Transcript arbete Vedhanteringsanläggningar Del II

inom cellulosa- och
pappers i ndustri n
Hr 35
Systematiskt bullerbekämpningsarbete
Vedhanteringsanläggningar
Del II
Meddelandet har utarbetats vid Ingemanssons Ingenjörsbyrå AB av Lars
Landström och Sonny Berndtsson.
Detta meddelande är det andra av tre meddelanden om bullerproblemen
vid vedhanteringsanläggningar. I figur I visas schematiskt vilka anläggningsdelar och problem som behandlas i de olika meddelandena.
Som underlag för detta meddelande ligger i huvudsak erfarenheter från
senare års nybyggnadsprojekt. Trots att renserier innehåller några av de
mest bullersamma maskinenheterna (huggar, barktrummor) inom hela
Figur 1.
Vedhanteringsanlägg ningens bullerkällor.
I Bil-Järnvägstransporter
BEHANDLAS I
MEDDELANDE
NR 33
ITruckar I
Ilnmatningsbord -Transportörl
I Kapkl ingor
BEHANDLAS
I DETTA
MEDDELANDE
I
Myndigheternas
krav
Lämplig
bullermålsättning
I
RENSERILOKAL
MANÖVERRUM
BARKTRUMMA
ENSTOCKS BARKAGGREGAT
BARKRIVARE
!lARKPRESS
I Hugg I
BEHANDLAS
I SENARE
MEDDELANDE
I
I Blåsare I
I Sållning
I Flistransport
Adr:
Arbetarskyddsnämnden
Box 3208
Sveavägen 21
10364 STOCKHOLM 3
08/229420
I
cellulosaindustrin har det först på allra senaste tiden gjorts vissa försök
att dämpa maskinutrustningen. Hittills finns därför ytterst få praktiska
erfarenheter av bullerdämpad utrustning.
Däremot är erfarenheterna från byggnadsakustiska åtgärder relativt goda.
Vid projektering av moderna renserier har stor vikt lagts vid ljudisolerade
manöverrum och ljudabsorberande väggar och tak i barkningslokalen.
Utformning av barkhus
Figur 2.
Exempel på ljudnivåer i ett barkhus .
96
97
99
101
00
Barktrumma
O
Hugg
Ljudn ivå , dB(A)
I figur 2 redovisas exempel på uppmätta ljudnivåer i en barkningslokal
med barktrumma och huggmaskin. Lokalen är försedd med takabsorbenter av mineralull. Inga bullerdämpande åtgärder är utförda på maskinutrustningen .
Som framgår av mätresultaten är ljudnivån mycket hög i hela lokalen.
Det är också liten variation mellan mätvärdena vilket dels beror på att
bullerkällorna är jämnt fördelade i hela lokalen, dels på att bullret är av
mycket lågfrekvent karaktär och därför dämpas föga vid utbredningen.
Med den utformning som visas i figur 2 kan barkhuset från ljudsynpunkt
sägas vara en inbyggnad av barkningslinjen för att förhindra ljudutstrålning till fabriksområde och omgivande bebyggelse. För personal som
vistas inne i barkningslokalen förändras inte bullernivån. Bullret hade
snarare upplevts som lägre om barkningslinjen stått utomhus.
Genom myndigheternas krav på låga externbullernivåer samt andra miljöaspekter och processtekniska fördelar måste barkningslinjerna idag stå i
ett barkhus. Detta är dock ingen garanti för att bullerstörningar ej kan
uppträda gentemot omgivningen. Genom att hög bullernivå råder på de
flesta platser inne i barkhuset, finns risk för "läckage" via inmatningsöppning för ved , öppningar för utgående transportörer samt ventilationsöppningar.
Nedan redovisas synpunkter på renseriIokalens utformning, val av byggnadskonstruktioner i lokalen med tillhörande manöverrum samt erfarenheter av och förslag till bullerdämpning av maskinutrustning och ventilationsanläggning.
2
Genom layoutpåverkan
kan personalens bullerexponering minskas
•
Placera endast en barktrumma i varje barkningslokal.
En från ljudsynpunkt grundläggande regel är att man endast bör placera
en barktrumma i varje barkningslokal - se figur 3.
Figur 3.
Placering av barktrummor. Med endast en barkningslinje i varje lokal
kan underhållsarbete, ompostning e/c ske as/ört.
.
....
.
:" .
~I-----,
. ~~----....II · ...
'. ~ L
.. ..• •.••
'"
.~ L
•. ro
....
.
Vid större massafabriker där det krävs hög barkningskapacitet finns ofta
mer än en barkningslinje (barktrumma).
Det är från ljudsynpunkt mycket olyckligt om dessa placeras i samma
lokal eftersom minst en barkningslinje sannolikt alltid är i drift då service
utförs på en annan. Personal som t ex "postar" om en huggmaskin utsätts i detta fall för nästan lika hög bullerexponering som om den "egna"
huggen vore i drift. Finns däremot endast en barkningslinje i varje lokal
är hela linjen avstängd vid denna typ av servicestopp.
