Transcript 84 - Taric

Sextonde avdelningen
Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel; delar till
sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för
inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör
till sådana apparater
Allmänna anvisningar
I. Avdelningens huvudsakliga omfattning
A.
Med undantag av vissa varor som anges i anmärkningarna till sextonde avd. eller till
84 och 85 kap. samt varor som omfattas av tulltaxe nummer med mera specificerad
varubeskrivning i andra avdelningar i tulltaxan, omfattar denna avdelning alla mekaniska eller
elektriska maskiner, maskinanläggningar, maskinutrustningar, apparater och redskap samt
delar till sådana varor, ävensom vissa maskiner och apparater som varken är mekaniska eller
elektriska (t.ex. ångpannor och hjälpapparater till sådana, filtrerapparater etc.) samt delar till
sådana maskiner och apparater.
Bland varor som inte omfattas av denna avdelning märks:
a) spolar, cops, bobiner, trådrullar etc., oavsett materialet (klassificeras efter materialets
beskaffenhet). Varpbommar skall emellertid inte anses utgöra bobiner, spolar eller
liknande artiklar utan skall klassificeras enligt nummer 8448;
b) delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., såsom
linor, kedjor, bultar, skruvar och fjädrar av järn eller stål (nr 7312, 7315, 7318 eller 7320)
och motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74–76 kap. och 78–81 kap.), lås enligt
nummer 8301 samt för dörrar, fönster etc. avsedda beslag enligt nummer 8302. Liknande
varor av plast omfattas inte heller av denna avdelning utan klassificeras enligt 39 kap.;
c) utbytbara verktyg enligt nummer 8207; andra liknande utbytbara verktyg
klassificeras efter beskaffenheten av materialet i den verksamma beståndsdelen, t.ex.
enligt 40 kap. (gummi), 42 kap. (läder), 43 kap. (pälsskinn), 45 kap. (kork) eller 59 kap.
(textilvara) eller enligt nummer 6804 (slipmedel etc.) eller nummer 6909 (keramiskt
material), etc.;
d) andra artiklar enligt 82 kap. (t.ex. verktyg och omonterade delar till sådana, knivar
och skärstål, icke elektriska hårklippningsmaskiner samt vissa mekaniska
hushållsapparater) samt artiklar enligt 83 kap.;
e) varor enligt sjuttonde avd.;
f) varor enligt artonde avd.;
g) vapen och ammunition (93 kap.);
h) maskiner och apparater som har karaktär av leksaker, spel eller sportartiklar samt
igenkännliga delar och tillbehör (även icke elektriska motorer men däremot inte
vätskepumpar och maskiner för filtrering eller rening av vätskor eller gaser, vilka
klassificeras enligt nummer 8413 resp. 8421, inte heller elektriska motorer, elektriska
transformatorer och apparater för radiomanövrering, radiostyrning e.d., vilka klassificeras
enligt nummer 8501, 8504 resp. 8526) som är lämpliga att användas uteslutande eller
huvudsakligen till leksaker, spel eller sportartiklar (95 kap.);
ij) borstar av sådana slag som används som maskindelar (nr 9603).
B.
Varor enligt denna avdelning kan i stort sett bestå av vilket material som helst. I de
flesta fall består de av oädel metall, men avdelningen omfattar också vissa maskiner av andra
material (t.ex. pumpar som består helt av plast) samt delar av plast, trä, ädel metall etc.
Avdelningen omfattar emellertid inte:
a) drivremmar och transportband av plast (39 kap.); varor av mjukgummi, t.ex.
drivremmar och transportband (nr 4010), ringar, däck, slangar etc. (nr 4011–4013) samt
packningar m. m. (nr 4016);
b) varor av läder eller konstläder, t.ex. pickers för vävstolar (nr 4205), eller av pälsskinn
(nr 4303);
c) varor av textilmaterial, t.ex. drivremmar och transportband (nr 5910) samt filtdynor
och filtskivor för polering (nr 5911);
d) vissa keramiska produkter enligt 69 kap. (se allm. anv. till 84 och 85 kap.);
XVI:1
e) vissa glasvaror enligt 70 kap. (se allm. anv. till 84 och 85 kap.);
f) artiklar som helt består av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller
rekonstruerade) (nr 7102, 7103, 7104 eller 7116), med undantag av omonterade
bearbetade safirer och diamanter för stift till grammofoner eller för gravernålar till
apparater för ljudinspelning (nr 8522);
g) ändlös duk och ändlösa band av metalltråd eller metallremsor (femtonde avd.).
II. Delar
(Anm. 2 till sextonde avd.)
Med de inskränkningar som framgår av avsnitt I ovan klassificeras i allmänhet delar som är
lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till speciella maskiner eller apparater
(även till sådana som omfattas av nummer 8479 och 8543) eller till flera slags maskiner eller
apparater som omfattas av samma nummer , enligt samma nummer som ifrågavarande
maskiner eller apparater. Särskilda nummer finns emellertid för:
A.
delar till motorer enligt nummer 8407 och 8408 (nr 8409);
B.
delar till maskiner och apparater enligt nummer 8425–8430 (nr 8431);
C.
delar till textilmaskiner enligt nummer 8444–8447 (nr 8448);
D.
delar till maskiner enligt nummer 8456–8465 (nr 8466);
E.
delar till kontorsmaskiner enligt nummer 8469–8472 (nr 8473);
F.
delar till maskiner enligt nummer 8501 och 8502 (nr 8503);
G.
delar till apparater enligt nummer 8519 eller 8521 (nr 8522);
H.
delar till apparater enligt nummer 8525–8528 (nr 8529);
IJ.
delar till apparater enligt nummer 8535, 8536 och 8537 (nr 8538).
Ovannämnda regler gäller inte för delar som i sig själva utgör artiklar som är särskilt
upptagna i något av tulltaxenumren i denna avdelning (andra än nummer 8487 och 8548).
Dessa delar skall alltid klassificeras enligt de nummer som de i och för sig omfattas av, även
om de är speciellt utformade för att ingå som delar i en speciell maskin. Detta gäller särskilt:
1. pumpar och kompressorer (nr 8413 och 8414);
2. maskiner och apparater för filtrering, enligt nummer 8421;
3. maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering (nr 8425, 8426, 8428 eller
8486);
4. kranar, ventiler etc. (nr 8481);
5. kullager och rullager samt polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %
eller högst 0,05 mm (nr 8482);
6. transmissionsaxlar, vevar, lagerhus, glidlager, kugghjul, friktionshjul, kuggväxlar,
växellådor och andra utväxlingar, svänghjul, remskivor, linskivor, block, blockskivor
samt friktionskopplingar och andra axelkopplingar (nr 8483);
7. packningar enligt nummer 8484;
8. elektriska motorer enligt nummer 8501;
9. elektriska transformatorer och andra maskiner och apparater enligt nummer 8504;
10. elektriska ackumulatorer samlade i batteripack (nr 8507);
11. elektriska värmemotstånd (nr 8516);
12. elektriska kondensatorer (nr 8532);
13. elektriska apparater för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar
(strömställare, smältsäkringar, kopplingsdosor etc.) (nr 8535 och 8536);
14. tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. som är avsedda att tjänstgöra som elektriska
manöver- eller kopplingsorgan (nr 8537);
15. lampor enligt nummer 8539;
16. elektronrör enligt nummer 8540 samt dioder, transistorer etc. enligt nummer 8541;
17. artiklar av kol för elektriskt ändamål (t.ex. båglampskol, kolelektroder och kolborstar)
(nr 8545);
18. elektriska isolatorer, oavsett materialet (nr 8546);
19. isolerdetaljer för elektriska maskiner etc., enligt nummer 8547.
Andra delar som är igenkännliga som maskindelar men som inte är lämpliga att användas
uteslutande eller huvudsakligen till en speciell maskin eller grupp av maskiner (dvs. som kan
användas till flera maskiner som omfattas av olika tulltaxe nummer ) klassificeras enligt
nummer 8487 (icke elektriska) eller enligt nummer 8548 (elektriska), om de inte enligt
bestämmelserna ovan skall klassificeras enligt annat nummer.
Ovanstående bestämmelser för klassificering av delar gäller inte delar till de varor som
omfattas av nummer 8484 (packningar etc.), 8544 (isolerad tråd), 8545 (artiklar av kol för
elektriskt ändamål), 8546 (isolatorer) eller 8547 (isolerrör). Sådana delar klassificeras i
allmänhet efter materialets beskaffenhet.
XVI:2
Maskindelar klassificeras enligt denna avdelning även om de inte är färdigarbetade för sin
användning. Ämnen av järn eller stål, som är grovt tillformade genom smidning, klassificeras
dock enligt nummer 7207.
III. Tillbehör
(Se allmän tolkningsregel 2 a och 3 b samt anm. 3 och 4 till sextonde avd.)
Instrument och apparater, som utgör tillbehör (t.ex. manometrar, termometrar, nivåmätare
och andra mät- eller kontrollinstrument, produktionsräknare, automatiska strömställare,
manöverpaneler och automatiska regulatorer) och föreligger tillsammans med den maskin
eller apparat med vilken den normalt hör ihop, klassificeras tillsammans med ifrågavarande
maskin eller apparat, om de är konstruerade för att utföra mätningar för, kontrollera, styra
eller reglera en speciell maskin eller apparat (vilken kan vara en maskinkombination, se
avsnitt VI nedan, eller en funktionell enhet, se avsnitt VII nedan). Instrument och apparater,
som utgör tillbehör och är avsedda att utföra mätningar för, kontrollera, styra eller reglera
flera maskiner (vare sig dessa är av samma slag eller inte), klassificeras enligt det nummer
som de i och för sig omfattas av.
IV. Inkompletta maskiner
(Se allmän tolkningsregel 2 a)
Med maskiner och apparater avses i denna avdelning inte bara kompletta maskiner och
apparater utan också inkompletta sådana (dvs. sammansättningar av delar, som är så
långtgående att varorna uppvisar de väsentliga kännetecknen på maskinerna eller apparaterna
i fråga). Sålunda klassificeras en maskin som endast saknar svänghjul, bottenplatta,
kalandervalsar, verktygshållare etc. enligt numret för maskinen i fråga och inte enligt något
nummer för delar. Likaledes klassificeras maskiner och apparater, som normalt är försedda
med elektrisk motor (t.ex. elektromekaniska handverktyg enligt nummer 8467)
men föreligger utan motor, enligt samma nummer som den kompletta maskinen.
V. Maskiner som föreligger i delar
(Se allmän tolkningsregel 2 a)
Av transporttekniska skäl försänds många maskiner och apparater i inte sammansatt skick.
Trots att sändningarna i detta fall består av en samling delar, klassificeras dessa på samma sätt
som ifrågavarande sammansatta maskin och inte som maskindelar. Detsamma gäller en
inkomplett maskin som uppvisar de väsentliga kännetecknen på den kompletta maskinen (se
avsnitt IV ovan) och föreligger i delar (se i detta sammanhang också allm. anv. till 84 och 85
kap.). Delar i ett antal som överstiger det som behövs för en komplett maskin eller för en
inkomplett maskin som uppvisar de väsentliga kännetecknen på en komplett maskin skall
emellertid klassificeras enligt det nummer som de i och för sig omfattas av.
VI. Maskiner som kan
maskinkombinationer
utföra
två
eller
flera
arbetsuppgifter
samt
(Anm. 3 till sextonde avd.)
I allmänhet klassificeras maskiner som kan utföra mer än ett slags arbete efter maskinens
huvudsakliga arbetsuppgift.
Som exempel på maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter kan nämnas
verktygsmaskiner för metallbearbetning som arbetar med utbytbara verktyg, vilket gör det
möjligt för dem att utföra olika typer av bearbetning (t.ex. fräsning, borrning och läppning).
När det inte är möjligt att fastställa den huvudsakliga arbetsuppgiften och när inte annat är
föreskrivet (se anm. 3) måste allmän tolkningsregel 3 c tillämpas. Detta är fallet t.ex. i fråga
om maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter och därför skulle kunna klassificeras enligt
flera av tulltaxenumren 8425–8430, flera av tulltaxenumren 8458–8463 eller flera av
tulltaxenumren 8469–8472.
Maskinkombinationer som består av två eller flera maskiner eller apparater av olika slag,
som har sammanfogats till en enhet och som efter varandra eller samtidigt utför olika,
vanligtvis kompletterande arbetsuppgifter som är beskrivna i olika nummer i sextonde avd.,
klassificeras också efter maskinkombinationens huvudsakliga arbetsuppgift.
Som exempel på sådana maskinkombinationer kan nämnas: en tryckpress med en
kompletterande maskin för vikning av papperet (nr 8443); en för tillverkning av kartonger
XVI:3
avsedd maskin som är kombinerad med en kompletterande maskin för tryckning av namn
eller enkla mönster (nr 8441); industriugnar som är kombinerade med maskiner för lyftning
eller annan hantering (nr 8417 eller 8514); cigarettmaskiner i kombination med
kompletterande förpackningsmaskiner (nr 8478).
Vid tillämpning av ovanstående bestämmelser anses maskiner av olika slag vara
sammanfogade till en enhet, när den ena är inbyggd i eller monterad på den andra eller när
maskinerna är monterade på en gemensam bottenplatta, i ett gemensamt stativ eller i ett
gemensamt hölje.
Maskinaggregat skall inte anses vara sammanfogade till en enhet, om inte maskinerna är
avsedda att vara permanent förenade, antingen med varandra eller med ett gemensamt
underlag, stativ, hölje etc. Aggregat som är av temporär natur eller inte är byggda på ett sätt
som är normalt för en maskinkombination klassificeras därför inte som en sådan kombination.
Bottenplattorna, stativen eller höljena kan vara försedda med hjul så att
maskinkombinationen kan flyttas, om detta behövs under användningen, under förutsättning
att den därigenom inte får karaktär av en vara (t.ex. ett fordon) som omfattas av ett tulltaxe
nummer med mera specificerad varubeskrivning.
Golv, betongsocklar, väggar, tak etc. betraktas inte som en gemensam bottenplatta som
förenar ifrågavarande maskiner till en enhet, även om de är försedda med speciella
anordningar för anbringande av maskiner.
Anm. 3 till sextonde avd. behöver inte tillämpas, när maskinkombinationen som sådan
omfattas av ett särskilt tulltaxe nummer , t.ex. vissa typer av luftkonditioneringsapparater (nr
8415).
Det bör observeras att maskiner som är avsedda för flera ändamål (t.ex. verktygsmaskiner
som kan bearbeta metaller och andra material samt maskiner för anbringande av
snörhålsringar, vilka maskiner lika väl kan användas inom pappersindustrin som inom textil-,
läder- eller plastindustrin etc.) skall klassificeras i enlighet med bestämmelserna i anm. 7 till
84 kap.
VII. Funktionella enheter
(Anm. 4 till sextonde avd.)
Denna anmärkning är tillämplig, när en maskin (inbegripet en maskinkombination) består
av separata komponenter som är avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad
arbetsuppgift som kan utföras av en maskin enligt något av numren i 84 kap. eller, oftare, i 85
kap. Det hela klassificeras då enligt det nummer som omfattar maskiner som utför denna
arbetsuppgift, oavsett om de olika delarna (av lämplighetsskäl eller andra skäl) är åtskilda
eller är förenade genom rör (som transporterar luft, komprimerad gas, olja etc.), genom
anordningar för kraftöverföring, genom elektriska ledningar eller genom andra anordningar.
Uttrycket "avsedda att tillsammans medverka i en klart avgränsad arbetsuppgift" i denna
anmärkning avser endast maskiner och maskinkombinationer som är väsentliga för utförandet
av den arbetsuppgift som är specifik för hela den funktionella enheten och avser således inte
maskiner eller apparater som inte medverkar i den funktionella enhetens arbetsuppgift utan
endast utför kompletterande arbetsuppgifter.
Som exempel på funktionella enheter i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd.
kan följande nämnas:
1. hydrauliska system som består av en hydraulenhet (i vilken i huvudsak ingår en
hydraulpump, en elektrisk motor, styrventiler och en oljetank), hydraulcylindrar samt
de rör och slangar som behövs för att koppla ihop cylindrarna med hydraulenheten (nr
8412);
2.
kylutrustningar som består av komponenter som inte är hopkopplade till en enhet utan
är förenade med rör, genom vilka kylmediet cirkulerar (nr 8418);
3.
bevattningssystem som består av dels en manöverstation, i vilken ingår filter,
injektorer, ventiler etc., dels huvudledningar och grenledningar under markytan, dels
ett nät av spridarledningar över markytan (nr 8424);
4.
mjölkningsmaskiner med de olika beståndsdelarna (vakuumpump, pulsator,
spenkoppar och spannar) förenade genom slangar eller rör (nr 8434);
5.
bryggerimaskiner som består av bl.a. mältkar, maltkrossar, mäskkar och silkar (nr
8438). Kompletterande apparater (t.ex. tappningsmaskiner och etikettryckmaskiner)
inbegrips emellertid inte utan skall klassificeras enligt sina respektive nummer ;
6.
brevsorteringssystem som huvudsakligen består av inkodningsbord, kanalsystem för
försortering, mellansorterare och slutsorterare och som i sin helhet styrs av en dator (nr
8472);
XVI:4
7.
asfaltblandningsanläggningar som består av separata komponenter, såsom matartrattar,
transportörer, torkare, vibrerande såll, blandare, lagerbehållare och styrenheter, vilka
har placerats sida vid sida (nr 8474);
8.
för sammansättning av elektriska glödlampor avsedda för maskiner och apparater,
vilkas komponenter är förenade med transportörer och i vilka ingår utrustning för
uppvärmning av glas samt pumpar och enheter för kontroll av lamporna (nr 8475);
9.
svetsutrustningar som består av svetshuvud eller svetstänger samt transformator,
generator eller likriktare för strömtillförsel (nr 8515);
10.
bärbara radiotelefonisändare med tillhörande handmikrofon (nr 8517);
11.
radarapparater med tillhörande strömförsörjningsaggregat, förstärkare etc. (nr 8526);
12.
system för mottagning av satellittelevision bestående av en mottagare, en
parabolantenn, en reflektor, en kontrollanordning för reflektorn, ett vågledarhorn, en
polarisator, ett "Low-noise-block" (LNB)-omformare, en infraröd fjärrkontroll (nr
8528);
13.
tjuvlarmsapparater i vilka ingår t.ex. en lampa för infraröda strålar, en fotocell och en
ringklocka (nr 8531).
Det bör observeras att komponenter som inte uppfyller villkoren i anm. 4 till sextonde avd.
skall klassificeras enligt sina respektive nummer . Så är fallet t. ex. med system för sluten
videoövervakning bestående av ett varierande antal televisionskameror och videomonitorer,
anslutna medelst koaxialkablar till en manöverenhet, omkopplare, paneler med mottagare för
ljud och eventuellt automatiska databehandlingsmaskiner (för att spara data) och/eller
videobandspelare (för att lagra bilder).
VIII. Mobila maskiner
Angående självgående och andra mobila maskiner, se anv. till numren för resp. maskiner
(t.ex. maskiner för lyftning eller annan hantering, nummer 8425–8428, och grävmaskiner,
nummer 8429 och 8430) och anv. till kapitlen och tulltaxenumren i sjuttonde avd.
IX. Maskiner och apparater för laboratoriebruk
Maskiner och apparater av sådana slag som omfattas av sextonde avd. klassificeras enligt
denna avdelning, även om de är specialtillverkade för användning i laboratorier eller avsedda
att användas tillsammans med vetenskapliga instrument eller mätinstrument, under
förutsättning att de inte utgör demonstrationsapparater enligt nummer 9023 eller
mätinstrument, kontrollinstrument etc. enligt 90 kap. Som exempel på varor för
laboratoriebruk som klassificeras enligt denna avdelning kan nämnas mindre ugnar,
destillationsapparater, malningsmaskiner, blandare, elektriska transformatorer och elektriska
kondensatorer.
XVI:5
84 kap. Kärnreaktorer, ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska
redskap; delar till sådana varor
Allmänna anvisningar
A. Kapitlets huvudsakliga omfattning
Om inte annat följer av allm. anv. till sextonde avd., omfattar detta kapitel alla sådana
maskiner, apparater och mekaniska redskap samt delar till sådana varor som inte omfattas av
tulltaxe nummer med mera specificerad varubeskrivning i 85 kap. och som inte utgör:
a)
varor av textilmaterial för tekniskt bruk (nr 5911);
b)
varor av sten etc. enligt 68 kap.;
c)
keramiska produkter enligt 69 kap.;
d)
laboratorieartiklar av glas enligt nummer 7017; maskiner eller apparater eller delar
till sådana varor, av glas (nr 7019 eller 7020);
e)
kaminer, spisar, radiatorer för centraluppvärmning eller andra varor enligt nummer
7321 eller 7322 eller motsvarande artiklar av andra oädla metaller;
f)
elektromekaniska hushållsapparater enligt nummer 8509; digitala kameror enligt
nummer 8525;
g)
mekaniska mattsopare utan motor (nr 9603);
84 kap. omfattar i stort sett maskiner och mekaniska apparater och 85 kap. elektriska varor.
Vissa maskiner är dock upptagna i 85 kap. (t.ex. elektromekaniska hushållsapparater), under
det att 84 kap. å andra sidan omfattar vissa icke mekaniska apparater (t.ex. ångpannor och
hjälpapparater till sådana samt filtrerapparater).
Det bör även observeras, att maskiner och apparater av sådana slag som omfattas av 84 kap.
klassificeras enligt detta kapitel även om de är elektriska, t.ex.:
1. maskiner som drivs av elektrisk motor;
2. maskiner med elektrisk uppvärmning, t.ex. elektriska värmepannor för
centraluppvärmning enligt nummer 8403, maskiner enligt nummer 8419 samt andra maskiner
med elektriska värmeelement (t.ex. kalandrar samt maskiner för tvättning, blekning eller
pressning av textilvaror);
3. elektromagnetiskt arbetande maskiner (t.ex. elektromagnetiska ventiler) och
maskiner i vilka elektromagnetiska anordningar ingår (t.ex. vävstolar med elektromagnetiska
varp- och väftväktare, lyftkranar med elektromagnetiska lyftdon och svarvar med
elektromagnetiska chuckar);
4. elektroniskt arbetande maskiner (t.ex. räknemaskiner och datorer) och maskiner
i vilka fotoelektriska eller elektroniska anordningar ingår (t.ex. valsverk med fotoelektriska
apparater och verktygsmaskiner med diverse elektroniska styranordningar).
Maskiner eller apparater av keramiskt material (t.ex. pumpar) och delar av keramiskt
material (69 kap.) till maskiner eller apparater av vilket material som helst, laboratorieartiklar
av glas (nr 7017) samt maskiner, apparater, redskap och delar till sådana, av glas (nr 7019
eller 7020) omfattas inte av detta kapitel. Härav följer, att även om en maskin eller apparat
eller ett mekaniskt redskap på grund av benämning eller beskaffenhet motsvarar lydelsen av
något nummer i detta kapitel, skall varan inte klassificeras enligt detta nummer om den har
karaktär av keramik- eller glasvara.
Detta gäller exempelvis artiklar av keramiskt material eller glas, i vilka ingår mindre
väsentliga komponenter av andra material, såsom proppar, förbindningar, kranar etc., band
eller klämmor för fastspänning eller andra fastsättnings- eller stödanordningar (ställ,
trefotsstativ etc.).
Å andra sidan skall följande varor i regel anses ha förlorat karaktären av keramiska artiklar,
laboratorieartiklar av glas eller av maskiner, apparater, redskap och delar till sådana, av
keramiskt material eller glas:
a) kombinationer av keramik- eller glaskomponenter som till stor del består av
komponenter av andra material (t.ex. av metall), ävensom artiklar som till stor del består av
keramik- eller glaskomponenter, som har byggts in eller permanent monterats i ramar, lådor
e.d. av andra material;
b) kombinationer av statiska komponenter av keramiskt material eller glas med
mekaniska komponenter, såsom motorer, pumpar etc., av andra material (t.ex. av metall).
B. Kapitlets huvudsakliga indelning
1.
Nr 8401 omfattar kärnreaktorer, obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer
84:1
samt maskiner och apparater för isotopseparation.
2. Nr 8402–8424 omfattar andra maskiner och apparater som huvudsakligen
klassificeras med hänsyn till sitt arbetssätt, oavsett i vilken industri de används.
3. Nr 8425–8478 omfattar maskiner och apparater, vilka med vissa undantag
klassificeras med hänsyn till den industri i vilken de används, oavsett deras särskilda
arbetsuppgift inom respektive industri.
4. Nr 8479 omfattar maskiner och mekaniska apparater som inte omfattas av något
av de föregående tulltaxenumren i kapitlet.
5. Nr 8480 omfattar, förutom formflaskor för metallgjuterier och gjutmodeller,
gjutformar och andra formar (andra än götkokiller) vilka används för hand eller i maskiner för
gjutning eller annan formning av vissa material.
6. Nr 8481–8484 omfattar vissa varor med allmän användning, vilka är lämpliga
att användas som maskindelar eller som delar till varor enligt andra kapitel.
7. nummer 8486 omfattar maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande
eller huvudsakligen används för framställning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor
(wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar eller
flata bildskärmar, samt maskiner och apparater enligt anm. 9 C till detta kapitel.
8. Nr 8487 omfattar icke elektriska delar som inte är nämnda eller inbegripna
någon annanstans.
C. Delar
Angående delar i allmänhet, se allm. anv. till sextonde avd.
Särskilt föreliggande elektriska delar klassificeras i allmänhet enligt något av numren i 85
kap., t.ex.: elektriska motorer (nr 8501); elektriska transformatorer (nr 8504);
elektromagneter, permanentmagneter, elektromagnetiska lyftdon för lyftkranar samt
elektromagnetiska uppspänningsanordningar (nr 8505); elektrisk startutrustning för
förbränningsmotorer (nr 8511); elektriska strömställare, manöverpaneler, stickproppar,
kopplingsdosor etc. (nr 8535–8537); elektronrör (nr 8540); dioder, transistorer och liknande
halvledarkomponenter eller halvledarelement (nr 8541); elektroniska integrerade kretsar (nr
8542); artiklar av kol för elektriskt ändamål (nr 8545); isolatorer (nr 8546) samt vissa
isolerdetaljer (nr 8547). Om de inte är sammanbyggda med andra delar till en maskin,
klassificeras sådana varor enligt dessa nummer , även om de är avsedda att användas
uteslutande eller huvudsakligen till en viss maskin enligt detta kapitel.
Andra elektriska delar klassificeras:
1. enligt nummer 8409, 8431, 8448, 8466 eller 8473, om de överensstämmer med
beskrivningen i dessa nummer ;
2. om så inte är fallet, enligt samma nummer i detta kapitel som den maskin för
vilken de är avsedda, under förutsättning att de är konstruerade för att användas uteslutande
eller huvudsakligen till denna maskin; i annat fall klassificeras de enligt nummer 8548.
D. Varor som omfattas av två eller flera nummer i kapitlet
(Anm. 2, 7 och 9 D)
Om inte annat följer av anm. 1 till sextonde avd. eller anm. 1 till detta kapitel ska maskiner
och apparater som motsvarar varubeskrivningen i nummer 8486 klassificeras enligt det
numret och inte enligt något annat nummer i tulltaxan.
Nr 8401–8424 omfattar maskiner och apparater (i allmänhet beskrivna med hänsyn till sitt
arbetssätt) som kan användas i olika industrier. I de övriga numren är maskinerna och
apparaterna mestadels beskrivna med hänvisning till den industri eller det arbetsområde där
de används. Enligt anm. 2 till detta kapitel skall maskiner eller apparater som omfattas av två
eller flera nummer , av vilka ett tillhör den första gruppen (dvs. nummer 8401–8424),
klassificeras enligt numret i den första gruppen. Sålunda klassificeras motorer alltid, oavsett
användningen, enligt nummer 8406–8408 och 8410–8412. Samma princip gäller för
klassificeringen av pumpar, även om dessa är specialkonstruerade för ett visst ändamål (t.ex.
pumpar för textilspinnmaskiner och pumpar för lantbruksändamål), centrifuger, kalandrar,
filtrerpressar, ugnar, ångpannor etc.
Från denna allmänna princip har gjorts vissa undantag (angivna i anm. 2 till detta kapitel)
beträffande nummer 8419, 8422 och 8424. Sålunda klassificeras följande varor enligt senare
nummer i kapitlet, trots att de enligt lydelsen av nummer 8419 skulle kunna klassificeras
enligt detta nummer :
84:2
1. groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 8436);
2. spannmålsfuktningsmaskiner (nr 8437);
3. diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 8438);
4. maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader eller
andra textilvaror (nr 8451);
5. maskiner och apparater i vilka en nödvändig temperaturändring är av
underordnad betydelse i förhållande till den mekaniska huvuduppgiften.
Likaså klassificeras följande varor, som i och för sig skulle kunna
klassificeras enligt nummer 8422, enligt senare nummer i kapitlet:
1. symaskiner (t.ex. för tillslutning av säckar) (nr 8452);
2. maskiner för kuvertering och tillslutning av brevförsändelser samt maskiner för
räkning och förpackning av mynt (nr 8472).
Även följande varor, som i och för sig skulle kunna klassificeras enligt nummer 8424,
klassificeras enligt senare nummer i detta kapitel:
1. maskiner för tryckning med bläckstråle (nr 8443)
2. vattenskärmaskiner (nr 8456).
Regeln om företräde för nummer 8401–8424 gäller endast enhetliga maskiner.
Maskinkombinationer och maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter klassificeras med
tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. och funktionella enheter med tillämpning av anm. 4
till denna avd. (se avsnitt VI och VII i allm. anv. till sextonde avd.).
Maskiner som kan klassificeras enligt två eller flera tulltaxe nummer , av vilka inget tillhör
nummer serien 8401–8424, klassificeras enligt det nummer som har den mest specificerade
varubeskrivningen eller efter maskinernas huvudsakliga användning. Maskiner som lika väl
kan användas för ett flertal olika ändamål eller inom olika industrier (t.ex. maskiner för
anbringande av snörhålsringar, vilka maskiner lika väl kan användas i pappersindustrin som i
textil-, läder- eller plastindustrin etc.) klassificeras enligt nummer 8479.
E.Maskiner i vilka ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som utför en
specifik arbetsuppgift
(Anm. 5 E till 84 kap.)
Enligt bestämmelserna i anm. 5 E till 84 kap. skall följande principer tillämpas vid
klassificering av en maskin i vilken ingår eller som arbetar i anslutning till en dator och som
utför en specifik arbetsuppgift:
a) En maskin i vilken ingår en dator och som utför en specifik arbetsuppgift annan
än databehandling skall inte klassificeras enligt nummer 8471 utan enligt det nummer som
motsvarar dess arbetsuppgift eller, om ett sådant nummer saknas, enligt något slump nummer
.
b) Maskiner som föreligger tillsammans med en dator och är avsedda att arbeta i
anslutning till en sådan för att utföra en specifik arbetsuppgift annan än databehandling skall
klassificeras på följande sätt:
Datorn skall klassificeras för sig enligt nummer 8471 och de andra maskinerna enligt de
nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter, om inte det hela med tillämpning av
anm. 4 till sextonde avd. eller anm. 3 till 90 kap. skall klassificeras enligt något annat tulltaxe
nummer i 84, 85 eller 90 kap.
8401
Kärnreaktorer; obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer; maskiner och
apparater för isotopseparation
8401.10
8401.20
8401.30
8401.40
- Kärnreaktorer
- Maskiner och apparater för isotopseparation samt delar till sådana
- Obestrålade bränsleelement
- Delar till kärnreaktorer
I. Kärnreaktorer
Beteckningen kärnreaktor innefattar i allmänhet samtliga de apparater och anordningar som
omges av den biologiska strålskärmen och i vissa fall även själva skärmen. Beteckningen
innefattar också sådana utanför skärmen placerade apparater etc., som tillsammans med
delarna innanför skärmen bildar en enhet.
84:3
I en kärnreaktor ingår i allmänhet:
A.
härden, som består av:
1. bränslet (klyvbart eller fertilt), vilket kan vara löst eller dispergerat i moderatorn
(homogena reaktorer) eller koncentrerat i bränsleelement (heterogena reaktorer);
2. moderatorn och, i en del fall, neutronreflektorn (t.ex. beryllium, grafit, vatten, tungt
vatten eller vissa kolväten, såsom difenyl eller terfenyler);
3. kylmedlet, vilket har till uppgift att föra bort det av reaktorn alstrade värmet
(koldioxid, helium, vatten, tungt vatten, smält natrium, smält vismut, en smält
natriumkaliumblandning, smälta salter, vissa kolväten etc. används ofta för detta
ändamål). Moderatorn fungerar emellertid ofta också som kylmedel;
4. styrstavarna, vilka består av ämnen med hög neutronabsorptionsförmåga (t.ex. bor,
kadmium eller hafnium) eller av legeringar eller kemiska föreningar av sådana ämnen;
B.
den mekaniska utrustningen, t.ex. reaktortank, anordning för insättning av
bränsleelementen (loading grid), rör för transport av kylmedlet, ventiler samt anordningar för
manövrering av styrstavarna;
C.
instrument och apparater för mätning, kontroll eller automatisk reglering, t.ex.
neutronkällor, jonkammare, termoelement, televisionskameror, tryckmätare och
genomströmningsmätare;
D.
de termiska och biologiska skärmarna (av stål, betong, bly etc.).
Vissa andra maskiner, apparater eller anordningar kan också användas i kärntekniska
anläggningar och kan även vara placerade innanför den biologiska skärmen. Dessa maskiner
etc. anses inte härigenom ha fått huvudsaklig karaktär av delar till kärnreaktorer och måste
därför klassificeras efter sin beskaffenhet (se uteslutningarna c–ij nedan).
Arten av och de karakteristiska kännetecknen hos de i kärnreaktorer ingående delarna samt
sättet för delarnas hopfogande kan emellertid växla betydligt. De olika reaktortyperna
särskiljs i allmänhet genom:
1.
energin hos de neutroner som fortplantar kedjereaktionen (t.ex. termiska
/långsamma/ reaktorer, intermediära reaktorer och snabbreaktorer);
2.
fördelningen av det klyvbara materialet i reaktorhärden (t.ex. homogena reaktorer
och heterogena reaktorer);
3.
den avsedda användningen (t.ex. forskningsreaktorer, isotopproducerande reaktorer,
materialprovningsreaktorer, reaktorer för omvandling av fertilt material till klyvbart material
/bridreaktorer/, reaktorer för framdrivning samt reaktorer för produktion av värme eller
elektrisk energi);
4.
arten av de material som används eller arbetssättet (t.ex. reaktorer med naturligt uran,
anrikat uran, uran-torium, natrium-grafit, gasgrafit, tryckvattenreaktorer, tungvattenreaktorer,
kokvattenreaktorer, bassängreaktorer och reaktorer med organisk moderator).
Storleken av en reaktor avpassas i allmänhet så, att den skall vara åtminstone kritisk, dvs.
att neutronförlusterna inte i något fall skall bli så stora, att kedjereaktionen avbryts. För
forskningsändamål används emellertid ibland underkritiska reaktorer, vilka behöver tillskott
av neutroner. Även sådana reaktorer klassificeras enligt detta nummer .
Särskilt föreliggande delar till kärnreaktorer klassificeras i allmänhet med tillämpning av
bestämmelserna i anm. 2 till sextonde avd.
Styrstavar och motsvarande mekanismer, de neutronkällor som sätts in för att initiera
klyvningsreaktionen i reaktorn, reaktortanken, anordningen (loading grid) för insättning av
bränsleelementen samt tryckhållarna till tryckvattenreaktorer klassificeras sålunda enligt detta
nummer i egenskap av delar till kärnreaktorer.
Följande varor anses emellertid inte utgöra delar till kärnreaktorer:
a)
block av grafit (nr 3801 eller 6815), beryllium (nr 8112) och berylliumoxid (nr
6914);
b)
specialtillverkade metallrör samt standardrör av metall som endast har tillformats
men inte bearbetats vidare och som föreligger i inte hopmonterat skick, även om de är
igenkännliga som avsedda för kärnreaktorer (femtonde avd.);
c)
ångpannor och andra ånggeneratorer (nr 8402);
d)
värmeväxlare (nr 8404 eller 8419);
e) ångturbiner (nr 8406);
f)
pumpar (nr 8413 eller 8414);
g)
blåsmaskiner (nr 8414);
h)
apparater för utvinning av mineral ur vatten (i allmänhet nummer 8419 eller 8421);
ij)
apparater för insättning och uttagning av bränsleelement samt löpkranar (i allmänhet
nummer 8426);
k)
mekaniska, fjärrstyrda manipulatorer för radioaktiva produkter (nr 8428).
84:4
II. Maskiner och apparater för isotopseparation
Denna grupp omfattar alla mekaniska, termiska eller elektriska apparater och anordningar
som är särskilt avsedda antingen för anrikning av ett kemiskt grundämne eller en förening av
detta grundämne på en av dess isotoper eller för en fullständig separation av de ingående
isotoperna.
De viktigaste av dessa apparater är sådana som används för framställning av tungt vatten
(deuteriumoxid) eller för anrikning av uran på U 235.
Bland de apparater och anordningar som används för att ur naturligt vatten framställa tungt
vatten genom anrikning kan nämnas:
1.
speciella apparater för fraktionerad destillation och rektifiering, vilka består av ett
mycket stort antal plattor som är anordnade i grupper och steg. Dessa apparater utnyttjar den
obetydliga skillnaden i kokpunkt mellan tungt vatten och normalt vatten för att erhålla
toppfraktioner som kontinuerligt blir mer och mer utarmade på tungt vatten och
bottenfraktioner som kontinuerligt blir mer och mer anrikade;
2.
apparater, vilka vid fraktionerad destillation vid låg temperatur av flytande väte
avskiljer deuterium, vilket sedan kan förbrännas till tungt vatten;
3.
apparater för framställning av tungt vatten eller deuteriumföreningar, baserade på
isotoputbyte, ibland i närvaro av katalysatorer, t.ex. vid "tvåtemperaturprocessen" eller vid
kontakt med olika flytande eller gasformiga vätehaltiga faser;
4.
elektrolytiska celler som är avsedda för framställning av tungt vatten genom
elektrolys av vatten samt apparater i vilka elektrolys kombineras med utbyte av isotoper
mellan det framställda vätet och det ursprungliga vattnet.
För anrikning av uran på U 235 används oftast följande apparater:
1.
speciella centrifuger benämnda "gascentrifuger" i vilka uranhexafluorid centrifugeras
och vilkas cylindriska rotor (kula), av plast eller stål, roterar med mycket hög hastighet.
Dessa centrifuger är behandlade invändigt mot uranhexafluoridens korroderande
inverkan. I praktiken används ett mycket stort antal enheter som är anordnade i steg och
arbetar enligt medströms- eller motströmsprincipen;
2.
uranisotopseparatorer av gasdiffusionstyp. Medelst diffusion genom ett poröst
membran ("barriär") inne i en diffusionskammare (som kan vara rörformig) separeras i denna
utrustning gasformig uranhexafluorid i två fraktioner, vilkas halt av U 235 skiljer sig något
från den ursprungliga gasens. Genom att upprepa förfarandet många gånger kan hexafluorid
av uran 235 erhållas.
3.
dysapparater enligt Becker-metoden, i vilka en gasström (uranhexafluorid och
helium eller väte) med hög hastighet sprutas in i en kraftigt krökt dysa vid vars utlopp en
skiljevägg separerar den anrikade uranhexafluoridfraktionen.
Calutroner för elektromagnetisk separation klassificeras också enligt detta nummer .
III. Obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer
Obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer består av klyvbart eller fertilt material, som är
inneslutet i ett hölje, vanligen av oädel metall (t.ex. zirkonium, aluminium, magnesium,
rostfritt stål etc.), som är försett med speciella anordningar för hanterandet.
Element med klyvbart bränsle kan innehålla naturligt uran, antingen i metallisk form eller
som föreningar (oxider, karbider, nitrider etc.), uran anrikat på uran 235 eller 233, plutonium,
antingen i metallisk form eller som föreningar, eller torium anrikat på plutonium. Element
med fertilt bränsle (t.ex. med torium eller utarmat uran) som placeras i reaktorns periferi för
att reflektera neutroner blir klyvbara efter att ha absorberat en del av neutronerna.
Olika typer av bränsleelement förekommer, t.ex.:
1.
metaller eller metallegeringar som är användbara som kärnbränsle och föreligger i
form av stavar eller rör som är inneslutna i ett hölje av oädel metall. Detta metallhölje kan
vara försett med flänsar för att underlätta värmeväxlingen och ha ändbeslag för att underlätta
dess insättning i och uttagning ur reaktorn;
2.
stavar, plattor eller klot som består antingen av i grafithölje inneslutna dispersioner
av det klyvbara bränslet i grafit eller av andra typer av dispersioner eller av kermeter. Dessa
varor är i likhet med dem som är beskrivna i punkt 1 ovan försedda med flänsar och beslag;
3.
sammansatta element som består av:
a) ett antal på varandra lagda plattor som består av klyvbart eller fertilt bränsle (metall
eller keramisk blandning), på utsidan belagda med inert metall; eller
b) rör av inert metall som är fyllda med korn av urandioxid eller urankarbid; eller
84:5
c) koncentriska rör av klyvbar metall i höljen av inert metall.
Alla dessa typer av bränsleelement är försedda med stödbeslag, vilka även tjänar till att
skilja elementen åt och hålla dem på plats. De har ofta ett yttre hölje. Komponenterna som
bildar dessa bränsleelement är monterade på en gemensam bottenplatta och fästade vid
samma överdel.
Särskilt föreliggande komponenter (t.ex. höljen av rostfritt stål som är fyllda med
kärnbränsle och tillslutna) klassificeras som delar till bränsleelement.
Mikroskopiskt små kulor av kärnbränsle som är belagda med skikt av kol eller kiselkarbid
och avsedda att ingå i sfäriska eller prismaformade bränsleelement samt förbrukade
(bestrålade) bränsleelement förs till nummer 2844.
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till de maskiner och
apparater som ingår i denna grupp.
*
**
Detta nummer omfattar inte heller:
a)
ugnar för separation av bestrålat kärnbränsle genom pyrometallurgiska processer (nr
8417 eller 8514, alltefter beskaffenheten);
b)
separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten, vilka arbetar med
fraktionerad destillation (andra än sådana som är avsedda för framställning av tungt vatten)
(nr 8419);
c)
luftfilter (fysikaliska eller elektrostatiska) som är särskilt avsedda att eliminera
radioaktivt damm; reningsapparater med aktivt kol för avskiljande av radioaktiv jod;
jonbytarapparater för separation av radioaktiva grundämnen, inbegripet sådana apparater som
arbetar med elektrodialys; separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten,
vilka arbetar med jonbyte eller med kemiska metoder (nr 8421).
8402 Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för
centraluppvärmning
som
också
kan
producera
lågtrycksånga);
hetvattenpannor
8402.11
8402.12
8402.19
8402.20
8402.90
- Ångpannor och andra ånggeneratorer:
- - Vattenrörspannor med en ångproduktion av mer än 45 ton per timme
- - Vattenrörspannor med en ångproduktion av högst 45 ton per timme
- - Andra ångpannor och ånggeneratorer, inbegripet hybridpannor
- Hetvattenpannor
- Delar
A. Ångpannor och andra ånggeneratorer
Denna grupp omfattar apparater för alstring av vattenånga eller annan ånga (t.ex.
kvicksilverånga) som är avsedd att driva kraftmaskiner (t.ex. ångturbiner) eller andra
ångdrivna maskiner (t.ex. ånghammare och ångpumpar) eller att tillföras apparater för
uppvärmning, kokning, sterilisering etc., inbegripet ångpannor för centraluppvärmning.
Särskilt föreliggande ångpannor (t.ex. lokångpannor) klassificeras enligt detta nummer ,
även om de uppenbarligen är specialkonstruerade för att bilda en integrerande del av en
speciell maskin eller apparat eller av ett speciellt fordon.
Ångpannor kan uppvärmas med fast, flytande eller gasformigt bränsle eller med elektricitet.
Strävan att uppnå effektivare uppvärmning eller snabbare ångbildning i bränsleeldade
ångpannor har medfört framställning av ångpannor av olika konstruktioner. Huvudtyperna är:
1.
tubpannor (t.ex. lokpannor), i vilka ångpannans inre genomkorsas av rör genom
vilka rökgaserna leds;
2.
vattenrörspannor, i vilka ett system av vattenrör omges av rökgaserna. I vissa av
dessa pannor består även innerväggarna av vattenrör;
3.
hybridpannor, som i allmänhet är en kombination av typ 1 och typ 2.
I vissa ångpannor är rörsystemen via en ångsamlare förbundna med ett eller flera, i
allmänhet cylindriska kärl, vilka tjänstgör som vattenbehållare eller har till uppgift att skilja
84:6
vattnet från ångan. I andra pannor, s.k. tvångscirkulationspannor, finns det ibland ingen
ångpannecylinder och vattencirkulationen påskyndas av en pump.
Ångpannor har mycket varierande storlek. Små pannor föreligger vanligen i hopsatt skick,
varvid de olika komponenterna är inneslutna i ett hölje eller monterade på en gemensam
bottenplatta. Större pannor omfattar i regel ett antal separata beståndsdelar som skall
sammanbyggas på den plats där ångpannan skall stå och där förses med plåthölje eller
omslutas av en murverkskonstruktion.
B. Hetvattenpannor
Dessa utgör pannor i vilka vattnet utsätts för ett ganska högt tryck så att det kan upphettas till
en temperatur som ligger avsevärt över den normala förångningspunkten (i allmänhet till 180
°C eller högre).
Dessa pannor är till konstruktionen mycket lika de pannor som är beskrivna i avsnitt A
ovan. Det tryck som behövs för att de skall fungera erhålls antingen genom att ackumulera
ånga exempelvis i en ångpannecylinder eller i vissa fall med hjälp av en inert gas (i allmänhet
kväve). Det överhettade vatten som alstras i pannan måste hållas under konstant tryck. Det
cirkulerar därför i ett slutet kretslopp, som utgår från pannan och återvänder dit.
Hetvattenpannor används för att leverera värme till i allmänhet på avstånd belägna
industrianläggningar (t.ex. torktunnlar för nylackerade bilkarosserier), till stora grupper av
byggnader eller för fjärruppvärmning av hela bostadsområden. I sistnämnda fall levereras
värmen via värmeväxlare i vilka det överhettade vattnet (det primära värmemediet) överför
värmen till ett sekundärt värmemedium som värmer upp byggnaderna.
*
**
För att öka eller reglera arbetseffekten utrustar man ofta pannor enligt detta nummer med
en mångfald hjälpapparater. Till sådana hjälpapparater hör economisers, luftförvärmare,
överhettare och kylanordningar för dessa, ångsamlare, ångackumulatorer, sotningsapparater,
anordningar för stoftåterföring, eldstadsväggar med vattenrör samt andra apparater enligt
nummer 8404, ävensom apparater för rening, avluftning, avgasning och avhärdning av
matarvatten, enligt nummer 8421.
Sådana hjälpapparater klassificeras tillsammans med pannorna enligt detta nummer , när de
föreligger tillsammans med dessa, oavsett om de redan bildar eller är avsedda att senare bilda
en enhet med pannorna. Om de föreligger särskilt skall de klassificeras enligt sina egna
respektive nummer .
Eldstadsrostar som föreligger tillsammans med pannor förs också hit, under förutsättning
att de är avsedda att bilda en enhet med pannorna. Härvid görs inte skillnad mellan rostar som
är inbyggda i pannor och sådana som är avsedda att förenas med pannorna genom en
murverkskonstruktion.
Numret omfattar inte sådana typer av pannor som är avsedda endast för uppvärmning av
vatten till en temperatur som ligger under dess normala förångningspunkt och inte heller
värmepannor för centraluppvärmning, enligt nummer 8403 (även om dessa även kan alstra
ånga med lågt tryck).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till pannor enligt detta
nummer , t.ex. mantlar och bottnar, innanmäten till ångpannor, bestående av hopmonterade
rör, luckor till vattenrör, tublådor (s.k. headers), ångdomar, icke mekaniska eldstäder,
manhålsluckor och smältpluggar.
Metallrör som har böjts eller bockats men inte vidare bearbetats och som föreligger i inte
hopmonterat skick är inte igenkännliga som delar till varor enligt detta nummer och skall
därför klassificeras enligt femtonde avd.
8403 Värmepannor för centraluppvärmning, andra än sådana enligt nummer 8402
8403.10 - Värmepannor
8403.90 - Delar
84:7
Detta nummer omfattar värmepannor för centraluppvärmning (andra än värmeledningsspisar
enligt nummer 7321), oavsett storleken och oavsett vilket bränsle de är avsedda för (t.ex. ved,
kol, koks, gas eller olja), för uppvärmning av hus, bostadslägenheter, fabriker, verkstäder,
växthus etc. genom vattencirkulation; det omfattar också elektriska värmepannor för
centraluppvärmning.
De kan vara försedda med tryckregulatorer, manometrar, vattennivåmätare, kranar, ventiler,
brännare och liknande delar och tillbehör.
Varmvattenpannor som också kan producera lågtrycksånga skall även klassificeras enligt
detta nummer .
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också igenkännliga delar till
värmepannor för centraluppvärmning, såsom pannmantlar, manhåls- eller inspektionsluckor
etc.
Följande varor anses inte som delar:
a)
rör och rördelar för förbindning av värmepannor och radiatorer (i allmänhet nummer
7303–7307);
b)
expansionskärl (nr 7309. 7310 eller 8479);
c)
brännare till eldstäder (nr 8416);
d)
kranar, ventiler etc. för ånga eller varmvatten (nr 8481).
8404 Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller
värmepannor enligt nummer 8402 eller 8403 (t.ex. economisers, överhettare,
sotningsapparater och anordningar för stoftåterföring); kondensorer för
ångmaskiner
8404.10 - Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller
värmepannor enligt nummer 8402 eller 8403
8404.20 - Kondensorer för ångmaskiner
8404.90 - Delar
A. Hjälpapparater för användning tillsammans
värmepannor enligt nummer 8402 eller 8403
med
ånggeneratorer
eller
Hit hör bl.a. följande apparater.
1. Economisers för uppvärmning av matarvattnet genom utnyttjande av rökgasernas värme
eller i vissa typer värmet i avloppsångan. De består vanligen av en slinga eller ett paket av
kamrör av gjutjärn eller stål, i vilka det vatten som skall värmas upp cirkulerar. Slingan
eller paketet kan vara inneslutna i en kammare av plåt, till vilken rökgaserna eller
avloppsångan förs. I en särskild typ av economisers leds avloppsånga direkt in i en
behållare som innehåller matarvattnet.
2. Luftförvärmare. Även dessa utnyttjar överskottsvärme. De består av luftfyllda behållare
med värmeväxlingssystem av olika typer, t.ex. ett rörsystem genom vilket den heta
rökgasen cirkulerar och därvid värmer upp luften i behållaren eller ett system av från
varandra skilda rum, i vilka luft resp. rökgaser cirkulerar. Vissa typer är försedda med
roterande baffelplåtar.
3. Överhettare. Dessa består av samlingslådor med ett system av högtrycksstålrör, i vilka
mättad ånga från ångpannetuberna ytterligare upphettas, varvid fuktighet tas bort och ånga
med hög temperatur erhålls. Överhettare bildar ofta en del av ångpanneanläggningen men
har i vissa fall separat rökgaskanalsystem.
4. Kylanordningar för överhettare. Dessa används för att hindra uppkomsten av alltför hög
temperatur i överhettaren. I regel placeras de mellan två sektioner av överhettaren och
består i allmänhet av en kropp av gjutjärn, i vilken ångan avkyls av rinnande vatten.
5. Ångsamlare. Cylindriska behållare för uppsamling av ånga från en grupp av ångpannor.
6. Ångackumulatorer. Dessa utgör stora isolerade, cylindriska högtrycksstålbehållare som
är avsedda för lagring av en ångreserv.
7. Värmeackumulatorer. Dessa används för lagring av överskottsvärme från ångpannor.
84:8
8. Eldstadsväggar med vattenrör, dvs. ett system av vertikala rör som är förenade med
varandra och i vilka matarvattnet cirkulerar. Detta system är avsett att monteras på
innersidan av eldstaden och har den dubbla uppgiften att förhindra överhettning av
eldstadsväggen och att samtidigt förvärma matarvattnet.
9. Sotningsapparater, även automatiska. Dessa avlägsnar sot och liknande avlagringar från
de rörformiga delarna av ångpanneanläggningen (t.ex. överhettare, vattenrör, eldrör och
economisers) med hjälp av ångstrålar eller tryckluft. De består av ett fast eller reglerbart
rör med ett antal munstycken som regleras med en ventil och kopplas till en ång- eller
tryckluftledning. I andra fall har sotningsapparater formen av rörliga munstycken.
10. Anordningar för stoftåterföring. Dessa är anordningar genom vilka avgaserna återförs
till eldstaden för förbränning av ännu inte förbrända partiklar.
11. Slamskrapor.
B. Kondensorer för ångmaskiner
Hit hör ångkondensorer av olika slag, vilkas uppgift är att reducera mottrycket i ångmaskiner
genom avkylning och kondensering av avloppsångan och därigenom öka maskinens effekt.
Hit hör bl.a. följande apparater.
1.
Ytkondensorer. Dessa består av ett cylindriskt hölje som innesluter ett rörsystem.
Ångan leds in i cylindern, och kallt vatten får cirkulera genom rören (eller ibland tvärtom),
varvid ångan kondenseras.
2.
Blandkondensorer. I dessa blandas ångan direkt med vattnet. Numret omfattar även
strålkondensorer, i vilka ett partiellt vakuum skapas i kondensorkammaren av en vattenstråle
(samma princip som i en strålpump).
3.
Luftkylda kondensorer. Dessa består av med kamflänsar försedda ångrör, vilka
avkyls av en stark luftström.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda apparater
och anordningar.
Metallrör som har böjts eller bockats men inte vidare bearbetats och som föreligger i inte
hopmonterat skick, är inte igenkännliga som delar till varor enligt detta nummer och skall
därför klassificeras enligt femtonde avdelningen.
*
**
Detta nummer omfattar inte följande varor, även om de är avsedda för ångpannor:
a)
pumpar (även strålpumpar /injektorer/ för forcerad matning av ångpannor),
blåsmaskiner, fläktar och andra maskiner enligt nummer 8413 eller 8414;
b)
brännare, mekaniska eldstadsrostar, mekaniska eldningsapparater o.d. (nr 8416);
c)
destillationskondensorer och andra kondensorer enligt nummer 8419;
d)
apparater för filtrering eller rening av vatten, gaser etc. (nr 8421).
8405 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för
acetylengas samt liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med
gasrenare
8405.10 - Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer
för framställning av acetylengas samt liknande gasgeneratorer som
arbetar med vatten, även med gasrenare
8405.90 - Delar
Detta nummer omfattar apparater som bildar en sluten enhet och används för alstring av alla
slags gaser (t.ex. gengas, vattengas och blandningar av dessa samt acetylengas), oavsett
gasens tillämnade användning (belysning, industriell uppvärmning, gasmotordrift, svetsning
eller skärning av metaller, kemiska synteser etc.).
Numret omfattar också gengasgeneratorer som är specialkonstruerade för användning i
84:9
motorfordon men däremot inte acetylengasgeneratorer som efter påmontering endast av en
brännare utgör belysningsartiklar (nr 9405).
A. Gengasgeneratorer
Dessa består vanligen av en sluten cylindrisk behållare, som i allmänhet är försedd med en
inre beläggning av eldfast material eller med en vattenkyld dubbelvägg. Behållaren innesluter
en fast rost eller en s.k. skak- eller vridrost och är så anordnad, att en ström av luft (eller av
luft och ånga) som åstadkoms genom sugning eller blåsning kan passera. Ett tjockt
bränslelager förbränns på rosten och strömmen av luft och ånga regleras så att förbränningen
blir ofullständig. Nedbrytningen av vattnet och den ofullständiga förbränningen av bränslet
alstrar kolmonoxid och väte. Den uppkomna blandningen av kolmonoxid, väte och kväve
(gengas) avtappas från apparatens övre del.
I vissa generatorer för "omvänd förbränning" blåses luften uppifrån och ned och längs
sidorna på cylindern, och gasen samlas i botten av apparaten, under rosten. Detta möjliggör en
mera fullständig förbränning av tjära etc.
B. Vattengasgeneratorer
Dessa är av liknande konstruktion men så uppbyggda att luft och en stråle av vatten eller ånga
växelvis blåses in i apparaten. Vid vatteninblåsningen uppstår en blandning av väte och
kolmonoxid (vattengas) som har högre värmevärde än gengas. Vattengasen kan antingen
samlas upp separat eller blandas med den gengas som erhålls under luftinblåsningen.
*
**
Både gengas- och vattengasgeneratorer kan vara inrättade för förbränning av fasta bränslen
av flera olika slag (t.ex. stenkol, koks, träkol, ved och vegetabiliskt eller annat avfall).
För vissa ändamål, särskilt för drift av gasmotorer, måste gengas och vattengas befrias från
föroreningar, såsom damm, tjära, svavelföreningar etc., och ibland återupphettas eller avkylas.
Av denna anledning är generatorer ofta försedda med gasrenare (med perforerade koner,
koksbäddar, gastvättare etc.), gaskylare, gastorkare, återupphettare etc. Sådana renare och
andra hjälpapparater klassificeras tillsammans med generatorerna när de föreligger samtidigt
med dessa, under förutsättning att de tydligt är lämpliga att användas tillsammans med
generatorerna. När de föreligger särskilt klassificeras de enligt sina egna respektive nummer
(t.ex. gasrenare enligt nummer 8421).
C. Acetylengasgeneratorer som arbetar med vatten
Dessa är i allmänhet av enkel konstruktion. De består av en i vatten nedsänkt gasbehållare,
vars rörelse vid påfyllning och tömning automatiskt styr gasutvecklingsanordningen. Det
finns tre typer av
gasutvecklingsanordningar, nämligen sådana:
1.
där karbiden med vissa mellanrum, sänks ned i vattnet;
2.
där karbiden gradvis tillsätts vattnet;
3.
där vattnet får droppa på karbiden.
D. Andra gasgeneratorer som arbetar med vatten
Hit hör bl.a. syrgasgeneratorer (t.ex. för användning i ubåtar) och etylengasgeneratorer (t.ex.
sådana som är baserade på inverkan av vatten på vissa kemikalier).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt denna
nummer (t.ex. behållare till gasgeneratorer, rostar, gasuppsamlare och vatten-karbidblandare).
*
**
84:10
Numret omfattar inte heller:
a)
frikolvskompressorer för gasturbiner (nr 8414);
b) koksugnar (t.ex. generatorer för stadsgas) (nr 8417);
c) ozoniseringsapparater, elektriska, som är avsedda för icke terapeutiskt bruk (t.ex. för
industriellt bruk eller för ozonisering av fastigheter) och elektrolytiska gasgeneratorer för
framställning av t.ex. kväveoxid, svavelväte eller blåsyra (nr 8543) samt apparater för
ozonterapi (nr 9019).
8406 Ångturbiner
8406.10 - Turbiner för framdrivning av fartyg
- Andra turbiner:
8406.81 - - Med en effekt av mer än 40 MW
8406.82 - - Med en effekt av högst 40 MW
8406.90 - Delar
Detta nummer omfattar ångturbiner som drivs av rörelseenergin hos expanderande ånga,
vilken får påverka skovlar eller blad på ett hjul. De består huvudsakligen av:
1.
en rotor med axel, på vilken har monterats ett eller flera löphjul, som längs periferin
har försetts med en rad av tätt liggande, i allmänhet kupiga skovlar eller blad; och
2.
ett turbinhus som består av ett hölje i vilket rotorn är upphängd. Höljet omsluter ett
system av stationära ledskenor eller munstycken för riktning av ångflödet mot rotorns skovlar
eller blad.
I aktions- eller liktrycksturbiner är turbinhuset försett med munstycken från vilka den
expanderande ångan med hög hastighet strömmar tangentiellt mot rotorns skovelblad. I
reaktions- eller övertrycksturbiner roterar rotorbladen mellan likadana fasta blad, som har
monterats i omvänd riktning mot de roterande runt statorns insida och som har ordnats så, att
ångan strömmar axiellt genom statorbladen över till angränsande rotorblad.
För att höja effektiviteten kombinerar man ofta de två systemen till "kompoundturbiner",
men oftare monteras en serie av rotorer på en gemensam axel (multipelturbiner), så att en
tilltagande expansion av ångan möjliggörs.
Turbinernas höga rotationshastighet gör dem särskilt lämpliga för direkt drift av sådana
maskiner som elektriska generatorer (turbogeneratorer), kompressorer, ventilatorer eller
centrifugalpumpar. För vissa ändamål (t.ex. för ångfartyg och vissa lok) är turbinerna
försedda med back- eller reduktionsväxel. Numret omfattar inte särskilt föreliggande backoch reduktionsväxlar (nr 8483).
Detta nummer omfattar också kvicksilverångturbiner. Dessa är av liknande konstruktion
och har liknande användning som ovan beskrivna ångturbiner men drivs av kvicksilverånga i
stället för vattenånga.
Delar
En väsentlig del av ångturbinen är regulatorn, med vilken ångtillförseln till turbinen kan
anpassas efter belastningen och en konstant hastighet kan bibehållas.
Detta nummer omfattar sådana regulatorer och–om inte annat följer av de allmänna
bestämmelserna för klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.)–även andra
delar till turbiner (t.ex. rotorer samt turbinhus och segment till sådana, ävensom skovlar och
ledskenor till rotorer och turbinhus).
8407 Förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och återgående
eller roterande kolvar (+)
8407.10 - Motorer till luftfartyg
- Motorer för fartygsdrift
8407.21 - - Utombordsmotorer
8407.29 - - Andra
- Motorer med fram- och återgående kolvar, av sådana slag som används för
framdrivning av fordon enligt kap. 87 och med en cylindervolym av:
84:11
8407.31
8407.32
8407.33
8407.34
8407.90
- - Högst 50 cm3
- - Mer än 50 cm3 men högst 250 cm3
- - Mer än 250 cm3 men högst 1 000 cm3
- - Mer än 1 000 cm3
- Andra motorer
Detta nummer omfattar förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och
återgående eller roterande kolvar (wankelmotorer med trekantig rotor), andra än sådana enligt
95 kap. Det omfattar också motorer för motorfordon.
Dessa motorer har i allmänhet följande delar: cylinder, kolv, vevstake, vevaxel, svänghjul,
insugnings- och utblåsningsventiler etc. De utnyttjar den expansionskraft som uppstår då
brännbar gas förbränns inuti en cylinder.
Det som utmärker dessa motorer är att de är utrustade med tändstift som är anbragta i
cylinderhuvudet och elektriska anordningar (såsom tändmagneter, tändspolar, strömbrytare
etc.) som har synkroniserats med motorn och förser denna med högspänd ström.
I de vanligaste typerna blandas bränslet med luft (t.ex. i en förgasare) innan det av kolvens
insugningsslag förs in i cylindern, men ibland (t.ex. i vissa flygplans- och bilmotorer) förs
bränslet direkt in i cylindern av en injektor.
Det vanligaste bränslet är bensin, men även andra förekommer, t.ex. fotogen, alkohol,
vätgas, lysgas, metan etc.
Gasmotorer matas vanligen av gengasgeneratorer som ibland är sammanbyggda med
motorn men oftast är självständiga. I det senare fallet klassificeras generatorerna alltid enligt
nummer 8405.
*
**
Dessa motorer kan ha en eller flera cylindrar. I det senare fallet är vevstakarna förenade
med en enda vevaxel och cylindrarna, som matas separat, kan vara ordnade på olika sätt, t.ex.
vertikalt (vända uppåt eller nedåt), i två symmetriskt snedställda, flankerande rader
(V-motorer), horisontellt mitt emot varandra på ömse sidor om vevaxeln eller, i vissa
flygplansmotorer, radiellt. Rotationskolvmotorn (wankelmotorn) arbetar enligt samma
allmänna princip som ovan beskrivna konventionella kolvmotorer. I stället för en vevaxel som
drivs runt av en fram- och återgående kolv och vevstake har emellertid rotationskolvmotorn, i
ett speciellt utformat motorhus (epitrochoid), en trekantig rotor ("kolv") som direkt driver en
roterande axel. Denna delar motorhuset (förbränningskammaren) i flera rum, och varje
fullständigt varv motsvarar för varje rum en fyrtaktscykel. Dessa motorer kan ha ett eller flera
motorhus med rotorer.
Motorer enligt detta nummer är lämpliga för många ändamål, t.ex. för drift av
lantbruksmaskiner; för att driva elektriska generatorer, pumpar eller kompressorer; för
framdrivning av luftfartyg, bilar, motorcyklar, mopeder, traktorer eller båtar.
Motorer enligt detta nummer kan vara försedda med bränsleinsprutningspumpar,
tändapparater, bränsle- och oljetankar, vattenkylare, oljekylare, vatten-, olje- och
bränslepumpar, fläktar, luft- och oljefilter, axelkopplingar, kraftuttag och startanordningar
(elektriska eller andra). Motorerna kan också vara utrustade med växellåda eller med en böjlig
axel.
Numret omfattar också utombordsmotorer som är avsedda för framdrivning av mindre
båtar. Utombordsmotorer består av en motor enligt detta nummer , en propeller och en
styranordning och utgör en enda odelbar enhet. Dessa motorer, som är avsedda att fästas på
utsidan av båtskrovet, är löstagbara, dvs. de kan lätt sättas fast eller avlägsnas, och är
manövrerbara genom att enheten kan svängas runt sitt fäste. Motorer som är avsedda att
anbringas på skrovets insida i båtens bakre del och som är sammanbyggda med ett på båtens
utsida befintligt block med styrpropeller anses emellertid inte utgöra utombordsmotorer.
Enligt detta nummer klassificeras också transportabla motorer som är monterade på ett
underrede med hjul eller på medar, inbegripet motorer med drivmekanism som möjliggör att
de i viss utsträckning kan förflytta sig själva (dock inte sådana som utgör fordon enligt 87
kap.).
*
**
84:12
Numret omfattar inte förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med variabel
kompression, vilka är specialkonstruerade för bestämning av oktan- och cetanvärdet hos
motorbränslen (90 kap.).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till motorer enligt detta nummer enligt
nummer 8409.
Förklarande anmärkningar till under nummer
HS-nr 8407.10–8407.34
Med "motorer till luftfartyg" förstås motorer som är avsedda att eller modifierade för att utrustas med propeller
eller rotor.
HS-nr 8407.31
Cylindervolymen i motorer med cylindrar är lika med volymen av den del av cylindern inom vilken kolven rör
sig, mellan kolvens båda ändlägen, multiplicerad med antalet cylindrar.
8408 Förbränningskolvmotorer
semidieselmotorer)
med
kompressionständning
(diesel-
eller
8408.10 - Motorer för fartygsdrift
8408.20 - Motorer av sådana slag som används för framdrivning av fordon enligt kap.
87
8408.90 - Andra motorer
Detta nummer omfattar förbränningskolvmotorer med kompressionständning (andra än
sådana enligt 95 kap.), inbegripet motorer som är avsedda för motorfordon.
Dessa motorer är av liknande mekanisk konstruktion som förbränningskolvmotorer med
gnisttändning och har samma väsentliga delar (dvs. cylinder, kolv, vevstake, vevaxel,
svänghjul, insugnings- och utblåsningsventiler etc.) men skiljer sig på så sätt att luften (eller
ibland en blandning av luft och gas) först släpps in i cylindern, där den snabbt komprimeras.
Därefter sprutas finfördelat flytande bränsle in i förbränningskammaren, där det antänds av
kompressionsvärmet. Kompressionen är här väsentligt större än i motorer med gnisttändning.
Förutom dieselmotorer finns det en mellantyp, semi-dieselmotorer, som arbetar med lägre
kompression. För att starta denna motortyp måste man föruppvärma cylinderhuvudet med en
blåslampa eller använda ett glödtändstift.
Förbränningskolvmotorer med kompressionständning arbetar med tyngre flytande bränslen,
såsom tunga petroleum- eller stenkolstjäroljor, skifferoljor eller vegetabiliska oljor
(jordnötsolja, ricinolja, palmolja etc.).
*
**
Motorerna enligt detta nummer kan ha en eller flera cylindrar. I det senare fallet är
vevstakarna förenade med en enda vevaxel och cylindrarna, som matas separat, kan vara
ordnade på olika sätt, t.ex. vertikalt (vända uppåt eller nedåt), i två symmetriskt snedställda,
flankerande rader (V-motorer) eller horisontellt mitt emot varandra på ömse sidor om
vevaxeln.
Motorer enligt detta nummer är lämpliga för många ändamål, t.ex. för drift av
lantbruksmaskiner, för framdrivning av bilar, traktorer, lok eller fartyg eller i elektriska
kraftstationer.
Motorer enligt detta nummer kan vara försedda med bränsleinsprutningspumpar,
tändapparater, bränsle- eller oljetankar, vattenkylare, oljekylare, vatten- och oljepumpar,
fläktar, luft- och oljefilter, axelkopplingar, kraftuttag och startapparater (elektriska eller
andra). De kan också vara utrustade med växellåda eller med en böjlig axel.
Enligt detta nummer klassificeras också transportabla motorer som är monterade på ett
underrede med hjul eller på medar, inbegripet motorer med drivmekanism som möjliggör att
de i viss utsträckning kan förflytta sig själva (dock inte fordon enligt 87 kap.).
84:13
*
**
Numret omfattar inte förbränningskolvmotorer med kompressionständning och med
variabel kompression, vilka är specialkonstruerade för bestämning av oktan- och cetanvärdet i
motorbränslen (90 kap.).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till motorer enligt detta nummer enligt
nummer 8409.
8409 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till
motorer enligt nummer 8407 eller 8408
8409.10 - Till luftfartygsmotorer
- Andra slag:
8409.91 - - Lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till
förbränningskolvmotorer med gnisttändning
8409.99 - - Andra
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer delar till förbränningskolvmotorer enligt
nummer 8407 eller 8408 (t.ex. kolvar, cylindrar och cylinderblock; cylinderhuvuden;
cylinderfoder; insugnings- och utblåsningsventiler; insugnings- och utblåsningsrör;
kolvringar; vevstakar; förgasare; insprutningsmunstycken).
Numret omfattar emellertid inte:
a)
insprutningspumpar (nr 8413);
b)
vevaxlar och kamaxlar till motorer samt växellådor (nr 8483);
c)
elektrisk tändnings- och startutrustning (inbegripet tändstift och glödtändstift) (nr
8511).
8410 Hydrauliska turbiner, vattenhjul samt regulatorer för sådana maskiner
8410.11
8410.12
8410.13
8410.90
- Hydrauliska turbiner samt vattenhjul, med en effekt av:
- - Högst 1 000 kW
- - Mer än 1 000 kW men högst 10 000 kW
- - mer än 10 000 kW
- Delar, inbegripet regulatorer
Detta nummer omfattar hydrauliska turbiner och vattenhjul som själva kan till drivkraft
omvandla den energi som finns i strömmande vätskor eller i vätskor under tryck (t.ex.
strömmande eller fallande vatten, vattentryck, oljetryck eller tryck hos andra vätskor). De kan
sålunda arbeta på så sätt att ett vattenflöde riktas mot skovlar, blad eller propellerformiga
anordningar som är monterade på ett hjul.
A. Hydrauliska turbiner
Hydrauliska turbiner består av ett löphjul, som är inneslutet i en s.k. ledapparat som riktar
vattenstrålar mot löphjulets skovlar etc.
Av vattenturbiner finns tre typer:
1.
Peltonturbiner (fristråleturbiner) för vattentillförsel under högt tryck och med
relativt liten volym. Löphjulet är längs periferin försett med ett stort antal radiellt ordnade
skovlar. Ledapparaten består endast av ett kraftigt hölje med ett eller flera munstycken, som
riktar vattnet tangentiellt mot skovlarna.
84:14
2.
Francisturbiner för vattentillförsel under lågt eller medelhögt tryck och med stor
volym. De består dels av ett löphjul av stål, som är gjutet i ett stycke och försett med stora,
fasta, propellerliknande skovlar, dels av en ledapparat i form av ett vanligen spiralformigt hus
med stora variabla skovlar. Dessa åstadkommer en radiell ström av vatten runt löphjulets hela
periferi och ett axiellt vattenutlopp.
3.
Kaplanturbiner för lågt vattentryck. Dessa liknar mycket francisturbinerna. Både
ledapparaten och löphjulet har reglerbara skovlar.
Vattenturbiner används huvudsakligen i elektriska kraftstationer.
B. Vattenhjul
Dessa mycket enkla maskiner består av ett stort hjul som längs periferin är försett med plana
eller kupiga skovlar av trä eller metall. Hjulets axel är vanligen försedd med utväxling. Den
alstrade mekaniska energin används vanligen direkt i smärre verkstäder, sågverk, kvarnar etc.
Numret omfattar inte skovelhjul till fartyg, trots att dessa till utseendet liknar vattenhjul (nr
8487).
Hydrometriska skovelhjul omfattas inte heller av detta nummer (nr 9015).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till hydrauliska turbiner och
vattenhjul enligt detta nummer (t.ex. löphjul, ledapparater, skovlar för ledapparater och
löphjul, s.k. spiralhus (spiralskåp), regulatorer som automatiskt reglerar vattenflödet eller
inställningen av de rörliga skovlarna på löphjul eller ledapparater för bibehållande av en jämn
rotationshastighet trots variationer i vattentrycket samt ventilnålar för regulatorer).
8411 Turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gasturbinmotorer (+)
- Turbojetmotorer:
8411.11 - - Med en dragkraft av högst 25 kN
8411.12 - - Med en dragkraft av mer än 25 kN
- Turbopropmotorer:
8411.21 - - Med en effekt av högst 1 100 kW
8411.22 - - Med en effekt av mer än 1 100 kW
- Andra gasturbinmotorer:
8411.81 - - Med en effekt av högst 5 000 kW
8411.82 - - Med en effekt av mer än 5 000 kW
- Delar:
8411.91 - - Till turbojet- och turbopropmotorer
8411.99 - - Andra
Detta nummer omfattar turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gasturbinmotorer.
Turbinmotorer enligt detta nummer utgör i allmänhet motorer med inre förbränning, vilka i
motsats till exempelvis ångturbiner i allmänhet inte behöver någon yttre värmekälla.
