Transcript inlaga - Swedish Aerospace Industries

Utbildningsdepartementet
103 33 STOCKHOLM
En utmanande forsknings- och innovationspolitik
– Ett inspel från den svenska flyg- och rymdindustrin
Sammanfattning
Sverige har en stark internationell position inom flyg- och rymd. Denna bidrar även till att lösa
samhällsutmaningar, inte minst inom miljöteknik. Dessutom är flyg och rymd goda exempel på
möjligheten att gå från grundforskning till marknad.
Framtidens flyg kommer att behöva lösa sin uppgift med mindre användning av resurser och med
mindre påverkan på miljön. Ökad specialisering med större fokus på delsystem, komponenter och
integration innebär att prioriterade forskningsansatser behöver överensstämma med flygindustrins
långsiktiga behov. För att stärka och vidareutveckla den svenska positionen inom flygforskning ser vi ett
behov av följande satsningar perioden 2013-2016, där företag och det offentliga satsar minst 125Mkr/år
vardera;
•
•
•
NFFP 6 - Nationella flygforskningsprogrammet. NFFP:s viktigaste roll i innovationssystemet är
att medverka till skapandet av välfungerande forskningsmiljöer på flygområdet vid industri,
institut, universitet och högskolor samt till samverkan mellan dessa aktörer. Välfungerande
forskningsprogram på TRL 2–3 är av grundläggande betydelse för svensk flygindustri.
Green and sustainable demos. Vi föreslår ett program med fokus på civilt flyg som främst
uppfyller en miljönytta. Nya flygplan med nya teknologier såsom smart vinge och
propellerfläktsmotorer och med optimerad flygväg kan till och med överträffa ACARE:s
uppsatta mål.
Triple use. Vi föreslår ett nationellt forskningsprogram av triple use-karaktär, vilket innebär en
samverkan mellan militärt flyg, civilt flyg och någon annan bransch, så som beskrivits i NRA Flyg
2010. Den bakomliggande målsättningen är att öka innovationsgraden och därmed skapa ett
svenskt teknologiövertag och en stark global affärsposition inom de samverkande branscherna.
Vinsten är att gemensamma teknologier kan utvecklas till lägre kostnad än om dessa skulle
utvecklas utan samverkan inom varje bransch.
Den svenska rymdbranschen har förmågor inom tekniska nyckelområden som ombordelektronik,
raketmotorer, styrsystem, instrument, konstruktion och drift av rymdsystem och användning av
jordobservationsdata. Sverige behöver fokusera på avancerad och innovativ teknik inom våra etablerade
styrkeområden.
•
•
1
•
Bättre förutsättningar att kommersialisera innovationer
Framforskade resultat riskerar att fastna på forskningsstadiet. Svenska rymdföretag måste
kunna överbrygga det gap som finns mellan nyfikenhetsforskning och produktutveckling. Ett
program för realistiska demonstrationsmöjligheter ger företagen bättre möjligheter att
omvandla framforskad teknik till kommersiella produkter.
Innovation och tillväxt – en naturlig del av en nationell rymdpolitik
Utan ett väl fungerande innovationssystem får vi inte fram nya teknologier, produkter och
företag. Sverige behöver fler innovativa företag med teknologier för en global marknad. Att
komma till och verka i rymden är svårt – och utmanande krav driver innovation.
Fortsätt att stödja nationella utvecklingsprogram mot SMF och akademi
Rymdteknikbaserade tjänster och produkter är en betydande användare av ny teknologi. I
svensk rymdverksamhet finns SMF som ofta i samarbete med akademi utvecklar nya produkter
och innovativa lösningar som möjliggör ökad användarnytta. Ett nationellt innovationsprogram
ger stor möjlighet för dessa företag att ytterligare stärka sin konkurrenskraft i internationella
program och på den globala marknaden.
