Transcript Kvalitetsrapport för avtalsåret 2012

1
Vux8 och Vux10
2013-05-03
Kvalitetsrapport för avtalsåret 2012-2013
ABF Komvux Stockholm
Redovisningen avser kommuner inom Vux8 och Vux10
Rapporten bygger på data från avtalsåret 2012-07-01--2013-06-30
Enligt avtal ska varje utbildningsanordnare inom den kommunala vuxenutbildningen årligen
inlämna en redovisning där det framgår hur man arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet
samt vilka kunskapsresultat som uppnåtts.
Rapporten är upprättad av Inger Lilienberg
2
Vux8 och Vux10
2013-05-03
Verksamhet/Organisation
Utbildningsanordnare:
ABF Stockholm

Organisation
med
ansvarsområden
ledningsfunktioner,
arbetsmiljöansvar
och
Komvuxverksamheten inom ABF Stockholm bedrivs inom en egen enhet och är för
närvarande bemannad med en verksamhetschef, en pedagogisk samordnare, tre
kursadministratörer, 15 tillsvidareanställda lärare samt ett tiotal visstidsanställda lärare.
Vi har även en studie- och yrkesvägledare anställd. Det pedagogiska arbetet sker i
ämnesbaserade arbetslag samt i utvecklingsgrupper där all personal deltar. För
ekonomi- och personaladministrativa tjänster liksom IT, vaktmästare, reception,
telefonväxel m.m. anlitas funktioner inom ABF Stockholm.
Uppdraget som verksamhetschef för ABF Komvux innebär ett totalansvar för såväl den
dagliga verksamheten som ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Några av
verksamhetschefens arbetsuppgifter består av personalledning, kvalitetsarbete,
pedagogisk ledning och ekonomiansvar.
ABF genomför vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och erbjuder
kurser i samhällsvetenskapliga ämnen, språk, matematik, naturvetenskap och data.
Sedan våren 2013 erbjuder vi också en lärlingsutbildning till Butikssäljare. ABF
Komvux erbjuder kurser med varierande kurslängd. Vi har kurser på dag- och kvällstid
och distans. Samtliga kurser erbjuds som klassrumsundervisning. Vi genomför
kursstarter fem gånger per år på gymnasial nivå och på grundläggande nivå har vi intag
varje månad.
ABF Stockholm bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt bilagt dokument
Systematiskt arbetsmiljöarbete. I dokumentationen framgår dock inte hur vi arbetar
med elevskyddsombud. Eftersom det har varit svårt att rekrytera intresserade till detta
ansvarsområde, så för vi en dialog om arbetsmiljöfrågor som rör elever under våra
studeranderåd. (se mer under avsnittet Systematiskt kvalitetsarbete).
Vår chef och studieombudsman, Håkan Wiclander, är arbetsmiljöansvarig.
 Bedriver ni med ett systematiskt arbetsmiljöarbete inom företaget?
Ja X
Nej
 Har ni dokumentation om ert arbete med riskbedömning, undersökning,
åtgärder och uppföljning av verksamhetens arbetsmiljö? Skyddsrond etc.
Ja för personal X
Ja för elever
Nej Delvis finns dokumentation
3
Vux8 och Vux10
2013-05-03
 Har ni skriftliga rutiner för riskbedömning av verksamheten som ska göras
vid varje organisations-/lokalförändring/anskaffning av nya maskiner m.m
Detta ska göras för att arbetsgivaren ska bedöma om ändringen medför
risker för ohälsa eller olycksfall.

Ja X
Nej
Har ni en skriftlig och tydlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som är
delegerade till er arbetsmiljöansvarige?
Ja X

Nej
Har ni skriftliga introduktionsprogram med arbetsmiljöaspekter för era nyanställda
och elever på er yrkesskola.
Ja X
Nej

Namn på arbetsmiljöansvarig: Håkan Wiclander

Ange ungefär i procent hur många av era elever som studerar på distans
Ungefär 10% av våra deltagare studerar på distans.
 Utbildningslokaler inom Vux8 och Vux10
Redovisning
Verksamheten bedrivs inom 1 skolenhet i lokaler i ABF-huset på Sveavägen 41 och ABF:s
egna lokaler på Sveavägen 84. Lokalerna är belägna nära T-banestation Rådmansgatan,
centralt i city. Det finns studielokaler för olika gruppstorlekar och stora föreläsningssalar
med komplett, modern teknik. De studerande har tillgång till wifi-uppkoppling och
internetuppkopplade datorer, även utanför undervisningstid finns i huset. I ABF-huset finns
uppehållsrum, pentry, kaffemaskiner, restauranger m.m. Lokalerna är anpassade för
funktionshindrade.
4
Vux8 och Vux10
2013-05-03
Det systematiska kvalitetsarbetet (max en sida)
Kvalitetsarbete, en övergripande beskrivning
 Beskriv kortfattat hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på skolan.
(årscykel, organisation och ansvar, omvärldsbevakning, enkäter, KSL;s
brukarundersökning, resultatuppföljning eller andra ”komponenter” som
ingår i det systematiska kvalitetsarbetet).
 Beskriv särskilt hur personal och elever medverkar i det systematiska
kvalitetsarbetet inklusive hur återkoppling till dessa grupperingar görs.
Redovisning:
ABF Komvux arbetar systematiskt med kvalitetsarbete genom att planera, följa
upp och utveckla utbildningen utifrån de nationella styrdokumentens mål och
utifrån våra lokala mål. Vi identifierar utvecklingsområden genom samtal och
utvärderingar med vår personal, elever och uppdragsgivare. Verksamhetschefen
driver arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet genom att följa upp våra
processer och system så att kvalitén hela tiden är hög.
Verksamhetschefen har en kontinuerlig dialog med personalen om vad som ska
förbättras för att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse,
utvecklingsbehov och åtgärder. Detta sker i regelbundna personalmöten med hela
personalen, i ämneslagen och i utvecklingsgrupper. Utöver dessa möten som
infaller varannan vecka, deltar all personal i interna personaldagar minst fyra
heldagar per år. Verksamhetschefen gör också lektionsbesök som följs upp av
samtal med läraren och genomför medarbetarsamtal med samtlig personal där man
bland annat planerar medarbetarens utvecklingsområden utifrån individens och
organsationens behov.
För att säkerställa en likvärdig, hög kvalitet i vår undervisning, kommer varje
ämneslag kommer tillsammans överens om innehåll, upplägg och vilka
betygsgrundande moment som ska ingå i varje kurs. Inför varje kursstart
utvärderar lärarna undervisningen i föregående kursomgång, och planerar
gemensamt hur kursen ska förbättras och genomföras under kommande kurs.
Lärarna delar med sig av gemensamma prov och tillämpar sambedömning av vissa
uppgifter, prov och NP i kursen. Ibland delar två lärare på en kurs för att
ytterligare främja samarbete, insyn i varandras undervisning och kollegialt
lärande.
Vi använder vårt eget kursutvärderingsverktyg i mitten och slutet av varje kurs.
Detta är en skriftlig utvärdering rörande undervisning och upplägg i respektive
kursgrupp som eleverna gör och som läraren sedan sammanställer. Resultaten av
utvärderingarna diskuteras med eleverna och lärare och verksamhetschef
analyserar tillsammans resultatet och vidtar sedan eventuella nödvändiga åtgärder.