A. Turbojetmotorer
En turbojetmotor består av en kompressor, ett förbränningssystem, en turbin och ett
munstycke i form av ett avsmalnande rör i utloppsröret. Den heta komprimerade gasen, som
lämnar turbinen får, när den passerar munstycket, en hög hastighet. Reaktionskraften hos
gasströmmen ger motorn en framdrivande kraft som kan användas för flygplansdrift. I de
enklaste turbojetmotorerna är kompressorn och turbinen anbringade på en gemensam axel. I
mer komplicerade konstruktioner består kompressorn av två delar (kompressor med dubbla
rotorer) och rotorn till varje del drivs av sin egen turbin genom koncentriska axlar. En annan
variant är att vid luftintaget till kompressorn placera en axialfläkt som antingen drivs med en
tredje turbin eller ansluts till den första kompressorrotorn. Fläkten fungerar härvid som ett
slags propeller, vars luftflöde passerar utanför kompressorn och turbinen för att i stället förena
84:15
sig med utloppsgasen och på så sätt åstadkomma extra drivkraft. Denna konstruktion kallas
ibland turbofläktmotor.
Hjälpapparater för s.k. efterförbränning monteras på vissa turbojetmotorer för att förstärka
effekten under kortare perioder. Dessa apparater har egen bränsletillförsel och utnyttjar
överskottssyret i förbränningsgaserna från turbojetmotorn.
B. Turbopropmotorer
Sådana motorer liknar turbojetmotorer men har nedströms kompressorturbinen ytterligare en
turbin, vilken är kopplad till en vanlig propeller av sådant slag som används på flygplan med
kolvmotor. Sistnämnda turbin kallas ibland "fri turbin", eftersom den inte är mekaniskt
kopplad till den för kompressorn och kompressorturbinen gemensamma axeln. Det mesta av
den heta komprimerade gasen som lämnar kompressorturbinen omvandlas sålunda av den fria
turbinen till kraft för drivning av propellern i stället för att som fallet är med turbojetmotorer
expandera i ett munstycke. I vissa fall kan man låta gaserna som lämnar den fria turbinen
expandera i ett munstycke för att ge en reaktionskraft för att hjälpa propellern.
C. Andra gasturbinmotorer
Denna grupp omfattar industriella gasturbinmotorer, vilka antingen är speciellt avsedda för
industriellt bruk eller utgörs av turbojet- eller turbopropmotorer som har anpassats för annat
bruk än framdrivning av luftfartyg.
I gasturbiner förekommer två olika kretslopp:
1.
ett enkelt kretslopp, varvid luft sugs in och komprimeras av kompressorn, varefter
den värms upp i brännkammaren och får passera turbinen för att slutligen strömma ut i fria
luften;
2.
ett regenerativt kretslopp, varvid luft sugs in, komprimeras och får passera genom
luftpiporna till en regenerator. Luften förvärms av turbinavgaserna och får sedan passera
brännkammaren, där den blandas med bränsle och värms upp ytterligare. Blandningen av luft
och gas passerar genom turbinen och strömmar slutligen ut i fria luften via regeneratorns heta
avgassida.
Gasturbiner förekommer i två olika utföranden:
a)
den enaxliga gasturbinen i vilken kompressorn och turbinen är monterade på en
gemensam axel. Turbinen driver kompressorn samt förser genom en koppling en roterande
maskin med drivkraft. Denna typ av drivning är lämpligast när turbinen skall gå med konstant
hastighet, såsom vid produktion av elkraft.
b)
den tvåaxliga gasturbinen i vilken kompressorn, brännkammaren och
kompressorturbinen bildar en enhet, vanligen kallad gasgenerator, medan ett andra turbinsteg
på en särskild axel tar emot de heta och komprimerade utblåsningsgaserna från gasgeneratorn.
Detta andra turbinsteg, som benämns kraftturbin, är kopplat till den enhet som skall drivas,
t.ex. en kompressor eller pump. Tvåaxliga gasturbiner används normalt där variationer i
belastningen kräver turbiner vilkas kraft och rotationshastighet kan varieras.
Ovannämnda gasturbiner används för drift av fartyg och lok, för produktion av elkraft, för
mekaniska drivanordningar i olje-, gas- och petrokemiska industrier och i pumpstationer för
rörledningar.
Denna grupp omfattar också andra gasturbinmotorer, vilka saknar brännkammare och
endast består av ledapparat och löphjul. Dessa motorer utnyttjar energin från gaser som
erhålls från andra maskiner eller apparater (t.ex. gasgeneratorer, dieselmotorer eller
frikolvskompressorer). Gruppen omfattar vidare turbinmotorer som drivs med tryckluft eller
andra komprimerade gaser.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till motorer enligt detta
nummer , t.ex. rotorer till gasturbinmotorer; brännkammare och utloppsrör för jetmotorer;
delar till turbojetmotorer (ledskenekransar med eller utan blad; rotorskivor eller rotorhjul,
med eller utan skovlar; blad och skovlar); bränsleregulatorer; bränslemunstycken.
Förklarande anmärkning till under nummer
84:16
HS-nr 8411.11 och 8411.12
Med dragkraft förstås produkten av avgasernas
utblåsningshastigheten och luftinloppshastigheten.
massflöde
per
sekund
och
skillnaden
mellan
8412 Andra motorer
8412.10 - Reaktionsmotorer, andra än turbojetmotorer
- Hydrauliska motorer
8412.21 - - Linjärt arbetande (cylindrar)
8412.29 - - Andra
- Tryckluftsmotorer
8412.31 - - Linjärt arbetande (cylindrar)
8412.39 - - Andra
8412.80 - Andra slag
8412.90 - Delar
Detta nummer omfattar motorer som inte är inbegripna i de föregående numren (nr 8406–
8408, nummer 8410 eller 8411) eller i nummer 8501 eller 8502. Det omfattar således ickeelektriska motorer, andra än ångmaskiner, förbränningskolvmotorer med gnisttändning eller
kompressionständning, hydrauliska turbiner, vattenhjul, turbojetmotorer, turbopropmotorer
och andra gasturbinmotorer.
Numret omfattar reaktionsmotorer (andra än turbojetmotorer), tryckluftsmotorer,
vindmotorer, fjäder- eller loddrivna motorer, vissa hydrauliska motorer samt vissa
ångmaskiner.
A. Reaktionsmotorer, andra än turbojetmotorer
1.
Ramm-motorn.
Denna är en i mekaniskt avseende enkel motor som endast kan fungera på snabbgående
maskiner. Den saknar turbokompressor. Den luft som behövs för förbränningen pressas enbart
av luftens strömtryck genom ett rör in i brännkammaren, där den komprimeras. Drivkraften
åstadkoms genom reaktion av avgaserna, som expanderar genom ett munstycke.
2. Pulsmotorn (stötmotorn).
Denna motor skiljer sig från ramm-motorn genom att utloppsmunstycket avger gaserna
stötvis och inte i en jämn ström, beroende på att förbränningen sker stötvis. Till skillnad från
ramm-motorn kan den startas från viloläge genom att luft tillförs som en följd av den stötvisa
förbränningen.
3.
Raketmotorer.
Dessa är ett slags reaktionsmotorer i vilka förbränningen är oberoende av yttre lufttillförsel,
på grund av att laddningen innehåller både bränsle och oxidationsmedel.
Det finns två huvudtyper:
a) motorer med flytande drivmedel. Dessa motorer består av brännkammare, som är förenad
med en eller flera bränsletankar genom ett system av rör och pumpar, samt ett
utloppsmunstycke. Pumparna drivs av en turbin som matas av en särskild gasgenerator.
En viktig del till denna typ av raketmotor utgörs av insprutningssystemet. Som bränsle
används etanol, hydrazinhydrat etc. och som oxidationsmedel hydrogenperoxid,
kaliumpermanganat, flytande syre, salpetersyra etc.;
b) motorer med fasta drivmedel. Dessa motorer består av en cylindrisk tryckkammare och
ett utloppsmunstycke. Brännkammaren och drivmedlet bildar en enhet. Drivmedlet till
denna motortyp består av ett oxidationsmedel (vanligen ammoniumperklorat) och ett
bränsle (vanligen polyuretaner). Till vissa typer används krut enligt 36 kap. som bränsle.
Enligt detta nummer klassificeras endast verkliga drivraketer, som är avsedda att användas
t.ex. som hjälp- eller startmotorer till luftfartyg, för montering på robotprojektiler eller för
bärraketer för satelliter eller andra rymdfarkoster.
Denna grupp omfattar inte:
a)
antihagelraketer, livlineraketer och liknande raketer av pyroteknisk art (nr 3604);
b)
bärraketer för satelliter eller andra rymdfarkoster (nr 8802);
c) fjärrstyrda projektiler med inbyggda drivmotorer (nr 9306).
84:17
B. Hydrauliska motorer
Denna grupp omfattar:
1.
vissa motorer, andra än turbiner och vattenhjul enligt nummer 8410, som alstrar
mekanisk kraft genom att utnyttja energin hos vågor eller dyningar (Savonius löphjul med två
halvcylindriska skovlar) eller hos tidvattnet;
2.
vattenpelarmaskiner, i vilka vattentrycket påverkar två eller flera kolvar som löper
i cylindrar och driver en axel;
3. hydraulcylindrar, vilka består t.ex. av en mässings- eller stålcylinder och en kolv som
påverkas av olja (eller någon annan vätska) under tryck, antingen på ena sidan
(enkelverkande cylindrar) eller på båda sidorna (dubbelverkande cylindrar), varvid vätskans
tryckenergi omvandlas till en linjär rörelse. Sådana cylindrar används i verktygsmaskiner,
entreprenadmaskiner, styrutrustningar etc.;
4.
hydrauliska ventilmanövreringsorgan som föreligger separat och som består av ett
metallhölje som innehåller en kolv som med hjälp av en stång som är placerad vinkelrätt mot
kolvstången omvandlar den linjära rörelse som orsakas av en vätska under tryck till en
roterande rörelse för att manövrera en ventil eller annan anordning med roterande mekanism;
5.
hydrauliska servomotorer, som tjänstgör som manövreringsorgan i återkopplade
styrsystem eller system för automatisk reglering. Sådana servomotorer används t.ex. i
flygplan;
6.
hydrauliska system, vilka består av en hydraulenhet (i vilken i huvudsak ingår en
hydraulpump, en elektrisk motor, styrventiler och en oljetank), hydraulcylindrar samt de rör
och slangar som behövs för att koppla ihop cylindrarna med hydraulenheten. Det hela utgör
en funktionell enhet i den mening som avses i anm. 4 till sextonde avd. (se allm. anv. till
denna avdelning). Sådana system används t.ex. för att manövrera broar, dammanläggningar
o.d.;
7.
"hydrauliska" reaktionsmotorer ("hydrojets") för motorbåtar. Sådana motorer
består av en kraftig pump, som suger in vatten och med hög hastighet sprutar ut detta som en
stråle genom ett eller flera reglerbara rör under eller bakom båten.
C. Tryckluftsmotorer
Dessa motorer använder tryckluft (eller andra gaser under tryck) som yttre energikälla och
liknar i princip en kolvångmaskin eller i vissa fall en ångturbin. De kan ha brännare eller
andra uppvärmningsanordningar som har till uppgift att öka lufttrycket (och därmed
expansionskraften) och även att förhindra frostbeläggning på cylindrarna vid snabba
temperaturfall.
Dessa motorer används huvudsakligen i gruvor för traktorer och vinschar, emedan de inte
kan förorsaka gruvgasexplosioner. De används också i vissa lok, på flygplan, i ubåtar etc.
samt som startmotorer för förbränningsmotorer och för framdrivning av torpeder.
Denna grupp omfattar också:
a)
skovelmotorer, kuggväxelmotorer samt axial- och radialkolvmotorer för pneumatisk
kraftöverföring;
b)
pneumatiska cylindrar som består exempelvis av en mässings- eller stålcylinder och
en kolv som påverkas av tryckluft, antingen på ena sidan (enkelverkande cylindrar) eller på
båda sidorna (dubbelverkande cylindrar), varvid gasens tryckenergi omvandlas till en linjär
rörelse. Sådana cylindrar används i verktygsmaskiner, entreprenadmaskiner, styrutrustningar
etc.;
c)
pneumatiska ventilmanövreringsorgan som föreligger separat och består av ett
metallhölje som innehåller en kolv som med hjälp av en stång som är placerad vinkelrätt mot
kolvstången omvandlar den linjära rörelse som orsakas av en komprimerad gas till en
roterande rörelse för att manövrera en ventil eller annan anordning med roterande mekanism.
D. Vindmotorer
Denna grupp omfattar alla kraftmaskiner (vindmotorer och vindturbiner) som direkt
omvandlar vindens tryck på de ofta ställbara bladen på en propeller eller ett vindhjul till
mekanisk energi.
Propellrarna eller vindhjulen, som vanligen är monterade på en metallmast av lämplig höjd,
har vinkelrätt mot vindplanet en vindfana eller liknande anordning för vindmotorns
inställning i vindriktningen. Drivkraften överförs i allmänhet via en reduktionsväxel genom
en vertikal axel till en på marknivån anbragt axel med kraftuttag. Vissa vindmotorer
84:18
("undertrycksmotorer") har ihåliga blad, i vilka genom rotationen en tryckminskning uppstår,
som genom lufttäta ledningar överförs till marken för att driva en liten reaktionsturbin.
Vindmotorer har vanligen låg effekt och används huvudsakligen på landsbygden för att
driva bevattnings- eller dräneringspumpar eller smärre elektriska generatorer.
Numret omfattar inte vindmotorer som bildar en sammanbyggd enhet med en elektrisk
generator (nr 8502). Detta gäller även sådana generatorer som används på flygplan och drivs
av den luftström som uppstår vid flygningen.
E. Fjäder- eller loddrivna motorer
Hit hör mekaniska verk, vilka liksom urverk utnyttjar spännkraften hos en uppdragen fjäder
eller drivs av tyngdkraften (t.ex. av ett lod eller liknande anordning). Numret omfattar
emellertid inte mekaniska verk som är försedda med eller apterade för att förses med
gångsegment (nr 9108 eller 9109).
Motorer som hör till denna grupp, särskilt fjädermotorer, används för att driva en mängd
olika
apparater
(t.ex.
speldosor,
automatiska
stekvändare,
skyltapparater,
registreringsapparater och gravyrverktyg).
F. Kolvångmaskiner som inte är hopbyggda med ångpanna
I dessa typer alstras den mekaniska energin genom att en kolv i en cylinder förskjuts på grund
av tryckskillnaden mellan den av ångpannan alstrade ångan och det atmosfäriska lufttrycket
(ångmaskiner utan kondensor) eller det lägre trycket i en kondensor
(kondensationsångmaskiner). Kolvens fram- och återgående rörelse omvandlas till en
rotationsrörelse genom vevstake och vevaxel eller svänghjul.
De enklaste typerna är de enkelverkande ångmaskinerna, i vilka ångtrycket verkar endast på
ena sidan av kolven. I andra typer (dubbelverkande) verkar ångan växelvis på båda sidorna. I
kraftigare maskiner passerar ångan successivt två eller flera cylindrar med allt större diameter
och vevstakarna till respektive kolvar är kopplade till en enda vevaxel (kompound-, tandemeller trippelmaskiner etc.). Ångmaskiner för lok och fartyg hör t.ex. till sistnämnda kategori.
G. Ångmaskiner som är hopbyggda med ångpanna
Maskiner som tillhör denna grupp består av en ångpanna (vanligen en tubpanna) i förening
med en kolvångmaskin av expansions- eller kompoundtyp, som är försedd med ett eller två
svänghjul, vilka ofta även tjänar som kraftuttag.
Ångmaskiner av detta slag har vanligen låg eller medelhög effekt. De är avsedda för mer
eller mindre permanent installation men är på grund av sin konstruktion lätta att demontera
och förflytta.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till motorer enligt detta
nummer (t.ex. brännkammare och utloppsrör för jetmotorer; bränsleregulatorer;
bränslemunstycken; vindhjul till vindmotorer; cylindrar, kolvar, slidventiler,
centrifugalregulatorer och vevstakar).
I allmänhet klassificeras delar till ångmaskiner som är hopbyggda med ångpanna antingen
som delar till ångpannor (nr 8402) eller som delar till ångmaskiner enligt nummer 8412.
Numret omfattar emellertid inte transmissionsaxlar och vevaxlar (nr 8483).
8413 Vätskepumpar, även försedda med mätanordning; vätskeelevatorer (+)
- Pumpar, försedda eller avsedda att förses med mätanordning:
8413.11 - - Bränsle- eller smörjmedelspumpar av sådana slag som används på
bensinstationer eller i garage
8413.19 - - Andra
8413.20 - Handpumpar, andra än sådana enligt nummer 8413 11 eller 8413 19
84:19
8413.30 8413.40
8413.50
8413.60
8413.70
8413.81
8413.82
8413.91
8413.92
-----
Bränsle- , smörjmedels- eller kylmedelspumpar för
förbränningskolvmotorer
Betongpumpar
Andra kolv- eller membranpumpar
Andra roterande förträngningspumpar
Andra centrifugalpumpar
Andra pumpar; vätskeelevatorer:
Pumpar
Vätskeelevatorer
Delar:
Till pumpar
Till vätskeelevatorer
Detta nummer omfattar de flesta maskiner och apparater för uppfordring eller annan
kontinuerlig förflyttning av vätskor (inbegripet smält metall och icke hårdnad betong), oavsett
om de drivs för hand eller av en motor, som även kan utgöra en integrerande del av pumpen.
Numret omfattar också pumpar som är försedda med anordningar för mätning och
prisberäkning och används på bensinstationer och i garage samt specialpumpar som är
avsedda att användas tillsammans med andra maskiner, fordon etc. (såsom bensin-, olje- och
vattenpumpar för förbränningsmotorer samt pumpar till maskiner för tillverkning av
syntetiska eller regenererade textilfibrer).
Maskiner enligt detta nummer kan med hänsyn till sin funktion indelas i följande fem
grupper:
A. Periodiskt arbetande förträngningspumpar
Dessa pumpar utnyttjar den linjära sug- eller tryckverkan hos en kolv som drivs fram och
tillbaka i en cylinder, varvid inlopp och utlopp regleras av ventiler. Enkelverkande pumpar
utnyttjar tryck- eller sugverkan endast hos den ena sidan av kolven. I dubbelverkande typer
har båda sidorna av kolven tryck- eller sugverkan, varvid sålunda både den fram- och den
återgående rörelsen hos kolven utnyttjas. I rena sugpumpar begränsas sughöjden av
atmosfärstrycket. I sug- och tryckpumpar används förutom sug även tryck för att pressa en
vätska uppåt eller mot tryck. Flercylindriga pumpar används för att uppnå större effekt.
Cylindrarna kan vara anordnade i rad eller radiellt (i stjärnform).
Till denna grupp hör också bl.a.:
a) membranpumpar (diafragmapumpar). Dessa har ett membran av metall, läder etc. som
bringas att vibrera antingen direkt genom en mekanisk anordning eller genom förmedling
av en vätska och därvid undantränger den vätska som skall uppfordras;
b)
pumpar med oljekuddar (för dränering, för konstgjord bevattning, för pumpning av
trögflytande vätskor, syror etc.). I dessa pumpar tjänstgör såsom membran en vätska, som inte
låter sig blandas med den vätska som skall pumpas;
c)
elektromagnetiska pumpar. I dessa pumpar åstadkoms kolvens fram- och
återgående rörelse genom svängningarna hos en skiva i ett magnetfält;
d)
maskiner som utnyttjar tryck- eller sugverkan hos två kolvar, t.ex. sådana
pumpar som är avsedda att befordra icke hårdnad betong (betongpumpar). Numret omfattar
emellertid inte sådana speciella fordon som har permanent utrustats med betongpumpar enligt
detta nummer (nr 8705).
B. Roterande förträngningspumpar
Även i dessa pumpar transporteras vätskan genom sug och tryck. Detta åstadkoms här med
hjälp av kuggar eller liknande anordningar som roterar kring en axel. Dessa anordningar
tangerar därvid det omslutande pumphusets väggar på ett eller flera ställen och bildar på så
sätt de kamrar i vilka vätskan förträngs.
Pumpar av detta slag kan med hänsyn till den roterande mekanismens beskaffenhet indelas
i:
1.
kugghjulspumpar. Vätskan transporteras av kuggarna på speciellt utformade
kugghjul;
2.
vätskeringspumpar (excenterpumpar). Rotorn består av en excentriskt roterande
cylinder med radiellt rörliga skovlar. Rotationen gör att de rörliga skovlarna bibehåller
kontakten med pumphusets innerväggar, varvid vätskan förträngs. Till denna kategori hör
84:20
också pumpar som i stället för skovlar har antingen rullar, ett hjul med små böjliga vingar
eller en på pumpkroppen anbragt, radiell, rörlig skovel, vilken glider mot en slät rotor som
roterar med en excentrisk rörelse;
3.
lobrotorpumpar (rotationskolvpumpar) med två samverkande pumpelement som
roterar i ett hölje;
4.
skruvpumpar (pumpar med två eller flera skruvar, pumpar med skruvspindlar samt
ändlösa skruvpumpar). I dessa förträngs vätskan i pumpkroppens längdriktning, framdriven
av gängorna på flera skruvar som griper in i varandra och roterar;
5.
peristaltiska pumpar. Dessa består av en slang som innesluter den vätska som
strömmar genom pumphuset i dettas längdriktning samt en rotor med rullar i varje ände.
Rullarna utövar ett tryck på slangen och vätskan förträngs genom rotationsrörelsen.
C. Centrifugalpumpar
I dessa pumpar sätts den axiellt inkommande vätskan i rörelse av de roterande bladen på en
rotor (löphjul). Av centrifugalkraften slungas vätskan mot väggarna i ett ringformigt
pumphus, som har ett tangentiellt anordnat utlopp. Pumphuset är ibland försett med en ring av
divergerande ledskovlar (diffusionsskovlar), som omvandlar vätskans rörelseenergi till högt
tryck.
För att uppnå mycket högt tryck använder man flerstegscentrifugalpumpar, i vilka vätskan
stegvis leds genom ett antal löphjul som är fästade på en gemensam axel.
Centrifugalpumpar kan drivas av en elektrisk motor, en förbränningsmotor eller en turbin.
På grund av sin höga arbetshastighet är de lämpliga för direkt koppling, under det att
reduktionsväxlar behövs till kolv- och rotationspumpar.
Denna grupp omfattar också dränkbara pumpar, cirkulationspumpar för
centraluppvärmning, pumpar med kanalhjul, pumpar med sidokanalhjul och pumpar med
radialhjul.
D. Andra pumpar
Följande pumpar hör till denna grupp:
1.
magnetohydrodynamiska pumpar. Dessa pumpar har inga rörliga delar. Vätskan
sätts i rörelse genom ett elektriskt ledningsfenomen. Dessa pumpar bör inte förväxlas med
vissa periodiskt arbetande förträngningspumpar, i vilka den fram- och återgående kolvrörelsen
erhålls genom elektromagnetisk påverkan, och inte heller med sådana som fungerar genom
magnetisk induktion;
2.
strålpumpar (ejektorer och injektorer). I ejektorer åstadkommer rörelseenergin
hos en luft-, ång-, vattenstråle etc. som under tryck sprutar ut från ett rör en sugande effekt på
den transporterade vätskan. Dessa pumpar består av ett komplicerat system av divergerande
och konvergerande rör i en sluten kammare från vilken rörsystemet utmynnar.
Som exempel på injektorer kan nämnas sådana av Giffard-typ, vilka förser ångpannor
med vatten, samt insprutningspumpar till förbränningskolvmotorer. Injektorer arbetar
enligt samma princip som ejektorerna.
3. mammutpumpar. I dessa blandas vätskan med komprimerad luft eller annan gas i
utloppsröret. Minskningen i densitet hos gas-vattenblandningen åstadkommer lyftkraften.
4.
pumpar i vilka ång- eller gastryck verkar direkt på vätskans yta, t.ex.:
a) gasförbränningspumpar, som utnyttjar den explosiva kraften hos ett lämpligt
bränsle eller gas för att lyfta vätskor;
b) ångpulsatorpumpar (pulsometrar), i vilka transporten av den pumpade
vätskan åstadkoms genom en förträngning som orsakas av den ånga som kommer in i
pulsatorkammaren. Sugverkan bildas genom det tryckfall som uppstår då ångan
kondenseras i kammaren;
c) elevatorer med tryckluftkammare (Montejus), som utnyttjar tryckluft;
d) hydrauliska vädurar, i vilka den energiökning hos en vätskepelare i rörelse
som uppstår vid det periodvisa och plötsliga hejdandet av vätskeflödet i tilloppsledningen
utnyttjas för att pumpa en del av den drivande vätskan i apparatens utloppsledning.
E. Vätskeelevatorer
Hit hör bl.a.:
1.
elevatorhjul med skopor etc.;
2.
kedje- eller kabelelevatorer med skopor, gummibägare etc.;
84:21
3.
bandelevatorer. Dessa består av ändlösa textil- eller metallband (korrugerade,
mångcelliga eller spiralformiga), i vilka vattnet hålls kvar genom kapillärkraften och sedan
slungas ut av centrifugalkraften;
4.
vattensnäckan eller arkimediska skruven.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna ang. klassificeringen av delar (se allm.
anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer ,
t.ex. pumphus; pumpstänger; kolvar; vingar; skruvar till skruvpumpar; löphjul;
diffusionsskovlar; skopor samt kedjor med skopor; band för vätskebandelevatorer;
tryckkammare.
*
**
Detta nummer omfattar inte:
a)
pumpar (t.ex. för frätande vätskor) av keramiskt material (nr 6909);
b)
handdrivna oljekannor och smörjsprutor (nr 8205) samt pneumatiska smörjpistoler
(nr 8467);
c)
maskiner för påfyllning av flaskor etc., enligt nummer 8422;
d)
apparater för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor (nr 8424);
e)
brandbilar (nr 8705).
Förklarande anmärkning till under nummer
HS-nr 8413.11 och 8413.19
Dessa HS- nummer omfattar endast sådana pumpar som, oavsett typ, bildar eller har konstruerats för att bilda en
enhet tillsammans med en anordning för att kontrollera volymen av en levererad vätskekvantitet, vare sig denna
anordning föreligger tillsammans med pumpen eller inte.
Denna kontrollanordning kan vara mycket enkel (t.ex. en kalibrerad kula e.d.) eller bestå av mera
komplicerade mekanismer, som automatiskt stoppar pumpen när en förutbestämd kvantitet har levererats.
Numret omfattar t.ex. pumpar som består av en kalibrerad cylinder (mätcylinder) och en anordning som medger
dels inställning av önskad kvantitet, dels att pumpmotorn stoppas då den i förväg bestämda kvantiteten har
erhållits. Sådana anordningar kan också utföra andra arbetsuppgifter i anslutning till volymkontrollen (t.ex.
pumpar för sammanställning av slutsummor, pumpar för förskottsbetalning, pumpar som utför priskalkyler,
provtagningspumpar, pumpar med automatisk blandningsreglering samt automatiska doseringspumpar).
När däremot mätanordningen t.ex. är avsedd att endast monteras på det rör genom vilket vätskan sätts i rörelse
av pumpen, skall var och en av enheterna (pump och mätanordning) klassificeras enligt sina egna nummer , även
om de föreligger tillsammans.
Dessa statistiska nummer omfattar t.ex. pumpar för leverans av bensin eller andra motorbränslen samt
smörjmedel, ävensom pumpar med mätanordning som är avsedda för livsmedelsaffärer eller laboratorier eller för
industriellt bruk.
8414
Luft- eller vakuumpumpar, kompressorer för luft eller andra gaser samt
fläktar; ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även
försedda med filter
8414.10
8414.20
8414.30
8414.40
8414.51
8414.59
8414.60
8414.80
8414.90
- Vakuumpumpar
- Hand- eller fotdrivna luftpumpar
- Luftkompressorer av sådana slag som används i kyl- eller frysutrustning
- Luftkompressorer monterade på ett hjulförsett underrede avsett att dragas
- Fläktar:
- - Bords- , golv- , vägg- , fönster- eller takfläktar med inbyggd elektrisk
motor med en effekt av högst 125 W
- - Andra
- Ventilations- eller cirkulationskåpor med en horisontell sidlängd av högst
120 cm
- Andra slag
- Delar
84:22
Detta nummer omfattar maskiner och apparater, hand- eller motordrivna, för kompression av
luft eller andra gaser eller för åstadkommande av vakuum, ävensom maskiner för
åstadkommande av luft- eller annan gascirkulation.
A. Pumpar och kompressorer
I allmänhet arbetar luftpumpar, vakuumpumpar och kompressorer enligt samma principer och
är på det hela taget av liknande konstruktion som de i nummer 8413 beskrivna
vätskepumparna (kolv-, rotations-, centrifugal- och strålpumpar).
Dessutom finns emellertid vissa specialpumpar, särskilt för åstadkommande av högt
vakuum, såsom kvicksilver- och oljediffusionspumpar samt molekylarpumpar och
absorptionspumpar (getterpumpar och kryopumpar). Diffusionspumpar är emellertid ibland av
glas och klassificeras då enligt 70 kap.
Vakuumpumpar tjänar många ändamål: för att underlätta kokning, destillering eller
avdunstning vid reducerat tryck; för evakuering av elektriska lampor och rör, termosflaskor
etc. Luftpumpar används för luftpumpning under tryck (t.ex. av däck).
Till skillnad från vätskepumpar är luft- och andra gaskompressorer (utom
lågtryckskompressorer och intermittent arbetande kompressorer) vattenkylda eller försedda
med kylflänsar eller andra anordningar för kylning (ytkylning) med luft för att avleda det
avsevärda kompressionsvärme som uppstår.
Det finns flera typer av kompressorer, t.ex. kolv-, centrifugal-, axial- och
rotationskompressorer. En särskild typ av kompressor är turbokompressorn för avgaser, som
används i förbränningskolvmotorer för att öka effekten.
Kompressorer har vidsträckt användning: för fyllning av cylindrar med förtätade gaser; i
kemiska processer; för kylmaskiner etc. eller för komprimering av luft eller andra gaser i
behållare för drift av maskiner och apparater, såsom tryckluftsmotorer, pneumatiska
gruvhackor, vinschar, bromsar, rörpostanläggningar, ballasttankar i ubåtar etc.
*
**
Numret omfattar också frikolvskompressorer för gasturbiner. Dessa består av en horisontell
motorcylinder, som i båda ändarna är utvidgad till en cylinder med större diameter
(kompressionscylindrar). I motorcylindern rör sig två mitt emot varandra liggande
motorkolvar, av vilka var och en är förbunden med en stor kolv (kompressionskolvar). Dessa
stora kolvar rör sig i sin tur i kompressionscylindrarna. Förbränningsgaserna pressar
motorkolvarna utåt, och dessa driver i sin tur kompressionskolvarna utåt. Dessa stöts tillbaka
av en rekylerande luftkudde, varvid den i kompressionscylindrarna insugna luften
komprimeras och sedan pressas ut genom utloppsventiler tillsammans med
förbränningsgaserna. På grund av det höga trycket hos de heta gaserna kan dessa direkt
påverka rotorn i en gasturbin, varvid frikolvskompressorn alltså ersätter både den vanliga
brännkammaren och kompressorn i en gasturbin.
I likhet med pumpar enligt nummer 8413 kan luftpumpar och kompressorer som tillhör
denna grupp ha integrerande motorer eller turbiner. De senare används mest i
högtryckskompressorer som arbetar enligt den omvända principen för flerstegsgasturbiner.
B. Fläktar
Dessa maskiner, med eller utan integrerande motor, är avsedda antingen att leverera stora
mängder luft eller andra gaser med relativt lågt tryck eller att endast sätta den omgivande
luften i rörelse.
De som tillhör den första typen kan arbeta som sug- eller blåsmaskiner (t.ex.
industriblåsmaskiner för användning i vindtunnlar). De består av en propeller eller ett
skovelförsett löphjul som roterar i ett hölje eller en rörledning och arbetar på samma sätt som
rotations- eller centrifugalkompressorer.
Den andra typen är en enklare konstruktion och består endast av en propeller som roterar i
fria luften.
Fläktar används bl.a.: för ventilation av gruvor och lokaler av alla slag, silor och fartyg; för
utsugning av damm, ånga, rök, heta gaser etc.; för torkning av många olika material (läder,
papper, textilvaror, målningsfärger etc.); i mekaniska apparater för att åstadkomma drag i
ugnar.
84:23
Denna grupp omfattar också rumsfläktar, även med vipp- eller svänganordning. Hit hör
bl.a. takfläktar, bordsfläktar, fläktar som är avsedda att monteras på väggkonsoler, fläktar med
fästringar, avsedda att byggas in i väggar, fönster etc.
Fläktar, vilka förutom med motor och omhölje är utrustade med andra anordningar, såsom
dammavskiljare, filter, kyl- eller värmeelement och värmeväxlare, klassificeras inte enligt
detta nummer om dessa anordningar ger varorna karaktär av maskiner eller apparater enligt
andra tulltaxe nummer , t.ex. luftvärmare som inte är försedda med elektrisk
uppvärmningsanordning (nr 7322), luftkonditioneringsapparater (nr 8415), apparater för
filtrering av gaser (nr 8421), luftkylare för industriellt bruk (nr 8419) eller för inomhuslokaler
(nr 8479) och inte heller elektriska apparater för rumsuppvärmning, med inbyggda fläktar (nr
8516).
C. Ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även försedda med filter
Denna grupp omfattar bl.a. spiskåpor med inbyggd fläkt för användning i hem, restauranger,
marketenterier, sjukhus etc., ävensom dragskåp med inbyggd fläkt för laboratorier och
industrier.
*
**
Kompressorer, luftpumpar, fläktar, blåsmaskiner etc. som är specialkonstruerade för
användning i andra maskiner klassificeras enligt detta nummer och inte som delar till dessa
andra maskiner.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta
nummer (t.ex. pump- och kompressorhus, blad, rotorer, löphjul, skovlar och kolvar).
*
**
Detta nummer omfattar inte heller:
a) avgasturbiner (nr 8411);
b)
mammutpumpar (nr 8413);
c)
pneumatiska elevatorer och pneumatiska transportörer (nr 8428);
d)
maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön
eller andra frön (nr 8437).
8415 Luftkonditioneringsapparater bestående av en motordriven fläkt samt
anordningar för reglering av temperatur och fuktighet, inbegripet sådana
apparater i vilka fuktigheten inte kan regleras separat (+)
8415.10 - Apparater av fönster- eller väggtyp, hopbyggda till en enhet eller av typen
"split-system" (system bestående av separata komponenter),
8415.20 - Av sådant slag som används för personer, i motorfordon
841581 - Andra slag
8415.81 - - Innehållande en kylenhet och en ventil för reversering av avkylnings/uppvärmningskretsloppet (reversibla värmepumpar)
8415.82 - - Andra, innehållande en kylenhet
8415.83 - - Utan kylenhet
8415.90 - Delar
Detta nummer omfattar vissa apparater för reglering av luftens temperatur och fuktighet i
slutna utrymmen. Apparaterna kan även vara utrustade med anordningar för luftrening.
De används för luftkonditionering av kontors- och bostadsrum, samlingslokaler, fartyg,
motorfordon etc. och även i vissa industrianläggningar där bestämd temperatur och fuktighet
erfordras (t.ex. inom textil-, pappers-, tobaks- och livsmedelsindustrierna).
84:24
Detta nummer omfattar endast apparater som:
1.
är utrustade med motordriven fläkt eller blåsmaskin och
2.
är avsedda att ändra såväl lufttemperaturen (genom ett värme- och/eller ett
kylelement) som luftfuktigheten (genom en fuktnings- och/eller en avfuktningsanordning) och
3.
i vilka de under 1 och 2 nämnda anordningarna föreligger tillsammans.
I dessa apparater kan anordningarna för fuktning resp. avfuktning av luften vara åtskilda
från dem som uppvärmer resp. avkyler densamma. I vissa typer ingår emellertid en enda
enhet, vilken ändrar både temperaturen och, genom kondensering, luftfuktigheten. Sådana
luftkonditioneringsapparater avkyler och avfuktar (genom kondensering av vattenånga på en
kylslinga) luften i det rum där de är installerade eller, om de har ett yttre luftintag, en
blandning av frisk luft och inneluft. De är i allmänhet försedda med droppskål för uppsamling
av kondensatet.
Maskinerna kan bestå av en enda enhet som innehåller alla erforderliga komponenter såsom
apparater av fönster- eller väggtyp, hopbyggda till en enhet. Eller kan de vara av typen
splitsystem (system bestående av separata komponenter) som utför sin arbetsuppgift när
komponenterna förbundits med varandra, dvs. kondensor och evaporator monteras var för sig
inomhus respektive utomhus. Apparater av typen splitsystem saknar ventilationskanaler och
de använder en separat evaporator för varje ställe som skall luftkonditioneras (t.ex. varje
rum).
Konstruktionsmässigt sett måste därför luftkonditioneringsapparater enligt detta nummer
förutom av motordriven fläkt eller blåsmaskin för åstadkommande av luftcirkulation bestå av
åtminstone följande beståndsdelar:
a)
en anordning för uppvärmning av luften (t.ex. rör för varmt vatten, ånga eller
varmluft eller elektriska motstånd) och en fuktningsanordning (i allmänhet ett
vattenspridningsmunstycke) eller en apparat för avfuktning av luften; eller
b)
en kylvattenslinga eller kylevaporator (vilka båda ändrar såväl temperaturen som,
genom kondensering, luftfuktigheten); eller
c)
ett kylelement av annan typ med särskild anordning för ändring av luftfuktigheten.
Vissa avfuktningsanordningar verkar på så sätt, att fuktigheten absorberas av
hygroskopiska ämnen.
Detta nummer omfattar bl.a. reversibla värmepumpar som är så konstruerade att de genom
ett enda system försett med ventil för växling av kyl/värmekretsloppet kan utföra den dubbla
funktionen att antingen värma eller kyla lokaler. Under kylkretsloppet riktar växlingsventilen
flödet av het ånga under högt tryck mot utomhusslingan där värmet som avges under
kondensationen blåses ut i utomhusluften medan det komprimerade kylmediet strömmar i
inomhusslingan där det förångas under upptagande av värme varvid det kyler luften som en
fläkt blåser ut i lokalen. I värmekretsloppet får en omställning av ventilen för växling av
kyl/värmekretsloppet kylmediet att växla riktning så att värmet avges inne i lokalen.
Luftkonditioneringsapparater kan erhålla sitt värme eller sin kyla från en utanför
apparaterna belägen källa. De är vanligen utrustade med luftrenare som består av ett eller flera
lager av filtermaterial, ofta impregnerat med olja (textilmaterial, glasull, stål- eller kopparull,
klippnät av metall etc.), genom vilket luften får passera för att befrias från damm etc. De kan
även vara utrustade med anordningar för justering eller automatisk reglering av luftens
temperatur och fuktighet.
Detta nummer omfattar också apparater vilka, trots att de inte är utrustade med en
anordning för särskild reglering av luftfuktigheten, ändrar fuktigheten genom kondensation.
Exempel på sådana apparater är ovannämnda apparater hopbyggda till en enhet samt
apparater av typen splitsystem (system bestående av separata komponenter) som använder en
separat evaporator för varje ställe som skall luftkonditioneras (t.ex. varje rum) samt även
apparater för kylhus, vilka består av kylevaporator och motordriven fläkt i gemensamt hölje.
Numret omfattar också enheter för uppvärmning och/eller kylning av ett slutet rum (lastbil,
släpvagn eller container), vilka består av en kompressor, en kondensor och en motor i ett hölje
som är monterat på utsidan av godsutrymmet samt en fläkt och en evaporator på behållarens
insida.
Numret omfattar emellertid inte kylenheter som är avsedda att bibehålla en bestämd
temperatur, betydligt under 0 °C i ett slutet rum (t.ex. lastbil, släpvagn eller container) och
som är utrustade med ett värmesystem, varigenom temperaturen i detta slutna rum kan höjas
inom vissa gränser om yttertemperaturen är mycket låg. Eftersom uppvärmningen är av
underordnad betydelse i förhållande till utrustningens huvudsakliga arbetsuppgift, dvs. att
hålla lättförstörbara varor nedkylda under transporten, skall sådan utrustning klassificeras som
kyl- eller frysutrustning enligt nummer 8418.
84:25
Delar
Enligt anmärkning 2 b till avdelning XVI omfattar detta nummer separata inomhus- och
utomhusenheter till luftkonditioneringsapparater av typen split-system enligt detta nummer .
Andra delar till luftkonditioneringsapparater, även sådana som är avsedda att ingå i en
hopbyggd enhet, klassificeras enligt bestämmelserna i anmärkning 2 a till avdelning XVI (nr
8414, 8418, 8419, 8421, 8479 osv.) eller, om anmärkning 2 a inte är tillämplig, enligt
bestämmelserna i anmärkning 2 b eller 2 c till avdelning XVI, beroende på huruvida de går att
känna igen som lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till de
luftkonditioneringsapparater de är avsedda för.
*
**
Numret omfattar inte:
a)
luftvärmare och varmluftsfördelare enligt nummer 7322 som även kan fördela sval
eller konditionerad luft;
b)
icke-reversibla värmepumpar enligt nummer 8418 och kylaggregat (s.k. ”chillers”)
som används i luftkonditioneringsapparater (nr 8418);
c)
apparater som enbart har till uppgift att förändra antingen temperaturen eller
fuktigheten hos luften, även om de är utrustade med motordriven fläkt (nr 8479, 8516 etc.).
*
**
Förklarande anmärkningar till undernummer
HS-nr 8415.10
HS-nr 8415.10 omfattar luftkonditioneringsapparater av fönster- eller väggtyp, hopbyggda till en enhet eller av
typen splitsystem (system bestående av separata komponenter).
Luftkonditioneringsapparater hopbyggda till en enhet innehåller alla erforderliga komponenter i en hopbyggd
enhet.
Luftkonditioneringsapparater av typen splitsystem saknar ventilationskanaler och använder en separat evaporator
för varje område som skall luftkonditioneras (t.ex. varje rum). Inomhusenheten med värmeväxlare kan monteras
på olika ställen, till exempel på en vägg, i ett fönster eller i taket.
HS-nr 8415.10 omfattar emellertid inte kanalförsedda centrala luftkonditioneringssystem som använder
ventilationskanaler för att leda kyld luft från evaporatorn till flera ställen som skall kylas.
HS-nr 8415.20
Detta nummer omfattar utrustning vilken i huvudsak är avsedd för alla typer av motorfordon för
passagerarbefordran, men som också kan avpassas för andra slag av motorfordon, till luftkonditionering av
förarhytt eller kupé som lämpar sig för personer.
HS-nr 8415.90
Detta nummer omfattar både inomhus- och utomhusenheter till luftkonditioneringsapparater av typen splitsystem enligt nummer 8415.10, när dessa enheter föreligger separat. Enheterna är gjorda för att kopplas ihop
med varandra genom elektriska ledningar och kopparrör, genom vilka kylmedlet cirkulerar mellan inomhus- och
utomhusenheten.
8416 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller gas, till eldstäder;
mekaniska eldningsapparater (stokrar) samt mekaniska eldstadsrostar,
mekaniska anordningar för avlägsnande av aska och liknande anordningar för
sådana apparater
8416.10 - Brännare för flytande bränsle
8416.20 - Andra brännare, inbegripet kombinationsbrännare
8416.30 - Mekaniska eldningsapparater (stokrar) samt mekaniska eldstadsrostar,
84:26
mekaniska anordningar för avlägsnande av aska och liknande anordningar
för sådana apparater
8416.90 - Delar
Detta nummer omfattar en rad apparater för mekanisk eller automatisk eldning i och
bränsletillförsel till alla slags eldstäder samt för avlägsnande av aska och slagg.
A. Brännare till eldstäder
Dessa riktar en låga direkt in i eldstaden och onödiggör rostar och askborttagning. Följande
typer finns bl.a.:
1.
Oljebrännare (atomisers).
I dessa finfördelas brännoljan i luftströmmen, i vissa fall med tryckluft, i andra med
högtrycksånga eller mekaniskt (i den senare apparattypen ingår vanligen motor, pump och
fläkt).
2.
Kolpulverbrännare.
Dessa är ofta av större storlek. En stråle av kolpulver blåses in i eldstaden med en luftström
som också förser eldstaden med en del av förbränningsluften (primärluften). Ibland är
brännaren utrustad med en koltransportör och en kvarn. I en annan typ pulveriseras kol och
blåses in stötvis av ånga med växelvis högt resp. lågt tryck.
3.
Gasbrännare.
Härunder inbegrips både högtrycksbrännare, som använder forcerat drag, och
lågtrycksbrännare, som använder luft med atmosfärstryck. Luft och gas tillförs i båda fallen
genom koncentriska eller konvergerande rör.
4.
Kombinationsbrännare.
Dessa möjliggör samtidig förbränning av olja, gas och kolpulver eller av två av dessa
ämnen.
B.Mekaniska eldningsapparater (stokrar), mekaniska eldstadsrostar, mekaniska
anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar
Dessa utgör olika mekaniska anordningar som är avsedda att tillföra fasta bränslen till
eldstäder eller att bilda eldstadsbotten. Mekaniska eldningsapparater (stokrar) och mekaniska
eldstadsrostar är ofta kombinerade med varandra och även utrustade med anordningar för
automatiskt avlägsnande av slaggen och askan efter förbränningen. De bildar då en
helautomatisk anläggning. I andra fall kan en mekanisk eller automatisk del kombineras med
en icke mekanisk del.
1.
Mekaniska eldningsapparater (stokrar).
Dessa är av vitt skilda typer. De består vanligen av en koltratt i förening med olika
anordningar, såsom hand- eller motordrivna transportskruvar, skovlar, glidtråg och
matarkolvar för reglering av koltillförseln och transport av kolet till eldstaden. Dessa
anordningar är ofta försedda med krossar för sönderdelning av kolet till enhetlig storlek.
Mekaniska eldningsapparater för centralvärmepannor omfattas också av detta nummer .
2.
Mekaniska eldstadsrostar.
Dessa utgör apparater av olika utformning, genom vilka kolet fördelas över eldstadsbottnen
och frammatas genom eldstaden för att säkerställa en jämn förbränning. De vanligaste
systemen har ändlösa band (kedjerostar) eller består av vibrerande, lutande trappsteg
(trapprostar). Dessa rostar avslutas ofta med anordningar för avlägsnande av slagg och aska. I
andra system avlägsnas slaggen och askan av särskilda mekaniska enheter, vilka också
klassificeras enligt detta nummer .
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta
nummer (t.ex. brännarmunstycken; matarkolvar och tråg för mekaniska eldningsapparater;
ramar till mekaniska rostar; kedjerostsektioner och rostlänkar; glidskenor och rullar till
mekaniska rostar).
*
**
84:27
Numret omfattar inte icke mekaniska rostjärn eller rostar, även om dessa är avsedda för
industriellt bruk. Eldstäder som består av fasta rostar i metallstomme och är avsedda att
monteras in som en integrerande del i vissa typer av ångpannor omfattas inte av detta nummer
utan anses som delar till ångpannor och klassificeras enligt nummer 8402. Likaså klassificeras
vissa andra typer av icke mekaniska rostar, vilka är igenkännliga såsom specialtillverkade för
särskilda maskiner eller apparater, som delar till maskinerna eller apparaterna i fråga (t.ex. till
gasgeneratorer–nummer 8405). Däremot klassificeras rostjärn och rostar med allmän
användning, för inmontering i murverk, enligt nummer 7321, 7322 eller 7326, alltefter
beskaffenheten.
8417 Industri- och laboratorieugnar, inbegripet förbränningsugnar, icke elektriska
8417.10 - Ugnar för rostning, smältning eller annan värmebehandling av malm,
sulfidmineral eller metall
8417.20 - Ugnar för bagerier och konditorier
8417.80 - Andra slag
8417.90 - Delar
Detta nummer omfattar industri- och laboratorieugnar, icke elektriska, vilka består av ett
ugnsrum i vilket hög eller tämligen hög värme alstras genom förbränning av bränsle (antingen
i själva ugnsrummet eller i särskilda brännkammare). De används för värmebehandling (t.ex.
rostning, smältning, bränning eller sönderdelning) av olika slags produkter, som kan placeras
direkt på ugnsbottnen, i deglar, i retorter eller på hyllor. Numret omfattar också
ånguppvärmda ugnar.
I vissa ugnar (tunnelugnar) får de varor som skall upphettas kontinuerligt passera genom
ugnen (t.ex. på ett transportband).
Detta nummer omfattar bl.a.:
1. ugnar för rostning av malm eller kis;
2. metallsmältugnar, inbegripet kupolugnar;
3. ugnar för härdning, glödgning eller liknande värmebehandling av metaller;
4. cementeringsugnar;
5. bakugnar, inbegripet ugnar för bakning av kex;
6. koksugnar;
7. träkolsugnar;
8. roterande cementugnar och gipsugnar;
9. ugnar för glas- och keramikindustrierna, inbegripet tunnelugnar;
10. emaljugnar;
11. ugnar som är speciellt avsedda för smältning, sintring eller värmebehandling av klyvbara
material som har återvunnits för att användas på nytt, för separation av bestrålat
kärnbränsle genom pyrometallurgiska processer, för förbränning av radioaktiv grafit eller
radioaktiva filter eller för bränning av lergods eller glas som innehåller radioaktiv slagg;
12. krematorieugnar;
13. förbränningsugnar och liknande apparater som är speciellt avsedda för förbränning av
avfall etc.
Detta nummer omfattar inte ugnar som huvudsakligen består av eldfast eller annat
keramiskt material och inte heller eldfasta eller andra keramiska produkter i form av sten,
plattor e.d. för uppbyggnad eller beklädnad av ugnar (69 kap.). Byggnadsmaterial av metall
klassificeras i allmänhet enligt femtonde avd. Däremot omfattar detta nummer färdiga
ugnsfoder och andra integrerande och specialtillverkade keramiska eller eldfasta delar som
föreligger tillsammans med och utgör delar till ugnar (isärtagna eller inte) som huvudsakligen
består av metall.
Många industriugnar har utrustning för beskickning eller tömning, för manövrering av
dörrar, luckor, härdplattor eller andra rörliga delar, för tippning av ugnen, etc. Sådana lyfteller manöveranordningar skall klassificeras tillsammans med ugnen, under förutsättning att
de bildar integrerande delar till denna; i annat fall klassificeras de enligt nummer 8428.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.) omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer
84:28
(t.ex. ugnsdörrar, dragluckor, ugnsväggar, "observationsfönster" samt ugnsvalv och
munstycken till blästerugnar).
*
**
Numret omfattar inte:
a)
andra ugnar än industri- och laboratorieugnar (nr 7321);
b)
apparater enligt nummer 8419, inbegripet oljekrackningsanläggningar, autoklaver,
ångapparater och torkapparater;
c)
konvertrar (nr 8454).
8418 Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning, elektriska och andra;
värmepumpar, andra än luftkonditioneringsapparater enligt nummer 8415
8418.10 8418.21 - 8418.29 - 8418.30 8418.40 8418.50 8418.61 - 8418.69 - 8418.91 - 8418.99 - -
Kombinerade kyl- och frysskåp med separata yttre dörrar
Kylskåp av hushållstyp:
Kompressionskylskåp
Andra
Frysboxar med en rymd av högst 800 l
Frysskåp med en rymd av högst 900 l
Andra möbler (boxar, skåp, diskar, skyltskåp, montrar o.d.) för lagring
och visning av varor, med kyl- eller frysutrustning
Annan kyl- eller frysutrustning; värmepumpar:
Värmepumpar, andra än luftkonditioneringsapparater enligt nummer
8415
Annan utrustning
Delar:
Möbler konstruerade för kyl- eller frysutrustning
Andra
I. Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning
Kylskåp, frysar och annan kyl- eller frysutrustning enligt detta nummer utgörs i huvudsak av
maskiner eller sammansättningar av apparater, som i ett oavbrutet arbetskretslopp alstrar låga
temperaturer (omkring eller under 0 °C) vid det aktiva kylelementet genom absorption av den
latenta värme som erhålls vid förångning av till vätska förtätade gaser (t.ex. ammoniak eller
halogenderivat av kolväten), flyktiga vätskor eller, i vissa på fartyg använda typer, vatten.
Detta nummer omfattar därför inte:
a)
frysapparater, i vilka temperatursänkningen åstadkoms genom köldblandningar (nr
8210 eller 8419);
b)
vattenkylare av enkel värmeväxlingstyp (se anv. till nummer 8419);
c)
islådor, isskåp etc. som inte är avsedda att förses med kylelement (i allmänhet
nummer 9403).
Varorna enligt detta nummer är av två huvudtyper:
A. Kompressorkylaggregat.
Dessas viktigaste beståndsdelar är:
1.
kompressorn, som mottar expanderad gas från evaporatorn och avlämnar den under
tryck till
2.
kondensorn, där gasen avkyls och kondenseras, samt
3.
evaporatorn, det aktiva kylelementet, vilket består av ett rörsystem i vilket det
genom en expansionsventil insläppta kondenserade kylmediet snabbt förångas under
absorption av värme från den omgivande luften eller, i fråga om stora kylanläggningar, från
saltvatten eller en lösning av kalciumklorid som får cirkulera runt evaporatorslingan.
I den typ som används på fartyg finns ingen kompressor eller kondensor i kretsloppet för
kylmediet (vatten eller saltvatten) utan förångningen förorsakas av ett vakuum, alstrat av en
strålpump som arbetar tillsammans med en ångkondensor. Denna kondensor samlar upp den
alstrade ångan, som inte återförs till systemet.
84:29
B. Absorptionskylaggregat
I dessa är kompressorn ersatt av en "kokare", i vilken en starkt ammoniakalisk vattenlösning
uppvärms (av gas, olja eller elektriska element). Den sålunda bildade gasen avdrivs och
samlas under tryck i kondensorn. Kondensationsprocessen, följd av expansion och avkylning i
evaporatorn, fortsätter oavbrutet såsom i kompressorkylapparaten. Expansionsgasen upplöses
åter i den försvagade lösningen, antingen i en särskild absorbator, som matar kokaren genom
tryck eller genom en pump, eller i själva kokaren, vilken i vissa typer fungerar som absorbator
(vid kylning) under perioder då värmen är avstängd.
I vissa torra typer absorberas ammoniakgasen av ett fast ämne (t.ex. kalciumklorid eller
silica-gel) i stället för att vara i lösning.
*
**
Apparater av ovannämnda slag klassificeras enligt detta nummer endast i följande
utföranden:
1. Enheter som består av en kompressor (med eller utan motor) och en kondensor som är
monterade på ett gemensamt underlag, antingen kompletta med evaporator eller utan
evaporator; samt hopbyggda absorptionskylenheter. (Dessa enheter byggs vanligen in i
hushålls- eller andra kylskåp.) I vissa enheter av kompressortyp, benämnda
"vätskekylningsenheter" är på ett gemensamt underlag (med eller utan kondensorer)
placerade kompressorer och en med kylevaporator försedd värmeväxlare samt slangar för
transport av den vätska som skall avkylas. De senare innefattar kylaggregat (s.k. ”chillers”),
som används i luftkonditioneringsapparater.
2. Skåp, andra möbler e.d. som är försedda med ett komplett kylaggregat eller en evaporator
till ett kylaggregat. De kan även ha hjälpanordningar såsom omrörare, blandare, formar etc.
Bland dessa apparater märks hushållskylskåp, montrar med kylanordning, kyl- och
frysdiskar, frysboxar för glass eller djupfrysta födoämnen, dricksfontäner med
kylanordning för vatten eller andra drycker, kylbehållare för mjölk, ölkylare, glassmaskiner
etc.
3.
Större kylanläggningar som består av komponenter som inte är monterade på
gemensam bottenplatta och inte utgör hopbyggda enheter utan som är avsedda att arbeta
tillsammans, antingen genom direkt expansion (i så fall är den enhet där kylan nyttiggörs
försedd med evaporator) eller med hjälp av ett sekundärt kylmedium (saltlösning), som efter
avkylning i ett kylaggregat leds genom rör in i de enheter, där kylan nyttiggörs (indirekt
kylning). Sådana anläggningar används exempelvis i fryshus och vid framställning och
behandling av varor (framställning av is, snabbfrysning av födoämnen, snabbkylning vid
chokladtillverkning, paraffinavskiljning vid petroleumraffinering, inom kemiska industrier
etc.).
Hjälpanordningar som är nödvändiga för att utnyttja den låga
temperatur som bildas i sådana anläggningar klassificeras enligt detta nummer , under
förutsättning att de föreligger tillsammans med övriga delar till anläggningarna. Som exempel
på sådana anordningar kan nämnas frysrum med utbyggbara moduler samt tunnelfrysar för
snabbfrysning, kylbord för choklad och konfektyrer etc.
*
**
Numret omfattar också kylutrustning som alstrar kyla genom avdunstning av till vätska
förtätad gas i ett slutet utrymme. De består i allmänhet av en eller flera behållare för sådan
gas, en termostat, en elektromagnetisk ventil, ett manöverskåp samt elektriska strömställare
och ett perforerat spridarrör. Dessa komponenter klassificeras enligt detta nummer endast om
de föreligger tillsammans.
II. Värmepumpar
En värmepump är en anordning som från en lämplig värmekälla (huvudsakligen grundvatten,
ytvatten, övre jordlager eller uteluft) tar upp värme som den med hjälp av tillförd energi (t.ex.
gas eller elektricitet) omvandlar till en värmekälla med högre temperatur.
84:30
En värmeöverföringsvätska används vanligen för att överföra värme från värmekällan till
värmepumpen och från värmepumpen till det medium som skall påverkas.
Det finns två typer av värmepumpar: värmepumpar av kompressionstyp och värmepumpar
av absorptionstyp.
Värmepumpar av kompressionstyp består i huvudsak av följande beståndsdelar:
1. en evaporator, som tar upp energi från omgivningen och överför den till
värmeöverföringsvätskan;
2.
en kompressor, som på mekanisk väg suger in förångad vätska från evaporatorn och
överför den vid ett högre tryck till kondensorn;
3.
en kondensor, som är en värmeväxlare i vilken ångan kondenseras, varvid den avger
värme till det medium som skall påverkas.
I värmepumpar av absorptionstyp har kompressorn ersatts med en kokare, som innehåller
vatten jämte ett kylmedium och som har inbyggd uppvärmningsanordning.
Värmepumpar har vanligen en beteckning som består av en sammansatt term där det första
ledet betecknar den urspungliga värmekällan och det andra ledet det medium vars temperatur
skall påverkas. Bland de huvudtyper som förekommer kan nämnas:
a)
luft-vatten- eller luft-luftvärmepumpar, vilka tar upp värme från den omgivande
atmosfären och avlämnar det i form av varmt vatten eller varm luft;
b)
vatten-vatten- eller vatten-luftvärmepumpar, vilka erhåller värme från en
underjordisk värmekälla eller från en vattensamling vid markytan.
c)
jord-vatten- eller jord-luftvärmepumpar, i vilka värme erhålls med hjälp av ett i
jorden nedgrävt rörsystem.
Värmepumpar kan föreligga som en enda apparat, vars olika kretselement bildar en enhet.
En sådan enhet benämns kompaktaggregat. De kan också föreligga som flera separata
komponenter. Vissa värmepumpar kan föreligga utan evaporator, när de är avsedda att
monteras i sådana anläggningar som redan innehåller evaporator. I sådana fall skall de
betraktas som inkompletta varor vilka uppvisar de väsentliga kännetecknen på de kompletta
varorna och klassificeras enligt detta nummer .
Värmepumpar används huvudsakligen för uppvärmning av byggnader eller för att förse
hushåll med varmvatten. För dessa ändamål används vanligen värmepumpar som inte är
reversibla.
Numret omfattar emellertid inte reversibla värmepumpar som består av en motordriven
fläkt samt anordningar för reglering av såväl temperatur som fuktighet. Sådana apparater
anses utgöra luftkonditioneringsapparater enligt nummer 8415.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta
nummer , oavsett om dessa är avsedda för hushållsbruk eller för industriellt bruk. Bland
sådana delar märks kondensorer, absorbatorer, evaporatorer och kokare samt skåp, diskar och
andra kylmöbler av de slag som är omnämnda i avsnitt I, punkt 2 ovan, vilka ännu inte har
försetts med komplett kylaggregat eller med evaporator men som är tydligt avsedda att förses
med sådan utrustning.
Kompressorer klassificeras enligt nummer 8414, även om de är specialtillverkade för
användning i kylskåp etc. Icke igenkännliga delar (t.ex. rör och behållare) klassificeras efter
beskaffenheten.
*
**
a)
b)
Detta nummer omfattar inte heller:
luftkonditioneringsapparater med inbyggd kylapparat eller kylevaporator (nr 8415);
gaskondenseringsapparater (t.ex. Linde-apparater) (nr 8419).
8419 Maskiner och apparater, även med elektrisk uppvärmning (utom smältugnar,
ugnar och annan utrustning enligt nummer 8514), för behandling av material
genom förfaranden som inbegriper temperaturändring, såsom uppvärmning,
kokning, rostning, destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering,
ångbehandling, torkning, indunstning, förångning, kondensering eller
avkylning, dock inte maskiner och apparater av sådana slag som används för
84:31
hushållsbruk;
elektriska
8419.11
8419.19
8419.20
8419.31
8419.32
8419.39
8419.40
8419.50
8419.60
8419.81
8419.89
8419.90
genomströmnings-
eller
förrådsvarmvattenberedare,
icke
- Genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, icke elektriska:
- - Gasuppvärmda genomströmningsvarmvattenberedare
- - Andra
- Steriliseringsapparater för medicinskt eller kirurgiskt bruk eller för laboratoriebruk
- Maskiner och apparater för torkning:
- - För jordbruksprodukter
- - För trä, pappersmassa, papper eller papp
- - Andra
- Maskiner och apparater för destillering eller rektifiering
- Värmeväxlare
- Maskiner och apparater för kondensering av luft eller annan gas till vätska
- Andra maskiner och apparater:
- - För beredning av varma drycker, för matlagning eller för uppvärmning av mat
- - Andra
- Delar
Det bör observeras att detta nummer inte omfattar:
a)
kaminer, spisar etc. enligt nummer 7321;
b)
luftvärmare och varmluftsfördelare, inte försedda med elektrisk
uppvärmningsanordning, enligt nummer 7322;
c)
kokapparater och andra uppvärmningsapparater för hushållsbruk, enligt nummer
7418,;
d)
apparater för fraktionerad destillation (t.ex. för framställning av tungt vatten) eller för
rektifiering, speciellt avsedda för isotopseparation, samt apparater för isotoputbyte enligt
"tvåtemperaturprocessen" (nr 8401);
e)
ångpannor och hetvattenpannor (nr 8402) samt hjälpapparater till dessa (nr 8404);
f)
värmepannor för centraluppvärmning (nr 8403);
g)
industri- och laboratorieugnar, inbegripet ugnar för separation av bestrålat
kärnbränsle genom pyrometallurgiska processer samt mikrovågsugnar (nr 8417 eller 8514,
alltefter beskaffenheten);
h)
kylskåp och annan kyl- eller frysutrustning samt värmepumpar, enligt nummer 8418;
ij)
groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 8436);
k)
spannmålsfuktningsmaskiner (nr 8437);
l)
diffusörer för extraktion av sockersaft (nr 8438);
m) maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader eller andra
textilvaror (t.ex. maskiner för ångning eller svedning av garn) (nr 8451);
n) apparater för utfällning genom kemisk förångning (s.k. ”chemical vapour deposition ” eller
CVD) för framställning av halvledarkomponenter eller halvledarelement (nr 8486);
o)
industri- och laboratorieutrustning för värmebehandling av material genom induktion
eller dielektrisk förlust inbegripet mikrovågsutrustning (nr 8514);
p) mikrovågsugnar för industriellt eller kommersiellt bruk, av det slag som amvänds i
restauranger och liknande inrättningar (nr 85.14);
q)
doppvärmare, som inte är permanent inbyggda för uppvärmning av vätskor,
halvflytande (andra än fasta) ämnen eller gaser, såväl som doppvärmare, som är permanent
inbyggda i ett kar och endast avsedda för uppvärmning av vatten (nr 8516);
r)
elektriska apparater för uppvärmning av marken, elektriska apparater för
rumsuppvärmning och elektriska värmeapparater för hushållsbruk, enligt nummer 8516.
Med undantag av dessa varor omfattar detta nummer maskiner och apparater för
uppvärmning eller avkylning av fasta, flytande eller gasformiga ämnen i avsikt att
åstadkomma antingen helt enkelt en ändring av varans temperatur eller en huvudsakligen av
temperaturändringen förorsakad omvandling av varan (t.ex. uppvärmning, kokning, rostning,
destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning,
förångning, kondensering eller avkylning). Däremot omfattar detta nummer inte maskiner och
apparater, i vilka uppvärmningen eller avkylningen, även om den är väsentlig, endast har en
sekundär uppgift, nämligen att underlätta maskinens eller apparatens mekaniska
huvuduppgift, t.ex. maskiner för överdragning av kex etc. med choklad samt rivmaskiner
84:32
(konchar) för chokladindustrin (nr 8438), tvättmaskiner (nr 8450 eller 8451) och maskiner för
spridning och packning av bituminösa vägbeläggningsmaterial (nr 8479).
Maskiner och apparater enligt detta nummer kan förekomma med eller utan mekanisk
utrustning.
Uppvärmningen kan ske på vilket sätt som helst (med kol, olja, gas, ånga, elektricitet etc.)
utom i fråga om varmvattenberedare, vilka klassificeras enligt nummer 8516 om de är
elektriskt uppvärmda.
Med undantag för senare i anv. till detta nummer beskrivna varmvattenberedare omfattar
detta nummer endast maskiner och apparater som är avsedda för annat ändamål än
hushållsbruk.
Numret omfattar en stor mängd maskiner och apparater av nedan beskrivna typer.
I. Maskiner och apparater för uppvärmning eller avkylning
Denna grupp omfattar maskiner och apparater med allmän användning i många industrier för
enkel behandling av olika ämnen genom uppvärmning, kokning, kondensering, indunstning,
förångning, avkylning etc. Hit hör bl.a. följande varor.
A.
Behållare av olika slag för uppvärmning eller avkylning:
1.behållare för indirekt uppvärmning eller avkylning, som är försedda med dubbla väggar
eller bottnar och med anordning för cirkulation av ånga, avkyld saltlösning eller annat
värme- eller kylmedium. Däremot klassificeras behållare med dubbla väggar eller bottnar
enligt fjortonde eller femtonde avd. (t.ex. nummer 7309) om de saknar anordning för
cirkulation av värme- eller kylmedium (t.ex. värmeisolerade behållare) eller enligt
nummer 8418 om de är försedda med en evaporator till ett kylaggregat (direkt kylning);
2.behållare med enkla väggar och inbyggda anordningar för direkt uppvärmning
(inbegripet uppvärmning med perforerade ångrör), andra än sådana som normalt används
i hushåll (i allmänhet nummer 7321). I allmänhet känns industrityperna igen på sin större
storlek och kraftiga konstruktion eller på förekomsten av filter eller kondenseringsdomar
eller mekaniska anordningar, såsom omrörare eller tippmekanismer.
Sådana behållare, såväl med enkla som med dubbla väggar, är ofta konstruerade för att
arbeta under högt tryck (t.ex. autoklaver) eller, för vissa ändamål, särskilt i den kemiska
industrin och närstående industrier, vid reducerat tryck.
Behållare som är utrustade med mekaniska anordningar men saknar anordningar för
direkt eller indirekt uppvärmning klassificeras enligt nummer 8479, såvida de inte tydligt
utgör maskiner eller apparater av sådana slag som är nämnda i något annat tulltaxe nummer
.
Denna grupp av behållare för uppvärmning omfattar också pastöriseringsapparater, vilka
ibland arbetar vid reducerat tryck och som används för uppvärmning av matvaror eller
drycker (mjölk, smör, vin, öl etc.) till viss temperatur för att oskadliggöra skadliga
mikroorganismer.
B.
Värmeväxlare, i vilka ett varmt medium (varm gas, ånga eller vätska) och ett kallt
medium får passera, vanligen i motsatta riktningar, genom parallella ledningar som är skilda
från varandra genom tunna metallväggar på så sätt, att det ena mediet avkyls och det andra
uppvärms. Dessa apparater är vanligen av följande tre typer, nämligen i form av:
1. system av koncentriska rör: ett medium cirkulerar i det ringformiga mellanrummet och ett
annat medium i det inre röret;
2. ett rörsystem för det ena mediet, vilket är inneslutet i en kammare genom vilken det andra
mediet passerar; eller
3. två parallella rader av med varandra förenade smala kammare av baffelplåtar.
Som redan har sagts i första stycket av denna anvisning (uteslutning e) omfattar detta
nummer inte hjälpapparater för ångpannor (nr 8404), av vilka många (t.ex. ångkondensorer,
luftförvärmare och economisers) är av ovannämnda värmeväxlingstyp.
Det följande är exempel på maskiner och apparater som under ovan angivna villkor faller
under avsnitt I av denna anvisning:
1. frysapparater (andra än sådana som omfattas av nummer 8210), i vilka
temperatursänkningen åstadkoms genom köldblandningar;
2. kondensorer för kväve eller andra gaser;
3. apparater för pastörisering, kondensering, kylning etc. av mjölk (inbegripet lagerbehållare
med kylutrustning);
4. behållare för framställning och mogning av ost;
84:33
5. apparater för koncentrering, kylning etc. av fruktsafter, viner etc.;
6. apparater för lantbruket (t.ex. autoklaver för kokning av potatis etc. till foder;
varmvattenbehållare för smältning av bivaxkakor, även sådana med skruvpress);
7. kylkolonner (t.ex. för kvarnindustrin);
8. autoklaver och andra apparater för tillagning, beredning eller konservering av födoämnen
genom ångbehandling, kokning, stekning etc. (t.ex. kokskåp för skinkor;
fiskstekapparater; autoklaver etc. för kokning och förvällning av frukt, köksväxter etc.;
autoklaver och kylare för konservindustrin; syltkokare; konfektyrkokare);
9. blötläggnings- och mäskkar med uppvärmningsanordningar; behållare för avkokning av
humle; pastöriseringsapparater, kylare etc. för öl;
10. för
sockerindustrin
avsedda
skedningsmaischar,
saftindunstningspannor,
vakuumkokpannor, behållare för saturation med kolsyra eller för blekning med
svaveldioxid eller för raffinering etc.
Diffusörer (diffusionsbehållare och "kalorisator" som föreligger tillsammans) för
extraktion av saften från sockerbetor omfattas inte av detta nummer (se avsnitt V, punkt B
3 i anv. till nummer 8438). Däremot klassificeras särskilt föreliggande "kalorisatorer"
enligt nummer 8419;
11. autoklaver för smältning av talg eller förtvålning av fetter; behållare som är avsedda för
härdning av margarin och innehåller en avkyld roterande cylinder, på vilken den flytande
fettemulsionen avsätter sig i fast form;
12. kokare, autoklaver etc. för kemisk beredning av trämassa eller för hydrolys av trä;
13. kar etc. för beredning av färgämnen;
14. autoklaver för vulkning av gummi;
15. kar etc. för betning eller avfettning av metaller;
16. "immersion coils", vilka består av ett antal parallella eller sammanflätade plastslangar,
som i vardera änden har fästs i en bikakeliknande anordning som är försedd med
anslutningsdon. Apparaterna sänks ned i vätskebad för att hålla dessa vid konstant
temperatur eller värma upp eller kyla ned dem med hjälp av vätska eller ånga som
cirkulerar i slangarna;
17. speciella uppvärmnings- och kokapparater som normalt inte används i hushåll (t.ex.
kaffebryggare, tevattenkokare, mjölkkokare, ångkokare etc. av den typ som används i
restauranger och personalmatsalar; ånguppvärmda kokapparater, värmeplattor, värmeskåp,
torkskåp etc.; apparater för flottyrkokning;
18. automatiska apparater för varma eller kalla drycker utan anordning för att ta emot
betalning.
Ovan beskrivna apparater används huvudsakligen yrkesmässigt, men numret omfattar också
icke elektriska genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, inbegripet soluppvärmda
varmvattenberedare, oavsett om dessa är avsedda för hushållsbruk eller inte. Numret omfattar
inte elektriska varmvattenberedare (nr 8516).
*
**
Det bör observeras att detta nummer inte omfattar ångkokare, tryckkokare och vissa
kaffebryggare för hushållsbruk, av oädel metall (femtonde avd.).
II. Destillerings- och rektifieringsapparater
Med undantag av destillationsapparater av keramiskt material (nr 6909) eller av glas (nr 7017
eller 7020) omfattar denna grupp alla apparater för destillering av flytande eller fasta ämnen.
A.
Apparater för enkel destillation.
Dessa består huvudsakligen av en retort eller destillationspanna, i vilken den vätska som skall
destilleras förångas, en kylanordning för kondensering av de från retorten kommande ångorna
samt en eller flera behållare (förlag) för uppsamling av destillatet. De kan inrättas för
intermittent drift (t.ex. enkla destillationsretorter som värms upp direkt eller genom inre
ångrörslingor) eller för kontinuerlig drift. I det senare fallet tillförs vätska kontinuerligt till
destillationsretorten, som vanligen värms upp genom ångrör eller ångrörslingor.
Destillationsapparater för kontinuerlig drift kan förenas i serier, varvid den första värms upp
direkt eller med ånga, medan de övriga matas med destillatet och värms upp av
destillationsångorna från närmast föregående apparat.
84:34
B.
Fraktionerings- eller rektifieringsapparater.
Dessa är mera komplicerade anläggningar för kontinuerlig drift. De innehåller vertikala
fraktionskolonner som möjliggör separering av blandningar av flera ämnen i en enda
arbetsoperation. Den vanligaste kolonntypen är genom s.k. klockbottnar uppdelad i sektioner.
Klockbottnarna består av plåtplattor som är försedda med bubblingslock och avloppsrör.
Uppåtgående ånga från en sektion kommer sålunda i intim kontakt med kondensatet i
sektionen ovanför, och alldenstund temperaturen sjunker allteftersom ångorna stiger upp i
kolonnen, kan de avskiljas på olika nivåer, som motsvarar deras kokpunkter.
Apparater för destillering av fasta ämnen (kol, brunkol, trä etc.) arbetar enligt samma
princip, men produkterna upphettas i ugnar som klassificeras enligt nummer 8417. nummer
8419 omfattar endast de kondenserings- och rektifieringsapparater som används för
separering av de i ugnen utvecklade flyktiga produkterna.
De viktigaste delarna i apparater för destillering etc. är vanligen av metall (t.ex. rostfritt
stål, koppar eller nickel), men de kan invändigt vara klädda med glas eller eldfast material.
Apparater för destillering vid under- eller övertryck kan vara försedda med vakuumpumpar
eller kompressorer.
Destillationsapparater (retorter) för intermittent drift används huvudsakligen för
framställning av eteriska oljor, spritdrycker etc. Destillationsapparater för kontinuerlig drift
(för enkel eller fraktionerad destillation) används i många industrier (t.ex. för destillering av
teknisk alkohol, fettsyror, flytande luft, syntetiska motorbränslen och andra kemiska
produkter; för raffinering av råpetroleum; för destillering av trä, kol, skiffer, brunkol eller
stenkolstjära).
Till denna grupp hör också sådana separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt
spillvatten som arbetar med fraktionerad destillation.
