel om projektet för 32 år sedan och hade letat efter ett
exemplar. Efter en lång jakt står nu den bil som USA-chefen ägde längst fram i museet
K.E.
___________________________________________________________________
20
Frykpostens höstnummer 2014
Så var det då
Det har hänt mycket på 50 år. När jag började jobba på Bofors i Karlskoga 1963 så fick
jag några försynta råd. Om du möter Sohlman (disponenten) så är det brukligt att man
tar av sig mössan. Chefer föreslår själva att man säger du. Bruksandan fanns kvar. En
nyutexaminerad ingenjör fick ta med gäster för representation på Bofors Hotell. En
erfaren verkmästare fick äta med kunder på Mässen. En person utan titel och
utbildning kallades brukstjänsteman och fick gå på Hotellet. Vi levererade till danska
marinen och samma kunder kom flera gånger. De skrevs in som ingenjörer och bodde
på Bofors Hotell. En gång råkade de skriva in sig med sina militära titlar och eftersom
de var underofficerare fick de flytta till Mässen. Det var ganska pinsamt för alla
inblandade.
Företaget tog vård om sina anställda. På Intressekontoret kunde man i november
lägga upp en budget. Företaget drog då en summa varje månad från lönen. När
räkningarna kom så skickade man dem till Intressekontoret som betalade. Detta var en
service för dem som hade svårt att greppa sin ekonomi. På Skrädderiet kunde man
beställa en kostym och betala av per månad.
Att komma som kund till de olika bruken i Bergslagen på 1960-talet var ganska
behagligt. Ofta fanns det en herrgård där man övernattade och normalt så visste
värden var nyckeln till köket fanns. Så fram på natten var det OK att gå ner i köket,
öppna kylskåpet och fixa en nattsmörgås.
På Zakrisdal i Karlstad hade vi ofta besök av kunder från FMV. Många ville lägga
besöken på onsdagar. Då kom man på tisdag eftermiddag och på kvällen gick de på
Stadshotellet och på onsdag var det dans på Sandgrund.
Så var det på den tiden.
K.E.E
___________________________________________________________________
21
Frykpostens höstnummer 2014
Varm sommar på Fornminnesgården
Nog är sommarvärmen skön men ibland kan det bli väl mycket av det goda! Som
exempelvis när Frykeruds hembygdsförening avslutade tisdagsprogrammen i juli den
22:e.
Nävgröt och fläsk i bastuvärme är kanske inte vad som står högst upp på
önskemenyn och varmt så det förslog var det också inomhus när trubaduren Sören
Kolberg stod för uppskattad underhållning. Nu kom det ungefär 100 personer till
Fornminnesgården i Säldebråten
– en utmärkt publiksiffra med
hänsyn till just det tropiska
klimatet. ”Det hade kommit minst
50 personer till en normal
sommarkväll”, siar Iréne Fager,
styrelseledamot.
Publikt sett har sommaren
annars varit ungefär som vanligt
med midsommar-firandet och
Ingvar Karlsson/Karl Arvid
”Tajje”
Forsgren
som
besökstoppar.
Det traditionella midsommarfirandet inleddes i vanlig ordning med att många hjälpte till
att klä midsommarstången och sen blev det dans och lekar kring stången under
ledning av Maj-Lise Hellberg Sterner och Margareta Reinedal. Ett särskilt välkommen
riktades till nyinflyttade i Frykerud. Totalt deltog 120 vuxna och därtill många barn.
Tipspromenaden för vuxna lockade 39 deltagare och barnpromenaden 21.
Söndagen efter midsommar firades gudstjänst med 90 deltagare och medverkan
av Ingmar Mattson, Damkören och ”Två trummande tanter”, som det står att läsa i
hembygdsföreningens rapportbok.
De fyra tisdagskvällarnas program i juli drog som vanligt stor publik – som
antagligen blivit ännu större om inte sommarvärmen slagit till med full kraft.
___________________________________________________________________
22
Frykpostens höstnummer 2014
Tvetatrion i upptakten lockade 100 personer och den kvällen serverades kaffe och
bredda smörgåsar. Och kan man tänka sig – det kom faktiskt en regnskur efter kaffet!