Utöver denna skriftliga utvärdering använder vi även kommunernas
brukarundersökning som underlag i vårt förbättringsarbete. Vi genomför även
regelbundet egna skriftliga utvärderingar kring attityder och trivsel som rör alla
5
Vux8 och Vux10
2013-05-03
elever på skolan.
Fyra gånger per år genomför vi studeranderåd. ABF:s verksamhetschef och studieoch yrkesvägledare träffar elevrepresentanter från de olika kursgrupperna och
dikuterar hur eleverna upplever sina studier hos oss. Mötena protokollförs och
mailas ut till elevrepresentanterna som sedan informerar sina kurskamrater om vad
som sagts. Protokollen läggs även ut på vår lärplattform Fronter. Verksamhetschef
och studie- och yrkesvägledare träffar även alla elever vid varje kursstart, då de
håller i ett informationsmöte om att studera på komvux och ABF. Där får eleverna
också information om hur de ska göra om de har förbättringsförslag eller klagomål
eller vill göra anmälan om eventuell diskriminering eller kränkande behandling.
En gång om året genomför vi kvalitativa, individuella djupintervjuer med cirka
fem elever om hur de upplever sina studier hos oss. Dessa utgör också ett viktigt
underlag för förbättringsåtgärder inom verksamheten.
Verksamhetschef följer kontinuerligt upp betygsresultat, avbrott och arbetar med
förbättringar av våra administrativa rutiner tillsammans med våra erfarna
administratörer.
Vi håller oss uppdaterade med vad som händer i vår omvärld genom att delta i
konferenser och fortbildningsinsatser och genom att hålla oss uppdaterade inom
vetenskaplig forskning. Vi bjuder även in intressanta föreläsare till vår verksamhet
och besöker andra verksamheter.
Som underlag för denna kvalitetsredovisning har vi bland annat använt oss av
kursutvärderingar i mitten och slutet av varje kurs, synpunkter som kommit fram
under våra studeranderåd och i intervjuer med elever, lärares skriftliga
utvärderingar kring sitt eget kvalitetsarbete samt kommunens brukarenkät som
genomfördes under september 2012. Statistik över betyg, volym, avbrott och NPöverensstämmelse bygger på statistik ur vår egen databas samt uppdragsgivarnas
datasystem.
6
Vux8 och Vux10
2013-05-03
Specifika kvalitetsfrågor
Lärarbehörighet och legitimation
 Ange andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen: 95%
 Hur avser ni att höja denna andel? (i förekommande fall)
 Hur säkrar ni kravet på att era lärare har/kommer att ha lärarlegitimation
enligt lagstiftningen?
Redovisning
ABF Komvux har hög andel behöriga lärare (95% i oktober 2012). Vi har höjt
andelen behöriga lärare med 3% sedan 2011. Att ha behörig, erfaren och kompetent
personal är av ABF ett prioriterat område. Vi kommer därför att fortsätta att verka
för att höja behörigheten genom att fortsätta att endast anställa behöriga lärare och
erbjuda fortbildning till obehöriga lärare.
Under perioden 2011/2012 har vi utökat vårt fasta lärarlag med en behörig lärare
och har nu totalt 15 tillsvidareanställda, behöriga lärare. Utöver de
tillsvidareanställda lärarna har vi även ett tiotal visstidsanställda lärare, av vilka de
flesta är behöriga.
För att säkerställa att våra lärare har/kommer att ha lärarlegitimation så har alla våra
lärare ansökt om lärarlegitimation och vi tillsvidareanställer endast lärare som har
lärarlegitimation.
Varje anställd har en kompetensutvecklingsplan som revideras en gång per år i
medarbetarsamtal med verksamhetschefen. Lärarna deltar i kompetensutvecklande
insatser både internt och externt.
Studievägledning och studieplan
 Hur är studievägledningen organiserad?
 Hur tillser ni att alla har en fördjupad individuell studieplan?
 Hur sker kartläggningen i samband med upprättandet av planen?
 Hur arbetar ni med validering?
 Hur sker uppföljningen av planen?
Redovisning
Vi har en behörig studie- och yrkesvägledare med lång erfarenhet som är
tillsvidareanställd sedan 2008. Hon erbjuder kvalificerad och neutral vägledning för
elever som studerar på ABF. Några av hennes ansvarsområden är att upprätta
individuella studieplaner med elever, att hålla i informationsmöten för elever och
personal samt att hålla i individuella vägledningssamtal med studerande. Hon
samordnar även de stödinsatser som vi erbjuder elever med funktionshinder.
Skolans studievägledare arbetar aktivt med uppsökande verksamhet, främst på
grundläggande nivå. Vidare spelar studievägledaren en viktig roll under
introduktionsveckorna på grundläggande nivå där fokus läggs på information om
svenskt utbildningsväsende och arbetsmarknad.
7
Vux8 och Vux10
2013-05-03
ABF:s studievägledare ansvarar för öppet-husverksamhet och sökstugor. Under
sökstugorna får de studerande hjälp att söka kurser på kommunernas hemsidor.
En stor del av studie- och yrkesvägledarens arbetstid går åt till individuella
vägledningssamtal med studerande på alla nivåer.
Elever kan få svar på enklare frågor om sin utbildning av våra erfarna
administratörer. De hjälper även elever att söka kurser på kommunernas webbsidor.
Vår studie- och yrkesvägledare deltar kontinuerligt i kompetensutvecklingsinsatser
för att hålla sig uppdaterad med vuxenutbildningens uppdrag och utveckla sina
kompetenser inom vägledning. Hon deltar bland annat i Vägledarkalendariet och i
olika nätverk för studie- och yrkesvägledare.
Individuell studieplan
När de studerande påbörjar sina studier på en kurs hos ABF upprättas individuella
studieplaner för samtliga studerande tillsammans med kursansvarig lärare. I planen
framgår bland annat den studerandes tidigare arbetslivserfarenhet och studier, mål
med studierna, vilka kurser eleven ska läsa, elevens planerade studietid samt om
eleven har behov av särskilt stöd under studierna. Läraren tar del av den studerandes
studieplan under den första studieveckan och samtalar med de studerande som har
angett att de har behov av stöd under sina studier. Tillsammans planerar de vilka
stödinsatser som ska äga rum under kursen. Detta dokumenteras i studieplanen, och
studieplanen revideras sedan efter behov under kursens gång. Läraren kontaktar
även vår studie- och yrkesvägledare och ser till att elever med stödbehov får en tid
inbokad med henne. Ibland genomförs också trepartssamtal och regelbundna
uppföljningssamtal med elev, lärare och studie- och yrkesvägledare. När kursen är
avslutad arkiveras studieplanen tillsammans med den studerandes betygsdokument.
Alla elever erbjuds att träffa vår studievägledare för studie- och yrkesplanering samt
för upprättande av en studieplan. Eleverna får information om denna möjlighet av
bland annat lärarna och under det informationsmöte i kursens början som studieoch yrkesvägledare och verksamhetschef håller i för samtliga studerande.
