Längs med Örsundaån

Download Report

Transcript Längs med Örsundaån

mindre stolpar markerade halva och
fjärdedels mil. Högstena och Åby är en
välbevarad radby med flera hus från
1800-talet kvar.
förstukvist i empirestil. Det finns två
loppisar i byn, samt Gästre Gästhus
där du får information om hela
Fjärdhundrabygden.
Den långa allén som löper upp mot
gården Kävlinge är imponerande!
När du lämnar byn korsar du återigen
den hårt trafikerade väg 70. Åk in mot
Dunderbo, en soldatby där tio knektar
levde tillsammans med sina familjer.
Alla hörde till Gästres rusthåll och
hade därför namn som började på Geseller Ger-. Fortfarande finns det många
som heter Gestblom, Gestberg och
liknande i Enköpingstrakten. Framme
i Dunderbo kan du ta en kaffepaus på
Dunderbo Ljus och hantverk. Där kan
du också köpa handgjorda ljus, honung
och lokalt hantverk av olika slag. Det
finns också en promenadslinga som
berättar mer om ryttartorpen och deras
forna invånare.
Nu har du kommit ut på den verkliga
slätten Marstallen. Ängslador står
här och var och det finns gott om
fåglar. Särskilt vår och höst rastar
många flyttfåglar här. I bron över
Örsundaån som byggdes under andra
världskriget fanns det förr hålrum där
man planerade att placera bomber
om fiender skulle avancera fram mot
Fjärdhundra. Som tur var behövde de
aldrig användas och hålen har satts
igen vid senare brorenoveringar.
Nu är du alldeles strax framme
i Gästre. Det är en stor by med
välbevarade hus från olika tidsepoker.
I utkanten av byn finns de gamla
godsmagasinen från järnvägens
tid och här och där kan du se en
Åk tillbaka ner genom byn och sväng
mot Måtteby. Både i Måtteby och
Mälby finns flera fina gamla hus och
nu skymtar du redan tornet på kyrkan
i Frösthult.
Cykelturen är framtagen inom leader-projektet Turism i
Fjärdhundrabygden. www.fjardhundrabygden.se
Version 1, aug 2010. Lämna gärna synpunkter eller komplettera
beskrivningen med fler uppgifter!
Längs med Örsundaån
Ta en cykeltur med vidsträckt utsikt över Marstallen.
Hela tiden finns Örsundaån i närheten, även om den
inte alltid syns så väl. Det finns flera platser längs
rundan som är lämpliga att starta vid, både vid
Frösthults kyrka och Härnevi kyrka finns möjligheter
att parkera. Vid Gästre Gästhus har du möjlighet att
hyra cykel. Det går lika bra att cykla rundan medsols
som motsols; turbeskrivningen utgår från Frösthults
kyrka och löper motsols.
Frösthults kyrka byggdes redan
på 1300-talet men idag präglas
den av en omfattande ombyggnad
1839-1843. Då fick kyrkan sitt torn,
fönstren gjorde större och hela kyrkan
putsades. Inuti är kyrkan vitkalkad
och predikstolen och altaruppsatsen
i barockstil framträder i all sin prakt
mot de vita väggarna. I koret till
höger om altaret finns kyrkoherde
Johannes Campanius grav. På 1640talet var han präst i kolonin Nya
Sverige i Amerika och verkade inte
bara som präst för kolonisterna, utan
missionerade också bland indianerna
i Delaware. Han utarbetade en ordbok
över indianernas språk och översatte
Luthers lilla katekes.
Första biten av cykelturen går längs
den hårt trafikerade väg 70. Var
uppmärksam och särskilt försiktig
när du korsar vägen! Här kan du
göra en liten avstickare till Långtibble
trumpetarboställe som erbjuder Bo
på Lantgård och ta en titt i deras
hantverksbod med många fina
föremål.
Korsa riksvägen och sväng in vid
skylten mot Härnevi. Nu lämnar du
snabbt den hårt trafikerade vägen
bakom dig. Här råder lugnet på den
lilla grusvägen och utsikten över
Marstallen öppnar sig. Snart passerar
du den gamla järnvägssträckningen
för linjen Enköping/ Heby-Runhällen.
Av själva banvallen syns knappast
ett spår, men på höger sida syns ett
hus med ett lite särpräglat utseende.
Det var stationshuset vid Skensta
hållplats.
med Livstens arbete att hon anlitat
honom två gånger.
FORSBY
FJÄRDHUNDRA
Runstenen står alldeles utanför
Gyllene Brunnen som ordnar fester,
dagkonferenser och aktiviteter av
olika slag. Under påskhelgen dukas
deras berömda kakbuffé upp, så är du
ute och cyklar den tiden på året har
du något att se fram emot!
TORSTUNA
ån
da
un
Örs
GÄSTRE
DUNDERBO
VÅNSJÖ
Örsund
aån
HÄRVSTA
FRÖSTHULT
EKEBORG