Conny Jashgård (Ove Fager) med sällskap drog 150 personer som i pausen
trakterades med bland annat våfflor.
Tredje tisdagen stod Polarna Emeritus (!) Ingvar Karlsson och Karl Arvid ”Tajje”
Forsgren tillsammans med dragspelarkompisen Anders Andersson på scenen och
drog inte oväntat sommarens största publiksiffra – officiellt 170 person, men det
kändes som ännu fler…
Här var det trallvänligt för hela slanten och skriv upp att generationerna som är
uppvuxna med Sven-Ingvars låtar kan varenda stavelse! Tilltugget denna afton bestod
av klengås.
Och så kom alltså värmetoppen med Sören Kolberg och nävgröten – och därmed
var sommarens programverksamhet vi fornminnesgården avslutad.
Nämnas ska också att Missionsförsamlingen passade på att förlägga en
sommargudstjänst till Säldebråten och så blir det årsfinal med Sillfest och dans på
Fornminnesgården fredag 12 september kl 19.00. Den som vill vara med måste
anmäla sig senast den 8 september till Kerstin Strand.
Bengt Carlstedt
Foto: Bertil Haglund
___________________________________________________________________
23
Frykpostens höstnummer 2014
PRO Frykerud läser och reser
Fem världsarv på tre dagar
Fem världsarv och två världsberömda konstnärshem – det hann 30 medlemmar i
PRO Frykerud med på en tredagarsresa i Dalarna och Hälsingland.
Sveriges senaste världsarv är sju timrade bondgårdar i Hälsingland, stora träslott
dekorerade med tak- och väggmålningar utan motstycke i hela världen. Och fem av
dessa hann alltså PRO-gruppen med att närmare studera.
På väg upp till Hälsingland passade gruppen på att titta in i såväl Zorngården som
Zornmuséet i Mora och på hemvägen fick Carl Larsson-gården i Sundborn också
påhälsning av värmlänningarna. Som därmed snubblade över ett sjätte världsarv
eftersom Carl och Karin Larssons trädgård ingår i bergsmansdelen av Världsarvet
Falun.
PRO-arna kom väl förberedda till resmålen efter en studiecirkel, där såväl
världsarvsgårdarna som konstnärerna avhandlats. Tänk er ett timmerhus i tre fulla
våningar med 20 fönster på vardera långsidan och nio på varje gavel, dubbla ingångar
under en jättelik, rikt dekorerad brokvist och en bostadsyta på 400 kvadratmeter. Eller
en magnifik tvåvånings timmerbyggnad med två stora festsalar i bottenplanet och
många rum för vila och övernattning en trappa upp – allt byggt enbart för fest, till
exempel bröllop, som ofta pågick i tre och ibland upp till åtta dagar!
Timrade slott
Så ser två av de sju timrade bondeslotten ut som PRO-gruppen från Frykerud tittade
närmare på. Den först nämnda heter Jonlars och ligger i Alfta socken, den andra
Kristofers, belägen i Järvsö, landskapets turistiska hjärta.
Redan exteriörerna tar andan av besökaren men det är interiörerna med dess
magnifika vägg- och takmålningar som gör att Hälsingegårdarna förtjänat
världsarvsstatus:
Hälsingarna byggde fler och större rum, inte sällan hela hus, för fester än bönder i
resten av världen. Det finns fler dekorerade interiörer i bondemiljö bevarade i
Hälsingland än någon annanstans i världen.
___________________________________________________________________
24
Frykpostens höstnummer 2014
1 000 välbevarade gårdar
Totalt finns det så många som 1 000 välbevarade Hälsingegårdar och de sju gårdar
som av Unesco utnämnts till Sveriges 15:e världsarv ska ses som representanter för
hela den imponerande byggnadskulturen.
Det finns alltså fler gårdar, ja många fler gårdar, som har lika stora kulturvärlden
som de utvalda men som av olika skäl fallit bort under urvalsprocessen.
Störst och många gånger vackrast byggde bönderna i Alfta socken, där alltså den
ovan nämnda gården Jonlars är belägen. Av de 400 kvadratmetrarna boyta använder
dagens ägare bara en fjärdedel. Men hela gården visas efter förbokning och det gäller
samtliga världsarvsgårdar.