När vår studie- och yrkesvägledare upprättar studieplan tillsammans med elever kan
omfattningen av studieplanen skilja sig åt beroende på den enskildes utbildningsmål
och studiernas omfattning. Studievägledaren hjälper den studerande att kartlägga sin
situation och formulera långsiktiga och kortsiktiga mål som följs upp och revideras
under studiernas gång. Karläggning sker bland annat av den studerandes tidigare
utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet, intressen, färdigheter, kompetenser och
eventuella hinder. En del studerande får uppgifter som de ska göra och tänka på
innan uppföljningssamtal äger rum. Det kan exempelvis handla om att de ska söka
upp olika skolor, titta på filmer om olika yrken eller fundera över olika
frågeställningar. En del av studievägledarens arbete är också att motivera de
studerande och att stödja dem under deras studier. Studieplanerna följs upp minst
två gånger per år. I de fall där det framkommer saker i vägledningssamtalen som
lärare och/eller verksamhetschef behöver få information om samverkar
studievägledaren med dessa parter.
8
Vux8 och Vux10
2013-05-03
För elever som tillhör Stockholm Stad upprättas den fördjupade studieplanen i
kommunens system i Open 24.
Kunskapsutveckling
 Hur får eleverna information om sin kunskapsutveckling?
 Hur följer lärarna upp kunskapsutvecklingen hos de studerande?
 Hur får eleverna återkoppling på sitt lärande och hur ofta sker det?
Redovisning
ABF följer kontinuerligt upp elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i
styrdokumenten. Det är verksamhetschefen som har ansvaret för att resultaten följs
upp och utvärderas och för att pröva och utveckla nya pedagogiska metoder.
Resultaten utvärderas på individ-, grupp- och skolnivå.
Lärarna följer elevernas kunskapsutveckling noga från början till slutet av kursen. I
början av kursen gör eleven ett test för att kartlägga elevens kunskapsnivå. I de fall
eleven har bristande förkunskaper, pratar läraren med eleven för att göra en
handlingsplan över hur eleven ska klara sina studier. I vissa fall kan det handla om
att eleven byter till en längre kurs för att få mer tid eller till en kurs på lägre nivå. I
andra fall rekommenderas eleven att delta i de stödlektioner som vi erbjuder i de
flesta ämnen. Läraren kan också ge eleven extra övningsmaterial och tips på hur de
kan jobba med ämnet under kursens gång för att klara målen. Elever som har behov
av särskilt stöd pratar med läraren och gör upp om vilka eventuella hjälpmedel och
stödåtgärder de kan få under kursens gång. Om läraren bedömer att hon behöver
extra resurser kontaktar läraren verksamhetschef och diskuterar vilka åtgärder som
ska sättas in.
Lärarna följer upp de studerandes kunskapsutveckling kontinuerligt under kursens
gång genom att bland annat bedöma inlämningsuppgifter, prov och muntliga
redovisningar. Bedömningen sker både summativt och formativt. För att tydliggöra
mål och kunskapskrav arbetar flera lärare med bedömningsanvisningar i form av
matriser. Där anges vad som är viktigt och ingår i bedömningen. Matriserna
underlättar lärarens kommunikation med eleverna om vad målet är, var eleven
befinner sig i förhållande till målet och hur eleven ska göra för att komma vidare
mot målet. Lärarna ger också summativa omdömen i form av betyg på uppgiften
under kursens gång.
I mitten av varje kurs genomförs betygskonferenser med lärare och
verksamhetschef. Vi går igenom elevernas resultat och vilka elever som riskerar att
inte uppnå godkänt betyg och beslutar om eventuella åtgärder.
De studerande får kontinuerligt information om sin kunskapsutveckling både
muntligt och skriftligt. Den skriftliga informationen får de antingen i klassrummet
eller via vår lärplattform, Fronter. I Fronter finns en elevmapp för varje kurs, där
elevernas resultat kontinuerligt läggs ut. Muntlig feedback ges i klassrummet eller i
individuella samtal utanför lektionstid. Lärare har individuella samtal med alla
9
Vux8 och Vux10
2013-05-03
elever (även distanselever) i slutet av kursen för att gå igenom deras resultat. Elever
som inte klarat kursen får veta vad de behöver utveckla för att bli godkända på
kursen och hur de går tillväga för att läsa om kursen eller göra en prövning. Om
läraren bedömer att eleven kan klara kursen genom att göra en komplettering inom
två veckor efter kursens slut, så kommer man överens om hur och när detta ska ske.
Betyg och bedömning
 Hur säkerställer ni att lärarna bedömer den enskildes kunskaper utifrån
gällande lag och förordning?
 Hur samverkar ni med andra aktörer eller internt för att säkerställa att ni
bedömer på rätt sätt?
Redovisning
Under våren 2012 inledde vi ett utvecklingsarbete kring Lärande bedömning som
har pågått under 2011/2012 och som kommer att fortsätta även under kommande
verksamhetsår. Lärande bedömning syftar till att stötta elever i deras
kunskapsutveckling och lärande. Under flera personaldagar och personalmöten har
vi ägnat tid åt att sätta oss in i de nya ämnesplanerna som trädde i kraft 1 juli 2012.
Vi har gemensamt analyserat målen, det centrala innehållet och kunskapskraven.
Ämnesplanerna är ett ständigt närvarande och levande dokument i vår verksamhet
och vi kommer att jobba vidare under året med att hitta arbetssätt för att skapa en
överenstämmelse mellan mål, undervisning och bedömning. Arbetet sker dels
tillsammans med alla lärare men även i ämneslagen. Vi läser litteratur med
anknytning till bedömning och har haft flera utbildningsdagar där vi bjudit in
externa föreläsare för att få gemensamma referensramar som utgångspunkt för våra
samtal och för att ta vår utgångspunkt i vetenskaplig forskning. Tre lärare och
verksamhetschef deltog också i John Hatties konferens kring formativ bedömning
under hösten 2012. Lärarna höll sedan en utbildningsdag om de centrala tankarna i
Hatties forskning, där samtliga lärare deltog.
Internt samarbetar lärarna i ämneslagen både kring vilket innehåll som ska finnas
med i kurserna samt vilka betygsgivande moment som ska ingå i varje kurs. Vi
tillämpar regelbundet sambedömning i de betygsgivande momenten och NP.
Sambedömning hos oss innebär att det är minst två lärare som genomför
bedömningen. Sambedömning av betygsgrundande prov sker i de fall då läraren är
tveksam i sin bedömning. När två lärare delar en kurs sambedöms samtliga
betygsgrundande moment i kursen. Om elever inte förstår eller ifrågasätter en
lärares bedömning tillämpas också sambedömning. Sambedömning av NP sker
varje kursperiod i ett antal utvalda kurser inom varje ämnesområde.
Nya lärare har alltid en mentor under det första året som stöttar dem med
planeringen av kurserna och med bedömningen.
Vi genomför NP i matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk för
alla elever. Vi genomför NP fem gånger om året. Vi testar delar av kursens moment
genom NP.
I moderna språk använder läraren Provbankens test som en del i bedömningen.
10
Vux8 och Vux10
2013-05-03
Dessa test är centralt utformade av Skolverket och ger stöd för att bedömningen
sker på ett likvärdigt sätt.
