Transcript Johan Mattsson.pdf

Kan energieffektivisering
innebära problem?
Johan Mattsson, Teknisk chef
Konsulenter innen sopp- og insektspørsmål. Biologiske bygningsskader.
www.mycoteam.no
Problem?

För vem?
• För huset?
• För oss?
Vilka problem?
 Hur upptäcker man problemen?
 Hur kan man åtgärda eller ännu hellre undvika dem?

Aktuellt tema

Men – vad hittar man?
Innehåll
Byggnadsekologi och inomhusklimat
 Vilken byggnadsekologi och inomhusklimat har man i
gamla hus?
 Vilka ändringar sker vid energieffektivisering?
 Vad är kosekvenserna av detta?
 Hur kan man bedöma resultatet av aktuella åtgärder –
innan man gör dem?

Vad är energieffektivisering?

Vid daglig användning av byggnaden?
• Ändrad vädring (annorlunda, mindre)
• Lägre tempratur (generellt, enstaka rum, stängda dörrar)

Tekniska åtgärder?
• Konstruktiva ingrepp
Indirekta åtgärder (ombyggnad, tillbyggnad)
 Direkta åtgärder (tilläggsisolering, fönsterbyte)

• Ventilationsmässiga åtgärder
”Elda i spisen”
 Mekanisk avsug
 Balanserad ventilation
 Värmepump

Förekomst av röta
Yta utan skada
Invändig röta
Kärna utan skador
Gamla fuktskador?
Vanligste rötsvamparna?
Art
Mögelticka
Källarsvamp
Äkta hussvamp
Vedmussling
Leucogyrophana mollis
Andra brunrötesvampar
Vitrötesvamp
Softrot-svamp
Barksopp
Rötsvamp, oidentifierade
Forekomst
18,4%
16,3%
16,0%
2,9%
2,0%
2,3%
2,7%
15,8%
5,7%
17,8%
(baserat på genomgång av Mycoteams databas 2001-2004; Alfredsen, Jenssen, Solheim 2006)
Var?
Byggnadsdel
Golv
Vägg
Tak
Golv/vägg
Vägg/tak
Golv/vägg/tak
Fönster/dörrar
Utomhus
Förekomst
25,8%
35,7%
16,9%
2,7%
1,2%
0,1%
8,6%
9,4%
(baserat på genomgång av Mycoteams databas 2001-2004; Alfredsen, Jenssen, Solheim 2006)
Vad händer i ytterväggar?
Källare
Figuren är hämtad från SINTEF Byggforsk
Ingen risk för
mögelväxt!
Små skillnader i
konstruktioner
– stora konsekvenser för
fuktbelastningen!
Relativt stor risk för
mögelväxt!
Invändigt isolerade källarväggar,
särskilt före ca. 1995
Omfattande mögelsvampskador,
speciellt på vindspärren.
Vad händer vid efterisolering?
- När man egentligen trodde att man gjorde allt
rätt?
Bakgrund






100 år gammal
konstruktion.
Små fuktproblem vid
murkronan.
Lokala mögel- och
rötskador, bland annat
av äkta hussvamp.
Inblåsning av isolation.
Isolationen
diffusionsöppen och
giftig, men den ändrar
på byggnadsfysiken.
= Fuktigare i
svampskadorna!
Byggnadsekologi och inomhusklimat

De fysiska faktorer som påverkar byggnadsmaterial,
konstruktioner och oss.
•
•
•
•
•
•
•
•
Temperatur
CO2
Gaser; vattenånga (RF), VOC, mVOC
Ljus
Ljud
Radon
Svävdamm (organiska och oorganiska partiklar)
Ytdamm (organiska och oorganiska partiklar)
Fysiska faktorer kan mätas
Mögel
CO2
Ljud
Radon
Svävdamm
Ljus
VOC
Ytdamm
Byggnadsmaterial
- växt av mögelsvamp
Furu
 Expanderad polystyren
 Polyuretan
 Extruderad polystyren
 Mineralull
 Betong