Talade maktspråk
Det finns ett speciellt skäl till att man i Alfta byggde extra stort, berättade guiden Ingalill
Tengvall. Gården Jonlars är uppförd vid en tidpunkt när Voxnan-dalen invaderades av
bland andra många värmlänningar som jobbade i skogen och på sågverken och hade
andra politiska sympatier och en annan syn på samhällsordningen än det konservativa
bondesamhällets.
Bönderna, som allt bestyrt i århundraden kände sig lite trängda och behövde tala
maktspråk och det gjorde bland annat genom att bygga onödigt stort.
I Jonlars finns festsalarna inrymda i bostadshuset. Men på andra håll, till exempel
gården Kristofers i Järvsö, byggde man ett helt stort hus som enbart användes för
gårdens fester, framför allt bröllop.
___________________________________________________________________
25
Frykpostens höstnummer 2014
Studentfest
Häromdagen firade vi två studenter här på gården, berättade ägaren i 15:e
generationen Stephanie C Kristofers, och bekräftade därmed att den mer än två
hundra år gamla fest-byggningen fortfarande används för sitt ursprungliga ändamål.
Världsarvsgården i Fågelsjö har en helt annan men inte desto mindre spännande
historia. Från början finngård donerades den av sista ägaren till kommunen mot löfte
att hålla gården öppen för allmänheten.
Det udda med Gammelgården i Fågelsjö är att Mårten och Kristina, det sista
ägarparet, på julafton 1910 låste dörren och promenerade tvärsöver gårdstunet till ett
nybyggt hus, Amerikahuset, med komplett nytt lösöre.
Kvar lämnades alla inventarier inklusive kläder och husgeråd och därmed är
Gammelgården i Fågelsjö ett av Sveriges bäst bevarade bondehem från 1800-talet.
Av de sju världsarvsgårdarna finns tre i Ljusdals kommun, två i Ovanåker, en i Bollnäs
och en i Söderhamn. Flera kommuner har speciella informationscentraler om
världsarvet, den mest kompletta finns på Stenegård i Järvsö, Ljusdals kommun.
Tre goda råd
Apropå världsarv finns som bekant värmländska ambitioner om finngårdarna och
finnskogskulturen som ett kommande världsarv och dess tillskyndare får följande råd
av Ingalill Tengvall, som under många år deltog i utformningen av Hälsingegårdarna:
Koncentrera på det verkligt unika, samarbeta gärna med Norge och se till att få vägen
brunskyltad som turistled och därmed inlagt i alla gps-system!
___________________________________________________________________
26
Frykpostens höstnummer 2014
En rundtur i Järvsö med omgivningar förde Frykerudsborna till bland annat ett
nyinrättat destilleri i byn Teve, till djurparken Järvzoo, till Lill-Babs s.k. Caffär (en
kombination av café och affär) och upp på Öjeberget med magnifik utsikt över
Ljusnandalen, där ett nytt hotell börjar byggas i höst och så småningom även ett
äventyrsbad – insprängt i berget!
Vad är ett världsarv?
Ett världsarv är ett kultur- eller naturminne som anses så värdefullt att det är en
angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ett
alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia. Efter att objektet
upptagits på Unesco:s världsarvslista ska det garanteras vård och skydd för all framtid.
Det finns idag mer än 900 världsarv i hela världen, varav 15 i Sverige.
Hälsingegårdarna ingår i gruppen kulturarv.
Världsarvet Hälsingegårdar
Världsarvet Hälsingegårdarna omfattar sju av cirka 1 000 välbevarade stora
bondgårdar med dekorerade inomhusmiljöer. Dessa är:
Gammelgården Bortomåa, Fågelsjö, Ljusdals kommun
Kristofers, Järvsö, Ljusdals kommun
Bommars, Letsbo, Ljusdals kommun
Gästgivars, Vallsta, Bollnäs kommun
Jonlars, Alfta, Ovanåkers kommun
Pallars, Alfta, Ovanåkers kommun
Erik-Anders, Söderala, Söderhamns kommun
Bengt Carlstedt (Foto: Kjell Mörck)
Våffelcafé
i Fagerås missionskyrka varje tisdag 10 - 12
med start den 16 september.