Samarbete med andra aktörer
Under verksamhetsåret 2012/2013 har vi inlett ett samarbete med personalen på
ABF Göteborgs vuxenutbildning, som är en av de största komvuxanordnarna i
Göteborg. Samtliga tillsvidareanställda lärare, administratörer och verksamhetschef
besökte Göteborg i september 2012. Temat för dagen var bland annat bedömning
och vi inledde med en halvdags workshop och föreläsning med Per Måhl. I juni
2013 besökte ABF Göteborg oss i Stockholm då vi fortsatte med att dela med oss av
hur vi tänker kring innehåll, upplägg och bedömning i de olika kurserna. Lärarna
arbetade också konkret med bedömning genom att sambedöma prov från de olika
verksamheterna. Samarbetet med Göteborg kommer att fortsätta under 2012/2013
bland annat genom att enskilda lärare kommer att besöka varandra och
”jobbskugga” varandra. Flera av våra lärare samt verksamhetschef har också
kontinuerlig kontakt med ABF Göteborgs personal via e-post och telefon.
I Stockholm deltar vi i ett nätverk med ett antal utbildningsanordnare inom Vux18gruppen, där lärare, studie- och yrkesvägledare och utbildningsansvariga träffas ett
par gånger i halvåret för att utbyta erfarenheter och verka för en samsyn inom bland
annat bedömning.
Vi deltar även vid de bedömningsseminarium som kommunen ibland ordnar. Under
verksamhetsåret har flera lärare deltagit i seminarium kring bedömning av NP i
Svenska som andraspråk 3 samt seminarium om kursplaner och bedömning i
svenska som andraspråk grundläggande. Dessa seminarium anordnades av
Stockholm Stad under hösten 2012 och våren 2013.
Inflytande
 Hur arbetar ni med att säkerställa individens inflytande över sina studier?
 Hur arbetar ni med flexibilitet och individanpassning?
 Vilka stödstrukturer har ni utvecklat till elever i behov av särskilt stöd?
Redovisning
Individens inflytande över sina studier
ABF Komvux skapar möjligheter till individens inflytande över sina studier genom
att verka för demokratiska arbetsformer så att elever kan påverka, ta ansvar och vara
delaktiga i sin utbildning. Utgångspunkten är att eleverna har rätt till inflytande och
ansvar över undervisningens utformning och innehåll samt de generella
förhållandena i skolan och arbetsmiljön i stort.
Vi verkar för att skapa ett öppet, tillitsfullt klimat i vår verksamhet där varje individ
vågar komma till tals. Detta sker bland annat genom att vi arbetar i mindre
studiegrupper där det finns möjlighet till kontinuerliga samtal mellan lärare och
kurskamrater. När läraren presenterar kursen diskuterar man också elevernas
förväntningar på kursen, hur man ska arbeta och examinationsformer. Läraren
genomför en skriftlig utvärdering i mitten på kursen som används som utgångspunkt
11
Vux8 och Vux10
2013-05-03
för diskussion kring hur arbetsformerna fungerar och vad som eventuellt behöver
förändras.
De synpunkter som elever framför i skriftliga och muntliga utvärderingar som
genomförs i verksamheten, utgör också underlag för förbättringsåtgärder i vår
verksamhet. Studeranderådet är ett viktigt forum när det gäller elevers inflytande
över sina studier och arbetsmiljö (se under punkten Systematiskt kvalitetsarbete).
För att underlätta kommunikationen med våra deltagare prioriterar vi tillgänglighet i
vår verksamhet. Verksamhetschef, studie- och yrkesvägledare och lärare har sina
arbetsplatser nära den dagliga verksamheten vilket underlättar när elever vill
framföra synpunkter på verksamheten. Dessutom har vår expedition mycket
generösa öppettider och telefontider, vilket gör det lätt att komma i kontakt med oss.
Flexibilitet och individanpassning
ABF Komvux arbetar för att anpassa undervisningen utifrån allas behov så att alla
ges möjlighet att nå målen och utvecklas så långt som möjligt. För att kunna
tillgodose elevens behov behöver man veta vilka behoven är, varför vi försöker
skapa situationer där vi kan se varje enskild elevs behov. Detta gör vi bland annat
genom att validera elevers kunskaper i början av kursen och genom att kartlägga
elevers eventuella behov av stödinsatser. Läraren erbjuder sedan varierande
arbetsuppgifter på olika nivåer utifrån elevers intresse och behov och försöker
anpassa undervisningen så att allas behov tillgodoses. I bedömningen tillämpar
lärarna ofta formativ bedömning. Formativ bedömning syftar till att utveckla elevers
kunskaper men också lärarens undervisning. Den formativa bedömning utgör alltså
underlag under utbildningens gång så att läraren kan anpassa sin undervisning
utifrån var eleverna befinner sig och utifrån vad som är målet. Bedömningen
understödjer på så sätt varje elevs lärande och gör det möjligt att individanpassa
undervisningen utifrån elevers olika behov.
Vi erbjuder varierade examinationsformer samt extra examinationstillfällen för
elever som av olika anledningar inte kan närvara vid ordinarie tillfälle. Elever som
studerar på distans kan delta i undervisningen som klassrumsgrupperna har, vid de
tillfällen som de vill.
Vi erbjuder kurser av varierande längd, på dag- och kvällstid samt på distans. Detta
gör det möjligt för elever att välja den studieform som passar dennes behov och
livssituation. Det finns också möjlighet att byta kurslängd eller kursform under
kursens gång. Detta bestäms i så fall i samråd med lärare och studie- och
yrkesvägledare. Elever som studerar svenska som andraspråk på grundläggande
nivå ges möjlighet att välja tillvalskurser inom bland annat presentationsteknik, läshörförståelse, uttal och arbetsmarknadskunskap.
Vi validerar alla elever som startar utbildning på grundläggande nivå för att
kartlägga vilken nivå de befinner sig på. Detta genomförs under den första
kursveckan och utgör underlag för vilken delkurs varje elev startar med.
12
Vux8 och Vux10
2013-05-03
Stödstrukturer
Vi försöker att lägga upp undervisningen på ett sätt som gör att alla elevers behov
ska kunna tillgodoses i den ordinarie undervisningssituationen, men för de elever
som ändå behöver stöd utöver ordinarie undervisningstid erbjuder vi olika typer av
stödinsatser.
I engelska, svenska som andraspråk och matematik finns extra lektioner utlagda i
det ordinarie schemat både på dagen och kvällen för de som vill ha mer lärarledd tid
än utlagd tid i kurskatalogen. Flera lärare ger också individuellt stöd till elever före
eller efter ordinarie undervisningspass. I början av kursperioderna erbjuder vi
workshops i studieteknik för samtliga elever som vill. Intresset brukar vara stort för
dessa workshops.
Vid den introduktion vid kursstart, som verksamhetschef och studie- och
yrkesvägledare håller i, informeras eleverna om att de ska prata med sin lärare
och/eller med vår studie- och yrkesvägledare samt skriva in i sin individuella
studieplan, om de har behov av ytterligare stöd. Lärarna kommer sedan överens
med eleverna om vilken typ av stöd eleven ska få under kursen. Om läraren inte har
möjlighet att ge eleven det stöd som han/hon behöver inom ramen för sin tjänst,
kontaktar läraren verksamhetschef som ser till att resurser läggs ut. Vid behov
uppmanar läraren också eleven att ta kontakt med vår studie- och yrkesvägledare för
att få hjälp med sin studieplanering. Hösten 2013 har vi också anställd en lärare som
har speciallärarkompetens som kommer att utgöra ytterligare stöd för elever och
lärare i verksamheten.