Swedish Aerospace Industries
Västra Trädgårdsgatan 15, 111 53 Stockholm
www.aerospace.se
2
Om Sverige satsar mer på gemensamma europeiska rymdprojekt kommer vi också att få mer tillbaka i
form av att svenska företags chanser att få leverera till internationella rymdprojekt ökar. Så eftersom
vårt deltagande i ESA:s program positionerar oss i EU-projekt borde Sveriges satsning höjas till en nivå
som motsvarar Sveriges BNI-andel.
Swedish Aerospace Industries
Västra Trädgårdsgatan 15, 111 53 Stockholm
www.aerospace.se
1. Sverige kan bidra!
Swedish Aerospace Industries – flyg- och rymdföretagen i Sverige - ser de strategiska
forskningsområdena som ett bra forskningspolitiskt instrument. Nuvarande forskningspolitik, med flyg
och rymd som utpekade satsningsområden, är framgångsrik och av betydelse eftersom politiken tar ett
samlat grepp på flyg- och rymdsatsningar för en utmanande och forskningsintensiv verksamhet.
Sverige har en stark internationell position inom flyg- och rymd. Denna bidrar även till att lösa
samhällsutmaningar, inte minst inom miljöteknik. Dessutom är innovationsklustren goda exempel på
möjligheten att gå från grundforskning till marknad.
Sverige har idag en livskraftig industri och ett forskarsamhälle med behov av långsiktighet och
satsningar. Svensk industri har fostrats i en konkurrensutsatt miljö och lyckats mycket väl med att
positionera sig på en global marknad. Inom flyg- och rymdforskning är svensk kompetens efterfrågad
internationellt. Hög nivå på teknologi är ett viktigt konkurrensmedel för svensk flyg- och
rymdverksamhet där över 70 % går på export. Flyg- och rymdindustrin kan därför bidra till att Sverige de
närmaste åren ökar exporten till de redan etablerade marknaderna och tillväxtmarknaderna. Tillväxten
på civil flygindustri är över 5 % om året; för tillväxtmarknaderna högre.
Flyg- och rymdindustrin har även en väl utvecklad och fungerande samverkan med universitet,
högskolor och institut samt mellan små och större företag. I anslutning till de stora nationella aktörerna
inom flyg- och rymdindustrin finns även en inhemsk flora av starka underleverantörer i form av
livskraftiga små och medelstora företag (SMF). Det finns en dokumenterat stark länk mellan
grundforskning och produktutveckling inom landet och en industriell kompetens inom avancerad
teknologi.
Program såsom NFFP (Nationellt Flygtekniskt Forskningsprogram) och NRFP (Nationellt Rymdtekniskt
Forskningsprogram) ger goda effekter på deltagande företag, forskningsutförare inom akademi och
institut samt i förekommande fall Försvarsmakten och möjliggjort för företag att höja vår kompetens,
dels genom kompetensutveckling av våra medarbetare och dels genom rekrytering av forskare. FLUD
(Flygtekniskt Utvecklings- och Demonstratorprogram) har stärkt den svenska flygindustrins
internationella konkurrenskraft genom utveckling och demonstration av ny teknologi och
produktionsteknik. Inte minst för underleverantörerna, varav flera är SMF, har deltagandet inneburit att
de förkovrat sig och utvecklat teknologier till nytta gentemot andra företag och andra branscher.
Flyg- och rymdverksamhet är en starkt teknikdrivande kraft i samhället. Det är samtidigt en kamp om
teknologin, både att få tillgång till den och att skydda den. Svenska företag konkurrerar med tekniska
lösningar av högsta klass. En viktig drivkraft är tuffa krav för att hantera en extrem användarmiljö.