3
Bestämmande för personalens bullerexponering blir i det senare fallet
ljudutstrålningen från kringutrustning t ex hydraulaggregat för barkpress
etc och allmänventilationsanläggningen . Denna utrustning kan dock
dämpas genom relativt enkla åtgärder, så att hörselskaderiskgränsen
klaras.
Rent allmänt kan konstateras att ju fler barkningslinjer en lokal innehåller
desto högre blir allmänljudnivån och desto svårare är det att planera och
utföra verkningsfulla bullerdämpande åtgärder i lokalen.
Vid servicestopp är oftast flera personer verksamma i renseriiokalen än
vid normal drift då personalen kan vistas större delen av arbetspasset i
ljudisolerade manöverrum.
Figur 4.
Placeringen av manöverrummet har stor betydelse för bullermiljön.
Exempel på lösningar.
Hela ytan bullerexponerad
V6
av ytan bullerexponerad
Nivåsänkning 8 dB
4
•
Placera manöverrummet så att minsta möjliga yta bullerexponeras.
N aturligtvis bör manöverrummet i första hand placeras där övervakning
och andra praktiska funktioner uppfylls bäst. För att arbetsmiljön i manöverrummet ska bli acceptabel, krävs skiljekonstruktioner - tak, väggar,
fönster, dörrar - med mycket hög ljudreduktion.
Erfarenheten visar dock att det oftast är ljudläckage via otäta vägg anslutningar, dörrar, kabel- och kanalgenomföringar etc som bestämmer det
slutliga resultatet.
För att begränsa bullerproblemen bör manöverrummet placeras så att
minsta möjliga väggyta exponeras för buller. Det bästa resultatet erhålls
vid placering av manöverrum enligt figur 4, där dörrpassage och kabelgenomföringar är förlagda till "tysta" utrymmen.
Fördelen med denna placering av manöverrummet är, förutom de bättre
möjligheterna att bemästra läckageproblemen , att man får lägre ljudnivå i
rummet än om samtliga väggytor är utsatta för barkningslokalens buller.
Teoretiskt gäller alt ytan av de bullerexponerade väggarna påverkar ljudnivån med faktorn 10 log S där S = bullerexponerad yta i m2 .
För ett antaget kubiskt manöverrum innebär detta att en minskning av
exponerad yta med 2, 4 respektive 6 gånger motsvarar en ökning av
upplevd ljudisolering med 3, 6 respektive 8 dB - jämför figur 4.
•
Anordna arbetsplatser för sorterare i utrymme med låg bullernivå.
Beroende på vilken massatyp som ska framställas och på processförfarandet är kraven på barkningens kvalitet väsentligt olika.
Man accepterar idag att veden inte är helt barkfri. Detta gäller speciellt
för helblekta massakvaliteter men också för termomekanisk massa (tidningspapper). Detta är även från ljudsynpunkt en fördel då sorterarens
arbetsplats helt kan utgå eller ersättas av fjärrkontroll via TV -monitor i
manöverrummet.
Figur 5.
Manuell sortering. Arbetsplatsen är förlagd till ljuddämpat utrymme.
Väggar i tung konstruktion (tegel, betong etc) med invändig ljudabsorbent. Transportöppningar hålls så små som möjligt och förses om möjligt
med ljudslussar.
5
Vid anläggningar där kraven är så höga att sortering krävs (främst för
slipmassa och oblekt sulfitmassa) måste denna arbetsplats anordnas i
separat utrymme enligt princip som framgår av figur 5.
Vid denna typ av arbetsplatser i befintliga renserier är den enda realistiska lösningen av bullerproblemet att försöka bygga in eller avskärma
arbetsplatsen.
Normalt medför ljudnivån vid sorteringsplatser att risk för hörselskada
enligt SEN 59011 I föreligger. Hörselskydd är alltså normalt nödvändiga.
•
Rikta ventilations- och inmatningsöppningar i fasaden i den minst
ljudkänsliga riktningen.
Som tidigare nämnts kan ljudläckage genom öppningar medföra externa
bullerproblem. I det fall man kan påverka renseriets placering och angränsande bostäder inte finns runt hela bruket, bör öppningar orienteras i
minst störkänslig riktning. Denna synpunkt bör också beaktas vid renseriets placering inom fabriksområdet. Jämför sid 9 i föregående meddelande (nr 33), "Vedhanteringsanläggningar - del I" .
Val av byggnadsmaterial i barkhus
Från ljudsynpunkt finns två önskemål på tak- och väggkonstruktionerna:
1. Konstruktionernas ljudisolering ska vara så god att inga bullerstörningar till omgivande bebyggelse erhålls.
2. Konstruktionerna bör vara utformade med någon form av ljudabsorberande beklädnad på insidan.
Det finns många byggnadsmaterial och konstruktioner som uppfyller
dessa krav.
I arbetsgruppens meddelande nr 32 "Konstruktioner och material för
ljudabsorption" redovisas ett stort antal tak- och väggtypers ljudabsorberande och ljudisolerande förmåga samt övriga prestanda liksom jämförande priser.