Exempel på individanpassat stöd som vi ofta ger till elever med funktionshinder är
förlängd provtid, prov vid enskilt tillfälle eller andra examinationsformer när så är
möjligt. Men det kan också handla om individuell undervisning eller handledning
för dem som behöver detta.
Värdegrundsarbete och likabehandlingsplan

Beskriv kortfattat hur ni arbetar med värdegrundsfrågor
o
o
o
o
Har ni uppdaterat/reviderat er likabehandlingsplan?
Om flera enheter finns, finns en plan anpassad till varje enhet?
När uppdaterades den/dessa?
Vad framkom i den kartläggning som årligen ska göras angående
eventuella kränkningar och trakasserier?
o Redovisa ev. nya satta mål utifrån genomförd kartläggning.
Redovisning:
ABF Stockholm Vux rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper
och färdigheter, utan även avståndstagande från diskriminering, trakasserier och
kränkningar.
Vi vill skapa en miljö som präglas av ömsesidig respekt där alla elever känner sig
trygga. Ingen elev ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkningar.
13
Vux8 och Vux10
2013-05-03
Vår verksamhet ska genomsyras av respekten för alla människors lika värde. Detta
gäller såväl elever emellan som relationen mellan lärare och elever.
Vi uppdaterar vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling varje år.
Senaste versionen gäller till och med den sista juni 2014. Planen finns på vår
hemsida och på vår lärplattform Fronter.
I likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling framgår att vi under
förra verksamhetsåret genomfört följande aktiviteter:


Genomgång av de lokaler som ABF Komvux Stockholm använder visar att
de är tillgängliga för rullstolsburna elever.
Rutiner vid anmälan av diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling har setts över. Former för att bättre kommunicera detta till
samtliga elever utformas.
Under P2 genomförde vi en elevenkät med syfte att kartlägga eventuell förekomst
av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 347 elever svarade på
enkäten.
På frågan om de upplevt att de blivit utsatta för kränkande behandling under sin
studietid på ABF svarade 11 personer ”ja” på den frågan. Av dem som uppgav att
de blivit utsatta för kränkande behandling var det 6 personer som uppgav att läraren
kränkt dem, 1 person uppgav ”övrig skolpersonal”, 4 personer ”annan deltagare”.
Detta resultat är inte tillfredsställande och vi kommer att fortsätta att verka för att
ingen studerande ska uppleva att de utsätts för kränkande behandling. Vi strävar
efter en nollvision när det gäller den här typen av klagomål.
Några anser sig ha blivit missgynnade vid betygsättning. Vi ser över hur vi
ytterligare kan förtydliga betygskriterier och kraven för att nå de olika målen.
En person uppger att nedsättande kommentarer om homosexualitet har förekommit
av annan elev. Som ett komplement till Likabehandlingsplanen kommer ett
policydokument att tas fram där ABFs värdegrund tydligt framgår.
Utifrån resultatet från enkätundersökningen och utifrån de diskussioner som
personalen haft, kommer vi att genomföra följande aktiviteter för att uppnå följande
mål under kommande verksamhetsår:
Åtgärder läsåret 2013/2014
Aktivitet
Genomgång av verksamheten i syfte att se över tillgängligheten för elever med
funktionsnedsättning. Fokus under året kommer vara funktionsnedsättningar
kopplade till elever med dyslexi.
Mål
Lärarnas kompetens kring frågor som rör elever med dyslexi har ökat och därmed
kan man i undervisningen bättre möta de behov som dessa elever kan ha.
14
Vux8 och Vux10
2013-05-03
Resultat
Två lärare har under läsåret deltagit i seminarier kring frågor som rör elever med
dyslexi.
Ansvarig: Verksamhetschef
Aktivitet
Som ett komplement till Likabehandlingsplanen ska ett policydokument formuleras
där ABF Komvux Stockholms värdegrund tydligt framgår. Dokumentet ska fungera
som ett verktyg och förtydligande i det förebyggande arbetet mot kränkningar.
Mål
Policydokumentet är väl förankrat hos personalen. Samtliga elever som studerar hos
ABF Komvux Stockholm ska känna till värdegrunden.
Resultat
I mars är ett policydokument framtaget och tillgängligt på hemsidan.
Policydokumentet är väl förankrat hos personalen och kommer att presenteras vid
samtliga introduktionstillfällen inför en ny kursperiod.
Ansvarig: Verksamhetschef
Aktivitet
Personalen avsätter tid under planeringsdagar för samtal kring situationer där elever
ger uttryck för åsikter som kränker grupper eller individer. Med utgångspunkt i case
från verkliga situationer kan konstruktiva diskussioner föras kring förhållningssätt
och agerande.
Mål
Hitta strategier och former för hur personalen bemöter kommentarer och åsikter
som kan uppfattas som kränkande.
Resultat
Personalen har en beredskap och verktyg inför situationer där kränkningar uttalas.
Detta kommuniceras i samband med introduktionen av ny personal.
Ansvarig: Verksamhetschef.
Aktivitet
Studeranderådet ska bjudas in att vara mer aktivt och ges större möjlighet att
påverka arbetet med likabehandling. Arbetet inleds med att gemensamt med
studeranderådet gå igenom de synpunkter som framkom i förra läsårets elevenkät.
Mål
Ta till vara elevernas synpunkter och önskemål kring hur aktiviteter som rör
likabehandling ska utformas.
Resultat
Under läsåret 2013/2014 har två träffar med studeranderådet ägnats åt
likabehandlingsfrågor. Ansvarig: Verksamhetschef
15
Vux8 och Vux10
2013-05-03
Systematisk hantering av klagomål
 Beskriv hur ni arbetar med inkomna klagomål.
 Vilka klagomål förekommer oftast hos er?
 Vad gör ni för att bemöta klagomålen?
 Hur många klagomål har inkommit senaste avtalsåret?
Redovisning:
Vårt mål är att hålla högsta kvalitet inom alla områden i verksamheten. Om
studerande anser att vi inte levt upp till vårt åtagande kan de vända sig till sin lärare
eller till verksamhetschef. Alla deltagare som har synpunkter eller klagomål erbjuds
ett samtal med berörd personal och skolledare. Dessa möten protokollförs och
skrivs under av alla parter.
Information om vilka vägar man kan gå för att framföra sina synpunkter får de
studerande under det informationsmöte som verksamhetschef och studievägledare
håller i vid varje kursstart. Informationen lämnas också ut skriftligen vid kursstart
och finns tillgänglig på vår hemsida.
Klagomål förekommer sällan i vår verksamhet. Under förra verksamhetsåret inkom
sju klagomål. De flesta klagomål som kommer till verksamhetschefens kännedom
handlar om att den studerande inte är nöjd med betyget som läraren satt. I dessa fall
låter vi alltid en annan lärare än den betygssättande läraren göra en bedömning av
de betygsgivande momenten som ingått i kursen. Verksamhetschef samtalar även
med berörd lärare för att kartlägga på vilka grunder läraren gjort sin bedömning.