Flyg- och rymdverksamheten har med sin inbyggda svårighetsgrad och med sin fascination upplevts som
lockande och spännande för barn och ungdom. Svensk verksamhet bidrar starkt till tekniskt intresse
vilket lockar till tekniskt och naturvetenskapligt inriktade utbildningar. Den ger också upphov till ökad
rekrytering till tekniska utbildningar och är en viktig forskningsdisciplin inom grundforskning
Företagen är viktiga regionalt, där kluster finns inom flygsektorn, och är en stor teknologispridare från
och till andra branschen. Den kunskap som tas fram stannar inte hos oss; den kommersialiseras och
används vidare inom andra branscher och bidrar till Sveriges konkurrenskraft på många områden.
3
Samtidigt svarar teknologin för möjligheter; exempelvis kan flygets miljöpåverkan reduceras genom ny
teknologi och rymdsystem är avgörande för klimatfrågan och den globala säkerheten. De svenska
styrkeområdena är viktiga bidrag internationellt och stärker Sveriges profil inom miljöteknik. Rymden är
också central för samhällets funktioner och erbjuder unika möjligheter – inte minst att förstå vår värld
och att skapa en bild av hur jordens framtid kommer att bli.
Swedish Aerospace Industries
Västra Trädgårdsgatan 15, 111 53 Stockholm
www.aerospace.se
I samband med det seminarium i Paris som Swedish Aerospace Industries arrangerade den 21 juni 2011
enades mötet bl.a. om behovet av ett svenskt ACARE. Vinnova erbjöd sig då att samla till ett första möte
och till detta föreslå ett utkast på Terms of References. Det stundande arbetet inom ACARE kommer att
vara av betydelse och det är, för svensk del, viktigt att följa och eventuellt påverka dess inriktning.
Att utveckla flyg- och rymdsystem kräver samverkan med andra länder. De svenska forsknings- och
innovationsprogrammen inom flyg och rymd skapar möjligheter till ny teknologi och till deltagande i
internationella samarbetsprogram. Utveckling sker oftast i internationellt samarbete och en nationell
förmåga krävs för att komma med och göra sig gällande internationellt. Sverige finansierar och
medverkar i flera organisationer i Europa och internationellt.
1.1 Varför satsar omvärlden på flyg och rymd?
Flyg och rymd är globala tillväxtmarknader och ger forskare och företag tillgång till internationella
samarbeten. Exempelvis har det civila flygområdet en årlig tillväxt på ca 5 %. Applikationer från rymden
används dagligen i vardagen och är ständigt växande.
Flyg och rymd möjliggör rörlighet och utvecklar samhället. Samhällets stora behov av effektiva
transporter, kommunikation, planering av jordbruk och skog, nyttan av olika applikationer och ny teknik
kan lösas av flyg- och rymdteknik. Det kan exemplifieras med TV-satelliter, navigationsutrustning,
väderprognoser och rymden erbjuder även ett unikt sätt för att samla in data om miljö och klimat.
Samhällsnyttorna från flyg och rymd fungerar även som en katalysator för tillväxt och global
konkurrenskraft.
Flyg- och rymdsystem utvecklas i globala utvecklingsteam från många företag i länder med olika villkor.
Satsningar bygger även på länders önskan att påverka internationellt, då nationella satsningar är av
betydelse för internationellt deltagande. Affärsmodellen grundas på att såväl företagen som staten är
med och delar de ekonomiska riskerna för framtagning av en ny produkt. Inom det europeiska
rymdprogrammet delas dessutom dessa risker av flera nationer och dess företag. För att säkra
produktkvaliteten och därmed produktens rymd-/luftvärdighet måste ingående teknologier verifieras
innan produkten når marknaden.
Branschen är av flera skäl politisk. Ett skäl är det fortsatt ömsesidiga beroendet mellan den civila och
den militära marknaden. Militära marknader följer sin egen logik, med ett flertal stater som täcker
utvecklingskostnader av nya produkter, vilket leder till en mycket lägre risk för involverade företag. Att
den militära marknaden minskar resulterar även i att många stater med stark militär flygindustri initierat
civil samverkan för att motverka nedgången på det militära området. Inom Europa diskuteras nästa
europeiska stridsflygsystem för att Europa även efter 2020 ska behålla en självständig militär
flygutvecklingsförmåga.