___________________________________________________________________
27
Frykpostens höstnummer 2014
Snart kan Fageråsborna tanka på hemmaplan
En bensinmack, pizzeria och en butik som säljer det nödvändigaste. Det är
snart verklighet för de boende i Fagerås.
Det gamla värdshuset och bensinmacken vaknar till liv igen efter några år i
dvala. Fastigheten var väldigt nedsliten när byalaget på orten köpte den av
den tidigare ägaren. En affär på 600 000 som kunde bli möjlig tack vare den
miljon som byalaget fick av Kils kommun förra hösten.
– Vi räknar med att bensinmacken och pizzerian ska öppna i början av
oktober. Öppnandet av butiken dröjer lite till då det är en del renoveringar kvar
att göra där och vi måste få in lite mer pengar i kassan för att göra klar den
delen av fastigheten, berättar C-G Salomonsson, från Fagerås byalag.
Under vintern har byalaget bytt ut vatten- och avloppssystemet och det arbetet
har VVS-elever från Nobelgymnasiet hjälp till med.
Nu återstår uppfräschningen av den tidigare pizzerian och att snygga till
utanför. Hålen efter kontrollen av drivmedelstankarna ska grävas igen och sen
kommer bensinbolaget Din-X att öppna pumparna igen.
– Det är väldigt roligt att vi kunnat få hit ett etablerat bensinbolag. Nu kommer
alla som bor här och även de som åker förbi att kunna tanka i Fagerås. Innan
vägen drogs om så var den här macken tydligen den som hade tredje bästa
försäljningen av bensin förutom storstäderna. Det når vi nog inte upp till, men
många av de som driver lantbruk och andra företag som är behov av diesel
har sagt att det kommer att ta bort sina tankar på gårdarna och tanka här i
stället, säger Johnny Olsson, ordförande i Fagerås byalag.
När kommunen och byalaget hade ett informationsmöte i höstas och ställde
frågan om vad ortsborna ville att den miljon byalaget fått av kommunen skulle
___________________________________________________________________
28
Frykpostens höstnummer 2014
användas till, svarade 73 procent att man tyckte att man skulle satsa på gamla
bensinmacken.
– Nu är vi på god väg att göra macken och värdshuset levande igen.
Närbutiken kommer att bli en arena för lokala producenter. Det är en styrka att
kunna säga till kunden att köttbiten den köper i butiken kommer från gården
några 100 meter bort, säger C-G Salomonsson.
C-G Salomonsson berättar att åt andra hållet där korna går finns en stor
grisuppfödare och bakom kullarna betar får som blir till fårfioler.
– Hög kvalité till rätt pris genom att leverantörsleden kapas, gör att vi tror
mycket på att vi är inne på rätt linje. Fler och fler konsumenter vill köpa
närproducerade varor, säger C-G Salomonsson.
Byalaget äger fastigheten som de nu hyr ut till entreprenörer som kommer att
driva verksamheten.
– Vägkrogen/pizzerian kommer att drivas av en person som har lång
erfarenhet i branschen. Vi kommer att ta hjälp från kommunens miljöenhet så
allt blir rätt från början innan renoveringen av köksdelen i pizzerian startar. Till
helgen åker vi ner till södra delarna av landet och köper en begagnad
pizzaugn och annan utrustning. Det som finns här är för gammalt och måste
bytas ut, säger Johnny Olsson.
Byalagets planer är att bilda ett aktiebolag där näringslivet kan köpa in sig, för
att på det sättet få in mer pengar som kan läggas till den miljon byalaget fick
av kommunen.
– Fagerås har varit nere och vänt, nu går det bara uppför igen, säger C-G
Salomonsson.
Lena Fosselius-Peterson - [email protected]
(Källa: www.vf.se)
___________________________________________________________________
29
Frykpostens höstnummer 2014
Fiber i Frykerud
När man åker i våra bygder, så ser man här och där på åkrarna spår av en
grävmaskin. Det grävs för fullt i norra delen av Frykerud. Nu ligger det slang från
Fagerås ända upp till Sunnegränsen. Stamledningen
är också färdig upp till Ö:e
Bondestads gamla skola. Föreningsnätet är klart i
västra och östra Glänne och i månadsskiftet
augusti/september börjar vi i Frykåsen. En annan
maskin gräver fram till husen.