Valet av konstruktioner påverkas förutom av de akustiska kraven bl a av:
-
Byggnadssätt (element- eller plats bygge)
Leveranstider
Kostnader.
I figur 6 och 7 redovisas exempel på vägg- och takkonstruktioner som
med gott resultat använts i barkhus under senare år. Figurerna visar också
exempel på konstruktioner som ger måttlig ljudisolering och därför kan
användas först sedan det kontrollerats att man erhåller tillräcklig ljudreduktion.
Rent allmänt måste man varna för lätta konstruktionsrnateriai (plåt etc)
medan tunga konstruktioner (tegel, betong) alltid ger tillräcklig ljudisolering.
Som framgår av figurerna 6 och 7 är samtliga ytor försedda med ljudabsorberande beklädnad (ljudabsorbenter).
6
Figur 6.
Exempel på fasadkonstruktioner för barkhus.
J J -stens tegelvägg alt betongelement
2 JOO mm ljudabsorbent - mineralullsskivor eller träullsplatta
3 'h-stens tegelvägg
4 50 mm mineralullsskivor
5 Plastfolie - max 0,07 mm tjocklek
6 Kantställt gitter eller månghålstegel
7 Trapetskorrugerad plåt
8 13 mm asfaboard
9 Trapetskorrugerad helperforerad plåt rD 3 c/c 5 mm hål
JO 200 mm lättbetong alt lecaelement.
Konstruktioner som kräver
kontroll beräkning m.a.p. ljudutstrålning till omgivningen
"Säkra" konstruktioner
- hög ljudisolering
A.k-:+:.+-"-~~(j)
1
",
~~:~-~- fj\
"
-~
~
,,'
--
,-'
2
2
-'l
,-'
--"
5
-"
-_J
)
CD
- - ------{ 4
7
7
Figur 7.
Exempel på takkonstruktioner för barkhus.
l Betongelement
2 50 mm mineralullsskivor med ytskydd av stapelfiber. Skivorna monteras med 50 mm luftspalt täckande ca 60% av ytan
3 Trelagstäckning
4 JOO mm asfaltlimmad mineralull
5 Trapetskorrugerad plåt
6 50 mm stapelfiberskivor monterade i I m breda fält med ca IDO mm
avstånd
7 200 mm lättbetongplattor med fabriksmonterade stapelfiberskivor,
typ TEM alt TEX. Täckningsgrad 55%.
Konstruktioner som kräver
kontrollberäkning m.a.p . Ijudutstrålning till omgivningen
" Säkra" konstruktioner
- hög ljudisolering
I·
•
.
.
...
• ,.
~.
1
...
2
.
,.
A
l
.
3
4
5
) .o
Jo . ·0
.
. .
"
f-
~ :::l
7
Ljudabsorbenternas funktion är i första hand att minska ljudutbredningen
i lokalen . Förklaringar till detta framgår av arbetsgruppens meddelande
nr 19 "Bullerdämpning av industrilokaler med absorbenter" .
Ljudabsorbenterna medför också att ljudisoleringen till omgivningen
förhöjs vilket framgår av följande praktiska exempel.
Exempel på minskat externbuller
med hjälp av absorbenter - Praktikfall
Vid en massafabrik med närliggande bostadsbebyggelse och därmed krav
på låga bullernivåer visade mätningar att ljudisoleringen i barkhusets takkonstruktion (värmeisolerat plåttak) var otillräcklig och att bidrag till
externa bullerstörningar erhölls via detta.
8
Figur 8.
Minskad ljudutstrålning från takkonstruktion genom montage av ljudabsorbenter.
l Trelagstäckning
2 60 mm kork
3 Trapetskorrugerad plåt
4 50 mm mineralullsskivor - heltäckning.
re
Mp 1
2
Mp2
e
dR teI 2 10 5 Pa
12.
120
100
100
'. '"
80
'\
r--
,
r\.
60
500
12'
63
2'.
,
r-
.~
.~
60
1\
....
"
"'...."
'0
~
31,
..
60
.~
'0
d8 t AI
I 200.
_.00
8000
12'
31.'5
H,
83
500
250
_1_ 2000
1000
Mp 1
Mp 2
Ovan tak
I öppning
Före montage
8000
-4000
Hl
av absorbenter
- - - - - Efter
Genom montage av 50 mm tjocka mineralullsskivor (volymvikt
70 kg/m3 ) invändigt över hela takytan sjönk ljudnivån ovan tak med
IOdB(A) och i taköppning med 4dB(A).
Takkonstruktion och mätresultat framgår av figur 8. Åtgärden belyser
också fördelarna med att ha absorbenter i tak med ventilationsöppningar.
9
Ventilationsanläggningens bullerfrågor
Bullret från allmänventilationsanläggningen måste beaktas med hänsyn
till externa och interna störningar.
Det är viktigt att ventilationen i manöverrummet utförs bullerdämpad
både med avseende på fläktbuller och "ljudläckage" från barkningslokalen genom såväl till- som frånluftskanaler.