Nya flyg- och rymdsystem innebär stora investeringar. På grund av detta, samt nödvändigheten att
systemen och alla dess komponenter fungerar felfritt under hela livslängden, är det avgörande att alla
teknologier och produkter har demonstrerats eller snarare uppnått tillräckliga teknikmognadsnivåer (se
nedan). Finansiärer bedömer annars att riskerna är för stora. Den långa utvecklingstiden matchas av en
lång livslängd på produkterna.
4
Framgångrika länder har sammanhållande strategier och satsningsområden för den egna nationen och
dess medverkan internationellt. I Sverige har flyg- och rymdaktörerna bidragit till en svensk process
genom NRA Flyg och Rymdagendan.
Swedish Aerospace Industries
Västra Trädgårdsgatan 15, 111 53 Stockholm
www.aerospace.se
2. I luften och rymden är innovation vardag
Det är inte så konstigt att flyg- och rymdbranschen är innovativ. Att bygga för luftfart och rymden är det
svåraste vi kan göra. Det ställs mycket höga krav på verifiering av ny teknologi för att den ska kunna
uppnå flygsäkerhet eller skickas till rymden. Därför är det också en av de bästa grogrunderna för nya
spännande innovationer. Flyg- och rymdsystem med sina extrema krav på tillförlitlighet, lätta
konstruktioner och att verka i en extrem miljö kräver en hög teknisk kompetens och förståelse hos
utvecklare för både helheten och enskilda specialområden. Flyg och rymd har därför en attraktionskraft
som öppnar dörrar till andra marknader.
Det teknologiövertag som vi ser som ett nödvändigt resultat av en satsning på forsknings- och
demonstratorprogram kommer att hjälpa Sverige att ta positioner i internationella samarbeten, vilket
blir allt viktigare i en värld där enstaka nationer knappast någonsin mer kommer att utveckla hela flygoch rymdsystem. Det kommer framöver att handla om samarbeten där varje nation kan ta de bitar man
är bäst på, och då gäller det för Sverige att skapa fortsatta förutsättningar för att vara bäst på de
områden där vi redan nu har en stark kompetensbas och är konkurrenskraftiga.
2.1 Innovation, demonstration och teknologiverifiering
Innovationer sker via möten mellan människor eller deras möten med ny teknologi/kompetens.
Innovation förutsätter också att företag använder kunskaper för att utveckla innovativa lösningar och ta
dem till marknaden och möta ett marknadsbehov. För att förstå var innovationer kommer ifrån måste
de sättas i sitt sammanhang, sin miljö. Därför bör innovationer utvecklas i en bra ”samproduktionsmiljö”
med samtliga berörda, från kund till leverantör, från teknologiutveckling till implementering i produkt
och process, för att skapa ökad tillväxt. Ett högt deltagande av företag i EU-programmen, ESA eller
liknande verktyg är därför av avgörande betydelse.
Innovationer som bygger på nya teknologier utvecklas i takt med att de olika teknologierna mognar.
Detta tar i de flesta fall många år, från grundforskning, tillämpad forskning, teknisk verifiering och
demonstration innan produktutveckling med efterföljande produktion kan ske. En kontinuitet i
forskningskedjan är helt nödvändig för att det ska gå att tillvarata uppnådda forskningsresultat i form av
nyttor och affärer. Vi vill därför understryka det vitala med att stärka hela kedjan.