Ofta beror den studerandes missnöje med betyget på att hon inte har förstått vilka
mål och kunskapskrav som utför underlag för betygssättningen. Den studerande ges
möjlighet att samtala med betygssättande lärare och/eller sambedömande lärare om
betygssättningen igen. Vid behov deltar också verksamhetschef i dessa möten.
16
Vux8 och Vux10
2013-05-03
Analys av resultat
Analys av betygsresultaten
 Analysera era betygsresultat utifrån ifylld excelmall, kommentera
utvecklingen och trender.
 Hur använder ni de nationella proven som stöd i betygssättningen? (I
förekommande fall)
 Vilka slutsatser kan ni dra utifrån resultaten?
Redovisning
Resultat
Under verksamhetsåret 2012/2013 har ABF utfärdat 2884 betyg, varav 1773 betyg
för gymnasiekurser och 1111 betyg för grundläggande kurser inom vux18-gruppen.
Av de grundläggande betygen utgör 1078 betyg de nya kurskoderna och 33 betyg
utgör betyg i engelska grund enligt det gamla systemet. Totalt uppnår 80% av
eleverna godkända betyg och på grundläggande nivå uppnår så många som 89%
godkända betyg. Antalet godkända betyg på gymnasienivå uppgår till 75%.
Tabell 1: Andel godkända betyg eller högre betyg i %
Godkända betyg i %ABF
Totalt
Grundläggande kurser
Gymnasiekurser
10/11*
75
71
76
11/12**
83
87
80
12/13
80
89
75
*Avser endast resultat för elever i Stockholm Stad
**Avser endast resultat för elever inom vux10-gruppen
Tabell 1 visar att den totala andelen godkända betyg har minskat med 3% jämfört
med föregående år. Godkända betyg på gymnasiekurser har minskat med 5%
jämfört med föregående år och andelen godkända betyg på grundläggande nivå har
ökat med 2%.
Tabell 2: Antal godkända betyg eller högre betyg i % grundläggande kurser (avslutande
delkurs 2012/2013)
Kurs
Engelska grund
Svenska som andraspråk
11/12
62*
93**
12/13
84
91
*Avser resultat gamla kursplaner och endast för Vux10-gruppen
** Avser resultat gamla kursplaner (avslutande delkurs) Vux10-gruppen
Tabell 2 visar att andelen godkända betyg för grundläggande kurser i engelska har
ökat med så mycket som 22% jämfört med föregående år medan andelen godkända
betyg i svenska som andraspråk minskat med 2%.
Generella antaganden kring bedömning och verksamhet
Under verksamhetsåret har bedömningen skett utifrån Vux12 styrdokument, vilket
bland annat innebär att vi fått en ny, sexgradig (A-F) betygsskala och nya ämnesoch kursplaner. Generellt så har kraven för att uppnå godkänt betyg ökat bland
annat på grund av att alla kunskapskrav måste vara uppfyllda för ett godkänt betyg.
17
Vux8 och Vux10
2013-05-03
Detta kan vara en förklaring till att den totala andelen godkända betyg har minskat
med 3% och att andelen godkända betyg för gymnasiekurserna minskat med 5%
sedan föregående verksamhetsår. Trots dessa högre krav så är det ändå så många
som 80% som uppnår godkända betyg totalt sett inom alla kurser. Detta tror vi har
varit möjligt i och med att vi har fortsatt att organisera vår undervisning i små
grupper och den stora andelen behöriga och erfarna lärare som arbetar på ABF
(95% behöriga i oktober 2012). I brukarundersökningen som KSL genomförde
hösten 2012 framkommer det också att en högre andel elever på ABF jämfört med
andra skolor, tycker att ABF:s lärare är tydliga med att berätta om vad som krävs
för att uppnå olika betyg, att lärarna kan mycket om sina ämnen, att lärarna ger
snabbt besked efter inlämningsuppgifter och prov samt att eleverna får det stöd som
de behöver (samtliga resultat för undersökningen presenteras i bifogad fil och
analyseras under punkten Brukarundersökning). Vi tror att detta är ett resultat av att
det kollegiala arbetet fokuserar mycket på just kunskap, lärande, bedömning och
individanpassning.
Vi har fortsatt att utöka antalet lärarledda timmar och har hittat nya modeller för hur
vi lägger ut stöd för att eleverna ska ha tid att delta. Vid kursernas början erbjuder vi
workshop i studieteknik och vi har utökat valmöjligheterna för de tillval som vi
erbjuder till elever som studerar på svenska som andraspråk grundläggande.
För att pröva nya metoder med det individuella mentorskapet har vi under våren
2013 haft ett tjugotal elever som deltagit i ett mentorskapsprogram som syftat till att
stärka elevernas självkänsla och förbättra deras möjligheter att uppnå uppsatta mål.
Detta har skett genom att de arbetat individuellt med ett webbaserat
Självcoachingprogram samt deltagit i gruppträffar och fyra individuella träffar med
en handledare. Över 80% av eleverna som deltog i självcoachingen uppgav att de
efter genomgånget program nu såg mer positivt på sig själva, var mer målinriktade,
såg fler möjligheter och att det bidragit positivt till deras studier.
Lärarna och verksamhetschef har, som tidigare nämnts, deltagit i
fortbildningsinsatser i betyg och bedömning både internt och externt.
Resultat gymnasiekurser
Andelen godkända betyg i de gymnasiala kurserna har dessvärre minskat med 5%
sedan 2011/2012 och uppgår nu till 75%, vilket vi naturligtvis inte är nöjda med. En
förklaring till sänkningen kan vara de ökade kraven i de nya kursplanerna. En annan
förklaring skulle kunna vara att färre elever har valt att göra avbrott i sina studier
jämfört med föregående verksamhetsår (se vidare under rubriken Avbrott).
Undervisningen har organiserats på liknande sätt under detta verksamhetsår förutom
att vi lagt ut fler undervisningstimmar inom flera ämnen än tidigare samt att vi
utökat de ordinarie tillfällena för stöd. Det verkar dock som att de nya kraven för att
uppnå godkänt betyg kräver fler insatser än de vi erbjudit, varför vi kommer att se
över hur vi organiserar vår undervisning inom samtliga gymnasiekurser.
När det gäller resultaten i Matematik 1 och 2 så uppgår dessa till 58% respektive
44%, som kan jämföras med 2011/2012 då resultaten uppgick till 68% respektive
62%. Antalet elever som valt att studera Matematik hos ABF har sjunkit kraftigt
18
Vux8 och Vux10
2013-05-03
under verksamhetsåret, vilket gör att statistiken är framtagen utifrån ett relativt litet
antal elever. Men oavsett detta så är resultaten inte tillfredställande på något sätt.
Vi har alltså inte lyckats uppnå vårt mål från förra året, att öka andelen godkända
betyg i dessa kurser, trots att vi utökat undervisningstiden med 5 timmar i veckan
och erbjudit längre kurser och trots att vi genomfört Orienteringskurser parallellt
under kursernas gång. En orsak till det dåliga resultatet är det glapp som finns
mellan de kunskaper som eleverna har med sig från de gamla kurserna i
grundskolan och i Matematik A och de krav som ställs i de nya kursplanerna.