III. Apparater för indunstning och torkning
Dessa apparater är av olika utföranden (ibland för vakuum) alltefter beskaffenheten av det
material som skall behandlas och dettas känslighet för värme. De kan upphettas direkt eller
indirekt. Numret är emellertid endast tillämpligt för indunstnings- och torkapparater som
arbetar vid relativt låg temperatur. Dessa apparater bör inte förväxlas med industriugnar enligt
nummer 8417, i vilka mycket högre temperaturer utvecklas.
De vanligaste typerna av industriella apparater enligt detta nummer är:
A.
apparater för indunstning. Dessa består vanligen av en behållare med stor yta,
vilken värms upp direkt eller indirekt genom ångrörspiraler och ofta är försedd med en
utsugningsapparat för att avlägsna de bildade ångorna. De kan ha enkel- eller multipelverkan.
De senare liknar till konstruktion och verkningssätt flerstegsdestillations-apparater men
saknar anordning för återvinning av den kondenserade ångan;
B.
laboratorieapparater för lyofilisation och frystorkning. Dessa används för
stabilisering och konservering av biologiska prover, såsom antitoxiner, bakterier, virus,
plasma och sera genom avlägsnande av vatten. Proverna fryses och uppvärms sedan långsamt
under mycket lågt tryck, varvid isen avdunstar och den vattenfria produkten blir kvar;
C.
tunneltorkare. Dessa består av stora kammare och är i allmänhet försedda med
transportanordningar, på vilka de produkter som skall behandlas med lämplig hastighet
transporteras genom kamrarna mot en varm luftström. De används bl.a. i den keramiska
industrin, vid glastillverkning, i livsmedelsindustrin (inbegripet apparater med anordningar
för rökning av fisk, kött etc.), för torkning av trä, hö etc.;
D.
roterande torkare. Dessa består av roterande cylindrar eller trummor som kan
värmas upp invändigt eller utvändigt. De används i olika industrier (för papperstillverkning,
för framställning av potatisflingor, etc.);
E.
kölnor. Dessa består av metallkammare, som är försedda med ett antal horisontella
plåtar eller hyllor med slitsöppningar. Ibland upphettas de invändigt. En centralt roterande
axel med omröringsanordning fördelar materialet över de heta plåtarna och får det att falla
ned genom slitsarna från plåt till plåt. Apparater av detta slag används för behandling av
mältat korn;
F.
spraytorkare. Dessa fungerar på samma sätt som indunstningsapparater och består
av metallkammare som är invändigt försedda med en hastigt roterande horisontell skiva. De
har även en uppvärmningsanordning och en fläkt för alstring av en varm luftström, genom
vilken det flytande ämnet sprids centrifugalt i finfördelad form av den roterande skivan. På så
sätt torkas vätskan ögonblickligen till pulverform. I en annan typ sprutas vätskan i finfördelad
form in i behållaren, där den möter en varm luftström. Denna typ används särskilt för
tillverkning av torrmjölk.
84:35
Till denna grupp hör också maskiner och apparater för indunstning av lösningar av
klyvbara eller radioaktiva ämnen eller för torkning av klyvbara eller radioaktiva produkter.
Numret omfattar emellertid inte:
a)
centrifuger för torkning av radioaktiva fällningar (nr 8421);
b)
maskiner och apparater för torkning av flaskor eller andra kärl (nr 8422);
c)
maskiner och apparater som är specialtillverkade för torkning av textilgarn,
textilvävnader eller andra textilvaror (nr 8451).
IV. Maskiner och apparater för rostning
Dessa består ofta av en roterande cylindrisk eller sfärisk behållare, i vilken den vara som skall
behandlas (t.ex. kaffebönor, kakaobönor, spannmål eller nötter) utsätts för en bestämd
temperatur antingen genom beröring med behållarens uppvärmda väggar eller direkt genom
en luftström som har upphettats av en gas- eller oljebrännare eller en kokseld. Dessa apparater
är vanligen försedda med anordningar som håller varan i ständig rörelse för att säkerställa en
jämn rostning och förhindra förkolning. Vissa typer har lutande eller roterande, perforerade
hyllor inuti en behållare till vilken upphettade gaser leds.
Varor enligt detta nummer bör inte förväxlas med industri- eller laboratorieugnar enligt
nummer 8417.
V. Maskiner och apparater för ångbehandling
Dessa kan bestå av slutna behållare (av den allmänna typ som tidigare har beskrivits i denna
anvisning), i vilka olika slags varor kan utsättas för fuktig värme (t.ex. genom tillförsel av
vattenånga under tryck eller genom inverkan av den vattenånga som avges av varorna själva).
Sådana apparater används vid olika tillverkningsprocesser (t.ex. vid framställning av
vegetabiliska eller animaliska extrakter; allmänt inom livsmedelsindustrin; vid processer där
ånga behövs för avfettning och rensning). Andra typer består av större kammare, i vilka varor
utsätts för inverkan av ånga under längre eller kortare tid. De används t.ex. för konditionering
av lösa textilfibrer, för ångbehandling av trä, etc.
Numret omfattar inte maskiner för konditionering av textilgarn eller textilvävnader eller för
annan ångbehandling av sådana textilvaror (nr 8451).
VI. Steriliseringsapparater
Dessa består i huvudsak av behållare, som vanligen uppvärms av ånga eller kokande vatten
(eller ibland av varmluft). De varor eller ämnen som skall steriliseras utsätts i dessa apparater
under viss tid för en temperatur som är tillräckligt hög för att döda bakterier etc. utan att
förändra varornas eller ämnenas sammansättning eller fysiska egenskaper.
Många steriliseringsapparater för vätskor liknar de i avsnitt I ovan beskrivna apparaterna
(t.ex. pastöriseringsapparater). Vissa större typer av steriliseringsapparater kan vara försedda
med transportanordningar, på vilka godset förs genom uppvärmningsmediet och därefter, om
så behövs, genom en kylapparat, som också kan utgöra en del av apparaten.
Denna grupp omfattar inte bara steriliseringsapparater för industriellt bruk (t.ex. för mjölk,
vin, fruktsafter och vadd) utan också steriliseringsapparater för operationssalar etc.
VII. Apparater för framställning av flytande luft; specialapparater för laboratorier
Numret omfattar maskiner av typen Linde eller Claude, vilka används för framställning av
flytande luft.
Numret omfattar vidare specialtillverkade laboratorieapparater, i allmänhet av mindre
storlek (autoklaver, destillationsapparater, apparater för sterilisering eller ångbehandling,
torkapparater etc.). Det omfattar emellertid inte demonstrationsapparater enligt nummer 9023
och inte heller mätapparater, kontrollapparater etc. som är upptagna eller inbegripna i tulltaxe
nummer med mera specificerad varubeskrivning i 90 kap.
Delar
84:36
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater
enligt detta nummer . Bland sådana delar kan nämnas: vissa delar till destillationsapparater
eller rektifieringskolonner, såsom retorter, bubblingslock, ringar, plattor och vissa rörformiga
delar; roterande plattor, trummor etc. för rostnings- och torkapparater.
Metallrör, som har böjts eller bockats men inte vidare bearbetats och som föreligger i inte
hopmonterat skick, anses inte vara igenkännliga som delar till varor enligt detta nummer och
skall därför klassificeras enligt femtonde avd.
8420 Kalandrar och andra valsmaskiner, andra än maskiner för bearbetning av
metall eller glas, samt valsar till sådana maskiner
8420.10 - Kalandrar och andra valsmaskiner
- Delar:
8420.91 - - Valsar
8420.99 - - Andra
Med undantag av maskiner för valsning eller annan bearbetning av metall enligt nummer
8455, 8462 eller 8463 samt maskiner för bearbetning av glas (nr 8475) omfattar detta nummer
kalandrar och andra valsmaskiner, oavsett om de är specialtillverkade för viss industri eller
inte.
Dessa maskiner består huvudsakligen av två eller flera parallella cylindrar eller valsar, vilka
roterar mer eller mindre tätt intill varandra, varigenom följande arbetsprocedurer kan utföras,
antingen enbart genom valsarnas tryck eller genom tryck i förening med friktion, värme eller
fuktighet:
1. utvalsning till plattor av material (inbegripet bagerideg, choklad, gummi etc.) som tillförs
valsarna som en formbar massa;
2.
åstadkommande av vissa effekter på ytan hos plattor eller folier (av annat material än
metall eller glas) som får passera mellan valsarna, t.ex. pressning, strykning, glansning,
glättning, polering, prägling eller ådring;
3.
anbringande av appretur eller ytbetäckningar;
4.
laminering av textilvävnader.
Maskiner av detta slag används inom olika industrier (t.ex. inom pappers-, textil-, läder-,
linoleum-, plast- och gummiindustrierna).
I vissa industrier har kalandrarna särskilda namn, t.ex. strykmaskiner (i tvättinrättningar),
manglar (i textilindustrin) och superkalandrar (i pappersindustrin), men de klassificeras enligt
detta nummer oavsett om de kallas kalandrar eller inte.
Kalandrar utgör ofta hjälp- eller tillsatsanordningar till andra maskiner (t.ex.
pappersmaskiner). När kalandrarna föreligger tillsammans med dessa andra maskiner styrs
klassificeringen av anm. 3 och 4 till sextonde avd.
Kalandrar som endast är utrustade med hjälpanordningar, såsom impregneringsbad,
påläggningsvalsar, upprullningsanordningar eller skäranordningar, klassificeras däremot
enligt detta nummer .
Numret omfattar också sådana stryk- och pressmaskiner av kalandertyp som används i
hushåll.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner enligt detta
nummer . Detta gäller även valsar (cylindrar) som är tydligt igenkännliga såsom avsedda att
användas i kalandrar eller liknande valsmaskiner enligt detta nummer . Dessa valsar kan vara
av metall, trä eller annat lämpligt material (t.ex. pressad papp). De kan ha varierande längd
och diameter och kan vara massiva eller ihåliga. Ytan kan, beroende på valsarnas tillämnade
användning, vara polerad, korrugerad, kornad eller ha ingraverade mönster. De kan även vara
överdragna med andra material (t.ex. läder, textilmaterial eller gummi). Metallvalsar är
vanligen så konstruerade, att de kan upphettas invändigt med ånga, gas etc. En sats valsar för
en särskild kalander kan bestå av cylindrar av olika material eller med olika överdrag.
*
**
84:37
Detta nummer omfattar inte maskiner, vilka trots att de något liknar kalandrar eller liknande
valsmaskiner, tjänar andra ändamål än de ovan angivna, t.ex.:
a)
cylindertorkmaskiner för textilvaror, papper etc. (nr 8419 eller 8451);
b)
vin- och ciderpressar etc. (nr 8435);
c)
valskrossar (nr 8436, 8474 eller 8479);
d)
valskvarnar (valsstolar) för kvarnindustrin (nr 8437);
e)
vridmaskiner för tvätt (nr 8451);
f)
valsverk (nr 8455);
g)
maskiner för riktning av metallplåt (nr 8462) samt maskiner för prägling av
metallplåt (nr 8463);
h)
maskiner för tillverkning av planglas genom valsning samt kalandrar för
glasbearbetning (nr 8475).
8421 Centrifuger, inbegripet torkcentrifuger; maskiner och apparater för filtrering
eller rening av vätskor eller gaser
8421.11
8421.12
8421.19
8421.21
8421.22
8421.23
8421.29
8421.31
8421.39
8421.91
8421.99
- Centrifuger, inbegripet torkcentrifuger:
- - Mjölkseparatorer
- - Torkcentrifuger för tvätt
- - Andra
- Maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor:
- - För filtrering eller rening av vatten
- - Filtrering eller rening av drycker, andra än vatten
- - Olje- eller bränslefilter för förbränningsmotorer
- - Andra
- Maskiner och apparater för filtrering eller rening av gaser:
- - Luftrenare till förbränningsmotorer
- - Andra
- Delar:
- - Till centrifuger, inbegripet delar till torkcentrifuger
- - Andra
Detta nummer omfattar:
I.
maskiner som med hjälp av centrifugalkraften helt eller delvis skiljer (separerar)
blandningsbeståndsdelar med olika densitet från varandra eller avlägsnar fuktighet från våta
ämnen;
II.
maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor eller gaser, andra än t.ex.
filtrertrattar, mjölksilar och silar för filtrering av målningsfärg (i allmänhet 73 kap.).
I. Centrifuger, inbegripet torkcentrifuger
De flesta centrifuger består i huvudsak av en perforerad eller genombruten platta, trumma,
korg, kula e.d., som roterar med stor hastighet i en fast, vanligen cylindrisk behållare, mot
vars väggar de genom centrifugalkraften avskilda ämnena slungas. I vissa typer uppsamlas
ämnen med olika densitet på olika höjd i behållaren med hjälp av en serie av på varandra
liggande separatorkoner. I andra typer blir de fasta beståndsdelarna kvar i den perforerade,
roterande trumman, korgen etc., och de flytande beståndsdelarna slungas ut. Maskiner av
sistnämnda slag kan även användas för att effektivt pressa in flytande färg, rengöringsmedel
o.d. i olika material (t.ex. vid färgning eller rengöring).
Numret omfattar bl.a.:
1. torkcentrifuger för tvätterier, färgerier, massafabriker, spannmålskvarnar etc.;
2. centrifuger för sockerraffinering;
3. mjölkseparatorer; s.k. slamseparatorer (för mjölkens rening från fasta föroreningar);
4. centrifuger för klarning av oljor, vin, sprit etc.;
5. centrifuger för avlägsnande av vatten eller vax från mineraloljor;
6. centrifuger för avlägsnande av vatten från vin, talg, stärkelse etc.;
7. nitreringscentrifuger för tillverkning av bomullskrut;
8. separatorer för jästkulturer;
84:38
9. centrifuger för den kemiska industrin (t.ex. snabbgående centrifuger för extrahering av
antibiotika);
10. centrifuger, huvudsakligen för laboratoriebruk, i vilka vätskor separeras i över varandra
liggande skikt, som sedan dekanteras;
11. centrifuger för extrahering av blodplasma;
12. centrifuger för torkning av radioaktiva fällningar;
13. centrifuger för extrahering av honung.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till centrifuger (t.ex. plattor,
trummor, korgar, kulor och behållare).
*
**
Detta nummer omfattar inte vissa andra maskiner som arbetar enligt centrifugalprincipen,
t.ex.:
a)
speciella s.k. gascentrifuger för separation av uranisotoper (nr 8401);
b)
vätskecentrifugalpumpar (nr 8413);
c)
luftcentrifugalpumpar (nr 8414);
d)
centrifugalsiktar för kvarnindustrin (nr 8437);
e)
centrifugalgjutmaskiner för metall (t.ex. för gjutjärnsrör) (nr 8454) eller för betong
(t.ex. för gjutning av betongrör) (nr 8474);
f)
centrifugalpendelkvarnar för malning av jord, sten etc. (nr 8474);
g) av det slag som används för framställning av halvledarplattor (wafers) (nr 8486).
II. Maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor eller gaser
Många filtrer- eller reningsapparater enligt detta nummer är helt statiska anordningar utan
rörliga delar. Numret omfattar filtrer- och reningsapparater etc. av alla slag (fysiska eller
mekaniska, kemiska, magnetiska, elektromagnetiska, elektrostatiska etc.). Numret omfattar
inte bara stora industriella anläggningar utan också filter för förbränningsmotorer samt smärre
apparater för hushållsbruk. Numret omfattar emellertid inte filtrertrattar, mjölksilar, behållare,
cisterner etc., som endast är försedda med metallsilduk eller annan silanordning, och inte
heller behållare, cisterner etc. med allmän användning, även om de är avsedda att förses med
ett lager av grus, sand, träkol etc. och därefter användas som filter.
I stort sett kan maskiner och apparater enligt detta nummer delas upp i två typer med
hänsyn till om de är avsedda för vätskor eller för gaser.
A.Maskiner och apparater för filtrering eller rening av vätskor, inbegripet apparater
för avhärdning av vatten.
Apparater för filtrering av vätskor enligt denna grupp avskiljer partiklar (fasta, feta,
kolloidala etc.) från en vätska som t.ex. får passera genom en platta, ett membran eller en
massa av poröst material (t.ex. väv, filt, metalltrådsduk, skinn, stengods, porslin, kiselgur,
sintrat metallpulver, asbest, pappersmassa, cellulosa, träkol, benkol eller sand). Vid filtrering
av dricksvatten avlägsnar en del av dessa ämnen (t.ex. porslin och träkol) bakterier etc.
Filtrerapparater i vilka dessa filtermaterial används benämns därför ibland vattenrenare.
Filtrerapparater används även för att ta bort vätska ur vattenhaltiga blandningar (t.ex. ur
keramiska massor eller anrikade malmer). Numret omfattar apparater av ifrågavarande slag,
oavsett om vätskan pressas genom filtret genom självtryck, genom sugning (eller vakuum)
eller genom tryck.
Bland de olika typerna märks följande.
1. Vattenfilter för hushållsbruk. Filter av trycktyp är avsedda att fästas på
huvudledningen eller på en kran och består vanligen av ett cylindriskt keramiskt
filterelement som är inneslutet i en metallbehållare. Filter för självtryck är av liknande
konstruktion men ofta större. Numret omfattar emellertid inte filter som huvudsakligen
består av keramiskt material eller glas (69 resp. 70 kap.);
2. Filtrerljus används vid framställning av syntetiska eller regenererade textilfibrer.
Dessa filter består av en rostfri behållare som innehåller ett filterelement av textilmaterial,
genom vilket spinnlösningen filtreras.
3. Oljefilter för förbränningsmotorer, verktygsmaskiner etc. Två huvudtyper finns:
a) sådana som innehåller ett filterelement som vanligen består av på varandra lagda
84:39
4.
5.
6.
7.
8.
9.
skikt av filt, metalltrådsduk, stålull etc.;
b) sådana som innehåller permanentmagneter eller elektromagneter för att avskilja
järnpartiklar från oljan.
Filter för rening av matarvattnet till ångpannor. Dessa filter består vanligen av en stor
behållare, som invändigt är försedd med flera på varandra lagda skikt av filtermaterial
och som förutom inlopps- och avloppsrör har ett system av rör och ventiler för rengöring
av filterelementen med en motström av vatten.
Filtrerpressar. Dessa består av en horisontell rad av filtrerkammare, som bildas av lätt
löstagbara vertikala plattor och ramar. Plattorna och ramarna är överspända med ett
filtermaterial (väv, cellulosa etc.) och hålls fast av en skruv- eller pressmekanism.
Vätskan pressas av en pump genom filtrerkamrarna, som kan uppvärmas invändigt av
ånga etc. Filtratet uppsamlas i en ränna vid nedre delen av pressen, och föroreningarna
stannar kvar mellan plattorna i form av kakor. Filtrerpressar används för filtrering eller
klarning av många olika vätskor (t.ex. i den kemiska industrin, i sockerindustrin, i
bryggerier, vid vintillverkning, oljerening, anrikning av malm, tillverkning av keramiska
produkter, framställning av syntetiska eller regenererade textilfibrer etc.).
Roterande vakuumfilter. Dessa består av en med filterduk eller metallduk täckt cylinder
som är monterad i en behållare, vilken innehåller den vätska som skall filtreras. Vätskan
sugs in i cylindern, och mekaniska anordningar avlägsnar de fasta föroreningar som
samlas på trummans utsida.
Intermittenta vakuumfilter. Dessa består av ett antal små filtrercylindrar som är täckta
med filterduk och anslutna till en gemensam vakuumledning. Filtret sänks ned i den
vätska som skall filtreras och vakuum kopplas på.
Kemiska vattenrenare, t.ex. permutit- eller zeolitavhärdningsfilter och kalkvattenrenare.
Elektromagnetiska vattenrenare. Dessa renare förhindrar genom inverkan av ett
magnetfält att i vattnet befintliga kalksalter kristalliseras och bildar avlagringar på rörens
väggar. I stället avskiljs salterna som slam, vilket lätt avlägsnas.
Numret omfattar också dialysatorer, en speciell typ av filter, som huvudsakligen består av
ett halvgenomträngligt membran, genom vilket vätskor kan passera genom diffusion och
därigenom skiljas från kolloidala partiklar.
B.
Maskiner och apparater för filtrering eller rening av gaser.
Dessa gasfilter och gasrenare används för att avskilja fasta eller flytande partiklar från gaser,
antingen för att återvinna värdefulla produkter (t.ex. koldamm eller metallpartiklar från
rökgaser) eller för att ta bort skadliga ämnen (t.ex. damm eller tjära ur gaser eller rök eller olja
ur ånga från ångmaskiner).
Hit hör bl.a. följande maskiner och apparater.
1. Filter och renare med enbart mekaniskt eller fysikaliskt arbetssätt av vilka två typer
förekommer. I den första typen består filtermaterialet liksom i vätskefilter av en porös yta
eller massa (filt, textilduk, metallsvamp, glasull etc.). I den andra typen sker avskiljandet
genom att hastigheten hos de partiklar som medföljer gasen hastigt minskas, så att de
faller ned på grund av sin egen tyngd och kan hopsamlas eller uppfångas på en oljig yta
etc. Filter av dessa typer är ofta försedda med fläktar eller vattenspridare.
Till den första typen hör bl.a.:
a) luftrenare till förbränningsmotorer. I dessa kombineras ofta båda de ovan
beskrivna systemen;
b) slangfilter. Dessa består av en rad slangformiga filterelement av textilvara och är ofta
försedda med en skakmekanism som kommer de avskilda partiklarna att falla ned
genom slangarnas botten;
c) filter som består av en ändlös filterduk som går över två valsar och är uppspänd i
den kammare genom vilken gaserna strömmar. Filterduken rengörs av en
skrapmekanism;
d) roterande filter, t.ex. sådana som används vid sandblästring. De består vanligen av
en filtrertrumma i vilken luften leds in genom sugning. Trumman roterar mot en
skrapa, som befriar den från föroreningarna.
Till den andra typen hör bl.a.:
e) dammavskiljare, rökfilter etc., som är försedda med olika anordningar för att
nedbringa partiklarnas hastighet i gasströmmen, t.ex. baffelplåtar; perforerade
skiljeväggar med mot varandra icke svarande hål; ring- eller spiralformiga ledningar
som är invändigt försedda med baffelplåtar; koner av på varandra lagda ringar med
flänsar eller vingar;
84:40
f) cykloner (cyklonrenare), vilka i regel huvudsakligen består av koner av metallplåt
som är inneslutna i en cylindrisk behållare. Gaserna leds till den trängre delen av
konen genom ett tangentiellt rör och de virvelströmmar som då uppstår minskar
snabbt i hastighet när gaserna når den bredare delen av konen, varvid dammet faller
ned på behållarens botten.
2. Elektrostatiska filter för luft eller andra gaser. I dessa utgörs den huvudsakliga
beståndsdelen vanligen av en rad vertikala trådar som är laddade med statisk elektricitet.
Dammet i den luft som strömmar genom apparaten attraheras av och fastnar på trådarna,
från vilka det då och då avlägsnas.
3. Gastvättare (skrubbrar) eller absorptionstorn. Dessa används för rening av gengas,
lysgas etc. och består av höga metalltorn som innehåller koks eller annan fyllning och
upptill är försedda med vattenspridare.
4. Andra kemiska filter och renare för luft och andra gaser (inbegripet katalytiska
avgasrenare som omvandlar kolmonoxid i avgaserna från motorfordon).
*
**
Denna grupp omfattar också följande maskiner och apparater som används i
kärnkraftsindustrin: luftfilter (fysikaliska eller elektrostatiska) som är särskilt konstruerade för
att avlägsna radioaktivt damm; renare med aktivt kol, som fångar upp radioaktiv jod;
jonbytarapparater för separation av radioaktiva grundämnen, inbegripet sådana apparater som
arbetar med elektrodialys; separatorer för bestrålade bränslen eller för radioaktivt spillvatten,
vilka är baserade på jonbyte eller arbetar på kemisk väg (med hjälp av lösningsmedel, fällning
etc.).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda slag av
filter och renare. Bland sådana delar märks:
filtrercylindrar för intermittenta vakuumfilter; ställ, ramar och plattor för filtrerpressar;
roterande trummor för vätske- eller gasfilter; baffelplåtar och perforerade plåtar för gasfilter.
Det bör emellertid observeras att filterplattor av pappersmassa klassificeras enligt nummer
4812 och att många andra filterelement (av keramiskt material, textilmaterial, filt etc.)
klassificeras efter materialets beskaffenhet.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
gasdiffusionsapparater för separation av uranisotoper (nr 8401);
b)
luftkonditioneringsapparater enligt nummer 8415 och luftavfuktare enligt nummer
8479;
c)
vinpressar, ciderpressar etc. (nr 8435);
d)
s.k. konstgjorda njurar (dialysapparater) (nr 9018).
8422 Diskmaskiner; maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor
eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning,
kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar
eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning eller
inslagning av varor [inbegripet maskiner och apparater för inslagning av varor
genom värmekrympning (heat-shrink)]; apparater för inpressning av kolsyra i
drycker (+)
- Diskmaskiner:
8422.11 - - Av hushållstyp
8422.19 - - Andra
8422.20 - Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller
andra kärl
84:41
8422.30 -
8422.40 8422.90 -
Maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning, kapsylering eller
etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller andra
förpackningar; apparater för inpressning av kolsyra i drycker
Andra maskiner och apparater för förpackning eller inslagning av
varor (inbegripet sådana för inslagning genom värmekrympning)
Delar
Detta nummer omfattar diskmaskiner (för tallrikar, glas, skedar, gafflar etc.) med eller utan
anordningar för torkning, inbegripet elektriska diskmaskiner, även för hushållsbruk. Numret
omfattar också maskiner och apparater av olika typer, som är avsedda för rengöring eller
torkning av flaskor eller andra kärl, för påfyllning eller tillslutning av sådana kärl (inbegripet
apparater för inpressning av kolsyra i drycker) eller eljest för förpackning av varor (inbegripet
inslagning genom värmekrympning) för försäljning, transport eller lagring.
Hit hör bl.a.:
1.
maskiner för tvättning, sköljning eller torkning (med ånga eller på annat sätt) av
flaskor, konservburkar och andra burkar, askar, fat, smörkärnor, separatorkulor eller andra
kärl. Dessa maskiner är ibland försedda med anordningar för desinfektion eller sterilisering;
2.
maskiner för påfyllning av förpackningar (t.ex. fat, tunnor, konservburkar och andra
burkar, flaskor, tuber, ampuller, lådor, pappaskar, säckar eller påsar), ofta försedda med
automatiska hjälpanordningar för volym- eller viktkontroll och med anordningar till
tillslutning av förpackningarna;
3.
maskiner och apparater för tillslutning av flaskor och burkar med kork, kapsyl e.d.;
maskiner och apparater för hermetisk tillslutning av konservburkar (även genom lödning);
4.
maskiner och apparater för emballering av varor (påsättande av banderoller eller
hylsor, paketering eller förpackning i kartonger), även med anordningar för formning,
tryckning, omknytning med snören, häftning, tejpning, klistring, tillslutning eller annan
avslutande behandling av förpackningarna. Numret omfattar också maskiner för förpackning
av fyllda konservburkar, flaskor etc. i ytterförpackningar (häckar, lådor etc.);
5.
etiketteringsmaskiner, inbegripet sådana som även trycker, skär och gummerar
etiketterna;
6.
apparater för inpressning av kolsyra i drycker. Dessa utgör i själva verket
flaskpåfyllnings- och flasktillslutningsapparater med anordningar för tillförsel av kolsyra
samtidigt med vätskan;
7.
maskiner och apparater för bandning av balar, lådor o.d., inbegripet
handmanövrerade bärbara apparater som är försedda med bottenplatta eller liknande
anordning som gör att de vid användningen kan ställas på de balar, lådor eller andra
förpackningar som skall bandas.
Maskiner och apparater enligt detta nummer utför ofta flera av ovannämnda
arbetsuppgifter. De kan också vara försedda med anordningar för fyllning eller tillslutning i
vakuum eller under kontrollerat tryck.
Maskiner och apparater som utom förpackning, inslagning etc. även utför andra
arbetsuppgifter klassificeras ändå enligt detta nummer , under förutsättning att de andra
arbetsuppgifterna är av underordnad betydelse i jämförelse med förpackningen etc. Sålunda
klassificeras enligt detta nummer maskiner som förpackar eller slår in varor i sådana
förpackningar vari de normalt distribueras och säljs i handeln, även om maskinerna är
försedda med anordningar för vägning eller mätning. Likaså omfattar numret maskiner som är
försedda med anordningar vilka som biuppgift skär, formar eller pressar förut beredda varor
till sådan form som är lämplig för försäljning, utan att varans huvudsakliga karaktär
därigenom förändras (t.ex. maskiner som formar smör eller margarin till block etc. och sedan
emballerar dessa). Numret omfattar emellertid inte maskiner vilkas huvuduppgift inte är att
emballera varor utan att bearbeta råmaterial eller halvfabrikat till färdiga produkter (t.ex.
maskinkombinationer för såväl tillverkning som förpackning av cigaretter).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda maskiner
och apparater. Det bör emellertid observeras, att, i fråga om maskinkombinationer, delar till
någon i kombinationen ingående maskin som i och för sig inte omfattas av detta nummer
klassificeras enligt sina respektive nummer , t.ex. delar till vågar (nr 8423), delar till maskiner
för tillverkning av kartonger eller papperspåsar (nr 8441) och delar till tryckmaskiner (nr
8443).
84:42
*
**
Numret omfattar inte:
a)
hushållsapparater för påfyllning av flaskor eller tillslutning av konservburkar samt
andra handdrivna mekaniska apparater och redskap som väger högst 10 kg (nr 8210);
b)
halm- och foderpressar (nr 8433);
c)
maskiner för tillverkning av papperssäckar, papperspåsar eller kartonger (nr 8441);
d)
symaskiner för tillslutning av säckar etc. efter påfyllning (nr 8452);
e)
skrotpressar (nr 8462);
f)
lådspikningsmaskiner (nr 8465);
g)
maskiner och apparater för kuvertering av brev eller för banderollering av handlingar
(nr 8472).
Förklarande anmärkning till under nummer
HS-nr 8422.11 och 8422.19
Dessa nummer omfattar diskmaskiner av hushållstyp, även elektriska, oavsett deras avsedda användning. Sådana
maskiner som skall stå på golvet har följande ytterdimensioner:
bredd: högst 65 cm
höjd: högst 95 cm
djup: högst 70 cm
Maskiner och apparater av bänktyp har väsentligt mindre dimensioner.
8423 Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0,05 g eller mindre), inbegripet
räkne- och kontrollvågar; vikter av alla slag för vågar (+)
8423.10 - Personvågar, inbegripet barnvågar; hushållsvågar
8423.20 - Vågar för kontinuerlig vägning av varor på transportörer
8423.30 - Toleransvågar, vågar för utvägning i säckar samt andra doseringsvågar,
inbegripet vågar med behållare
- Andra vågar:
8423.81 - - Med en kapacitet av högst 30 kg
8423.82 - - Med en kapacitet av mer än 30 kg men högst 5 000 kg
8423.89 - - Andra
8423.90 - Vikter av alla slag till vågar; delar till vågar
Med undantag av vågar som är känsliga för 0,05 g eller mindre (nr 9016) omfattar detta
nummer :
A.
maskiner, apparater och redskap för direkt bestämning av föremåls vikt, oavsett om
detta sker på elektronisk väg (med hjälp av transduktorer), genom utbalansering av föremålet
mot utbytbara vikter, genom förskjutning av rörliga vikter längs en graderad balk (besman
m.fl.) eller genom automatisk viktangivning på en skala eller med visare i apparater som
arbetar med fjädrar, med hävstänger och motvikter eller hydrauliskt, etc.;
B.
apparater som arbetar enligt principen för vågar men automatiskt anger andra enheter
(t.ex. volym, antal, pris eller längd) vilka står i direkt relation till vikten;
C.
apparater, som i förväg är inställda på en viss vikt, vilka med avseende på vikten
kontrollerar likformigheten av eller utvisar felaktigheter hos varor eller väger upp bestämda
viktmängder av varor som är färdiga för förpackning.
Bland det stora antalet vågtyper enligt detta nummer märks:
1. fjädervågar;
2. hushålls- och butiksvågar;
3. brev- och paketvågar;
4. personvågar (även för iläggning av mynt), inbegripet barnvågar;
5. bärbara eller mobila vågar av plattformstyp;
6. bryggvågar (hydrauliska och andra) och andra plattformsvågar;
7. vågar för vägning av gods på transportband, lintransportörer etc.;
8. räknevågar (arbetar enligt principen för vågar och räknar stycketal);
9. toleransvågar, såsom kontrollvågar vilka utvisar avvikelser (över- eller undervikt) från
84:43
standardvikt samt vågar för fortlöpande kontroll av jämnheten i vikt hos textilvaror eller
andra material;
10. vågar för automatisk vägning av material som tillförs genom trattar, inbegripet sådana
vågar som automatiskt väger material från flera trattar (vid framställning av blandningar);
11. vågar för utvägning i säckar eller behållare av i förväg bestämda kvantiteter av en vara.
Apparater som dessutom emballerar varan i sådana förpackningar vari de normalt
distribueras och säljs i handeln förs dock inte hit;
12. automatiska vågar för vägning av ett kontinuerligt vätskeflöde;
13. helt automatiska apparater, vilka väger och etiketterar färdigförpackade varor och som
består av en våg, en räknemaskin och ett tryckverk med inbyggd anordning för summering
av förpackningar och utmatning av etikett.
Vågar kan vara försedda med anordningar för automatisk tryckning av viktbiljetter, för
registrering och summering av en serie vägningar, för projektion eller förstoring av skalor,
etc.
Numret omfattar också vikter av alla slag, för alla slags vågar och av vilket material som
helst, föreliggande som enstaka vikter eller i satser, med eller utan tillhörande lådor etc. Enligt
detta nummer klassificeras också särskilt föreliggande vikter för precisionsvågar enligt
nummer 9016. Vikter som föreligger med sådana precisionsvågar klassificeras dock
tillsammans med dessa. Skjutvikter (även av platina) förs likaså hit.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till vågar enligt detta
nummer . Bland sådana delar märks:
vågbalkar (med eller utan gradering); vågskålar och vågplattformar; bottenplattor, stativ
och höljen; eggar, svängtappar och svängtappslager (utom sådana som består helt av agat eller
andra ädelstenar eller halvädelstenar–nummer 7116); hydrauliska dämpningsanordningar
(svängningsdämpare); viktskalor.
*
**
Numret omfattar inte:
a)
hydrostatiska vågar (för bestämmande av densitet) (nr 9016);
b)
maskiner för balansering av maskindelar (nr 9031);
c)
instrument, såsom dynamometrar av sådana slag som huvudsakligen är avsedda för
mätning av dragkraft, tryckkraft etc. och inte för vägning av varor, personer, djur etc. (nr 9024
eller 9031).
Förklarande anmärkning till under nummer
HS-nr 8423.20
De vågar för kontinuerlig vägning av varor på transportörer som omfattas av detta nummer och som kan vara av
den summerande eller integrerande typen mäter och registrerar vikten av varorna när dessa passerar i skopor, på
kedjor e.d.
8424
Mekaniska apparater (även för handkraft) för utsprutning, spridning eller
finfördelning av vätskor eller pulver; brandsläckningsapparater, även
laddade; sprutpistoler och liknande apparater; ångbläster- och
sandblästerapparater samt liknande apparater (+)
8424.10 - Brandsläckningsapparater, även laddade
8424.20 - Sprutpistoler och liknande apparater
8424.30 - Ångbläster- och sandblästerapparater samt liknande apparater
- Andra apparater:
8424.81 - - För jordbruk eller trädgårdsskötsel
8424.89 - - Andra slag
8424.90 - Delar
84:44
Detta nummer omfattar maskiner och apparater för utsprutning, spridning eller finfördelning
av ånga, vätskor eller fasta ämnen (t.ex. sand, pulver, korn eller metallslipmedel) i form av en
stråle, som dropp eller som ett regn eller en dimma.
Detta nummer omfattar emellertid inte vattenskärmaskiner eller abseriva
vattenskärmaskiner, som är utformade för precisionsskärning i en mängd material (t.ex.
sten, komposit, gummi, glas, metall). Dessa maskiner arbetar vanligtvis med en stråle
vatten eller en blandning av vatten och fina slipmedel med ett tryck på 3000 till 4000 bar
och med en hastighet av 2-3 gånger ljudhastighet (nr 8456).
A. Brandsläckningsapparater, även laddade
Denna grupp omfattar brandsläckningsapparater som kan vara oladdade eller laddade med
skumbildande eller andra ämnen. Enligt detta nummer klassificeras också enkla
brandsläckningsapparater som är försedda med kranar, ventiler, genomslagsstift eller andra
öppningsanordningar.
Numret omfattar inte:
a)
brandsläckningsbomber och laddningar till brandsläckningsapparater (nr 3813);
b)
brandsläckningspumpar med eller utan inre behållare, nummer 8413 (inte utgörande
fordon) eller nummer 8705 (brandbilar).
B. Sprutpistoler och liknande apparater
Sprutpistoler och liknande handmanövrerade apparater är vanligen avsedda att anslutas till en
slangledning för tryckluft eller ånga och–direkt eller genom en ledning–till en behållare för
det ämne som skall sprutas. De är försedda med avtryckare eller ventiler för reglering av
flödet genom munstycket, varmed strålbredden vanligen kan regleras. De används för
sprutning av färg, fernissa, olja, plast, cement, metallpulver, textilstoft etc. De kan också
användas för rengöring av husfasader, statyer etc. med en kraftig stråle av tryckluft eller ånga.
Numret omfattar också särskilt föreliggande handmanövrerade antismetsprutor för
montering på tryckmaskiner samt handmanövrerade metallsprutpistoler som arbetar antingen
enligt blästerprincipen eller genom elektrisk uppvärmning jämte en tryckluftstråle.
Handmanövrerade sprutpistoler som är försedda med inbyggd elektrisk motor, pump och
behållare för det material som skall sprutas (färg, fernissa etc.) omfattas också av detta
nummer .
C. Ångbläster- och sandblästerapparater samt liknande apparater
Sandblästerapparater och liknande apparater är ofta av kraftig konstruktion och har ibland
inbyggda kompressorer. De används för avlägsnande av glödspån eller för rengöring av
metallvaror, för mekanisk etsning, gravering eller mattering av ytan på glas, sten etc. genom
att varorna utsätts för en kraftig stråle av sand, metallslipmedel etc. De är vanligen försedda
med dammsugare för att avlägsna sand- och dammoln. Numret omfattar också
ångblästerapparater, som används för t.ex. avfettning av metalldelar.
D. Sprutor för spridning av vätskor eller pulver
Dessa används för insekts- eller svampbekämpningsmedel etc. inom lantbruk och
trädgårdsskötsel och i hem. Numret omfattar bl.a.: sprutor (med eller utan inbyggda behållare)
som drivs för hand (även enkla kolvsprutor) eller med foten; pulverblåsbälgar; sprutor som är
avsedda att bäras på ryggen eller att dras. Numret omfattar också mobila sprutor, i vilka
motorn som lämnar kraft för pumpningen eller spridningen även kan förflytta sprutan i den
begränsade omfattning som behövs för arbetets utförande. Numret omfattar däremot inte
sprutor som utgör verkliga fordon av de slag som avses i nummer 8705.
Under förutsättning att de är försedda med mekaniska anordningar för alstring eller
spridning av en stråle e.d. eller för automatisk riktning av strålmunstycket (även enkla
anordningar som påverkas av vattentrycket), omfattar detta nummer också följande typer av
apparater, stationära, transportabla eller mobila:
1.
vattenspridare för gräsmattor, fruktträdgårdar etc. (t.ex. roterande och svängande
bevattningsrör);
2.
vattenkanoner för lösgörande av mineral (t.ex. guldhaltig sand) från bergssidor etc.
84:45
med hjälp av kraftiga vattenstrålar samt för pappersindustrin avsedda barkningsmaskiner som
arbetar med vattenstråle.
Numret omfattar också mekaniska vindrute- och strålkastarspolare för motorfordon samt
eldsprutor av den typ som används för utrotning av ogräs eller för andra lantbruksändamål.
Numret omfattar inte:
a)
behållare som är fyllda med insektsbekämpningsmedel under tryck och försedda med
en enkel tryckutlösningsventil (nr 3808);
b)
slangmunstycken (femtonde avd. eller, om de är försedda med kranar, ventiler eller
andra anordningar för reglering av vätskeflödet, nummer 8481);
c)
medicinska instrument enligt nummer 9018;
d)
rafräschissörer (nr 9616).
E. Bevattningssystem
I dessa bevattningssystem, som består av olika sammankopplade komponenter, ingår
vanligen:
1.
en manöverstation (nätfilter, gödselmedelsinjektorer, vattenventiler, tryckregulatorer,
manometrar, luftningsventiler etc.);
2.
ett ledningsnät under markytan (huvudledningar och grenledningar som för vattnet
från manöverstationen till bevattningsområdet);
3.
ett ledningsnät över markytan (droppledningar som är försedda med
droppmunstycken).
Sådana system klassificeras enligt detta nummer som funktionella enheter i den mening
som avses i anm. 4 till sextonde avd. (se allm. anv. till denna avdelning).
*
**
Detta nummer omfattar också:
1.
maskiner för beläggning av olika föremål (t.ex. muggar, kartonger, lådor etc.) genom
sprejning med paraffin eller smält vax;
2.
elektrostatiska sprutmålningsapparater som består av en sprutpistol som är ansluten
till en färgbehållare med en slang för färgtransporten och till en högspänningsgenerator
genom en elektrisk kabel. Det elektrostatiska fält som uppstår mellan det föremål som skall
målas och sprutpistolen gör att de med tryckluft utsprutade färgpartiklarna attraheras av
föremålet, varigenom kringspridning förhindras;
3.
industrirobotar som är speciellt avsedda för utsprutning, spridning eller finfördelning
av vätskor eller pulver.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till apparater enligt detta
nummer . Bland delar som klassificeras enligt detta nummer märks: behållare till sprutor,
sprutmunstycken, bevattningsrör och strålmunstycken med spridningsmekanism (med
undantag av varor som är upptagna i nummer 8481).
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
handdrivna oljekannor och smörjsprutor (nr 8205) samt pneumatiska smörjsprutor
och annan trycksmörjningsutrustning (nr 8467);
b)
ångsotningsapparater för ångpannor (nr 8404);
c)
brännare till eldstäder (nr 8416);
d)
maskiner för rengöring av fat eller andra kärl med strålar av vatten, ånga, sand etc.
(nr 8422);
e)
tryckmaskiner med bläckstråle (nr 8443);
f)
försäljningsautomater som avger parfym genom ett slags rafräschissör (nr 8476);
maskiner för spridning av murbruk eller betong och maskiner för spridning av grus på vägar
o.d. (nr 8479);
84:46
h) salt- och sandspridare för snöröjning, avsedda att monteras på en lastbil (nr 8479);
ij) sprututrustning för etsning, strippning (avlägsnande av fotoresist) eller rengöring av
halvledarplattor (wafers) och flata bildskärmar; avgradningsmaskiner för rengöring av och
avlägsnande av föroreningar från metalledningarna till halvledarpaket före
elmetalliseringsprocessen (avgradning genom högtryckssprutning) (nr 8486);
k)
elektriska maskiner och apparater för varmsprutning av metall eller kermet, enligt
nummer 8515;
l)
tandläkarborrmaskiner som arbetar med en slipmedelsstråle (nr 9018) samt apparater
för aerosolterapi (nr 9019).
Förklarande anmärkningar till under nummer
HS-nr 8424.20
Numret omfattar de apparater som beskrivs i punkt B i anv. till nummer 8424.
HS-nr 8424.81
Detta nummer omfattar bl.a. trycksprutor (vilka ibland säljs under namnet ”sprutpistoler”) bestående av en
tryckbehållare med inbyggd tratt och tryckpump, en bärrem, en böjlig slang och ett handstrålrör i mässing med
reglerbart sprutmunstycke. Varornas utformning visar tydligt att de är mest lämpade för användning inom jordeller trädgårdsbruk (till exempel med arbetstryck på 3 bar, en tank på 5 liter och reglerbart sprutmunstycke).
8425 Taljor och lyftblock; vinschar och gångspel; domkrafter
8425.11
8425.19
8425.31
8425.39
8425.41
8425.42
8425.49
- Taljor och lyftblock:
- - Elmotordrivna
- - Andra
- Andra vinschar; gångspel:
- - Elmotordrivna
- - Andra
- Domkrafter:
- - Stationära lyftplattformar för bilverkstäder
- - Andra domkrafter, hydrauliska
- - Andra
Detta nummer omfattar enkel utrustning för lyftning eller annan hantering. Bestämmelserna i
anv. till nummer 8426 angående självgående maskiner och andra mobila maskiner samt
maskiner med flera arbetsuppgifter och maskiner för lyftning, lastning eller annan hantering,
vilka är avsedda att byggas in i andra maskiner eller monteras på transportfordon eller fartyg
enligt sjuttonde avdelningen, gäller i tillämpliga delar också för utrustning enligt detta
nummer . Om en vinsch utgör ett normalt arbetsredskap för en traktor, skall emellertid det
kompletta aggregatet (traktor och vinsch) klassificeras enligt nummer 8701.
I. Taljor och lyftblock
Taljor och lyftblock enligt detta nummer består av mer eller mindre komplicerade system av
blockskivor, linor, kättingar, rep etc. som är avsedda att mekaniskt underlätta lyftning av
föremål (t.ex. med användande av blockskivor av olika diameter, kugghjul och kuggväxlar).
Denna grupp omfattar bl.a.:
1.
lyftblock i vilka en kätting griper in i en särskilt utformad mot kedjelänkarna
svarande relief på blockskivans periferi;
2.
lyftblock med lintrummor i vilka linan rullas upp på en trumma som omsluter
blockmekanismen. Denna typ, som är sammanbyggd till en enhet, är vanligen pneumatisk
eller elektrisk och monteras ofta på en löpvagn som löper på en hängskena;
3.
lyftblock som består av en rullkedja som löper över ett system av kedjehjul, vilket är
försett med kuggväxel och manövreras med en vev elle hävstång ungefär som en domkraft;
Numret omfattar inte särskilt föreliggande block och blockskivor (nr 8483).
Dävertar, vilka också klassificeras enligt detta nummer , består av två tippbara eller
84:47
svängbara stöd, från vilka livbåtar etc. kan tas ombord eller sjösättas med hjälp av lyftblock.
II. Vinschar och gångspel
Vinschar består av en horisontell, hand- eller maskindriven, med spärranordning försedd vals
(trumma), på vilken en lina rullas upp. Gångspel är av liknande konstruktion, men valsen
(trumman) är här vertikal.
Denna grupp omfattar bl.a.:
1.
fartygsvinschar och -gångspel för manövrering av lastbommar eller styrroder, för
lättning av ankare (ankarspel), inhalning av bogserlinor, fisknät, trossar till mudderverk, etc.
Dessa vinschar och spel är ofta hopbyggda med drivmotorn till en enhet;
2.
vinschar för traktorer etc.;
3.
gruvspel, vilka huvudsakligen består av en stor motordriven vinsch;
4.
gångspel för manövrering av vändskivor eller för växling av järnvägsvagnar, etc. Vid
växling löper linan vanligen över ett antal vertikala, på kul- eller rullager fritt vridbara pollare,
varigenom styrningen underlättas. Dessa pollare klassificeras enligt nummer 7325 eller 7326;
5.
dragvinschar för tråddragningsmaskiner.
III. Domkrafter
Domkrafter är avsedda att lyfta tunga föremål kortare sträckor. Numret omfattar
kuggstångsdomkrafter, i vilka en kuggstång höjs med hjälp av ett kugghjul,
skruvdomkrafter, i vilka en skruvspindel höjs genom att den själv eller en vid domkraftens
underdel fästad mutter vrids, och teleskopiska skruvdomkrafter, som arbetar under
påverkan av två eller flera koncentriska skruvspindlar, av vilka den yttre griper in i en mutter
som är fästad vid domkraftens underdel.
I hydrauliska och pneumatiska domkrafter tvingas lyftkolven uppåt i en cylinder genom
tryck som åstadkoms av en pump eller en kompressor, som kan vara fristående eller inbyggd.
Bland speciella typer av domkrafter märks:
1.
bärbara domkrafter för bilar etc.;
2.
transportabla domkrafter för lyftning av bilar (garagedomkrafter), lådor etc.;
3.
stationära, vanligen hydrauliska lyftplattformar för bilverkstäder;
4.
domkrafter för tippanordningar på lastbilar;
5.
domkrafter för uppallning av kranar, tunga lastbilar, verkstadsvagnar, kanoner etc.;
6.
domkrafter för lyftning av järnvägsräler;
7.
domkrafter för lyftning av lok, järnvägsvagnar etc.;
8.
horisontellt arbetande domkrafter för förflyttning av balkar, byggnadssektioner etc.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till utrustning enligt detta nummer enligt
nummer 8431.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
hydrauliska och pneumatiska cylindrar enligt nummer 8412;
b)
bomfällningsmekanismer för järnvägskorsningar och signaleringsutrustning för
järnvägar, enligt nummer 8608.
8426 Lyftkranar, inbegripet kabelkranar och mobila portallyftare; gränsletruckar
och krantruckar
-
Traverskranar, brokranar, bockkranar, portalkranar, inbegripet mobila
portallyftare, samt gränsletruckar:
8426.11 - - Traverskranar
8426.12 - - Mobila portallyftare på gummihjul samt gränsletruckar
8426.19 - - Andra
84:48
8426.20 8426.30 8426.41 - 8426.49 - 8426.91 - 8426.99 - -
Tornkranar
Portalsvängkranar
Andra maskiner, självgående:
Försedda med gummihjul
Andra
Andra maskiner:
Avsedda för montering på vägfordon
Andra
Numret omfattar maskiner för lyftning och annan hantering som arbetar periodiskt.
Självgående maskiner och andra mobila maskiner
I stort sett omfattar detta nummer inte bara stationära maskiner utan (med vissa nedan angivna
undantag ang. maskiner som är monterade på transportutrustning av den typ som omfattas av
sjuttonde avd.) också mobila maskiner, även självgående.
Undantagen är:
a)
Maskiner som är monterade på fordon enligt 86 kap.
Maskiner för lyftning eller annan hantering klassificeras enligt nummer 8604, om de är
monterade på sådana vagnar som är lämpliga att kopplas till ett tåg som är avsett att
framföras på ett järnvägsnät (oavsett spårvidden). Bärgningskranvagnar för järnvägar och
kranvagnar för underhåll av fast eller rullande järnvägsmateriel samt kranvagnar för
lastning och lossning av järnvägsgods är vanligen av detta slag. Självgående fordon för
reparation och underhåll av järnvägsspår klassificeras likaså enligt nummer 8604. Maskiner
för lyftning och annan hantering, som är monterade på vagnar eller plattformar som inte
utgör rullande järnvägsmateriel i egentlig mening, förs däremot hit. Detta är vanligen fallet
med kranar som löper på skenor och används på byggnadsplatser, i stenbrott etc.
b)
Maskiner som är monterade på traktorer eller andra motorfordon enligt 87 kap.
1. Maskiner som är monterade på underreden av traktortyp.
Vissa maskiner enligt detta nummer kan vara monterade på traktorer som är konstruerade
huvudsakligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap
eller last men som i likhet med jordbrukstraktorer är försedda med enkla anordningar för
manövrering av lyftmaskinerna etc. Dessa maskiner är i sådana fall att betrakta som
biutrustning för tillfälligt bruk. De är i allmänhet relativt lätta och kan påmonteras eller
bytas ut på arbetsplatsen av den som kör traktorn. Under sådana omständigheter
klassificeras arbetsredskapen enligt detta nummer eller enligt nummer 8431, under
förutsättning att de utgör maskiner resp. delar till maskiner enligt nummer 8426, även om
de föreligger tillsammans med traktorn och även om de är monterade på denna, medan
traktorn jämte manöverutrustningen klassificeras enligt nummer 8701.
Nr 8426 omfattar däremot sådana självgående maskiner i vilka underredet,
manöverorganen, lyftmaskinerna etc. samt anordningarna för de sistnämndas
manövrering är speciellt konstruerade för att tillsammans bilda en integrerad mekanisk
enhet. Detta gäller exempelvis maskiner med ett underrede som visserligen liknar en
traktor men som är speciellt utformat, konstruerat eller förstärkt med hänsyn till att de
skall bilda en integrerande del av en maskin som utför en eller flera i detta nummer
nämnda arbetsuppgifter (lyftning, lastning etc.). Särskilt föreliggande sådana underreden
klassificeras likaledes enligt detta nummer i egenskap av inte kompletta maskiner, som
företer de väsentliga kännetecknen på kompletta maskiner av samma slag. Underreden
som kan utrustas med flera olika arbetsorgan och därför skulle kunna klassificeras enligt
flera av numren 8425–8430 skall klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde
avd. eller av allmän tolkningsregel 3 c.
Mera detaljerade anvisningar för gränsdragningen mellan traktorer enligt nummer
8701 och traktorliknande underreden enligt 84 kap. återfinns i anv. till nummer 8701.
2. Maskiner som är monterade på bilunderreden eller lastbilar
Vissa maskiner för lyftning eller annan hantering (t.ex. vanliga kranar, lätta,
demonterbara kranar etc. är ofta monterade på något som i själva verket i huvudsak utgör
ett komplett bilunderrede eller en komplett lastbil i så måtto att i underredet ingår
åtminstone följande mekaniska komponenter: motor för framdrivning, växellåda,
manöverdon för växling samt styrinrättning och bromsar. Sådana enheter klassificeras
enligt nummer 8705 som bilar för speciella ändamål, oavsett om lyft- eller
hanteringsmaskinen är på ett enkelt sätt monterad på fordonet eller bildar en integrerad
84:49
mekanisk enhet med detta. Om enheterna utgör fordon som är konstruerade
huvudsakligen för transportändamål, klassificeras de dock enligt nummer 8704.
Däremot omfattar nummer 8426 sådana självgående maskiner i vilka en eller flera av
ovannämnda framdrivnings- eller manövreringsanordningar är placerade i förarhytten på
en maskin som är monterad på ett hjulförsett underrede, även om det hela kan framföras
på väg för egen maskin.
Kranar enligt detta nummer förflyttas i allmänhet inte då de är belastade eller, om så är
fallet, utför endast begränsade förflyttningar som direkt sammanhänger med deras
lyftfunktion.
c) Maskiner som är monterade på fartyg etc. enligt 89 kap.
Alla maskiner för lyftning eller annan hantering etc. (t.ex. lastbommar och kranar) som är
monterade på pontoner eller annan flytande materiel, med eller utan egen
framdrivningsanordning, klassificeras enligt 89 kap.
Maskiner med två eller flera arbetsuppgifter
Många maskiner kan utöver de i detta nummer eller i nummer 8425, 8427 eller 8428 angivna
arbetsuppgifterna (lyftning, lastning etc.) även utföra de arbetsuppgifter (grävning,
schaktning, borrning etc.) som anges i nummer 8429 eller 8430. Sådana maskiner
klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller allmän tolkningsregel 3 c.
Som exempel kan nämnas: mekaniska grävmaskiner, grävskopor etc., vilka genom utbyte av
kranarmar eller på dessa sittande utrustning (t.ex. skopor) kan användas som lyftkranar, som
kombinerade kolbrytnings- och lastningsmaskiner eller som kombinerade maskiner för
dikning, rörlyftning och rörnedläggning.
*
**
Särskilt föreliggande maskiner och apparater för lyftning, lastning eller annan hantering
klassificeras dock enligt detta nummer även om de är avsedda att ingå i andra maskiner eller
att monteras på fordon eller fartyg enligt sjuttonde avd.
*
**
Numret omfattar maskiner för lyftning eller annan hantering som vanligen är baserade på
lyftblocks- vinsch- eller domkraftsprincipen och ofta har bärande metallkonstruktioner av
ansenlig storlek.
Dessa bärande konstruktioner (t.ex. kranportaler och kranbroar) klassificeras enligt detta
nummer när de utgör delar till en samtidigt föreliggande mer eller mindre komplett maskin för
lyftning, lastning etc.
Särskilt föreliggande klassificeras de enligt nummer 8431, under förutsättning att de är
försedda med eller avsedda att förses med mekaniska anordningar (hjul, löprullar,
blockskivor, löpskenor eller ledskenor etc.), som oundgängligen behövs för funktionen av de
rörliga delarna i den kompletta anläggningen. I annat fall klassificeras sådana bärande
konstruktioner enligt nummer 7308.
Numret omfattar:
1. portalkranar, vilka löper på räler med stor spårvidd och består av en kraftig
lyftanordning som är upphängd på en stadig kryssbalk eller bro. Liknande portalkranar
som används i kärnreaktorer för insättning eller uttagning av bränsleelement klassificeras
också enligt detta nummer ;
2. bockkranar och traverskranar, i vilka den balk i vilken lyftanordningen är upphängd
löper på skenor som är fästade i väggen eller på lämpliga stödkonstruktioner av metall;
3. brokranar (transportkranar), fasta eller löpande på räler. Dessa kranar är ibland mycket
långa och har vanligen en utliggare (som kan vara ledad eller oledad) över kaj eller
lossningsplats och är utrustade med en lyftvagn som kan förflytta sig utefter kranens hela
längd. Speciella typer används för hantering av block av byggnadssten eller av containrar
eller vid fartygsbyggnad;
4. mobila portallyftare (lifting frames) på gummihjul, särskilt för containerhantering. Dessa
maskiner får vara självgående, under förutsättning att de är konstruerade för stationärt
84:50
arbete eller, om de är i stånd att transportera lasten över korta sträckor, att de utgörs av
enkla portaler som i de flesta fall består av en horisontell bom som vilar på två vertikala
ben (ibland av teleskoptyp), vart och ett på ett hjulförsett underrede;
5. gränsletruckar, vilka består av ett underrede av portaltyp, i allmänhet med vertikala
teleskopben för reglering av höjden. Underredet är i regel försett med fyra eller flera
gummihjul, som vanligen tjänstgör både som drivhjul och som styrhjul och vilka medger
manövrering med mycket liten vändningsradie.
Tack vare sin speciella utformning kan de placeras över godset, lyfta detta med hjälp av
speciella gripanordningar, transportera det korta sträckor och därefter sänka ned det igen.
Vissa av dessa truckar är tillräckligt breda och höga för att kunna placeras direkt över
transportfordon för att lyfta och sänka gods.
Gränsletruckar används i fabriker, magasin eller hamnområden eller på flygplatser etc.
för hantering av långsträckt gods (profiler, stockar, timmer etc.) eller för stapling av
godsbehållare (containrar);
6. tornkranar. Dessa kranar består i huvudsak av ett torn, vanligen sammansatt av
individuella sektioner, med en betydande höjd, fasta eller rälsgående, en horisontell
huvudarm, försedd med kranvagnar, vinschar, underhållsplattformar och en hytt för
kranföraren, en motviktsarm med motvikter, tvärstag för stöttning av kranarmarna, och en
svängningsanordning antingen upptill eller nertill, för att göra det möjligt för kranen att
rotera.. Tornet kan innehålla hydrauliska cylindrar eller domkrafter och en höjbar ram som
kan lyfta kranarmen så att ytterligare tornsektioner kan tillfogas för att öka kranens
arbetshöjd;
7. portalsvängkranar, som används i hamnar och som utgör svängkranar vilkas underdel
består av en stor portal med fyra ben, vilken löper på räler med så stor spårvidd att kranen
spänner över ett eller flera normala järnvägsspår;
8. svängkranar (se dock inledningen till denna anvisning ang. järnvägskranvagnar,
kranbilar, pontonkranar etc.). Svängkranar används för lyftning och ibland också för
förflyttning i sidled av varor. De består i huvudsak av en bom eller arm, som kan förlängas
så att kranens räckvidd ökas och arbetet underlättas. Hisslinan passerar över linskivor på
bommens övre ända och drivs av en vinsch. Armen eller bommen kan uppbäras av ett
lodrätt stativ, ibland av ansenlig höjd;
9. kabelkranar, vilka utgör anläggningar för transport av hängande last. De består av en
eller flera på fasta eller rörliga torn fästade bärlinor samt en löpvagn som löper på
bärlinorna och har en anordning för höjning och sänkning av lasten. De används för
hantering av material på större byggnadsplatser, vid damm- eller brobyggen, i stenbrott
etc.;
10. derrickkranar för fartyg, vilka består av en fast lodrät arm, vid vars nedre ände är fästad
en svängbar lastarm som kan höjas med ett blocksystem (se inledningen till denna
anvisning ang. liknande på pontoner etc. monterade maskiner);
11. truckar som är försedda med kran, vilka är avsedda att förflytta gods korta sträckor i
fabriker, magasin eller hamnområden eller på flygplatser med hjälp av en mindre kran som
är monterad på ett truckunderrede, vanligen av lådtyp med lång hjulbas och stort avstånd
mellan hjulen för att undvika att fordonet stjälper.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt
nummer 8431.
*
**
Numret omfattar inte kranbilar enligt nummer 8705.
8427 Gaffeltruckar; andra truckar samt icke självgående vagnar, med lyft- eller
annan hanteringsutrustning
8427.10 - Självgående truckar med elektrisk motor
8427.20 - Andra självgående truckar
8427.90 - Icke självgående truckar och vagnar
84:51
Med undantag av gränsletruckar och kranförsedda truckar enligt nummer 8426 omfattar detta
nummer truckar som är försedda med lyft- eller annan hanteringsutrustning.
Bland truckar av detta slag märks t.ex. följande:
A.
Gaffeltruckar och andra staplingstruckar
1. Mekaniskt framdrivna gaffeltruckar, vilka ibland är av ansenlig storlek, forslar godset
på en lyftanordning som är rörlig längs en vertikal ställning. Denna lyftanordning, som
vanligen är placerad framför förarsätet, har till uppgift att uppbära godset under
förflyttningen och att stapla det eller placera det på ett fordon.
Denna grupp innefattar också sidolastare, vilka är konstruerade för hantering av
långsträckt gods (balkar, plankor, rör, containrar etc.) och vanligen är försedda med flak
för att uppbära godset vid korta transporter.
Lyftanordningen hos ovannämnda truckar drivs i allmänhet av fordonets motor och är
vanligen försedd med diverse tillbehör (gafflar, lastskopor, gripverktyg etc.), alltefter
beskaffenheten av det gods som skall lyftas.
2. Andra staplingsmaskiner, vilka vanligen är monterade på en truck som är utrustad
med en plattform eller gaffel som kan höjas och sänkas längs ett vertikalt stativ med hjälp
av hand- eller motordrivna vinschar eller kuggstänger. De används för stapling av säckar,
lådor, fat etc.
Vissa staplingsmaskiner, som arbetar enligt samma princip som elevatorer,
klassificeras enligt nummer 8428.
B.
Andra truckar som är utrustade med lyft- eller annan hanteringsutrustning
Denna grupp omfattar:
1. vagnar med mekaniskt höj- och sänkbara plattformar för underhåll av elektriska
ledningar, gatubelysning etc. (Se inledningen till anv. till nummer 8426 ang. höj- och
sänkbara plattformar av denna typ, som är monterade på lastbilar.);
2. andra truckar som är försedda med lyft- eller annan hanteringsutrustning,
inbegripet sådana som är specialtillverkade för en viss industri (t.ex. textilindustrin, den
keramiska industrin, mejerier etc.).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till truckar enligt detta nummer enligt
nummer 8431.
8428
Andra maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering, lastning,
lossning eller transport (t.ex. hissar, rulltrappor, transportörer och linbanor)
8428.10 - Hissar, inbegripet skiphissar
8428.20 - Pneumatiska elevatorer och transportörer
- Andra kontinuerligt arbetande godselevatorer och godstransportörer:
8428.31 - - Speciellt konstruerade för användning under jord
8428.32 - - Andra, försedda med skopor
8428.33 - - Andra, försedda med transportband
8428.39 - - Andra
8428.40 - Rulltrappor, rullramper och rulltrottoarer
8428.60 - Linbanor och skidliftar; dragmekanismer för rälslinbanor
8428.90 - Andra maskiner och apparater
Med undantag av maskiner och apparater enligt nummer 8425–8427 omfattar detta nummer
en mångfald maskiner och apparater för mekanisk hantering av material, styckegods etc.
(lyftning, transport, lastning, lossning etc.). De klassificeras enligt detta nummer även om de
är specialtillverkade för en viss industri, för lantbruk, bergshantering etc. Detta nummer är
inte begränsat till maskiner för lyftning eller hantering av fasta ämnen. Numret omfattar även
sådana maskiner som är avsedda för vätskor eller gaser.
Enligt detta nummer klassificeras emellertid inte vätskeelevatorer enligt nummer 8413 och
inte heller flytdockor, kassuner och liknande lyft- och flottagningsanordningar, vilka endast
utnyttjar den hydrostatiska bärkraften (nr 8905 eller 8907).
84:52
Bestämmelserna i anv. till nummer 8426 angående självgående maskiner och andra mobila
maskiner samt maskiner med flera arbetsuppgifter och maskiner för lyftning, lastning eller
annan hantering, vilka är avsedda att byggas in i andra maskiner eller monteras på
transportfordon eller fartyg enligt sjuttonde avdelningen, gäller i tillämpliga delar också för
utrustning enligt detta nummer .
*
**
Numret omfattar maskiner för lyftning eller annan hantering som vanligen är baserade på
lyftblocks-, vinsch- eller domkraftsprincipen och ofta har bärande metallkonstruktioner av
ansenlig storlek.
Dessa bärande konstruktioner (t.ex. linbanemaster) klassificeras enligt detta nummer när de
utgör delar till en samtidigt föreliggande mer eller mindre komplett maskin för lyftning,
lastning etc.
Särskilt föreliggande klassificeras de enligt nummer 8431, under förutsättning att de är
försedda med eller avsedda att förses med mekaniska anordningar (hjul, löprullar,
blockskivor, löpskenor eller ledskenor etc.), som oundgängligen behövs för funktionen av de
rörliga delarna i den kompletta anläggningen. I annat fall klassificeras sådana bärande
konstruktioner enligt nummer 7308.
Bland dessa mera komplicerade maskiner märks följande:
I. Periodiskt arbetande maskiner
A. Hissar drivs vanligen med vinsch och lina eller genom tryckluftdrivna eller hydrauliska
kolvar. De används för höjning eller sänkning av hisskorgar eller lastplattformar mellan
vertikala ledskenor och är vanligen försedda med motvikter. Manövrerings-, stopp- och
säkerhetsanordningar etc., även elektriska, klassificeras också enligt detta nummer , under
förutsättning att de föreligger tillsammans med hissen. Numret omfattar också handdrivna
hissar.
Personhissar och hissverk med kuggstångsdrivning hör också till denna kategori. Dessa
hissar och hissverk består av en hisskorg försedd med en motor, som driver ett kuggdrev,
och en stång utrustad med kuggar. När kuggdrevet griper in i kuggstången kan hisskorgen
röra sig upp eller ner längs stången med kontrollerad hastighet.
Enligt detta nummer klassificeras också s.k. fartygshissar, dvs. mycket kraftiga
hydrauliska eller domkraftdrivna anläggningar för lyftning av såväl fartyg som slussbassäng
från en kanalnivå till en annan; de ersätter sålunda vanliga slussar.
B.
Skiphissar utgör ett slags hissar i vilka behållare för massgods hissas uppför en brant
sluttning eller ett vertikalt schakt. De används för uppfordring av kol från gruvor eller för
uppfordring av malm, kalksten, bränsle etc. till masugnar, kalkugnar etc.
Numret omfattar också hisskorgar till sådana skiphissar, dvs. stora behållare eller
uppfordringsskopor av metall, ofta försedda med bottnar som öppnas automatiskt.
Skiphissar för gruvor har vanligen en hytt för gruvarbetarna, som är monterad ovanför
behållaren eller skopan.
C.
Vissa lyftmaskiner:
1. Sten- och stubbrytare består av en vinsch som är monterad på ett två- eller trebent stativ.
2. Borrtorn för lyftning av borrör etc. i oljekällor etc. (andra än sådana som är monterade på
lastbilar etc.–se inledningen till anv. till nummer 8426).
3.Telfrar arbetar på liknande sätt som traverskranar. Den med lyftanordningar försedda
löpvagnen löper (ibland avsevärda sträckor) på hängskenor som vilar på master.
Luftlinbanor är stora vinschdrivna anläggningar som vanligen används för transport av
passagerare eller varor i bergstrakter. De består av bär- och draglinor som vilar på master
samt två hytter (eller gripskopor, behållare etc.) som växelvis går upp och ned på bärlinan.
E.
Rälslinbanor arbetar enligt samma princip som luftlinbanor, men vagnarna löper på
räler. I detta fall klassificeras endast dragmekanismen och vinschen enligt detta nummer .
Numret omfattar inte vagnarna (nr 8605) och rälerna (nr 7302 eller 8608 beroende på typen).
F.
Tippanordningar för vagnar utgörs av plattformar med skenor eller rännor på vilka
en vagn kan köras upp, låsas fast och sedan tömmas genom att hela anordningen lutas, tippas
eller vänds med hjälp av ett domkraftssystem eller annat lyftsystem. Numret omfattar också
vagnskakningsmaskiner, vilka används för att underlätta lossning av vagnar med trattformigt
lastutrymme och luckor i bottnen.
84:53
II. Kontinuerligt arbetande maskiner
A. Elevatorer (paternosterhissar) används för uppfordring av en konstant ström av varor eller
personer vertikalt eller i sned riktning. De består i huvudsak av en serie medbringare av olika
slag, vilka på jämna avstånd är anbragta på en ledad mekanism som roterar som en ändlös
kedja. Enligt detta nummer klassificeras bl.a.: skopelevatorer för material i form av pulver
eller korn; elevatorer med lastplattor för lådor, paket etc.; elevatorer med griparmar för
säckar, fat, halmbalar, kärvar etc.; rulltrappor och kontinuerliga, med flera hisskorgar
försedda personhissar.
B . Rulltrappor och rullbanor.
C.
Transportörer används för transport av gods, vanligen i horisontell riktning, ibland
över mycket långa sträckor (i gruvor, stenbrott etc.).
Bland de olika typerna märks:
1. transportörer som arbetar med kontinuerliga, bärande eller påskjutande
anordningar, t.ex. transportörer med skopor, tråg eller skålar; skrap- eller
skruvtransportörer (i vilka materialet av en skrapa resp. en skruv tvingas fram längs en
ränna); band-, lamell- och kedjetransportörer etc.;
2. transportörer som består av bredvid varandra liggande motordrivna rullar (t.ex.
rullbord för matning av stål till götvalsverk). Numret omfattar också icke motordrivna
rulltransportörer, vilkas rullar vanligen är monterade i kullager (t.ex. horisontella
rullbanor eller rullbord för hantering av lådor etc. samt rullbanor på vilka godset
förflyttas med tyngdkraftens hjälp), men numret omfattar inte liknande anordningar utan
rullar, t.ex. raka, krökta eller spiralformade glidrännor (nr 7308, 7325 eller 7326),
alltefter beskaffenheten);
3.vibrations- eller skaktransportörer, vilka arbetar genom att vibrationer eller
skakningar påverkar godset i en transportränna.
D.
Pneumatiska elevatorer och pneumatiska transportörer. I dessa transporteras
små behållare (för handlingar, mindre föremål etc.) eller massgods (spannmål, halm, hö,
sågspån, kolpulver etc.) i ett rör av en luftström (även liknande maskiner för transport och
rensning av spannmål).
E.
"Rullstöd" liknar rulltransportörer och består av ett antal i fabriksgolvet fästade
rörformiga stolpar. Översta delen av varje stolpe består av en på kullager gående, i alla
riktningar fritt rörlig rulle, så att stolparna tillsammans kommer att bilda ett slags rullbord
(t.ex. för hantering av metallplåtar i valsverk);
F.
Transportanordningar som arbetar med bogserlinor eller bogserkättning består
huvudsakligen av en ändlös lina eller kätting som är i ständig rörelse för bogsering av vagnar
(t.ex. gruvvagnar och tippvagnar), pråmar, slädar etc. eller för transport av personer
(skidliftar), etc.
III. Andra specialmaskiner för lyftning eller annan hantering
A.
Traverser (skjutbord) för överförande av lok, vagnar etc. från ett spår till ett annat.
B.
Vagnskjutare av olika slag, t.ex.:
1. anordningar som är fästade mellan rälerna och i huvudsak består av två maskindrivna
kolvar, som påverkar vagnaxlarna och sålunda stöter vagnarna framåt;
2. hydrauliska maskiner som arbetar med kolvar för att skjuta gruvvagnar till
uppfordringskorgarna etc.;
3.självgående vagnskjutare, vilka utgör enhjuliga maskiner som löper på den ena skenan på
spåret. De måste hållas av en förare på samma sätt som en skottkärra och drivs av små
bensinmotorer. Det bör emellertid observeras att små traktorer, som ibland också kallas
vagnskjutare och används som sådana, inte omfattas av detta nummer (nr 8701);
C.
Mekaniska lastapparater för upptagning av kol, malm, uppgrävd jord, sten, sand
och annat löst material. Dessa apparater är vanligen kombinerade med en transportör eller en
elevator (t.ex. lastapparater med skaktransportör eller skoptransportör).
D.
Mekaniska hjälpapparater för hantering av pneumatiska, hydrauliska eller
elektriska handverktyg (borrar, hammare etc.). Dessa anordningar hjälper till att hålla eller
mata fram verktyget. Som exempel kan nämnas pneumatiska stöd eller
frammatningsanordningar, borrvagnar (s.k. jumbos) som tillåter användning av flera verktyg,
samt mekaniska balanseringsdon för upphängning av verktyg under arbete. Numret omfattar
emellertid inte enkla statiska stöd o.d.
E.
Industrirobotar som är speciellt avsedda för lyftning eller annan hantering eller för
lastning eller lossning.
84:54
F.
Mekaniska stegar som består av ihopskjutbara sektioner som manövreras med en
mekanism (t.ex. lyftblock eller vinsch).
G.
Mekaniskt reglerbara, hjulförsedda plattformar ("dollies") för manövrering av
kinokameror.
H.
Fjärrmanövrerade mekaniska manipulatorer för radioaktiva produkter,
stationära eller mobila, vilka består av en manuellt styrd arm på strålskärmens utsida och en
arm på strålskärmens insida som reproducerar styrarmens rörelser. Överföring av rörelserna
åstadkoms med mekaniska, hydrauliska eller pneumatiska anordningar eller med elektriska
pulser.
Manipulatorer som används fritt i handen (på samma sätt som ett handverktyg)
klassificeras enligt nummer 8203, 8204 eller 8205.
IJ.
Plattformar, även med egen framdrivningsanordning, för hantering av
godsbehållare eller lastpallar, vilka används på flygplatser för lastning och lossning av
flygplan. Denna utrustning består i princip av en upphöjd plattform, som bärs upp av två
diagonala tvärbalkar och är vidare försedd med ett transportband för befordran av lasten.