Demonstratorer är ett nödvändigt verifieringssteg för att skapa förutsättningar för produktutveckling
och senare marknadsintroduktion, men samtidigt mycket kostnadskrävande. Innovationssystemet
utvecklas genom att de i demonstratorn ingående delarna tillämpas i relevant miljö. Demonstration av
produkter/teknologi behöver initieras ett antal år innan operationella system helt beslutas. För speciellt
de offentligt finansierade operationella systemen är beslutsprocessen ofta utdragen – inte minst med
långa tider för test och validering, och den privata marknaden anser att risken är för stor att investera i
demonstratorer som kanske inte genomförs. För de privat finansierade systemen är utvecklingstiderna
också mycket långa, och även här är marknadsosäkerheten för nya tillämpningar för stor för att helt
privat finansiera en teknologi/produkt som kan generera intäkter först många år senare.
5
På grund av branschens strategiska betydelse sker i ett globalt perspektiv stora offentliga investeringar i
såväl operativa system som i motsvarande teknologiutveckling och demonstratorer. Detta gäller såväl
USA och Ryssland, som Kina och Indien. Konkurrenssituationen på den globala marknaden förutsätter
alltså att produkter är kvalificerade i offentligt finansierade utvecklingar/demonstrationer. Det finns
således endast några få företag som levererar kompletta system. Flera företag från många länder deltar
som leverantörer till dessa företag. Detta innebär att demonstratorer vanligen görs internationellt, där
nationer tillsammans med sina företag delar riskerna, t.ex. EU via sina ramprogram, ESA, NASA i USA
etc.
Swedish Aerospace Industries
Västra Trädgårdsgatan 15, 111 53 Stockholm
www.aerospace.se
Det är viktigt att utveckling, demonstration och verifiering av teknologier sker i nära samarbete med
kunder och slutanvändare. Detta bidrar även till att bygga industriella internationella relationer och
förtroende som är nödvändiga för att accepteras som leverantör vilket sedan kan leda till affärer på
såväl institutionella som kommersiella marknader.
Inom forskningsintensiva branscher klassificeras forsknings- och
teknologimognad i 9 nivåer sk TRL-nivåer (TRL= Technology
Readiness Level). Där grundläggande tillämpad forskning ligger
på nivå 1-2, tillämpad forskning på nivå 3-4, teknisk verifiering
och demonstration på nivå 5-6, produktutveckling på nivå 7-8
och verifierad användning av produkten under några år på nivå
9.
Det är viktigt att ha kunskap om hur forskning nyttiggörs, vilka
aktiviteter som behövs för att implementera
forskningsresultaten i nya produkter/processer och hur lång tid
detta tar. Studier visar att tiden från tillämpad forskning till
användning kan vara så lång som 15-20 år, i vissa fall ännu
längre och från grundforskning betydligt längre. Vår
rekommendation är att denna klassificering används för
utvärdering och prioritering av satsningar, inte minst för att
veta var behoven från grundforskning till marknad är störst.
6
Förslag om att använda teknikmognadsnivå finns även för liknande områden inom EU.
Swedish Aerospace Industries
Västra Trädgårdsgatan 15, 111 53 Stockholm
www.aerospace.se
3. Innovation är ingen slump
Inom flyg och rymd är innovationsgraden hög. Två skäl är det goda utbytet inom och mellan vetenskapsoch teknikområden och de korta beslutsvägarna mellan akademi, företag och finansiärer. Vi måste
fortsatt utnyttja dessa fördelar. Att samla oss och gemensamt prioritera åtgärder, såsom NRA Flyg, men
även att identifiera nyttan, såsom Rymdagendan, är viktigt för att sätta en vision. Det är viktigt att
identifiera och implementera nationella mål och ambitionsnivå.
3.1 Flyg, forskning och möjligheter
Framtidens flyg kommer att behöva lösa sin uppgift med mindre användning av resurser och med
mindre påverkan på miljön. Ökad specialisering med större fokus på delsystem, komponenter och
integration innebär att prioriterade forskningsansatser behöver överensstämma med flygindustrins
långsiktiga behov. Nya forskningsmiljöer måste dessutom utvecklas vid de etablerade högskolorna och
vid vissa av de regionala högskolorna och instituten.