•
Sätt strängare ljudkrav på ventilationsanläggningen.
VentiIationsbuller till omgivningen
Varje fläkt bör dimensioneras för en lägre ljudnivå vid närmaste bostadsområde än vad som anges i gällande koncessionsdom. I meddelande
nr 33 sid 6 behandlas denna fråga närmare.
För att begränsa bullret inom fabriksområdet bör ljudnivån ej överstiga
ca 70dB(A) på 7 m avstånd från fasad. l de fall det är långt till omgivande bebyggelse (hundratals meter) blir detta värde dimensionerande.
Internt ventiIationsbuller i barkhuset: 70 dB(A)
Trots det kraftiga verksamhetsbullret i barkhuset bör ventilationsanläggningen dimensioneras för att orsaka moderat ljudnivå, maximalt
70dB(A).
Denna ljudnivå innebär acceptabla bullerförhållanden då barkningslinjen
ej är i drift, samtidigt som bullret från ventilationsanläggningen ej ger
bidrag till allmänljudnivån i lokalen vid normal drift.
Figur 9.
L}udfällor på fasad dämpar fläktbuller och överhörning . I det vänstra
utförandet dämpas endast bullret till omgivningen. Till höger dämpas
fläktbullret även mot lokalen .
J Fasadvägg
2 Fläkt
3 L}udfälla bestående av plåt (utvändigt), 100 mm mineralullsabsorbelll
samt ytskydd av perforerad plåt eller nät mot luftströmmen.
2
.
-
10
Ventilationsbuller i manöverrummet: 40 dB(A)
Som tidigare nämnts kan det vara svårt att klara bullermålsättningen
manöverrummet; 50 dB(A).
För att inte bullret från manöverrummets ventilationsanläggning ska förhöja ljudnivån i rummet bör den dimensioneras för 10 dB(A) lägre ljudnivå än målsättningen för verksamhetsbullret dvs 40dB(A). Ventilationskanaler ska också utformas så att de inte leder bark lokalens buller in i
rummet (s k överhörning).
Exempel på bullerdämpning av väggmonterade fläktar visas i figur 9.
Bullerdämpning av manöverrumsfläktar behandlas närmare i avsnittet om
manöverrummets utförande.
Manöverrummets utformning
På grund av de mycket höga ljudtrycksnivåerna vid låga frekvenser som
förekommer i barkningslokaler ställs höga krav på ljudisolering hos
manöverrummets konstruktioner.
I figur 10 visas vilket krav på "insättningsdämpning" som ställs på ett
manöverrum i en barkningslokal med barktrumma och hugg. För lokaler
med enstocksbarkaggregat och hugg krävs ungefär samma ljudreduktion.
Ll Lp
dB
90
I
!
l
!
80
I
70
60
Figur JO.
Krav på insättningsdämpning
(ljudnivåskillnad ute/inne)
i manöverrum.
I
50
40
~
30
101"
;
I
I
l!
T~f
20
I
10
O
31 ,
125
63
500
250
2000
1000
8000
<4000
H,
Med manöverrummets ljudreduktion eller insättningsdämpning menas
skillnaden i ljudnivå på rummets plats före och efter det att rummet
byggts upp. Det är således den effektiva dämpningen av bullret, erhållen
då rummet ställs in i lokalen, som avses. I praktiken mäts insättningsdämpningen oftast som skillnaden i ljudnivå utanför respektive inne i
manöverrummet.
Valet av vägg- och takkonstruktion står i princip mellan "Iätt" dubbelväggkonstruktion (gips, plåt etc) respektive tung konstruktion eller en
kombination av dessa. Även om det rent tekniskt går att utföra manöver-
11
rummet i lätt konstruktion är det med hänsyn till bullrets lågfrekventa
karaktär lämpligast att använda en tung konstruktion.
Som påpekats i avsnittet som behandlar layout (sid 4) rekommenderas att
manöverrummet placeras utanför barkningslokalens yttervägg utan stum
kontakt med denna.
I den nedan beskrivna utformningen av manöverrummet har vi dock förutsatt att hela manöverrummet placeras inne i barklokalen eftersom detta
ännu är det vanligaste utförandet.
Konstruktionselement
Exempel på konstruktion av manöverrum visas i figur Il.
Figur Il.
Ljudisolerat manöverrum.
l Ljuddämpare mot fläktbuller och överhörning
2 Takkonstruktion av 100 mm lättbetong, 50 mm mineralull, 100 mm
lättbetong
3 Ljudabsorberande undertak - i detta fall tätperforerade plåtkassetter
med 50 mm mineralullsfyllning
4 Flytande golv
5 Väggkonstruktion bestående av 'h-stens tegelvägg med strålningsminskande beklädnad av 13 mm gipsskiva på 50 mm höga reglar och
med mineralull mellan reglar.