I Fagerås är nätet inkopplat och i Lene har man
blåst in fibern till fastigheterna och har påbörjat
arbetet med inkopplingar i husen. Alla fastigheter ska
vara inkopplade 30/9. Även i Boda och Kil pågår
arbetet.
Bredbandsprojektet engagerar många frivilliga i vår kommun som lägger ner
massor med obetald arbetstid. Det omsätter åtskilliga millioner kronor och halva
kostnaden för kanalisationen (d.v.s. slang och grävning) betalas genom Länsstyrelsen.
När grävmaskinen blir synlig har vi fått nya medlemmar som hänger på i sista
stund.
K.E.
Hösttur med buss
Busstur i södra Frykerud med Bonnstabussen
lördagen den 20 september. Samling vid
missionskyrkan i Fagerås klockan 13:00. Ta med
fikakorg!
Anmälan till Kerstin Wallin 0554 17023 eller
[email protected].
___________________________________________________________________
30
Frykpostens höstnummer 2014
Östmarksresan
Den 11 juli hade Rut Nilsson inbjudit till Östmarksresa för 9 året. Programmet var det
vanliga. Stopp på Toria i Torsby för den traditionella laxtallriken, innan färden gick
vidare till Östmark. Här får man springa ner och boka en plats på logen. Någon i
sällskapet sa att detta var sommarens höjdpunkt. Vädret var perfekt och spänningen
stor inför kvällen. Hembygdsföreningen tar inget inträde då man aldrig vet om det
kommer några medverkande. Vem som vill är välkommen att medverka.
Som vanligt höll Björn Sandborg i trådarna och
scenen var packad med musikanter. Efter nästan
två timmar med olika medverkande blev det paus
för servering innan programmet fortsatte. När vi
steg av bussen vid Stormyrsvägen efter midnatt
fulla av intryck var det fortfarande skymning och
tropisk natt. Sverige är fantastiskt!
/ K.E.E.
Korsordsskaparen
Vinnarna i Frykpostens sextonde
korsord blev:
Olov Hedell, Eskilstuna
Anita Andersson, Skållerud
FFF Gratulerar! Trisslotter har skickats!
Lösningen till det 17 korsordet skickas till:
Ulla Evertsson, Ö. Glänne Stormyren, 665 92 KIL
senast 1 november 2014
___________________________________________________________________
31
Frykpostens höstnummer 2014
___________________________________________________________________
32
Frykpostens höstnummer 2014
Lösningen till förra numret av Frykposten
___________________________________________________________________
33
Frykpostens höstnummer 2014
Stipendier för utbildning
Stipendier för högre utbildning och yrkesutbildning ur Carl Jakob Jonssons fond
kan sökas av studerande skrivna i Frykeruds församling.
Ansökan med kopior av betyg och uppgift om studiemål sänds till:
Blomsterfonden i Frykerud, c/o Märit Arpi
Fagerås församlingshem, Sunnevägen 8, 665 94 Fagerås
Kondoleanser till Blomsterfonden i Frykerud
Blomsterfonden i Frykerud utbetalar bidrag för vård och annan hjälp vid
sjukdom till personer i Frykerud. Förmedling av kondoleanser sker av
föramlingsexpeditionen i Fagerås, tel: 0554-151 79, onsdagar kl. 13 – 15, eller
Märit Arpi 073-027 92 01.
Café Ta En Paus
Ring för information om
öppethållande
www.cafetaenpaus.se
Annika och Urban,
Lindesnar, Där Nole,
0554-180 05
___________________________________________________________________
34
Frykpostens höstnummer 2014
Seniorlunch i Fagerås Skolrestaurang
Förbokning senast kl 14.00 dagen
innan på telefon 0554-195 67
eller e-posta till:
[email protected]
Välkomna på gympa i bygdegården i Frykåsen. Vi
kör torsdagar kl 20.00, då ett styrkemedelpass samt
söndagar kl 19.00, då ett medelpass.
Jag är utbildad friskisledare i grunden.