Det vi i dag ser är framför allt utveckling inom följande teknikområden: grundläggande flygteknik,
helhetsförmåga och konceptstudier, avancerad struktur, intelligenta ombordsystem, motorteknologi
samt flygtrafikledning (ATM). Dessa finns utvecklade i NRA Flyg (www.nraflyg.se). För att stärka dessa
områden föreslår vi fem punkter för beaktande;
NFFP 6 - Nationella flygforskningsprogrammet. NFFP:s viktigaste roll i innovationssystemet är
att medverka till skapandet av välfungerande forskningsmiljöer på flygområdet vid industri,
institut, universitet och högskolor samt till samverkan mellan dessa aktörer. Välfungerande
forskningsprogram på TRL 2–3 är av grundläggande betydelse för svensk flygindustri. NFFP har i
utvärderingar visat sig vara ett mycket lyckat program med hög måluppfyllnad och relevans.
Flygindustrin får genom NFFP fortlöpande kompetensförsörjning, såväl i form av senaste
resultat från forskningsfronten som forskningsutbildad personal. NFFP ska dessutom bidra till
att stärka tillväxt hos små och medelstora företag, och även hos universitet/högskolor och
institut, för att på lång sikt stärka svensk flygindustri och dess internationella konkurrenskraft.
Andra viktiga effekter av NFFP är teknologispridning till andra branscher och bidrag till
vidmakthållande och vidareutveckling av befintliga militära system. NFFP:s roll i
innovationssystemet inom flygteknik är således kritisk och en fortsatt satsning önskvärd.
•
Green and sustainable demos. Vi föreslår ett program med fokus på civilt flyg som främst
uppfyller en miljönytta. Nya flygplan med nya teknologier såsom smart vinge och
propellerfläktsmotorer och med optimerad flygväg kan till och med överträffa ACARE:s
uppsatta mål. Positionering i civila demonstratorprogram, med inriktning mot nästa
generations medel- respektive långdistansflygplan, leder till affärer med miljardomsättning och
generering av jobb både inom högteknologi och svensk tillverkningsindustri. Regional
utveckling i form av centra med forskningsinstitut, stora företag och SMF utvecklas. Till detta
kan läggas fjärrstyrd flygtrafikledning, som kan sänka driftskostnaden av mindre flygplatser.
Detta ger möjligheter att bibehålla dem och deras bidrag till infrastrukturen i Sverige – en viktig
förutsättning för regional utveckling.
•
Triple use. Vi föreslår ett nationellt forskningsprogram av triple use-karaktär, vilket innebär en
samverkan mellan militärt flyg, civilt flyg och någon annan bransch, så som beskrivits i NRA Flyg
2010. Den bakomliggande målsättningen är att öka innovationsgraden och därmed skapa ett
svenskt teknologiövertag och en stark global affärsposition inom de samverkande branscherna.
Idén bygger på förståelse för hur innovationer uppstår och hur teknologier utvecklas i en
tvärvetenskaplig samproduktionsmiljö, samt hur dessa implementeras av människor med ny
förmåga och kompetens.
7
•
Swedish Aerospace Industries
Västra Trädgårdsgatan 15, 111 53 Stockholm
www.aerospace.se
Företag från olika branscher utvecklar tillsammans med universitet/högskola och institut en
teknologiplattform, som kan användas för att utveckla produkter och tjänster inom respektive
bransch. Vinsten är att gemensamma teknologier kan utvecklas till lägre kostnad än om dessa
skulle utvecklas utan samverkan inom varje bransch. Dessutom kan innovationer födas och
överföras mellan deltagarna på ett effektivt sätt. Det skapas även en samverkan inom svensk
forskning, som ökar konkurrenskraften för deltagande i de tematiska områdena inom
europeiska forskningsprogram.