/
1
,
/
/
/
--+--< 5
Se fig _14
/
/
J
/
/
4
4
4
4
/:
LSef ,g12
4
12
Stomljudsisolering
En förutsättning för att tillräcklig ljudisolering ska erhållas är att manöverrummets stomme monteras utan stum kontakt med byggnadens
övriga stomkonstruktion. Detta kan ske genom att rummet placeras på
vibrationsdämpare enligt figur II eller grundläggs separat (jfr figur 4).
Det stomljud som alstras i ett barkhus är utpräglat lågfrekvent (långsamtroterande barktrumma etc). Eftersom vibrationsdämparna i första hand
ska isolera mot hörbart ljud krävs en förhållandevis mjuk uppställning
(fjädersystemets egenfrekvens väljs lägre än 20 Hz).
Vid montage av manöverrum i befintlig barklokal bör dimensioneringen
av vibrationsisoleringen föregås av vibrationsmätningar i byggnaden. Vid
nyprojektering bör referensrnätning vid likvärdig anläggning utföras så att
störfrekvensen kan bestämmas.
Figur 12.
Detalj av flytande golv.
l Överplatta i betong, gjuten i en kvarliggande form av korrugerad plåt
2 Vibrationsdämpare i gummi som placeras i rader. Dämparna dimensioneras från fall till fall med hänsyn till störfrekvens och belastning
3 Bjälklag.
Som fjädrande element för rummets vibrations isolering rekommenderas
gummidämpare. I vissa fall när kraven på lågfrekvent isolering < ca 100 Hz - är små kan även mineralullsskivor användas. Exempel på
montage av gummi kuddar framgår av figur 12 .
Vatten- och avloppsgenomföringar
Alla anslutningar för installationer i rummet måste utföras så att inte
vibrationer överförs från byggnadsstommen. Detta gäller såväl kanaler
till ventilationsdon som rörledningar för vatten och avlopp. Golvbrunn i
flytande golv utförs enligt figur 13.
Tak- och väggkonstruktioner
Väggarna i figur 11, vilka placeras på den separata bottenplattan, utgörs
aven tung konstruktion med lätt påbyggnad.
Den tunga konstruktionsdelen utgörs av 'h-stens tegelvägg. Man erhåller
endast marginell förbättring av att t ex välja l-stens tegelvägg. Murverkskonstruktionen bör däremot förses med puts på ena sidan då detta
kraftigt förbättrar ljudreduktionsegenskaperna.
13
Figur 13.
Placering av brunn i flytande golv.
IFörhöjningsring
2 Sil
3 Mjuk gummistos
4 Klämring.
På insidan av den tunga väggkonstruktionen visas ett s k strålningsminskande skikt bestående av gipsskiva på regelstomme och med isolering i
luftspalten . Detta strålningsminskande skikt ger en tilläggsdämpning på
upp till 10 dB vilket kan vara speciellt värdefullt i befintliga anläggningar
där det förekommer stomljud genom vibrationer som fortplantas från
bottenplattan.
Vid extremt höga ljudisoleringskrav måste avståndet mellan fönsterglasen
ökas. I dessa fall monteras den invändiga tilläggsisoleringen på högre
reglar.
Alternativ takkonstruktion kan utgöras av betongelement med noggrant
tätade skarvar (mineralullsdrevning och igjutning med bruk eller tätning
med fogmassa).
Fönsterkonstruktioner
Normalt ger två 6 mm glas med stor luftspalt ( > 80 mm) tillräcklig ljudisolering men i de fall särskilt stor insättningsdämpning krävs, t ex om ett
manöverrum monteras nära en odämpad huggmaskin måste fönstrets
ljudisolering förhöjas genom att laminerade glas används.
Fönsterkonstruktionen kan då utgöras av två laminatglas monterade på
avstånd från varandra; i luftspalten monteras en karmabsorbent - se
figur 14. Vid utformning av fönsterkonstruktionen bör väggens totaltjocklek utnyttjas genom att rutorna monteras på maximalt avstånd från
varandra. I princip gäller att "ju större avstånd mellan glasen , desto
bättre ljudisolering" i praktiken dock maximalt 200 mm.
14
d
Figur 14.
Detalj av hög isolerande
fönster i laminatkonstruktion .
1 3 mm glas
2 Dämpfolie
3 6 mm glas
4 Karmabsorbent av 50 mm
stapelfiberskiva med täckskikt av tätperjorerad plåt.
Måttet" d" väljs så stort
som möjligt.
Laminering av fönster utförs
av AB Gemax Glas i Kalmar.
Dörrkonstruktion
Manöverrummets dörrpassage måste utfonnas som en ljudsluss eller ännu
hellre - med ingång från utrymme utanför barkningslokalen enligt
figur 4 .
Visserligen finns det i marknaden ljudisolerande dörrar som klarar de
uppställda ljudisoleringskraven men erfarenheter visar att dörrens ljudisolerande funktion är starkt tidsbegränsad. Efter ca ett års tid är ofta t ex
kanntätningar och dörrlås slitna eller skadade och ger dänned
ljudläckage. Dessutom blir en högisolerande dörr ofta tung och svårstängd.
Figur 15.
Ljudsluss till manöverrum.