Utrustningen är inte avsedd ens för kortare transporter av behållare eller lastpallar, utan den
placeras tom vid sidan av flygplanet och arbetar endast från denna position.
K.
Pallastare utgör elektriskt drivna maskiner som är avsedda att ordna tomflaskor
automatiskt i regelbundna rader (med hjälp av motordrivna transportörer eller
rulltransportörer) och sedan föra över flaskorna till en pall på vilken flera lager staplas på
varandra. Dessa pallastare, som inte fyller, tillsluter, förseglar eller etiketterar flaskorna, kan
antingen placeras separat eller sättas in i en tillverkningslinje i vilken andra maskiner ingår
som fyller flaskorna eller slår in dem i krympfolie.
L. Patientlyftar. Dessa utgör anordningar med en stödkonstruktion och ett säte för att lyfta
och sänka ner sittande personer, t.ex. i ett badrum eller på en säng. Det flyttbara sätet är
fäst i stödramen med rep eller kedjor.
M. Trapphissar. Dessa utgör lyftanordningar försedda med en lastplattform, som är fästade
vid räcken, trappväggar eller trappor och som används för att flytta rörelsehindrade
personer eller rullstolar med användare upp- och nerför trappor.
*
**
Anordningar för lyftning eller annan hantering används ofta tillsammans med ugnar,
konvertrar, valsverk etc., t.ex. maskiner och apparater för insättning, manövrering eller
uttagning av arbetsstycken eller för hantering av dörrar, lock, eldstäder etc. samt maskiner och
apparater för tippning eller lutning. När dessa maskiner och apparater bildar självständiga
enheter som är fullständigt skilda från ugnarna etc., klassificeras de enligt detta nummer även
om de föreligger tillsammans med ugnarna etc. Som exempel kan nämnas:
1.
maskiner för tömning av koksugnar. Dessa maskiner löper fram och tillbaka bakom
ugnsraderna och är försedda med en mekanisk utstötningskolv som öppnar ugnsdörrarna och
tömmer ugnarna;
2.
maskiner som arbetar med kolvar och är avsedda för beskickning av
martinkonvertrar etc.;
3.
speciallyftmaskiner för upplyftning av lock på aducerings- eller gropugnar eller för
uttagande av göt;
4.
manipulatorer för hantering av göt, smidesstycken etc.;
5.
maskiner som består av cylindrar med stötkolvar med vilka i vissa ugnar de föremål
som är under arbete sätts in eller tas ut.
Det bör emellertid observeras, att numret inte omfattar maskiner för lyftning eller annan
hantering, som är avsedda att byggas in i ugnar, konvertrar etc. eller att bilda en komplett
enhet med dessa, inte klassificeras enligt detta nummer om de föreligger tillsammans med
ugnarna etc. (se nummer 8417, 8454, 8455 etc.). Särskilt föreliggande klassificeras de
däremot enligt nummer 8428.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna anvisningarna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt
nummer 8431.
84:55
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
vätskeelevatorer som arbetar med skopor, kedjor, skruvar, band e.d. (nr 8413);
b)
maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning eller tvättning av jord,
sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (nr 8474);
c) passagerarbryggor och passagerarlandgångar ( nummer 8479);
d) maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen används för
lyftning eller annan hantering, lastning, lossning eller transport av halvledarämnen (boules),
halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter, halvledarelement, elektroniska integrerade
kretsar eller flata bildskärmar (nr 8486);
e)
vändskivor enligt nummer 8608;
f)
dumprar (nr 8704).
84:56
8429 Självgående bladschaktmaskiner, väghyvlar, skrapor, grävmaskiner, lastare,
stampmaskiner och vägvältar
8429.11
8429.19
8429.20
8429.30
8429.40
8429.51
8429.52
8429.59
- Bladschaktmaskiner:
- - Bandburna
- - Andra
- Väghyvlar
- Skrapor
- Stampmaskiner och vägvältar
- Grävmaskiner och lastare:
- - Lastare med framtill monterad skopa
- - Maskiner med överbyggnad som har en svängvinkel av 360°
- - Andra
Numret omfattar maskiner för grävning, schaktning och packning av jord av de slag som är
särskilt nämnda i rubriken, vilka alla har det gemensamt att de är självgående.
Bestämmelserna i anv. till nummer 8430 angående självgående maskiner och maskiner med
flera arbetsuppgifter gäller i tillämpliga delar även för självgående maskiner enligt detta
nummer , vilket bl.a. omfattar följande utrustning.
A.
Bladschaktmaskiner (bulldozers och angledozers) består av ett underrede, ofta
banddrivet, med ett stort, framtill monterat blad, som tillsammans med underredet bildar en
integrerad mekanisk enhet. De används särskilt för bortskaffande av husspillror o.d. och för
grovplanering. Vissa typer är huvudsakligen avsedda för röjning av mark.
B.
Väghyvlar är avsedda att avjämna markytan med hjälp av ett ställbart hyvelblad,
som vanligen är anbragt mellan fram- och bakhjulen.
C.
Skrapor är försedda med ett skärande blad som är avsett att hyvla av ett lager av
ytskiktet, vilket sedan förs till ett lastutrymme i skrapan eller bortforslas av en transportör.
Det bör observeras att detta nummer endast omfattar sådana skrapor i vilka drivmotorn
och skrapan bildar en integrerad mekanisk enhet, t.ex. bandburna skrapor där själva skrapan
med motor och med sitt skärande blad är placerad mellan de båda larvbanden. Detta
nummer omfattar också ledade skrapor, vilka består av en med drivmotor försedd enhet
(som kan vara enaxlad) och en enhet med själva skrapan, som är utrustad med ett fast blad
eller med en rörlig anordning med flera blad.
D.
Stampmaskiner används vid vägbyggen, för stampning av järnvägsballast, etc. (se
dock under a i inledningen till anv. till nummer 8430 ang. maskiner som är monterade på
fordon enligt 86 kap.).
E.
Självgående vägvältar används vid vägbyggen eller andra offentliga arbeten (t.ex.
för planering av marken eller vältning av vägbeläggningen).
Dessa maskiner är utrustade antingen med tunga gjutjärns- eller stålcylindrar med stor
diameter, vilka är släta eller tätt besatta med metallfötter som tränger ned i marken
("sheep's-foot" rollers), eller med hjul med kraftiga massiva eller luftfyllda ringar.
F.
Grävmaskiner (grävskopor, släpskopor) med bommar, armar eller linor. Dessa
maskiner gräver i marken över eller under maskinnivån med hjälp en skopa e.d., som styrs
antingen direkt från bommens eller armens ände eller–för att räckvidden skall ökas–genom en
i bommen eller armen upphängd lina eller hydraulisk domkraft. I grävmaskiner med mycket
stor räckvidd styrs skopan genom en lina som löper mellan två rörliga master som är
placerade på något avstånd från varandra.
G.
Grävmaskiner med kontinuerlig materialuppfordring
(paternostergrävmaskiner). I dessa är grävskoporna placerade på ändlösa kedjor eller
roterande hjul. De är ofta försedda med transportörer för bortförande av den uppgrävda
jorden, och de är monterade på underreden med hjul eller larvband. Speciella typer är avsedda
för grävning eller rensning av diken, dräneringskanaler eller för användning i dagbrottsgruvor.
H.
Självgående lastare. Dessa utgör hjul- eller bandburna maskiner som är försedda
med en framtill monterad skopa som tar upp material genom att maskinen rör sig framåt,
transporterar detta och tippar av det.
Vissa "lastare" kan gräva i marken. Detta åstadkoms genom att skopan, när den befinner
sig i horisontellt läge, kan sänkas under hjulens eller bandens nivå.
IJ.
Lastnings-transportmaskiner för användning i gruvor. Dessa maskiner, vilkas
huvuduppgift är godshantering och inte transport, är utrustade med en framtill monterad skopa
som tar upp löst material och tippar det i en behållare, vilken utgör maskinernas huvuddel.
Detta nummer omfattar också självgående lastare som har en ledad arm med grävskopa
84:57
monterad baktill.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt
nummer 8431. Detta gäller särskilt arbetsredskap (blad, skopor etc.) som med eller utan
bommar och pneumatiska eller hydrauliska cylindrar är lämpliga att monteras direkt på
underredet.
8430 Andra maskiner och apparater för grävning, hyvling, planering, stampning,
tillpackning, schaktning, borrning eller brytning av jord, sten, mineral eller
malm; pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner; snöplogar och
snöslungor (+)
8430.10 - Pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner
8430.20 - Snöplogar och snöslungor
- Förskrämningsmaskiner för brytning av kol, malm etc. samt maskiner
för tunneldrivning:
8430.31 - - Självgående
8430.39 - - Andra
- Andra maskiner för borrning, inbegripet djupborrningsmaskiner:
8430.41 - - Självgående
8430.49 - - Andra
8430.50 - Andra maskiner och apparater, självgående
- Andra maskiner och apparater, icke självgående:
8430.61 - - Stampmaskiner och andra tillpackningsmaskiner
8430.69 - - Andra
Detta nummer omfattar maskiner och apparater (andra än självgående maskiner enligt
nummer 8429 samt maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk enligt
nummer 8432) som är avsedda att "angripa" jordytan (t.ex. maskiner för huggning och
brytning av sten, jord, stenkol etc.; maskiner för grävning, borrning etc.) eller att bereda eller
packa till marken (t.ex. genom skrapning, schaktning, planering, stampning eller vältning).
Enligt detta nummer klassificeras också pålningsmaskiner, påluppdragningsmaskiner,
snöplogar och snöslungor.
Självgående maskiner och andra mobila maskiner
I stort sett omfattar detta nummer inte bara stationära maskiner utan (med vissa nedan angivna
undantag ang. maskiner som är monterade på transportutrustning av den typ som omfattas av
sjuttonde avd.) också mobila maskiner, även självgående.
Undantagen är:
a)
Maskiner som är monterade på fordon enligt 86 kap.
Maskiner för grävning etc. klassificeras enligt nummer 8604 om de är monterade på
sådana vagnar som är lämpliga att kopplas till ett tåg som är avsett att framföras på ett
järnvägsnät (oavsett spårvidden). Maskiner för utgrävning och siktning av järnvägsballast
(s.k. ballastreningsmaskiner) är ofta monterade på vagnar av detta slag. Maskiner för
grävning etc. som är monterade på vagnar eller plattformar som inte utgör rullande
järnvägsmateriel i egentlig mening förs däremot hit. Självgående fordon för underhåll och
service av järnvägsspår klassificeras enligt nummer 8604.
b)
Maskiner som är monterade på traktorer eller andra motorfordon enligt 87 kap.
1. Maskiner som är monterade på underreden av traktortyp.
Vissa arbetsredskap (t.ex. schaktblad) till maskiner enligt detta nummer kan vara
monterade på traktorer som är konstruerade huvudsakligen för dragande eller skjutande
av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last men som i likhet med
jordbrukstraktorer är försedda med enkla anordningar för manövrering av redskapen.
Dessa redskap är i sådana fall att betrakta som biutrustning för tillfälligt bruk. De är i
allmänhet relativt lätta och kan påmonteras eller bytas ut på arbetsplatsen av den som kör
traktorn. Under sådana omständigheter klassificeras arbetsredskapen enligt detta nummer
84:58
eller enligt nummer 8431, under förutsättning att de utgör maskiner resp. delar till
maskiner enligt nummer 8430, även om de föreligger tillsammans med traktorn och även
om de är monterade på denna, medan traktorn jämte manövreringsutrustningen
klassificeras enligt nummer 8701.
Nr 8430 omfattar däremot sådana självgående maskiner i vilka underredet,
manöverorganen, arbetsredskapen samt anordningarna för de sistnämndas manövrering
är speciellt konstruerade för att tillsammans bilda en integrerad mekanisk enhet. Detta
gäller exempelvis maskiner med ett underrede som visserligen liknar en traktor men som
är speciellt utformat, konstruerat eller förstärkt med hänsyn till att det skall bilda en
integrerande del av en maskin som utför en eller flera i detta nummer nämnda
arbetsuppgifter (grävning, schaktning etc.). Särskilt föreliggande sådana underreden
klassificeras likaledes enligt detta nummer i egenskap av inte kompletta maskiner, som
företer de väsentliga kännetecknen på kompletta maskiner av samma slag. Underreden
som kan utrustas med flera olika arbetsorgan och därför skulle kunna klassificeras enligt
flera av numren 8425–8430 skall klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde
avd. eller av allmän tolkningsregel 3 c.
Mera detaljerade anvisningar för gränsdragningen mellan traktorer enligt nummer
8701 och traktorliknande underreden enligt 84 kap. återfinns i anv. till nummer 8701.
2. Maskiner som är monterade på bilunderreden eller lastbilar.
Vissa
maskiner
enligt
detta
nummer
(t.ex.
pålningsmaskiner
och
oljeborrningsmaskiner) är ofta monterade på något som i själva verket i huvudsak utgör
ett komplett bilunderrede eller en komplett lastbil i så måtto att i underredet ingår
åtminstone följande mekaniska komponenter: motor för framdrivning, växellåda,
manöverdon för växling samt styrinrättning och bromsar. Sådana enheter klassificeras
enligt nummer 8705 som bilar för speciella ändamål.
Däremot omfattar nummer 8430 sådana självgående maskiner i vilka en eller flera av
ovannämnda framdrivnings- eller manövreringsanordningar är placerade i förarhytten på
en maskin som är monterad på ett hjulförsett underrede, även om det hela kan framföras
på väg för egen maskin.
Numret omfattar vidare självgående hjulförsedda maskiner i vilka underredet och
arbetsmaskinen är speciellt konstruerade för varandra och bildar en integrerad mekanisk
enhet. I detta fall är maskinen inte på ett enkelt sätt monterad på ett bilunderrede i likhet
med de i första stycket beskrivna maskinerna, utan är fullständigt integrerad med ett
underrede som inte kan användas för andra ändamål, men som kan innehålla de ovan
angivna väsentliga delarna i en bil.
c) Maskiner som är monterade på fartyg etc. enligt 89 kap.
Alla maskiner (t.ex. mudderverk) som är monterade på pontoner eller annan flytande
materiel, med eller utan egen framdrivningsanordning, klassificeras enligt 89 kap.
Maskiner med två eller flera arbetsuppgifter
Många maskiner kan, utöver de arbetsuppgifter som anges i nummer 8429 och 8430
(grävning, planering, borrning etc.), också utföra de
arbetsuppgifter som är nämnda i nummer 8425–8428 (lyftning, lastning etc.). Sådana
maskiner klassificeras med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller allmän
tolkningsregel 3 c. Som exempel kan nämnas kombinerade kolbrytnings- och
lastningsmaskiner, kombinerade maskiner för dikning, rörlyftning och rörnedläggning, etc.
*
**
I. Pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner
Pålningsmaskiner (pålkranar) består av en tung hejare, som vanligen är rörlig i ett högt stativ
med lodräta ledskenor. Hejaren hissas upp med mekanisk kraft och får sedan falla ned på
pålens övre ända antingen enbart av sin egen tyngd (enkelverkande maskiner) eller med hjälp
av en motor (dubbelverkande maskiner).
Numret omfattar också påluppdragningsmaskiner.
II. Snöplogar och snöslungor
Fordon enligt sjuttonde avd. med inbyggd snöröjningsutrustning omfattas inte av detta
nummer . Numret omfattar emellertid snöplogar som är avsedda att skjutas eller dragas
84:59
(vingplogar), t.ex. sådana som är avsedda att anbringas på bilar eller traktorer.
III. Maskiner för borrning, brytning etc.
Dessa maskiner används huvudsakligen i gruvor, stenbrott och lergravar samt vid
djupborrning och tunnelarbeten.
A.
Förskrämningsmaskiner för brytning av kol, malm etc. De består av en med hackor
försedd stång eller skiva eller oftare av en ändlös brytkedja som löper runt en metallarm med
vilken djup och skärvinkel kan regleras. De kan vara monterade på hjul- eller bandburna
självgående underreden. Vissa större typer kan ha flera brytkedjor och inbyggd transportör för
lastning av det brutna materialet på bandtransportörer, etc.
B.
Maskiner för tunneldrivning. Sköldar för tunneldrivning har släta yttersidor och
skarpa skärande eggar på framsidan. De skjuts fram genom jorden av hydrauliska domkrafter.
C. Maskiner för borrning av hål i sten, kol etc. samt stötborrmaskiner, i vilka en
borrmejsel kan föras, så att den skär lineära snitt. Numret omfattar dock inte handverktyg,
pneumatiska, hydrauliska eller med inbyggd motor (nr 8467).
D.
Djupborrningsmaskiner (brunnsborrningsmaskiner) för utvinning av olja, naturgas,
svavel (Frasch-processen) etc., för upptagande av skiktprov vid prospektering av gruvor eller
oljekällor, för grävning av artesiska brunnar etc. Dessa maskiner är av två huvudtyper:
1. maskiner för roterande djupborrning, vilka huvudsakligen består av ett borrtorn med
lyftanordning (lyftblock, lintrumma med transmission och manöverorgan), en
vattenlekare och ett roterande bord eller kugghjul.
Den motordrivna lyftanordningen försätter de i vattenlekaren upphängda borrören i
rotation med hjälp av det roterande bordet eller kugghjulet. Lyftanordningen höjer och
sänker borrören när så behövs med hjälp av lyftblocket;
2. maskiner för stötande borrning, vilka består av en excenterdriven hävstång, vars uppoch nedåtgående rörelse kommer borren att kontinuerligt stöta ner i brunnsbottnen.
Det bör observeras, att detta nummer endast omfattar själva borrmaskinerna. Andra från
borrmaskinerna tydligt avskilda maskiner som vanligen används tillsammans med
borrmaskinerna omfattas inte av detta nummer , även om de föreligger tillsammans med
dessa, t.ex. pumpar och kompressorer för bortförande av slam, sten etc. från borrhålet (nr
8413 eller 8414).
Fasta plattformar som används för prospektering eller exploatering av havsfyndigheter av
olja eller naturgas klassificeras också enligt nummer 8430. Flytande eller nedsänkbara
borrnings- eller produktionsplattformar klassificeras däremot enligt nummer 8905.
E.
Jordborrmaskiner, hand- eller motordrivna, för borrning av hål i marken (t.ex. för
träd eller stängselstolpar), dock inte handverktyg enligt 82 kap.
F.
Hydrauliska sprängkilar består av en lång cylinder som på sidorna är utrustad med
ett antal vinkelrätt ordnade tryckkolvar. De placeras i en spricka eller ett borrhål, och kolvarna
tvingas utåt genom att vatten pumpas in i cylindern, varvid stenen eller kolet bryts sönder.
G.
Maskiner med skrapor, "plogar", "harvpinnar" etc. som skrapar av kolet, leran
etc. och lastar materialet direkt på bandtransportörer, etc.
IV. Stampmaskiner och andra tillpackningsmaskiner
A.
Vägvältar som är avsedda att skjutas eller dras. Till denna grupp hör också vältar
med metallfötter som pressas ned i marken samt vältar som består av en serie hjul av
lastbilstyp, som är monterade på en gemensam axel och försedda med stora luftfyllda
gummiringar.
Numret omfattar emellertid inte självgående vägvältar, även försedda med metallfötter
eller med massiva eller luftfyllda ringar (nr 8429) och lantbruksvältar (nr 8432).
B.
Stampmaskiner, icke självgående. Dessa maskiner används vid vägbyggen, för
stampning av järnvägsballast etc. Numret omfattar emellertid inte handverktyg, pneumatiska,
hydrauliska eller med inbyggd motor (nr 8467).
V. Maskiner för grävning, schaktning o.d.
Denna grupp omfattar bl.a. följande maskiner.
A.
Grävmaskiner som är beskrivna i nummer 8429, inte självgående.
B.
Mudderverk (av skop- eller skoveltyp) liknar grävmaskiner med kontinuerlig
materialuppfordring (paternostergrävmaskiner) enligt nummer 8429.
Numret omfattar inte flytande mudderverk (nr 8905).
84:60
C.
Maskiner för utgrävning och siktning av järnvägsballast (s.k.
ballastreningsmaskiner) består i huvudsak av en ändlös kedja av skopor som gräver ut
ballasten under järnvägsspåret. Anordningar för sållning och bortförande av ballasten ingår
dessutom i maskinerna. Se dock under a i början av denna anvisning ang. maskiner som är
monterade på fordon enligt 86 kap.
D.
Rivare är försedda med bryttänder som före nybeläggning av en väg luckrar upp
markytan, bryter upp gammal vägbeläggning etc. innan ny beläggning anbringas.
E.
Planeringsskopor utgör ett slags grävskopor med horisontell arm. De används för
avjämning av markytan.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till maskiner enligt detta nummer enligt
nummer 8431.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
vattenkanoner som är avsedda att lösgöra mineral (t.ex. guldhaltig sand) från
bergsidor etc. med hjälp av kraftiga vattenstrålar (nr 8424);
b)
lantbruksvältar, vilka har en relativt lång, lätt vals med liten diameter och i vissa fall
drivs av en mindre förbränningsmotor (nr 8432);
c)
maskindrivna handverktyg (t.ex. hackor, stampar och borrar) enligt nummer 8467;
d)
för skärning eller håltagning av sten eller betong avsedda apparater, vilka utnyttjar
den höga temperatur som erhålls vid förbränning av järn eller stål i en syrgasström (nr 8479).
Förklarande anmärkning till under nummer
HS-nr 8430.31 och 8430.39
Dessa nummer omfattar de maskiner som är beskrivna i punkterna A, B och G i avsnitt III i anv. till nummer
8430.
8431 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till
maskiner och apparater enligt nummer 8425–8430
8431.10 - Till maskiner och apparater enligt nummer 8425
8431.20 - Till maskiner och apparater enligt nummer 8427
- Till maskiner och apparater enligt nummer 8428:
8431.31 - - Till hissar (inbegripet skiphissar) och rulltrappor
8431.39 - - Andra
- Till maskiner och apparater enligt nummer 8426, 8429 eller 8430:
8431.41 - - Skopor, skovlar, gripskopor och griptänger
8431.42 - - Blad till bladschaktmaskiner
8431.43 - - Delar till borrmaskiner enligt nummer 8430 41 eller 8430 49
8431.49 - - Andra
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer delar som används uteslutande eller
huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nummer 8425–8430.
Det bör observeras, att många delar inte omfattas av detta nummer emedan de:
a)
är upptagna eller inbegripna någon annanstans i tulltaxan, t.ex. bärfjädrar (nr 7320),
motorer (nr 8407, 8408 etc.) och elektrisk tändnings- och startutrustning (nr 8511);
b)
utgör delar som är identiska med delar till motorfordon och som inte är lämpliga att
användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nummer 8425–
8430 och därför klassificeras som delar till motorfordon (nr 8708); detta gäller särskilt hjul
samt styr- och bromsutrustning; eller
c) utgör delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och
apparater för lyftning eller annan hantering, lastning, lossning eller transport av
84:61
halvledarämnen (boules), halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter, halvledarelement,
elektroniska integrerade kretsar eller flata bildskärmar (nr 8486).
Numret omfattar bl.a.:
1.
gripskopor, griptänger etc., dvs. enkla lyftskopor som är försedda med ringar, krokar
etc.; gripskopor med bottenklaff; gripskopor som består av två mot varandra svarande
skophalvor som är förenade med gångjärn, för lyftning av pulverformiga material; griptänger
som består av två eller flera ledade blad eller backar för hantering av sten etc.
Numret omfattar inte elektromagnetiska lyftdon för lyftning av metallskrot e.d. (nr
8505);
2.
valsar (trummor) för vinschar och gångspel; kranarmar; löpvagnar, skopor, "skips"
etc. för traverser e.d.; hytter, korgar och plattformar för hissar etc.; steg till rulltrappor; skopor
och med skrapor försedda kedjor för elevatorer och transportörer; stöd samt trummor eller
rullar (även med drivmotor) för bandtransportörer; driv- och bromshuvuden för
skaktransportörer och skakbord; säkerhetsmekanismer för stoppande av hissar, skiphissar etc.;
3.
brytstänger, brytkedjor och armar till förskrämningsmaskiner; blad till skrapor;
"kolplogar" etc.
Denna grupp omfattar också schaktblad som är avsedda att monteras som arbetsredskap
på fordon enligt 87 kap.;
4.
roterande bord, vattenlekare, borrör och styranordningar till dessa samt annan
utrustning för djupborrningsmaskiner (roterande eller stötande);
5.
grävskopor för grävmaskiner; kedjor med skopor för paternostergrävmaskiner;
grävskopearmar; hejare för pålningsmaskiner;
6.
band- eller hjulburna underreden, utan egen framdrivningsanordning, försedda med
kulvändkrans eller andra roterande anordningar.
Kedjor eller kablar som är försedda med beslag (t.ex. ringar, krokar eller karbinhakar)
klassificeras enligt detta nummer under förutsättning att de föreligger tillsammans med den
maskin för vilken de är avsedda. Särskilt föreliggande klassificeras de dock enligt femtonde
avd. (vanligen enligt nummer 7312 eller 7315). Kedjor och kablar utan sådana beslag och
föreliggande i rullar klassificeras också enligt denna avdelning, även om de har kapats till
avpassade längder och föreligger tillsammans med de maskiner (vinschar, linbanor, kranar,
med bogserlinor arbetande transportanordningar, grävmaskiner etc.) för vilka de är avsedda.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
drivremmar och transportband av plast (39 kap.), mjukgummi (nr 4010), läder (nr
4205) eller textilmaterial (nr 5910);
b)
sling (elfte eller femtonde avd.);
c)
ihåligt borrstål (nr 7228);
d)
foderrör, borrör o.d. (nr 7304–7306);
e)
ställbara gruvstöttor och teleskopgruvstöttor (nr 7308);
f)
lyftkrokar (nr 7325 eller 7326);
g)
borrar, mejslar och liknande berg- och jordborrningsverktyg (nr 8207);
h)
lås för person- och godshissar etc. (nr 8301);
ij)
remskivor, linskivor, block och lagerhus (nr 8483).
8432 Maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, avsedda
för jordens beredning eller odling; vältar för gräsmattor eller idrottsplatser
8432.10 - Plogar
- Harvar, kultivatorer, ogräsrensare och hackor
8432.21 - - Tallriksharvar
8432.29 - - Andra
8432.30 - Såmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner
8432.40 - Gödselspridare
8432.80 - Andra maskiner och redskap
8432.90 - Delar
84:62
Detta nummer omfattar maskiner och redskap, vilka–oavsett framdrivningssättet–används i
stället för handverktyg för ett eller flera av följande slag av arbeten inom lantbruk,
trädgårdsskötsel eller skogsbruk, nämligen:
I. beredning av jorden för odling (röjning, plöjning, uppluckring etc.);
II. spridning av gödselmedel (även naturgödsel) eller jordförbättringsmedel;
III. plantering eller såning;
IV. bearbetning och underhåll av jorden under växttiden (hackning, ogräsrensning etc.).
*
**
Maskiner enligt detta nummer kan dras av djur eller fordon (t.ex. traktorer) eller monteras
på ett fordon (t.ex. på en traktor eller ett hästdraget underrede). Med "traktorer" avses i detta
sammanhang även traktorer som körs av gående.
Maskiner och redskap som är avsedda att dras av eller monteras som utbytbar
utrustning på traktorer
Vissa maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk (t.ex. plogar och
harvar) är avsedda att enbart dras eller skjutas av en traktor, med vilken de förenas med hjälp
av en kopplingsanordning (med eller utan lyftmekanism). Andra (t.ex. roterande hackor) drivs
av ett universalkraftuttag på traktorn. Sådana maskiner och redskap monteras och byts ut på
åkrarna eller vid bondgården. De klassificeras enligt detta nummer även om de föreligger
tillsammans med traktorn och även om de är hopmonterade med denna. Traktorn klassificeras
för sig enligt nummer 8701.
Samma klassificeringsprincip gäller då traktorn har ersatts av någon annan draganordning
(t.ex. ett fordon enligt nummer 8704) eller då en roterande hacka har monterats på drivaxeln i
stället för hjulen på en traktor som körs av gående, på så sätt att hackan tjänstgör både som
redskap och framdrivningsanordning.
Självgående maskiner och redskap
I dessa bildar den dragande delen och arbetsmaskinen eller redskapet en integrerad mekanisk
enhet (t.ex. motorplogar). Sådana maskiner klassificeras enligt detta nummer .
Numret omfattar emellertid inte lastbilar för spridning av gödselmedel etc., vilka i likhet
med andra bilar för speciella ändamål klassificeras enligt nummer 8705.
*
**
Smärre typer av lantbruksmaskiner och lantbruksredskap som är avsedda att dras eller
skjutas för hand (t.ex. plogar, harvar, kultivatorer, hackor, vältar och såmaskiner) förs också
till detta nummer .
*
**
Bland de talrika maskiner och redskap som omfattas av detta nummer märks:
1. plogar för all slags jordbearbetning, t.ex. plogar med plogbill och vändskiva (en- eller
flerskäriga plogar och plogar med omställbara vändskivor), årder (vanligen utan
vändskiva) och tallriksplogar;
2. harvar vilka används huvudsakligen för uppluckring av jorden efter plöjning. I pinn- och
fjäderharvar är pinnar fästade på en stel, ledad eller av länkar bildad ram eller ställning
eller ibland på en trumma eller på valsar. I tallriksharvar är pinnarna ersatta av en eller
flera rader av skålade skivor med eggar;
3. kultivatorer, ogräsrensare och hackor, vilka används för bearbetning, ogräsrensning
eller avjämning av marken efter plöjning eller under grödans växttid. Dessa maskiner
består vanligen av en horisontell ram som är försedd med flera rader av olika slags verktyg
(billar, tallrikar, pinnar etc.), vilka kan vara stela eller fjädrande, fasta eller rörliga och
ibland är utbytbara;
4. såmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner för frön, lökar,
84:63
rotknölar, plantor etc. Dessa består av en låda, tratt eller annan behållare, som ibland är
monterade på hjul. De är försedda med utmatningsmekanism samt anordningar för att dra
upp fåror och vanligtvis även täcka över dessa;
5. gödselspridare är avsedda för spridning av naturgödsel eller andra fasta gödselmedel
(dynga, kemikalier etc.). De är ibland monterade på hjul och består vanligen av en
behållare som är försedd med en spridningsanordning, t.ex. skjutbara luckor i bottnen,
matarskruvar, ändlösa kedjor eller roterande skivor. Bärbara maskiner som används för
samma ändamål förs också hit.
Släpvagnar med rörlig botten och med en anordning för sönderhackning och fördelning,
vilken gör att de vid lossningen kan tjänstgöra som gödselspridare, samt slamspridare,
vilka består av en vagn med behållare, vanligen försedd med plåtar eller rännor för
spridningen, klassificeras enligt nummer 8716.
Bärbara apparater för nedmyllning av flytande gödselmedel förs däremot hit. De består
av ett långt rör, genom vilket gödselmedlet pumpas ned i jorden med en pump;
6. maskiner och redskap för röjning av buskar, undervegetation, stjälkar från tidigare
skörd, rötter etc. De består i allmänhet av två stora hjul och en med knivar försedd
trumma;
7. maskiner för upptagning av sten, vilka liknar harvar men har hakförsedda pinnar, som
är ordnade i två rader som löper samman mot en spjälbehållare, i vilken stenarna samlas;
8. vältar, vilka används huvudsakligen för att pressa till jorden. Vältar kan vara försedda
med släta eller korrugerade valsar eller med släta eller tandade ringar. Numret omfattar
också vältar för trädgårdar, gräsmattor, idrottsplatser etc.;
9. gallringsmaskiner (t.ex. för betplantor) kan vara mycket komplicerade maskiner som
styrs av fotoelektriska anordningar;
10. maskiner för beskärning av toppar och skott på växter.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda maskiner
och redskap. Bland sådana delar märks:
plogåsar, plogrister, plogbillar, vändskivor och plogtallrikar; verktyg, såsom pinnar etc.
(stela eller fjädrande) för kultivatorer och ogräsrensare; pinnar, trummor och tallrikar för
harvar; valsar, segment och andra delar till vältar; utmatningsanordningar för gödselspridare,
såmaskiner, planteringsmaskiner och omplanteringsmaskiner; billar, pinnar, tallrikar och
andra verktyg för hackor.
*
**
Numret omfattar inte:
a)
planteringsspadar och liknande handverktyg (nr 8201);
b)
vätskeelevatorer och vätskepumpar (inbegripet pumpar som påmonteras hjulen på
lantbruksmaskiner som används för sprutning etc.) (nr 8413);
c)
mekaniska apparater (även för handkraft) för lantbruk, trädgårdsskötsel eller
skogsbruk för spridning eller utsprutning av vätskor eller pulver (nr 8424);
d)
gödsellastare och andra för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk avsedda
lastmaskiner enligt nummer 8428;
e)
självgående lastare och vägvältar (nr 8429);
f)
maskiner och apparater för grävning, schaktning, borrning och annat jordarbete samt
icke självgående vägvältar (nr 8430);
g)
stubbröjningsmaskiner och trädomplanteringsmaskiner (nr 8436);
h)
lantbruksfordon (87 kap.).
8433 Maskiner och redskap för skörd eller tröskning, inbegripet halm- eller
foderpressar; gräsklippningsmaskiner och slåttermaskiner; maskiner för
rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, andra
än maskiner enligt nummer 8437
- Gräsklippningsmaskiner:
8433.11 - - Motordrivna rotorgräsklippare
8433.19 - - Andra
84:64
8433.20 - Slåttermaskiner, inbegripet knivbalkar avsedda att monteras på traktorer
8433.30 - Andra maskiner och redskap för höskörd
8433.40 - Halm- och foderpressar, även med pickup
- Andra maskiner och redskap för skörd; maskiner för tröskning:
8433.51 - - Skördetröskor
8433.52 - - Andra maskiner för tröskning
8433.53 - - Bet- , rotfrukts- och potatisupptagare
8433.59 - - Andra
8433.60 - Maskiner för rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra
jordbruksprodukter
8433.90 - Delar
Detta nummer omfattar maskiner och redskap som används i stället för handverktyg vid
utförande av följande arbeten:
A.
skörd av lantbruksprodukter (t.ex. avmejning, upptagning, hopsamling, plockning,
tröskning, bindning till kärvar eller buntning). Även slåttermaskiner och
gräsklippningsmaskiner samt halm- och foderpressar omfattas av detta nummer ;
B.
maskiner för rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter,
andra än maskiner enligt nummer 8437.
Anv. till nummer 8432 gäller i tillämpliga delar också för varor enligt nummer 8433, t.ex.
med avseende på traktorer med utbytbar utrustning för skörd, tröskning, slåtter etc. och med
avseende på motorräfsor.
A. Maskiner och redskap för skörd eller tröskning, inbegripet halm- eller
foderpressar; gräsklippningsmaskiner och slåttermaskiner
Hit hör bl.a.:
1. gräsklippningsmaskiner, hand- eller motordrivna. De kan ha en knivbalk liksom
slåttermaskiner eller roterande knivar, som skär av gräset mot en fast, horisontell kniv
eller en roterande skiva med knivar i ytterkanten;
2. slåttermaskiner (även motordrivna) för slagning av gräs, klöver o.d. Dessa består
vanligen av en horisontell fingerbalk och en kniv som består av knivstång och knivblad.
Kniven skär av gräset då knivbladen rör sig fram och tillbaka mellan fingrarna på
fingerbalken. De kan också bestå av roterande skivor eller trummor med knivar i
ytterkanten;
3. slåttermaskiner med strängläggare, dvs. slåttermaskiner som är utrustade med en
anordning som lägger slåttern i strängar längs fältet;
4. hövändare (t.ex. med gafflar eller trummor);
5. höräfsor, vilka vanligen består av ett med hjul försett underrede, vilket uppbär en rad
halvcirkelformade pinnar som kan lyftas automatiskt;
6. räfsor, som är avsedda att vända skörden eller lägga den i strängar eller högar;
7. pickup-pressar för uppsamling och balning av på fältet liggande hö eller halm;
8. skördetröskor, vilka i en följd skär, tröskar och rensar säden;
9. majsskördemaskiner och majsplockningsmaskiner;
10. självlastande släpvagnar, som är varaktigt försedda med påmonterad skördeutrustning
och avsedda för skärning, hackning och transport av gräs, majs etc.;
11. bomullsplockningsmaskiner;
12. linryckningsmaskiner;
13. maskiner för vinskörd (självgående eller avsedda att bogseras);
14. maskiner för skörd av köksväxter (bönor, tomater etc.);
15. potatisupptagare (med grävbill, gaffel eller galler);
16. blastningsmaskiner för betor och rotfrukter samt bet- och rotfruktsupptagare;
17. exakthackar;
18. trädskakningsmaskiner;
19. maskiner för skörd av andra jordbruksprodukter (oljeväxter etc.);
20. tröskverk för spannmål. Numret omfattar också självmatare, även särskilt föreliggande,
för tröskverk (dvs. hjälpapparater som är avsedda att kontinuerligt mata tröskverket genom
att öppna och breda ut kärvarna);
21. maskiner för borttagande av bladslidor från majskolvar; majströskverk.
Detta nummer omfattar också s.k. åkbara gräsklippningsmaskiner, vilka består av tre- eller
fyrhjuliga underreden som är utrustade med ett förarsäte och ett klippverktyg som är
84:65
permanent anbragt, dvs. som avlägsnas endast för reparation eller underhåll. Eftersom deras
huvudsakliga arbetsuppgift är att klippa gräsmattor, skall de klassificeras enligt detta nummer
, även om de har en kopplingsanordning som gör det möjligt för dem att bogsera eller skjuta
lättare tillbehör, t.ex. en släpvagn.
Numret omfattar emellertid inte bärbara maskiner t.ex. för trimning av gräsmattor,
klippning av gräs längs murar, utefter kanter, under buskar etc. Dessa maskiner, vilka består
av en inbyggd förbränningsmotor i ett lätt metallstativ eller av en elektrisk motor som är
monterad på ett metallhandtag samt en skäranordning som vanligen består av en eller flera
tunna nylontrådar, klassificeras alltefter beskaffenheten
enligt nummer 8467.
B.Maskiner för rengöring
lantbruksprodukter
eller
sortering
av
ägg,
frukt
eller
andra
Detta nummer omfattar också sådana maskiner som används inom trädgårdsskötsel, lantbruk
eller industri för rengöring eller sortering av ägg, frukt, potatis, lök, morötter, sparris och
gurkor eller andra lantbruksprodukter efter storlek, form, vikt etc. De klassificeras enligt detta
nummer även om de arbetar elektriskt (t.ex. sorterings- och provningsmaskiner som arbetar
med fotoceller). De kan vara försedda med hjälpanordningar (t.ex. äggenomlysningsapparater
eller anordningar för märkning av varan).
Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön eller
andra frön klassificeras enligt nummer 8437.
*
**
I vissa maskiner enligt detta nummer (t.ex. skördemaskiner, skördetröskor, tröskverk,
pickup-pressar, hö- och halmpressar och sorteringsmaskiner) ingår ofta hjälpapparater för
lyftning eller annan hantering, transport etc. (t.ex. bandtransportörer, kärv- och halmelevatorer
samt skopelevatorer). Dessa hjälpapparater klassificeras tillsammans med maskinerna i fråga,
under förutsättning att de föreligger tillsammans med dessa; när de föreligger separat
klassificeras de enligt nummer 8428.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och redskap
enligt detta nummer , t.ex.:
fingerbalkar, knivstänger och lyftanordningar för dessa samt fingrar för slåtter- och
skördemaskiner, fram- och återgående vevstakar för överföring av rörelse till fingerbalkarna
på gräsklippare och slåttermaskiner; yttre och inre stråskiljare, räfsor, bord och bindverk till
självbindare; strängläggare; skärbord; tröskningsorgan (cylindrar och skor), skakverk,
halmutkastare etc. till skördetröskor eller tröskverk; billar, pinnar, gafflar och andra verktyg
för potatis- och andra rotfruktsupptagare; trummor och gafflar för hövändare; pinnar och
lyftmekanismer till räfsor; räfsor till maskiner för hopsamling eller balning av hö eller halm.
*
**
Detta nummer omfattar inte:
a)
knivar och knivblad för slåttermaskiner och gräsklippningsmaskiner (nr 8208);
b)
kärv-, halm- och säckelevatorer; hö- och halmfläktar; skopelevatorer och
pneumatiska transportörer för spannmål; kranar för lantbruksändamål och andra maskiner och
apparater för lastning, lyftning eller annan hantering eller för transport (nr 8426 eller 8428);
c)
trädfällnings- och träduppdragningsmaskiner samt hackelsemaskiner,
rotfruktsskärare och kvarnar (t.ex. gröpkvarnar) av lantbrukstyp, ävensom
äggenomlysningsapparater (nr 8436);
d)
maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön
eller andra frön samt maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin, enligt
nummer 8437;
84:66
e)
f)
s.k. egrenermaskiner (för avfröing av bomull) (nr 8445);
maskiner för stripning eller skärning av tobaksblad (nr 8478).
8434 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen
8434.10 - Mjölkningsmaskiner
8434.20 - Maskiner och apparater för mejerihanteringen
8434.90 - Delar
Detta nummer omfattar mjölkningsmaskiner och andra maskiner eller apparater, som används
inom lantbruk eller industri för behandling av mjölk eller för omvandling av mjölk till
mejeriprodukter.
I. Mjölkningsmaskiner
En mjölkningsmaskin består av ett antal spenkoppar (försedda med en inre gummihylsa), som
med hjälp av slangar är anslutna dels till en vakuumpump via en pulsator, dels till en
mjölkspann (vanligtvis av rostfri metall). Pulsatorn, som är fästad vid locket på
mjölkspannen, påverkar spenkopparna genom att låta atmosfärstryck och undertryck växla i
mellanrummet mellan den yttre hylsan och spengummit. Spenkopparna, pulsatorn och
mjölkspannen bildar tillsammans en spannmjölkningsmaskin.
I vissa anläggningar med mindre kapacitet kan spannmjölkningsmaskinerna och
vakuumpumpen vara monterade på en gemensam bottenplatta (portabel mjölkningsmaskin
med en eller två spannar).
I anläggningar med större kapacitet är de olika komponenterna vanligen separata. Ett
varierande antal spannmjölkningsmaskiner kan vara anslutna till vakuumpumpen genom rör.
Vissa typer har inga mjölkspannar utan mjölken passerar direkt från spenkopparna till
kylapparaterna eller lagringsbehållarna genom en rörledning, som i allmänhet är fast
installerad. Dessa typer omfattar mjölkningsrobotar, även kallade frivilliga mjölkningssystem
(VMS= voluntary milking system). Dessa system, som innehåller all den utrustning som krävs
för automatisk mjölkning, bl.a. en lättrörlig robotarm, elektroniska anordningar, en
vakuumpump, en kompressor, en tvättmaskin, mjölkmätare o.s.v., är konstruerade för att
mjölka kor på deras eget initiativ. Varje ko har ett halsband med en transponder som
identifierar den så att systemet kan avgöra om djuret står i tur att bli mjölkat. Mjölkningen
utförs av en robotarm utrustad med ett laserstyrt system som möjliggör att mjölkorganet kan
föras direkt till kons spenar.
När de olika delarna till ifrågavarande maskiner föreligger tillsammans, klassificeras de
enligt detta nummer som en funktionell enhet i den mening som avses i anm. 4 till sextonde
avd. (se allm. anv. till denna avd.). Apparater och utrustning som inte direkt medverkar i
själva mjölkningen (filter, kylanordningar, lagringsbehållare, apparater för rengöring av
spenkoppar och rörledningar, etc.) klassificeras inte enligt detta nummer utan efter sin
beskaffenhet.
II. Maskiner och apparater för behandling av mjölk
Denna grupp omfattar homogeniseringsmaskiner. Dessa sönderdelar fettet till små partiklar
som är mera lättsmälta och som även förblir längre i emulsionstillstånd utan att bilda grädde.
De flesta maskiner och apparater för behandling av mjölk är beroende av en
temperaturändring och omfattas därför inte av detta nummer (nr 8419), t.ex.: apparater för
pastörisering eller sterilisering; apparater för kondensering eller intorkning av mjölk;
mjölkkylare.
Numret omfattar inte heller:
a)
kylmaskiner och kylapparater (även specialtillverkade för kylning eller förvaring av
mjölk) och för mjölk avsedda kylbehållare, försedda med en evaporator som ingår i ett
kylaggregat (nr 8418);
b)
mjölkseparatorer, filtrerpressar och andra apparater för filtrering eller rening (nr
8421). (Enkla filtrertrattar och mjölksilar klassificeras emellertid efter materialets
beskaffenhet.);
c)
maskiner för rengöring av mjölkkärl eller för påfyllning av mjölk i flaskor eller
burkar (nr 8422)
84:67
III. Maskiner och apparater för omvandling av mjölk till andra mejeriprodukter
Det bör observeras, att detta nummer inte omfattar mjölkseparatorer (nr 8421). nummer 8434
omfattar emellertid maskiner och apparater för framställning av smör och ost. Hit hör bl.a.
följande maskiner och apparater.
A. Maskiner och apparater för smörtillverkning.
1. Smörkärnor består vanligen av en cylinder av rostfritt stål, i vilken det finns ett antal
skiljeväggar eller vingar. Cylindern eller vingarna bringas att rotera med hand- eller
motorkraft, och den slagverkan som härvid uppstår medför att grädden blir tjockare
och så småningom övergår till smör.
2. Kombinerade smörkärnor och ältningsmaskiner. Dessa maskiner, vilka
används för
kontinuerlig produktion av smör, består av elektriska motorer som
kör cylindrarna med snabba roterande rörelser som omvandlar grädden till smör.
Smöret pressas genom
maskinen i kontinuerlig längd.
3. Maskiner för formning av smör till för handeln lämpade stycken. Numret
omfattar emellertid inte maskiner som även emballerar eller väger produkten (nr 8422
eller 8423).
B.
Maskiner och apparater för osttillverkning.
1. Maskiner för sönderbrytning och homogenisering av blandningar av ostmassa och
grädde vid tillverkning av mjukost.
2. Maskiner för formning av hård, halvmjuk och mjuk ost, dock inte sådana som även
emballerar eller väger produkten (nr 8422 eller 8423).
3. Ostpressar (t.ex. av mekaniska, pneumatiska etc.) används särskilt vid tillverkning av
hårda ostsorter, både för att forma varan och för att avlägsna överflödig vätska.
*
**
Det bör observeras, att många maskiner och apparater för mejerihanteringen inte omfattas
av detta nummer . Enligt nummer 8418 eller 8419 klassificeras således t.ex. behållare för
förvaring, mogning, kokning etc., vilkas arbetssätt huvudsakligen är beroende av befintliga
uppvärmnings- eller avkylningsanordningar, oavsett om de också är försedda med maskinell
utrustning såsom omrörare eller inte. Behållare som inte är försedda med uppvärmnings- eller
avkylningsanordning men i vilka ingår maskinell utrustning såsom omrörare, tippanordningar
etc. klassificeras enligt detta nummer , under förutsättning att de är igenkännliga som särskilt
avsedda för mejeribruk. Om de inte är igenkännliga för någon särskild användning
klassificeras de enligt nummer 8479. Behållare som inte är försedda vare sig med
uppvärmnings- eller avkylningsanordning eller med maskinell utrustning klassificeras efter
materialets beskaffenhet (t.ex. enligt nummer 7309, 7310, 7419, 7611 eller 7612).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater
enligt detta nummer , t.ex.:
spannar, lock, pulsatorer, spenkoppar och tillbehör (andra än spengummi etc.–nummer
4016) till mjölkningsmaskiner; cylindrar till smörkärnor; valsar och bord till
smörältningsmaskiner; formar till smör- och ostformningsmaskiner.
*
**
Detta nummer omfattar inte hushållsapparater enligt nummer 8210 eller 8509.
8435 Pressar, krossar och liknande maskiner och apparater som används vid
framställning av vin, cider, fruktsaft eller liknande drycker
8435.10 - Maskiner och apparater
8435.90 - Delar
Detta nummer omfattar maskiner och apparater av såväl lantbruks- som industrityp för
framställning av vin, cider (äppelvin), päronvin, fruktsaft eller liknande jästa eller ojästa
drycker. Numret omfattar även maskiner och apparater för kommersiellt bruk av sådana slag
84:68
som
används
i
restauranger
eller
liknande
inrättningar.
Numret omfattar bl.a. följande maskiner och apparater.
A.
Apparater, hand- eller motordrivna, för utvinning av saft som inte är avsedd för
jäsning (t.ex. saft från citrusfrukter, persikor, aprikoser, ananas, bär eller tomater).
B.
Apparater, hand- eller motordrivna, för krossning av äpplen eller päron. De
består av en kvarn med påfyllningstratt, som matar fram frukten till en rivanordning eller till
krosscylindrar.
C.
Mekaniska eller hydrauliska ciderpressar, inbegripet pressar som är monterade på
underreden med hjul.
D.
Apparater för pressning och krossning av druvor, t.ex.:
1. druvkrossar (druvkvarnar). Dessa består vanligen av två räfflade valsar eller av en
enda med slagarmar försedd vals, vilka pressar ut saften ur druvorna utan att krossa
kärnorna eller stjälkarna. Numret omfattar också druvkvarnar med pump för överföring
av den utpressade saften till jäskaren;
2. apparater som avskiljer stjälkarna från saften (musten) av de nypressade
druvorna. Dessa apparater består i allmänhet av en perforerad behållare som är försedd
med roterande slagarmar. I vissa modeller utförs både pressning och avskiljning av
stjälkarna;
3. pressar för utvinning av kvarvarande saft i den krossade och silade druvpulpen eller
i bottensatser från jäskaren. Det finns två huvudtyper:
a) diskontinuerliga mekaniska eller hydrauliska pressar, i vilka presshuvudet
krossar pulpen i en utbytbar pressram ("claie") som vilar på en behållare för
uppsamling av saften. Numret omfattar också hydrauliska portalpressar som är så
konstruerade, att en rad av behållare ("maies"), vanligen monterade på vagnar,
successivt kan fyllas med saft;
b) kontinuerliga pressar, i vilka en ändlös skruv matar in druvorna i apparaten och
pressar dem.
E.
Maskiner för sönderdelning av pressåterstoder före ytterligare pressning. Dessa
maskiner är försedda med tandade valsar eller roterande blad.
Numret omfattar inte maskiner för behandling av saft, must, vin, cider och päronvin, t.ex.:
a)
apparater för avkylning, sterilisering, pastörisering eller koncentrering (nr 8419);
b)
centrifuger, filtrerpressar och andra filtrer- eller reningsapparater (nr 8421). (Enkla
filtrertrattar klassificeras emellertid efter materialets beskaffenhet.)
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassficeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta
nummer , t.ex.:
krossvalsar till apparater för utvinning av saft; tandade valsar och rivanordningar för
äppelkrossar; valsar till druvkvarnar och till apparater för avskiljning av stjälkar; speciella
pulpbehållare ("claies") och behållare för uppsamling av druvsaften ("maies") till vinpressar;
skruvhuvuden, pressplattor och ramar till vinpressar etc.; tandade valsar samt blad till
apparater för sönderdelning av pressåterstoder.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
fruktsaftspressar av de typer som omfattas av nummer 4419, 8210 eller 8509;
b)
pumpar för vin, fruktsaft, cider etc., även specialtillverkade (nr 8413);
c)
centrifuger för avskiljning av vin från pressåterstoder (nr 8421);
d)
maskiner och apparater för påfyllning och korkning av flaskor, ävensom andra
maskiner och apparater enligt nummer 8422, inbegripet ångstrålapparater för rengöring av fat
o.d.;
e)
frukttransportörer (nr 8426 eller 8428);
f)
maskiner och apparater för skalning eller urkärning av frukt (nr 8438).
8436 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel, skogsbruk,
84:69
fjäderfäavel eller biodling, inbegripet groningsapparater försedda med
maskinell utrustning eller uppvärmningsanordning; äggkläckningsapparater
och kycklingmödrar
8436.10 8436.21 - 8436.29 - 8436.80 8436.91 - 8436.99 - -
Maskiner och apparater för beredning av djurfoder
Maskiner och apparater för fjäderfäavel; äggkläckningsapparater och
kycklingmödrar:
Äggkläckningsapparater och kycklingmödrar
Andra
Andra maskiner och apparater
Delar:
Till maskiner och apparater för fjäderfäavel eller till
äggkläckningsapparater eller kycklingmödrar
Andra
Detta nummer omfattar maskiner och apparater (andra än maskiner enligt nummer 8432–
8435) av den typ som används inom lantbruk (inbegripet lantbruksskolor, kooperativa
anläggningar och försöksanstalter), skogsbruk, trädgårdsskötsel, fjäderfäavel, biodling e.d.
Numret omfattar emellertid inte för industriellt bruk tydligt avsedda maskiner och apparater.
I. Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk;
groningsapparater
Hit hör bl.a. följande maskiner och apparater.
A.
Maskiner och apparater för torrbetning av utsäde, vilka består av en eller flera
trattar som matar in fröna i en roterande metalltrumma, där de täcks med pulverformigt
insekts- eller svampbekämpningsmedel.
Numret omfattar däremot inte apparater för utsprutning av pulver (nr 8424).
B. Maskiner och apparater för krossning eller blandning av gödselmedel.
C.
Maskiner och apparater för avskärning av sticklingar från vinrankor, fruktträd etc.
D.
Maskiner och apparater för klippning av häckar.
E.
Maskiner och apparater för beredning av fodermedel etc., såsom:
1. maskiner och apparater för krossning av oljekakor;
2. kålskärare och andra maskiner och apparater för sönderdelning av gröna växter;
3. maskiner för skärning eller krossning av betor, rovor, morötter och andra
foderrotfrukter (rotfruktsskärare);
4. hackelsemaskiner för halm och hö samt ensilagehackelsemaskiner, även med transportör
för fyllning av silon;
5. sädeskrossar för beredning av havre, korn etc.;
6. maskiner av lantbrukstyp för malning av vete, majs, korn och andra fodermedel
(gröpkvarnar); mjölkvarnar av lantbrukstyp;
7. foderblandare;
F.
Automatiska vattenhoar för nötboskap, hästar, svin etc., t.ex. sådana som består av
en metallskål med en rörlig klaff, vilken släpper in vatten när den trycks ned av djurets nos.
G.
Mekaniska hårklippningsmaskiner, avsedda för djur.
Numret omfattar inte hårklippningsmaskiner som utgör handverktyg (nr 8214 eller
8510).
H.
Maskiner för skogsbruk, såsom:
1. träduppdragningsmaskiner, vilka är utrustade med käftar som griper tag i stammen och
med hjälp av hydrauliska domkrafter drar upp trädet med rötterna;
2. trädfällningsmaskiner med hydrauliska saxar eller med sågar, även försedda med
kvistnings- och kapningsanordningar eller med anordningar för hantering och stapling av
stockarna, samt trädfällare som är avsedda för montering på traktorer. Sistnämnda
trädfällare arbetar med hjälp av en plog som skär av rötterna och av en teleskoparm som
förstärker traktorns dragkraft;
3. trädomplanteringsmaskiner, vilka är utrustade med blad som skär ut den jordklump
som omsluter trädens rötter och vilka vid behov kan transportera träden korta sträckor;
4. stubbröjningsmaskiner, vilka sönderdelar stubbar ned till ett visst djup under
markytan med hjälp av knivförsedda skivor;
84:70
5. maskiner för sönderdelning till flis av grenar, kvistar etc. som har avlägsnats vid
trädbeskärning. Dessa maskiner arbetar med knivblad och flisen avlägsnas med hjälp av
en fläktanordning;
IJ. Groningsapparater, under förutsättning att de är försedda med maskinell utrustning
(t.ex. pumpar, motorer eller fläktar) eller uppvärmningsanordning. Enkla lådor utan sådan
utrustning omfattas inte av detta nummer (klassificeras efter materialets beskaffenhet).
Detta nummer omfattar inte:
a)
knivar för rotfruktsskärare, hackelsemaskiner etc (nr 8208);
b)
maskiner och apparater vilkas arbetssätt innefattar temperaturändring (nr 8419), t.ex.
hötorkare, autoklaver för potatis, fodermedel etc. Med uppvärmningsanordning försedda
groningsapparater, äggkläckningsapparater och kycklingmödrar klassificeras däremot enligt
detta nummer ;
c)
mekaniska apparater för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller
pulver (nr 8424);
d)
pneumatiska elevatorer och fläktelevatorer; vinschar för uppdragning, släpning eller
lastning av träd, stockar etc., ävensom annan utrustning för uppfordring, hantering eller
transport (nr 8425, 8426 eller 8428);
e)
maskiner för borrning av hål för trädplantering; schaktmaskiner för trädfällning eller
röjning (nr 8429 eller 8430);
f)
sockerbetsskärmaskiner för industriellt bruk (nr 8438);
g)
maskiner för huggning av trä till flis, enligt nummer 8439;
h)
barkningsmaskiner som arbetar med vattenstråle (nr 8424) samt andra
barkningsmaskiner (nr 8465 eller 8479);
ij)
verktygsmaskiner för bearbetning av trä (nr 8465 eller 8467 );
k) ryktapparater av dammsugartyp för hästar och nötkreatur (nr 8508);
l)
traktorer som är speciellt avsedda för att släpa stockar (lunnare) (nr 8701);
m)
hjälpapparater för djurförlossningar (nr 9018);
n)
antihagelkanoner (nr 9303).
II. Maskiner och apparater för fjäderfäavel
Hit hör bl.a. följande maskiner och apparater.
A. Äggkläckningsapparater. Dessa apparater är försedda med anordningar som gör att ägg
som placeras på brickor automatiskt vändes så att konstant temperatur, luftflöde och
luftfuktighet kan hållas. Apparaterna kan förbindas med ett kontrollsystem, som kopplas till
en persondator i syfte att få ett optimalt kläckningsresultatet. Även s.k. kombiäggkläckningsapparater omfattar kläckningsfunktioner.
B. Ruvningsmaskiner. I dessa maskiner, som innehåller anordningar för att kontrollera
uppvärmning och luftcirkulation, placeras äggen i korgar eller speciella brickor för att ruvas.
C.
Kycklingmödrar är större anordningar med uppvärmnings- och
avkylningsutrustning som används för uppfödning av nykläckta kycklingar.
D.
Enheter eller "batterier" för hönsuppfödning och äggläggning, vilka utgör stora
anläggningar som är försedda med automatiska anordningar för påfyllning av mathoarna,
rengöring av golven och uppsamling av äggen.
E.
Äggenomlysningsapparater med mekaniska anordningar (inbegripet
fotoelektriska genomlysningsapparater), andra än enkla lampor för genomlysning av ägg.
Numret omfattar inte apparater som är försedda med anordning för sortering av äggen.
F. Utrustning för att könsbestämma och vaccinera, som gör det möjligt för kläckerier att
särskilja kycklingar av olika kön och vaccinera dem. Dessa maskiner är inte avsedda att
användas av veterinärer.
Numret omfattar inte maskiner som kallas kycklingräknings- och förpackningssystem (s.k.
”chick counting and boxing system”), som automatiskt räknar och stoppar kycklingar i lådor
(nr 8422). Hanteringen av kycklingarna är den primära arbetsuppgiften, räkningen är bara en
sekundär funktion som gör det möjligt att stoppa ett givet antal kycklingar, förutbestämt i
förhållande till lådans storlek, i en låda.
III. Maskiner och apparater för biodling
84:71
A.
B.
Honungspressar.
Maskiner för formning av vax till vaxkakor.
Numret omfattar inte:
a)
bikupor, vilka klassificeras efter materialets beskaffenhet (vanligen nummer 4421);
b)
varmvattenbehållare för omsmältning av bivaxkakor, inbegripet sådana med enkel
skruvpress (nr 8419);
c)
honungsslungare (nr 8421);
d)
apparater för utsprutning av vätskor eller pulver eller för utrökning, enligt nummer
8424.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ovannämnda maskiner
och apparater.
8437 Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade
baljväxtfrön eller andra frön; maskiner och apparater som används inom
kvarnindustrin eller för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön,
andra än maskiner och apparater av lantbrukstyp
8437.10 - Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade
baljväxtfrön eller andra frön
8437.80 - Andra maskiner och apparater
8437.90 - Delar
I. Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade
baljväxtfrön eller andra frön
Detta nummer omfattar sådana maskiner som används inom trädgårdsskötsel, lantbruk eller
industri för rensning eller sortering av spannmål, baljväxtfrön eller andra frön genom
kastning, blåsning, sållning etc. Hit hör bl.a.:
1.
kastmaskiner, vilka består av en matartratt, en fläkt och såll (vanligen skaksåll);
2.
mera komplicerade rensnings- och sorteringsmaskiner (t.ex. triörer), vilka rensar
fröna eller kornen med hjälp av luftströmmar och sorterar dem efter deras vikt, storlek eller
form. I vissa sorteringsmaskiner ingår anordningar för inpudring av kornen med
insektsbekämpningsmedel etc. (torrbetning);
3.
duksorterare, vilka ofta används för rensning av betfrön. De består av en serie
valsar, vilka driver en snett ställd, ändlös duk, som löper under en matartratt. Betfröna rullar
fritt nedför duken, medan det lättare växtavfallet häftar vid dukens plyschartade yta;
4.
specialmaskiner för sortering av utsäde.
Detta nummer omfattar också maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin för
rensning och sortering av spannmål före malningen. Vissa av dessa maskiner och apparater
bygger på samma principer som ovannämnda rensnings- och sorteringsmaskiner, men de har
större kapacitet och är specialtillverkade för kvarnindustrin, t.ex.:
1.
luftseparatorer (cyklonavskiljare) för rensning av spannmål;
2.
maskiner för rensning och sortering i roterande trummor som är perforerade eller
försedda med fördjupningar (celler);
3.
aspiratörer med skaksåll;
4.
maskiner för magnetisk eller elektromagnetisk separering eller sortering;
5.
kombinerade maskiner för tvättning av spannmål, avskiljande av sten och
torkcentrifugering, med eller utan torkkolonner;
6.
borstmaskiner för spannmål;
7.
spannmålsfuktningsmaskiner, även med anordningar för uppvärmning eller
vägning.
Numret omfattar också kombinerade maskiner för samtidig rensning och sortering, även
försedda med anordningar för elektromagnetisk separering.
II. Maskiner som används inom kvarnindustrin
84:72
Förutom maskiner för rensning eller sortering av spannmål före malningen (se avsnitt I ovan)
omfattar numret även följande maskiner och apparater som används inom kvarnindustrin.
A.
Vissa maskiner för blandning eller beredning av spannmål före malningen, t.ex.:
1. maskiner för blandning av spannmål i förutbestämda proportioner;
2. spetsmaskiner för spannmål, vilka består av med spetsar försedda valsar som roterar
mot gummicylindrar, varigenom de mjukare kornen spetsas och frånskiljs.
Numret omfattar emellertid inte:
a)
maskiner och apparater vilkas arbetssätt beror på en temperaturändring, såsom torkoch kylkolonner (nr 8419); spannmålsfuktningsapparater med uppvärmningsanordning förs
dock hit;
b)
torkcentrifuger (nr 8421);
c)
transportörer och elevatorer (t.ex. skopelevatorer, bandtransportörer och pneumatiska
transportörer) (nr 8428).
B.
Maskiner och apparater för malning eller krossning, t.ex.:
1. kvarnar med kvarnstenar;
2. valsstolar, vilka består av flera satser räfflade, ibland invändigt kylda valsar, vilka
krossar spannmål till gryn eller mjöl;
3. glattvalsstolar med släta valsar, vilka är specialkonstruerade för att omvandla gryn till
mjöl;
4. detachörer, som används för att sönderdela de mjölflingor som bildas på valsarna i
valsstolar och glattvalsstolar;
5. mataranordningar, vilka utgör apparater som är avsedda att säkerställa en regelbunden
och jämn tillförsel av spannmål till valsarna.
Numret omfattar inte smärre kvarnar av lantbrukstyp (nr 8436).
Maskiner för sortering och siktning av malgodset.
Denna grupp omfattar maskiner och apparater som är avsedda att skilja mjöl, gryn och
kli från varandra.
Detta avskiljande åstadkoms genom en serie arbetsprocedurer som utförs av följande
maskintyper, vilka ofta används efter varandra:
1. siktmaskiner för frånskiljning av mjöl från gryn. Centrifugalsiktar består av trummor
vilkas väggar har spänts över med gasvävnad av olika maskvidd. Invändigt är trummorna
försedda med roterande skovlar. Skaksiktar eller plansiktar består av frisvängande
satser av över varandra lagda siktar och samlingsbottnar;
2. putsmaskiner, vilka sorterar gryn etc. och frånskiljer kliet med hjälp av vibrerande
siktar, genom vilka en luftström leds;
3. klipiskare;
4. blandningsmaskiner för mjöl, kli etc., ävensom maskiner för vitaminering av mjöl.
C.
Numret omfattar däremot inte:
a)
mjöltorkningsmaskiner (nr 8419);
b)
luftfilter och cykloner som används för att ta bort damm ur luft från sorterings- eller
siktmaskiner (nr 8421);
c)
registreringsinstrument för fastställande av mjölutbytet samt andra
mjölprovningsapparater enligt 90 kap.
III. Maskiner som används för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön
Bearbetningen som här avses föregås i allmänhet av en inledande rensning eller sortering (se
avsnitt I ovan).
Denna grupp omfattar bl.a.:
1.
maskiner för skalning av spannmål eller torkade baljväxtfrön;
2.
maskiner för skalning eller polering av ris;
3.
maskiner för krossning av torkade ärter, linser eller bönor;
4.
maskiner för beredning av flingor av spannmål genom valsning eller på annat
sätt, även med hjälpanordningar för uppvärmning;
5.
specialmaskiner för malning av spannmål (annan än brödsäd, se avsnitt I B ovan)
eller torkade baljväxtfrön till mjöl;
6.
borstmaskiner och klippmaskiner som är avsedda att avlägsna "skägg" och
"spetsar" från korn eller havre.
84:73
Denna del av numret omfattar inte:
a)
maskiner eller apparater vilkas arbetssätt beror på en temperaturändring (t.ex.
maskiner och apparater för ångbehandling, torkning eller rostning vid tillverkning av svällda
eller rostade gryn eller korn; maskiner och apparater för mältning av korn, rostning av mjöl,
etc.) (nr 8419);
b)
maskiner och apparater för bearbetningar utöver mjöltillverkningsstadiet (t.ex.
bakning, konservering eller makaronitillverkning) (nr 8438).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta
nummer , t.ex.:
siktar och siktramar för kvarnindustrin (men inte siktduk, oavsett om den är konfektionerad
eller inte–nummer 5911); blandnings- och sorteringstrummor; valsar för valsstolar.
Numret omfattar emellertid inte kvarnstenar (nr 6804).
8438
Maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i
detta kapitel, för industriell beredning eller tillverkning av matvaror eller
drycker, andra än maskiner och apparater som används för utvinning eller
beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor
8438.10 - Bagerimaskiner samt maskiner och apparater för tillverkning av
makaroner, spagetti e.d.
8438.20 - Maskiner och apparater för tillverkning av konfektyrer, kakao eller
choklad
8438.30 - Maskiner och apparater för sockerframställning
8438.40 - Maskiner och apparater för bryggerier
8438.50 - Maskiner och apparater för beredning av kött eller fjäderfä
8438.60 - Maskiner och apparater för beredning av frukt, bär, nötter eller
köksväxter
8438.80 - Andra maskiner och apparater
8438.90 - Delar
Detta nummer omfattar maskiner och apparater, som inte är nämnda eller inbegripna någon
annanstans i detta kapitel, för industriell beredning eller tillverkning av för människor eller
djur avsedda matvaror eller drycker för omedelbar konsumtion eller för konservering. Numret
omfattar även maskiner och apparater för industriellt eller kommersiellt bruk av sådana slag
som används i restauranger eller liknande inrättningar. Numret omfattar emellertid inte
maskiner och apparater för utvinning eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter
och feta oljor (nr 8479). Numret omfattar även maskiner och apparater för industriellt eller
kommersiellt bruk av sådana slag som används i restauranger och liknande inrättningar.
Det bör emellertid observeras, att många för livsmedelsberedning avsedda maskiner i
praktiken klassificeras enligt andra nummer , t.ex.:
a)
apparater för hushållsbruk (t.ex. köttkvarnar och brödskärningsmaskiner) enligt
nummer 8210 eller 8509;
b)
industri- eller laboratorieugnar (nr 8417 eller 8514);
c)
maskiner och apparater för kokning, rostning, ångbehandling etc. (nr 8419);
d)
centrifuger och filtrerapparater (nr 8421);
e)
maskiner och apparater för påfyllning eller tillslutning av flaskor eller burkar, för
förpackning av varor, etc. (nr 8422);
f)
maskiner och apparater för kvarnindustrin (nr 8437).
I. Bagerimaskiner
Dessa maskiner och apparater används för tillverkning av matbröd, kex, kakor etc., t.ex.:
1.
degknådningsmaskiner och degblandare. Dessa består i huvudsak av roterande
eller fasta behållare som är försedda med fasta eller rörliga armar eller blad för knådning av
degen. Vissa snabblandare är ofta försedda med vattenkyld mantel;
84:74
2.
degdelningsmaskiner, vilka består av en behållare, i vilken den från en
påfyllningstratt kommande degen mekaniskt delas i lika stora stycken. Dessa maskiner har
ibland anordningar för vägning eller kavling av degen;
3.
degformningsmaskiner för formning av de avskurna degstyckena till önskad form
före gräddningen;
4.
skärmaskiner för bröd, kakor etc.;
5.
maskiner för söndersmulning av torrt bröd;
6.
maskiner för skärning, formning, sågning eller fyllning av kex, kakor etc.;
7.
apparater för fyllning av bestämda kvantiteter kaksmet i kakformar.
a)
b)
Numret omfattar inte:
bageriugnar (nr 8417 eller 8514);
degvalsningsmaskiner enligt nummer 8420.
II. Maskiner och apparater för tillverkning av makaroner, spagetti e.d.
Till denna grupp hör bl.a.:
1.
blandningsmaskiner för beredning av makaronideg;
2.
maskiner för utskärning eller utstansning av figurer från utvalsad deg. Dessa
maskiner har ofta anordningar för utvalsning av degen;
3.
kontinuerliga pressar för framställning av makaroner, spagetti etc. genom
strängpressning. Bokstäver, siffror och andra figurer kan åstadkommas med pressar som har
försetts med lämpligt formade sprutformar. Degen avskärs sedan till önskad tjocklek av en
roterande kniv som är anbragt på utsidan av sprutformen;
4.
maskiner för fyllning av ravioli etc.;
5.
maskiner som lägger makaroner, vermiceller etc. i härvor.
a)
b)
Numret omfattar inte:
maskiner och apparater för torkning av makaroner (nr 8419);
maskiner för utkavling av makaronideg (nr 8420).
III. Maskiner och apparater för tillverkning av konfektyrer
Denna grupp omfattar:
1.
mal- och krossmaskiner för beredning av glasyr;
2.
blandningsmaskiner för konfektyrindustrin. Dessa består vanligen av behållare
som är försedda med mekaniska anordningar för omrörning eller malning och är ofta
utrustade med rörslingor eller mantlar för uppvärmning eller avkylning;
3.
slagmaskiner för knådning av plastiska sockerblandningar med hjälp av roterande
vevformade armar;
4.
dragémaskiner. Dessa består av halvklotformiga kittlar, vanligen av koppar eller
glas, vilka roterar kring en lutande axel och därvid drar över hårda konfektyrkärnor (t.ex.
mandlar) med socker, choklad etc. Dragémaskiner klassificeras enligt detta nummer oavsett
om de värms upp av en yttre värmekälla (uppvärmning genom inblåsning av varmluft eller
upphettning av väggarna genom självständiga gasbrännare, etc.) eller är försedda med
inbyggd uppvärmningsanordning;
5.
maskiner för gjutning, skärning eller annan formning av konfektyrer.
Detta nummer omfattar emellertid inte sockerkokare eller andra maskiner och apparater för
uppvärmning (nr 8419) eller avkylning (nr 8418 eller 8419).
IV. Maskiner och apparater för tillverkning av kakao eller choklad
Till denna grupp hör bl.a.:
1. maskiner för skalning, för avlägsnande av groddar eller för bräckning av rostade
kakaobönor;
2. maskiner för blandning, knådning eller malning av de krossade bönorna till
kakaomassa;
3. pressar för extrahering av kakaosmör från kakaomassan. För underlättande av
extraheringen är dessa maskiner alltid försedda med anordningar för uppvärmning av
massan;
4. maskiner för framställning av kakaopulver genom malning av de kakor som återstår
84:75
efter extraheringen av kakaosmöret. Dessutom siktar och sorterar dessa maskiner vanligen
pulvret och blandar det ibland med andra ämnen för att arom eller löslighet skall
förbättras;
5. maskiner för blandning av kakaosmör, kakaopulver, socker etc. I dessa maskiner ingår
ofta apparater för mätning av de kvantiteter som skall blandas;
6. maskiner för valsning och rening av blandningen;
7. s.k. konchar. Dessa består i huvudsak av behållare som är försedda med
uppvärmningsanordning, motordrivna valsar, anordningar för malning etc., så att
ingredienserna i blandningen grundligt blandas och värmebehandlas;
8. maskiner som före gjutningen homogeniserar chokladmassan och genom
strängpressning avlämnar den i lika stora stycken;
9. gjutningsmaskiner, vanligen med skakbord. Dessa maskiner är ofta även försedda med
uppvärmningsanordningar och med anordningar för avkylning av gjutformarna;
10. överdragningsmaskiner, vilka i huvudsak består av ett transportband, på vilket kex,
konfektyrer etc. besprutas med eller doppas i smält choklad eller glasyr. Dessa maskiner är
alltid försedda med uppvärmningsanordning.
V. Maskiner och apparater för sockerframställning
De maskiner och apparater som används för utvinning av sockersaft är av olika typer
beroende på om utgångsmaterialet är sockerrör eller sockerbetor. De maskiner och apparater
som används för utvinning av socker ur sockersaft är däremot i båda fallen praktiskt taget
desamma.
A.
Maskiner och apparater för utvinning av saften från sockerrör, t.ex.:
1. skärmaskiner som består av en rad med dubbla eggar försedda knivar som roterar med
hög hastighet och skär ned sockerröret till långa remsor;
2. maskiner för sönderdelning av remsorna, i vilka dessa förs mellan tandade valsar som
roterar med olika hastighet och sliter sönder dem till kortare stycken;
3. krossar, vilka i huvudsak består av ställbara, räfflade metallvalsar. Vissa krossar är
kombinerade med en anordning för sönderdelning;
4. valsverk, vilka vanligen består av en rad räfflade valsar, för utvinning av saften från det
krossade sockerröret. De är vanligen försedda med matningsmekanism,
transportanordningar, utrustning för vattenbesprutning av sockerröret under valsningen
samt urlakningskar.