Tanken är att Orienteringskurserna ska överbrygga detta kunskapsglapp, men flera
elever väljer att inte delta i orienteringskurserna. Anledningen till detta kan dels
vara att vux8-gruppen inte godkänner dessa orienteringskurser och dels att eleverna
inte anser sig ha tid att delta. Trots att vux8-gruppen inte godkänt
orienteringskurserna har vi dock uppmanat de studerande som haft behov av dessa
att delta.
Utöver att vi lagt ut extra mycket undervisningstid under året så har vi också satsat
extra mycket på fortbildningsinsatser för lärare i matematik.
Matematikundervisningen kommer att vara ett prioriterat område även under
kommande år. Vi kommer bland annat att se över möjligheterna till mer extra stöd i
studierna och bli bättre på att initialt hjälpa deltagare att planera och strukturera sina
studier. Men vi behöver också se över våra undervisningsformer och pröva nya
metoder. Detta kommer vi bland annat att göra genom auskultation och
jobbskuggning av matematiklärarna på ABF i Göteborg och genom andra
fortbildningsinsatser.
Resultat grundläggande kurser
Särskilt glädjande känns det att andelen godkända betyg för elever som studerar
engelska på grundläggande nivå har ökat från 62% till 84% under verksamhetsåret.
Det positiva resultatet kan delvis förklaras med att verksamhetspoängen för kursen
har höjts från 300 poäng till 450 poäng, men vi tror också att indelningen i fyra
delkurser utgör en annan betydande förklaring till höjningen (22%) av andelen
godkända betyg. Indelningen i delkurser skapar en tydlighet både för lärare och
elever. Vi har också valt att satsa extra resurser på dem som studerar just engelska
grund eftersom ett av våra utvecklingsområden för verksamhetsåret var att öka
andelen godkända betyg i kursen. En åtgärd har varit att vi valt att starta samtliga
delkurser både på dagen och kvällen vid varje kursstart. Elever som har studerat på
engelska grund har således varit indelade i små grupper bestående av elever som
läser samma delkurs. Detta har ökat tydligheten för vad eleverna ska lära sig under
respektive delkurs och lärarna har haft mer homogena grupper att arbeta med.
Tydliga mål och kunskapskrav har kommunicerats till eleverna under varje delkurs.
Lärarna har också utökat sitt samarbete med att ta fram gemensamma prov och
tillsammans bestämma vad som ska ingå i varje delkurs utifrån ämnesplanerna.
Möjligen skulle en del av det positiva resultatet också kunna hänvisas till att vi bytt
kurslitteratur. Eleverna valideras i början av kursen och placeras i den delkurs som
överensstämmer med deras kunskaper. Elever börjar således på den delkurs som
passar elevens behov. En fråga som dyker upp när man ska analysera det positiva
resultatet är om resultatet endast gäller den avslutande delkursen. Kan det vara så att
många elever studerat de tidigare delkurserna flera gånger, för att de inte klarat
19
Vux8 och Vux10
2013-05-03
delkursen första gången? Ovanstående redovisat resultat gäller ju endast avslutande
delkurs.
Tabell 3: Antal godkända eller högre betyg i %, grundläggande kurser per delkurs
2012/2013
Kurs
Engelska grundläggande
Svenska som andraspråk grund
Delkurs 1
84
91
Delkurs 2
87
90
Delkurs 3
90
91
Delkurs 4
84
Tabell 3 visar att det förekommer en viss variation mellan antalet godkända elever i
respektive delkurs i framförallt delkurs 3 och 4 i engelska grund. Detta skulle kunna
förklaras med att de lokala kunskapskrav, framtagna av kommunen för delkurs 1-3,
inte följer en progression som möter de krav som ställs i den avslutande delkurs 4.
En elev kan mycket väl godkännas i delkurs 3 men sedan ha svårigheter att uppnå
de krav som ställs i den avslutande delen. Vi kommer att följa utvecklingen noga
under kommande verksamhetsår och fortsätta att arbeta för ett ännu högre resultat
godkända betyg inom samtliga delkurser. Detta kommer att ske genom att vi
fortsätter att organisera undervisningen i små delkursindelade grupper och lägger ut
extra stödlektioner för de som har behov av detta samt genom att fortsätta
samarbetet lärare emellan för att säkerställa en hög kvalitet på undervisningen och
en likvärdig bedömning.
Antal godkända betyg för elever som studerat svenska som andraspråk på
grundläggande nivå har sjunkit med 2% sedan föregående verksamhetsår och ligger
på totalt 91%. Här finns ingen signifikant skillnad i resultat på de olika delkurserna
(tabell 3). Trots att antalet godkända betyg sjunkit så är 91% fortfarande en hög
andel godkända betyg, men vi kommer naturligtvis att fortsätta att arbeta för att höja
resultatet ytterligare under kommande år. Det gör vi genom att vi fortsätter att
validera elevernas kunskaper i början av kursen, så att de startar på rätt delkurs
utifrån sina behov. Undervisningen kommer också fortsättningsvis att erbjudas i
små grupper och utöver den ordinarie undervisningen fortsätter vi att erbjuda
valbara moment som exempelvis presentationsteknik, uttal, läs- och hörförståelse
och konversation. De valbara momenten kommer även att utökas med extra
skrivundervisning eftersom flertalet elever uttryckt behov av detta. Ett annat
tidigare valbart ämne har varit arbetsmarknadskunskap, som vi kommer att göra
obligatoriskt för alla elever. Detta är en åtgärd för att öka kunskaperna kring
arbetsmarknad och ge eleverna verktyg för att lättare kunna ta sig fram på den
svenska arbetsmarknaden.
Nationella prov
ABF genomför NP i matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk för
alla elever fem gånger om året. Vi testar delar av kursernas moment genom de
Nationella proven. Sambedömning av NP sker varje kursperiod i ett antal utvalda
kurser inom varje ämnesområde.
Redovisningen av NP-resultat jämfört med slutbetyg mellan betyget F på NP och
slutbetyg visar på god överensstämmelse i samtliga ämnen (se statistik i flik i
bifogat excelark). Ett av våra utvecklingsmål under verksamhetsåret var att öka
20
Vux8 och Vux10
2013-05-03
överensstämmelsen mellan slutbetyg och omdöme i NP i Svenska som andraspråk 1
och 3. Detta har vi lyckats med genom att uppnå en överensstämmelse på 86% i
Svenska som andraspråk 1 och en överensstämmelse på 89% i Svenska som
andraspråk 3. 2011/2012 var överensstämmelsen 58% mellan betyget IG på NP och
slutbetyg i Svenska som andraspråk B. Det positiva resultatet tror vi beror på att
lärarna har utvecklat sina metoder för att förbereda de studerande bättre inför NP.
Under året har vi också utvecklat metoder för sambedömning och arbetat för att öka
tillförlitligheten i våra bedömningar.
Analys av avbrott
 Analysera kursavbrotten och reflektera över orsakerna till dessa. Hur arbetar
ni för att minska avbrotten?
 Vilka slutsatser kan ni dra utifrån resultaten?
Redovisning:
En kurs rapporteras som avbruten om eleven uteblivit från undervisningen under
mer än tre veckor i följd, eller när eleven själv anmäler att de vill avbryta kursen.