1 Ljudisolerande dörr - krav Rm = 35 dB
2 Slussens vägg- och takytor förses med absorbenter t ex 40 mm tjock
glastextilklädd mineralullsskiva
3 Innerdörr utan ljudkrav - eventuellt svängdörr.
3
o
O
}----H---,
1
15
Dörrslussen utförs t ex enligt princip i figur 15. Avståndet mellan inneroch ytterdörr bör vara minst I m. Både tak och väggar i detta utrymme
förses med absorbenter. Ytterdörren bör minst ha ett medelreduktionstal
R m = 35 dB vilket klaras av flera i marknaden förekommande dörrkonstruktioner. På innerdörren ställs inget högre ljudkrav. Den kan t ex
utgöras aven svängdörr försedd med gummitätning.
KabelgenomfOringar
Erfarenhetsmässigt visar det sig att kabelgenomföringar nästan alltid ger
ljudläckage i färdiga manöverrum. Trots påpekanden under projekteringstiden att genomföringshål ska tätas genom drevning med mineralull
etc, utförs detta i regel aldrig. Anledningen torde vara att man inte vill
sätta igen genomföringen då ytterligare kablar kan komma till i framtiden.
Figur 16.
Ljudisolerande kabel- och rörgenomföring.
1 Löstagbart lock i l mm plåt med invändig absorbent av mineralull
eller skumplast
2 Kablar och/eller rör
3 Fastmonterad absorbent.
~--{
3
•
r de
fall drevning har utförts kan det förekomma att eftertätning ej sker
när ytterligare kablar dras in.
För att råda bot på detta bör kablarna dras via ljudfällor (fasta Ijudtätningar) - se figur 16 - som tillåter att kablar byts eller indras utan besvär.
Om kablarna dessutom dras in i manöverrummet via dörrslussen erhålls
en säkrare lösning.
Ventilation
Som tidigare nämnts ska ventilationsanläggningen dimensioneras för
10 dB(A) lägre ljudnivå än målsättningen (se sid lO).
Såväl tilluft- som frånluftfläktar, som betjänar manöverrum, matrum etc,
måste alltid bullerdämpas. Förutom dämpning av fläktbullret erfordras
också att ventilationskanalerna utformas så att de inte utgör läckagevägar
för barklokalens buller in i rummet.
16
Figur 17.
Princip för placering av ventilationsljuddämpare . Vid montage nära
rummet undviks överhörning.
-=4I
do
'"
I
I
c), ~
I
l!(
,,
I
.
•
Ii
,I
I
Ljuddämpningen bör placeras så nära rummet som möjligt för att även
skydda mot överhörning (transmission via kanaler). Principen för placering av ljuddämpare framgår av figur 17.
Barkhusets maskinutrustning
Som tidigare nämnts finns det ännu idag mycket liten praktisk erfarenhet
av bullerdämpande åtgärder på maskinutrustningen i ett barkhus. Behovet
av åtgärder finns på de flesta maskinenheter; jämför man uppmätta ljudnivåer i dagens renserier med den målsättning som redovisas i meddelande 33 finner man dämpbehov upp till 25 dB(A).
Eftersom man idag inte kan köpa "tyst" maskinutrustning som standard
är det viktigt att man före inköp diskuterar möjligheter att utföra åtgärder
samt ställer ljudkrav på leverantören med hänsyn till lämplig målsättning.
Anvisningar för upphandling av maskiner med ljudgarantier finns redovisade i arbetsgruppens meddelande nr 26.
Nedan redovisas mätresultat för barkningsutrustningar samt ges principiella förslag till bullerdämpande åtgärder. Avsikten är att maskintillverkare och nyttjare av barkhanteringsutrustningen ska få impulser och
uppslag till nya konstruktionsvarianter och dämpningsförsök.
Barktrumma
I meddelande nr 33 redovisades bullerdämpning av kapbordet. I ett kommande meddelande beskrivs hur huggmaskinen kan bullerdämpas . Barklokaler är ofta utrustade med dessa enheter jämte barktrumma. Om huggmaskin och kapbord dämpas inses att bullerdämpning av barktrumman är
mycket väsentlig för att ett gott slutresultat ska erhållas och för att de
bullerdämpande åtgärderna på övrig utrustning ska ge full effekt. Bullret
från barktrummor överstiger klart bullertal NR 85 - se figur 18.
17
dBrel2 '\05 f>a
dB ( A )
120
NR 85
100
"~ I"
...........
,
r-~
BO
~
"-
Figur 18.
Exempel på buller från barktrumma, fabrikat Waplan .
Diameter 5 m, varvtal
6 r/min. Mätningen utförd på
2 m avstånd från manteln.
"'
60
40
125
31 5
63
500
250
2000
1000
8000
4000
",
Ljudalstringen i en barktrumma sker dels genom stockarnas slag mot
barktrurnman, dels genom stockarnas slag mot varandra.
Med stor sannolikhet är stockarnas slag mot barktrumman och den därav
följande ljudutstrålningen från barktrummans stålytor den dominerande
ljudkällan .