BRUNNBY
HÖGSTENA JÄDRA
DANSKEBO
VÅNSJÖBRO
HÄRNEVI KVARN
n
aå
nd
su
Ör
HÄRNEVI
ÄS
ENKÖPING
Första stoppet blir vid runstenen
vid Brunnby. Den är rest av en
kvinna, Hedendis, till minne av
mannen Holmfast och sonen Ängle.
Hedendis var ett ovanligt namn
på vikingatiden, det förekommer
faktiskt bara en enda gång till bland
alla runinskrifter! Det är på en sten
som finns i Tjursåker, ungefär 5 km
från Brunnby. I Tjursåker var det två
systrar, Hedendis och Ärndis, som
lät resa en sten efter sin far Ofeg.
Uppenbarligen blev Hedendis från
Tjursåker maka till Holmast i Brunnby
och med runstenarnas hjälp har vi fått
veta namnen på tre generationer från
trakten – morfar Ofeg, mor Hededis
och sonen Ängle.
Om du går tillbaka en liten bit, så
att du får fri sikt för ladan, ser du ett
stenigt parti i åkern som sträcker sig
bort mot Gästre. Det är en gammal
vägbank som kallas Drottning
Kristinas väg och som påstås ha blivit
anlagd av henne på 1600-talet. Vägen
sägs ha löpt från Sala mot Uppsala.
Kanske är den till och med betydligt
äldre än från 1600-talet, runstenen
står precis i vägsträckningen och de
restes ofta intill dåtidens vägar.
Efter en kort stunds cykling är du
framme vid nästa runsten. Den är
ristad av Livsten, en runristare som
var verksam ungefär 1030-1050
i västra och sydvästra Uppland.
Återigen är det en kvinna som
beställt stenen. Det är Ärnlög som
lät hugga den till minne av sin man
Torsten. Ärnlög är också ett ovanligt
kvinnonamn. På en annan sten som
Livsten ristat, den i Stora Runhällen
norr om Heby, är det också en Ärnlög
som låtit resa stenen. Det är frestande
att tro att samma Ärnlög varit så nöjd
Fortsätt cykelturen, nu börjar du
skymta ån allt närmare inpå. Du åker
förbi ett och annat forntida gravfält,
även om de kan vara svåra att få
syn på och här och var ser du rara
ängsväxter i betade hagar.
När du kommer fram till Härnevi
kvarn ser du först av allt Härnevis
höga rödtimrade sockenmagasin från
1700-talet. Sväng ner till kvarnen
och ta en titt på åns forsande vatten
och den stilla kvarndammen.
Kvarnbyggnaden är från 1860-talet
och mycket välbevarad. Längs
ån ligger också en 70 meter lång
ladugårdslänga. Om du vill korta av
cykelturen något kan du här korsa ån
och fortsätta upp till vägen som leder
tillbaka mot Frösthult.
Nu är det inte långt kvar till Härnevi
kyrka. Den putsade 1400-talskyrkan
är mest känd för sina vackra
kalkmålningar av Albertus Pictor.
Det myllrar av figurer i taket och på
väggarna. Här kan man gå länge och
förundras över allt från den drastiska
scenen med en gris som spelar orgel
till en underskön Maria porträtterad
som Himmelsdrottningen. Sommartid
hålls kyrkan öppen och det finns
ett café i församlingshemmet intill.
Ungdomarna som sköter caféet bakar
inte bara smarriga kakor utan guidar
också gärna i kyrkan. Att sitta här
och njuta av kaffe med hembakt i
den rogivande bymiljön är en lisa för
själen!
Kvar på andra sidan byvägen ligger de
gamla kyrkstallarna och klockstapeln
från 1700-talet.
Fortsätt ut över åkrarna och korsa
den asfalterade vägen och åk igenom
byn Vånsjöbro. Här ser du lyckliga
utegrisar vältra sig i leran och den
ljusa garveribyggnaden dominerar
bygatan. Vid den gamla stenvalvsbron
kan du upptäcka både den spelande
näcken och en lyssnande sjöjungfru.
Under april leker Upplands
landskapfisk aspen i ån vid
Vånsjöbro. Det är Örsundaåns enda
kända leklokal för den sällsynta fisken
och arbeten görs för att ytterligare
förbättra miljön för den, bl a planeras
det att byggas en asptrappa så att den
kan ta sig längre upp i ån.
Cykla vidare några hundra meter
och parkera vid Vånsjöåsens
naturreservat. På våren blommar
tusentals backsipor på den magra
åsen, senare under sommaren
kommer andra ängsväxter som vill
ha det soligt och torrt. Utsikten över
Rydaslätten är betagande uppifrån
åsen och där ligger också ett gravfält
från vår tideräknings början.
Fortsätt längs åsen och sväng mot
Vånsjö, nu har färden tillbaka längs
Örsundaåns norrsida börjat. Du cyklar
genom öppet jordbrukslandskap,
förbi gårdar och byar. Med jämna
mellanrum står en milsten vid
vägkanten. Vanligen sattes en större
stolpe upp vid varje hel mil och