Andelen avbrott under verksamhetsåret 2012/2013 uppgår till 20% för de som
studerar på gymnasial nivå och 9% för de som studerar på grundläggande nivå.
Detta kan jämföras med antal avbrott under året 2011/2012 som uppgick till 25%
på gymnasial nivå och 15% på grundläggande nivå. Avbrotten har alltså minskat
med 5% på gymnasienivå och med 6% på grundläggande nivå jämfört med
föregående år, vilket naturligtvis är mycket glädjande. Ett av våra utvecklingsmål
för verksamhetsåret var också att minska antalet avbrott.
Det finns många orsaker till att elever väljer att avbryta sina studier. Några orsaker
kan vara att de arbetar och inte hinner med sina studier, att de får barn, att de
studerar inom andra studieformer eller att de återvänt till sina hemländer. Även
ekonomiska problem och familjesituationen kan vara orsaker till avbrott. De flesta
som avbryter sina studier hos oss gör det på grund av tidsbrist. Men det är samtidigt
vanligt att eleverna återupptar sina studier vid senare tillfälle när livssituationen gör
det möjligt att studera igen. Det har inte kommit till vår kännedom att elever
avbryter sina studier hos oss på grund av brister i utbildningen, men det
förekommer att elever avbryter studierna när de märker att de får svårt att uppnå det
betyg som de planerat.
När en elev upphör att delta i undervisningen kontaktar lärarna eleverna via e-post
för att ta reda på om eleven avbrutit sina studier och för att se om det finns något
som vi kan göra för att möjliggöra att eleven ska kunna avsluta sina studier. Vi
uppmanar också alla elever, vid informationsmötet i början av kursen, att kontakta
läraren och/eller studie- och yrkesvägledaren om de funderar på att avbryta sina
studier.
För att undvika att elever avbryter sina studier försöker vi individanpassa
undervisningen genom bland annat validering, utökat stöd i kurserna och genom att
erbjuda olika studieformer som ger eleven större förutsättningar att nå ett godkänt
betyg (se mer om individanpassning under denna rubrik). Studie- och
yrkesvägledningen spelar också en betydande roll i arbetet med att minska andelen
21
Vux8 och Vux10
2013-05-03
avbrott.
Andel elever som avbryter sina studier i gymnasiekurserna är 11% högre än för de
som studerar på grundläggande nivå. Vi tror att några anledningar till denna skillnad
kan vara att vi är bättre på att individanpassa studierna för de som studerar på
grundläggande nivå och att vårt arbete med att fokusera på studievägledning
fungerar bättre för grundelever eftersom de i regel studerar hos oss under längre tid
än de som studerar på gymnasiekurser. Vår studie- och yrkesvägledare har också
mer uppsökande verksamhet för elever på grundläggande nivå. En ytterligare
anledning till skillnaden kan vara att en större andel elever som påbörjar sina studier
på gymnasiekurser inte har de förkunskaper som krävs.
Analysera resultatet av brukarundersökningen som genomfördes via KSL
 Vilka åtgärder har ni vidtagit för att förbättra ert resultat, i förekommande
fall?
 Hur kommuniceras resultatet med era anställda?
 Hur återkopplar ni till eleverna?
Redovisning:
I oktober 2012 genomförde KSL en brukarundersökning bland elever hos 23 olika
komvuxanordnare inom Stockholm. 164 av ABF:s elever svarade på enkäten med
en svarsfrekvens på 60%. ABF ligger generellt mycket bra till i undersökningen
med medelvärden som överstiger snittet i Stockholm (se resultat i bifogad rapport).
Men när det gäller frågan om eleverna har en individuell studieplan så är andelen
som svarar ”ja” endast 45%. Detta kan jämföras med det totala resultatet där
andelen som svarar ”ja” uppgår till 59%. Upprättandet av studieplaner är en
komplex fråga inom vuxenutbildningen eftersom eleverna ofta studerar under en
kort tid och ofta hos olika anordnare. Dessutom är det bara Stockholm stad som har
en webbaserad studieplan som elever och studie- och yrkesvägledare kan uppdatera
oavsett vilken utbildningsanordnare man studerar hos. Detta gör att en elev kan ha
en mängd olika studieplaner i olika varianter. I de bästa av världar är det ju också
tänkt att eleverna ska ha upprättat en studieplan tillsammans med en vägledare i
kommunen innan de påbörjar sina studier, men det är ganska få elever som har det.
Det är lite förvånande att det är så få som upplever att de har en individuell
studieplan, eftersom vi vet att alla elever som börjar hos oss fyller i en studieplan.
Det verkar alltså som att de inte känner till vad en studieplan är och orsakerna till
detta kan vara flera. Den mest troliga orsaken är att de inte upplever att studieplanen
är ett levande dokument som de har nytta av under sina studier.
I samband med att resultatet för brukarundersökningen presenterades hade vi en
diskussion med personalen om hur vi ska få studieplanen att bli ett levande
dokument som eleverna har nytta av. Dels har verksamhetschef och studie- och
yrkesvägledare börjat informera tydligare om vikten av studieplanen vid de
informationsmöten som de håller för alla elever vid kursstart. Lärarna uppmanas
22
Vux8 och Vux10
2013-05-03
också att bli bättre på att uppdatera studieplanen tillsammans med eleven. Vi håller
även på att undersöka möjligheten till ett webbaserat verktyg där vi kan
administrera alla elevers studieplaner. Under hösten 2013 hoppas vi kunna börja
använda det webbaserade systemet.
Resultatet av brukarundersökningen kommuniceras till personalen skriftligen via epost och muntligen vid våra personalmöten. Eleverna får information om
undersökningen vid Studeranderåden då vi också diskuterar resultaten och
eventuella förbättringsområden.
23
Vux8 och Vux10
2013-05-03
Utvecklingsområden
Utveckling
 Ange vilka tre-fem viktigaste utvecklingsområden ni kommer att arbeta med
under kommande läsår.
 Beskriv vilka resultat ni förväntar er.
 Beskriv hur ni tänker följa upp arbetet.
Redovisning:
De utvecklingsområden som vi prioriterar och kommer att arbeta med under
kommande verksamhetsår är:
Öka andelen godkända betyg och högre betyg i gymnasiekurserna
Särskilt fokus kommer att ligga på att öka andelen godkända betyg i Matematik 1
och 2. Vi kommer att satsa på mer extra stöd och individanpassning i studierna och
bli bättre på att initialt hjälpa deltagare att planera och strukturera sina studier. Vi
behöver också se över våra undervisningsformer och pröva nya metoder.
Minska antalet avbrott i gymnasiekurserna
Inför kommande verksamhetsår behöver vi se över kursutbud och kursupplägg i
dessa kurser och utveckla metoder för att bli bättre på att individanpassa och
fokusera på studievägledning och mer uppsökande vägledningsverksamhet.
Öka andelen elever som upplever nyttan av att de har en individuell studieplan
Vi ska verka för att studieplanen är ett levande dokument som eleverna känner att
de har nytta av under sina studier. Detta kommer att ske genom att tydligare
informera om nyttan av studieplanen, genom att lärare blir bättre på att uppdatera
studieplanerna och genom att införskatta ett webbaserat verktyg för att administrera
studieplanerna i.
Redovisningen är sammanställd av: Inger Lilienberg
Datum 2013-09-20
Underskrift