Förutom stockarnas direkta slag mot mantelytan orsakas påtvingade
svängningar i trumman av den tvättbrädeseffekt som fås när veden rasar
utefter barktrummans periferi. Påtvingade svängningar kan också erhållas
från pinnhjulsdriften för de konstruktioner som har sådan. Detta är dock
starkt beroende av tillverkningstoleranser etc . Nedan redovisas ideer till
hur barktrummor kan bullerdämpas. Vi vill påpeka att lösningarna till
största delen är oprövade på barktrummor men testade i andra sammanhang.
•
Utforma barktrumman i styv konstruktion .
På senare år har barktrummans konstruktion gjorts kraftigare och styvare
med bl a tjockare mantel än tidigare. De få jämförbara mätresultat som
finns på barktrummor med olika manteltjocklek visar att den styvare
konstruktionen är tystare - upp till 10 dB(A) förbättring har uppmätts för
olika trummor med likvärdig storlek och stockhantering. Teoretiskt gäller
att ju styvare och tyngre en konstruktion är desto bättre är dess förmåga
att hindra Ijudalstring.
Principen bör alltså vara att välja så styv konstruktion som möjligt. Detta
är också intressant med hänsyn till trummans livslängd.
•
Minska Ijudalstringen genom gummiinfodring.
En klar fördel både från Ijud- och slitagesynpunkt skulle vara att utföra
de längsgående barkningsprofilerna i slitgummi - se figur 19. Lösningen
skulle eventuellt även kunna tillämpas på befintliga konstruktioner.
Inom andra branscher finns det flera exempel på goda bullerdämpningsresultat vid byte från stål- till gummiinfodring t ex roterande kvarnar och
betongblandare.
18
Figur 19.
Förslag till gummiinfodring av barktrumma. I den övre sektionen markerar måttet" a" slits för uttag av bark.
l Slitbalk
2 Slitplatta .
Naturligtvis måste risken för gummipartiklar i pappersprocessen beaktas.
Man kan dock konstatera att gummi redan idag nyttjas utan problem i
barkhus. Som exempel kan nämnas gummiinfodrade vedstup samt transportband etc. En gummiinklädnad skulle ge störst effekt om man samtidigt kunde undvika slitsar i manteln för uttag av bark. Genom att
endast ha slitsade segment i slutändan av trumman kan man minska ljudutstrålningen väsentligt. Den slitsade delen skulle på ett enkelt sätt kunna
avskärmas med en invändigt ljudabsorberande "tunnel" - se figur 20.
Figur 20 .
Inbyggnad av barktrumma med
/judabsorberande tunnel.
Denna som måste kunna dras
undan eller lyftas bort vid
service, utförs i plåtkonstruktion med invändig 100 mm
tjock absorbent (volymvikt 150
kg /m 3 ) ytskyddad av kraftigt
nät, sträckmetall eller liknande.
19
Ä ven in- och utmatningsöppningarna skulle kunna avskännas på liknande
sätt.
I tidigare meddelanden från arbetsgruppen har redovisats bullerdämpningsåtgärder på vedstup. Man har då provat sandfyllda konstruktioner,
stup och stötytor har dämpats genom påläggning av speciella dämpmassor. Principiellt kan samma lösningar användas även på barktrummor. Bedömningsmässigt blir den bullerdämpande effekten dock liten
p g a att barktrummorna redan är tunga och styva.
Ibland framförs synpunkten. att barktrummor vilande på och drivna av
gummihjul är tystare än hydrostatiskt lagrade trummor med pinnhjulsdrivning. Gummihjulen har knappast någon svängningsdämpande effekt
på själva trumman. Däremot kan denna typ av drivning inte ge några
vibrationer till trumman, vilket pinnhjulsdriften kan göra vid dålig tillverkningsnoggrannhet. Från stomljudssynpunkt (vibrationsisolering) är
gummihjulslagring att föredra.
Det finns inga bullennätningar som påvisar några markanta skillnader
mellan konstruktionerna.
Sammanfattningsvis skulle bullerdämpning av barktrummor ske enligt
följande principer:
•
•
•
•
•
•
Tillverkning i styv konstruktion
Slitgummiinfodring
Undvik slitsad mantel i hela trumman
Inbyggnad av slitsad del
Avskärmade in- och utmatningsöppningar
Låt barktrumman vila på gummihjul.
För att kunna bedöma rimligheten och den bullerdämpande effekten av de
skissade åtgärderna krävs ingående vibrations- och bullennätningar på
barktrummor av olika konstruktioner under varierande driftsförhållanden.
dB re! 2 10 5 PCI
110
NR"
.......
100
r-..
/
80
.....
~o
.J' 'o""
....
-
-r--. - -. ..
r--
::""
r--
60
-
••
••
". ,
1'\
'0
31
125
S
63
500
250
2000
1000
8000
"000
H,
Figur 21.
Buller från enstocksaggregat
typ Valon Kone VK-20K.