B.
Maskiner och apparater för utvinning av saften ur sockerbetor, t.ex.:
1. bettvättningsmaskiner, som består av stora rännor, behållare etc. med omrörare eller
liknande anordningar;
2. skärmaskiner. Dessa kan utgöra stora cylindriska behållare, vilkas botten består av
roterande, knivförsedda skivor. De kan också bestå av roterande trummor vilkas
innerväggar är försedda med knivar mot vilka betorna kastas av särskilt utformade
ledplattor eller av centrifugalkraften;
3. diffusörer för extraktion av sockersaften ur de skurna betorna (snitseln) genom osmos.
Varje diffusör består av en "kalorisator", i vilken vattnet värms upp av en ångrörslinga,
och en stor diffusionsbehållare, i vilken sockret lakas ur från snitseln av det varma
vattnet. Numret omfattar också särskilt föreliggande diffusionsbehållare men däremot
inte särskilt föreliggande "kalorisatorer" (nr 8419);
4. snitselpressar för urlakad betmassa.
C.
Maskiner och apparater för utvinning av sockret ur sockersaften eller för raffinering
av sockret:
1. saturationspannor, under förutsättning att de är försedda med mekaniska omrörare;
saturationspannor som även har uppvärmningsanordningar klassificeras dock enligt
nummer 8419;
2. kristallisationsapparater (t.ex. maischar) som är försedda med anordningar för långsam
omrörning. Den sirapsliknande massan ("fyllmassan") från indunstningsapparaten avkyls
här av den omgivande luften, och den i indunstningsapparaten påbörjade kristalliseringen
blir här fullständig;
3. maskiner för sågning eller krossning av sockret till sockerbitar etc.
Numret omfattar inte:
a)
skedningsmaischar, saftindunstningspannor, pannor för vakuumkokning eller
kristallisation och andra apparater enligt nummer 8419;
b)
centrifugalseparatorer och filtrerpressar (nr 8421).
84:76
VI. Maskiner och apparater för bryggerier
Denna grupp omfattar bl.a.:
1.
mältkar med anordningar för långsam omröring, roterande trummor eller liknande
mekaniska anordningar;
2.
roterande cylindrar för borttagande av maltgroddarna efter torkningen samt
siktmaskiner;
3.
maltkrossar;
4.
mäskkar, under förutsättning att de har mekaniska omrörare etc. men saknar
uppvärmningsanordning. I mäskkaren blandas det krossade maltet med vatten, så att
stärkelsen i maltet omvandlas till socker;
5.
silkar, vilka utgör stora behållare som är försedda med omrörare och en dubbel,
perforerad botten för avskiljande av draven från vörten.
Numret omfattar också bryggerimaskiner i form av funktionella enheter i den mening som
avses i anm. 4 till sextonde avd., i vilka ingår bl.a. mältkar, maltkrossar, mäskkar och silkar.
Kompletterande utrustning (t.ex. flaskpåfyllningsmaskiner och etikettryckningsmaskiner) förs
emellertid inte till detta nummer utan klassificeras efter beskaffenheten (se allm. anv. till
sextonde avd.).
Numret omfattar inte:
a)
jäskar utan mekaniska anordningar eller kylanordningar; dessa klassificeras efter
materialets beskaffenhet;
b)
malttorkningsapparater, blötläggnings- och mäskkar vari ingår
uppvärmningsanordningar; behållare för avkokning av humle eller för kokning av
humledekokt med vört (nr 8419); jäskar med kylslingor samt ölkylare (nr 8418 eller 8419);
c)
filtrerpressar (nr 8421).
VII. Maskiner och apparater för beredning av kött eller fjäderfä
Denna grupp omfattar bl.a.:
1. maskiner och apparater för slakt och efterföljande behandling av djur;
2. maskiner för avhåring av svin. Dessa maskiner består av en roterande vagga i vilken det
slaktade svinet läggs och ett antal med skrapjärn försedda band, vilka rör sig i motsatt
riktning mot vaggan;
3. maskiner för styckning av djurkroppar etc. med cirkelsågar, roterande knivar etc.;
4. maskiner för sågning eller sönderdelning av ben;
5. köttbultningsmaskiner, vilka gör köttet mört under inverkan av kammar med nålar eller
knivblad, som skär söner senorna;
6. köttkvarnar;
7. tarmrensningsmaskiner;
8. korvstoppningsmaskiner. Dessa består i huvudsak av en cylindrisk behållare, från vilken
köttet med en kolv pressas in i korvskinnet;
9. uppskärningsmaskiner för kött och fläsk;
10. formpressar för kött eller fett;
11. maskiner och apparater för avlivning, plockning och urtagning av fjäderfä (elektrisk
kniv för bedövning och avlivning, fjäderfäplockare med hög kapacitet, apparater för
urtagning, tömning av muskelmagen och utdragning av lungorna);
12. maskiner för saltning av kött, vilka består av handmanövrerade injektionspistoler som är
förbundna med en pump eller av en helautomatisk transportanordning som matar fram
köttet till en serie nålar som sprutar in saltlösningen.
Numret omfattar inte kokare, autoklaver, kokskåp och liknande maskiner och apparater
enligt nummer 8419.
VIII. Maskiner och apparater för beredning av frukt, bär, nötter eller köksväxter
Denna grupp omfattar bl.a. följande maskiner och apparater.
A.
Skalningsmaskiner, t.ex.:
1. skalningsmaskiner (t.ex. för potatis) som består av en roterande behållare med
innerväggar som är belagda med slipmedel;
2. skalningsmaskiner (t.ex. för äpplen och päron) i vilka ställbara knivar avlägsnar skalet
i spiraler. Dessa maskiner har ofta anordningar för borttagande av kärnhus, kärnor etc.;
84:77
3. skalningsmaskiner för citrusfrukter. Dessa maskiner avlägsnar vanligen skalet i
fjärdedelar eller tar ut fruktköttet från halverade frukter;
4. apparater för skalning på kemisk väg. Dessa består vanligen av ett transportband eller
en roterande trumma som för frukten eller köksväxterna genom en behållare. I denna
besprutas de med eller neddoppas i hett vatten, lut etc.. Frukten eller köksväxterna
omskakas sedan kraftigt i en behållare, varvid skalen avlägsnas. Dessa apparater förs hit
även om de är försedda med anordningar för uppvärmning av vattnet eller luten.
B.
Maskiner för spritning av ärter och liknande köksväxter. Dessa maskiner består
vanligen av en roterande, perforerad trumma som är försedd med slagverktyg.
C.
Maskiner för avskärning av baljspetsarna på haricots verts.
D.
Maskiner för borttagande av stjälkar från vinbär, krusbär, körsbär, vindruvor etc.
E.
Maskiner för borttagande av kärnor från frukt.
F.
Maskiner för skalning av nötter etc.
G.
Maskiner för rivning eller skärning av färsk eller torkad frukt, köksväxter,
maniokrot etc.
H.
Maskiner för skärning eller insaltning av kål vid beredning av surkål.
IJ.
Maskiner för framställning av frukt- eller köksväxtpulp för beredning av sylter,
såser, tomatpuré etc, dock inte fruktsaftspressar (t.ex. för persikor, grapefrukt och tomater) (nr
8435).
Numret omfattar inte:
a)
apparater som skalar med hjälp av strålvärme (nr 8417);
b)
apparater för blanchering (förvällning) av frukt, värmeapparater för beredning av
potatisflingor samt andra apparater enligt nummer 8419;
maskiner för sortering av frukt eller köksväxter (nr 8433).
IX. Maskiner och apparater för beredning av fisk, skaldjur etc.
Denna grupp omfattar:
1.
maskiner för avlägsnande av fjäll, skinn, inälvor, huvud, stjärtfenor, ben etc.;
2.
maskiner för uppsprättning eller filéing av fisk;
3.
maskiner för skalning eller sönderdelning av skaldjur;
4.
maskiner för malning av torkad fisk till fiskmjöl.
Numret omfattar emellertid inte maskiner och apparater för stekning, rökning eller
konservering och andra maskiner och apparater enligt nummer 8419.
X.Andra maskiner och apparater för industriell beredning eller tillverkning av
matvaror eller drycker
Denna grupp omfattar bl.a.:
1.
mekaniska apparater för ättiksyrajäsning (används vid framställning av ättika);
2.
maskiner för skalning av kaffebönor (av cylinder-, skiv- eller knivtyp);
3.
maskiner för utvinning av eterisk olja ur apelsiner, vilka arbetar med taggiga valsar;
4.
maskiner för skärning eller rullning av teblad.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer även delar till maskiner och apparater
enligt detta nummer (t.ex. formar för användning i kontinuerliga brödtillverkningsmaskiner,
formar till maskiner för formning av konfektyrer, formar till chokladgjutningsmaskiner samt
munstycken av brons eller mässing för användning i maskiner för framställning av makaroner,
spagetti eller liknande produkter genom strängpressning).
8439 Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga
material eller för tillverkning eller efterbehandling av papper eller papp
8439.10 8439.20 -
Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa
cellulosahaltiga material
Maskiner och apparater för tillverkning av papper eller papp
84:78
8439.30 - Maskiner och apparater för efterbehandling av papper eller papp
- Delar:
8439.91 - - Till maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa
cellulosahaltiga material
8439.99 - - Andra
Detta nummer omfattar maskiner och apparater för tillverkning av massa av olika fibrösa
cellulosahaltiga material (trä, halm, bagass, pappersavfall etc.), oavsett om massan är avsedd
för framställning av papper eller papp eller för andra ändamål (t.ex. för tillverkning av
viskosrayon, av vissa byggnadsplattor eller av sprängämnen). Det omfattar också maskiner
och apparater för tillverkning av papper eller papp, antingen från förut beredd massa (t. ex.
slipmassa eller kemisk massa) eller direkt från råmaterialet (trä, halm, bagass, pappersavfall
etc.). Numret omfattar också maskiner för efterbehandling av papper eller papp för olika
användningsområden, med undantag av tryckpressar enligt nummer 8443.
I. Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga
material
Denna grupp omfattar bl. a. följande maskiner och apparater.
A.
Maskiner och apparater för förberedande behandling av råmaterialet vid
massatillverkningen, t.ex.:
1. maskiner för framställning av massa av pappers- eller pappavfall;
2. maskiner för defibrering eller avdamning av halm och liknande material;
3. bambukrossmaskiner och specialkonstruerade halmskärmaskiner för pappersindustrin;
4. maskiner för huggning av trä till flis och skaksorterare för sortering av flisen;
5. slipstolar;
6. defibrörer för framställning av massa till träfiberplattor. I dessa maskiner defibreras
flisen genom att den underkastas högt tryck och sedan hastig tryckminskning.
B.
Sorteringsmaskiner. I dessa leds den utspädda pappersmassan genom silar, som
håller kvar alla ofullständigt slipade fibrer samt alla kvistar och klumpar, smuts etc. Numret
omfattar inte sorteringsmaskiner som arbetar med centrifugalkraft (nr 8421).
C.
Avvattnare. I dessa koncentreras den på mekanisk väg (slipmassa) eller på kemisk
väg (kemisk massa) utvunna fibermassan och formas till ark.
D.
Jordankvarnar. Dessa består av ett koniskt hölje med invändigt roterande knivar
som sönderdelar alla grövre fibrer eller klumpar men låter den redan tillräckligt sönderdelade
massan passera rakt igenom.
E.
Maskiner för sönderdelning och malning, vilka behandlar tidigare framställd
pappersmassa för att få fram en cellulosamassa som är särskilt lämpad för viss användning
(t.ex. tillverkning av cellulosanitrat).
II. Maskiner och apparater för tillverkning av papper eller papp
A. Maskiner för formning av mälden till kontinuerliga banor av papper eller papp ( t.ex.
fourdrinier maskiner eller dubbelviramaskiner). Dessa är mycket komplicerade
maskiner. De består av : regulatorer för matning av mälden till inloppslådan, som fördelar
mälden i ett skikt på en ändlös duk (viran), vanligtvis en väv av syntetisk enfibertråd, som
löper över en bröstvals eller en formningsvals; foiler; registervalsar; skakanordningar;
suglådor; dandyrullar för åstadkommande av vattenmärken; guskpressvalsar för att öka
papprets torrhetsgrad och hoppressning av pappersbanan, pressvalsar med minst ett
valsnyp, pressvalsar med pressarfot och omgivande roterande bandögla där pappret pressas
mot eller mellan ändlös filtduk eller annan ändlös duk; torkvalsar; ångskåp etc; vanligen
även kalendervalsar samt skär- och upprullningsmaskiner, etc.
B.
Rundviramaskin (vanligen för tillverkning av papp) och cylinderviramaskiner är i
princip lika de under A beskrivna maskinerna, men i stället för att massan får rinna ut på en
ändlös viraduk av metall tas den upp ur ett tråg på en roterande, med vira försedd cylinder.
Den överförs därifrån till en filtduk och sedan till pressvalsar (ibland sugvalsar) och slutligen
till en serie torkcylindrar. Papperet eller pappen framställs antingen i långa banor eller i ark. I
vissa av dessa maskiner bildas ark av papp på så sätt, att fiberskikt vid rotationen avsätts på en
cylinder. När fiberskiktet har uppnått tillräcklig tjocklek, skärs det av i cylinderaxelns riktning
i form av ark, antingen för hand eller maskinellt.
C.
Maskiner för tillverkning av flerskiktat papper, kartong eller papp. Dessa
84:79
maskiner består av olika kombinationer av Fourdrinier formare eller dubbelvira formare. De
olika banorna framställs samtidigt och sammanfogas fuktiga i maskinen, vanligtvis utan
bindemedel.
D.
Provtagningsapparater vid papperstillverkning. Dessa maskiner används vid
kontroll av papperet under tillverkningens gång.
III. Maskiner och apparater för efterbehandling av papper eller papp.
Denna grupp omfattar bl. a. följande maskiner och apparater.
A.
Upprullningsmaskiner. Vissa av dessa kan samtidigt spänna och jämna papperet
och avleda statisk elektricitet.
B.
Maskiner (andra än kalandrar) för anbringande av olika slags ytbeläggningar,
oorganiska och organiska lager av pigment, lim, gummi arabicum, silicon eller vax; för
anbringande av beläggningen på karbonpapper eller fotografiskt papper; för anbringande av
textilstoft, kork- eller glimmerpulver etc. vid framställning av papperstapeter.
C.
Maskiner för impregnering av papper eller papp med olja, plast etc. samt
maskiner för framställning av asfalt- eller tjärpapp.
D.
Linjeringsmaskiner, vilka arbetar med små skivor eller stålpennor som matas med
färg från en behållare. Numret omfattar däremot inte tryckpressar enligt 8443.
E.
Kräpperingsmaskiner. Dessa består vanligen av en schaberklinga som skrapar av
papperet från en uppvärmd cylinder så att papperet veckas. Vanligtvis brukar emellelrtid
kräppningen utföras i pappersmaskinen. ppvärmd cylinder.
F.
Maskiner för fuktning av papper i vilka hela ytan av papperet eller pappen utsätts
för fuktig luft.
G.
Maskiner för korning och prägling (kalandrar som används för samma ändamål
klassificeras emellertid enligt nummer 8420).
H. Maskiner för tillverkning av wellpapp, kan vara kombinerade med en anordning för
kaschering.
*
**
Vissa maskiner för efterbehandling av papper (t.ex. för ytbetäckning, kaschering eller
linjering) kan även vara lämpliga att användas för bearbetning av metallfolier, plastduk,
vävnader etc., men de klassificeras likväl enligt detta nummer , under förutsättning att de är
av en typ som huvudsakligen används för bearbetning av papper eller papp.
I maskinkombinationer enligt detta nummer ingår ibland vissa maskiner eller apparater som
omfattas av andra nummer i detta kapitel (t.ex. filter för återvinning av fibrer och
fyllnadsmaterial från spillvatten–nummer 8421; kalandrar av alla slag, för avjämning,
glättning, prägling etc.–nummer 8420; skärmaskiner för papper–nummer 8441). Under
förutsättning att de föreligger tillsammans samklassificeras de med maskinkombinationen
enligt detta nummer , men om de föreligger särskilt klassificeras de enligt sina egna
respektive nummer .
Numret omfattar inte heller:
a)
kokare för lump, halm etc.; kokare för beredning av kemisk massa av ved;
ånguppvärmda cylindrar och andra torkmaskiner (nr 8419);
b)
barkningsmaskiner som arbetar med vattenstråle (nr 8424) samt mekaniska
barkningsmaskiner (nr 8465 eller 8479);
c)
tryckpressar (nr 8443);
d)
lumprivningsmaskiner och garnettmaskiner (nr 8445);
e)
maskiner för framställning av vulkanfiber (nr 8477);
f)
maskiner för anbringande av slipmedel på papper, vävnad, trä etc. (nr 8479).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater
enligt detta nummer , t.ex.:
S. k sadlar till holländare; överskär (knivvalsar) och underskär (ett fundament med
motknivar till överskäret) till holländare; guskvalsar; suglådor; viracylindrar för
84:80
rundviramaskiner; dandyrullar.
Följande varor anses emellertid inte utgöra delar enligt detta nummer :
a) ändlösa dukar av textilmaterial, till fourdriniermaskiner och dubbelviramaskiner, och
valsöverdrag av filt (nr 5911);
b)
kollergångsstenar, slipstenar, fundament, s.k. sadlar till holländare och andra delar av
basalt, lava eller naturlig sten (nr 6804 eller 6815);
c)
ändlösa viror av koppar- eller bronstråd för fourdriniermaskiner (nr 7419);
d)
maskinknivar och skärstål (nr 8208);
e)
kalandervalsar (nr 8420).
8440 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, inbegripet trådhäftmaskiner
8440.10 - Maskiner och apparater
8440.90 - Delar
Detta nummer omfattar maskiner och apparater som används vid tillverkning av böcker
(inbegripet broschyrer, tidskrifter, skrivböcker o.d.).
Numret omfattar bl.a.:
1. falsmaskiner för bokbinderier (arkfalsmaskiner). Dessa falsar stora pappersark ett antal
gånger till lämpligt sidformat. De förs hit även om de kan användas för andra falsarbeten;
2. klammerhäftmaskiner, inbegripet sådana som också är användbara för tillverkning av
kartonger o.d.;
3. stationshäftmaskiner. I dessa läggs arken för hand på ett transportband, ordnas,
hopsamlas och förs till ett häfthuvud;
4. falsnedtryckningsmaskiner. Dessa pressar de falsade arken i bokblocket före häftningen;
5. maskiner för insågning. Dessa åstadkommer skåror för häfttråden i ryggen på ohäftade
bokblock;
6. trådhäftmaskiner, såväl enkla typer för enbart häftning som mycket komplicerade
maskiner som är försedda med en iläggare. Denna skjuter in de falsade arken under
häfthuvudet, som häftar ihop dem och vanligen förser dem med en förstärkningsremsa av
textilmaterial över ryggen;
7. maskiner för tillplattning eller rundning av ryggen före anbringandet av pärmen;
8. maskiner för klistring av remsor av papper eller vävnad på lösa blad som skall ingå i
en bok eller på kartor som skall sammanföras till en atlas för att möjliggöra bindning;
9. maskiner för klistring av pappersomslag på broschyrer, billigare böcker etc.;
10. maskiner för tillverkning av bokpärmar (pärmgöringsmaskiner). Dessa maskiner är
vanligen försedda med iläggare för frammatning av pappersark, papp, bokbindarklot etc.,
en limningsanordning, en press och ibland även anordningar för uppvärmning och
torkning;
11. maskiner för tillplattning av färdiga bokpärmar (pärmbockningsmaskiner). Dessa
maskiner består av ett valssystem och bord;
12. maskiner för inhängning av de häftade bokblocken i pärmar genom limning och
pressning (inhängningsmaskiner). Vissa maskiner är försedda med en anordning som
lägger in lösa bilder, teckningar, kartor o.d. i böckerna;
13. maskiner för förgyllning eller färgning av snittet;
14. prägelpressar och förgyllningspressar för prägling eller förgyllning av bokstäver eller
mönster på bokpärmar och ibland även på andra varor (t.ex. lädervaror). Numret omfattar
emellertid inte pressar med allmän användning (nr 8479) och inte heller tryckpressar som
använder utbytbara typer som sätts samman till tryckformar (nr 8443);
15. pagineringsmaskiner (t.ex. för register och kontorsböcker);
16. maskiner för mer eller mindre permanent häftning av blad med metall- eller
plastspiraler (eller ringar) som träds genom perforeringar i bladen (spiralhäftmaskiner).
De består vanligen av en perforeringsanordning och en anordning som formar spiralerna
eller ringarna.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater
enligt detta nummer .
84:81
*
* *
Detta nummer omfattar inte:
a)
häftlådor, vanligen av trä och med en skruvanordning som håller häfttråden, vilka
används vid häftning av böcker för hand (nr 4421);
b)
knivar för skärmaskiner (nr 8208);
c)
maskiner och apparater för falsning av papper eller papp, andra än arkfalsmaskiner
för bokbinderier; maskiner för skärning eller rillning av papper eller papp; maskiner för
renskärning av böcker, tidskrifter, broschyrer etc.; maskiner för åstadkommande av s.k. putsat
snitt eller runda hörn på böcker; registerskärmaskiner o.d.; staplingsmaskiner för pappersark;
klammerhäftmaskiner som är lämpliga endast för tillverkning av pappkartonger (nr 8441);
d)
marginalfixerings- och falsningsmaskiner samt maskiner för tryckning av
arksignaturer och avsedda att användas tillsammans med tryckpressar (nr 8443);
e)
textilskärmaskiner (nr 8451);
f)
nålar för trådhäftmaskiner (nr 8452);
g)
maskiner och apparater för bearbetning av läder i bokbinderier (nr 8453);
h)
häftapparater av sådana slag som används på kontor för sammanhäftning av
handlingar (nr 8472).
8441 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller
papp, inbegripet skärmaskiner av alla slag
8441.10 - Skärmaskiner
8441.20 - Maskiner och apparater för tillverkning av påsar, bärkassar, säckar eller
kuvert
8441.30 - Maskiner och apparater för tillverkning av kartonger, askar, lådor, rör, fat
eller liknande förpackningar på annat sätt än genom formpressning
8441.40 - Maskiner och apparater för formpressning av varor av pappersmassa,
papper eller papp
8441.80 - Andra maskiner och apparater
8441.90 - Delar
Detta nummer omfattar alla slags skärmaskiner för papper eller papp samt (med undantag för
bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater) alla slags maskiner och apparater för
bearbetning av pappersmassa, papper eller papp efter framställningen, t.ex. maskiner för
skärning av papper eller papp till önskade bredder eller till ark av i handeln förekommande
format och maskiner för tillverkning av olika varor av pappersmassa, papper eller papp.
Numret omfattar bl.a.:
1. maskiner (även med flera knivar) för putsning eller skärning av papper. Bland dessa
märks för pappersmaskiner avsedda rullsaxar och tvärskärningsapparater för delning av
pappersbanan i längd- resp. tvärriktningen; maskiner för renskärning av böcker och
broschyrer; maskiner för åstadkommande av runda hörn på böcker; registerskärmaskiner;
pappersskärmaskiner av parallellsaxtypen samt apparater för skärning av papperskopior av
fotografier och monteringskartong för fotografier. För klippning av film avsedda maskiner
och apparater av sådana slag som används i foto- eller kinolaboratorier skall dock
klassificeras enligt nummer 9010;
2. maskiner för utstansning (av konfetti, etiketter, pappersspetsar, registerkort,
fönsterkuvert, kartongämnen etc.);
3. maskiner för skärning, ritsning eller rillning av papp till kartonger, askar, mappar
etc.;
4. maskiner för tillverkning av papperspåsar och papperssäckar;
5. maskiner för tillverkning av kuvert (kuvertmaskiner) genom skärning, vikning, fodring
etc.;
6. maskiner för tillverkning av vikbara kartonger och askar;
7. häftmaskiner för kartonger, askar och liknande artiklar, med undantag av enkla
klammerhäftmaskiner, vilka kan användas lika väl för häftning av böcker som för
tillverkning av kartonger (nr 8440);
8. andra maskiner för tillverkning av kartonger och askar;
84:82
9. lindningsmaskiner för tillverkning av rör, spolar, hylsor, isolerrör, patronhylsor etc. av
papper;
10. maskiner för tillverkning av bägare, behållare etc. av vaxat papper. Dessa maskiner
är vanligen försedda med en anordning som falsar och klistrar;
11. pressar för formning av artiklar av pappersmassa, papper eller papp (äggemballage;
tallrikar eller fat för konfektyrer eller för camping; leksaker etc.). Trots att de vanligen är
försedda med uppvärmningsanordning, klassificeras dessa maskiner enligt detta nummer ;
12. skär- och upprullningsmaskiner, som rullar av papperet, skär det till remsor av önskad
bredd och sedan rullar upp dessa;
13. staplingsmaskiner för ordnande av ark, kort etc. i regelbundna högar;
14. perforeringsmaskiner, även för linjeperforering (nålperforering, streckperforering etc.)
av frimärken, toalettpapper etc.;
15. falsmaskiner, andra än arkfalsmaskiner enligt nummer 8440;
16. maskinkombinationer som skär, falsar, interfolierar och förpackar cigarettpapper;
Numret omfattar emellertid inte enkla mekaniska eller hydrauliska pressar, vilka ofta
används för detta ändamål (nr 8479).
*
* *
Vissa maskiner enligt detta nummer , särskilt maskiner för tillverkning av påsar eller
kartonger, kan vara försedda med en anordning för tryckning. Med tillämpning av anm. 3 till
sextonde avd. klassificeras sådana maskiner enligt detta nummer , under förutsättning att
tryckningen inte utgör maskinens huvudsakliga arbetsuppgift.
Det bör observeras, att vissa av ovannämnda maskiner och apparater (såsom skär-, falseller påstillverkningsmaskiner) också kan användas för bearbetning av vissa plaster eller av
metallfolier. Sådana maskiner klassificeras enligt detta nummer , under förutsättning att de är
av sådan typ som vanligen används för bearbetning av papper eller papp.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater
enligt detta nummer .
*
* *
Numret omfattar inte heller:
a)
torkapparater för torkning av färdiga varor av papp (nr 8419);
b)
förpackningsmaskiner (t.ex. för choklad) som även framställer och trycker
pappkartonger o.d. (nr 8422);
c)
maskiner som snor pappersremsor till garn (nr 8445);
d)
symaskiner för tillverkning av papperssäckar (nr 8452);
e)
hålslag, vilka används för stansning av hål i papper eller handlingar samt apparater
för kontorsbruk för förstöring av konfidentiella handlingar (nr 8472);
f)
maskiner för isättning av snörhålsringar samt maskiner för vaximpregnering av
pappersbägare och pappkartonger etc. genom neddoppning (nr 8479).
8442
Maskiner, apparater och redskap (andra än verktygsmaskiner enligt nummer
8456–8465) för preparering eller tillverkning av klichéer, tryckplåtar,
tryckcylindrar eller andra tryckformar; klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar
och andra tryckformar; plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade
för grafiskt ändamål (t.ex. slipade, kornade eller polerade)
8442.30 - Maskiner, apparater och redskap
8442.40 - Delar till tidigare nämnda maskiner, apparater och redskap
84:83
8442.50 - Klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar,
cylindrar och litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t.ex.
slipade, kornade eller polerade)
Bortsett från vissa senare angivna undantag omfattar detta nummer :
a) tryckande delar till tryckmaskiner, t.ex. klichéer och andra tryckplåtar (även cylindriska)
som är graverade eller på annat sätt bearbetade för tryckning och avsedda att användas för
tryckning av text eller illustrationer (för hand eller med maskiner enligt nummer 8443); samt
preparerade litografiska stenar, cylindrar och plåtar (dvs. sådana som har bearbetats så att de
är lämpliga att förses med gravyr eller på annat sätt förses med bild eller text för efterföljande
tryckning);
b)
maskiner, apparater och redskap som används för tillverkning av ovannämnda
tryckande delar eller för dessas sammansättning (sättning) för tryckning, oavsett om dessa
arbeten utförs för hand eller på mekanisk väg.
Detta nummer omfattar utrustning som används för tryckning av text, illustrationer eller
likformigt återkommande mönster etc. på papper, textilvaror, linoleummattor, läder eller
andra material genom olika tryckmetoder, nämligen:
I. högtryck: med klichéer som är framställda genom fotogravyr i relief. Vid denna metod
infärgas de upphöjda partierna av tecknen eller bilderna;
II. plantryck: med litografi, fotolitografi eller offsettryck. Tryckfärgen avsätter sig endast på
vissa särskilt preparerade delar av tryckformens plana yta. Detta tryckförfarande innefattar
även schablontryck, t.ex. silk-screentryck;
III. djuptryck: med rotogravyr eller med etsade eller graverade metallplåtar. Tryckfärgen
kvarhålls i de genom graveringen eller etsningen åstadkomna fördjupningarna.
A. Maskiner, apparater och redskap (andra än verktygsmaskiner enligt nummer
8456–8465) för preparering eller tillverkning av klichéer, tryckplåtar,
tryckcylindrar eller andra tryckformar
Detta nummer omfattar:
1. maskiner för framställning av tryckformar genom direkt reproduktion av en
handling. I dessa maskiner avläser en fotocell förlagan. Fotocellens impulser, som
överförs av en elektronisk anordning, påverkar ett verktyg som graverar en plastplatta;
2. maskiner för syraetsning av plåtar eller cylindrar. Dessa maskiner består av
specialbehållare med omrörare;
3. maskiner som är avsedda att göra offsetzinkplåtar ljuskänsliga. Dessa maskiner är
vanligen försedda med en elektrisk uppvärmningsanordning.
*
* *
Numret omfattar endast fotosättmaskiner som verkligen sätter typer, även om typerna
fotograferas efter sättningen. Numret omfattar emellertid inte stillbildskameror, fotografiska
förstorings- eller förminskningsapparater, kontaktkopieringsapparater eller liknande
fotografiska apparater för preparering av klichéer eller andra tryckformar (90 kap.), t.ex.:
a) vertikalt eller horisontellt arbetande kameror monterade på hängande eller skjutbara stativ,
kameror för trefärgstryck;
b) fotografiska förstorings- och förminskningsapparater, kopieringsapparater och
kopieringsramar;
c) ljusbord för layout eller för kontaktkopiering.
Vissa av dessa apparater använder sig av halvtons- eller liknande fint rutnätsförsedda glaseller plastraster; färgfilter eller raster av glas eller plast för färgreproduktion samt ramar för
sådana raster.
B.Klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar, cylindrar och
litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t.ex. slipade, kornade eller
polerade)
Detta nummer omfattar bl.a.:
1. tryckformar för högtryck eller djuptryck som är graverade för hand, på mekanisk väg
eller med syra. De kan vara av trä, linoleum, koppar, stål etc.;
84:84
2. litografiska stenar som har försetts med bild (tecknad för hand eller överförd på
fotografisk väg) och därefter preparerats med syra;
3. offsetplåtar av zink eller aluminium och liknande böjliga metallplåtar, på vilka bilden har
reproducerats för plantryck, dvs. varken i relief eller med fördjupningar;
4. graverade eller etsade cylindrar;
5. plåtar och stämplar för reliefstämpling och relieftryck, t.ex. för pressar som med eller
utan färg präglar brevhuvuden, visitkort etc.
Under förutsättning att de har preparerats så, att de genom gravering, etsning etc. kan
förses med bild för tryckning, omfattar detta nummer också litografiska stenar, trästockar
för träsnitt, metallplåtar och metallcylindrar, även om de ännu inte har försetts med sådan
bild, t.ex.:
6. slipade eller kornade litografiska stenar;
8. metallplåtar som är bearbetade för gravering (genom slipning, korning eller polering);
9. metallcylindrar med kornad eller fullständigt polerad yta. Dessa cylindrar, vanligen
av gjutjärn, är i allmänhet på galvanisk väg överdragna med koppar eller försedda med ett
kopparhölje som består av lösa, bredvid varandra liggande mantlar;
10. tryckplåtar av metall eller plast för kontorsoffsetpressar. Den övre kanten av plåtarna
har vanligen bearbetats för att de skall kunna fästas på maskinens trumma.
Numret omfattar inte strålningskänsliga plåtar (t.ex. av metall eller plast, överdragna med
en strålningskänslig fotografisk emulsion, eller av en platta av strålningskänslig plast, ibland
fäst på ett underlag av metall eller annat material) (nr 3701).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner, apparater och
redskap enligt detta nummer .
*
* *
Numret omfattar inte heller:
a)
schabloner av zink, plast, papp etc. för användning i maskiner för schablontryck
(klassificeras efter materialets beskaffenhet);
b)
kopierings- eller övertryckspapper som är försedda med text eller mönster för
spritduplicering e.d. (nr 4816);
c)
textilvävnad, med eller utan överdrag, uppspänd på ramar, för screentryck (nr
5911); metalltrådsduk, även preparerad, uppspänd på ramar, för screentryck (klassificeras
efter materialets beskaffenhet);
d)
stämplar till förgyllningsmaskiner (nr 8440);
e)
verktygsmaskiner och vattenskärmaskiner för bearbetning av metall, sten eller trä
(t.ex. matrishyvelmaskiner och maskiner för färdigbearbetning av matriser; maskiner för
hyvling och skärning av linjer; maskiner för korning av stenar eller metallplåt med hälp av
skivor eller kulor etc.; graveringsmaskiner; fräsmaskiner; gravyrfräsmaskiner; sågar för
putsning av klichéer) (nr 8456–8465);
f)
typer och andra "tryckande" delar till skrivmaskiner, räknemaskiner eller andra
maskiner enligt nummer 8469–8472 (nr 8473);
g)
gjutformar (nr 8480);
h)
laserfotosättare vilka med utgångspunkt från bilder, som vanligen är i digital form,
skapar en latent bild på ljuskänslig film medelst en laserstråle (nr 9006);
ij)
mät- eller kontrollinstrument (nr 9017 eller 9031).
8443
Tryckpressar som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindraroch
andra tryckformar enligt nummer 8442; andra skrivare, kopieringsapparater
och telefaxapparater, även kombinerade; delar och tillbehör
- Tryckpressar som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindrar och
andra tryckformar enligt nummer 8442:
8443.11 - - Offsetpressar med rullmatning
84:85
8443.12 - - Offsetpressar med arkmatning, av kontorstyp (arkstorlek högst 22 x 36 cm i
ovikt skick)
8443.13 - - Andra offsetpressar
8443.14 - - Boktryckpressar (högtryckpressar) med rullmatning, andra än för flexografiskt
tryck
8443.15 - - Boktryckpressar (högtryckpressar), andra än med rullmatning och för
flexografiskt bruk
8443.16 - - Tryckpressar för flexografiskt tryck
8443.17 - - Djuptryckpressar
8443.19 - - Andra
- Andra skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater, även kombinerade:
8443.31 - - Apparater som utför minst två av arbetsuppgifterna utskrift, kopiering och
telefaxöverföring och kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling
eller till ett nät
8443.32 - - Andra, som kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till
ett nät
8443.39 - - Andra
- Delar och tillbehör:
8443.91 - - Delar och tillbehör till tryckpressar som används för tryckning med tryckplåtar,
tryckcylindrar och andra tryckformar enligt nummer 8442
8443.99 - - Andra
Detta nummer omfattar:
1. alla maskiner som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindrar och andra
tryckformar enligt nummer 8442, och
2. andra skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater, även kombinerade.
Numret inbegriper maskiner för tryckning av textilvaror, tapeter, omslagspapper, gummi,
plastfolier, linoleummattor, läder etc. med likformigt återkommande mönster eller ord eller
med en färg som täcker hela ytan.
I. Tryckpressar som används för tryckning med tryckplåtar, tryckcylindrar och andra
tryckformar enligt nummer 8442
Den vanligaste typen av tryckpressar i denna grupp är rotationspressar. I sin enklaste form
består dessa pressar av en formcylinder med två halvcylindriska tryckplattor (boktryck) eller
av tryckcylindrar, som kan vara antingen etsade (djuptryck) eller försedda med tryckform för
offsettryck. Rotationspressar för färgtryck är försedda med flera formcylindrar, vilkas
färgvalsar ligger sida vid sida. Eftersom alla tryckande, pressande och färgande delar roterar
kan dessa pressar användas för såväl kontinuerlig tryckning som arktryckning, i svart eller
färg, på en sida eller på båda sidorna av papperet. Rotationspressar kan delas upp i två
undergrupper:
1. rullmatade pressar, i vilka stora rotationspressar förenar flera tryckenheter på ett
gemensamt underrede, kan trycka alla sidorna i en tidning eller tidskrift i en följd. Som
slutresultat levereras alla sidorna skurna, falsade, hoplagda och staplade. Skärningen,
falsningen etc. utförs i olika hjälpapparater som arbetar i anslutning till tryckpressen;
2. arkmatade pressar, i vilka arken transporteras genom tryckenheten med en gripare.
Arkmatade pressar har en iläggningsanordning, minst en tryckenhet, samt en
arkavläggningsanordning. I iläggaren plockas arken från sorterade staplar och
transporteras till tryckenheten. De tryckta arken samlas ihop och staplas i arkavläggaren.
Gruppen omfattar också digelpressar som arbetar med en rörlig platta (digel) samt
cylinderpressar (snällpressar).
*
**
Ovannämnda tryckpressar (särskilt mindre och medelstora rotationspressar) kan vara
försedda med en rad anordningar för vidare bearbetning, som är placerade sida vid sida med
de tryckande enheterna. Med dessa maskiner kan man av en pappersrulle tillverka färdiga
84:86
varor (t.ex. kartongämnen, emballage, etiketter eller järnvägsbiljetter) i en enda, oavbruten
arbetsprocedur.
Utom de vanliga typerna av tryckpressar omfattar detta nummer också specialpressar,
såsom:
a) pressar för tryckning av burkar eller andra behållare av plåt;
b) pressar för tryckning av urtavlor eller andra artiklar av speciell form;
c) pressar för tryckning på kork, rör, ljus etc.;
d) pressar för märkning av kläder;
e) pressar för tryckning av arksignaturer;
f) pressar för numrering, datering etc. (andra än datumstämplar och liknande handstämplar
enligt nummer 9611), som arbetar med infärgade eller icke infärgade stålstämplar
(bokstavs- eller siffervalsar etc.);
g) vissa mindre kontorstryckpressar som arbetar med trycktyper eller enligt offsetmetoden och
som oriktigt benämns ”dupliceringsmaskiner” på grund av att deras arbetssätt och
utseende liknar dupliceringsmaskinernas.
Denna grupp omfattar också färgtryckpressar, som används för att med hjälp av schabloner
kolorera tidigare i svart-vitt tryckta konstreproduktioner, spelkort, illustrationer för barn etc.
Färgen läggs på med borstar eller valsar eller genom sprutning.
Bland pressar för tryckning av textilvaror, tapeter, omslagspapper, linoleummattor, läder
etc. med likformigt återkommande mönster eller ord eller med färg som täcker hela ytan kan
nämnas:
1. s.k. taveltryckpressar, i vilka plattor med ingraverade mönster (vanligen i relief) pressas i
upprepad följd mot vävnaden, tapeten etc. allteftersom denna passerar genom pressen,
varigenom ett fortlöpande mönster åstadkoms. Samma pressar används även för tryckning
av enstaka mönster (t.ex. på scarfar eller näsdukar);
2. valstryckpressar, som vanligen består av en stor, centralt placerad cylinder (s.k. pressör),
runt vilken perifert har anbringats en serie graverade mönstervalsar, var och en med sin
färgbehållare, färgvals, rakel (för avstrykning av överflödig färg) etc.;
3. schablontryckpressar. Det material som skall tryckas passerar genom pressen tillsammans
med en schablon, genom vilken färgen anbringas;
4. varptryckpressar, vilka före vävningen trycker ett mönster på de från varpbommen
avrullade varptrådarna;
5. garntryckpressar, i vilka färgeffekter trycks på garn (eller ibland på förgarn innan det
spinns till garn).
II. Andra skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater, även kombinerade
Denna grupp omfattar:
A. Skrivare
Denna grupp omfattar apparater för utskrift av text, tecken eller bilder på olika underlag,
andra än sådana som är beskrivna i avsnitt I ovan.
Dessa apparater tar emot data från olika källor (t.ex. maskiner för automatisk
databehandling, flatbäddsskannrar eller nätverk). De flesta av apparaterna har ett inbyggt
minne för att kunna lagra dessa data.
Maskiner och apparater enligt detta nummer skapar tecken eller bilder med hjälp av t.ex.
laser, bläckstrålar, punktmatriser eller termisk överföring. De två vanligaste typerna av
skrivare är:
1. elektrostatiska skrivare, som arbetar med en metod där elektrostatisk laddning, toner och
ljus används. En ljuskälla (t.ex. laser eller en ljusemitterande diod) används för att
neutralisera spänningen på bestämda punkter på en positivt laddad fotoelektrisk yta
(vanligtvis en trumma). På så sätt skapas en positivt laddad kopia av bilden. Den negativt
laddade tonern attraheras elektrostatiskt till den fotoelektriska ytan där den återskapar
originalbilden. Tonern överförs på elektrostatisk väg till det material som ska tryckas,
vilket har en större positiv laddning än den fotoelektriska ytan. Bilden fixeras sedan på
materialet genom att tryck och värme tillförs.
2. bläckstråleskrivare. Dessa maskiner skapar en bild genom att spruta ut färgdroppar på det
material som skall tryckas.
Numret inbegriper även separat föreliggande skrivare för inmontering i, eller anslutning till,
varor som klassificeras enligt andra nummer i tulltaxan (t.ex. kvittoskrivare för
kassakontrollapparater enligt nummer 8470).
84:87
B. Kopieringsapparater
Denna grupp omfattar apparater för framställning av kopior från originaldokument, såsom:
1. digitala kopiatorer i vilka originalhandlingen skannas in och en ljuskänslig yta (t.ex.
en kaskadkopplad enhet (CCD) eller en matris av fotodioder) omvandlar den optiska
bilden till digitala elektriska signaler vilka lagras i ett minne. Skrivmekanismen, som
arbetar på samma sätt som hos de skrivare som beskrivits i avsnitt II A i anv. till detta
nummer , använder sedan denna information för att framställa önskat antal kopior.
Eftersom bilden finns lagrad i digital form i minnet behöver originalhandlingarna bara
skannas en gång vid framställning av ett flertal kopior. I avsnitt D nedan beskrivs
utrustning som motsvarar denna men som kan anslutas till en maskin för automatisk
databehandling eller till ett nätverk.
2. fotokopieringsapparater i vilka den optiska bilden av en originalhandling måste
projiceras på den ljuskänsliga ytan en gång för varje enskild kopia. De vanligaste
typerna är:
a) elektrostatiska fotokopieringsapparater, i vilka originalbilden reproduceras på
kopian antingen genom ett direkt eller genom ett indirekt förfarande via ett
mellanled.
Vid det direkta förfarandet projiceras den optiska bilden på ett underlag
(vanligen av papper) som är överdraget med exempelvis zinkoxid eller antracen
och laddat med statisk elektricitet. Sedan den latenta bilden har framkallats med ett
färgpulver fixeras den på underlaget genom värmebehandling.
Vid det indirekta förfarandet projiceras den optiska bilden på en trumma (eller
platta) som är överdragen med selen eller något annat halvledande ämne som är
laddat med statisk elektricitet. Sedan den latenta bilden har framkallats med ett
färgpulver överförs den till ett vanligt papper genom anbringande av ett
elektrostatiskt fält och fästs på papperet genom värmebehandling;
b) apparater i vilka överdrag med kemisk emulsion används och i vilka den
ljuskänsliga ytan består av en emulsion som vanligen innehåller silversalter
eller diazoföreningar (den senare typen av emulsion är avsedd att utsättas för
ljus som till stor del består av ultraviolett strålning). Framkallnings- och
kopieringsförfarandena varierar alltefter emulsionens art och typen av apparat
(våta
eller
torra
framkallare,
värmebehandling,
ammoniakånga,
överföringsteknik etc.).
Gruppen
omfattar
även
fotokopieringsapparater
av
kontakttyp
och
värmekopieringsapparater.
C. Telefaxapparater
Telefaxapparater (eller faxapparater) för sändning och mottagning av text eller grafik via
ett nät, och för utskrift av en kopia av originaltexten eller -grafiken. I avsnitt D nedan beskrivs
apparater som motsvarar dessa men som även kan användas för kopiering.
D. Kombinationer av skrivare, kopieringsapparater och telefaxapparater
Maskiner och apparater som utför minst två av arbetsuppgifterna utskrift, kopiering och
telefaxöverföring kallas vanligtvis flerfunktionsmaskiner eller multifunktionsmaskiner. Dessa
maskiner och apparater kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till ett
nätverk.
Uttrycket ”som kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till ett
nätverk” finns beskrivet i den kompletterande anvisningen till HS-nr 8443.31 och 8443.32.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificering av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar och tillbehör till varor enligt
detta nummer .
Detta inbegriper t.ex. hjälpapparater (även särskilt föreliggande) som är konstruerade
uteslutande för att användas tillsammans med maskiner och apparater enligt detta nummer .
De används under eller efter tryckningen, utskriften etc. för iläggning, hantering eller
ytterligare bearbetning av pappersarken eller pappersrullarna. Bland sådana maskiner, som
vanligen inte utgör en integrerande del av själva tryckpressen, skrivaren etc. märks:
84:88
1. stapelhissar och pappersmagasin, i vilka de otryckta pappersarken förvaras i ett läge
redo för tryckning, utskrift etc.;
2. automatiska iläggningsapparater eller arkmatare, vilka används vid arkmatad
tryckning, utskrift etc. Deras uppgift är att mata in pappersarken ett och ett i maskinen
eller apparaten, exakt inriktade;
3. arkavläggningsanordningar, vilka liknar iläggare till konstruktionen men utför
motsatt arbetsuppgift (dvs. de lägger av och staplar de tryckta eller utskrivna arken);
4. sorterare, som samlar ihop och staplar tryckta eller utskrivna ark i flersidiga
dokument.
5. falsapparater,
gummeringsapparater,
perforeringsapparater
och
klammerhäftmaskiner. Dessa används ofta vid den ända av tryckmaskinen, skrivaren
etc. där avläggningen sker för falsning och häftning av tryckta eller utskrivna ark (till
tidningar, foldrar, tidskrifter etc.).
Om de inte är konstruerade uteslutande för att användas i anslutning till tryckpressar
eller till andra maskiner eller apparater enligt detta nummer omfattas de emellertid inte
av detta nummer (nr 8440 eller 8441, alltefter beskaffenhet);
6. nummer verk, små hjälpapparater som arbetar med sifferhjul;
7. bronseringsmaskiner för tryckerier. Dessa maskiner anbringar metallpulver på
arken när dessa kommer från tryckpressen, där de har blivit tryckta med
undertrycksfärg (bindefärg).
Detta nummer omfattar också trummor och plattor som används i elektrostatiska
fotokopieringsapparater, ledvalsar och monterade smörjdynor.
*
**
Detta nummer omfattar inte:
a) däckelduk och valsöverdrag av textilvävnad (med eller utan gummibeläggning), filt, gummi
etc. (klassificeras efter materialets beskaffenhet);
b) maskiner och apparater för etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller
andra förpackningar, samt maskiner och apparater för inslagning av varor;
c) maskiner med tryckanordning som biutrustning, t.ex. vissa säckpåfyllnings- och
förpackningsmaskiner (nr 8422); vissa maskiner för bearbetning av papper eller papp (nr
8441). Om tryckanordningarna föreligger separat klassificeras de enligt nummer 8443
under förutsättning att de arbetar enligt någon av tryckmetoderna för maskiner enligt detta
nummer ;
d) antismetsprutor (nr 8424);
e) dupliceringsmaskiner av hektograftyp, stencilappparater och adresseringsmaskiner (nr
8472);
f) bildgeneratorutrustning (nr 8486);
g) stillbildskameror för fotografering av dokument på mikrofilm, mikrofiche e.d. (nr 9006);
h) vanliga kopieringsramar ( nummer 9010);
ij) ritinstrument enligt nummer 9017;
k) handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter enligt nummer 9611.
°
°°
Förklarande anmärkningar till under nummer
HS-nr 8443.11–8443.13
Dessa nummer omfattar tryckpressar i vilka trycket erhålls med hjälp av en tryckplåt på vilken det som skall
tryckas återges i ett plan, dvs. varken genom fördjupning eller i relief (offsettryckning). Vid tryckningen
utnyttjas det förhållandet att vatten och fettartade ämnen stöter bort varandra. Trycket, vilket alltid framställs i en
rotationspress, erhålls inte genom direkt kontakt mellan tryckcylindern och det material som skall tryckas utan
indirekt via en annan cylinder som är klädd med en gummiduk (offsetduk). De maskiner som omfattas av
ovannämnda nummer känns igen på förekomsten av offsetduken och på en anordning som kontinuerligt fuktar
de icke tryckande ytorna på den på tryckcylindern fastsatta tryckplåten. Offsetpressar kan matas med rullar eller
ark.
84:89
HS-nr 8443.14 och 8443.15
Boktryck (högtryck) är ett förfarande vid vilket tryckfärgen överförs under tryck till den yta som skall tryckas
från de upphöjda delarna av tryckformen. Denna består av separata typer, linjer eller klichéer, alla med samma
höjd.
Dessa nummer omfattar emellertid inte pressar för flexografiskt tryck.
HS-nr 8443.16
Flexografiskt tryck är ett förfarande vid vilket boktrycksprincipen utnyttjas för enkla arbetsuppgifter (tryckning
av emballage, formulär, broschyrer etc.) och tryckplåten, som består av gummi eller termoplast, är fastklistrad
direkt på tryckcylindern. Dessa maskiner är enklare och lättare än andra tryckpressar. De trycker ändlösa banor
av papper i en eller flera färger och använder en tryckfärg som är baserad på alkohol eller andra flyktiga
lösningsmedel.
HS-nr 8443.17
Vid djuptryck överförs tryckfärgen, som är samlad i graverade eller etsade partier av tryckplåten, genom tryck
till den yta som ska tryckas. Denna tryckmetod leder sitt ursprung från gravyr- och etsningsteknikerna, vid vilka
en gravstickel respektive en syra används för att rista in skåror med olika djup i en polerad kopparplåt. Plåtens
yta hålls fri från tryckfärg, vilken samlas i skårorna i tillräcklig mängd för att ge ett avtryck.
Principen för djuptryck liknar principen för gravyrtryck och avtryck av etsade plåtar. En roterande cylinder
används i stället för en plan plåt. Bilderna eller bokstäverna överförs till tryckcylindern på mekanisk eller
fotokemisk väg.
HS-nr 8443.31 och 8443.32
Med uttrycket ”som kan anslutas till en maskin för automatisk databehandling eller till ett nätverk” avses att
apparaten innehåller alla de komponenter som är nödvändiga för att den ska kunna anslutas till ett nätverk eller
till en maskin för automatisk databehandling enbart genom anslutning med en kabel. Möjligheten att lägga till en
komponent (t.ex. ett ”kort”) till apparaten, vilken i sin tur skulle möjliggöra anslutning med en kabel, är i sig inte
tillräcklig för att apparaten ska hänföras till dessa nummer . Motsatt gäller att om den komponent till vilken en
kabel skulle ha anslutits finns men är oåtkomlig eller av annan anledning inte kan åstadkomma en anslutning
(t.ex. därför att strömställare först måste ställas om) är detta inte tillräckligt skäl för att varan ska föras bort från
dessa nummer .
84:90
8444 Maskiner för sprutning, sträckning, texturering eller nedskärning av
konstfibermaterial
Detta nummer omfattar maskiner för framställning av konstfibrer, inbegripet sådana maskiner
som används för nedskärning av fibrerna.
Numret omfattar bl.a.:
1.
maskiner för sprutning av monofilamentgarn eller av ett flertal intill varandra
liggande filament av konstfibermaterial. Dessa maskiner består i praktiken av en lång rad av
separata, likadana, bredvid varandra placerade enheter. Varje enhet består i huvudsak av en
pump och ett filter som matar ett spinnmunstycke. Beroende på vilken metod som används får
trådarna från spinnmunstyckena passera antingen genom ett fällbad i vilket de koagulerar
(t.ex. vid viskosmetoden) eller genom en lufttät behållare med anordning för
vattenbesprutning (t.ex. vid kopparmetoden) eller genom en varm luftström (t.ex. vid
acetatmetoden) eller genom en kylkammare. Munstycket har ett eller flera (ibland många
tusen) hål, beroende på om man vill framställa monofilamentgarn eller multifilamentgarn eller
fiberkabel för nedskärning till stapelfibrer. I vissa maskiner sammanförs de från
spinnmunstycket kommande fibrerna och förenas genom lätt snoning med hjälp av en särskild
anordning, varigenom ett garn bildas. I andra maskiner förenas fibrerna från de olika
spinnmynstyckena till en tjock fiberkabel (ibland bestående av hundratusentals fibrer) för
efterföljande skärning till stapelfibrer;
2.
sträckmaskiner, vilka sträcker fibrerna till tre eller fyra gånger deras ursprungliga
längd, varigenom molekylerna orienteras i fiberriktningen och fibrernas styrka ökar avsevärt;
3.
maskiner för texturering av syntetiskt textilgarn. De flesta textureringsmetoderna
(den konventionella icke kontinuerliga metoden, falsksnoddmetoden, eggkrusningsmetoden,
kugghjulsmetoden, tryckluftsmetoden, crinkle-metoden /"knit-deknit"-metoden/ etc.)
modifierar garnets fysiska egenskaper för att erhålla krusat garn, elastiskt krusat garn etc.;
4.
maskiner för nedskärning av fiberkabel till korta längder;
5.
"tow-to-top"-maskiner. Även dessa skär fiberkabel till korta längder men utan att
därvid bringa fibrerna i fiberkablarna ur sitt parallella läge. Dessa maskiner framställer "tops",
som kan spinnas direkt (de behöver varken kardas eller kammas), och inte, som de i punkt 4
nämnda maskinerna, en massa av korta oordnade fibrer. Dessa maskiner är ibland hopbyggda
med en spinnmaskin. En sådan maskinkombination kallas "tow-to-yarn"-maskin (se anv. till
nummer 8445);
6.
maskiner för framställning av "ruptured filament tow". Större delen av fibrerna i
ett fiberknippe (dock inte alla) skärs eller slits av på jämna avstånd, så att–trots att vissa fibrer
förblir ändlösa–det garn som erhålls från fiberknippet får karaktär av garn av korta fibrer.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner enligt detta
nummer enligt nummer 8448.
*
**
Detta nummer omfattar inte:
a)
maskiner för beredning av råmaterial för senare sprutning till konstfibrer (i allmänhet
nummer 8419 eller 8477);
b)
sträckmaskiner för kard- och kamband (gillboxar etc.), enligt nummer 8445;
c)
maskiner för framställning av ändlösa eller korta glasfibrer eller av glasfibergarn (nr
8475).
8445 Maskiner för beredning av textilfibrer; maskiner för spinning, tvinning eller
snodd av textilgarn samt andra maskiner för framställning av textilgarn;
maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling av
textilgarn samt maskiner för beredning av textilgarn för användning i
maskiner enligt nummer 8446 eller 8447
- Maskiner för beredning av textilfibrer:
8445.11 - - Kardmaskiner
84:91
8445.12
8445.13
8445.19
8445.20
8445.30
8445.40
8445.90
- - Kammaskiner
- - Förspinnmaskiner
- - Andra
- Maskiner för spinning
- Maskiner för tvinning eller snodd
- Maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling
- Andra slag
Bortsett från vissa nedan angivna undantag omfattar detta nummer maskiner som används i
textilindustrin för följande arbeten:
I. beredning eller förarbetning av textilfibrer för att göra dem lämpliga för:
a) spinning till garn, surrningsgarn etc. eller
b) tillverkning av vadd, filt, stoppningsmaterial etc.;
II. framställning av garn av olika textilfibrer genom spinning, tvinning, snodd etc. (inbegripet
tillverkning av pappersgarn av pappersremsor), dock med undantag av speciella
bearbetningar för tillverkning av tågvirke (nr 8479);
III. spolning, rullning och haspling av kam-, kard- eller sträckband, förgarn, garn etc. samt
beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nummer 8446 eller 8447.
A. Maskiner för beredning av naturliga textilfibrer eller korta konstfibrer för
spinning samt liknande maskiner för beredning av fibrer till stoppningsmaterial
eller för tillverkning av filt eller vadd
Till denna grupp hör bl.a.:
1. maskiner för sortering av djurhår efter längd genom blåsning. Dessa består av en lång
kammare, som på tvären har avdelats i fack. Håren blåses in i dessa av en luftström och
fördelas i de olika facken efter sin storlek;
2. maskiner (t.ex. egrenermaskiner) för avskiljande av bomullsfibrer från frön, fröhus
och andra föroreningar samt liknande maskiner för avskiljande av linters från
fröna;
3. skäktningsmaskiner och liknande maskiner för avskiljande av stjälkfibrer (lin, hampa
etc.) efter rötning;
4. maskiner för rivning av lump, gammalt tågvirke o.d. till fibrer som är lämpliga för
kardning (t.ex. garnettmaskiner och lumprivningsmaskiner), dock inte lumpskärmaskiner
för papperstillverkning (nr 8439);
5. balbrytare, vilka används för att sönderdela bomull från hoppressade balar till flockar;
6. automatiska matare, vilka är försedda med en fördelaranordning som reglerar tillförseln
till bomullsöppnare;
7. slagmaskiner för ytterligare rensning och uppluckring av bomullsvadden; maskiner för
uppluckring av ull;
8. maskiner för borttagande av ullsvett ur ull, försedda med mekaniska anordningar för
inmatning av ullen och inpumpning av varmt vatten; ulltvättmaskiner (t.ex. av
leviathantyp) försedda med omröringsanordningar och ibland med torkanordningar;
9. maskiner för färgning av ull i flockar;
10. maskiner för impregnering av ull, rami etc. med olja eller kemikalier för att underlätta
kardning och kamning;
11. karboniseringsmaskiner för ull, vilka är försedda med ett syrakar samt med anordningar
för avlägsnande av överflödig vätska, för torkning och för avdamning av de karboniserade
föroreningarna;
12. kardmaskiner av olika typer för bomull, ull, korta konstfibrer, bastfibrer (lin, hampa etc.)
etc. Dessa maskiner fortsätter den av öppnarna och slagmaskinerna påbörjade rensningen
samt skiljer och sträcker fibrerna. I princip består de av stora valsar som är täckta med
sågtandad ståltråd eller kardbeslag, dvs. duk eller band som är försedda med fina stålstift
(kardnockar). Dessa valsar arbetar mot fasta plattor eller mot andra valsar, som också är
täckta med kardbeslag. En rensanordning håller kardnockarna fria från fiberlugg, och i
ullkardmaskiner finns en anordning för borttagande av kardborrar. Olika kardmaskiner
används på olika stadier för olika material (t.ex. förskrubb-, renskrubb- och
slubbmaskiner). Fibrerna lämnar kardmaskinerna i form av ett brett kardflor eller
sammanförda till kardband och rullas sedan upp på spolar eller bobiner eller läggs in i
roterande kardkannor.
Denna grupp omfattar också kardmaskiner för beredning av fibrer för tillverkning av filt
eller för användning som vadd eller stoppningsmaterial. Dessa maskiner är vanligen av
84:92
enklare slag och består av en med kardbeslag beklädd vals, som rör sig fram och tillbaka
över ett plant bord som också är beklätt med kardbeslag;
13. sträckmaskiner (gillboxar etc.). Dessa sträcker kard- eller kamband till mindre
tvärsektion, sammanför dem och sträcker dem på nytt för att erhålla en jämn produkt.
Dessa maskiner används efter kardningen och, i fråga om ull, ibland även efter
kamningen;
14. kammaskiner. Dessa maskiners viktigaste uppgift är att kamma ut korta fibrer.
Fibersträngen hålls av tänger medan den bearbetas av anordningar med kammar eller
nålar. Kammaskiner används på olika tillverkningsstadier för att behandla textilmaterial i
oberett skick (t.ex. häckling av lin) eller efter kardning eller sträckning. De vanligaste
typerna är häcklingsmaskiner för lin, hampa eller liknande fibrer, periodiska kammaskiner
(flatkammaskiner) för bomull och rundkammaskiner för ull;
15. s.k. påläggningsmaskiner ("spreaders") för lin, jute, etc. Dessa lägger samman
knippen av lin eller andra fibrer och sträcker dem till ett ändlöst band;
16. tvättmaskiner för avlägsnande av olja och andra föroreningar från ull efter kardning eller
kamning. De består av ett antal kar för varmt såpvatten, vilka är försedda med valsar för
frammatning och urkramning, torkcylindrar och en sträckanordning som åter luckrar upp
ullen;
17. förspinnmaskiner, vilka är avsedda att slutligt sträcka och lätt sno kam-, kard- eller
sträckband eller förgarn för att göra dessa spinnfärdiga;
18. vindlingsapparater ("coilers"), vilka utgör hjälpapparater för sträck- och
förspinningsmaskiner. De består av ett roterande bord som är avsett att försätta i rotation
en kanna, i vilken kard- eller kambandet eller förgarnet samlas när det lämnar de olika
maskinerna. De har vanligen på översidan en anordning, som får varan att ringla ned i
kannan.
B. Maskiner för beredning av natursilke före tvinningen
Till denna grupp hör bl.a.:
1.
maskiner för avlägsnande av det yttre höljet från kokonger samt maskiner som
genom piskning avlägsnar de yttre, icke avhasplingsbara trådarna;
2.
spinnbäcken för avhaspling för hand av silketrådarna från kokonger. Dessa bäcken är
försedda med en anordning som genom en svag snodd sammanför flera trådar samt ibland
med en haspel på vilken det erhållna råsilket vindas upp. Haspeln är ibland skild från
bäckenet, men under förutsättning att haspeln och bäckenet föreligger tillsammans
klassificeras det hela enligt detta nummer ;
3.
maskiner för avlägsnande av klumpar, förtjockningar etc. från råsilkegarn.
C. Maskiner för spinning av förgarn till garn; maskiner för tvinning av enkelt garn
till flertrådigt och andra tvinnmaskiner
Till denna grupp hör bl.a.:
1.
spinnmaskiner, vilka genom ytterligare sträckning och snoning omvandlar förgarn
till garn. Den viktigaste delen i en spinnmaskin är spinnmekanismen (spinnringar,
spinnvingar, ringlöpare etc.) och en därtill hörande roterande vertikal eller sned axel (spindel).
En komplett spinnmaskin består av ett antal av dessa delar, som är monterade i rad bredvid
varandra. Numret omfattar bl.a. maskiner för spinning av lin, hampa, jute etc., selfaktorer och
kontinuerliga spinnmaskiner (ving-, ring- och klockspinnmaskiner etc.). Numret omfattar
också spinnrockar;
2.
"tow-to-yarn"-maskiner, vilka skär av eller sliter av fiberkabel till korta fibrer,
sträcker dessa till förgarn och spinner förgarnet till garn;
3.
tvinnmaskiner, vilka används för att ge garn en extra snodd eller för att tvinna
samman två eller flera garner till flertrådigt garn eller till surrningsgarn. Numret omfattar
emellertid inte specialmaskiner för tillverkning av tågvirke (nr 8479). Vissa maskiner som
tillhör denna grupp kan även ha anordningar för tillverkning av effektgarn (t.ex. öglegarn).
Denna grupp omfattar också tvinnmaskiner för sammantvinning av ändlösa textilfibrer av
natursilke eller av konstfibermaterial.
4.
maskiner för hopknytning av tagel till längdvara.
D. Maskiner för spolning, rullning eller haspling av textilgarn
Dessa maskiner används för uppläggning av garn (eller förgarn), surrningsgarn eller tråd på
84:93
bobiner, spolar, cops, konrullar, korsrullar, kartor etc. eller i nystan, härvor eller dockor, såväl
för fabriksändamål som för detaljhandeln. Angående klassificeringen av varpmaskiner, se
avsnitt E nedan. Maskiner för upprullning av tågvirke klassificeras enligt nummer 8479.
Numret omfattar också maskiner för återvinning och omspolning av garn från felaktiga
trikåvaror. Det omfattar likaså spolmaskiner, dvs. specialmaskiner för upplindning av
väftgarn på spolpipor som är färdiga att användas vid vävning.
E. Maskiner för beredning av textilgarn för användning i maskiner enligt nummer
8446 eller 8447
Till denna grupp hör bl.a.:
1.
varpmaskiner. I dessa ordnas en rad trådar för vävning så att de blir parallella och
likformigt spända och kommer i rätt ordning (vad beträffar färg och garntyp). Alla de trådar
som behövs i varpen kan ordnas antingen som en enhet eller i sektioner (sektionsvarpning).
De kan upplindas direkt på varpbommen för direkt användning i vävstolen eller provisoriskt
på varpmaskinens trumma eller på spolstommar (t.ex. bobiner).
Maskinen består av en s.k. skärlats, som är avsedd att bära upp ett stort antal garnspolar,
av en rad kammar och trådförare och av en kraftig upprullningsanordning i form av en
trumma. De olika delarna i denna maskin är ofta helt fristående, men om de föreligger
tillsammans klassificeras de enligt detta nummer ;
2.
varpklistringsmaskiner. I dessa indränks varpen eller sektioner av varpen temporärt
med klister som hindrar varptrådarna från att ludda upp sig i vävstolen och gör dem jämna,
varigenom vävningen underlättas. Dessa maskiner består i allmänhet av ett klistertråg, ett
system av ledrullar, en cylindertork eller varmlufttork och en upprullningsanordning och
ibland även en anordning för anbringande av färgmärken på regelbundna avstånd på
stadkanttrådarna.
Numret omfattar inte andra klistringsmaskiner, t.ex. maskiner för klistring av annat garn
(även väftgarn) i härvor eller som enskilda trådar (nr 8451);
3.
solvnings- och skedningsmaskiner för dragning av varptrådarna genom solven och
vävskeden i vävstolen;
4.
varpknytningsmaskiner för hopknytning av trådarna i en ny varp med trådarna i en
slutvävd varp.
Detta nummer omfattar inte varpknytapparater som används för hopknytning av
varptrådar som har brustit under vävningen (nr 8448):
5. maskiner som samlar ihop varpen på varpbommen från varpmaskinens trumma.
6. maskiner som matar fram tråden till genombrottspunkten under vävningen.
7. nålpåträdningsmaskiner för broderier.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner enligt detta
nummer enligt nummer 8448.
*
**
Numret omfattar inte:
a)
maskiner för värmebehandling av kokonger för att döda silkesmaskarna (nr 8419);
b)
maskiner för torkning av textilmaterial (nr 8419 eller 8451, alltefter beskaffenheten);
c)
torkcentrifuger (nr 8421);
d)
maskiner enligt nummer 8444;
e)
maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk
(nr 8449);
f)
maskiner och apparater för polering, glättning, svedning eller annan efterbehandling
av textilgarn etc. samt maskiner för upprullning av textilvävnader (nr 8451);
g)
maskiner för klippning av hår från hudar (nr 8453);
h)
maskiner för skärpning av kardnockar eller av kammar eller nålar till kammaskiner
(nr 8460);
ij)
maskiner för fästande av kardnockar på kardbeslag (nr 8463);
k)
maskiner för montering av kardbeslag på kardcylindrar etc. (nr 8479).
84:94
8446 Vävstolar
8446.10 - För vävning av band (bredd högst 30 cm)
- För vävning av vävnader med en bredd av mer än 30 cm, arbetande med
skyttel:
8446.21 - - Maskinvävstolar
8446.29 - - Andra
8446.30 - För vävning av vävnader med en bredd av mer än 30 cm, skyttellösa
Detta nummer omfattar vävstolar för framställning av vävnader genom vävning med
användning av garn eller tråd av textilmaterial (även torvfibrer) eller av annat material (t.ex.
metall, glas eller asbest).
I dessa maskiner korsas varp- och väfttrådarna med varandra i räta vinklar, så att de bildar
en vävnad.
Vid den enklaste formen av vävning delas varpen från varpbommen omväxlande i två
grupper, och varje grupp styrs av ett skaft. Dessa skaft lyfter och sänker omväxlande sina
varptrådar, så att det mellan de två garngrupperna bildas en öppning (skäl). Genom detta skäl
löper väfttråden (i konventionella vävstolar förd av en skyttel) och slås av vävskeden
omedelbart in mot föregående väfttråd. Lyftningen och sänkningen av varptrådsgrupperna
utförs sedan av skaften i omvänd riktning, varvid väfttråden binds av varpen och ett nytt skäl
bildas för nästa väfttråd. I vanliga vävstolar kan upp till åtta skaft användas för att variera
varptrådarnas rörelser och därmed åstadkomma en viss variation i vävningen.
Det finns också mera komplicerade vävstolar. Sålunda har vissa vävstolar ett särskilt
system som styr lyftningen av varptrådarna (skaftmaskiner, jacquardmaskiner etc.), så att ett
större antal grupper av varptrådar eller t.o.m. enstaka varptrådar kan lyftas och sänkas.
Särskilda anordningar kan användas för framställning av vissa speciella vävnader
(slingervävnader, frottévävnader och broscherade vävnader). Andra vävstolar har anordningar
för växling av skyttlarna (eller spolarna i skyttlarna), varigenom väft av garn med olika färg,
grovlek etc. kan erhållas. Vävstolar är ofta försedda med vissa andra mekaniska eller
elektriska anordningar (t.ex. sådana som byter ut garnspolarna i skytteln vid behov samt s.k.
varp- eller skottväktare, som stoppar vävstolen vid brott på en varp- eller väfttråd).
De flesta av dessa specialanordningar kan antingen bilda en integrerande del av vävstolen
eller monteras på en vanlig vävstol som avtagbar hjälputrustning. I det senare fallet
klassificeras de enligt detta nummer , under förutsättning att de föreligger tillsammans med
den vävstol för vilken de är avsedda, men om de föreligger särskilt omfattas de inte av detta
nummer (i allmänhet nummer 8448).
Vävstolar framställer vanligen plana vävnader men det förekommer även rundvävstolar,
som framställer slangformiga vävnader. I rundvävstolar korsar en eller flera mekaniskt eller
elektromagnetiskt drivna skyttlar väfttrådarna med en serie vertikala, cirkulärt ordnade
varptrådar.
Olika typer av vävstolar benämns antingen efter sitt arbetssätt eller efter den vävnadstyp de
framställer, t.ex. vävstolar med skaftmaskin; jacquardvävstolar; vävstolar med automatiskt
skyttelbyte eller spolbyte; skyttellösa vävstolar, i vilka väften införs antingen med tryckluft
eller med en vattenstråle eller av en lång nål eller dras genom skälet från en fast garnspole av
en serie trådgripare; bandvävstolar; vävstolar för tillverkning av luggvävnader; mattvävstolar,
även för knutna mattor.
Numret omfattar också bl.a.:
1.
handvävstolar;
2.
vävstolar för vävning av duk av metalltråd eller av metalliserat textilgarn, under
förutsättning att de är av samma typ som textilvävstolar. I vävstolarna måste ingå alla de
väsentliga delar som är karakteristiska för textilvävstolar, dvs. varpbom, skaftramar för
bildande av skäl, en mekanism som förflyttar väfttråden eller väftgarnet genom skälet i rät
vinkel och binder detta med varpen samt en bom för upplindning av duken allteftersom den
framställs.
Numret omfattar emellertid inte maskiner som är avsedda att genom andra metoder än
vävning sammanfläta metalltråd till grov duk eller grovt nät (se anv. till nummer 8463).
Delar
84:95
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till vävstolar enligt nummer
8448.
8447 Trikåmaskiner, maskbondningsmaskiner, maskiner för tillverkning av
överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, flätor eller
nätknytningar samt maskiner för tuftning
8447.11
8447.12
8447.20
8447.90
- Rundstickmaskiner:
- - Med en cylinderdiameter av högst 165 mm
- - Med en cylinderdiameter av mer än 165 mm
- Flatstickmaskiner; maskbondningsmaskiner
- Andra slag
Detta nummer omfattar alla maskiner för framställning av trikåvaror, trådgardinsvävnad,
nätknytningar, spetsar, flätor, snörmakeriarbeten m.m. genom stickning, knytning,
överspinning, flätning etc. eller för maskbondning eller tuftning eller för brodering på vilken
botten som helst, oavsett om förgarn, garn eller tråd av textilmaterial (även torvfibrer) eller av
annat material (t.ex. metall, glas eller asbest) används.
A. Trikåmaskiner
Dessa kan delas upp i två huvudgrupper:
1.
rundstickmaskiner, vilka tillverkar antingen rak slangformig trikå eller–genom att
maskstorleken i raderna varieras–en tillformad slangformig vara (till strumpor, ärmar till
kläder, baskermössor, fezer eller liknande stickade huvudbonader etc.);
2.
flatstickmaskiner för framställning av jämnbred dukvara av trikå av eller–genom
ökning eller minskning av antalet maskor i raderna–av plana men tillformade trikåvaror som
är avsedda att sys ihop till färdiga artiklar (t.ex. strumpor). Till flatstickmaskinerna hör
maskiner för väfttrikå (kulirtrikå) (t.ex. cottonmaskiner) och för varptrikå (raschelmaskiner,
kettenstolar av milanese- eller locknittypen etc.). Denna grupp omfattar såväl mycket enkla
typer som större maskiner med många nålrader och i vissa fall med jacquard- eller liknande
mekanismer för framställning av olika mönster.
Detta nummer omfattar också smärre hemstickmaskiner och maskiner som åstadkommer
endast ett fåtal maskor för lagning av strumpor. S.k. kettelmaskiner, som endast sammanfogar
kanterna av två virkade eller stickade delar maska för maska, klassificeras dock enligt
nummer 8452.
B. Maskbondningsmaskiner
Denna grupp omfattar maskbondningsmaskiner av alla slag för framställning av dukvaror
genom kedjesömnad. Följande maskiner hör hit:
1.
maskiner som är försedda med en nålmekanism med vilken "varptrådar" och
"väfttrådar" binds samman med kedjesömmar;
2.
maskiner som sticker in öglor av garn i en textilvävnad som har framställts tidigare i
en vanlig vävstol och som fäster garnöglorna vid vävnaden med kedjesömmar;
3.
sticksymaskiner (knitting-sewing machines), vilka anbringar kedjesömmar i duk av
lösa fibrer, vilken tidigare har framställts av andra maskiner (t.ex. av kard- eller
kammaskiner) och på detta sätt tillverkar en fast dukvara som används för filtreringsändamål,
som mattunderlägg, som isoleringsmaterial etc.