•
Forskningsstyrning av insatser. För att säkerställa att de samlade resurser används effektivt,
flexibelt och på ett målinriktat sätt rekommenderar vi att fortsatt sätta flygforskningen i ett
holistiskt sammanhang. På den svenska forskningsarenan existerar god samsyn om nödvändiga
insatser, och från myndighetshåll finns en god förståelse för branschens speciella
förutsättningar. De nationella strategiska områdena och andra satsningar inom forskning,
utveckling och demonstrationer bidrar dels till att Sverige blir en attraktivare samarbetspartner
i kommande internationella projekt och dels till möjligheten att inom samarbeten erhålla större
arbetspaket på en högre systemnivå.
En viktig del är kopplingen till internationella program, inte minst EU:s ramprogram – Horizon
2020. Inom flygforskningen har de programmen som hanteras under 7e ramprogrammet
bidragit till att underlätta medverkan av alla intressenter i forskningen. Programmen har visat
sig vara välavvägda för att lösa de utmaningar som identifierats, såväl när det gäller
banbrytande forskningsprojekt, målinriktade forskningsprojekt (nivå 1), tekniska
integrationsprojekt (nivå 2), samt gemensamma teknikinitiativ genomförda i offentlig-privat
samverkan (nivå 3, Clean Sky, SESAR). Nationell förmåga att delta är avgörande för framgång
kommersiellt, varför de nationella satsningarna bör komplettera de brister som finns från
lokalt, regional till globalt. Pengar som satsas i Sverige måste överensstämma med satsningarna
de vill matcha, inte minst tidsmässigt.
•
Roadmap 2040. Flygforskningen behöver kravsättas, och därför behöver en konkret och
heltäckande "roadmap 2040" med samordning av militär och civil verksamhet tas fram. Detta
föreslås som en av rekommendationerna inom NRA Flyg; ett arbete som behöver fördjupas och
förtydligas för att förstärka samordning av svensk flygforskning. Svensk flygindustri måste
specialisera sig inför en internationell positionering, och vi måste göra aktiva val utifrån våra
begränsade nationella resurser. Som en följd av detta kommer vissa teknikområden i fokus för
flygforskning, medan andra områden kan komma att begränsas. En roadmap 2040 behövs för
att reflektera nationella förmågor inom företag, akademi, institut och små och medelstora
företag, och ge underlag för den prioritering som behöver göras.
8
För att stärka och vidareutveckla den svenska positionen inom flygforskning bedömer vi att ovan
föreslagna satsningar perioden 2013-2016 omfattar 250 miljoner kronor/år. Företagen är redo att satsa
125 miljoner kronor/år under förutsättning att övrig satsning kan täckas av offentliga medel
motsvarande 55 miljoner kronor/år för NFFP, 50 miljoner kronor/år för” Green and Sustainable demos”
samt 20 miljoner kronor/år för ”Triple Use”.
Swedish Aerospace Industries
Västra Trädgårdsgatan 15, 111 53 Stockholm
www.aerospace.se
3.2 Rymd, forskning och möjligheter
Den svenska rymdbranschen har förmågor inom tekniska nyckelområden som ombordelektronik,
raketmotorer, styrsystem, instrument, konstruktion och drift av rymdsystem och användning av
jordobservationsdata. Sverige behöver fokusera på avancerad och innovativ teknik inom våra etablerade
styrkeområden. Dessa områden har tagit lång tid att utveckla och skaffat oss en etablerad position.
Rymdstyrelsen är den centrala myndigheten för rymdverksamhet i Sverige. Myndigheten finansierar
forsknings- och utvecklingsprojekt inom rymdområdet. Rymdverksamheten utgör en helhet, med såväl
tillämpningar och teknikutveckling som är ömsesidigt beroende. Det är viktigt att Sverige är
representerat i internationella sammanhang i en mängd frågor som rör användning och industriell
policy. Vi är övertygade om att bästa utbyte för användare och företag är att hela verksamheten fortsatt
är samlad hos Rymdstyrelsen.