- - -- Barkning av stock
!'! 150 mm. Integrationstid 4 s
----- VK-aggregat + inmatningstransportör
(kedja) i tomgång
- ' - Endast VK-aggregat
i tomgång.
20
Enstocksaggregat
Då dessa aggregat är betydligt mindre i storlek och utstrålar ett intermittent buller upplevs de som "tystare" än barktrummor.
Ljudnivån under själva barkningsprocessen kan dock vara mycket hög ljudnivån överstiger hörselskaderiskkurva l för daglig exponering. Detta
gäller de flesta fabrikat av barkningsaggregat.
I figur21 visas exempel på ljudnivåer från ett VK 20-aggregat från Valon
Kone. Som framgår av figuren ger enbart inmatningstransportören
88 dB(A) vid denna typ av aggregat.
Barkningsaggregatens ljudutstrålning härrör främst från skrammel i barkningsjärn, stockens slag mot plåtytor, drivutrustningen samt inmatningstransportören .
Då barkningsaggregaten normalt är placerade i en bullrande miljö (framför huggmaskin, intill vedstup etc) har det hittills sällan varit motiverat
att utföra bullerdämpande åtgärder på dessa maskiner.
Genom att åtgärder utförs på övrig maskinutrustning måste även enstocksaggregaten åtgärdas.
För att sänka ljudutstrålningen från barkaggregaten bör följande principer
följas:
•
Styr stockens rörelse medelst stödrullar under hela barkningsförloppet.
•
Minska plåtytorna, som stocken kan slå emot, välj istället kraftiga
järnbalkar. Nödvändiga plåtytor utförs i s k därnpad plåt dvs metall
-plast-metall. Leverantör: Antiphon AB, Stockholm.
•
Kontrollera drivutrustningens buller. Eventuellt krävs ljuddämpare på
el-motorernas luftintag. Sådana ljuddämpare kan köpas som tillbehör
från vissa motorleverantörer.
•
Anordna drivkedjorna på in- och utmatningstransportörerna så att inte
den slaka parten slår i glidbanan . Fjäderanordning för kedjespänning
bör finnas.
I särskilt besvärliga fall rekommenderas inbyggnad av hela barkningsaggregatet med uppfällbara ljudslussar över transportörerna.
Barkpress
Erfarenheten är att ljudutstrålningen från barkpressar helt domineras av
hydraulaggregaten.
För att åstadkomma tystare hydraulik måste på konstruktionsstadiet följande beaktas:
•
Om möjligt väljs pumpar med små tryckpulsationer exempelvis
skruvpumpar eller innerkugghjulspumpar.
•
Pump inklusive el-motor vibrationsisoleras från oljetanken exempelvis genom gummimellanlägg. Luftkyld el-motor måste eventuellt
förses med ljudfällor på in- och utloppssidan alternativt byggs pump
och motor in i huv med ljuddämpade kylluftöppningar.
21
I anläggningar där pump och motor sänkts ned i oljetanken erhålls
normalt en god akustisk lösning.
•
Vid pumpar med stora tryckpulsationer och höga tryck kan det vara
nödvändigt att minska ljudutstrålningen från oljetanken genom kraftig
uppstyvning eller utvändig isolering med mineralull + plåt samt att
införa ljuddämpare i rörledningen på pumpens trycksida.
•
Kavitation måste undvikas i systemet genom att pumpens sugledning
inklusive filter dimensioneras så att stora tryckfall ej uppstår (strömningshastighet ca 2 m/s) och att tryckledningarna utformas utan tvära
krökar. Arean på tryckledningarna väljs så att måttliga strömningshastigheter erhålls (max ca 5 m/s) och ventiltyper med god strömningsteknisk utformning erfordras för tyst reglering.
Av figur 22 framgår att stor ljuddämpning kan nås genom val av tyst
pump samt mer kompakt aggregatsammansättning.
Barkrivare
Barkrivare som ställs upp inne i en renseriiokai nära barktrummen utgör
normalt inget bullerproblem. Ljudnivån på I m avstånd ligger runt
85 dB (A) med röranslutna in- och utmatningsöppningar. Vid uppställning
utomhus måste man dock beakta risken för störningar till omgivningen.
Figur 22.
Exempel på bu//erdämpning av hydraulaggregat med driftsdata: p =
40 bar, Q = la l/min, t = sooe.
UTFÖRANDE
RELATIVA
LJUDNIVÅER
dB(A)
CD
!,.;:
ClIlI Ir.
~
tr-
~
o
,1\
......,
l:
MONTAGEVÄGG (PLÅT)
FÖR VENTILER OCH RÖR
YTTERKUGGHJULSPUMP
LUFTKYlD
ILA
STANDARD-
MOTOR
1-- ---.
~~J
~
MONTAGEBLOCK
YTTERKUGGHJVLSPUMP
LUFTKYLD
jLA-S
STANDARD-
MOTOR
MONTAGEBLOCK
'_~"",""eo""
OLJEDRÄNKT MOTOR
p
_
.
L -22
A
MOTOR OCH PUMP
VIBRATIONSISOLERADE
Stockholm i januari 1977
22