C. Maskiner för tillverkning av överspunnet garn, tyll, spetsar, broderier,
snörmakeriarbeten, flätor eller nätknytningar samt maskiner för tuftning
Till denna grupp hör bl.a.:
1.
maskiner för tillverkning av nät för alla ändamål, som längdvara eller i avpassade
stycken (t.ex. fisknät);
2.
maskiner för tillverkning av slät tyll;
3.
maskiner för tillverkning av mönstrad tyll, spetsar etc.;
4.
maskiner för tillverkning av mönstrad tyll eller trådgardinsvävnad, i vilka
framställs genombrutna dukvaror med varp- och väfttrådar. Varp-och väfttrådarna flätas dock
84:96
inte samman i rät vinkel som vid vävning utan omslingras och binds fast, med hjälp av en
fram- och återgående skyttel, av ett stort antal bindtrådar som är anbringade på små bobiner;
5.
brodermaskiner, även handdrivna brodermaskiner (brodermaskiner med
pantografskyttel), vilka med hjälp av nålar broderar olika mönster med en eller flera nålar på
en botten av vävnad eller annat material. Brodermaskiner, förutom de handdrivna, kan vara
försedda med jacquard- eller liknande mekanismer. Numret omfattar också hålsömsmaskiner,
vilka drar ut vissa trådar och binder de återstående, så att genombrutna broderier bildas.
Numret omfattar inte maskiner för åstadkommande av kedjesöm eller langettsöm (vilka
huvudsakligen används för kantning av vissa textilvaror men även för enkel brodering) och
inte heller symaskiner som utom vanlig sömnad även kan utföra enkla broderier (nr 8452);
6.
maskiner för överspinning. Dessa maskiner lindar ett garn i täta spiraler runt en
vanligen tjockare kärna (t.ex. av metalltråd, gummitråd, ospunna fibrer eller ett eller flera
grövre garner). Dessa maskiner kan även användas för överspinning av fina elektriska
ledningstrådar;
7.
maskiner (s.k. flätstolar, "hook looms" etc.) för tillverkning av
snörmakeriarbeten genom flätning på olika komplicerade sätt av garn eller förgarn (ibland
överspunnet) av olika textilmaterial.
Numret omfattar också maskiner för flätning av överdrag av metalltråd omkring slangar
av gummi, plast etc. eller för tillverkning av slangformiga flätningar av metalltråd, under
förutsättning att i maskinerna ingående väsentliga mekaniska delar är av samma slag som
de vilka är karakteristiska för de textilmaskiner som åsyftas i föregående stycke;
8.
maskiner för överklädning av knappar, tofsstommar etc. med textilgarn;
9.
tuftningsmaskiner för tillverkning av mattor eller lättare artiklar (sängöverkast,
badrockar etc.) genom instickning av öglor eller flor i ett underlag av vävnad eller annan
dukvara.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner enligt detta
nummer enligt nummer 8448.
8448 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning tillsammans med maskiner
enligt nummer 8444, 8445, 8446 eller 8447 (t.ex. skaftmaskiner,
jacquardmaskiner, varp- och skottväktare samt anordningar för
skyttelväxling); delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande
eller huvudsakligen till maskiner enligt detta nummer eller enligt nummer
8444, 8445, 8446 eller 8447 (t.ex. spindlar, spinnvingar, kardbeslag, kammar,
spinnmunstycken, skyttlar, solv, skaftramar och trikåmaskinsnålar)
8448.11 - 8448.19 - 8448.20 8448.31 - 8448.32 - 8448.33 - 8448.39 - 8448.42 - 8448.49 - -
Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner enligt nummer 8444,
8445, 8446 eller 8447
Skaftmaskiner och jacquardmaskiner; maskiner för reducering,
kopiering, stansning eller sammanbindning av kort till sådana maskiner
Andra
Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8444 eller till
hjälpmaskiner eller hjälpapparater för sådana maskiner
Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8445 eller till
hjälpmaskiner eller hjälpapparater för sådana maskiner
Kardbeslag
Delar och tillbehör till maskiner för beredning av textilfibrer, andra än
kardbeslag
Spindlar, spinnvingar, spinnringar och ringlöpare
Andra
Delar och tillbehör till vävstolar eller till hjälpmaskiner eller
hjälpapparater för vävstolar
Vävskedar, solv och skaftramar
Andra
84:97
-
Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8447 eller till
hjälpmaskiner eller hjälpapparater för sådana maskiner
8448.51 - - Platiner, nålar och andra artiklar som används för mask- eller
öglebildning
8448.59 - - Andra
Detta nummer omfattar:
I. alla hjälpmaskiner och hjälpapparater som utför en kompletterande uppgift till maskiner
enligt nummer 8444, 8445, 8446 eller 8447 (särskilt spinnmaskiner, vävstolar,
trikåmaskiner och brodermaskiner), antingen ensamma eller i samverkan med dessa
maskiner. Dessa hjälpmaskiner eller hjälpapparater kan antingen utöka huvudmaskinens
möjligheter (t.ex. skaftmaskiner och jacquardmaskiner) eller mekaniskt utföra ett särskilt
arbete, som är nödvändigt för att huvudmaskinen skall fungera på ett tillfredsställande sätt
(t.ex. varp- och skottväktare och varpknytapparater);
II. delar till maskiner enligt detta nummer , ävensom delar till maskiner enligt nummer 8444,
8445, 8446 eller 8447 (se allm. anv. till sextonde avd.);
III. olika tillbehör som används tillsammans med maskiner enligt nummer 8444, 8445, 8446
eller 8447. I princip avses med "tillbehör" utbytbara utrustningsartiklar som inte bildar en
integrerande del av maskinen och som ofta måste ersättas (t.ex. därför att de snabbt förslits
eller därför att olika typer erfordras för olika slags arbeten).
A. Hjälpmaskiner och hjälpapparater
Till denna grupp hör bl.a.:
1. hjälpmaskiner för användning tillsammans med spinnmaskiner, t.ex. automatiska
anordningar som avlägsnar färdiglindade spolar och ersätter dem med tomma spolar samt
rörliga apparater för uppsättning av rader av tomma spolar;
2. bomställ. Dessa uppbär varpbommarna under klistringen eller under varpningen. I vissa
fall håller de varpbommen under vävningen;
3.
skaftmaskiner och jacquardmaskiner, vilka används för att göra en vävstol
användbar för framställning av mera komplicerade vävnader än som annars skulle vara
möjligt. Skaftmaskiner styr den särskilda lyftningen av ett stort antal skaft och
jacquardmaskiner lyftningen av enskilda varptrådar. De arbetar med en mönsterkedja som har
flyttbara utskjutande piggar, eller i många fall (särskilt jacquardmaskiner) med en ändlös
kedja som består av med mönsterhål försedda kort, som har löst bundits samman kant mot
kant. Dessa piggar eller ett antal nålar, av vilka vissa sätts i rörelse i överensstämmelse med
de olika mönsterhålen på korten, påverkar mekanismen för lyftning av varptrådarna. Liknande
mekanismer (verdolmaskiner) arbetar med remsor av perforerat papper;
4. anordningar för montering på jacquardmaskiner för att möjliggöra upprepad
användning av samma kort. Härigenom reduceras det behövliga antalet kort, och
vävningshastigheten ökas;
5. maskiner för sammanbindning av korten till en kedja som är färdig att användas i
jacquardmaskiner;
6. varp- och skottväktare. Dessa stoppar omedelbart vävstolen, om en varp- eller väfttråd
brister; anordningar för spolbyte (s.k. kännare), vilka ständigt kontrollerar trådreserven
på inslagsspolen och ombesörjer spolbyte vid behov. Även elektriska väktare och kännare
omfattas av detta nummer ;
7. varpknytapparater, vilka utgör små apparater som placeras på en vävstol ovanför varpen
och används för hopknytning av varptrådarna om dessa brister under vävningen;
Detta nummer omfattar inte varpknytningsmaskiner enligt nummer 8445.
8. anordningar för tillverkning av slingervävnader. Dessa anordningar korsar under
vävningen vissa av varptrådarna så att slingor bildas genom vilka väfttrådar förs in;
9. anordningar för broschering. Dessa möjliggör att en särskild skyttel förs in mellan vissa
varptrådar för att åstadkomma broscherade mönster;
10. polvarpmekanismer, vilka genom att variera vävskedens rörelser bildar öglor på ena eller
båda sidorna av vävnaden (frottévävnader etc.);
11. maskiner för framställning av falsk stad. Dessa maskiner anbringas på breda vävstolar
när flera band eller smala vävnader samtidigt skall tillverkas på dessa. De åstadkommer en
slingbildning eller ett slags kastsöm på det ställe där vävnaden efter vävningen skall
klippas isär;
84:98
12. apparater som är utrustade med fotoelektriska celler, vilka upptäcker felaktigheter,
t.ex. i trikåväv under tillverkningen eller i garn som lindas upp i en varpmaskin, och
därvid stoppar den maskin i vilken de ingår;
13. automatiska spolväxlare för vävstolar;
14. maskiner för placering av lameller i automatiska väktare;
15. varpskyddare för varpmaskiner, varpklistringsmaskiner och trikåmaskiner;
16. bobinhållare;
17. såll och slagor (slagvingar) för öppnare;
18. cylindrar och trummor för kardmaskiner och kammaskiner;
19. omrörare,
trummor
och
cylindrar
för
ullavfettningsmaskiner
och
inoljningsmaskiner;
20. sträckverk för sträckmaskiner, förspinnmaskiner och ringspinnmaskiner samt cylindrar
till dessa;
21. mekaniska garnrensare av enkelt utförande, för knypplingsmaskiner, avsedda att
avlägsna knutar och andra felaktigheter från garnen.
Vissa av ovan angivna artiklar kan vara avsedda att bilda integrerande delar av speciella
vävstolar (jacquardvävstolar, automatiska vävstolar etc.). Särskilt föreliggande klassificeras
de enligt detta nummer –inte i egenskap av hjälpmaskiner utan som delar till maskiner enligt
nummer 8444, 8445, 8446 eller 8447.
B. Delar och tillbehör
Till denna grupp hör bl.a.:
1. skärlatsar (ställningar som bär upp garnspolarna under varpningen);
2. spindlar och spinnvingar för spinnmaskiner;
3. spinncentrifuger (tophamkannor) (ofta av plast), inuti vilka garn av konstfibrer rullas
upp i form av "spinnkakor", allteftersom de tillverkas;
4. kammar för kammaskiner och nålkammar för sträckmaskiner (gillboxar);
5. kardbeslag som är försedda med kardnockar, ävensom sågtandad tråd som är avsedd att
lindas upp på kardmaskinsvalsar;
6. ringlöpare, vilka utgör öppna ringar som placeras på spinnringen i en ringspinnmaskin för
att ge garnet snodd;
7. spinnmunstycken, som används för sprutning av konstfilament, inbegripet
spinnmunstycken av ädel metall men inte spinnmunstycken av keramiskt material (nr
6909) eller glas (nr 7020);
8. trådförare (dock inte sådana av glas eller keramiskt material, se nummer 7020 och 6909,
och inte heller sådana som är helt av agat eller andra ädelstenar eller halvädelstenar, se
nummer 7116);
9. varpbommar, från vilka varpgarnet rullas av under vävningen;
10. vävskedar (ritter) för vävstolar (även med reglerbara tänder). Dessa slår in varje väfttråd
mot de föregående under vävningen;
11. skaftramar, i vilka solven för vävstolar monteras;
12. skyttlar, men inte spolarna på vilka garnet lindas upp;
13. metallsolv, antingen snodda eller platta trådar, med ett solvöga genom vilket varptråden
dras samt harnesksnören av metall, vilka förenar solven med lyftmekanismen. Numret
omfattar inte solv och harnesksnören av textilmaterial (nr 5911);
14. vikter, tunna metallplåtar med öglor i övre änden och avsedda att fästas vid solvsnörena i
en vävstol;
15. bottenplattor och harneskbräden, dvs. hålförsedda plattor (vanligen av trä eller
vulkanfiber) som används i jacquard- eller liknande maskiner;
16. jacquardkrokar; ett stort antal av dessa specialkrokar används i jacquardmaskiner för att
förena stropparna i dessa maskiner med harnesksnören;
17. nålar för trikåmaskiner, t.ex. spetsnålar och tungnålar, virknålar för virkmaskiner etc.;
18. slädar, kammar, kambarrar etc. för tyll-, spets- och brodermaskiner;
19. "sliders" för trikåmaskiner;
20. s.k. byxor av plast till förspinnings- och kammaskiner;
21. skyttlar för vävstolar, brodermaskiner och maskiner för tillverkning av nät;
22. platiner för trikåmaskiner. Dessa utgör på olika sätt utformade artiklar som är gjorda av
tunn, ca 0,1–2 mm tjock stålplåt och som hjälper nålarna (spetsnålar eller tungnålar) att
bilda maskorna;
23. skyttellådor;
24. delar som används i vävstolar för att bilda öglor, inbegripet sådana som är försedda med
avskärare;
84:99
25. krokar till virkmaskiner (utan skyttel);
26. nålar till maskiner för tillverkning av mönstrad
nättillverkningsmaskiner;
27. brodernålar och broderramar till brodermaskiner;
28. spindlar till flätmaskiner och knypplingsmaskiner;
29. magasin till automatiska skyttelväxlare;
30. magasin till automatiska växlare av väftspolar;
31. lameller till automatiska varpskyddare.
tyll
samt
krokar
till
*
**
Numret omfattar inte heller:
a) pumpar som används vid sprutning av konstfibrer (nr 8413);
b)
filter som används vid sprutning av konstfibrer (nr 8421);
c)
nålar av den typ som används i symaskiner (nr 8452);
d) inspelad media för kontroll av jacquardmaskiner och andra liknande maskiner (nr 8523);
e)
kannor för förgarn och kam-, kard- eller sträckband (klassificeras efter materialets
beskaffenhet);
f)
lässkäppar (enkla käppar av trä eller metall som används i vävstolar för att begränsa
skälöppningen) (klassificeras efter materialets beskaffenhet);
g)
bobiner, papphylsor, cops, koner, spolar och liknande spolstommar (klassificeras
efter materialets beskaffenhet).
8449 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt eller
bondad duk som längdvara eller i tillformade stycken, inbegripet maskiner för
tillverkning av filthattar; hattformar
Detta nummer omfattar maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av all
slags filt eller bondad duk och alla slags varor av filt eller bondad duk men inte maskiner och
apparater för tillverkning av filtade vävnader. Numret omfattar också hattformar.
Maskiner för förarbetning före filtningen (t.ex. maskiner för sortering av djurhår genom
blåsning, öppnare, slagmaskiner och kardmaskiner) är desamma som de som används för
förarbetning av textilfibrer för spinning och klassificeras enligt nummer 8445.
A. Maskiner för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk
Till denna grupp hör bl.a.:
1.
filtningsmaskiner, vilka i allmänhet består av två tunga, räfflade plattor av vilka den
ena är fast och den andra kan försättas i en fram- och återgående rörelse. Mellan dessa plattor
utsätts det kardade fiberfloret för friktion och högt tryck och blir filtat. Dessa maskiner har
även anordningar för fuktning av floret och uppvärmning av plattorna.
I vissa typer är plattorna ersatta av räfflade valsar;
2.
maskiner för insåpning av den från filtningsmaskinen kommande filten;
3.
hammarvalkmaskiner. I dessa utsätts de förut såpbehandlade filtstyckena för slag
med hammare, för att filtningen skall bli fullständig. Dessa maskiner förs hit, även om de i
undantagsfall kan användas för valkning av smärre varor av vävnad eller trikå. Numret
omfattar däremot inte cylindervalkmaskiner, vilka huvudsakligen används för valkning eller
filtning av vävnader (nr 8451);
4.
maskiner för tillverkning av förstärkt filt. Filten och ett underlag av yllevävnad
kan sammanfiltas under inverkan av en uppvärmd vals. Man kan även använda en rad
haknålar, med vilka före filtningen en del av fibrerna i filten pressas in i en bottenväv av annat
material än ull;
5.
maskiner för efterbehandling av filt, såsom överskärning, slipning och glansning;
6.
maskiner för tillverkning av bondad duk (genom torrbildning, våtbildning,
spritsning etc.).
B. Maskiner för tillverkning av filthattar
Till denna grupp hör bl.a.:
1. maskiner för formning av hattstumpar av hårfilt. Dessa maskiner består av ett system
av valsar som matar fram hår till roterande borstar eller kardbeslag. Dessa slungar håren
84:100
mot roterande koner av perforerad metall (eller av metallduk). En stark luftström suger
håren mot konens yta, där ett lager bildas;
2. filtpressar med räfflade plattor, vanligen av trä, av vilka den ena eller båda kan utföra en
fram- och återgående rörelse och mellan vilka den förut formade hattstumpen filtas;
3. valkmaskiner, som avslutar filtningen av hattstumparna;
4. sträckmaskiner, i vilka den koniska hattstumpen ytterligare formas och den toppiga
änden rundas;
5. maskiner i vilka brättet formas genom att kanten får passera mellan koniska valsar;
6. slipmaskiner, vilka avlägsnar utskjutande hår från ytan med pimsten eller polerduk;
7. svedmaskiner för bortbränning av hår från hattstumpens yta;
8. appreturmaskiner, i vilka vissa hattstumpar genomdränks eller besprutas med schellack
eller gelatin och pressas mellan valsar;
9. formningsmaskiner, vilka avslutar formningen av brättet och ger hatten dess slutliga
form;
10. med sandsäckar arbetande pressar. I dessa pressas säckar med varm sand mot insidan
av hatten, som är placerad i en ihålig form. Härigenom återställs den under föregående
bearbetningar deformerade ytan;
11. maskiner med roterande dynor, avsedda att ge den färdiga hatten en jämn, blank yta.
Maskiner för tillverkning av hattar av ullfilt skiljer sig inte från de ovan beskrivna
maskinerna för tillverkning av hårfilthattar, utom beträffande själva formningen av
hattstumparna. Vid framställning av hattstumpar av ullfilt formas det från kardmaskinen
kommande kardbandet till en filtstump av en anordning som består av en roterande massiv
dubbelkon.
C. Hattformar
Dessa kan vara av trä eller metall (vanligen aluminium) och används tillsammans med vissa
av ovannämnda maskiner.
Hattformar som används för utstockning av hattar klassificeras också enligt detta nummer .
Numret omfattar inte apparater (s.k. konformatörer) som genom perforering av ett pappersark
anger huvudets kontur vid beställning av hattar (nr 9031).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till maskiner och apparater enligt
detta nummer .
*
**
Numret omfattar inte:
a)
kalandrar för hoppressning av fibervaddar före filtningen (nr 8420);
b)
trikåmaskiner för tillverkning av filtade huvudbonader av trikå (baskermössor, fezer
etc.) (nr 8447).
8450 Vattentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, inbegripet maskiner som både
tvättar och torkar tvätten (+)
8450.11
8450.12
8450.19
8450.20
8450.90
- Maskiner för högst 10 kg torr tvätt:
- - Helautomatiska
- - Andra slag, med inbyggd centrifug
- - Andra
- Maskiner för mer än 10 kg torr tvätt
- Delar
Numret omfattar vattentvättmaskiner (även elektriska och oberoende av vikten) för hushåll
eller tvätterier, som normalt används i hushåll, kommersiella tvätterier, sjukhus osv. för att
tvätta linne, färdigvaror etc. De är vanligen försedda med omrörare eller roterande cylindrar
för att hålla vätskan i cirkulation genom tvättgodset eller ibland med en anordning som
försätter vätskan i högfrekventa svängningar.
Numret omfattar också maskiner som både tvättar och torkar tvätten.
84:101
Maskiner för kemisk tvätt klassificeras enligt nummer 8451.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till maskiner enligt detta nummer .
Förklarande anmärkning till under nummer
HS-nr 8450.11 och 8450.11
Dessa nummer omfattar vattentvättmaskiner, vilka, efter val av tvättprogram och utan att användaren behöver
ingripa, tvättar, sköljer och centrifugerar.
8451 Maskiner och apparater (andra än tvättmaskiner enligt nummer 8450) för
tvättning eller annan rengöring, vridning, torkning, strykning, pressning
(inbegripet fixeringspressar), blekning, färgning, appretering, beläggning,
impregnering eller annan efterbehandling av textilgarn, textilvävnader eller
andra textilvaror, även konfektionerade, samt maskiner för anbringande av
massa på underlag av textilvara eller på annat underlag och som används vid
tillverkning av linoleummattor eller liknande golvbeläggning; maskiner för
upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av dukvaror av
textilmaterial
8451.10 - Kemtvättmaskiner
- Torkmaskiner:
8451.21 - - För högst 10 kg torr tvätt
8451.29 - - Andra
8451.30 - Stryk- och pressmaskiner (inbegripet fixeringspressar)
8451.40 - Maskiner för vattentvätt, blekning eller färgning
8451.50 - Maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av
textilvävnader e.d.
8451.80 - Andra maskiner och apparater
8451.90 - Delar
Detta nummer omfattar en mångfald maskiner, vilka används:
I. för tvättning eller annan rengöring, blekning, vridning, strykning, färgning, torkning e.d.
av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror, dock inte vattentvättmaskiner för
hushåll eller tvätterier (nr 8450);
II. för appretering eller annan efterbehandling av garn eller dukvaror efter spinningen resp.
vävningen etc. för att få fram vissa egenskaper eller förbättra utseendet (t.ex. skärning,
valkning eller glansning) eller för att ge dem speciella nya egenskaper (t.ex. genom
impregnering eller beläggning). Numret omfattar emellertid inte maskiner för
efterbehandling av filt (nr 8449); eller
III. för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av dukvaror av
textilmaterial.
Många maskiner enligt detta nummer är i själva verket ingenting annat än kar, cisterner,
tråg eller andra behållare som är försedda med enkla mekaniska anordningar, såsom valsar för
inmatning av garn eller vävnader eller för utpressning av överflödig vätska, omrörare etc.
Sådana maskiner används för tvättning eller annan rengöring, blekning, färgning etc. eller för
efterbehandling, såsom beläggning eller impregnering (t.ex. med klister eller med ämnen som
gör varan vattentät, skrynkelfri, brandsäker, malsäker, rötsäker etc.). För att klassificeras
enligt detta nummer måste maskinerna eller apparaterna vara försedda med mekaniska
anordningar av angivet slag och vara tydligt avsedda för behandling av textilvaror.
A. Maskiner för tvättning, vridning, strykning eller pressning med eller utan
uppvärmningsanordningar
Hit hör bl.a.:
1. industritvättmaskiner, med undantag av tvättmaskiner enligt nummer 8450, för garn,
vävnader eller andra textilvaror. Till detta nummer hör såväl t.ex. tunneltvättmaskiner, genom
84:102
vilka garnhärvor förs och efter varandra tvättas genom besprutning samt torkas som
strängtvättmaskiner för längdvaror.
Detta nummer omfattar industritvättmaskiner som används vid tillverkningen av
dukvaror och textilier, där utrustningen används vid efterbehandling eller för att ta bort
appretur från de tillverkade produkterna.
2.
vridmaskiner och manglar;
3.
skaktumlare, vilka används i tvätterier för att särskilja och vika upp de fuktiga
tvättplaggen före strykningen;
4.
stryk- och pressmaskiner för strykning eller pressning av klädesplagg (inbegripet
fixerpressar). Numret omfattar emellertid inte glätt- och strykmaskiner av kalandertyp, även
för hushållsbruk, enligt nummer 8420.
B. Maskiner och apparater för blekning eller färgning
Bland dessa märkas bl.a. s.k. J-boxar, vilka används för blekning och andra efterbehandlingar
som utförs i vått tillstånd. J-boxar består i huvudsak av en vertikal, tvåarmad, J-formad
behållare, som invändigt är försedd med anordningar för utsprutning av ånga och med valsar
för frammatning av vävnaden. Vävnaden, som förut har dränkts in med ett blekmedel, matas
in i den längre armen, där den får stanna kvar tills blekningen är avslutad, varefter den lämnar
behållaren genom den kortare armen.
Andra maskiner som ingår i denna grupp utgörs huvudsakligen av behållare av den förut
omnämnda typen och är konstruerade för behandling av olika slags textilvaror (t.ex. garn i
härvor, dockor eller nystan eller på bobiner etc., vävnader etc. som längdvara samt färdiga
artiklar). Denna grupp omfattar också maskiner och apparater för färgning eller appretering av
längdvaror i utbrett skick. Dessa maskiner och apparater kännetecknas av att de är försedda
med valsar för utpressning av överflödig vätska.
C. Maskiner och apparater för kemisk tvätt
Dessa maskiner och apparater rengör med andra vätskor än vatten, t.ex. med bensin eller
koltetraklorid. De utgör vanligen komplexa maskiner som består t.ex. av en behållare i vilken
vätskan cirkulerar genom tvättgodset, centrifugalextraktionsapparater, filter och andra
reningsanordningar, reservoarer etc. Med hänsyn till eldfarligheten hos många av de använda
vätskorna har maskinerna vanligen explosionssäkra motorer för drift av tvättmaskin och
cirkulationspump.
D. Torkmaskiner
Dessa maskiner klassificeras enligt detta nummer endast om de är tydligt avsedda och
specialtillverkade för torkning av textilgarn, textilvävnader eller andra textilvaror. Maskinerna
är av två huvudtyper: sådana som i huvudsak består av en sluten kammare, i vilken de varor
som skall torkas behandlas med varmluft, och sådana i vilka vävnaden får passera över
uppvärmda valsar.
Numret omfattar inte torkmaskiner som inte är specialtillverkade för behandling av
textilvaror (se nummer 8419) och inte heller torkcentrifuger (nr 8421).
E. Maskiner för appretering eller annan efterbehandling
Hit hör bl.a.:
1. merceriseringsmaskiner, i vilka garn eller vävnader behandlas med natronlut;
2. stampkalandrar, i vilka hammare med huvud av trä eller stål, spiralformigt ordnade på
en vals, genom slag gör vävnaden tätare och glansigare;
3. cylindervalkmaskiner. Dessa maskiner minskar mellanrummen mellan varp- och
väfttrådarna och åstadkommer en partiell filtning av ytan.
Numret omfattar inte hammarvalkmaskiner, vilka huvudsakligen används för tillverkning
av filt (nr 8449);
4. maskiner som används för borttagande av garnknutar eller delar av kardborrar som
kan finnas kvar i vävnader;
5. ruggmaskiner, vilka river upp fibrerna i en vävnads yta så att en lugg bildas. De består i
huvudsak av en stor cylinder som är försedd antingen med ramar i vilka kardborrar kan
sättas in eller med mindre valsar som är besatta med metallnockar;
6. piskmaskiner för piskning av baksidan av vävnader för att erhålla ett upprättstående
84:103
fibertäcke;
7. överskärningsmaskiner för bortskärning av fibrer som efter ruggning står ut från
vävnadens yta. Liknande maskiner används för efterbehandling av sammet. Genom att
använda räfflade plattor eller valsar kan man vid skärningen åstadkomma mönstereffekter;
8. ratinermaskiner, vilka används för att bilda våg- eller virvelliknande effekter på ruggade
vävnader genom gnuggning och krusning av fiberflockar. De består av en plyschtäckt
skiva, över vilken en annan skiva (klädd med gummi, filt eller smärgelduk) rör sig med en
roterande och vibrerande rörelse;
9. borstmaskiner, vilka har roterande cylindriska borstar för borstning av vävnaden efter
ruggning eller skärning;
10. svedmaskiner för avlägsnande av utstående fiberändar på garn eller vävnader. Dessa
maskiner arbetar på så sätt, att vävnaden snabbt får passera över upphettade cylindrar eller
upphettade buktiga plattor eller över gaslågor;
11. maskiner för polering eller glättning av tråd, för glansning av natursilkegarn i härvor
eller för glansning av natursilkevävnader;
12. smärgelmaskiner för åstadkommande av en slät och jämn yta på vävnader;
13. cylinderpressmaskiner, som genom pressning mot ett plant eller halvcylindriskt underlag
åstadkommer en glansig yta. Kalandrar (nr 8420) och hydrauliska pressar med allmän
användning (nr 8479) används också för detta ändamål;
14. dekatermaskiner, i vilka vävnader behandlas med ånga för att erhålla glans och i viss
omfattning bli krympfria. Enligt detta nummer klassificeras också liknande maskiner för
konditionering av garn och vävnader genom ångbehandling;
15. spännmaskiner för återställande av den ursprungliga bredden hos vävnader (t.ex. efter
färgning);
16. krympmaskiner, vilka genom sammandragning av väfttrådarna förhindrar att vävnaden
senare krymper;
17. maskiner för överdragning eller impregnering av garn eller vävnader (t.ex. med
stärkelse, klister, lim, vax, plast, gummi eller vattenavstötande ämnen). Numret omfattar
också maskiner för beläggning av vävnader, papp etc. vid tillverkning av
golvbeläggningsmaterial såsom linoleummattor, ävensom de maskiner för appretering som
är beskrivna i sista meningen i avsnitt B ovan;
18. maskiner för tillverkning av effektgarn, i vilka speciella effekter åstadkoms efter
garnets spinning och tvinning (t.ex. maskiner för dekorering av garn med små gelatineller vaxdroppar).
F. Maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av
dukvaror av textilmaterial
Till denna grupp hör bl.a.:
1.
lägg- och rullmaskiner. Dessa maskiner viker tyget på längden eller bredden eller
rullar upp det på ett inlägg. Enligt detta nummer klassificeras också med lägg- eller
rullanordningar försedda avsyningsmaskiner för upptäckande av fel i vävnader. Alla dessa
maskiner kan vara kombinerade med mätapparater;
2.
maskiner för skärning eller tandning, inbegripet maskiner för tillskärning av
mönster eller av delar till klädesplagg, etc.
*
**
Följande varor klassificeras också enligt detta nummer :
1. ångapparater (ångdockor, bystdockor för ångpressning etc.) för överkläder;
2. maskiner och apparater (bord etc.) för läggning av redan struket linne (t.ex.
näsdukar, lakan och dukar);
3. maskiner och apparater för kokning och tvättning av yllevävnader för att rengöra
dem före blekning eller färgning;
4. maskiner för avlägsnande av varpklister från vävnader före blekning eller färgning;
5. maskiner för behandling av vävnader med natron- eller kalilut före blekning eller
färgning;
6. ångningsmaskiner för fuktning av garner, vävnader och andra textilvaror;
7. formnings- och fixeringsmaskiner (värmefixering), inbegripet strumpformningsmaskiner;
8. maskiner för impregnering och sträckning av vävnader för hjuldäck;
9. maskiner för infärgning av band av textilmaterial för skrivmaskiner o.d.;
84:104
10. maskiner för sönderbrytning av appreturen hos vävnader;
11. maskiner för beläggning av vävnader med textilflock, t.ex. sådana som arbetar med
statisk elektricitet;
12. maskiner för plissering av vävnader;
13. apparater för rengöring av mattor på plats genom att ett rengöringsmedel sprutas in i
mattan och sedan sugs ut, konstruerade för att användas i offentliga lokaler såsom hotell,
motell, sjukhus, kontor, restauranger och skolor.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater
enligt detta nummer .
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
autoklaver, behållare med ångmantlar samt andra uppvärmningsapparater, vilka inte
är igenkännliga som avsedda för värmebehandling av textilvaror (nr 8419);
b)
kalandrar (för glansning, tillslätning, goffrering, moarering etc.) och valsar till
sådana (nr 8420);
c)
torkcentrifuger och andra centrifuger enligt nummer 8421.
8452 Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligt nummer 8440; möbler, stativ
och överdrag, speciellt konstruerade för symaskiner; symaskinsnålar (+)
8452.10 - Symaskiner för hemsömnad
- Andra symaskiner:
8452.21 - - Automatsymaskiner
8452.29 - - Andra
8452.30 - Symaskinsnålar
8452.90 - Möbler, stativ och överdrag för symaskiner samt delar till sådana varor; andra
delar till symaskiner
A. Symaskiner
Symaskiner och symaskinsöverdelar enligt detta nummer är avsedda för hopsyning av två
eller flera stycken av textilvävnader, läder etc. Numret omfattar också symaskiner med vilka
förutom vanlig sömnad även rena prydnadsstygn (t.ex. broderier) kan åstadkommas. Maskiner
som är specialtillverkade för enbart brodering (inbegripet hålsömsmaskiner) klassificeras
enligt nummer 8447. Trådhäftmaskiner klassificeras enligt nummer 8440 samt
sticksymaskiner och andra maskbondningsmaskiner enligt nummer 8447.
Utom vid utförande av vissa broderier arbetar dessa maskiner vanligen med två trådar. Den
ena, övertråden, förs genom vävnaden etc. av en nål, medan den andra, undertråden, binds vid
den första genom en skyttels rörelse. Symaskiner har vanligen en nål och en skyttel
(symaskiner med ett syhuvud), men vissa typer kan vara utrustade med flera nålar och skyttlar
(t.ex. för att åstadkomma dubbel eller tredubbel söm).
Elektriska symaskiner, även för hushållsbruk, med inbyggd elektrisk motor klassificeras
också enligt detta nummer .
Förutom vanliga symaskiner som används i hemmen eller av skräddare, sömmerskor etc.
omfattar numret också specialmaskiner, som endast kan användas för vissa speciella slag av
sömnad, såsom:
1. symaskiner som används vid tillverkning eller reparation av skodon eller för annan
lädersömnad;
2. maskiner för knapphålssömnad. Dessa maskiner kan vara försedda med en anordning för
skärning av knapphål;
3. maskiner för isyning av knappar;
4. symaskiner för tillverkning av stråhattar;
5. pälssymaskiner;
6. maskiner för hopsyning av säckar (t.ex. mjöl- eller cementsäckar) efter fyllningen. Dessa
84:105
maskiner kan hängas upp och saknar i allmänhet skyttlar;
7. maskiner för lagning av trasiga säckar;
8. säcksymaskiner och maskiner för kantning eller fållning av filtar, mattor etc.;
9. fållsöm- och langettsömmaskiner;
10. maskiner för hopsyning kant mot kant av delar till trikåkläder.
Förutom sömnad kan vissa maskiner enligt detta nummer utföra andra arbeten, t.ex.
skärning, tandning av kanter, perforering eller plissering av vävnader, läder, papper etc.
B.Möbler, stativ och överdrag som är speciellt konstruerade för symaskiner
Stativ som kan användas som bord eller skåp och delar till sådana möbler (skjutlådor,
förlängningsskivor etc.) samt stativ och överdrag klassificeras, även om de föreligger särskilt,
enligt detta nummer . Särskilt föreliggande väskor, som huvudsakligen är avsedda för skydd
eller transport av maskinen, klassificeras dock enligt sina respektive nummer .
C. Symaskinsnålar
Detta nummer omfattar inte bara nålar till ovannämnda symaskinstyper utan också, under
förutsättning att de är av samma typ som symaskinsnålar (vanligen med ett öga nära spetsen),
nålar till trådhäftmaskiner enligt nummer 8440 och till brodermaskiner enligt nummer 8447.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar (t.ex. stativ och skyttlar) till
maskiner enligt detta nummer . Bobiner (undertrådsspolar) klassificeras dock efter materialets
beskaffenhet.
*
**
Numret omfattar inte leksakssymaskiner (nr 9503).
Förklarande anmärkning till under nummer
HS-nr 8452.10
HS-nr 8452.10 är tillämpligt för följande symaskiner och symaskinsöverdelar, vilka alla kan utföra åtminstone
skyttelsöm:
a)
fot- eller handdrivna maskiner;
b)
maskiner med inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 120 watt;
c)
motordrivna maskiner som föreligger utan motor och vilkas överdel har en vikt av
högst 16 kg.
Numret är också tillämpligt för sådana symaskiner som benämns "overlock" eller "serger" med inbyggd
elektrisk motor med en effekt av högst 120 watt, som arbetar med tre, fyra eller fem trådförare, och för
symaskinsöverdelar liknande de som nämns ovan, på grund av deras konstruktion och prestation, vilka arbetar
med andra sömmar än skyttelsöm men som icke dess mindre är avsedda för hushållsbruk eftersom deras
arbetshastighet i allmänhet är högst 1500 stygn per minut.
Detta nummer omfattar också batteridrivna handsymaskiner som syr kedjestygn med hjälp av en enda tråd.
Numret omfattar emellertid inte symaskiner som är avsedda för en speciell arbetsuppgift, såsom
knapphålssömnad eller hopsyning av fyllda säckar.
8453 Maskiner och apparater för beredning, garvning eller annan bearbetning av
hudar, skinn eller läder eller för tillverkning eller reparation av skodon eller
andra varor av hudar, skinn eller läder, andra än symaskiner
8453.10 - Maskiner och apparater för beredning, garvning eller annan bearbetning
av hudar, skinn eller läder
8453.20 - Maskiner och apparater för tillverkning eller reparation av skodon
8453.80 - Andra maskiner och apparater
8453.90 - Delar
84:106
Detta nummer omfattar maskiner och apparater för beredning före garvningen, för garvning
(inbegripet pergamentering) och för efterbehandling av hudar, skinn (inbegripet pälsskinn)
eller läder. Det omfattar också maskiner och apparater för tillverkning eller reparation av
artiklar av hudar, skinn eller läder (t.ex. skodon, handskar eller reseffekter). Numret omfattar
dock inte symaskiner (nr 8452).
I. Maskiner och apparater för beredning, garvning eller annan bearbetning av hudar,
skinn eller läder
Många maskiner i denna grupp används i praktiken vid flera olika moment i bearbetningen av
hudar eller skinn (t.ex. vid tvättning, förgarvning, färgning eller annan efterbehandling).
Bland sådana maskiner märks speciella kar, trummor, tvättbehållare etc. med mekaniska
anordningar, såsom omrörare med roterande mekanismer eller anordningar för skinnens
hantering.
Denna grupp omfattar dessutom bl.a.:
1. maskiner för avhåring, i vilka håren, som förut har lösgjorts genom kemisk inverkan,
avlägsnas från de oberedda hudarna eller skinnen;
2. skavmaskiner för avlägsnande av kött, fett etc. från oberedda hudar eller skinn;
3. hammar- och cylindervalkar. Hammarna eller de roterande räfflade cylindrarna i dessa
maskiner bearbetar hudarna, skinnen eller lädret under tvättningen, garvningen,
infettningen eller impregneringen;
4. maskiner för sträckning av hudar, skinn eller läder för att öppna porerna och ta bort
rynkor eller andra defekter; maskiner som avjämnar köttsidan och avlägsnar
främmande ämnen; krusmaskiner, i vilka lädret görs smidigt genom behandling med
kork- eller gummiöverdragna valsar;
5. maskiner som bearbetar läderytan med små hammare för att avlägsna smuts och
överskott av fuktighet och för att återge lädret dess naturliga narv;
6. läderhammare, vilka används för att härda läder eller för att göra det kompakt eller slätt
(t.ex. läder för skosulor eller maskinremmar);
7. maskiner för borttagande av ojämnheter hos läder samt spaltmaskiner. Dessa arbetar
med knivar och gör lädret lika tjockt över hela ytan respektive spaltar (klyver) det i skikt;
8. slipmaskiner, t.ex. för uppruggning av skinn för att ge det en sammetsartad yta;
9. borstmaskiner, t.ex. för att rengöra skinnen och öka sammetseffekten efter
uppruggningen;
10. maskiner för glansstötning av läder med agatpolerstenar eller med små valsar av agat
eller glas;
11. narvpressmaskiner.
Denna grupp omfattar också maskiner för beredning av pälsskinn. I allmänhet behandlas
dessa skinn före och under garvningen i liknande maskiner som de ovan beskrivna, men även
maskiner för behandling av själva pälsen (t.ex. för avjämning av håren till samma längd; för
avlägsnande av långa hår; för lockning, kamning, borstning eller färgning av pälsskinn)
klassificeras enligt detta nummer .
a)
b)
c)
d)
e)
f)
g)
Numret omfattar inte:
torkmaskiner enligt nummer 8419;
kalandrar (t.ex. för att göra lädret slätt, glansigt eller narvsatt) (nr 8420);
torkcentrifuger (nr 8421);
maskiner för utsprutning av färg, lack etc. (nr 8424);
maskiner av den typ som används i slakterier för avhåring av svin (nr 8438);
pressar med allmän användning (nr 8479);
apparater för mätning av hudar eller skinn (nr 9031).
II. Maskiner och apparater för tillverkning eller reparation av skodon eller andra
varor av hudar, skinn eller läder
Denna grupp omfattar maskiner för tillverkning eller reparation av varor av hudar, skinn
(även pälsskinn) eller läder (t.ex. skodon; handskar, jackor och andra klädespersedlar;
sadelmakeriarbeten; bokpärmar; handväskor och reseffekter).
Denna grupp omfattar bl.a.:
A. skärflingsmaskiner för uttunning av kanter eller andra delar av läderstycken före
hopsyning eller hoplimning;
B. maskiner för utskärning av läder till stycken av speciell form (t.ex. skoöverdelar,
handskämnen,
remmar
etc.).
De
84:107
vanligaste typerna arbetar med stansar, knivar eller böjliga blad);
C. perforeringsmaskiner för dekorering av tåkappor, översidor till handskar etc.;
D. skomaskiner, t.ex.:
1. ritsmaskiner för skärning av ritsar, i vilka tråden kan läggas in (t.ex. runt sulkanten),
samt maskiner för öppning och tillslutning av ritsarna före och efter hopsyningen;
2. översträckningsmaskiner, vilka drar överdelen över lästen och som genom pinning
eller limning fäster den vid bindsulan;
3. maskiner för hamring av överdelens kanter och bindsulans botten sedan de har
anbringats på lästen;
4. maskiner för sammanlimning av yttersulan med bindsulan och överdelen, dvs.
limningsmaskiner, maskiner som lägger ihop sulorna;
5. maskiner som sätter fast klacken på sulan;
6. maskiner för beskärning, glättning eller avputsning av kanterna på sulan eller
klacken;
7. rivmaskiner, som med hjälp av stålborste eller ett smärgelband ruggar upp ytan på
överdelen för att den skall fästa bättre när den limmas på sulan;
8. poler- och putsmaskiner, vilka består av en serie slipstenar, polerborstar och
polerfiltskivor, vilka används för att ge överdelarna en fin yta. Numret omfattar också
liknande maskiner som används vid reparation av skodon;
9. maskiner för utlästning av skodon.
Det bör observeras att vissa maskiner och apparater enligt detta nummer , såsom maskiner
för narvsättning, utskärning, perforering eller sylning och även vissa skomaskiner, kan
användas för andra material än läder (t.ex. papp, läderimitation eller plast). De klassificeras
dock enligt detta nummer , under förutsättning att de är tydligt avsedda för bearbetning
huvudsakligen av hudar, läder, pälsskinn eller annat skinn.
Numret omfattar emellertid inte:
a)
läster för skodon (klassificeras efter materialets beskaffenhet, i allmänhet nummer
4417);
b)
träbearbetningsmaskiner för tillverkning av träskor, träsulor, träklackar etc. (nr
8465);
c)
skoputsningsautomater och maskiner för anbringande av snörhålsringar (nr 8479).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar samt präglingsverktyg och
andra utbytbara verktyg till maskiner och apparater enligt detta nummer .
8454 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner av sådana slag som
används inom metallurgin eller i metallgjuterier
8454.10
8454.20
8454.30
8454.90
- Konvertrar
- Götkokiller och gjutskänkar
- Gjutmaskiner
- Delar
A. Konvertrar
Konvertrar används för att omvandla eller raffinera metaller ( t.ex. för att omvandla tackjärn
till stål, eller för att rosta koppar- eller nickelskärsten, blyglans etc.), genom att materialet,
som tidigare har smälts eller erhållit hög temperatur i en ugn, utsätts för en kraftig
syrgasström. Genom denna behandling oxiderar det mesta av kolet och smälta ämnen som
mangan, kisel och fosfor i form av gas eller smält slagg. Oxidationen medför att metallens
temperatur höjs ytterligare.
De vanligaste typerna av konvertrar är päronformade eller cylindriska behållare, som består
av ett yttre hölje med tjock stålplåt med infordring av eldfast material. Syret tillförs antingen
genom ett rör ovanifrån ( LDconverters Linz-Donawitz) eller genom munstycken i
behållarens botten (OBMconverters OXYGEN Bodenblasende Maximilianhutte). Det finns
kombinationer av dessa.
84:108
Bland andra typer märks konvertrar med blästerformor i konverterns sidor, roterande
cylindriska konvertrar samt koniska konvertrar (för behandling av kopparskärsten) som
invändigt är försedda med metallrost för att bära upp smältan.
B. Gjutskänkar
Gjutskänkar används för att ta emot smält metall från en ugn och hälla den i konvertrar,
kokiller eller andra gjutformar. De utgörs av enkla, öppna behållare som i allmänhet är
infodrade med eldfast material och vanligen försedda med anordningar som underlättar
tippning eller hällning, och är i vissa fall försedda med hjul. Gjutskänkar manövreras vanligen
mekaniskt (t.ex. med kranar), men numret omfattar också handmanövrerade gjutskänkar för
gjuterier. Numret omfattar inte smärre gjutslevar av den typ som används av bleckslagare,
guldsmeder etc. (nr 7325 eller 7326).
C. Götkokiller
Götkokiller kan ha olika former och bestå av ett stycke eller av två halvor. I kokillerna gjuts
den smälta metallen provisoriskt till t.ex. göt, tackor eller slabs.
Andra formar (t.ex. för gjutning av färdiga varor) klassificeras i allmänhet enligt nummer
8480.
Formar enligt detta nummer är av metall, vanligen järn eller stål. Numret omfattar inte
götkokiller av grafit eller annat kol eller av keramiskt material (nr 6815 resp. 6903).
D. Gjutmaskiner av
metallgjuterier
sådana
slag
som
används
inom
metallurgin
eller
i
Hit bör bl.a.:
1.
maskiner (i allmänhet försedda med band- eller kättingtransportör) för
successiv beskickning, kylning och tömning av formarna. De har ibland anordningar för
skakning eller stötning av formarna, varigenom en jämn fördelning av den smälta metallen
underlättas;
2.
pressgjutmaskiner. Dessa består i huvudsak av två ställbara plattor, på vilka de
båda hälfterna av gjutformen fästs. Den flytande metallen pressas från en behållare in i
formen, antingen genom att tryckluft direkt får inverka på ytan av den flytande metallen i
behållaren eller genom att en kolv pressas in i en sluten behållare som är fylld med
metallsmältan. I vissa fall har dessa maskiner kylanordningar för att påskynda metallens
stelning och anordningar för att skilja den gjutna varan från formen. De används
huvudsakligen för gjutning av smärre artiklar av annan metall än järn.
Numret omfattar emellertid inte maskiner för formning av metallpulver under tryck
genom sintring (nr 8462);
3.
centrifugalgjutmaskiner, i vilka den smälta metallen leds in i en cylindrisk form,
som roterar med hög hastighet. Metallen slungas mot formens sidor och stelnar i form av ett
rör;
4.
stränggjutningsmaskiner. I dessa överförs stålet från skänken till en gjutlåda från
vilken det förs vidare till de olika gjutbanorna. I dessa ingår:
a) en kokill utan botten, försedd med kylanordning;
b) utanför kokillen en vattenbesprutningsanordning för kylning av den gjutna metallen;
c) en rad drivvalsar som med jämn hastighet drar ut den stelnade metallen; samt
d) kapmaskiner, följda av en utmatningsanordning.
De gjutformar som används i maskiner som tillhör denna grupp klassificeras vanligen enligt
nummer 6815, 6903 eller 8480.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till maskiner enligt detta nummer .
8455 Metallvalsverk och valsar till sådana valsverk
8455.10 - Rörvalsverk
84:109
8455.21
8455.22
8455.30
8455.90
- Andra valsverk:
- - För varmvalsning eller kombinerad varm- och kallvalsning
- - För kallvalsning
- Valsar till valsverk
- Andra delar
I. Valsverk
Valsverk är metallbearbetningsmaskiner som huvudsakligen består av ett system av valsar,
mellan vilka metallen får passera. Metallen valsas ut eller formas genom valstrycket,
samtidigt som metallens struktur modifieras och dess kvalitet förbättras. I vissa fall kan
valsverk utöver sina vanliga uppgifter anbringa mönster på metallens yta eller valsa samman
två eller flera plåtar av olika metaller till pläterade produkter.
Liknande maskiner för valsning av andra material än metaller, t.ex. kalandrar, klassificeras
enligt nummer 8420. Andra maskiner för valsning (t.ex. maskiner för klistring av metallfolier
på underlag av papper–nummer 8420) samt bocknings-, falsnings- och riktningsmaskiner (nr
8462) anses inte som valsverk i ovan angiven mening och omfattas därför inte av detta
nummer .
Valsverk är av olika typer, alltefter de valsningsarbeten för vilka de är avsedda, nämligen:
A.
utvalsning för att minska tjockleken, varvid längden ökas i förhållande därtill (t.ex.
utvalsning av göt till blooms, billets eller slabs; valsning av slabs till plåt, band etc.);
B.
valsning av blooms, billets etc. till viss tvärsektion (t.ex. vid tillverkning av stång,
profiler, balkar eller järnvägsräler);
C.
valsning av rör;
D.
valsning av hjulämnen eller ämnen till hjulfälgar (t.ex. för att utforma hjulflänsarna
på järnvägsvagnshjul).
Flertalet valsverk är avsedda för de under A och B angivna arbetsmomenten. Den
väsentliga delen av valsverket kallas ett valsstolpar och består av två, tre eller fyra valsar (dio, trio- eller dubbelduovalsverk) som är monterade horisontellt, den ena ovanför den andra, i
kraftiga valsstolar av metall. Metallen förs in genom ett ställbart mellanrum mellan valsarna. I
trio- och dubbelduovalsverk passerar metallen först mellan två av valsarna och sedan mellan
två andra. Vissa valsstolpar har ytterligare två eller flera valsar, vilka tjänar som stöd för att
ge ökad kraft och stadga åt arbetsvalsarna.
De flesta valsverk består av ett antal sådana valsstolpar, som ordnas sida vid sida, något i
sicksack eller i rad bakom varandra (t.ex. kontinuerliga plåtvalsverk). Hastigheterna och
mellanrummen mellan valsarna avpassas för en gradvis fortlöpande nedvalsning av metallen.
Vissa valsverk kan ha sidovalsar för bearbetning av materialets kanter eller för
framställning av särskilda profiler (t.ex. balkar).
För plana produkter (slabs, plåt, band etc.) används släta valsar (dock kan vissa valsar för
avslutande bearbetning åstadkomma ett enkelt, räfflat mönster). I många fall (t.ex. för de
arbetsmoment som är angivna under B ovan) sker inte valsningen över valsarnas hela bredd,
utan arbetsvalsarna har i ytan svarvade spår, så att en öppning (ett valsspår) av viss form
bildas mellan de båda valsarna. När metallen passerar genom valsspåret, formas den efter
detta. Genom att passera en serie av sådana spår av varierande form bearbetas metallen till
önskad tvärsektion.
Valsverk av ovan angivna slag varierar avsevärt i storlek, från smärre maskiner för valsning
av ädla metaller till mycket tunga stålvalsverk.
De flesta av ifrågavarande valsverk är avsedda för varmvalsning, men vissa valsverk för
efterbearbetning (särskilt av plåt och band) valsar metallen i kallt tillstånd.
Bland valsverk av de typer som anges i C och D ovan, märks:
1.
mannesmann- och liknande hålningsverk för hålning av billets. Dessa maskiner har
stora, snett mot varandra ställda valsar, som bibringar det uppvärmda ämnet en roterande
rörelse och tvingar det över en dorn, varvid ett hålat rörämne bildas;
2.
valsverk för utvalsning av hålade billets. Sådana valsverk reducerar väggtjockleken,
ökar längden och åstadkommer en jämnare yta. Rörets väggar bearbetas mellan en dornstång
eller plugg på insidan och valsar med rundspår eller koniska valsar på utsidan. I vissa fall
används valsar med excentriska spår, som ger en variabel valsöppning (stegvalsning);
3.
valsverk för färdigbearbetning av rör. Sådana valsverk är avsedda att minska
väggtjockleken eller diametern eller att åstadkomma ett fullständigt runt tvärsnitt. De kan
arbeta med eller utan inre dorn;
4.
radialvalsverk för valsning av väggarna på gjutna stålrör med stor diameter. Röret
roterar mellan ett antal valsar som arbetar på utsidan och motsvarande valsar på insidan;
84:110
5.
skivhjulsvalsverk. Dessa består vanligen av på olika sätt ordnade satser av koniska
eller cylindriska valsar, mellan vilka hjulämnet roterar. De olika delarna av hjulet (t.ex.
flänsar på hjul till järnvägsvagnar) bearbetas till önskad form genom valsarnas tryck.
Liknande maskiner används för framställning av flänsförsedda hjulringar till
järnvägsvagnshjul och av vissa järnvägsräler.
I allmänhet behövs för valsarbeten ett stort antal hjälpanordningar eller hjälpapparater,
såsom s.k. ledare, rullbord, hanteringsdon, värmugnar, betningskar, bandrullningsmaskiner,
saxar och sågar, kylbäddar, vågar, märkningsmaskiner, riktmaskiner, styrapparater
(mekaniska, elektriska eller elektroniska) etc.
II. Valsar och andra delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till valsverk. Bland de delar som
omfattas av detta nummer märks valsar till valsverk. Dessa valsar varierar avsevärt i längd
och diameter (valsar för stål är sålunda vanligen 30–520 cm långa och 18–137 cm i diameter).
De är tillverkade av gjutjärn eller av stålgjutgods eller smitt stål och vanligen specialhärdade
på ytan samt noggrant dimensionerade. De kan vara släta eller ha spår av olika tvärsnitt
(kaliber). Varje vals har i ändarna valstappar som ofta är specialkonstruerade för montering i
valsstolarna. Utanför valstapparna finns kopplingstappar (valsklövar), till vilka drivkraften
överförs.
8456 Verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser
eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk
process, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge; vattenskärmaskiner
8456.10
8456.20
8456.30
8456.90
- Arbetande med laser eller annan ljus- eller fotonstråle
- Arbetande med ultraljud
- Arbetande med elektroerosion
- Andra slag
Verktygsmaskiner enligt detta nummer används för formning eller ytbehandling av alla slags
material. De måste uppfylla tre grundläggande villkor:
1.de måste utföra avverkande bearbetning;
2.de måste uträtta arbeten av sådana slag som utförs av verktygsmaskiner som är utrustade
med konventionella verktyg;
3.de måste arbeta med något av följande sju fenomen: laser eller annan ljus- eller fotonstråle,
ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge.
Detta nummer omfattar också vattenskärmaskiner enligt avsnitt H nedan.
Numret omfattar emellertid inte följande typer av maskiner, vilka klassificeras enligt nummer
8486:
1. maskiner för avverkande bearbetning av alla slags material, av sådana slag som uteslutande
eller huvudsakligen används för framställning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor
(wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar och
flata bildskärmar;
2. maskiner för avverkande bearbetning av alla slags material, av sådana slag som uteslutande
eller huvudsakligen används för framställning eller reparation av arbetsmasker och
modermasker;
3. maskiner för torretsning av mönster på halvledarmaterial.
Som exempel på sådana maskiner kan nämnas dels verktygsmaskiner som arbetar med laser
för borrning av halvledarkristaller, dels verktygsmaskiner som arbetar med ultraljud för
skärning av halvledarskivor och för skärning eller borrning av keramiska underlag för
integrerade kretsar.
A. Verktygsmaskiner som arbetar med laser eller annan ljus- eller fotonstråle
84:111
Bearbetning med laserstråle (fotonstrålebearbetning) består i att ett mål beskjuts med fotoner.
Till denna grupp hör i synnerhet maskiner för borrning (av metaller, rubiner för ur etc.),
maskiner för skärning av metaller eller andra hårda material och maskiner för gravering (av
siffror, bokstäver, linjer etc.) på olika ytterst hårda material.
B. Verktygsmaskiner som arbetar med ultraljud
Sådana maskiner består av ett verktyg som är utsatt för ultraljudsvängningar och ett slipmedel
som är suspenderat i en vätska. Dessa maskiner kan ha ett inbyggt system för återvinning av
slipmedel. Denna grupp omfattar verktygsmaskiner vilka i synnerhet används för:
1.
bearbetning av dragskivor av diamant eller hårdmetall;
2.
borrning eller formning av mineraler;
3.
gravering av glas;
4.
fräsning, upprymning eller polering.
C. Verktygsmaskiner som arbetar med elektroerosion
Principen för denna bearbetning är avverkning av metall mellan två metallelektroder
(arbetsstycket och verktyget) med hjälp av plötsliga elektriska urladdningar av mycket kort
varaktighet och med en takt av flera hundratusen svängningar per sekund. Denna grupp
omfattar t.ex. maskiner för skärning med högfrekventa elektriska gnistor.
D. Verktygsmaskiner som arbetar med elektrokemisk process
Principen för denna typ av bearbetning är avverkning av metall genom elektrolys.
Arbetsstycket (anod) är liksom verktyget (katod) en elektrisk ledare. Båda sänks ned i en
elektrolyt, som är så beskaffad att material löses bort vid anoden, medan ingen utfällning sker
vid katoden.
Denna grupp omfattar:
1.
elektrolytiska polerapparater, vilka används inom metallurgin för polering av prover
för mikroskopering;
2.
elektrolytiska skärpningsmaskiner för skärpning av skärstål, skärning av
spånbrytarskåror eller av skivor av hårdmetall. Dessa maskiner arbetar med en diamantbesatt
skiva;
3.
maskiner för gradning av kugghjul av olika slag genom anodisk upplösning av
material;
4.
maskiner för precisionsslipning av plana ytor etc.
E. Verktygsmaskiner som arbetar med elektronstråle
Bearbetning med elektronstråle består i att en mycket liten yta av arbetsstycket beskjuts med
elektroner som emitteras av en katod, accelereras av ett kraftigt elektriskt fält och fokuseras
med hjälp av ett system av magnetiska eller elektrostatiska linser.
F. Verktygsmaskiner som arbetar med jonstråle
Strålen hos dessa verktygsmaskiner arbetar kontinuerligt och inte pulserande som laserstrålen.
G. Verktygsmaskiner som arbetar med plasmaljusbåge
Bearbetning med plasmaljusbåge utförs med en starkt joniserad gas som alstras av en elektrisk
ström som genereras av ett högfrekvensaggregat under hög spänning. Med detta slags
bearbetning kan skärning av plåt med mycket hög hastighet samt grovskärning och
bearbetning av gängor utföras.
H. Vattenskärmaskiner
Denna grupp omfattar vattenskärmaskiner för ren respektive abrasiv vattenskärning. Detta är
maskiner som skär olika material med en metod där man utnyttjar vattenstrålar eller strålar av
vatten blandat med väldigt finkornigt abrasivmedel, vanligtvis med en hastighet på 2–3
gånger ljudets hastighet. Maskinerna arbetar med ett tryck på 3 000–4 000 bar och kan utföra
flera olika slag av precisionsskärning i en mängd olika material. Ren vattenskärning används
84:112
normalt till mjuka matrial (skummaterial, mjukgummi, packningsmaterial, folie osv.). Abrasiv
vattenskärning används normalt till hårdare material (verktygsstål, hårdgummi,
kompositmaterial, sten, glas, aluminium, rostfritt stål osv.).
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till vmaskiner enligt detta
nummer enligt nummer 8466.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
apparater för rengöring med hjälp av ultraljud (nr 8479);
b)
maskiner och apparater för lödning eller svetsning, inbegripet sådana som också kan
användas för skärning (nr 8515);
materialprovningsmaskiner (nr 9024).
8457 Fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet
samt transfermaskiner, för metallbearbetning
8457.10 - Fleroperationsmaskiner
8457.20 - Enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet
8457.30 - Transfermaskiner
Detta nummer skall tillämpas (se anm. 4 till 84 kap.) endast för verktygsmaskiner för
metallbearbetning [andra än svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar)] som kan utföra olika
slags bearbetningar på ett enda arbetsstycke antingen:
a) genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett magasin e.d.
(fleroperationsmaskiner); eller
b)
genom att olika bearbetningsenheter samtidigt eller efter varandra automatiskt
bearbetar ett fast uppspänt arbetsstycke (enstationsmaskiner med mer än en
bearbetningsenhet); eller
c)
genom automatisk förflyttning av arbetsstycket mellan olika bearbetningsenheter
(transfermaskiner).
A. Fleroperationsmaskiner
Fleroperationsmaskiner är individuella maskiner, dvs. alla bearbetningar utförs på en enda
maskin. Dessa maskiner måste uppfylla två villkor: de måste utföra flera bearbetningar och de
måste ha automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett magasin e.d.
Denna grupp omfattar således sådana verktygsmaskiner som utför två eller flera
bearbetningar genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett magasin
e.d., medan däremot verktygsmaskiner som utför en bearbetning med hjälp av ett enstaka
verktyg eller av flera verktyg som arbetar samtidigt eller efter varandra (t.ex.
flerspindelborrmaskiner samt fräsmaskiner som arbetar med ett flertal fräsverktyg)
klassificeras enligt nummer 8459–8461.
Kravet på automatisk verktygsväxling medför att numret inte omfattar sådana maskiner
som kan utföra flera arbetsuppgifter (t.ex. borrning, arborrning, gängskärning och fräsning)
men i vilka växlingen mellan de olika verktygen inte sker automatiskt. Sådana maskiner skall
med tillämpning av anm. 3 till sextonde avd. eller tolkningsregel 3 c klassificeras enligt
nummer 8459–8461, om de inte kan betraktas som transfermaskiner i vilka arbetsstycket
automatiskt förflyttas mellan de olika bearbetningsenheterna (se avsnitt C nedan).
I fleroperationsmaskiner kan också ingå viss hjälputrustning, t.ex. anordningar för växling
av verktygsmagasin.
B. Enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet
Enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet är maskiner med flera arbetsuppgifter. I
dessa maskiner hålls arbetsstycket fast
84:113
uppspänt, medan bearbetningsenheterna rör sig i förhållande till arbetsstycket och utför en
eller flera bearbetningar.
Bearbetningsenheterna utgör delar till de maskiner på vilka de är monterade och håller, styr
och driver (med roterande eller fram- och återgående rörelser) det utbytbara verktyget.
Roterande enheter har vanligen inbyggd elektrisk motor, under det att enheter med fram- och
återgående rörelse vanligen har en inbyggd hydraulcylinder. Båda dessa typer av enheter kan
ingå i samma maskin.
Denna grupp omfattar enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet som utför två
eller flera arbetsuppgifter med hjälp av två eller flera bearbetningsenheter.
Hit hör emellertid inte maskiner som utför endast en arbetsuppgift med flera
bearbetningsenheter och inte heller maskiner som utför flera arbetsuppgifter med endast en
bearbetningsenhet.
C. Transfermaskiner
Dessa maskiner måste uppfylla tre villkor: de måste utföra flera bearbetningar, de måste
förflytta arbetsstycket automatiskt till verktyget och de måste vara utrustade med flera
bearbetningsenheter av olika slag.
Man skiljer vanligen mellan roterande transfermaskiner och linjära transfermaskiner. I de
förstnämnda är de bearbetningsenheter som utför de olika bearbetningarna arrangerade i
cirkelform på ett gemensamt fundament. Arbetsstycket matas runt så att det vid varje uppehåll
(station) bearbetas av verktygen i respektive bearbetningsenhet (t.ex. borrning, arborrning,
gängning etc.). I linjära transfermaskiner är bearbetningsenheterna arrangerade i en rad på ett
gemensamt fundament och bearbetar successivt arbetsstycket, då detta förflyttas från den ena
enheten till den andra längs banan.
Som framgår av anm. 4 c till 84 kap. omfattar detta nummer inte produktionslinjer som
består av olika maskiner, vilka står i förbindelse med varandra genom en transportör som
förflyttar arbetsstyckena.
Till följd av bestämmelserna i ovannämnda anmärkning omfattar numret inte heller
"flexibla tillverkningssystem" som består av flera maskiner, i allmänhet numeriskt styrda,
eller flera grupper av maskiner tillsammans med automatiska anordningar för hantering,
såsom portallyftare, transportörer, obemannade vagnar, manipulatorer och industrirobotar för
förflyttning av arbetsstyckena till maskinerna eller för borttagande av arbetsstyckena efter
bearbetningen. De olika maskingrupperna och hanteringsanordningarna som bildar det
flexibla tillverkningssystemet är datorstyrda.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.)
till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljuseller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller
plasmaljusbåge; vattenskärmaskiner (nr 8456);
b)
svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) för avlägsnande av metall (nr 8458);
c)
borr-, fräs- och gängenheter (nr 8459);
d)
maskiner och apparater för lödning eller svetsning, enligt nummer 8468 och 8515.
8458 Svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) för avlägsnande av metall (+)
- Horisontella svarvar:
8458.11 - - Numeriskt styrda
8458.19 - - Andra
- Andra svarvar
8458.91 - - Numeriskt styrda
8458.99 - - Andra
84:114
Svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) enligt detta nummer används för avverkande
ytbearbetning av metall.
Dessa maskiner kan skiljas från handverktyg (pneumatiska, hydrauliska eller med motor)
enligt nummer 8467 genom att de vanligen är avsedda att placeras på
golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är därför vanligen
försedda med bottenplatta, stativ e.d.
Numret omfattar:
1.
svarvar, även automatiska, t.ex. support-, karusell-, revolver- och kopiersvarvar.
Trycksvarvar, som arbetar genom deformation av metall, klassificeras emellertid enligt
nummer 8463;
2.
maskiner för samtidig och symmetrisk svarvning av båda ändarna på stora hjulaxlar
e.d.;
3.
fleroperationssvarvar, för avlägsnande av metall.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.)
till svarvar enligt detta nummer enligt nummer 8466.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljuseller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller
plasmaljusbåge; vattenskärmaskiner (nr 8456);
b)
fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt
transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457);
c)
kapmaskiner (nr 8461);
d)
handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke
elektrisk motor (nr 8467);
e)
maskiner och apparater för provning, enligt nummer 9024.
Förklarande anmärkning till under nummer
HS-nr 8458.11 och 8458.91
Numeriskt styrda verktygsmaskiner är som grupp mer kända under benämningarna CNC (Computer Numerical
Control) eller NC (Numerical Control). Termerna ”Computer Numerical Control” och Numerical Control” anses
vara synomymer. För att räknas som en numeriskt styrd verktygsmaskin måste maskinens funktion och rörelser,
arbetsverktyg eller arbetsstycke arbeta efter förprogrammerade instruktioner. Programmeringen är vanligtvis
genomförd i något NC-specifikt språk, t ex ISO-koder. Program och andra data lagras för att antingen användas
direkt eller vid senare tillfälle. Numeriskt styrda verktygsmaskiner omfattar alltid en styrenhet ( antingen
inbyggd eller en fristående enhet) som innehåller en automatisk databehandlingsmaskin (ADB) eller en micro
processor, såväl som ett servosystem, detta för att verktygsmaskinen, arbetsverktyget eller arbetsstycket skall
utföra de önskade rörelserna. CNC-maskiner, CNC-svarvar och NC-fräsmaskiner är exempel på numeriskt
styrda verktygsmaskiner.
Även om styrenheten ej föreligger tillsammans med verktygsmaskinen, anses den senare ändå vara en
numeriskt styrd verktygsmaskin, under förutsättning att den förevisar de specifika kännetecknen för en sådan
maskin.
8459 Verktygsmaskiner (inbegripet borr-, fräs- och gängenheter) för borrning,
arborrning, fräsning eller gängskärning i metall, andra än svarvar (inbegripet
fleroperationssvarvar) enligt nummer 8458 (+)
8459.10 - Borr- , fräs- och gängenheter
- Andra borrmaskiner:
8459.21 - - Numeriskt styrda
8459.29 - - Andra
- Maskiner för arborrning, utgörande kombinerade borr- och fräsverk:
8459.31 - - Numeriskt styrda
8459.39 - - Andra
84:115
8459.40 - Andra maskiner för arborrning
- Fräsmaskiner av knätyp:
8459.51 - - Numeriskt styrda
8459.59 - - Andra
- Andra fräsmaskiner:
8459.61 - - Numeriskt styrda
8459.69 - - Andra
8459.70 - Andra gängskärningsmaskiner
Detta nummer omfattar verktygsmaskiner för borrning, arborrning, fräsning eller
gängskärning i metall, andra än svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) enligt nummer
8458.
I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är
hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer . Dessa senare typer kan
skiljas från handverktyg enligt nummer 8205 och 8467 genom att de vanligen är avsedda att
placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är
därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.
Detta nummer omfattar:
1. borr-, fräs- och gängenheter. Dessa maskiner för borrning, arborrning, fräsning eller
gängskärning i metall har inte någon påmonterad bottenplatta. De består endast av ett stativ
med en motor och en verktygshållare som har sammanfogats till en enhet som är försedd
med gejdrar så att den kan röra sig fram och tillbaka, då den placeras på ett passande
underrede. Arbetsstycket sätts in i en hållare som är oberoende av borr-, fräs- eller
gängenheten, vilken rör sig fram och tillbaka i horisontalled vid borrning, arborrning etc.;
2.
borrmaskiner. Dessa används för att skära cylindriska hål, inbegripet försänkta hål,
i arbetsstycken med hjälp av ett roterande borrverktyg. Arbetsstycket förblir orörligt medan
det bearbetas av verktyget som roterar och matas fram. Detta nummer omfattar också
borrmaskiner som bearbetar ett roterande arbetsstycke med ett fast verktyg, ävensom sådana
maskiner som använder båda dessa arbetsmetoder.
Det finns både enspindliga borrmaskiner (radialborrmaskiner och andra) och
flerspindliga borrmaskiner;
3.
arborrmaskiner. Dessa vidarebearbetar den inre ytan av ett redan existerande hål
till exakta dimensioner. Arborrning kan vara cylindrisk, konisk eller sfärisk. Arborrmaskiner
används t.ex. för att bearbeta cylinderlopp i kolvmotorer eller pumpar till exakta dimensioner.
Arborrningen utförs antingen med fristående planstål med fasta dimensioner
(uppborrningsverktyg eller raka eller spiralskurna finbearbetningsverktyg) eller med
varierande
dimensioner
(expanderande
borrverktyg,
monterbara
verktyg,
mikrometerinställbara borrhuvuden, borrhuvuden med vändskärsverktyg) eller med längs
gejdrar förställbara verktyg (ställbara, expanderande eller icke ställbara skär samt ställbara
hylsor med fasta verktyg eller med vändskärsverktyg).
Detta nummer omfattar bl.a. vertikala arborrmaskiner, horisontella arborrmaskiner (med
fast eller rörlig montering), flerspindliga arborrmaskiner, arborrmaskiner för invändig
kopierbearbetning av hålbearbetade axlar samt maskiner, vanligen benämnda "millerborers", som är utrustade med en sammansatt spindel som består av två koncentriska
spindlar som kan arbeta oberoende av varandra. Den inre spindeln består av en lång hylsa i
vilken en arborrstång kan fästas, medan den yttre spindeln, som vanligen är fast förenad
med en platta, lämpar sig för montering av en fräs (frässpindeln).
Detta nummer omfattar också maskiner som i huvudsak är konstruerade för arborrning,
även om de är lämpade att utföra andra kompletterande bearbetningar (t.ex. borrning,
plansvarvning, fräsning, svarvning och ibland till och med gängskärning). Svarvar
(inbegripet fleroperationssvarvar) som utför arborrning som kompletterande bearbetning
skall däremot klassificeras enligt nummer 8458;
4.
fräsmaskiner. Dessa bearbetar en plan eller profilerad yta med hjälp av roterande
verktyg (fräsar) vilkas roterande skärrörelse är kombinerad med åkrörelsen hos det på
maskinbordet uppspända arbetsstycket. Det finns bl.a. horisontalfräsmaskiner,
vertikalfräsmaskiner, vertikalhorisontalfräsmaskiner, fräsmaskiner med ställbart huvud,
planfräsmaskiner, universalfräsmaskiner, vilka förutom vanlig fräsning även fräser spår i
axlar eller i cylindriska eller snedskurna kugghjul med hjälp av en på maskinen monterad
delningsdocka, kopierfräsmaskiner, maskiner för fräsning av kilspår, gravyrfräsmaskiner etc.
5.
gängskärningsmaskiner för invändig gängning samt för utvändig gängning av
bultar, skruvar etc. Det bör observeras att gängfräsmaskiner anses som fräsmaskiner.
84:116
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.)
till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljuseller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller
plasmaljusbåge; vattenskärmaskiner (nr 8456);
b)
fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt
transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457);
c)
svarvar (inbegripet fleroperationssvarvar) för avlägsnande av metall (nr 8458);
d)
verktygsmaskiner för hyvling samt andra verktygsmaskiner för avverkande
bearbetning av metall, enligt nummer 8461;
e)
handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke
elektrisk motor (nr 8467);
f)
maskiner och apparater för provning, enligt nummer 9024.
Förklarande anmärkningar till under nummer
HS-nr 8459.21, 8459.31, 8459.51 och 8459.61
Se anv. till HS-nr 8458.11 och 8458.91.
HS-nr 8459.51 och 8459.59
Maskinerna enligt dessa nummer kan kännas igen på att de har ett fundament som består av en horisontell del
som rör sig vertikalt i ett stativ och styrs av gejdrar. Detta stativ bär upp arbetsbordet vilket rör sig i tvärgående
riktning. Fundamentet innehåller vanligen de anordningar som behövs för att driva maskinerna.
8460 Verktygsmaskiner för gradning, skärpning, slipning, hening, läppning,
polering eller annan ytbehandling av metall eller kermet med hjälp av
slipstenar, slipmedel eller polerdon, andra än kuggskärnings- och
kuggslipmaskiner enligt nummer 8461 (+)
8460.11
8460.19
8460.21
8460.29
8460.31
8460.39
8460.40
8460.90
- Planslipmaskiner, i vilka varje axels läge kan ställas in med en noggrannhet av
0,01 mm:
- - Numeriskt styrda
- - Andra
- Andra slipmaskiner, i vilka varje axels läge kan ställas in med en noggrannhet
av 0,01 mm:
- - Numeriskt styrda
- - Andra
- Skärpningsmaskiner (verktygslipmaskiner):
- - Numeriskt styrda
- - Andra
- Heningsmaskiner och läppningsmaskiner
- Andra slag
Detta nummer omfattar vissa maskiner för ytbehandling av metall eller kermet men omfattar
inte maskiner för kuggskärning eller kuggslipning (nr 8461). Maskiner enligt nummer 8460
utför avverkande bearbetning med hjälp av slipstenar, slipmedel eller polerdon. Med
"polerdon" avses i detta nummer följande:
1.
polerskivor som är tillverkade av hårdmetall, stål, mjuk metall, trä, filt, textilmaterial
eller läder;
2.
metalltrådsborstar;
3.
polerdynor.
I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är
hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer . Dessa senare typer kan
84:117
skiljas från handverktyg enligt nummer 8205 och 8467 genom att de vanligen är avsedda att
placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är
därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.