Utlufting av bostäder
Figuren er hentet fra Byggforskserien
Figuren er hentet fra Byggforskserien
Vad berättar fuktskador
om byggnadsekologi?
Dålig ventilation
Fuktskada i
kopplade fönster
Dålig tätningslist
runt det innersta
fönstret
Vad berättar mögelskador
om byggnadsekologi?
Dålig
ventilation
Mögelsvamp i tak - köldbrygga
RF är temperaturberoende
Hög
Hög
Temperatur
Låg
Relativ
luftfuktighet
Låg
RF sjunker vid uppvärmning
Hög
Hög
Temperatur
Låg
Relativ
luftfuktighet
Låg
RF stiger vid avkylning
Hög
Hög
Temperatur
Låg
Relativ
luftfuktighet
Låg
17,5 ºC bakom böcker – konsekvens?
Några skador?
OK?
Kom i håg att släpljus är effektivt för att hitta mögelsvamp
Flat
belysning
Flat belysning
Sned
belysning
Skrå belysning
Mikroklimat
Mikroklimat
85% RF
Penicillium
98% RF
Aspergillus
Vad kan svamparter berätta om byggnadsekologi?
Penselmugg
(Penicillium)
Kjedekondensmugg
(Ulocladium(
Nålemugg
(Acremonium)
Hög RF, läckage
Kondens, kyligt
Kondens, kyligt
Kondensmugg
(Cladosporium)
Strålemugg
(Aspergillus)
Tørrfórmugg
(Wallemia)
Kondens
Kransskimmel
(Verticillium)
Läckage, kyligt
Hög RF, varmt
Jordmugg
(Trichoderma)
Läckage
Relativt hög RF
Vannskademugg
(Stachybotrys)
Läckage, varmt
Biologisk kunnskap ger ofta
bättre svar än teknisk…
Biologisk kunnskap ger ofta
bättre svar än teknisk…
Biologisk kunnskap ger ofta
bättre svar än teknisk…
Vad händer i en tegelbyggnad?
1898
 Massiv teglvägg
 Träbjälklag
 Lera i golv
 Inmurade
träbjälkar
 Kalkhaltig
murbruk

med en «traditionell» skadegörare?
Inte för vått – «lagom fuktigt»
 Behöver kalkhaltig murbruk för att leva och trivas
 Tål inte > ca 40 °C
 Trivs bra vid 20 °C
 Överlever uttorkning i många årtionden
 Växer 10 meter genom porösa murfogar
 Frigör vatten vid nedbrytning av trevirke

Äkta hussvamp
Äkta hussvamp
Äkta hussvamp
Äkta hussvamp
Lite om konstruktionerna
Öppen vind – lite/inga
problem
 Inmurade träbjälkar
 Dolda skador mot
murverket

Lite om konstruktionerna
Lite om konstruktionerna
Lite om konstruktionerna
Lite om konstruktionerna
Från kall vind till varm lägenhet
80% av alla hyreshusvindar från förra sekelskiftet
har ett avgränsat angrepp av äkta hussvamp
 Skaden har under 100 år utvecklat sig lite;

• För varmt/kallt
• För korta uppfuktningsperioder

Vindslägenhet
• Isolering; sänker temperaturen, dämpar svängningarna
• Diffusionstätning + organism som frigör vatten
• Ny «näring» i form av mineralull
Från kall vind till varm lägenhet
Från kall vind till varm lägenhet
Från kall vind till varm lägenhet
Från kall vind till varm lägenhet
Källare till bostad - fukt
Alltid lite fuktproblem
 Urspringligen med
kapillärbrytande skikt i
murverket
 Inte tänkt som bostad

Ursprunglig konstruktion efter 100 år



Kyligt och en del
fuktbelastning.
Robust konstruktion
och material.
Små, oproblematiska
skador.
Tilläggsisolering – resultat efter 1 år


Fönsterbyte i
lägenheten över
källaren.
Isolering av
undersidan av
bjälklaget = Kyligare
och introduktion av
känsligt material i den
samma källaren.
Stora skador på 1 år.
Effekt på bygnad och
inomhusklimat?
Konstruktioner - materialändringar
Källare till bostad - fukt
Tjärmembran fungerar efter
100 år. Skulle skydda
trävirket.
Källare till bostad - fukt
Tjärmembran fungerar efter
100 år. Skulle skydda
trävirket.
Källare till bostad - fukt
Tjärmembran fungerar efter
100 år. Skulle skydda
trävirket.
Källare till bostad - fukt
Tjärmembran fungerar efter
100 år. Skulle skydda
trävirket.
Källare till bostad - fukt
Källare till bostad - fukt
Olika
fuktsäkringsåtgärder
fungerar inte!
Mur och murhus - 1930
Mur och murhus - 1930
Robusta system
 Traditionellt lite kalla - köldbryggor
 Invändig isolering – ofta problem
 Nå med ökade krav till isolering
 (Utvändig isolering fungerar bra?)