Har Ni frågor och funderingar så är ni välkomna att höra
av er till mig på telefon
0554-211 19 eller 070-222 28 59
___________________________________________________________________
35
Frykpostens höstnummer 2014
___________________________________________________________________
36
Frykpostens höstnummer 2014
RYGG- & HÄLSOKLINIKEN
I RUDSTA EDSVALLA
VID: RYGGBESVÄR, ISCHIAS,
TENNISARMBÅGE, MUSKELPROBLEM,
NACKBESVÄR M M.
HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!
CHARLOTTE LUNDSTRÖM
TEL 0554-180 55
WWW.KROPPENIFORM.SE
SKROTINSAMLING
Där Ni på ett enkelt och lättvindigt sätt kan bli
av med både järnskrot och batterier.
Allt Ni behöver göra är att lägga det på
baksidan av Fagerås kvarn. Vi kan hämta om så önskas.
I så fall hör av Er till: Ingemar 073-719 69 43 eller
Sven-Olov 0554-152 62
___________________________________________________________________
37
Frykpostens höstnummer 2014
RID i GETMOSSEN
Erbjuder
Natur och kultur turism i sagolik miljö.
Turridning, Häst o vagn, Nybörjare och
erfarna
ALLA ÄR VÄLKOMNA!
Stort utbud av aktiviteter:
- På upptäcktsfärd i bäverns rike
- Vildmarks lunch
- Fältmässig övernattning vid
idylliskt skogstjärn
Från 1 timme till långritter
Öppet hela året
Du måste boka plats på
Tel. 0554-210 50 eller 070-350 54 17
E-post [email protected]
Hemsida www.getmossen.se
___________________________________________________________________
38
Frykpostens höstnummer 2014
___________________________________________________________________
39
Frykpostens höstnummer 2014
___________________________________________________________________
40
Frykpostens höstnummer 2014
___________________________________________________________________
41
Frykpostens höstnummer 2014
Obs! Mekonomens nya adress är: Allegatan 1, 665 32 KIL
VEDHANTERING OCH SKOGSUPPDRAG
Firman som utför det mesta inom vedbranschen,
färdigkluven ved säljes i önskade längder. Vi utför röjning
och gallringsuppdrag med manuell huggning samt skotning.
FIRMA INGEMAR STRÖM
Ingemar 073-719 69 43
Kristoffer 073-845 05 19
___________________________________________________________________
42
Frykpostens höstnummer 2014
HANTVERKSBUTIKEN I KIL
Storgatan 37-39, Kil
tel. 070 349 79 87
Försäljning från lokala hantverkare och slöjdare
Hos oss finner Du den unika presenten till ett bra pris
Öppet:
måndag - fredag 10.00 - 18.00,
lördag 10.00 - 13.00
lunch 13.00 - 14.00
Är du själv hantverkare eller slöjdare och är intresserad av att sälja dina
alster här: Hör av Dig till Åke Larsson 0554-710 57
eller till Kerstin Hallgren 0554-710 66 eller 070-213 22 16
www.bonnstabussen.se
___________________________________________________________________
43
Frykpostens höstnummer 2014
Anettes Sömnad
& Sadelmakeri
Anette Pedersén, Täppåsen 6, KIL
tfn 0554-220 86, 070-543 47 91
Omstoppning och försäljning av sadlar
Nytt och begagnat till häst & hund
Tvätt och lagning av hästtäcken
Byte av blixtlås i jackor och skor
___________________________________________________________________
44
Frykpostens höstnummer 2014
SVENSK FÖRETAGS
FÖRMEDLING
Auktoriserad Företagsmäklare
Kenneth Bengtsson
Pihlgrensgatan 7
SE – 652 25 KARLSTAD
Tel: +46(0) 54 – 21 02 35
Mobil: +46 (0) 708 - 22 02 35
Fax: +46 (0) 54 – 21 02 55
[email protected]
www.svenskforetagsformedling.se
___________________________________________________________________
45
Frykpostens höstnummer 2014
___________________________________________________________________
46
Frykpostens höstnummer 2014
___________________________________________________________________
47
Frykpostens höstnummer 2014
En härlig höst önskas alla läsare
Redaktionen
Kenneth Bengtsson
och Karl Evert Evertsson
___________________________________________________________________
48