En långsiktig rymdpolitik möjliggör gemensamma satsningar i samarbete mellan akademi och företag.
Genom ökade satsningar på rymdområdet kan Sverige delta i nationella och internationella forskningsoch utvecklingsprogram. Om Sverige satsar mer på gemensamma europeiska rymdprojekt kommer vi
också att få mer tillbaka i form av att svenska företags chanser att få leverera till internationella
rymdprojekt ökar. Så eftersom vårt deltagande i ESA:s program positionerar oss i EU-projekt borde
Sveriges satsning höjas till en nivå som motsvarar Sveriges BNI-andel.
Vi föreslår följande satsningar:
• Bättre förutsättningar att kommersialisera innovationer
Framforskade resultat riskerar att fastna på forskningsstadiet. Svenska rymdföretag måste
kunna överbrygga det gap som finns mellan nyfikenhetsforskning och produktutveckling. Ett
program för realistiska demonstrationsmöjligheter ger företagen bättre möjligheter att
omvandla framforskad teknik till kommersiella produkter.
Innovation och tillväxt – en naturlig del av en nationell rymdpolitik
Utan ett väl fungerande innovationssystem får vi inte fram nya teknologier, produkter och
företag. Sverige behöver fler innovativa företag med teknologier för en global marknad. Att
komma till och verka i rymden är svårt – och utmanande krav driver innovation. När innovation
och tillväxt är en naturlig och bärande del i en nationell rymdpolitik kan vi utveckla
konkurrenskraftiga rymdprodukter och instrument, baserade på ny teknologi, och samtidigt
bidra till teknikspridning mellan olika branscher och aktörer.
•
Fortsätt att stödja nationella utvecklingsprogram mot SMF och akademi
För att också utnyttja svensk teknikforskning som bedrivs på universitet och högskolor, liksom
för att bidra till att formulera verkliga problemställningar och för att industrialisera akademins
teknikforskning, är det värdefullt att ha ett nationellt projekt för detta ändamål. Vi anser att
NRFP är en bra form för samarbetet mellan industri och akademi och även RYT är ett bra
exempel.
Små och medelstora företag har inte tillräckliga egna resurser för avancerad forskning och
utveckling. Vi välkomnar ett speciellt program för samarbete mellan akademi och SMF. Det
behövs en miljö som främjar nödvändiga teknikskiften och utveckling av mindre företag.
Rymdteknikbaserade tjänster och produkter är en betydande användare av ny teknologi. I
svensk rymdverksamhet finns SMF som ofta i samarbete med akademi utvecklar nya produkter
och innovativa lösningar som möjliggör ökad användarnytta. Ett nationellt innovationsprogram
ger stor möjlighet för dessa företag att ytterligare stärka sin konkurrenskraft i internationella
program och på den globala marknaden.
9
•
Swedish Aerospace Industries
Västra Trädgårdsgatan 15, 111 53 Stockholm
www.aerospace.se
Swedish Aerospace Industries
Den svenska flyg och rymdindustrin (exklusive underleverantörer) sysselsätter omkring 12 000 personer
och omsätter cirka 22 mdr SEK per år. De största aktörerna (OHB Sweden, Omnisys, RUAG Space, Saab,
SSC, STARCS, Volvo Aero, ÅAC Microtec) är medlemmar i intresseorganisationen Swedish Aerospace
Industries.
Forskningsintensiteten är hög, ca 15 % av industrins omsättning. Verksamheten bidrar starkt till det
svenska innovationssystemet genom att generera ny teknologi och nya företag. Flyg- och rymdindustrin
är en tillväxtbransch med stora spridningseffekter och starka synergier mellan civil och militär
verksamhet och mellan flyg och rymd.
10
www.aerospace.se
Swedish Aerospace Industries
Västra Trädgårdsgatan 15, 111 53 Stockholm
www.aerospace.se