Något fuktsugande murverk
Fukt på fasaden
 Kan drivas något in på grund av soluppvärmning
 Köldbryggor och fara för lite mögelsvamp på
insidan
 MEN – stort sett OK

Teglsten –
vatteninnehåll i ursprunglig konstruktion
Teglsten –
vatteninnehåll i invändigt isolerad konstruktion
Gamla hyreshus med självdragsventilation
Luftiga konstruktioner
Självdragsventilation
Luftrörelser bakom panel
 Luftrörelser i bjälklag
 Luftrörelse mellan våningar
 Passiva luftkanaler

• blir aktiva fläktkanaler som antingen är stängda eller
«blåser matlukt»
Detta ger luktspridning, partikelspridning och
brandspridning
Men det ger uttorkning, god ventilation och en
byggnad som «överlever»
Sammandrag – invändig isolering

Våttid på fasaden ökar!
• Lägre temperatur
• Dåligere uttorkning
Invändig isolering utöver 50 millimeter ger
problem med fuktbelastad murverk
 Risk för ökad fuktighet i övergång mellan mur
och trävirke
 Vid alla utsatta konstruktioner måste
tilläggsisolering genomføras i kontrollerat och i
begränsad omfattning för att undvika följdskador

Sammandrag – invändig isolering
Stort materialberoende om det blir fuktbelastning
och svampangrepp
 Sårbara system för små och förutsägbara
svagheter i konstruktionerna
 Utvändig isolering ger god säkerhet mot en del
problem, men kan ge nya!

Hur täta är dagens byggnader
Reell mätning av luftväxling
Spårgas
 Fyller hela bostaden/byggnaden med spårgas
 Loggar förtunning (ventilation och naturlig infiltration)
var 3. minut

• Bakgrundsvärden registreras
• Homogen fördeling av spårgas
• Loggar förtunningen över tid

Luftväxlingen beräknas – Krav i ny TEK 0,5/timme
Murhus från tidigt 1950-tal
Trähus från tidigt 1950-tal
Ventilationsgrad – vad säger norska
regler (TEK 2010)?

§ 13.1 Tilfredsstillende luftkvalitet
 § 13.2 Frisklufttilførsel på 1,2 m3 pr m2 ved bruk og
0,7 m3 uten personer tilstede.
Ventilationsgrad – vad betyder det?
1,2 m3 pr m2 pr timme
= (1,2 m3 pr m2 pr timme)/2,4 m
= Luftväxlingsgrad 0,5/timme (ACH)
 Var kommer detta ifrån?
 Mer än 160 år gammal definition
(Max von Pettenkofer 1847), där CO2 är en parameter
för dårligt inomhusklimat.
Baserad på obehaglig lukt ifrån personer,
kraven var komfort och inte hälsa.

Koncentration
Teoretiska luftväxlingsgrader
Timmar
Resultat?
Koncentration
Reell, mätt
luftväxlingsgrad 0,2/t
(murbyggnad från 1952)
Reell, mätt
luftväxlingsgrad 0,54/t
(trähus från 1952)
Timmar
Vad händer vid dålig luftväxlingsgrad?
CO2
 Relativ luftfuktighet

• Mögelsvamp
• Kvalster

Damm
• Svävdamm
• Ytdamm (dammråttor)

Häxesot
Hur analyserar man damm?

Svävdamm
• Partikelräkning

Antal i stoleksfraktioner
• Partikelmätning – vägning
• Partikelmätning - mikroskopisk analys


Kvalitativt och kvantitativt resultat
Ytdamm
• Dustdetector

Semikvantitativt resultat
• Mikroskopisk analys

Kvalitativt och kvantitativt resultat
Vad består damm av?
Utedamm
 Byggnadsdamm
 Materialdamm
 Användardamm

Svampsporer
Sot
Furupollen
Björkpollen
Gråbopollen
Vad består damm av?
Utedamm
 Byggnadsdamm
 Materialdamm
 Användardamm

Vad består damm av?
Utedamm
 Byggnadsdamm
 Materialdamm
 Användardamm

Vad består damm av?
Utedamm
 Byggnadsdamm
 Materialdamm
 Användardamm

Vad består damm av?
Utedamm
 Byggnadsdamm
 Materialdamm
 Användardamm

Vad består damm av?
Utedamm
 Byggnadsdamm
 Materialdamm
 Användardamm

Vad består damm av?
Utedamm
 Byggnadsdamm
 Materialdamm
 Användardamm
 Etablerade
svampskador

Vad kan resultaten berätta?
Ursprung
 Mängder
 Exponering till inomhusklimatet (svävdamm)
 Grad/kvalitet av rengörning
 Efterkontroll av sanering

Hur kan resultaten inte användas?
Långtidsexponering
 Hälsomässiga effekter
 Annat?

Sammanfattning

Tänk efter före!
Undersökning
Information
Visuell kontroll
Fuktmätning
Bedömning
Åtgärd
Uppföjande kontroll
Provtagning
Tre sätt att lösa problemet?

Det ordnar sig!
Tre sätt att lösa problemet?

Det ordnar sig!
Tre sätt att lösa problemet?
Det ordnar sig!
 Se hur det fungerar.

Tre sätt att lösa problemet?
Det ordnar sig!
 Se hur det fungerar.
 Tänk efter före!

”Våga fråga!”
Undersökning

Få en översikt genom att ta ett steg bakåt…
Undersökning

…och fortsätt med att ta två framåt!