Numret omfattar bl.a.:
1.
gradningsmaskiner som arbetar med metallborstar eller slipmedel för gradning
av obearbetat gjutgods eller putsning av råkanterna på skurna metallbitar;
2.
skärpningsmaskiner (verktygsslipmaskiner), inbegripet maskiner för slipning av
skär eller andra detaljer av kermet eller hårdmetall, ävensom maskiner för skärpning av
kardnockar;
3.
slipmaskiner av olika slag (t.ex. innerslipmaskiner, centerlesslipmaskiner,
planslipmaskiner, gängslipmaskiner, maskiner för slipning av ventiler och ventilsäten etc.),
vilka har till uppgift att med önskad noggrannhet fullborda det arbete som har utförts i andra
maskiner;
4.
henings- och läppningsmaskiner, vilka används för att åstadkomma stor ytjämnhet;
5.
polermaskiner för slutlig avputsning av ytan hos arbetsstycken;
6.
gravyrmaskiner, andra än sådana som omfattas av nummer 8459 eller 8461.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.) klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.)
till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
handverktyg samt hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor (nr 8205);
b)
sandblästerapparater (nr 8424);
c)
verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljuseller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller
plasmaljusbåge; vattenskärmaskiner (nr 8456);
d)
fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt
transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457);
e)
handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke
elektrisk motor (nr 8467);
f)
roterande trummor ("skurtrummor" eller trumlingsmaskiner) för borttagande av sand
eller glödspån från eller polering av metallvaror (nr 8479);
g)
maskiner och apparater för provning (nr 9024).
Förklarande anmärkning till under nummer
HS-nr 8460.11, 8460.21 och 8460.31
Se anv. till HS-nr 8458.11 och 8458.91.
8461 Verktygsmaskiner för hyvling, stickning, driftning, kuggskärning,
kuggslipning, sågning eller kapning samt andra verktygsmaskiner för
avverkande bearbetning av metall eller kermet, inte nämnda eller inbegripna
någon annanstans
8461.20
8461.30
8461.40
8461.50
8461.90
- Kipphyvlar och stickmaskiner
- Driftmaskiner
- Kuggskärningsmaskiner och kuggslipmaskiner
- Sågmaskiner och kapmaskiner
- Andra slag
Numret omfattar verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av metall eller kermet, som
inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans.
I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är
hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer . Dessa senare typer kan
skiljas från handverktyg enligt nummer 8205 och 8467
84:118
genom att de vanligen är avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller
monteras på en annan maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.
Numret omfattar bl.a.:
1.
hyvelmaskiner, vilka är avsedda för bearbetning av de plana eller profilerade yttre
ytorna av ett arbetsstycke med hjälp av verktyg med en enda skärande egg. I dessa
verktygsmaskiner är verktyget stillastående medan arbetsbordet som håller fast arbetsstycket
utför en fram- och återgående rörelse i ett plan. Vissa större hyvelmaskiner såsom
gruvhyvelmaskiner eller plåtkantshyvelmaskiner har emellertid ett stillastående bord. Dessa
maskiner används för att bearbeta mycket långa arbetsstycken (t.ex. räler).
Vissa hyvelmaskiner kan vara försedda med hjälpanordningar eller tillsatsaggregat som
består av en eller två frässlider, vilka ersätter samma antal hyvelslider. Dessa
verktygsmaskiner, som benämns "hyvelfräsmaskiner", klassificeras som hyvelmaskiner,
även om det är möjligt att använda dem för fräsning genom att minska bordets hastighet.
De får inte förväxlas med vissa maskiner för långgängsfräsning ("plano-milling machines")
enligt nummer 84,59, vilka till utseendet liknar hyvelmaskiner, men som är utrustade enbart
med frässlider.
Hyvelmaskiner kan förutom hyvelslider även ha en eller två slipslider. Tillsatsen av
slipanordningar gör det möjligt att använda dessa hyvelmaskiner som planslipmaskiner.
Vissa typer är samtidigt utrustade med hyvelslider, frässlider och slipslider, medan andra är
utrustade med anordningar som gör att de kan användas för stickning;
2.
kipphyvlar, vilka utgör verktygsmaskiner som arbetar enligt principen för hyvling.
De kan skiljas från hyvelmaskiner genom att arbetsstycket är stillastående under arbetet,
medan verktyget utför en rätlinjig, fram- och återgående rörelse. På grund av
verktygssupportens framskjutna placering är dess maximala slaglängd begränsad och av detta
skäl är bearbetningen i kipphyveln vanligen begränsad till arbetsstycken med små
dimensioner;
3.
stickmaskiner, vilka utgör verktygsmaskiner som arbetar enligt hyvlingsprincipen. I
dessa maskiner är arbetsstycket stillastående under arbetet medan verktyget utför en rätlinjig
fram- och återgående rörelse i vertikal led eller ibland i sned riktning. Maskinerna
karakteriseras av sin korta slaglängd och används bl.a. för arbeten där det är nödvändigt att
snabbt avskilja ansenliga mängder material från mycket tjocka arbetsstycken (slottingpunching machines). I stickmaskiner används antingen svarvstål (med en enda skärande egg)
eller stansverktyg (med fyra skärande eggar). Det finns vertikala stickmaskiner; stickmaskiner
med tvärgående slid; spårmaskiner ("grooving machines"), vilka arbetar med tryck- eller
dragkraft och vilkas arbetssätt liknar driftmaskinernas men som skiljer sig från dessa genom
att de använder andra verktyg;
4.
driftmaskiner. Verktyget (driften) dras eller skjuts över arbetsstycket eller genom
ett hål i arbetsstycket för ut- eller invändig ytbearbetning. Bland de olika typerna av
driftmaskiner kan nämnas horisontella eller vertikala maskiner med enkel slid;
dubbelmaskiner ("duplex"), som består av två slider som var och en arbetar med en drift, samt
tryckdriftpressar, vilka är vertikala maskiner som påverkar driften genom tryck;
5.
kuggskärningsmaskiner och kuggslipmaskiner. Detta nummer omfattar
kuggskärningsmaskiner som är konstruerade uteslutande för framställning av kugghjul,
snäckor, kuggstänger o.d. genom avverkande bearbetning av cylindriska eller koniska ämnen
av metall.
Dessa maskiner arbetar i princip enligt någon av följande metoder:
– modulstyrd fräsning, varvid en skivfräs eller en konisk fräs används som verktyg.
Denna metod används allmänt vid skärning av cylindriska kugghjul med raka kuggar;
– kopierskärning, varvid tänderna framställs med ett planstål (rakt skär). Denna metod
används för skärning av koniska och cylindriska kugghjul;
– skärning genom ingrepp, med användande av sådana verktyg som snäckfräs, kamstål
(eller gängkamstål) eller skärhjul. Denna metod medger framställning av raka kugghjul
(även med invändiga kuggar), kugghjul med spiralskurna kuggar och koniska kugghjul;
– kuggslipning;
6.
sågmaskiner. Alltefter formen av det verktyg som används skiljer man mellan
följande typer av maskiner:
–
bygelsågar eller oscillerande sågar i vilka verktyget består av ett rakt tandat blad
som rör sig fram och åter med en linjär rörelse;
– cirkelsågar, vilka använder ett cirkelformigt verktyg vars yttre kant är tandad och
som roterar med stor hastighet. Detta verktyg kallas vanligen slitsfräs eller spårfräs;
– bandsågar, vilka använder ett mycket långt blad vars ena sida är tandad och vars
ändar är sammansvetsade med varandra till ett ändlöst band;
7.
kapmaskiner. Dessa verktygsmaskiner skiljer sig från sågmaskiner genom de
84:119
verktyg som de använder. Dessa kan utgöras antingen av skärstål som liknar svarvstål eller
också av slipskivor eller metallskivor.
Kapmaskiner med skärstål arbetar med två olika metoder.
Den ena typen arbetar på samma sätt som supportsvarvar men kan skiljas från dessa
genom att verktygshållaren inte är rörlig i längdled till skillnad från supporten i
supportsvarvar.
Den andra typen arbetar som en tapp- och axelsvarv, i vilken verktyget är stillastående
medan arbetsstycket är fastspänt på en rörlig släde. Den kan emellertid skiljas från tappoch axelsvarven genom att arbetsstycket kan förflyttas endast i en riktning.
Båda de ovannämnda typerna kan endast utföra kapningsarbeten.
De maskiner som arbetar på samma sätt som en supportsvarv består av en ihålig
roterande spindel med stor diameter som driver arbetsstycket. En mycket kort bädd bär upp
en eller två verktygshållare som är rörliga i tvärled.
I de maskiner som arbetar som en tapp- och axelsvarv är arbetsstycket fastspänt på en
släde, så att det kan förflyttas. Själva verktyget är fäst på maskinen och består av en snabbt
roterande krona på vilken skärstål är monterade i en ring;
Kapmaskiner som arbetar med slipskivor liknar till sin konstruktion cirkelsågar, men
sågklingan har ersatts av en dubbeleggad slipskiva;
Kapmaskiner som arbetar med metallskivor, även benämnda friktionssågar, kännetecknas
av att de arbetar med en otandad skiva av mjukt kolstål. Denna skiva, som kan vara räfflad,
bringas att rotera med en sådan periferihastighet, att om skivans periferi gradvis bringas i
omedelbar närhet av ett metallstycke, smälter detta omedelbart utan att det kommer i direkt
kontakt med skivan. Detta fenomen är resultatet av friktion i kombination med den
oxidationsverkan som uppstår av luftdraget mellan slipskivan och arbetsstycket;
8.
filmaskiner, vilkas konstruktion liknar bygelsågens men som arbetar med fil i stället
för sågblad;
9.
gravyrmaskiner, andra än sådana enligt nummer 8459 eller 8460.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.)
till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
handverktyg (nr 8205);
b)
verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av material med laser eller annan ljuseller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller
plasmaljusbåge; vattenskärmaskiner (nr 8456);
c)
fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt
transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457);
d)
handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke
elektrisk motor (nr 8467);
e)
maskiner och apparater för provning, enligt nummer 9024.
8462 Verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av metall genom
smidning; verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av metall
genom bockning, falsning, riktning, klippning eller stansning; pressar för
bearbetning av metall eller metallkarbider, inte nämnda ovan (+)
8462.10 8462.21 - 8462.29 - -
Smidesmaskiner (inbegripet pressar)
Maskiner för bockning, falsning eller riktning (inbegripet pressar):
Numeriskt styrda
Andra
Klippmaskiner (inbegripet pressar), andra än kombinerade stans- och
klippmaskiner:
8462.31 - - Numeriskt styrda
84:120
8462.39 - - Andra
- Stansmaskiner (inbegripet pressar) samt kombinerade stans- och
klippmaskiner:
8462.41 - - Numeriskt styrda
8462.49 - - Andra
- Andra slag:
8462.91 - - Hydrauliska pressar
8462.99 - - Andra
Numret omfattar vissa i rubriktexten omnämnda verktygsmaskiner som arbetar med
formförändring av metall eller metallkarbider.
I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är
hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer . Dessa senare typer kan
skiljas från handverktyg enligt nummer 8205 och nummer 8467 genom att de vanligen är
avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin.
De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.
Numret omfattar bl.a.:
1. smidesmaskiner (för sänksmide och annat smide). Vid annat smide än sänksmide
bearbetas uppvärmd metall genom slag eller tryck, antingen för att avlägsna puddelslagg
eller för att forma metallen. Utom i fråga om avlägsnande av slagg, då metallen behandlas
i form av kulor, föreligger metallen som skall formas antingen som halvfärdiga produkter,
t.ex. som blooms, billets eller platiner, eller i form av stänger, vanligen med runt tvärsnitt.
Sänksmide är ett förfarande varvid slag eller tryck används för att tvinga metall att fylla
hålrum i metallformar som kallas sänken. Denna arbetsoperation utförs i varmt tillstånd
för hårda metaller (i synnerhet stål) eller i kallt tillstånd för mjuka metaller. I allmänhet
används en press.
Vid sänksmide används en tudelad form som omsluter arbetsstycket fullständigt. I vissa
fall används emellertid ett enkelt metallsänke, som endast bearbetar en del av det
obearbetade ämnet.
Med vissa sänksmidesmaskiner kan det "skägg" avlägsnas som bildas vid sänksmidning.
Detta sker med hjälp av speciella sänken. I ett avslutande moment vid sänksmide kan
arbetsstycket ges mycket exakta dimensioner med hjälp av ett kalibreringssänke.
Bland verktygsmaskiner som är speciellt konstruerade för att utföra de ovan beskrivna
arbetsmomenten kan nämnas:
– hammare, sänksmidesmaskiner och hejare (mekaniska, hydrauliska eller pneumatiska
hammare samt ånghammare), vilka arbetar med upprepade slag;
– pressar, vilka arbetar med kontinuerligt tryck. Numret omfattar emellertid inte pressar
som inte är speciellt konstruerade för bearbetning av metall utan har allmän
användning (nr 8479);
2. bockningsmaskiner. Hit hör maskiner för bearbetning såväl av platta produkter (plåt och
band) som av andra produkter (stång, profiler och rör). I maskiner för bearbetning av
platta produkter får dessa passera tre eller fyra valspar, varvid de får en cylindrisk
krökning (för detta ändamål är valsarna parallella liksom i maskiner för formning av rör)
eller konisk form (i sistnämnda fall är valsarna inte parallella). I maskiner för bearbetning
av stång, profiler eller rör bockas produkterna antingen med hjälp av valsar, genom
pressning eller i fråga om rör (i synnerhet oljerör) genom dragning av ändarna, varvid
mittpartiet hålls fastspänt av en stationär cylinder;
3. falsmaskiner. Hit hör bl.a. följande maskiner:
a) maskiner för bearbetning av platta produkter. Falsning av en platt produkt består i att
längs en rak linje ge en plåt eller ett band en bestående formförändring med liten radie
utan att brott uppstår i metallen. Detta arbete utförs antingen med en
universalfalsmaskin eller med en kantpress;
b) maskiner för bearbetning av produkter som inte är platta. Falsningen av stänger, rör
och profiler utförs på liknande sätt som bockning av dessa produkter (se punkt 2 ovan).
Falsning av tråd innebär att tråden böjs i ett enda plan. Trådformningsmaskiner som
utför mera komplicerade arbeten (t.ex. maskiner för tillverkning av fjädrar) anses inte
som maskiner enligt detta nummer utan klassificeras enligt nummer 8463;
4. riktmaskiner. Dessa maskiner har till uppgift att rätta till defekter som under loppet av
hanteringen efter tillverkningen uppstår hos icke platta produkter, såsom tråd, stänger, rör
och profiler eller hos platta produkter, såsom plåt eller band.
Till gruppen riktmaskiner hör bl.a.:
84:121
a) riktmaskiner av valstyp, vilka består av en serie parallella valsar (eller cylindrar),
antingen få till antalet (5–11) med relativt stor diameter och styvhet eller ett större
antal (i allmänhet 15–23) med liten diameter och stor böjlighet samt understödda av ett
lika stort antal motvalsar;
b) bord för riktning genom dragning, vid vilken defekterna elimineras genom en lätt
sträckning;
5. klippmaskiner. Vid klippningen bearbetas metallen i vertikalled av två klippverktyg med
eggar i samma plan. Verktygen tränger igenom metallen som undergår en plastisk
deformation och vars fibrer under det ökande trycket och inträngandet brister längs den
linje som bildas av knivbladen.
Bland maskiner av detta slag märks: balanssaxar, alligatorsaxar och parallellsaxar, vilka
använder blad; rullsaxar vilka i stället för blad använder verktyg i form av skivor eller
stympade koner;
6. stansmaskiner, vilka används för att perforera, klinka eller skära metall med hjälp av två
verktyg av vilka det ena passar inuti det andra. Verktygen kallas stans respektive dyna.
Metallen brister på samma sätt som vid klippning. Formen på det erhållna hålet bestäms
av verktygets form.
Till maskiner av denna typ hör också maskiner för tillverkning av kugghjul genom
stansning;
7. spårstansmaskiner (notching machines) är små maskiner som används för att bearbeta L, T-, I- eller U-profiler och halvrundstål, antingen för att förbereda dem för hopsättning
(t.ex. kilspår, urtag, tapphål och sinkor) eller helt enkelt för att hugga av dem eller göra hål
i dem;
8. strängpressar för strängpressning av stång, tråd, profiler, rör etc. Dessa pressar är
konstruerade för att tvinga metall genom ett munstycke med hjälp av en presskolv.
Beroende på metallens smidbarhet utförs arbetet antingen i varmt eller kallt tillstånd;
9. pressar för formning av metallpulver genom sintring;
10. skrotpressar för hoppressning av metallavfall till paket.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.)
till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
handverktyg (nr 8205);
b)
fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt
transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457);
c)
handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke
elektrisk motor (nr 8467);
d)
maskiner för prägling av adressplåtar (nr 8472);
e)
tackjärnskrossar och specialstampverk för sönderdelning av gjutjärnsskrot (nr 8479);
f) verktygsmaskiner för bockning, falsning eller riktning av metalledarna på
halvledarkomponenter eller halvledarelement (8486);
g)
maskiner och apparater för provning (nr 9024).
Förklarande anmärkning till under nummer
HS-nr 8462.21, 8462.31 och 8462.41
Se anv. till HS-nr 8458.11 och 8458.91.
8463 Andra verktygsmaskiner för icke avverkande bearbetning av metall eller
kermet (+)
8463.10
8463.20
8463.30
8463.90
- Dragbänkar för stång, rör, profiler, tråd e.d.
- Gängrullmaskiner
- Trådbearbetningsmaskiner
- Andra slag
84:122
Med undantag av verktygsmaskiner enligt nummer 8462 omfattar detta nummer
verktygsmaskiner för icke avverkande bearbetning av metall eller kermet.
I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är
hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer . Dessa senare typer kan
skiljas från handverktyg enligt nummer 8205 och 8467
genom att de vanligen är avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller att
monteras på en annan maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.
Numret omfattar bl.a.:
1.
dragmaskiner (dragbänkar) för blankdragning av stång, rör, profiler, tråd eller
liknande produkter;
2.
gängrullmaskiner, i vilka gängorna på bultar eller skruvar erhålls genom rullning
och pressning och inte genom skärning;
3.
trådbearbetningsmaskiner t.ex. för tillverkning av varor av metalltråd, såsom
fjädrar, taggtråd, kättingar och kedjor, knappnålar, trådspik, häftklammer och krokar. Numret
omfattar också maskiner som är speciellt avsedda för tillverkning av galler eller nät av
metalltråd och som skiljer sig från vanliga textilvävstolar både beträffande arbetssätt och
ingående delar. Maskiner för hopfogning av förut tillbockad tråd omfattas inte av detta
nummer (nr 8479 m.fl.).
Numret omfattar inte heller maskiner och apparater för tillverkning av linor, kablar o.d.
av metalltråd eller av både metalltråd och textilmaterial (nr 8479);
4.
maskiner för spiralvridning av glödtrådar av metall för elektriska glödlampor;
5.
nitmaskiner, andra än pressar enligt nummer 8462;
6.
spetsmaskiner, i vilka rör eller stänger spetsas i änden genom att de tvingas genom
roterande backar;
7.
trycksvarvar. Dessa maskiner skiljer sig från svarvar enligt nummer 8458 genom att
de formar metallen genom plastisk deformation;
8.
maskiner för tillverkning av böjliga spiralslangar av metallband;
9.
metallformningsmaskiner som använder energin i ett pulserande
elektromagnetiskt fält för att utan avverkande bearbetning med hjälp av en matris och det
magnetiska flödet forma till ett vanligen ihåligt arbetsstycke av metall.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.)
till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
handverktyg (nr 8205);
b)
maskiner för bandning av balar och maskiner för tillslutning av burkar eller andra
behållare (nr 8422);
c)
fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt
transfermaskiner, för metallbearbetning (nr 8457);
d)
handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke
elektrisk motor (nr 8467);
e)
maskiner och apparater för provning (nr 9024).
8464 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong,
asbestcement eller liknande mineraliska material eller för bearbetning av glas i
kallt tillstånd (+)
8464.10 - Sågmaskiner
8464.20 - Slipmaskiner och polermaskiner
8464.90 - Andra slag
I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna men även liknande maskiner, som är
hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer . Dessa senare typer kan
skiljas från mekaniska handverktyg enligt nummer 8205 och 8467 genom att de vanligen är
avsedda att placeras på golvet, på en bänk eller på en vägg eller att monteras på en annan
84:123
maskin. De är därför vanligen försedda med bottenplatta, stativ e.d.
I. Maskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller
liknande mineraliska material
Detta nummer omfattar inte bara maskiner för bearbetning av naturlig sten utan också sådana
som är avsedda för bearbetning av andra liknande hårda material (keramiska produkter,
betong, konstgjord sten, asbestcement etc.). Fastän de flesta maskiner för bearbetning av
ädelstenar eller halvädelstenar är av speciell typ (större precision etc.), klassificeras de dock
enligt detta nummer .
Numret omfattar bl.a.:
A.
såg- och skärmaskiner, såsom:
1. egentliga sågmaskiner (cirkelsågar, bandsågar och sågar med fram- och återgående
rörelse, inbegripet sågar med otandade sågblad);
2. kapmaskiner med slipskivor, inbegripet maskiner för skärning av blindfogar på
betongytor eller på byggnadssten;
3. linsågar. Dessa arbetar med en ändlös stållina som består av flera spiralvridna parter och
styrs av ett system av linskivor. Med hjälp av en slipmedelsblandning av pulveriserad
sandsten och vatten skär linan stenen genom friktionen;
B.
klyvmaskiner;
C.
slip-, poler- och korningsmaskiner;
D.
borr- och fräsmaskiner;
E.
maskiner för svarvning, gravering, skulptering, kälning etc.;
F.
maskiner för skärning eller skärpning av slipskivor;
G.
verktygsmaskiner för bearbetning av keramiska produkter (borrning, skärning,
fräsning, polering etc.), med undantag av maskiner för bearbetning av keramiska massor eller
obrända artiklar av keramiska material (t.ex. maskiner för gjutning eller formning av
keramiska massor, nummer 8474).
II. Verktygsmaskiner för bearbetning av glas i kallt tillstånd
Denna grupp omfattar verktygsmaskiner för bearbetning av glas i kallt tillstånd. Det omfattar
alltså inte maskiner för bearbetning av glas i varmt tillstånd (dvs. glas som har upphettats till
flytande eller formbart tillstånd) (nr 8475). Att glaset i vissa fall upvärms något för
underlättande av vissa arbeten medför likväl inte, att maskinerna klassificeras enligt annat
nummer än nummer 8464, eftersom det glas de bearbetar fortfarande har hård konsistens.
Många av dessa maskiner utför liknande arbetsuppgifter som de maskiner för bearbetning
av sten o.d. som är omnämnda i avsnitt I ovan.
Andra används däremot för mera speciella arbeten, t.ex. dekorering, optisk bearbetning
eller urtillverkning. Bland maskiner som används för speciella arbeten, märks särskilt:
1.
glasskärmaskiner med skärtrissa eller diamant;
2.
glasslipmaskiner för fasettslipning eller för tillverkning av artiklar av slipat glas;
3.
avputsningsmaskiner etc., som huvudsakligen används för avjämning av kanter,
planslipning av bottnar eller avputsning av pressade glasvaror;
4.
polermaskiner. För efterpolering används ibland speciella maskiner som är försedda
med polerskivor av filt; även sådana maskiner förs till detta nummer ;
5.
maskiner för gravering med slipskiva eller diamant. Numret omfattar emellertid
inte maskiner som dekorerar med sandbläster (nr 8424);
6.
verktygsmaskiner för bearbetning eller polering av optiskt glas, glasögonglas
eller urglas. Bland dessa märks speciella rundskärmaskiner för utskärning av glasögonglas
samt maskiner för tillformning eller polering av optiskt glas, såsom linser, prismor,
glasögonlinser (sfäriska, ringformade, cylindriska, progressiva etc.), etc.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.)
till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
handverktyg samt hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor (nr 8205);
84:124
b)
maskiner för tvinning av glasfibrer till garn samt vävstolar och andra maskiner enligt
nummer 8445 eller 8446;
c)
verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser eller
annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud eller plasmaljusbåge samt andra maskiner enligt nr
8456;
d)
handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke
elektrisk motor (nr 8467);
e)
maskiner och apparater för krossning, malning, blandning, formning, agglomerering,
gjutning, tegeltillverkning etc. (nr 8474);
f) verktygsmaskiner för sågning, ritsning eller annan markering i halvledarämnen (boules)
eller halvledarplattor (wafers) (t.ex. sågar för tillskärning av chips från plattor) och
verktygsmaskiner för slipning, polering eller läppning av halvledarämnen (boules),
halvledarplattor (wafers) eller flata bildskärmar.
Förklarande anmärkning till under nummer
HS-nr 8464.10
Detta nummer omfattar de såg- och skärmaskiner som är beskrivna i punkt A 1 i anv. till nummer 8464.
8465 Verktygsmaskiner (inbegripet maskiner för spikning, klamring, limning eller
annan sammansättning) för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi,
hårdplast eller liknande hårda material
8465.10 - Maskiner som kan utföra olika slags bearbetningar utan verktygsbyte mellan
bearbetningarna
- Andra slag:
8465.91 - - Sågmaskiner
8465.92 - - Maskiner för hyvling, fräsning eller gradning (genom utskärning)
8465.93 - - Slip- , puts- och polermaskiner
8465.94 - - Bockningsmaskiner och sammansättningsmaskiner
8465.95 - - Borrmaskiner och tapphålsmaskiner
8465.96 - - Maskiner för klyvning, knivskärning eller fanersvarvning
8465.99 - - Andra
Detta nummer omfattar verktygsmaskiner för formning eller ytbearbetning (inbegripet
skärning, plastisk bearbetning och sammansättning) av trä (även spånskivor, träfiberskivor
etc.), kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material (horn, stennöt, pärlemor,
elfenben etc.).
Numret omfattar inte maskiner för bearbetning, t.ex. skärning, av mjuk plast eller
mjukgummi (nr 8477). Numret omfattar inte heller maskiner för tillverkning av varor av
granulat eller pulver, t.ex. maskiner för formning av plast (nr 8477), maskiner för
agglomerering eller formning av träspån, träfibrer eller andra vedartade material (nr 8479)
samt andra liknande maskiner. Vidare omfattar numret i allmänhet inte heller sådana maskiner
och apparater vilkas funktion inte består i att bearbeta materialet eller dess yta, t.ex. maskiner
för torkning av trä eller för åldring av trä genom uttorkning trots att dessa maskiner skulle
kunna anses vara avsedda för behandling av de material som är nämnda i rubriken (nr 8419)
eller maskiner för expansion av kork (nr 8419) eller maskiner för komprimering,
agglomerering eller impregnering av trä (nr 8479).
I allmänhet är dessa verktygsmaskiner motordrivna, men även liknande maskiner, som är
hand- eller pedaldrivna, klassificeras enligt detta nummer . Dessa senare typer kan
skiljas från handverktyg enligt nummer 8205 och 8467 genom att de vanligen är avsedda att
placeras på
golvet, på en bänk eller på en vägg eller monteras på en annan maskin. De är därför vanligen
försedda med bottenplatta, stativ e.d.
A. Maskiner som vanligen inte är specialtillverkade för en viss industri
Till denna grupp hör bl.a.:
1. sågmaskiner av alla slag. Dessa arbetar med blad eller kedjor som i allmänhet är försedda
med tänder. Hit räknas:
84:125
a) sågmaskiner med fram- och återgående verktyg, t.ex. stocksågar med raka tänder,
lövsågar samt vertikala och horisontella ramsågar för sågning av obearbetat timmer till
plankor;
b) sågmaskiner vilkas verktyg drivs runt i ett kretslopp. Hit hör bl.a. kedjesågar och
bandsågar, såsom vertikala och horisontella bandsågar, bandklyvsågar, bandsågar med
vagn och bandsågar med bord samt diverse specialmaskiner, såsom
flerklingsbandsågar för trästav (parkettstav) för golvbeläggning och bandsågar för
massaved;
c) sågmaskiner med roterande verktyg. Denna stora grupp omfattar alla maskiner som
sågar med hjälp av ett eller flera tandade cirkelsågblad. Hit hör t.ex. pendelkapsågar,
kapsågar med rätlinjigt sågdrag, radialsågar, sågar med rörligt verktyg för längdsnitt,
cirkelsågar för kapning av stockar, cirkelsågar för kantsågning, bordcirkelsågar,
bänkcirkelsågar och cirkelsågar för skärning av panel;
2. hyvelmaskiner, vilka bearbetar ytan på arbetsstycket med spånavskiljande skär.
Maskinerna kan bearbeta en, två eller ända upp till fyra ytor;
3. fräsmaskiner, vilka formar arbetsstycket med spånavskiljande, profilerade verktyg. Hit
hör t.ex. bordfräsmaskiner, tappmaskiner med en spindel, sinkmaskiner, modell- och
kärnlådfräsmaskiner, maskiner för försänkning, kopieringsmaskiner (andra än svarvar),
listmaskiner för en, två, tre eller fyra ytor, rundstavsfräsmaskiner, tapphålsfräsmaskiner
och maskiner för fräsning av stockar (canters). Denna grupp omfattar även CNCfräsmaskiner;
4. CNC-fleroperationsmaskiner. Dessa maskiner utför flera olika bearbetningar och har
automatisk
verktygsväxling,
från
ett
magasin
eller
liknande,
enligt
bearbetningsprogrammet. Följaktligen omfattar denna grupp maskinverktyg som utför två
eller flera bearbetningar genom automatisk verktygsväxling från ett magasin eller
liknande, medan verktygsmaskiner som endast utför en bearbetning med ett verktyg eller
flera verktyg samtidigt eller efter varandra ( t.ex. flerspindliga borrar och fräsmaskiner
med spindel), klassificeras som borr- eller fräsmaskiner.
5. slip-, puts- och polermaskiner. Slipmaskiner som arbetar med slipstenar används
huvudsakligen för hårda produkter såsom stennöt, hårdgummi, horn och elfenben.
Putsmaskiner använder slipmedel för att förbättra såväl ytbehandlingen som
måttnoggrannheten hos arbetsstycket. Denna grupp omfattar bl.a. putsmaskiner med
oscillerande verktyg, bandputsmaskiner, skivputsmaskiner, valsputsmaskiner och
trumputsmaskiner. Hit hör också maskiner som kallas glättningsmaskiner.
Polermaskiner arbetar med band, trummor eller böjliga valsar och ger glans åt
arbetsstycken som tidigare har putsats;
6. bockningsmaskiner, vilka mekaniskt ändrar formen eller de fysiska egenskaperna hos
arbetsstycket genom att påverka dess struktur;
7. sammansättningsmaskiner.
Hit hör bl.a.:
a) maskiner som sammanfogar två eller flera delar med lim, klister eller gummerat
papper. Denna grupp omfattar bl.a. fanerhopfogningsmaskiner, kantlimmaskiner för
bräder, plattlimmaskiner, rampressar, stompressar, plywoodpressar, lamellträpressar
och fanerpressar. Dessa maskiner kan vara försedda med anordningar för spridning av
lim på ytan av träet;
b) maskiner som sammanfogar med spik, klammer, tråd etc.;
c) maskiner för sammanfogning utan bindemedel eller fästanordningar, t.ex.
monteringspressar;
8. borrmaskiner. Dessa används uteslutande för att borra runda hål med ett roterande
verktyg. Centrum av verktyget och hålet som skall borras ligger längs en gemensam axel.
Denna grupp omfattar bl.a. enspindliga och flerspindliga borrmaskiner,
kvisthålsborrmaskiner och maskiner för borrning av tapphål. CNC-borrmaskiner tillhör
också denna grupp;
9. tapphålsmaskiner. Dessa skär kantiga hål med hjälp av ett stämjärn, en stämkedja eller en
överfräs;
10. maskiner för klyvning, stansning, fragmentering, knivskärning eller fanersvarvning.
Alla dessa maskiner omformar arbetsstycketmekaniskt utan spånavskiljning.
Hit hör bl.a.:
a) klyvmaskiner, vilka klyver träet i fiberriktningen med hjälp av en kil. Hit räknas t.ex.
klyvmaskiner för rundvirke, vedklyvmaskiner, rotklyvmaskiner samt maskiner för
klyvning av pil, bambu och rotting;
b) stansmaskiner, t.ex. fanerstansmaskiner;
84:126
c) fragmenteringsmaskiner, vilka sönderdelar trä till små, ungefärligen likformiga och
jämnstora stycken. Hit hör bl.a. stickhuggmaskiner, spånmaskiner och träullsmaskiner.
Defibrörer för framställning av massa av ved omfattas emellertid inte av detta
nummer utan klassificeras enligt nummer 8439;
d) maskiner för knivskärning, fanersvarvning e.d., vilka arbetar med en rak egg och
framställer tunna skivor, t.ex. lådbräder och faner.
Hit hör också fanerklippmaskiner i vilka används raka knivblad samt geringssaxar och
spröjssaxar;
11. svarvar, vilka formar ett arbetsstycke som roterar runt sin egen axel, medan däremot
verktyget inte roterar. Denna grupp omfattar svarvar av alla slag, inbegripet kopiersvarvar;
12. trädkvistnings- och trädkapningsmaskiner;
13. barkningsmaskiner (för timmer, stolpar etc.), andra än barkningsmaskiner som arbetar
med vattenstråle, enligt nummer 8424, och barkningstrummor enligt nummer 8479;
14. kvistborrmaskiner, som förarbetar timmer, t.ex. för pappersmassetillverkning.
Numret omfattar också maskiner som kan utföra olika slag av bearbetningar utan
verktygsbyte mellan bearbetningarna.
Bland sådana maskiner kan nämnas:
1.
snickerimaskinkombinationer, vilka utgör sammanbyggda enheter i vilka ingår två
eller flera maskiner med olika arbetsuppgifter. Dessa maskiner kan arbeta oberoende av
varandra. Vid användning av dessa maskinkombinationer måste arbetsstycket hanteras
manuellt mellan varje arbetsoperation. Hit bör bl.a. maskiner för hyvling och en eller flera
andra arbetsuppgifter samt maskiner för sågning, fräsning och tappskärning.
2.
maskiner som kan utföra flera arbetsuppgifter, i vilka till skillnad från
föregående grupp ingen ytterligare manuell hantering av arbetsstycket behövs sedan detta har
spänts fast. Hit hör bl.a. enkla tappmaskiner med flera spindlar, dubbla tappmaskiner,
maskiner för åstadkommande av urtag och tapphål etc. samt maskiner för sammanfogning,
vilka arbetar med såväl lim som verktyg (för framställning av fanerlister eller tillverkning av
skivor av ribbor).
B. Verktygsmaskiner som är specialtillverkade för en viss industri
Till denna grupp hör bl.a.:
1.
tunnbinderimaskiner (t.ex. stavhyvel-, stavfogshyvel-, stavböj- och
stavkrösmaskiner; maskiner för sammansättning av stav till tunnor; maskiner för påsättning
av tunnband). Numret omfattar emellertid inte apparater för ångbehandling av tunnor och
stäver (nr 8419);
2.
maskiner för tillverkning av blyertspennor;
3.
maskiner för urfräsning eller borrning av järnvägssliprar;
4.
maskiner för skulptering av trä samt sniderimaskiner, inbegripet kopierfräsmaskiner;
5.
trämjölskvarnar. Numret omfattar dock inte defibrörer för massaindustrin (nr
8439);
6.
maskiner för spikning, klamring, limning eller sammansättning på annat sätt av
lådor, häckar, fat etc.;
7.
maskiner för tillverkning av träknappar;
8.
maskiner för tillverkning av skoblock, träskor, träsulor eller träklackar för skodon;
9.
maskiner för bearbetning av korgvide, rotting, bambu etc. (skalning, klyvning,
rundning etc.), andra än maskiner för tillverkning av korgmakeriarbeten eller andra varor av
flätningsmaterial (nr 8479).
Numret omfattar också verktygsmaskiner för bearbetning av kork (t.ex. genom sågning,
skärning eller polering), ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material. Dessa
maskiner är i allmänhet konstruerade enligt samma principer som verktygsmaskiner för
bearbetning av trä.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör (andra än verktyg enligt 82 kap.)
till verktygsmaskiner enligt detta nummer enligt nummer 8466.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a)
bambukrossmaskiner, maskiner för huggning av trä till flis samt slipstolar för
84:127
massatillverkning (nr 8439);
b)
verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser eller
annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud eller plasmaljusbåge samt samt andra maskiner enligt nr
8456;
c)
handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller hopbyggda med elektrisk eller icke
elektrisk motor (nr 8467);
d) avgradningsmaskiner för rengöring av och avlägsnande av föroreningar från
metalledningarna till halvledarpaket (nr 8486).
8466 Delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller
huvudsakligen till maskiner enligt nummer 8456–8465, inbegripet hållare för
arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden, delningsdockor och
annan speciell utrustning för verktygsmaskiner; verktygshållare till alla slags
handverktyg
8466.10 - Verktygshållare och självöppnande gänghuvuden
8466.20 - Hållare för arbetsstycken
8466.30 - Delningsdockor och annan speciell utrustning för verktygsmaskiner
- Andra slag:
8466.91 - - Till maskiner enligt nummer 8464
8466.92 - - Till maskiner enligt nummer 8465
8466.93 - - Till maskiner enligt nummer 8456–8461
8466.94 - - Till maskiner enligt nummer 8462 eller 8463
Med undantag av verktyg enligt 82 kap. och om inte annat följer av de allmänna
bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.) omfattar
detta nummer :
A.
delar till maskiner enligt nr 8456–8465;
B. tillbehör till dessa maskiner, dvs. hjälpanordningar som används i anslutning till dessa
maskiner, t.ex. utbytbara anordningar som förändrar maskinerna så att de kan utföra ett
större antal arbetsoperationer; anordningar för att öka precisionen; anordningar som utför
en särskild uppgift i samband med maskinens huvuduppgift.
C.
verktygshållare till alla slags handverktyg.
Bland delar och tillbehör som omfattas av detta nummer märks:
1.
verktygshållare, vilka håller, styr eller driver verktyget och vilka medger utbyte av
sådana verktyg. De är av mycket olika typer, t.ex.:
chuckar; spännhylsor för gängtappar och borrar; svarvstålshållare; självöppnande
gänghuvuden; hållare för slipskivor; henhuvuden för heningsmaskiner; arborrstänger;
revolverhuvuden till revolversvarvar.
Numret omfattar också verktygshållare för alla slags handverktyg. Sådana hållare
används vanligen i verktyg enligt nummer 8205 eller 8467. Enligt nummer 8466
klassificeras emellertid också verktygshållare till utrustningar i vilka ingår en böjlig axel (se
även föreskrifterna i anv. till nummer 8467 och 8501).
2.
hållare för arbetsstycken, vilka är avsedda att hålla och ibland–när så behövs för att
utföra en viss arbetsoperation–manövrera den del som bearbetas i maskinen. Hit hör bl.a.:
svarvdubbar; mekaniska eller pneumatiska svarvchuckar av alla slag samt backar till
sådana; plattor och bord (med eller utan mikrometerinställning) för att hålla arbetsstycket;
fastspänningsbyglar och vinkelhyllor; kilar och kilklotsar; fasta, roterande eller ställbara
maskinskruvstycken; stöddockor (ringformade anordningar som är avsedda att uppbära
långa arbetsstycken under svarvning för att förhindra att dessa böjs ned och för att dämpa
de vibrationer som uppkommer genom verktygets tryck);
3.
hjälpanordningar för spårning, för svarvning av sfäriska ytor etc;
4.
kopieringsanordningar (även sådana som arbetar elektriskt eller elektroniskt) för
automatisk framställning av arbeten efter en schablon eller ett provstycke;
5.
slipanordningar för svarvar, kipphyvlar och andra hyvelmaskiner etc.;
6.
mekaniska eller pneumatiska anordningar för automatisk styrning av
frammatningen av arbetsstycket eller verktyget under bearbetningen;
7.
andra speciella hjälpanordningar som är avsedda att öka maskinens precision utan
att själva utföra någon bearbetning. Hit hör bl.a.:
84:128
centrerings- och riktningsanordningar; delningsdockor; mikrometeranordningar för att
stoppa supporten etc. Sådana anordningar klassificeras enligt detta nummer , även om de är
försedda med en optisk anordning som underlättar skalavläsning eller justering (t.ex.
"optiska" delningsdockor). Numret omfattar emellertid inte apparater som i och för sig i
huvudsak utgör optiska apparater, t.ex. centreringsmikroskop (nr 9011), autokollimatorer
och profilprojektorer (nr 9031).
Detta nummer omfattar inte heller:
a)
slipskivor och liknande slipverktyg enligt nummer 6804;
b)
magnetiska eller elektromagnetiska oljefilter (nr 8421);
c)
hjälpanordningar för lyftning eller annan hantering (t.ex. domkrafter, som ibland
används för att bära upp mycket stora eller tunga arbetsstycken under bearbetningen) (nr
8425, etc.);
d)
växellådor och andra utväxlingar, axelkopplingar och liknande
transmissionsutrustning (nr 8483);
e) delar och tillbehör, inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg och annan speciell
utrustning för verktygsmaskiner eller vattenskärmaskiner, som är lämpliga att användas
uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nummer 8486 (nr 8486);
f)
elektriska (inbegripet elektroniska) delar och tillbehör (t.ex. magnetchuckar och
styrskåp för numeriska styrsystem) (85 kap.);
g)
apparater för mätning eller kontroll (nr 9031);
h)
varvräknare och produktionsräknare (nr 9029);
ij)
borstar för montering på maskiner (nr 9603).
8467 Handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller med inbyggd elektrisk eller icke
elektrisk motor
8467.11
8467.19
8467.21
8467.22
8467.29
8467.81
8467.89
8467.91
8467.92
8467.99
- Pneumatiska:
- - För roterande verktyg (inbegripet sådana för både roterande och slående
verktyg)
- - Andra
- Med inbyggd elektrisk motor:
- - Borrmaskiner av alla slag
- - Sågar
- - Andra
- Andra verktyg:
- - Kedjesågar
- - Andra
- Delar:
- - Till kedjesågar
- - Till pneumatiska verktyg
- - Andra
Detta nummer omfattar verktyg, i vilka en elektrisk motor, en tryckluftsmotor (eller
tryckluftsdriven kolv), en förbränningsmotor eller någon annan motor (t.ex. en liten
vattenturbin) är inbyggd. Tryckluftsmotorn drivs i allmänhet av en yttre tryckluftskälla.
Beträffande förbränningsmotorerna är tändbatterierna ibland separata. I pneumatiska verktyg
kompletteras tryckluftsverkan ibland av en hydraulisk anordning.
Detta nummer omfattar endast sådana verktyg som utgör handverktyg. Med uttrycket
"handverktyg" menas verktyg som är avsedda att vid användningen hållas i handen samt även
tyngre verktyg (t.ex. jordstampar) vilka är bärbara, dvs. kan lyftas och flyttas för hand av
brukaren, särskilt under pågående arbete, och som även är avsedda att under handhavandet
regleras och styras för hand. För att verktygens hela tyngd inte skall trötta under arbetet, kan
de användas tillsammans med stödanordningar (t.ex. trefötter, pneumatiska stödben eller
lyftblock).
Vissa handverktyg enligt detta nummer har emellertid anordningar som gör det möjligt att
temporärt fästa dem på ett stativ e.d. Dessa verktyg förs hit (tillsammans med stativet om
detta föreligger samtidigt), under förutsättning att de huvudsakligen är avsedda att användas
som "handverktyg" enligt ovannämnda definiton.
84:129
Vissa handverktyg som omfattas av detta nummer kan vara försedda med
tillsatsanordningar (t.ex. fläkt och dammpåse för att avlägsna och samla upp damm under
arbetets gång).
Numret omfattar inte verktyg av vilkas vikt, format etc. det tydligt framgår, att de är för
stora för att kunna användas i handen på ovan angivet sätt. Numret omfattar inte heller
verktyg (även bärbara) som är försedda med stödplatta eller annan anordning för att fästas på
en vägg, en bänk, i golvet etc. sådana som har anordningar för förflyttning på räls (t.ex.
maskiner för fräsning eller borrning av järnvägssliprar ) och handmanövrerade maskiner på
hjul, t.ex. golvslipar, för betong, marmor eller trä, etc.
Detta nummer omfattar inte heller kombinationer som består av en verktygshållare med ett
eller flera verktyg och en separat förbränningsmotor eller elektrisk motor med böjlig axel.
Verktygshållaren klassificeras enligt nummer 8466, motorn med sin böjliga axel enligt
nummer 8407 eller 8501 allt efter beskaffenheten och verktygen enligt sina respektive
nummer .
Handverktyg enligt detta nummer kan vara avsedda för bearbetning av olika material inom
olika industrier.
Under ovannämnda villkor omfattar detta nummer bl.a. följande verktyg:
1. borrmaskiner, gängskärningsmaskiner och brotschmaskiner;
2. bergborrmaskiner etc.;
3. skruv- och mutteridragare;
4. hyvelmaskiner, kilspårsstickmaskiner och liknande maskiner;
5. filmaskiner, slipmaskiner, polermaskiner etc.;
6. borstmaskiner;
7. cirkelsågar, kedjesågar och liknande maskiner;
8. hammare av olika typer, såsom skrothammare, rosthammare, dikthammare, nithammare,
hammare för uppbrytning av betong, etc.;
9. nitmaskiner med spännbackar; maskiner för bortmejsling av nitar och andra maskiner för
mejsling;
10. plåtskärmaskiner (plåtsaxar och nibblingsmaskiner);
11. rammformmaskiner och vibratorer för gjuterier; kärnrensningsmaskiner för borttagande av
kärnan från gjutgods;
12. jordstampmaskiner för vägbyggen och vägunderhåll etc.;
13. spadhammare;
14. betongvibratorer, vilka är avsedda att göra betongmassan homogen och få den att sätta sig;
15. häcksaxar;
16. hydrauliska maskiner för avlägsnande av pannsten i ångpannor;
17. tryckluftdrivna smörjpistoler för bilverkstäder etc.;
18. bärbara maskiner för trimning av gräsmattor, klippning av gräs längs murar, utefter kanter,
under buskar etc. Dessa maskiner består av en inbyggd motor i ett lätt metallstativ samt en
skäranordning som vanligen består av en tunn nylontråd;
19. bärbara röjsågar med inbyggd motor, drivaxel (styv eller böjlig) och verktygshållare för
aptering av olika utbytbara skärverktyg;
20. skärmaskiner för konfektionsindustrin;
21. gravermaskiner;
22. elektriska handsaxar, som består av ett fast och ett rörligt blad som drivs av en inbyggd
elektrisk motor och som används av sömmerskor och modister, för hushållsbruk etc.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar (andra än verktygshållare
enligt nummer 8466) till handverktyg enligt detta nummer .
*
**
Detta nummer omfattar inte:
a)
slipskivor, polerskivor, skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar av naturlig sten,
av keramiskt material eller av agglomererade slipmedel (nr 6804);
b)
verktyg enligt 82 kap.;
c)
luftkompressorer (nr 8414);
d)
vätske- eller pulversprutor, sandblästerapparater o.d. (nr 8424);
84:130
elektriska gräsklippningsmaskiner (nr 8433);
f) elektromekaniska hushållsapparater (nr 8509);
g) elektriska rakapparater, hårklippningsmaskiner och
hårborttagningsapparater enligt nummer 8510;
h) elektromekaniska handverktyg för medicinskt eller dentalt bruk (nr 9018).
8468 Maskiner och apparater för lödning eller svetsning, även användbara för
skärning, dock inte sådana som omfattas av nummer 8515; maskiner och
apparater för ythärdning med gas
8468.10
8468.20
8468.80
8468.90
- Svetsbrännare som hålls i handen
- Andra maskiner och apparater som arbetar med gas
- Andra maskiner och apparater
- Delar
Detta nummer omfattar:
A.
maskiner och apparater för lödning eller svetsning, även användbara för skärning,
dock inte sådana som omfattas av nummer 8515. Maskiner som uteslutande är avsedda för
skärning klassificeras enligt sina egna respektive nummer ;
B.
maskiner och apparater för ythärdning med gas.
I. Maskiner och apparater för bearbetning av metall m.m. med gas
Maskiner och apparater som tillhör denna grupp arbetar med en mycket het låga, som bildas
genom förbränning av en brännbar gas i en syrgas- eller luftstråle.
I allmänhet kan dessa maskiner och apparater användas inte bara för de ändamål som anges
i tulltaxenumret utan också för andra arbeten som fordrar en lika hög temperatur (t.ex.
förberedande uppvärmning för vissa arbeten eller påläggning av metall på nedslitna delar). I
praktiken är vissa maskiner och apparater specialtillverkade för sådana arbeten, men de förs
ändå hit, under förutsättning att de arbetar på samma sätt och enligt samma principer som
andra maskiner och apparater enligt detta nummer .
Alla maskiner och apparater som tillhör denna grupp har anordningar, med vilka två gaser
förs till ett munstycke med två koncentriska eller bredvid varandra liggande mynningar. Den
ena av dessa gaser är brännbar (acetylen, butan, propan, lysgas, vätgas etc.) och den andra
utgörs av komprimerad luft eller syrgas.
Detta nummer omfattar såväl handapparater som maskiner.
A. Handapparater för gassvetsning etc. (svetsbrännare)
Svetsbrännare sägs vara av högtrycks- eller lågtryckstyp, beroende på om de är avsedda att
anslutas till en behållare med brännbar gas av högt eller lågt tryck. I högtrycksbrännare ger
trycket gasen den hastighet som behövs för att bilda svetslågan; då lågtrycksbrännare används
behövs en kompressor.
Båda typerna är för övrigt av mer eller mindre lika konstruktion. I stort sett består de av en
fattning eller ett handtag med tillförselrör, vid vilkas mynning (munstycket) gasen antänds.
Vanligen finns även regleringsventiler etc. påmonterade. Svetsbrännaren ansluts till en yttre
gaskälla genom en slang.
För att svetsbrännaren skall kunna användas för vissa speciella arbeten (t.ex.
masugnstappning, borttagning av nitar eller enbart uppvärmning) är rören och munstyckena
vanligen utbytbara (munstycken med ställbar öppning eller med flera öppningar eller med
anordningar för delning av lågan etc.). Vissa svetsbrännare är specialkonstruerade för
bestämda arbeten, t.ex. svetsbrännare med vattenkylning, vilka är avsedda för tyngre arbeten.
B. Maskiner för svetsning etc.
Dessa maskiner är baserade på samma principer som handapparaterna i avsnitt A ovan och
består i huvudsak av fasta eller ställbara svetsbrännare. Andra delar av maskinen (t.ex.
matarbord, klämbackar, glidskenor och ledade armar) är avsedda att fästa, leda eller mata
fram arbetsstycket eller att rikta in eller reglera munstyckena under svetsningen.
84:131
C. Maskiner för ythärdning
Dessa maskiner består av ett antal munstycken, vilka har ordnats efter formen på det föremål
som skall behandlas. Lågorna från dessa munstycken utsätter den yta som skall härdas för en
så intensiv hetta, att ytan snabbt får behövlig temperatur utan att hettan tränger ner i metallens
inre. Så snart ytan har uppnått den härdningstemperatur som fordras, besprutas föremålet med
kylväska eller sänks ned i ett bad med sådan vätska.
II. Maskiner och apparater för svetsning av termoplast med gas
Till detta nummer förs ockå vissa maskiner och apparater som är avsedda för svetsning av
termoplastiska material och artiklar av sådana material. Varor enligt detta nummer arbetar
med en låga eller en het gasström (luft, kväve eller inert gas) från ett svetsmunstycke. Luften
och de andra gaserna kan upphettas genom att de får passera genom ett med gas uppvärmt rör.
III. Maskiner och apparater för svetsning etc., andra än sådana som arbetar med gas
Till denna grupp hör:
1. maskiner och mekaniska apparater för mjuklödning med hjälp av räfflade hjul eller
upphettade kolvar, andra än handlödkolvar (nr 8205) och elektriska apparater enligt
nummer 8515;
2.
friktionssvetsmaskiner.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater
enligt detta nummer .
Numret omfattar också tillsatsanordningar, såsom stöd (med kula, rulle etc.).
*
**
Detta nummer omfattar inte:
a)
lödlampor och andra blåslampor enligt nummer 8205;
b)
maskiner och apparater för utsprutning av smält metall (nr 8424);
c)
maskiner och apparater för skärning och borrning av sten eller betong med
utnyttjande av den höga temperatur som erhålls genom förbränning av järn eller stål i en
syrgasstråle (nr 8479);
d)
maskiner och apparater för svetsning eller lödning, vilka arbetar med både gas och
elektricitet (nr 8515).
8469 Skrivmaskiner,
andra
ordbehandlingsmaskiner
än
skrivare
enligt
nummer
8443;
Skrivmaskiner kännetecknas i allmänhet av ett handmanövrerat tangentbord, vars tangenter
vid anslag kommer motsvarande bokstäver att direkt skrivas på papperet. I vissa fall arbetar
de med en serie hävstänger och typarmar. På typarmarnas framsida är bokstäver, siffror etc.
(typer) anbragta i relief. I andra fall är typerna monterade på en kula, en cylinder, ett hjul eller
på cylindriska element (shuttles), vilka rör sig så, att önskad typ trycks av på papperet. I båda
fallen skrivs texten bokstav för bokstav, men i undantagsfall kan bokstavskombinationer (t.ex.
standardord eller förkortningar) användas.
Skrivmaskiner förs hit oavsett vilken typ av tecken som används (t.ex. vanliga bokstäver
och siffror, stenografitecken, nottecken eller blindskrift). Numret omfattar också
chiffreringsmaskiner och dechiffreringsmaskiner som arbetar på samma sätt som vanliga
skrivmaskiner.
Även elektriska skrivmaskiner förs till detta nummer , oavsett om de arbetar med elektrisk
motor, elektromagnetiska reläer eller, i fråga om vissa automatiska skrivmaskiner, med
elektroniska anordningar.
Skrivmaskiner enligt detta nummer kan även användas för skrivning på vaxade
pappersstenciler som används i dupliceringsmaskiner eller för att prägla plastfolier eller tunna
metallfolier som används i tryckpressar. Det bör däremot observeras att de stenciler eller
schabloner som används i adresseringsmaskiner eller för märkning av lådor framställs i
84:132
specialmaskiner av helt annan typ än skrivmaskiner enligt detta nummer ; dessa
specialmaskiner förs till nummer 8472.
Detta nummer omfattar också:
1.
automatiska skrivmaskiner, t.ex.
a) maskiner i vilka en förut perforerad pappersremsa matas genom maskinen och påverkar
denna så att text skrivs. Maskiner för perforering av pappersremsorna klassificeras enligt
nummer 8472;
b) maskiner med ett minne med begränsad kapacitet, vilka med hjälp av tillsatstangenter kan
memorera, korrigera och skriva ut texter automatiskt;
c) maskiner utan tangentbord (skrivare) som skriver ut tecken efter tecken och har utbytbara
typhjul. Dessa maskiner är avsedda att anslutas, med hjälp av ett lämpligt gränssnitt
(interface), till andra skrivmaskiner, ordbehandlingsmaskiner, datorer etc. Om inte annat
följer av anm. 5 B till detta kapitel skall skrivare som uppfyller villkoren i anm. 5 D 1 till
detta kapitel klassificeras som skrivare enligt nummer 8443;
2.
maskiner för skrivning av identifieringsbokstäver etc. (och ibland även för märkning
med upphettade typer) på isolerrör till elektriska ledningar;
3.
skrivmaskiner utan inbyggt räkneverk men särskilt avsedda för bokföringsändamål
(t.ex. skrivning på särskilda formulär, såsom fakturor, dagböcker, kort till kortregister eller
lösa blad till huvudböcker);
4.
skrivmaskiner med en anordning för överföring av de siffror som skrivs till en
särskild räknemaskin eller med en räkneanordning som används vid hastighetsprov;
5.
ordbehandlingsmaskiner. Dessa består, förutom av ett tangentbord, av ett eller flera
minnen med stor kapacitet (t.ex. magnetskivor, flexskivor eller kassetter), bildskärm och
skrivare. De olika delarna kan föreligga som en enhet i gemensamt hölje eller som åtskilda
enheter som är förenade genom kablar. Ordbehandlingsmaskiner kan vara försedda med
gränssnitt (interface) för att t.ex. förbinda dem med andra ordbehandlingsmaskiner,
fotosättningsutrustning, datorer eller telenätet. De har större förmåga att korrigera eller
sammanställa texter än automatiska skrivmaskiner. De kan utföra aritmetiska operationer,
men denna förmåga kan inte jämföras med motsvarande förmåga hos datorer (enligt definition
i anm. 5 till 84 kap.) och medför inte att de förlorar sin karaktär av ordbehandlingsmaskiner.
De skiljer sig från datorer enligt nummer 8471 i synnerhet genom att de inte kan modifiera ett
bearbetningsprogram genom logiskt beslut under pågående körning (se anm. 5 till 84 kap.).
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner enligt detta
nummer enligt nummer 8473.
*
**
Numret omfattar inte heller:
a) bokföringsmaskiner (nr 8470);
b)
datorer (nr 8471);
c)
maskiner för utskrivning eller signering av checkar (nr 8472);
d)
teleprintrar (nr 8517);
e)
leksaksskrivmaskiner (nr 9503).
8470 Räknemaskiner och maskiner i fickstorlek, med räknefunktion, för
upptagning, återgivning och avläsning av data; bokföringsmaskiner,
frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner och liknande maskiner och
apparater, med inbyggt räkneverk; kassakontrollapparater
8470.10 - Elektroniska räknemaskiner som kan arbeta utan yttre elektrisk
kraftkälla samt maskiner i fickformat, med räknefunktion, för upptagning,
återgivning och avläsning av data
- Andra elektroniska räknemaskiner:
8470.21 - - Skrivande
8470.29 - - Andra
84:133
8470.30 - Andra räknemaskiner
8470.50 - Kassakontrollapparater
8470.90 - Andra slag
Alla maskiner enligt detta nummer utom kassakontrollapparater har det gemensamma
kännetecknet, att de är försedda med ett räkneverk som gör det möjligt för dem att addera
minst två flersiffriga tal. Det bör observeras att anordningar som endast adderar enhet efter
enhet i kontinuerlig följd, inte anses som räkneverk i detta sammanhang (t.ex. räknare i vissa
frankeringsmaskiner; varvräknare; produktionsräknare). Maskiner enligt detta nummer kan
vara manuellt eller elektriskt drivna. Räkneoperationerna utförs på mekanisk väg eller med
hjälp av elektromagnetiska, elektroniska eller fluidistiska anordningar.
A. Räknemaskiner och maskiner i fickstorlek, med räknefunktion, för upptagning,
återgivning och avläsning av data
Denna grupp omfattar en mångfald typer av räknemaskiner, från mycket enkla, som endast
kan addera och subtrahera (additionsmaskiner), till mera komplicerade maskiner, som kan
utföra räkneoperationer enligt alla fyra räknesätten och dessutom exempelvis dra ut
kvadratrötter, upphöja tal till en given potens och utföra trigonometriska beräkningar. Hit förs
sålunda bl.a. elektroniska miniräknare (s.k. räknedosor) och elektroniska räknemaskiner för
kontorsbruk, även programmerbara. Denna grupp omfattar också maskiner i fickstorlek, med
räknefunktion, för upptagning, återgivning och avläsning av data (se anm. 8 till detta kapitel).
Elektroniska programmerbara räknemaskiner skiljer sig från datorer speciellt av det skälet
att de inte utan mänskligt ingripande kan utföra ett bearbetningsprogram som kräver
modifiering genom logiskt beslut under pågående körning. Dessa räknemaskiner innehåller en
mikroprocessor som är konstruerad endast för utförande av komplexa matematiska
operationer.
Räknemaskiner består av följande huvuddelar:
1.
anordningar för manuell inmatning av data (nabbar, tangentbord etc.). De kan
emellertid ha hjälpanordningar för automatisk inmatning av fasta eller förutbestämda data
(läsare för hålkort eller hålremsor, magnetband etc.);
2.
ett räkneverk som påverkas av en serie stift eller av ett program som kan vara fast
eller kan förändras genom att byta ut programelementet eller genom att ändra hela
programmet;
3.
ett utorgan som visar resultatet i läsbar form i ett "fönster" eller i en tryckt utskrift. I
tryckande maskiner finns en anordning för tryckning av resultatet och ibland även av
bearbetade data. Räknemaskiner förs emellertid hit oavsett om de är försedda med en sådan
anordning eller inte.
I tryckande räknemaskiner används siffror och ett begränsat antal symboler. Maskinerna
skiljer sig dock från bokföringsmaskiner genom att de endast trycker i vertikal led på
pappersremsor eller pappersrullar. Vissa maskiner har hjälpanordningar för registrering av
resultatet i kodad form på datamedia.
En del komponenter till vissa maskiner (räkneverk, hjälpanordningar etc.) kan antingen
vara inbyggda eller också utgöra separata enheter som är förbundna med elektriska ledningar.
B. Bokföringsmaskiner
Dessa maskiner används för bokföring i affärsböcker, dokument etc. De förenar en
räknefunktion (t.ex. summering av ett antal poster) med utskrivning av bokstäver eller
symboler tillsammans med siffror för att ge en adekvat beskrivning av det utförda
bokföringsarbetet.
Bokföringsmaskiner är i stort sett uppbyggda på samma sätt som räknemaskiner. Förutom
manuella inställningsanordningar för variabla data (t.ex. debiteringar och krediteringar) kan
de i likhet med räknemaskiner vara utrustade med anordningar för läsning av hålkort eller
hålremsor, magnetband eller magnetkort etc. för inställning av fasta data (konto nummer ,
kundens namn och adress etc.) eller förutbestämda data (t.ex. saldo).
Bokföringsmaskiner är försedda med anordningar för tryckning av siffror eller av både
bokstäver och siffror i både vertikal och horisontell led. I detta avseende skiljer de sig från
räknemaskiner.
I de flesta fall är dessa maskiner konstruerade för användning av specialtryckta formulär,
såsom avlöningsremsor, fakturor, lösblad till dagböcker, journaler, huvudböcker etc. eller
84:134
registerkort. Vissa av dem kan trycka samtidigt på två eller flera formulär (t.ex. på fakturor
och motsvarande dagboks- och huvudboksuppslag).
De är ofta försedda med apparater för överföring av kodad information till datamedia. Vissa
av dem trycker i klartext på ett kort och överför samtidigt resultatet till ett magnetiskt spår på
kanten av kortet. Dessa resultat kan sedan tjäna som ingående data för vidare bearbetning i
maskinen.
I likhet med räknemaskiner kan dessa maskiner vara utformade till en sluten enhet eller
bestå av skilda enheter som är elektriskt förbundna med varandra.
C. Kassakontrollapparater (kassaregister)
Denna grupp omfattar kassakontrollapparater med eller utan räkneverk.
Dessa apparater används i butiker, på kontor etc. för registrering av alla penningtransaktioner
(försäljningar, utförda tjänster etc.) efter hand som de inträffar, dvs. erhållet belopp,
totalsumman av de registrerade beloppen och i vissa fall kod nummer på den sålda artikeln,
såld kvantitet, tidpunkt etc.
Data kan antingen matas in manuellt med hjälp av ett tangentbord och en knapp, spak eller
vev eller automatiskt t.ex. med hjälp av en streckkodsläsare. I likhet med räkne- och
bokföringsmaskiner är vissa kassakontrollapparater försedda med hjälpmedel för automatisk
inmatning av fasta eller förutbestämda data (t.ex. anordningar för läsning av kort eller band).
Resultatet återges vanligen visuellt och trycks samtidigt på ett kassakvitto för kunden och
på en pappersremsa, som periodvis avlägsnas från kassaregistret för kontroll.
Dessa maskiner är ofta kombinerade med en kassalåda i vilken pengarna förvaras.
De kan också innehålla eller arbeta i anslutning till exempelvis multiplikationsanordningar
för ökning av räknekapaciteten, anordningar för uträkning och utbetalning av det belopp
kunden skall ha tillbaka, anordningar för kupongutdelning, kreditkortsläsare,
checkkontrollapparater eller anordningar för överföring, helt eller delvis, av data angående
transaktionerna till databärare i kodad form. Dessa anordningar klassificeras enligt sina
respektive nummer , om de inte föreligger tillsammans.
Detta nummer omfattar också kassakontrollapparater som arbetar i direkt anslutning (online) till eller i efterföljande samverkan (off-line) med en dator och kassakontrollapparater
som t.ex. är förbundna via kabel till en annan kassakontrollapparat vars minne och
mikroprocessor utnyttjas för att utföra samma arbete.
Denna grupp omfattar också elektroniska kortbetalningsterminaler. För att få kontakt med
bank för godkännande och avslutning av transaktionen, notering om in - eller uttag på kontot
samt kvittoskrivning, använder terminalerna telefonnätverket.
D. Andra maskiner och apparater med inbyggt räkneverk
Hit hör bl.a.:
1.
frankostämplingsmaskiner, vilka på kuvertet trycker en stämpel som ersätter
frimärket. Maskinen har ett räkneverk som inte kan ställas om och som summerar det totala
värdet av de tryckta frankostämplarna. Dessutom kan maskinen ofta användas för annat tryck
på kuvertet (t.ex. reklamtext);
2.
biljettmaskiner, vilka utfärdar biljetter (t.ex. biograf- eller järnvägsbiljetter) och på
samma gång registrerar och summerar de influtna beloppen. En del av dessa maskiner kan
även trycka biljetterna;
3.
totalisatormaskiner, vilka används vid hästkapplöpningar. De utfärdar kvittona
samt registrerar och summerar insatserna. I vissa komplicerade maskiner kan även oddsen
räknas ut.
Numret omfattar inte maskiner som endast räknar antalet utlämnade biljetter etc. utan att
summera beloppen (nr 8472 eller, i fråga om biljettautomater, nummer 8476).
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner och apparater
enligt detta nummer enligt nummer 8473.
*
84:135
**
Numret omfattar inte heller:
a)
datorer enligt nummer 8471;
b)
räknevågar, dvs. vågar som summerar vikterna (nr 8423 eller 9016);
c)
räknestickor, räkneskivor, räknevalsar och andra räkneinstrument som är baserade på
räknestickans princip eller på andra matematiska principer, t.ex. fickapparater med vilka man
kan utföra additioner och subtraktioner genom att med ett stift ställa in de olika tal som skall
adderas eller subtraheras (nr 9017);
d)
instrument vilka summerar enheter av samma slag, såsom varvräknare,
produktionsräknare etc., enligt nummer 9029.
8471 Maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner;
magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i
kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller
inbegripna någon annanstans (+)
8471.30 - Bärbara maskiner för automatisk databehandling, med en vikt av högst 10
kg, med åtminstone en centralenhet, ett tangentbord och en bildskärm
- Andra maskiner för automatisk databehandling:
8471.41 - - Med åtminstone en centralenhet, ett inorgan och ett utorgan, de
sistnämnda får även vara kombinerade, inom samma hölje
8471.49 - - Andra, i form av system
8471.50 - Bearbetningsenheter, andra än sådana enligt nummer 8471 41 eller
8471 49, även sådana som innehåller en eller två av följande enheter inom
samma hölje, nämligen: minnen, inorgan och utorgan
8471.60 - Inorgan och utorgan, även innehållande minnen inom samma hölje
8471.70 - Minnesenheter
8471.80 - Andra enheter för maskiner för automatisk databehandling
8471.90 - Andra
I. Maskiner för automatisk databehandling och enheter till sådana maskiner
Databehandling innebär bearbetning för ett eller flera speciella ändamål av all slags
information enligt på förhand bestämda logiska sekvenser.
Maskiner för automatisk databehandling (datorer) utgör maskiner som, genom logiskt
sammanhängande operationer som utförs enligt på förhand bestämda instruktioner (program),
levererar data som kan användas direkt eller i vissa fall i sin tur tjäna som data för andra
databehandlingsoperationer.
Detta nummer omfattar datorer i vilka operationernas logiska sekvenser kan ändras från ett
arbete till ett annat och i vilka bearbetningen kan göras automatiskt, dvs. utan manuellt
ingripande så länge databehandlingen pågår. I allmänhet används elektroniska signaler i dessa
maskiner, men även annan teknik kan användas. Maskinerna kan utgöra enheter där alla
element som behövs för databehandlingen är förenade i samma hölje, eller också kan de
utgöra system med ett variabelt antal separata enheter.
Detta nummer omfattar också sådana enheter till ovan beskrivna datorer som föreligger
separat.
Numret omfattar emellertid inte maskiner, instrument och apparater i vilka ingår eller som
arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift. Sådana maskiner,
instrument och apparater klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive
arbetsuppgifter eller, om så inte kan ske, enligt något slump nummer (se avsnitt E i allm. anv.
till 84 kap.).
A. Maskiner för automatisk databehandling
Maskiner för automatisk databehandling enligt detta nummer måste uppfylla samtliga villkor i
anm. 5 A till 84 kap. Detta innebär att de måste kunna:
1. lagra ett eller flera bearbetningsprogram samt åtminstone de data som är omedelbart
nödvändiga för att utföra programmet;
2. fritt programmeras efter användarens behov;
84:136
3. utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär;
4. utan mänskligt ingripande utföra ett bearbetningsprogram som de, om så behövs, kan
modifiera genom logiskt beslut under pågående körning.
Således undantas från detta nummer maskiner som enbart arbetar med fasta program, dvs.
program som inte kan modifieras av användaren, även om användaren kan välja mellan ett
antal olika sådana fasta program.
Datorer enligt detta nummer har minnen som kan lagra program, vilka ändras från uppgift
till uppgift.
Maskiner för automatisk databehandling behandlar data i kodad form. En kod består av ett
bestämt antal tecken (binärkod, sexbitars ISO-standardkod etc.).
Inmatningen av data sker vanligen automatiskt genom användning av datamedier som t.ex.
magnetband eller genom att originaldokumenten läses av direkt. Det kan även finnas
anordningar för manuell inmatning med hjälp av tangentbord, eller också kan inmatningen ske
direkt genom vissa instrument (t.ex. mätinstrument).
Inenheten som mottar indatat omvandlar det till signaler vilka kan användas av maskinen
och lagras i minnesenheter.
Vissa data och delar av program kan tillfälligt lagras i sekundärminnen, i vilka magnetiska
skivor, magnetband etc. används. Datorerna måste emellertid vara försedda med ett
primärminne som är direkt åtkomligt för utförandet av ett viss program och som har en
kapacitet som åtminstone är tillräcklig för att lagra de delar av bearbetnings- och
översättningsprogrammen jämte de data som är omedelbart nödvändiga för den aktuella
körningen.
Maskiner för automatisk databehandling kan bestå av en centralenhet, en inenhet (t.ex. ett
tangentbord eller en skanner) och en utenhet (t.ex. en bildskärm) i samma hölje, eller av ett
antal sammankopplade separata enheter. I det sistnämnda fallet bildar enheterna ett ”system”
förutsatt att detta består av åtminstone centralenheten, en inenhet och en utenhet (se anm. 1 till
under nummer till detta kapitel). Enheterna kan vara sammankopplade med en kabel eller via
en trådlös anslutning.
Ett komplett system för automatisk databehandling måste bestå av minst:
1. en centralenhet, som i allmänhet innefattar primärminnet, de aritmetiska och logiska
elementen och styrelementen. I vissa fall kan dessa element emellertid utgöra separata
enheter;
2. en inenhet, som tar emot indata och omvandlar dem till signaler som kan bearbetas av
maskinen;
3. en utenhet, som omvandlar de av maskinen levererade signalerna till begriplig form (tryckt
text, diagram, bilder etc.) eller till kodade data för vidare användning (bearbetning,
styrning etc.).
Två av dessa enheter (exempelvis in- och utenheterna) kan vara kombinerade i en enda
enhet.
Ett komplett system för automatisk databehandling klassificeras enligt detta nummer även
om en eller flera av enheterna skulle kunna klassificeras enligt andra nummer i tulltaxan om
de förelåg separat (se avsnitt B nedan, vilket behandlar separat föreliggande enheter).
I dessa system kan också ingå på avstånd belägna in- och utenheter i form av
dataterminaler.
Förutom in- och utenheterna kan i sådana system även ingå enheter som är avsedda att öka
systemets kapacitet, exempelvis genom att utvidga en eller flera av centralenhetens funktioner
(se avsnitt B nedan). Sådana enheter sätts in mellan in- och utenheterna (systemets början och
slut). Enheter för anpassning och omvandling (kanalanpassningsenheter och
signalomvandlare) kan dock ibland kopplas in före inenheten eller efter utenheten.
Datorer och datorsystem har många användningsområden, t.ex. för industrin, inom handeln,
inom forskning och för både allmänna och privata administrationer. (Se allm. anv. E till 84
kap. beträffande klassificeringen av maskiner som innehåller eller arbetar tillsammans med en
maskin för automatisk databehandling och som utför en specifik arbetsuppgift (anm. 5 E till
detta kapitel)).
B. Separat föreliggande enheter
Om inte annat följer av anm. 5 D och E till detta kapitel omfattar detta nummer också separat
föreliggande i datasystem ingående enheter. Dessa kan föreligga i form av enheter som har
egna höljen eller i form av enheter som inte har separata höljen och är konstruerade för att
sättas in i en maskin (t.ex. att sättas in på moderkortet i en centralenhet). En del av dessa
enheter är omnämnda i avsnitt A ovan, samt i följande stycken, som delar av ett komplett
84:137
system.
En apparat kan klassificeras som en enhet till ett system för automatisk databehandling
enligt detta kapitel endast om den:
a) uppvisar en databehandlingsfunktion;
b) uppfyller följande villkor, vilka är formulerade i anm. 5 C till detta kapitel:
1. Den är av sådant slag som uteslutande eller huvudsakligen används i ett system för
automatisk databehandling.
2. Den kan anslutas till den centrala bearbetningsenheten antingen direkt eller via en eller
flera andra enheter.
3. Den kan ta emot eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas
av systemet.
c) inte förs till något annat nummer p.g.a. villkoren i anm. 5 D och E till detta kapitel.
I enlighet med sista stycket i anm. 5 C till detta kapitel skall tangentbord, X-Ykoordinerade inorgan och minnen som uppfyller villkoren i b 1 och b 2 ovan under alla
omständigheter klassificeras som enheter till system för automatisk databehandling.
Om enheten utför en annan specifik arbetsuppgift än databehandling skall den klassificeras
enligt det nummer som är tillämpligt för den arbetsuppgiften eller, om detta inte är möjligt,
enligt ett slump nummer (se anm. 5 E till detta kapitel). Om en apparat inte uppfyller
villkoren i anm. 5 C till detta kapitel eller inte uppvisar någon databehandlingsfunktion skall
den klassificeras med hänsyn till sina karakteristiska kännetecken genom tillämpning av regel
1 i de allmänna bestämmelserna till den kombinerade nomenklaturen, om nödvändigt i
kombination med allm. best. 3 a.
Separat föreliggande enheter, som t.ex. mät- eller kontrollinstrument, som har modifierats
genom tillsats av anordningar (t.ex. signalomvandlare) som möjliggör direkt anslutning till en
dator, anses inte vara enheter till ett system för automatisk databehandling. Sådana apparater
klassificeras enligt sina respektive nummer .
Utöver centralenheter och in- och utenheter kan som exempel på andra enheter nämnas:
1. extra minnen som inte ingår i centralenheten (magnetkortstransportörer, magnetiska eller
optiska skivminnen, automatladdare och bibliotek för band samt bibliotek för optiska
skivminnen (ibland benämnda ”skivväxlare”), etc.). Till denna grupp hör även extra
minnesenheter (”proprietary storage formats”), antingen avsedda för inmontering i en
maskin för automatisk databehandling eller för att användas externt tillsammans med
sådana maskiner. Dessa enheter kan föreligga i form av läsenheter för skiv- eller
bandminnen;
2. tillsatser som utökar centralenhetens behandlingskapacitet (t.ex. enheter för
flyttalsräkning);
3. enheter för styrning och anpassning, t.ex. sådana som sammanbinder centralenheten med
in- och utenheter (t.ex. USB-hubbar). Detta nummer omfattar emellertid inte enheter för
styrning och anpassning som används för kommunikation i trådnät eller trådlösa nätverk
(såsom LAN och WAN, dvs. lokala och icke-lokala nätverk) (nr 8517).
4. signalomvandlingenheter. Vid inmatningen gör dessa enheter det möjligt för maskinen att
förstå en utifrån kommande signal, medan de vid utmatningen omvandlar de utsignaler
som är resultatet av den bearbetning maskinen har utfört till signaler som kan användas
utanför maskinen.
5. utrustning för inmatning av X- och Y-koordinater, som är enheter för inmatning av
lägesdata i datorer. Dessa anordningar innefattar mus, ljuspenna, styrspak (joystick),
styrkula (track ball) och beröringskänslig skärm. Deras gemensamma egenskaper är att
deras indata består av, eller tolkas som, positionsdata relaterad till en fix punkt. Deras
gemensamma användning är att styra markörens placering på bildskärmen som ersättning
för eller som komplement till tangentbordets markörtangenter.
Denna grupp omfattar också grafiska plattor, vilka utgör enheter för inmatning av X- och
Y-koordinater som gör det möjligt att fånga och spåra koordinaterna hos en kurva eller andra
geometriska former. Dessa apparater består vanligen av en rektangulär platta med aktiv
känslig yta, en pekare eller penna att skapa teckningar med och en zoomanordning ansluten
till ett hårkors som möjliggör inmatning av data.
Till denna grupp hör även digitaliserare, som har funktioner liknande de grafiska plattornas.
De skiljer sig emellertid från de grafiska plattorna genom att de vanligen används för att fånga
teckningar som endast finns i pappersform, medan de senare används för att skapa
originalkonst och teckningar, såväl som för menyval och för att styra objekt på bildskärmen.
Pekare till digitaliserare kan vara av vilken form som helst, men de måste vara tillräckligt små
för att kunna hållas i handen och flyttas över digitaliserarens känsliga (aktiva) område.
Hårkorsmarkörer är den vanligaste formen.
84:138
II. Magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i
kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller
inbegripna någon annanstans
Till denna grupp hör ett stort sortiment av maskiner, av vilka många är elektromagnetiska
eller elektroniska, som vanligen kompletterar varandra. De används i allmänhet i system för
sammanställning av statistik eller för bokföring eller andra arbeten. Gruppen omfattar
magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form
samt maskiner som behandlar data och ger resultatet i klartext.
Gruppen omfattar endast sådana maskiner som inte är nämnda eller inbegripna någon
annanstans. Den omfattar därför t.ex. inte:
a) datorer och enheter till datorer som är beskrivna i avsnitt I ovan, andra än streckkodsläsare;
b) automatiska skrivmaskiner och ordbehandlingsmaskiner (nr 8469);
c) räknemaskiner, bokföringsmaskiner och kassakontrollapparater enligt nummer 8470, från
vilka de skiljer sig genom att de inte har någon anordning för manuell inmatning utan
matas med data endast i kodad form (magnetband, disketter, cd-rom etc.).
A. Magnetiska och optiska läsare
Magnetiska och optiska läsare läser skrifttecken, i allmänhet kodade, och omvandlar dessa till
elektriska signaler (impulser) som direkt kan användas av maskinen för överföring eller
behandling av kodad information.
1. Magnetiska läsare. I denna typ av apparater magnetiseras skrifttecken som är tryckta med
en speciell ”magnetsik färg”, och omvandlas sedan till elektriska impulser av ett
magnetiskt läshuvud. De identifieras därefter antingen genom jämförelse med data som är
registrerade i maskinens minne eller med hjälp av en numerisk, vanligen binär, kod.
2. Optiska läsare. Dessa kräver inte någon speciell färg. Skrifttecknen läses direkt av en serie
fotoelektriska celler och översätts enligt principen för binära koder. Denna grupp omfattar
också streckkodsläsare. Dessa apparater använder i allmänhet ljuskänsliga
halvledaranordningar, t.ex. laserdioder, och används som inenheter i förbindelse med en
dator eller med andra apparater, t.ex. kassaregistreringsapparater. De är avsedda att hållas
i handen, placeras på ett bord eller sättas fast på en maskin.
Ovan beskrivna läsare klassificeras enligt detta nummer endast om de föreligger separat.
När de är kombinerade med andra maskiner (t.ex. maskiner för överföring av data till
databärare i kodad form och maskiner för behandling av data i kodad form) klassificeras de
tillsammans med dessa under förutsättning att de föreligger tillsammans.
B. Maskiner för överföring av data till databärare i kodad form
Denna grupp omfattar:
1. maskiner för överföring av kodad information från en databärare till en annan. Dessa
maskiner kan användas antingen för att överföra kodad information från en viss typ av
databärare till en bärare av annan typ, eller för överföring av informationen till en annan
databärare av samma typ. Den sistnämnda kategorin innefattar reproduceringsmaskiner,
vilka används för att reproducera data, helt eller delvis, från ett original lagrat på
magnetband eller på magnetiska eller optiska skivminnen (t.ex. dvd eller cd-rom) genom
framställning av ett nytt magnetband eller skivminne.
2. maskiner för införande av fasta program i integrerade kretsar. Med dessa maskiner
förs, i kodad form, de data som finns i maskinernas minnen över till integrerade kretsar.
Maskinerna ”bränner in” informationen i en eller flera integrerade kretsar med hjälp av
olika tekniker, alltefter vad som är lämpligt för den typ av programmerbar integrerad krets
som används.
En del maskiner är försedda med en tillsatsanordning (emulator) som gör det möjligt för
användaren att få en uppfattning om (emulera) resultatet av programmeringen innan
programmet överförs till den integrerade kretsen.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificering av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), skall delar och tillbehör till maskiner enligt detta nummer
klassificeras enligt nummer 8473.
84:139
*
**
Detta nummer omfattar inte heller:
a) strömförsörjningsenheter (nr 8504);
b) apparater för modulering och demodulering (modem), som både modulerar information
från en dator till en signal som kan sändas över telefonnätet och omvandlar en sådan
signal till digital form (nr 8517);
c) elektroniska integrerade kretsar (nr 8542);
d) flygsimulatorer (t.ex. nummer 8805).
°
°°
Förklarande anmärkningar till under nummer
HS-nr 8471.30
Detta nummer omfattar bärbara datorer som väger högst 10 kg. Dessa maskiner, som är utrustade med en flat
skärm, kan arbeta utan yttre elektrisk kraftkälla och kan vara försedda med ett modem eller någon annan
utrustning som möjliggör uppkoppling mot ett nätverk.
HS-nr 8471.90
Detta nummer omfattar bl.a. system för lagring av data på optiska skivor. I dessa system ingår vanligtvis
tangentbord, bildskärmar, drivenheter för optiska skivor, skannrar och skrivare. Systemen kan inbegripa en dator
som styrenhet eller vara uppbyggda så att de är åtkomliga eller styrbara av en dator. Dessa system utför i
allmänhet följande uppgifter:
- inspelning av bilden genom elektronisk avsökning;
- lagring;
- återvinning;
- visning;
- tryckning på vanligt papper.
8472 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk (t.ex. dupliceringsmaskiner av
hektograftyp, stencilapparater, adresseringsmaskiner, sedelutbetalningsautomater, maskiner för sortering, räkning eller förpackning av mynt,
pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater)
8472.10 - Dupliceringsmaskiner av hektograftyp och stencilapparater
8472.30 - Maskiner för sortering, vikning, kuvertering, banderollering, öppning,
tillslutning eller försegling av post samt maskiner för anbringande eller
makulering av frimärken
8472.90 - Andra slag
Detta nummer omfattar alla maskiner och apparater för kontorsbruk som inte omfattas av
något av de tre föregående numren eller av något annat tulltaxe nummer med mera
specificerad varubeskrivning.
Uttrycket "maskiner och apparater för kontorsbruk" skall tas i vidsträckt betydelse och
omfattar alla maskiner och apparater som används på kontor, i butiker, fabriker, verkstäder,
skolor, järnvägsstationer, hotell etc. för kontorsarbete (dvs. arbete i samband med skrivning,
registrering, sortering etc. av korrespondens, handlingar, blanketter, protokoll, räkenskaper
etc.).
Ifrågavarande maskiner och apparater förs hit, endast om de har stativ, bottenplatta etc. för
att ställas på ett bord e.d. eller är försedda med anordningar för fastsättning. Handverktyg som
saknar bottenplatta eller fästanordningar förs till 82 kap.
Maskiner och apparater enligt detta nummer kan vara handmanövrerade eller mekaniskt
eller elektriskt manövrerade (inbegripet maskiner som arbetar med elektromagnetiska reläer
eller elektroniskt).
Detta nummer omfattar bl.a.:
1. dupliceringsmaskiner av hektograftyp (t.ex. gelatin- och spritduplikatorer) och
stencilapparater. De senare arbetar med vaxade pappersstenciler, på vilka har tidigare
84:140
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
skrivits med nål eller skrivmaskin. Numret omfattar också små kopieringspressar som är
avsedda att användas tillsammans med hektografer.
Numret omfattar emellertid inte mindre tryckpressar (t.ex. boktryckpressar, litografiska
tryckpressar och offsettryckpressar), även om de är avsedda för kontorsbruk,
dupliceringsmaskiner som arbetar med präglade plast- eller metallfolier (inbegripet sådana
dupliceringsmaskiner som dessutom kan arbeta med stenciler), fotokopieringsapparater
eller värmekopieringsapparater (nr 8443) och inte heller apparater för mikrofotografering
på film (90 kap.);
adresseringsmaskiner. Dessa maskiner trycker snabbt adresser på fakturor, brev, kuvert
etc. De arbetar vanligen med en serie små stencilkort eller med präglade adressplåtar av
metall. Numret omfattar också specialmaskiner för skärning av stenciler eller prägling av
metallplåtar, ävensom maskiner som väljer ut vissa av ett antal adressplåtar eller stenciler;
biljettmaskiner (andra än biljettmaskiner med räkneverk–nummer 8470 och
biljettautomater–nummer 8476). nummer 8472 omfattar också små bärbara maskiner för
hålstansning (klippning) i biljetter eller för utfärdande och tryckning av biljetter från en
pappersremsa (t.ex. sådana som används av buss- och spårvägskonduktörer). Även
maskiner för datumstämpling av biljetter förs hit;
maskiner för sortering eller räkning av mynt eller sedlar. Sådana maskiner förs hit
även om de är försedda med anordning för förpackning av mynten eller sedlarna och i
vissa fall för tryckning av beloppet på omslaget.
Mynträkningsmaskiner vilkas funktion grundar sig på vägning klassificeras enligt
nummer 8423 eller 9016;
sedelutbetalningsautomater som arbetar i direkt anslutning (on-line) till eller i
efterföljande samverkan (off-line) med en dator;
uttagsautomater, t.ex. bankomater i vilka kunder kan sätta in, ta ut och överföra pengar
samt se saldot på sina konton utan direktkontakt med bankpersonal;
pennformeringsapparater, även handdrivna.
Numret omfattar inte icke mekaniska pennformerare. Dessa klassificeras enligt nummer
8214 eller, om de har leksakskaraktär, enligt 95 kap.;
hålslag, vilka används för stansning av hål i papper eller handlingar (t.ex. för
lösbladssystem eller för enkel registrering eller sortering).
Numret omfattar inte maskiner för perforering av rader av små hål (som i frimärksark)
(nr 8441);
maskiner för perforering av pappersremsor för användning i automatiska
skrivmaskiner;
X
10. med perforerade remsor arbetande maskiner, vilka inte själva har någon
skrivmekanism utan utgör separata enheter som i anslutning till vanliga skrivmaskiner
används för automatisk skrivning. Vissa av dessa maskiner kan välja ut de delar av det
perforerade bandet som behövs för ett visst brev eller en viss handling;
11. häftapparater (vilka används för att foga ihop handlingar med häftklammer) och
apparater för borttagande av häftklammer.
Numret omfattar dock inte:
a) s.k. häftpistoler (nr 8205);
b) häftmaskiner av sådana slag som används i bokbinderier (nr 8440);
c) häftmaskiner av sådana slag som används vid tillverkning av kartonger (nr 8441);
12. brevvikningsmaskiner, ibland kombinerade med en anordning för att kuvertera brevet
eller förse det med banderoll;
13. brevöppningsmaskiner och kuvertförseglingsmaski-ner;
14. maskiner för makulering av frimärken;
15. brevsorteringsmaskiner för postkontor, inbegripet sådana som i huvudsak består av
grupper av pulpeter för kodning, kanalsystem för försortering, mellansorterare och
slutsorterare, vilka samtliga styrs av en dator och bildar en funktionell enhet i den mening
som avses i anm. 4 till sextonde avd. (se även allm. anv. till sextonde avd.);
16. apparater för avrullning av omslagspapper eller gummerat papper;
17. apparater för fuktning av frimärken eller gummerat papper (även apparater med en
enkel vals);
18. apparater för sönderrivning av konfidentiella handlingar;
19. maskiner för utskrivning av checkar. Dessa är vanligen små maskiner som är speciellt
konstruerade för sitt ändamål. Förutom att skriva ut tecken för tecken kan de ofta skriva ut
ett helt ord eller grupper av ord samtidigt (t.ex. då de med ord för in en penningsumma).
De använder vanligen outplånligt bläck och ibland även perforeringar eller prägling;
20. maskiner för signering av checkar. Dessa maskiner skriver automatiskt ut en outplånlig
84:141
namnteckning på checkar och anbringar vanligen också en noggrant utarbetad bakgrund
som är svår att efterbilda;
21.växelautomat som används tillsammans med kassakontrollapparater för automatisk
utbetalning av det belopp som kunden skall ha tillbaka;
22.separat stående maskiner som används i kontor vid sortering av dokument och
trycksaker.
De maskiner som är upptagna i punkt 19 och 20 ovan kan också användas för ifyllande och
underskrift av andra handlingar.
Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar och tillbehör till maskiner och apparater
enligt detta nummer enligt nummer 8473.
*
**
Detta nummer omfattar inte:
a) sorteringsmaskiner som är tillbehör, eller del till maskiner enligt nummer 8443;
b)
dikteringsapparater och andra apparater för ljudinspelning eller ljudåtergivning (nr
8519);
c)
röntgenapparater för undersökning av sedlar eller dokument (nr 9022);
d)
tidstämpelur (nr 9106);
e)
datumstämplar, sigillstämplar och liknande handstämplar (nr 9611).
8473 Delar och tillbehör (andra än överdrag, fodral, väskor o.d.) som är lämpliga att
användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nummer 8469–
8472
8473.10 - Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8469
- Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8470:
8473.21 - - Till elektroniska räknemaskiner enligt nummer 8470 10, 8470 21 eller 8470
29
8473.29 - - Andra
8473.30 - Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8471
8473.40 - Delar och tillbehör till maskiner enligt nummer 8472
8473.50 - Delar och tillbehör som är lämpade att användas för maskiner enligt två eller
flera av numren 8469–8472
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer delar och tillbehör som är lämpliga att
användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner eller apparater enligt nummer 8469,
8470, 8471 eller 8472.
Tillbehör enligt detta nummer utgörs av utbytbara delar eller anordningar som är avsedda
att göra en maskin lämplig för ett visst arbete, för att utföra en viss uppgift i samband med
maskinens huvudfunktion eller för att öka maskinens användningsområde.
Numret omfattar bl.a.:
1.
anordningar för kontinuerlig frammatning av skrivpapper till skrivmaskiner,
bokföringsmaskiner etc.;
2.
anordningar för automatisk radväxling i skrivmaskiner, bokföringsmaskiner etc.;
3.
listförare för adresseringsmaskiner (dvs. en anordning som upprättar en lista över de
adresser som trycks);
4.
hjälpanordningar för tryckning, som är avsedda för tabuleringsmaskiner;
5.
s.k. pappersstöd för skrivmaskiner (avsedda att hålla kopiorna);
6.
adressplåtar av metall, även ostansade eller opräglade, som är igenkännliga för
användning i adresseringsmaskiner;
7.
räkneverk som är avsedda att ingå i skrivmaskiner, bokföringsmaskiner etc.;
8. disketter för rengöring av skivaggregat till datorer etc.;
9. elektroniska minnen [t.ex. SIMMs (Single In-line Memory Modules) och DIMMs (Dual Inline Memory Modules)] lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen i maskiner för
84:142
automatisk databehandling, som inte består av diskreta komponenter som krävs enligt anm. 8
b) 2) till kap. 85 och som inte har en specifik funktion.
Numret omfattar emellertid inte överdrag, väskor och filtunderlägg. Dessa artiklar
klassificeras enligt de nummer till vilka de i och för sig hör. Möbler (t.ex. skåp och bord) förs
till nummer 9403, även om de är särskilt avsedda för kontorsbruk. Stativ som är avsedda för
maskiner enligt nummer 8469–8472 och normalt inte är användbara till annat än
ifrågavarande maskiner förs dock hit.
Numret omfattar inte heller:
a) spolar och liknande artiklar som är lämpliga att användas till maskiner av sådana slag
som omfattas av nummer 8469, 8470, 8471 eller 8472 (klassificeras efter
materialets beskaffenhet, t.ex. enligt nummer 3923 eller femtonde avd.);
b) musmattor (klassificeras efter materialets beskaffenhet);
c) stenciler av papper (nr 4816) eller av andra material (klassificeras efter materialets
beskaffenhet);
d) tryckta statistikkort (nr 4823);
e) skivpackar och andra media som är preparerade för magnetisk registrering (nr 8523);
f) elektroniska integrerade kretsar (nr 8542);
g) varvräknare (t.ex. för montering på skrivmaskiner för kontroll av hastigheten) (nr
9029);
h) färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, även på spolar eller i patroner
(klassificeras efter materialets beskaffenhet eller enligt nummer 9612 om de är
impregnerade eller överdragna med bläck, färg e.d. eller preparerade på annat sätt
för att ge ett avtryck).
8474 Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning, tvättning,
krossning, malning, blandning eller knådning av jord, sten, malm eller andra
mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform); maskiner
och apparater för agglomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliska
bränslen, keramiska massor, icke hårdnad betong, gips eller andra mineraliska
produkter i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar av
sand
8474.10 - Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning eller tvättning
8474.20 - Maskiner och apparater för krossning eller malning
- Maskiner och apparater för blandning eller knådning:
8474.31 - - Betong- och murbruksblandare
8474.32 - - Maskiner och apparater för blandning av mineraliska ämnen med bitumen
8474.39 - - Andra
8474.80 - Andra maskiner och apparater
8474.90 - Delar
Detta nummer omfattar:
I. maskiner och apparater av sådana slag som används huvudsakligen inom råvaruindustrin
för bearbetning (sortering, siktning, avskiljning, tvättning, krossning, malning, blandning
eller knådning) av fasta mineraliska ämnen (i allmänhet produkter enligt femte avd. i
tulltaxan), såsom jord (även jordpigment), lera, sten, malm, mineraliska bränslen,
mineraliska gödselmedel, slaggcement eller betong;
II. maskiner och apparater för agglomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliska
ämnen i pulver- eller pastaform (t.ex. agglomerering av fasta mineraliska bränslen;
gjutning eller formning av keramiska massor, icke hårdnad betong, gips etc., med eller
utan tillsats av bindemedel eller fyllmedel);
III. maskiner för tillverkning av gjutformar av sand.
Många maskiner enligt detta nummer kombinerar två eller flera av ifrågavarande funktioner
(t.ex. sortering och tvättning, malning och sortering, malning och blandning eller blandning
och gjutning).
Vissa maskiner som normalt används för bearbetning av mineraliska ämnen kan i andra
hand även användas för bearbetning av icke mineraliska ämnen (t.ex. trä eller ben). Sådana
maskiner förs också till detta nummer . Men numret omfattar inte maskiner som är
specialkonstruerade för att utföra liknande bearbetningar av icke mineraliska ämnen (t.ex. för
sortering eller siktning av träflis; för malning av trä till trämjöl; för malning eller blandning av
kemikalier eller organiska färgämnen; för malning av ben, elfenben etc.; för agglomerering
84:143
eller formning av korkpulver).
I. Maskiner och apparater enligt I ovan (maskiner och apparater som huvudsakligen
är avsedda för råvaruindustrin)
Denna grupp omfattar bl.a. följande maskiner och apparater.
A.
Sorterings-, sikt-, avskiljnings- och tvättmaskiner för separarering av olika
beståndsdelar, vanligen efter styckenas eller partiklarnas storlek eller vikt, eller för
avskiljande av föroreningar. Bland dessa maskiner märks:
1. valssorteringsmaskiner. Dessa består av ett antal parallella valsar som roterar i samma
riktning i mer eller mindre nära kontakt med varandra. Varje vals har ett antal rännor, så
att den tillsammans med intilliggande vals bildar kanaler, genom vilka det mindre grova
materialet som går över valsarna kan falla ned. Dessa kanaler ökar successivt i storlek, så
att materialet härigenom kan sorteras efter partiklarnas storlek;
2. siktmaskiner med metalltrådsduk eller perforerad plåt. Materialet passerar över en
lutande sikt, där maskorna eller hålen ökar i storlek mot den lägre änden. Det finns två
typer av dessa maskiner: i den ena är metalltrådsduken eller den perforerade plåten
formad till en roterande, lutande, vanligen cylindrisk eller sexsidig trumma, i den andra
försätts en plan, lutande metalltrådsduk eller perforerad plåt i vibrationer eller
skakningar;
3. sorteringsmaskiner med rakor. Materialet sorteras av ett antal rakor som är försedda
med tänder på lämpliga avstånd från varandra;
4. specialmaskiner av olika typer för borttagande av sten etc. från kol;
5. hydrauliska maskiner för tvättning, siktning eller anrikning. En del av dessa
maskiner tvättar helt enkelt bort föroreningarna. I andra avskiljs eller anrikas de tyngre
delarna, som inte hålls i suspension av vattnet;
6. flotationsmaskiner, vilka används huvudsakligen för anrikning av malm. Den krossade
malmen blandas med vatten och vissa ytaktiva ämnen (olja eller olika kemikalier). En
hinna bildas på vissa av mineralpartiklarna, vilka sedan flyter upp till ytan och avlägsnas.
I vissa fall påskyndas processen genom inblåsning av luft.
Detta nummer omfattar också sorteringsmaskiner med magnetiska eller elektriska
anordningar (t.ex. elektrostatiska sorteringsmaskiner) och maskiner med elektroniska eller
fotoelektriska anordningar, t.ex. utrustning för sortering av uranmalm eller toriummalm som
arbetar med mätning av radioaktivitet.
Numret omfattar inte sorteringscentrifuger, i vilka partiklar alltefter densiteten kan sorteras
ut på olika avstånd från drivaxeln (nr 8421). Maskiner i vilka centrifugalkraften utnyttjas för
att slunga materialet mot en siktduk förs dock hit.
Transportband som används tillsammans med sorterings- och siktmaskiner, klassificeras efter
sin beskaffenhet, såvida de inte bildar en integrerande del av en sådan maskin eller själva
tjänstgör som sikt- eller sorteringsanordning (t.ex. är perforerade för sortering eller siktning).
B. Maskiner för krossning eller malning. Hit hör bl.a.:
1. konkrossar. Dessa består i huvudsak av en behållare i vilken en kon roterar, ibland
med en excentrisk rörelse. Materialet krossas mellan konen och behållarens väggar;
2. tuggare av olika typer. Det material som skall krossas faller av sin egen tyngd ned
mellan två vertikala räfflade käftar, av vilka den ena är fast och den andra rörlig;
3. trumkrossar. Materialet lyfts upp till övre delen av en trumma och krossas då det
faller ned på bottnen;
4. valskrossar och valskvarnar. Materialet krossas mellan parallella valsar som roterar i
motsatta riktningar. Avståndet mellan valsarna varierar efter önskad finlek. I många
fall består maskinen av flera sådana valspar;
5. pendelkvarnar, i vilka materialet med stor kraft slungas (t.ex. av snabbt roterande
armar) mot maskinens väggar;
6. krossar som arbetar med hammare;
7. kul- eller stångkvarnar. Dessa består i huvudsak av en roterande trumma som
innehåller ett antal kulor eller korta stänger (t.ex. av stål eller porslin). Materialet
placeras i den roterande trumman och krossas eller mals genom inverkan av kulorna
eller stängerna;
8. kvarnar med malstenar (malgångar);
9. stampverk, vilka huvudsakligen används för krossning av malm. En rad fallhammare
(stampar), som manövreras av kamskivor och ofta är ordnade efter olika storlek,
krossar materialet till önskad finlek;
10. maskiner för sönderdelning och knådning av lerklumpar före ytterligare bearbetning
inom den keramiska industrin.
84:144
C.
Blandnings- och knådningsmaskiner. Dessa består i huvudsak av en med skovlar
eller andra omröringsanordningar försedd behållare, i vilken två eller flera ämnen blandas
eller knådas genom omröring. Hit hör bl.a.:
1. betong- och murbruksblandare. Numret omfattar emellertid inte betongblandare som är
permanent monterade på en järnvägsvagn eller ett lastbilsunderrede (nr 8604 eller 8705);
2. maskiner för blandning av mineralämnen (krossad sten, grus, kalksten etc.) med
bitumen, för framställning av bituminösa vägbeläggningsmaterial. Dessa maskiner kan
exempelvis utgöra anläggningar som består av ett antal separata komponenter (matartratt,
torkare, stoftutsugare, blandare, elevator etc.) som är monterade på ett gemensamt
underrede eller utgör funktionella enheter, i vilka komponenterna är placerade sida vid
sida (fasta eller flyttbara asfaltblandningsanläggningar);
3. malmblandare;
4. maskiner för blandning av kolstybb etc. med bindemedel vid tillverkning av
bränslebriketter;
5. maskiner för den keramiska industrin (t.ex. för blandning av lera med färgämnen eller
för knådning av keramisk massa);
6. blandningsmaskiner för beredning av gjutsand.
II. Maskiner för agglomerering, formning eller gjutning
I allmänhet är dessa maskiner av någon av följande tre typer:
a)
olika typer av pressar som arbetar med formar i vilka det förut beredda materialet
agglomereras och pressas till önskad form;
b)
maskiner med stora valsar, vilkas ytor är försedda med en serie håligheter där
materialet pressas till önskad form; eller
c)
maskiner för strängpressning.
Denna grupp omfattar bl.a.:
A.
maskiner för agglomerering av fasta mineraliska bränslen (kolstybb, torvfibrer
etc.) till briketter av tegelstensform, kulform, äggform etc.;
B.
maskiner för agglomerering eller formning av keramiska massor. Hit hör bl.a.:
1. tegelmaskiner av press- eller strängpressningstyp, inbegripet maskiner för skärning av
de utsprutade stängerna till tegelstenar;
2. maskiner för formning av takpannor, inbegripet maskiner för avjämning av kanterna;
3. maskiner för formning eller strängpressning av rör av lergods;
4. maskiner för tillverkning av trådtegel. I dessa maskiner passerar metalltrådsduk mellan
valsar och täcks i trådarnas korsningspunkter med lera;
5. drejskivor och liknande maskiner, på vilka keramisk massa roterar och formas för hand
eller med hjälp av verktyg;
6. maskiner för formning av konstgjorda tänder av porslin;
C.
maskiner för agglomerering av slipmedel vid tillverkning av slipskivor;
D.
maskiner för tillverkning av olika betongvaror (t.ex. gatsten, stolpar och balustrader),
inbegripet centrifugalgjutmaskiner för rör;
E.
maskiner för formning av olika artiklar av gips, stuck etc. (t.ex. leksaker, statyetter
och takdekorationer);
F.
maskiner för formning av varor av asbestcement (t.ex. kar, drickhoar och skorstenar)
och maskiner för tillverkning av rör av asbestcement genom valsning över en dorn;
G.
maskiner för formning av grafitelektroder;
H.
maskiner för strängpressning av blyertsstift av grafit;
IJ.
maskiner för formning av skolkrita.
III. Maskiner för tillverkning av gjutformar av sand
Dessa maskiner, som kan vara av olika typer, är avsedda att pressa förut beredd gjutsand
antingen i en form till en gjutkärna eller runt en modell i en formflaska till en gjutform. Dessa
maskiner är ofta försedda med skakmekanism för att sanden skall packas tätt i formen.
Detta nummer omfattar många typer i vilka tryckluft inverkar antingen på en kolv eller
direkt på sandens yta. Numret omfattar emellertid inte apparater i vilka sand sprutas ut med
hjälp av tryckluft (nr 8424) och inte heller torkugnar för gjutkärnor eller gjutformar (nr 8419).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
84:145
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater
enligt detta nummer . Kulor för kulkvarnar klassificeras dock efter materialets beskaffenhet.
*
**
Numret omfattar inte:
a)
kolpulverbrännare; mekaniska eldningsapparater med inbyggd pulveriserings- eller
malningsanordning (nr 8416);
b)
kalandrar och andra valsmaskiner (nr 8420);
c)
filtrerpressar (nr 8421);
d) verktygsmaskiner för bearbetning av sten eller andra mineraliska ämnen eller för
bearbetning av glas i kallt tillstånd (nr 8464);
e)
betongvibratorer (nr 8467 eller 8479, alltefter beskaffenheten);
f)
maskiner för formgjutning eller pressning av glas (nr 8475);
g)
maskiner och apparater för formning av plast (nr 8477);
h)
pressar med allmän användning (nr 8479);
ij)
betongspridare (nr 8479 eller 87 kap.);
k)
formflaskor för metallgjuterier; formar för användning i maskiner enligt nummer
8474 (nr 8480).
8475 Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller
blixtlampor i glashöljen; maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av
glas i varmt tillstånd
8475.10 - Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör
eller blixtlampor i glashöljen
- Maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt
tillstånd:
8475.21 - - Maskiner för tillverkning av optiska fibrer och förstadier till sådana
8475.29 - - Andra
8475.90 - Delar
Numret omfattar maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör
eller blixtlampor i glashöljen. Hit hör också maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning
av glas i varmt tillstånd (andra än ugnar enligt nummer 8417 eller 8514).
I. Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller
blixtlampor i glashöljen
Denna grupp omfattar bl.a.:
A.
maskiner för evakuering och tillslutning av lampkolvar;
B.
rotationsmaskiner för automatisk sammansättning av glödlampor eller radiorör.
Dessa maskiner är vanligen försedda med anordningar för värmebehandling
av glas (t.ex. blåslampa eller anordningar för pressning och
tillslutning), men de förs hit även om de saknar sådana anordningar.
Numret omfattar också maskiner och apparater som är avsedda för sammansättning av
elektriska glödlampor och vilkas beståndsdelar är förbundna med varandra genom
transportörer samt i vilka ingår utrustning för värmebehandling av glas, pumpar och enheter
för provning av lamporna (se anm. 4 till sextonde avd.).
Detta nummer omfattar emellertid inte maskiner som används enbart för tillverkning av
metalldelar till lampor eller rör, t.ex. maskiner för utstansning eller dragpressning av
skärmgaller, anoder eller stöd (nr 8462), maskiner för spiralvridning av glödtrådar av metall
för elektriska glödlampor (nr 8463) och maskiner för svetsning av skärmgaller eller elektroder
(nr 8468 eller 8515).
II. Maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd
Detta nummer omfattar maskiner som bearbetar glas (inbegripet smält kvarts och annan smält
kiseldioxid) som har upphettats tills det har blivit mjukt eller flytande. Dessa maskiner arbetar
84:146
huvudsakligen genom gjutning, dragning, valsning, spinning, blåsning, formning etc.
Maskiner för bearbetning av glas i hårt tillstånd (även lätt uppvärmt för att underlätta arbetet)
omfattas inte av detta nummer (nr 8464).
A. Maskiner för tillverkning av planglas
Till denna grupp hör bl.a.:
1.
maskiner för tillverkning av planglas genom dragning av plana glasband. En
grovt tillformad glasskiva anfångas med en specialanordning och grips sedan av valsar samt
dras vertikalt eller horisontellt genom en svalningsugn. Därvid erhålls ett ändlöst band som
skärs i skivor (mekaniskt eller med en elektriskt uppvärmd tråd);
2. maskiner för tillverkning av flytglas. Vid denna tillverkning flyter glaset fram över ytan
på smält metall, för att på så vis framställa ett ändlöst glasband, vilket senare i processen
skärs i bitar.
B. Andra maskiner för bearbetning av glas i varmt tillstånd
Till denna grupp hör bl.a.:
1.
maskiner för tillverkning av buteljer etc. Bland dessa märks en rad maskiner, från
enkla mekaniska anordningar för anfångning och blåsning (sug- eller tryckluftdrivna och
arbetande med separata formar) till automatiska maskiner med kontinuerlig matning (försedda
med två roterande plattor, den ena med formar för rågjutning och den andra med formar för
färdiggjutning);
2.
specialmaskiner och specialpressar för formning av olika glasvaror (t.ex.
trottoarglas, isolatorer, ämnen av optiskt glas samt hålglas). Pressar med allmän användning
förs däremot till nummer 8479;
3.
maskiner för dragning, formning eller blåsning av glasrör samt specialmaskiner för
dragning av rör av smält kiseldioxid;
4.
maskiner för tillverkning av glaspärlor, särskilt maskiner i vilka avskurna stycken
av glasrör avrundas genom att rullas i roterande, uppvärmda trummor;
5.
maskiner för tillverkning av glasfibrer. Dessa maskiner kan uppdelas i tre
huvudgrupper:
a) maskiner för tillverkning av för vävning avsedda ändlösa glasfibrer. Dessa maskiner
består av en liten elektrisk ugn som beskickas med glaskulor. Ugnens botten består av ett
munstycke med ett hundratal mycket fina hål. Fibrerna smörjs när de kommer ut ur dessa
hål och förenas med hjälp av en särskild anordning till en sträng. Denna lindas upp på en
roterande trumma, varigenom en kontinuerlig dragning av fibrerna uppnås;
b) maskiner för tillverkning av korta fibrer. Dessa maskiner är försedda med en elektrisk
ugn och ett munstycke som liknar det ovannämnda, men dessutom finns anordningar som
åstadkommer en tryckluftsstråle, som samtidigt drar ut och sliter sönder fibrerna. Fibrerna
faller under oljebesprutning ned på en roterande, perforerad trumma. En suganordning
inuti trumman drar samman fibrerna, så att de bildar en sträng, som lindas upp på en
spole eller bobin;
c) maskiner för tillverkning av glasvadd. Det smälta glaset får falla på en roterande skiva.
Det fastnar på skivans ojämnheter och dras under inverkan av centrifugalkraften ut till
fibrer;
6.
maskiner för blåsning av kolvar till glödlampor eller för tillverkning av andra
glasdelar till elektriska glödlampor och gasurladdningslampor, elektronrör etc. (t.ex. socklar,
glödtrådshållare och s.k. fötter av glas);
7.
maskiner för tillverkning av optiska fibrer och förstadier till sådana.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner enligt detta
nummer .
*
**
a)
Numret omfattar inte heller:
glasblåsarpipor (nr 8205);
84:147
b)
vissa maskiner för tillverkning av härdat glas, i vilka vanliga glasskivor placeras
mellan uppvärmda plattor och sedan plötsligt avkyls (nr 8419);
c)
formar för manuell eller mekanisk glastillverkning (nr 8480).
8476 Försäljningsautomater för varor (t.ex. frimärks-, cigarett-, livsmedels- eller
dryckesautomater), inbegripet växlingsautomater (+)
8476.21
8476.29
8476.81
8476.89
8476.90
- Försäljningsautomater för drycker:
- - Med uppvärmnings- eller kylanordning
- - Andra
- Andra:
- - Med uppvärmnings- eller kylanordning
- - Andra
- Delar
Detta nummer omfattar olika slag av apparater som tillhandahåller en vara av något slag, då
ett eller flera mynt eller en polett läggs i eller ett magnetkort sticks in i en därför avsedd
öppning (dock inte maskiner och apparater som omfattas av andra tulltaxe nummer med mera
specificerad varubeskrivning eller är uteslutna från detta kapitel genom någon anmärkning till
kapitlet eller avdelningen). Försäljningsautomater enligt denna rubrik omfattar endast
apparater där köparen måste erlägga pengar eller annat betalningsmedel, i utbyte mot en vara.
Rubriken omfattar ej apparater som automatiskt tar fram en vara men som inte har en
anordning som accepterar betalning.
Numret omfattar inte försäljningsapparater för varma eller kalla drycker, utan anordning
som accepterar betalning (nr 8419).
Detta nummer omfattar inte bara apparater i vilka utlämnandet sker automatiskt utan också
sådana som består av ett antal fack, ur vilka varan kan tas ut sedan man har lagt i ett mynt och
t.ex. genom att trycka på en knapp har öppnat facket med den önskade varan.
Numret omfattar inte sådana enkla skåp eller behållare med myntreglerat lås, som används
på stationer för förvaring av bagage eller på teatrar för utlämning av kikare. Sådana varor förs
t.ex. till femtonde avd. eller 94 kap.
Numret omfattar också apparater med uppvärmnings- eller kylanordningar eller med
anordningar för tillredning av den saluhållna varan (t.ex. fruktsaftspressar, apparater för
blandning av kaffe och grädde samt glassblandare), under förutsättning att apparatens
huvudfunktion och huvudändamål är den automatiska försäljningen av varan.
Numret omfattar försäljningsautomater för frimärken, järnvägsbiljetter, choklad, sötsaker,
glass, cigaretter, cigarrer, drycker (såsom öl, vin, likör, kaffe eller fruktsaft), toalettartiklar
(även försäljningsautomater som avger parfym genom ett slags rafräschissör), strumpor, film,
tidningar etc. Hit förs också apparater för prägling av namnskyltar ur band av metall.
Numret omfattar också växlingsautomater.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också mekanismer för
automatförsäljning, som är avsedda att byggas in i butiksfasader o.d., samt delar till apparater
enligt detta nummer .
*
**
Följande apparater etc. omfattas inte av detta nummer , även om de sätts i funktion genom
att lägga i mynt:
a)
myntreglerade lås (t.ex. för skåp eller offentliga toaletter) (nr 8301);
b)
bränsle- eller smörjmedelspumpar av sådana slag som används på bensinstationer
eller i garage (nr 8413);
c)
vågar (nr 8423);
d)
skrivmaskiner (nr 8469);
e)
skoputsningsapparater som sätts i funktion genom att lägga i mynt (nr 8479);
f)
elektriska rakapparater (nr 8510);
g)
telefonapparater (nr 8517);
84:148
h)
ij)
k)
l)
televisionsmottagare (nr 8528);
kikare, kameror och filmprojektorer (90 kap.);
gas- eller elektricitetsmätare (nr 9028);
tur- och skicklighetsspel (nr 9504) och andra apparater enligt 95 kap.
*
**
Förklarande anmärkning till under nummer
HS nummer 8476.21 och 8476.29
Med "försäljningsautomater för drycker" avses alla automater för försäljning av drycker (kaffe, te, frukt- och
bärsafter, alkoholhaltiga drycker osv.) antingen doserade, drickfärdiga i mugg eller annan behållare (t.ex. burk,
flaska eller kartong) eller doserade snabbmixer och varmt eller kallt vatten.
8477 Maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller plast eller för
tillverkning av varor av dessa material, inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans i detta kapitel
8477.10
8477.20
8477.30
8477.40
8477.51
8477.59
8477.80
8477.90
- Formsprutmaskiner
- Strängsprutmaskiner
- Formblåsningsmaskiner
- Vakuumgjutmaskiner och andra varmformningsmaskiner
- Andra maskiner och apparater för gjutning eller annan formning:
- - För formning eller regummering av däck eller för formning av
innerslangar
- - Andra
- Andra maskiner och apparater
- Delar
Numret omfattar maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller plast eller för
tillverkning av varor av dessa material, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta
kapitel.
Detta nummer omfattar bl.a.:
1.
maskiner för formning av ringar, däck eller andra artiklar av gummi eller plast, med
undantag av egentliga formar (t.ex. nummer 6815, 6903 och 8480);
2.
maskiner för upptagning av ventilhål på innerslangar;
3.
specialmaskiner för skärning av gummitråd;
4.
formpressar för gummi eller plast;
5.
specialpressar för formning av termoplastiska pulver;
6.
pressar för tillverkning av grammofonskivor;
7.
maskiner och apparater för tillverkning av vulkanfiber;
8.
strängsprutmaskiner.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater
enligt detta nummer .
Numret
omfattar
emellertid
halvledarkomponenter (nr 8486).
inte
kapslingsutrustning
för
montering
av
8478 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av tobak, inte nämnda
eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel
8478.10 - Maskiner och apparater
8478.90 - Delar
84:149
Detta nummer omfattar sådana maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av
tobak som inte är nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel.
Stripning utförs i tröskseparatorer. Genom ett system som består av roterande hammare och
metallsåll (korgar) av olika storlekar blåses en luftström, varvid tobaksbladen slås sönder och
de lättare bladdelarna skiljs från de tyngre bladnerverna.
Numret omfattar bl.a.:
1.
maskiner för stripning eller skärning av tobaksblad;
2.
cigarr- och cigarettmaskiner, även försedda med förpackningsanordning.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater
enligt detta nummer .
8479 Maskiner och mekaniska apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte
nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel
8479.10 8479.20 8479.30 -
8479.40 8479.50 8479.60 8479.71 - 8479.79 - 8479.81 - 8479.82 - 8479.89 - 8479.90 -
Maskiner och apparater för anläggnings- eller byggnadsverksamhet
e.d.
Maskiner och apparater för utvinning eller beredning av animaliska
eller vegetabiliska fetter och feta oljor
Pressmaskiner för tillverkning av spånskivor eller fiberskivor av trä
eller andra vedartade material samt andra maskiner för behandling av
trä eller kork
Maskiner för tillverkning av tågvirke och linor
Industrirobotar, ej nämnda eller inbegripna någon annanstans
Evaporatörer för luftkylning
Passagerarbryggor (passagerarlandgångar):
Av sådana slag som används på flygplatser
Andra slag
Andra maskiner och mekaniska apparater:
För metallbearbetning, inbegripet maskiner för lindning av elektrisk
tråd till spolar
Maskiner för blandning, knådning, krossning, malning, sållning,
siktning, homogenisering, emulgering eller omrörning
Andra
Delar
Detta nummer omfattar endast maskiner och mekaniska apparater som har självständiga
arbetsuppgifter och som:
1.
inte är uteslutna från detta kapitel genom någon anmärkning till kapitlet eller
avdelningen; och
2.
inte omfattas av något tulltaxe nummer med mera specificerad varubeskrivning i
något annat kapitel i tulltaxan; och
3.
inte kan klassificeras enligt något annat nummer i detta kapitel på grund av:
a) att de med hänsyn till arbetssätt eller typ inte omfattas av något annat tulltaxe nummer ;
och
b) att de inte heller med hänsyn till deras avsedda användning eller deras nyttjande inom
viss industri omfattas av något annat nummer ; eller
c) att de med lika stor rätt skulle kunna klassificeras enligt två (eller flera) tulltaxe nummer
inom kapitlet.
Maskiner och mekaniska apparater enligt detta nummer skiljer sig från sådana delar till
maskiner etc. som skall klassificeras i enlighet med de bestämmelser som i allmänhet gäller
för klassificeringen av delar, genom att de har självständiga arbetsuppgifter.
Följande varor anses ha självständiga arbetsuppgifter:
A.
Mekaniska anordningar, med eller utan motor eller annan drivanordning, vilkas
arbetsuppgifter kan avgränsas från och utföras oberoende av andra maskiner eller apparater.
84:150
Exempel: Fuktning och avfuktning av luft är självständiga arbetsuppgifter, emedan de
kan utföras av apparater som arbetar oberoende av andra maskiner eller apparater. En
särskilt föreliggande apparat för luftavfuktning, som är avsedd att monteras på en
ozongenerator, förs sålunda till nummer 8479 i egenskap av maskin med självständig
arbetsuppgift.
B. Mekaniska anordningar som kan arbeta endast om de är monterade på en annan maskin
eller apparat eller ingår i en sammansatt maskinell enhet, under förutsättning att deras
arbetsuppgift:
a) är klart avgränsad från den arbetsuppgift som utförs av den maskin eller apparat
på vilken de skall monteras eller av den maskinella enhet i vilken de skall ingå, samt
b) inte är intimt och oskiljaktigt förbunden med det arbete som utförs av
nyssnämnda maskin, apparat eller maskinella enhet.
Exempel: En trådavskärare är en anordning som monteras på en industrisymaskin
och som automatiskt skär av sytråden så att maskinen kan arbeta utan avbrott. Denna
anordning utför en självständig arbetsuppgift, eftersom den inte deltar i själva
syarbetet. Då det inte finns något passande nummer med mera specificerad
varubeskrivning, förs trådavskäraren till nummer 8479.
Däremot har en förgasare till en förbränningsmotor en arbetsuppgift som visserligen
är klart avgränsad från den som utförs av motorn men som inte kan sägas vara
självständig, eftersom förgasarens arbetsuppgift är oskiljaktigt förbunden med motorns
arbete. Särskilt föreliggande förgasare klassificeras därför som motordelar enligt
nummer 8409.
Likaledes bildar mekaniska eller hydrauliska stötdämpare en integrerande del av den
maskin eller apparat i vilken de skall ingå. Särskilt föreliggande stötdämpare skall
därför klassificeras som delar till den maskin eller apparat i vilken de är avsedda att
monteras. (Stötdämpare för fordon eller luftfartyg förs till sjuttonde avd.)
Bland det stora antal olika maskiner och mekaniska apparater som omfattas av detta
nummer märks följande.
I. Maskiner och mekaniska apparater med allmän användning
Hit hör t.ex.:
1.
kar eller andra behållare (t.ex. kar eller cisterner för elektrolys) som är försedda med
mekaniska anordningar (omrörare etc.) och som inte är igenkännliga såsom avsedda för någon
viss industri och som inte utgör maskiner och apparater för uppvärmning, kokning etc. enligt
nummer 8419. Kar eller andra behållare som endast är försedda med kranar, nivå- eller
tryckmätare e.d. klassificeras efter materialets beskaffenhet;
2.
pressar, krossar, kvarnar, blandare etc. som inte är avsedda för särskilda varor eller
industrier;
3.
apparater för fördelning av viss mängd (volym) av fasta eller flytande ämnen (t.ex.
mekaniska matartrattar) och mekaniska apparater för kontinuerlig frammatning av
arbetsstycken, i den mån dessa apparater inte är specialtillverkade för någon viss industri;
4.
maskiner och apparater för anbringande av snörhålsringar och rörnitar på alla slags
material, t.ex. textilvaror, papp, plast och läder, samt maskiner för anbringande av remlås på
drivremmar av textilmaterial, gummi eller andra ämnen;
5.
motorvibratorer, vilka består av en elektrisk motor med utskjutande axeländar som är
försedda med excentriska skivor som alstrar radiella vibrationer, vilka överförs till den
apparat eller anordning (transportränna, behållare, tratt, transportör, anordning för
komprimering etc.) på vilken vibratorn är fästad;
6.
elektromagnetiska vibratorer, vilka är avsedda att anbringas på anordningar för
transport, siktning, komprimering etc. och består av en bottenplatta som är försedd med en
elektromagnet och två metallstavar, vilka uppbär en metallklump som med två satser av
fjädrar hålls i läge på ett lämpligt avstånd från elektromagneten och som växelvis attraheras
av magneten och dras tillbaka av fjädrarna;
7.
industrirobotar med flera användningsområden. Industrirobotar är automatiska
maskiner som kan programmeras för att upprepade gånger utföra en serie rörelser. Genom att
använda givare kan en industrirobot erhålla information om sitt arbetsområde och sedan
analysera den sålunda erhållna informationen samt kan därigenom anpassa sitt arbetsmönster
efter de varierande förhållandena inom arbetsområdet.
Industrirobotar kan bestå av en ledad konstruktion som liknar en människoarm och som
är monterad i horisontellt eller vertikalt
84:151
läge på en sockel och i sin ändpunkt försedd med en rörlig hållare för verktygshållaren. De
kan också bestå av en rätlinjig konstruktion som vanligen rör sig längs en vertikal axel, där
hållaren bildar den yttersta delen av ett manöverdon som är rörligt längs en horisontell axel.
Robotarna kan också vara monterade på en bom.
Konstruktionens olika delar aktiveras av elektriska motorer eller med hydrauliska eller
pneumatiska system.
Industrirobotar har många användningsområden: svetsning, målning, hantering, lastning
och lossning, skärning, montering, putsning av metall etc. De ersätter människor i sådana
arbetsuppgifter som antingen utförs i en hälsofarlig miljö (med giftiga ämnen, damm etc.)
eller som är påfrestande (flyttning av tunga lyft, enformiga arbetsuppgifter etc.). För dessa
olika tillämpningar är robotarna utrustade med en verktygshållare och verktyg, som är
speciellt konstruerade för att utföra arbetsuppgiften (t.ex. tänger, gripare, svetshuvuden
etc.).
Numret omfattar endast industrirobotar som kan utföra skiftande arbetsuppgifter enbart
genom att använda olika verktyg. Numret omfattar emellertid inte industrirobotar som är
speciellt konstruerade för att utföra en specifik arbetsuppgift. Sådana robotar klassificeras
efter denna arbetsuppgift (t.ex. enligt nummer 8424, 8428, 8486 eller 8515).
II. Maskiner och mekaniska apparater som är avsedda för en viss industri
Denna grupp omfattar bl.a.:
A.
maskiner och mekaniska apparater för gatu- och vägarbeten, husbyggen o.d., t.ex.:
1. maskiner för spridning av murbruk eller betong (dock inte blandare för beredning av
betong eller murbruk–nummer 8474 eller 8705);
2. vägmaskiner som vibrerar betongen för att göra den kompakt och färdigställa
vägbanan
samt ibland även sprida betongen.
Numret omfattar emellertid inte väghyvlar enligt nummer 8429;
3. maskiner, även självgående, för spridning av grus på vägar o.d. samt självgående
maskiner för spridning och packning av bituminösa vägbeläggningsmaterial. Numret
omfattar inte grusspridare som är monterade på motorfordonsunderreden (nr 8705);
4. maskiner och mekaniska apparater för utjämning, räffling, rutning etc. av icke
hårdnad betong, asfalt eller liknande mjuka ytor.
Numret omfattar inte maskiner och apparater för uppvärmning av asfalt etc. (nr 8419);
5. smärre motordrivna maskiner och apparater, vilka manövreras av en person som går
bredvid och vilka är avsedda för underhåll av vägar (t.ex. maskiner och apparater för
sopning eller för målning av vita streck).
Mekaniska roterande sopkvastar, som är monterade (eventuellt tillsammans med
sopbehållare och spolningsanordning) på ett hjulförsett underrede som drivs av en
traktor enligt nummer 8701, förs också till detta nummer i egenskap av utbytbar
utrustning, även om de föreligger tillsammans med traktorn;
6. salt- och sandspridare för snöröjning, avsedda att monteras på en lastbil bestående av en
tank för förvaring av sand och salt utrustad med en klumpkrossande omrörare, ett
system för krossning av saltklumpar, och ett hydrauliskt utkastningssystem med
spridningsskiva. Maskinens olika funktioner styrs från lastbilens förarhytt via
fjärrkontroll;
B.
maskiner och mekaniska apparater för olje-, tvål- eller matfettsindustrierna, t.ex.:
1. speciella krossar, kvarnar eller pressar för oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter;
2. behållare som är försedda med mekaniska omrörare och specialkonstruerade för rening av
oljor;
3. maskiner för tvättning av talg;
4. maskiner för valsning av råtalg för krossning av cellvävnaderna före nedsmältningen;
5. emulgeringsmaskiner och ältningsmaskiner för margarintillverkning;
6. maskiner för skärning eller formning av tvål;
C.
maskiner och mekaniska apparater för bearbetning av trä eller liknande material,
t.ex.:
1. barkningstrummor i vilka stockar befrias från bark genom att skava mot varandra;
2. specialpressar för agglomerering av träfibrer, träflis, sågspån eller korkmjöl;
3. pressar för komprimering av trä;
4. maskiner för impregnering av trä under tryck;
D.maskiner för tillverkning av tågvirke eller linor (linslagningsmaskiner,
kablingsmaskiner etc.) av textilgarn och/eller metalltråd, inbegripet maskiner för tvinning av
böjliga elektriska ledare, andra än maskiner av den typ som används för tvinning av textilgarn
(nr 8445).
84:152
Numret omfattar inte:
a) maskiner för spolning, rullning eller haspling av garn, snören etc. av textilmaterial (nr
8445);
b) maskiner för efterbehandling (glättning, polering) av garn, snören etc. av textilmaterial
(nr 8451).
E.
maskiner och mekaniska apparater för bearbetning av metaller, inbegripet maskiner
för lindning av elektrisk tråd till spolar, t.ex.:
1. skruvpressar med smältdeglar för termitsvetsning av räler, maskindelar etc.;
2. maskiner för avfettning eller betning av metall (med syra, trikloretylen etc.),
inbegripet
betningsanordningar för metallvalsverk men inte ångbläster- och
sandblästerapparater enligt nummer 8424;
3. roterande trummor ("skurtrummor") för borttagande av sand eller glödspån från eller
polering av metallvaror (t.ex. muttrar, bultar eller kullager);
4. maskiner för förtenning genom neddoppning;
5. tackjärnskrossar och specialstampverk för sönderdelning av gjutjärnsskrot;
6. specialmaskiner för lindning eller överdragning av elektriska kablar med textilgarn,
remsor av impregnerat papper, asbestband eller annat isolerande eller skyddande
material, med undantag av maskiner för överspinning enligt nummer 8447;
7. maskiner för lindning av elektrisk tråd till spolar (t.ex. induktansspolar eller spolar
för motorer eller transformatorer).
F.
maskiner och mekaniska apparater för framställning av korgmakeriarbeten och andra
flätade varor (av vide, säv, rotting, halm, träspån, plast etc.), t.ex.:
1. maskiner för tillverkning av korgar eller liknande artiklar;
2. maskiner för omflätning av damejeanner, flaskor etc.;
3. maskiner för tillverkning av halmhylsor för flaskor;
4. maskiner för flätning av hattar och hattflätor.
Numret omfattar inte maskiner för klyvning av trä, skalning av vide, klyvning av
rotting etc. (nr 8465);
G.
maskiner och mekaniska apparater för tillverkning av borstar och penslar, t.ex.:
1. maskiner för beredning (även avjämning eller formning) av hår, borst, fibrer etc. för
borstar och penslar;
2.maskiner för insättning av hår, borst, fibrer etc. i infattning, montering eller skaft.
Numret omfattar inte:
a) maskiner för sterilisering av borst eller fibrer (nr 8419);
b) maskiner för bearbetning av borstinfattningar eller borstskaft av trä, kork, ben,
hårdgummi eller liknande hårda ämnen (nr 8465);
III. Diverse maskiner och mekaniska apparater
Till denna grupp hör bl.a.:
1. luftfuktnings- och luftavfuktningsapparater, andra än apparater som omfattas av nummer
8415, 8424 eller 8509;
2. startapparater (mekaniska, hydrauliska, tryckluftsdrivna etc.) för motorer, andra än
elektriska startmotorer enligt nummer 8511;
3. hydrauliska ackumulatorer, vilka håller en viss mängd vatten i reserv under tryck för att
reglera belastningen eller arbetstrycket i hydrauliska maskiner. Vanligen består dessa
ackumulatorer av en vertikal cylinder som matas genom en pump. I cylindern rör sig en
kolv som är belastad till ett visst tryck;
4. automatiska pumpsmörjapparater för maskiner;
5. maskiner för anbringande av tändsatsen på tändstickor genom neddoppning;
6. maskiner och mekaniska apparater för bestrykning av tunnor med tjära e.d., andra än
apparater för utsprutning etc. enligt nummer 8424;
7. maskiner för beläggning av svetselektroder;
8. maskiner för rengöring av färgvalsar eller för påläggning av nytt gelatinlager på dessa;
9. maskiner för anbringande av ljuskänsliga emulsioner på ett underlag, med undantag av
maskiner enligt nummer 8486;
10. maskiner för mattering av glas med syror;
11. maskiner och apparater för idragning eller utdragning av skruvar eller bultar samt
maskiner och apparater för utdrivning av sprintar o.d. med undantag av handverktyg enligt
82 kap. och handverktyg, pneumatiska, hydrauliska eller med inbyggd elektrisk eller icke
elektrisk motor (nr 8467);
84:153
12. maskiner för underhåll av rörledningar (t.ex. små, med egen framdrivningsanordning
försedda maskiner, vilka löper på oljeledningar och därvid rengör dessa och drar över dem
med asfalt eller annan skyddande beläggning; maskiner som av vätskeflödet förs genom
rören och används för rengöring av rörledningens insida);
13. maskiner för montering av kardbeslag på kardvalsar;
14. maskiner för tillverkning av repsulor för skodon;
15. maskiner för tvättning, avfettning eller rensning av fjäder för sängkläder;
16. maskiner för stoppning av duntäcken eller madrasser;
17. maskiner för anbringande av slipmedel på alla slags underlag (vävnad, papper etc.);
18. maskiner och apparater för upprullning av linor, kablar eller böjliga rör (t.ex. tågvirke och
linor av textilmaterial eller metall, elektriska kablar samt blyrör);
19. mekaniska apparater för skärning av vattenväxter. De består av en horisontell lie som
roterar under vattenytan kring en vertikal axel. Denna bärs upp av en ställning som är
avsedd att anbringas på en båt. De kan vara hand- eller motordrivna;
20. dykarklockor, dykardräkter av metall etc., som är försedda med mekaniska anordningar;
21. gyrostabilisatorer för fartyg eller för liknande användning, med undantag av
gyroanordningar för instrument enligt 90 kap. (gyrokompasser etc.) och för torpeder (nr
9306);
22. styr- och roderanordningar för fartyg, dock inte själva rodren (vanligen nummer 7325 eller
7326) och inte heller automatiska styrinrättningar (gyrolotsar) enligt nummer 9014;
23. elektriska, hydrauliska, pneumatiska etc. vindrutetorkare för luftfartyg, fartyg och fordon,
dock inte vindrutetorkare enligt nummer 8512 för cyklar eller motorfordon. Numret
omfattar också infattningar till vindrutetorkarblad och monterade vindrutetorkarblad,
under förutsättning att de är igenkännliga som delar till ovannämnda vindrutetorkare.
Numret omfattar inte sådana som är avsedda för vindrutetorkare till motorfordon (nr
8512);
24. ultraljudsapparater som är avsedda för rengöring av maskindelar och diverse andra artiklar
och består av (antingen i gemensamt hölje eller som separata enheter) en
högfrekvensgenerator, en eller flera ultraljudgivare och en rengöringstank, ävensom
sådana apparater som föreligger utan tank. Numret omfattar också särskilt föreliggande
givare till sådana ultraljudapparater Detta nummer omfattar emellertid inte
ultraljudsapparater och ultraljudsgivare av sådana slag som uteslutande eller
huvudsakligen används för rengöring av halvledarplattor (wafers) eller flata bildskärmar
(nr 8486);
25. brännare för undervattenssvetsning, vilka vanligen är försedda med en speciell
tändanordning och med en anordning för tillförsel av en extra mängd komprimerad luft
eller syrgas genom ett ringformat utlopp runt munstycket. Härigenom erhålls ett hålrum i
vattnet, så att lågan kan brinna;
26. apparater för skärning och borrning av sten eller betong med hjälp av den höga temperatur
som åstadkoms genom förbränning av järn eller stål i en syrgasstråle. Den apparat som
används är vanligen tämligen enkel och består av ett värmebeständigt handtag med
regleringsventil och med anordningar både för anslutning till en syrgaskälla och för
insättning av ett järn- eller stålrör. Syrgasen strömmar genom järn- eller stålröret, vars
ände, som tidigare har upphettats till rödglödning, förbränns. Härvid alstras en mycket hög
temperatur, som är tillräcklig för att smälta stenen eller betongen;
27. automatiska skoputsningsmaskiner;
28. maskiner för vaximpregnering av bägare och behållare etc. av papper genom
neddoppning;
29. industrigolvbonare;
30. evaporatörer för luftkylning och
31. passagerarbryggor (passagerarlandgångar). Dessa bryggor gör det möjligt för passagerare
och personal att gå till fots mellan en terminalbyggnad och ett parkerat flygplan, ett
kryssningsfartyg eller en passagerarfärja utan att behöva gå ut. Bryggorna består i
allmänhet av en vridenhet (rotunda), två eller flera rektangulära teleskoptunnlar, vertikala
lyftpelare med hjulboggier samt en kabin i den främre delen av bryggan. De innehåller
elektromekaniska eller hydrauliska anordningar som flyttar bryggorna i höjdled, sidled
eller genom vridning (dvs. teleskopsektionerna, kabinen, de vertikala lyftpelarna osv.) för
att justera bryggorna till rätt position i förhållande till flygplansdörren eller till fartygets
eller färjans ingång. Passagerarlandgångar av den typ som används vid hamnar kan
dessutom vara utrustade med en övergångsramp i framkant, som kan sträckas in genom
fartygets eller färjans ingång. Själva bryggorna kan inte lyfta, hantera, lasta eller lossa
någonting.
84:154
Apparater för rengöring av mattor på plats på annat sätt än genom kemisk tvätt och som är
konstruerade för att användas i offentliga lokaler såsom hotell, motell, sjukhus, kontor,
restauranger och skolor klassificeras enligt nummer 8451.
Numret omfattar inte heller kapslingsutrustning för montering av halvledarkomponenter (nr
8486).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater
enligt detta nummer , inbegripet andra formar än sådana som omfattas av annat nummer (i
synnerhet nummer 8480).
8480 Formflaskor för metallgjuterier; bottenplattor till gjutformar; gjutmodeller;
gjutformar och andra formar för metall (andra än götkokiller), metallkarbider,
glas, mineraliska ämnen, gummi eller plast
8480.10 - Formflaskor för metallgjuterier
8480.20 - Bottenplattor till gjutformar
8480.30 - Gjutmodeller
- Formar för metall eller metallkarbider:
8480.41 - - För sprutgjutning eller pressgjutning
8480.49 - - Andra
8480.50 - Formar för glas
8480.60 - Formar för mineraliska ämnen
- Formar för gummi eller plast
8480.71 - - För sprutgjutning eller pressgjutning
8480.79 - - Andra
Detta nummer omfattar formflaskor för metallgjuterier, bottenplattor till gjutformar samt
gjutmodeller. Med undantag av vissa varor som är omnämnda i slutet av denna anvisning
omfattar numret också alla formar (oavsett om de är ledade eller inte och oavsett om de skall
användas för hand eller i pressar eller andra maskiner) som används för gjutning eller
formning av följande material till ämnen eller färdiga varor:
I. metaller och metallkarbider;
II. glas (inbegripet smält kvarts och annan smält kiseldioxid) eller mineraliska ämnen, såsom
keramiska massor, gips eller betong;
III. gummi eller plast.
I allmänhet är formens väsentliga uppgift att hålla materialet i en bestämd form, medan det
stelnar. Vissa formar utövar dessutom ett visst tryck på materialet. Numret omfattar dock inte
stansmatriser enligt nummer 8207, eftersom dessa formar materialet endast genom en kraftig
stöt eller kompression (t.ex. stansverktyg för formpressning av plåtvaror).
A. Formflaskor för metallgjuterier
Dessa formflaskor utgörs av ramar, vanligen av gjutjärn eller stål och vanligen av rektangulär
eller rund form. De håller samman den sandform som har formats genom stampning runt en
modell.
B. Bottenplattor till gjutformar
Dessa utgör plattor som placeras på bottnen av gjutformarna.
C. Gjutmodeller
Hit hör modeller, kärnor, kärnlådor, formbord, modellplattor etc. (vanligen av trä) som
används vid framställning av sandformar.
84:155
D. Formar för metall (andra än götkokiller) eller metallkarbider
Hit hör bl.a.:
1.
kokiller. Dessa har formen av ett metallhölje som består av två eller flera delar som
passar tillsammans. Hålrummet i höljet har samma form som de artiklar som skall gjutas;
2.
pressgjutformar, i vilka den smälta metallen pressas in under tryck. De består
vanligen av två metallkokiller som kompletterar varandra och tillsammans bildar ett hålrum
som motsvarar formen av de föremål som skall gjutas. I vissa fall utövar formhalvorna ett
visst tryck på den smälta metallen;
3.
formar för sintring av metallpulver. Dessa formar värms upp och används ibland
även för sintring av keramiska pulver eller metallkarbider;
4.
cylindriska formar för centrifugalgjutmaskiner (t.ex. för gjutning av gjutjärnsrör
och eldrör till kanoner).
E. Formar för glas
Hit hör bl.a.:
1.
formar för plattor, trottoarglas, block och murstenar av glas samt pressformar för
takpannor av glas;
2.
flask- och buteljformar för hand- eller maskintillverkning, även pedalmanövrerade
(t.ex. formar för rågjutning och färdiggjutning samt ringformar);
3.
formar för hålglasvaror, isolatorer etc.;
4.
formar för glasdrejskivor.
5.
formar av stål eller gjutjärn för tillverkning av ämnen till optiska glas, glasögonlinser
etc.
F. Formar för mineraliska ämnen
Hit hör bl.a.:
1.
formar för keramiska massor (t.ex. tegelformar samt formar för rör och andra
varor av keramiskt material, inbegripet formar för konstgjorda tänder);
2.
formar för gjutning av betong eller asbestcement till rör, kar, gatsten, golvplattor,
rökhuvar, trappräcken, byggnadsornament, väggar, golv etc., ävensom formar för tillverkning
av monteringsfärdiga byggnadselement av armerad eller förspänd betong (fönsterkarmar,
valvdelar, bjälkar, järnvägssliprar etc.);
3.
formar för agglomerering av slipmedel till slipskivor;
4.
formar för gips eller stuck (t.ex. för leksaker, statyetter eller takdekorationer).
G. Formar för gummi eller plast
Hit hör bl.a.:
1.
formar för vulkning av däck. Dessa formar består av två halvor av metall som
värms upp med ånga eller elektricitet och omsluter ett slags ringformad luft- eller vattenfylld
säck. Denna pressar däcket tätt mot formens insida;
2.
formar för formning och vulkning av olika gummivaror;
3.
formar, även elektriskt eller på annat sätt upphettade, för tillverkning av
plastvaror. Dessa formar kan arbeta genom massans egen tyngd eller fyllas genom sprutning
eller under tryck.
Detta nummer omfattar även "förformar" för formning av tabletter, Dessa formar
kallpressar det pulver som skall formas till tabletter av sådan storlek och form som är lämplig
för materialets slutliga formning.
Numret omfattar inte heller:
a)
formar som används vid tillverkning av varor (t.ex. handskar) genom neddoppning
av formen i flytande gummi, plast etc. (klassificeras efter materialets beskaffenhet);
b)
formar av grafit eller annat kol (nr 6815);
c)
formar, alla slag, av keramiskt material (nr 6903 eller 6909, alltefter beskaffenheten);
d)
formar av glas (nr 7020);
e)
götkokiller (nr 8454);
f) formar för framställning av halvledarkomponenter eller halvledarelement (nr 8486);
g)
formar och matriser för tillverkning av grammofonskivor (nr 8523);
h)
formar (andra än i föregående uteslutningar nämnda) för användning i pressar eller
andra maskiner, som är avsedda för formning av andra material än de som är nämnda i
84:156
rubriktexten till nummer 8480 (klassificeras som delar till de maskiner för vilka de är
avsedda).
8481 Kranar, ventiler och liknande anordningar för rörledningar, ångpannor,
tankar, kar e.d., inbegripet reducerventiler och termostatreglerade ventiler
8481.10
8481.20
8481.30
8481.40
8481.80
8481.90
- Reducerventiler
- Ventiler för oljehydrauliska eller pneumatiska transmissioner
- Backventiler
- Säkerhetsventiler och avlastningsventiler
- Andra anordningar
- Delar
Detta nummer omfattar kranar, ventiler och liknande anordningar som används i rörledningar,
tankar, kar e.d. för att stänga av eller reglera flödet av vätskor eller gaser eller i vissa fall fasta
ämnen (t.ex. sand). Numret omfattar också sådana anordningar som är avsedda att reglera
tryck eller genomströmningshastighet hos en vätska eller gas.
Dessa anordningar reglerar flödet genom att öppna eller stänga en öppning (t.ex. med slid,
skiva, kula, tapp, nål eller membran). De kan manövreras för hand (med nyckel, ratt,
tryckknapp etc.) eller med motor, solenoid, urverk etc. eller genom automatiska anordningar,
såsom fjädrar, motvikter, flottörer eller termostatiska eller tryckkänsliga anordningar.
Förekomsten av inbyggda sådana mekanismer eller anordningar påverkar inte
klassificeringen av kranar, ventiler etc. enligt detta nummer . Detta gäller exempelvis
beträffande en ventil som är utrustad med en termostatisk anordning (bimetallelement, kapsel,
känselkropp etc.). Numret omfattar också ventiler etc., som är förbundna med en termostatisk
anordning genom exempelvis ett kapillärrör.
Kombinationer, som består av en kran, ventil etc. och en termostat, pressostat eller något
annat instrument enligt nummer 9026 eller 9032 för mätning, kontroll eller automatisk
reglering, klassificeras enligt nummer 8481, under förutsättning att instrumentet etc. är
monterat eller är avsett att monteras direkt på kranen, ventilen etc. och att kombinationen
huvudsakligen har karaktär av en artikel enligt detta nummer . Om de inte uppfyller nämnda
villkor, klassificeras dessa kombinationer enligt nummer 9026 (t.ex. tryckmätare av vätsketyp
med avtappningskran) eller enligt nummer 9032.
Vid klassificeringen av fjärrmanövrerade eller fjärreglerade system förs endast kranen,
ventilen etc. till nummer 8481.
Kranar, ventiler etc. består i allmänhet av oädel metall eller av plast, men de förs till detta
nummer , även om de är av annat material (dock inte av mjukgummi, keramiskt material eller
glas).
Kranar, ventiler etc. förs hit, även om de har dubbla väggar för uppvärmning eller
avkylning eller på- eller inmonterade tillbehör, såsom korta rörstycken, korta slangar med
duschstril, små dricksfontänskålar eller låsanordningar.
Kranar, ventiler etc. förs hit, även om de är specialkonstruerade för en viss maskin eller
apparat eller för fordon eller luftfartyg. Vissa maskindelar i vilka ingår en komplett ventil
eller som reglerar flödet hos en vätska eller gas inom en maskin, fastän de inte bildar en
komplett ventil, klassificeras dock som delar till respektive maskiner, t.ex. insugnings- och
utblåsningsventiler till förbränningsmotorer (nr 8409), slidventiler till ångmaskiner (nr 8412),
sug- och tryckventiler till kompressorer för luft eller andra gaser (nr 8414), pulsatorer till
mjölkningsmaskiner (nr 8434) och icke automatiska smörjnipplar (nr 8487).
*
**
Detta nummer omfattar bl.a.:
1. reducerventiler, vilka reducerar gastryck och bibehåller det reducerade trycket vid en
tämligen konstant nivå med hjälp av en ventilkägla (ett slags propp) som vanligen regleras
av en tryckpåverkad anordning (membran, bälg, kapsel e.d.), vilken i sin tur påverkas av
en fjäder med inställbar spänning. Dessa apparater reglerar direkt trycket hos de gaser som
passerar genom dem. De anbringas exempelvis på cylindrar för förtätade gaser, på andra
tryckbehållare eller på matarledningarna till de apparater i vilka gasen skall användas.
Numret omfattar också vissa speciella reducerventiler för komprimerad luft, ånga,
kolväten, vatten eller andra vätskor eller gaser. Dessa ventiler monteras likaledes vid
84:157
utloppet på tryckcylindrar eller ångpannor eller på förbindelseledningar, ofta i närheten av
de apparater, i vilka produkterna skall användas.
Reducerventiler i vilka manometrar ingår, förs antingen hit eller till nummer 9026,
beroende på om den sammansatta apparaten har huvudsaklig karaktär av ventil eller inte
(se anv. till nummer 8481, fjärde stycket);
2. ventiler för oljehydrauliska eller pneumatiska transmissioner. Dessa ventiler, oberoende av
sort (reducerventiler, backventiler etc.), används speciellt för transmission av
komprimerade vätskor eller gas i hydrauliska eller pneumatiska system;
3. backventiler;
4. säkerhetsventiler, avlastningsventiler etc., även med varningsvissla.
Sprängbleck (tunna plattor av plast eller metall) används i vissa fall som
säkerhetsanordningar i stället för ventiler. De monteras med hjälp av en särskild hållare på
rörsystem och tryckkärl och brister vid ett bestämt tryck. De klassificeras efter materialets
beskaffenhet (nr 3926, 7115, 7326, 7419, 7508, 7616 etc.);
5. flervägsventiler (t.ex. "manifold valves" och "Christmas tree valves");
6. reglerings-, utblåsnings- och avstängningskranar etc. för nivåmätare;
7. avtappningskranar för radiatorer;
8. ventiler för innerslangar till däck;
9. flottörventiler;
10. kondensvattenavledare, i vilka kondensvattnet från en ångledning samlas och vilka töms
automatiskt (t.ex. genom inverkan av en flottör). Numret omfattar också
kondensvattenavledare i vilka ventilkäglan påverkas av en termostatanordning
(bimetallband eller kapsel) som är monterad inuti apparaten (termostatreglerade
kondensvattenavledare);
11. brandposter, slangmunstycken o.d. som är försedda med kranar eller ventiler för reglering
av vattenstrålen.
Numret omfattar emellertid inte s.k. sprinklers för mekanisk brandsläckning, mekaniska
vattenspridare för trädgårdar och liknande varor (nr 8424);
12. blandningskranar och blandningsventiler med två eller flera inlopp och en
blandningskammare. Numret omfattar också termostatreglerade blandningsventiler som
innehåller en inställbar termostatanordning som påverkar de ventilkäglor som reglerar
tillförseln till blandningskammaren av vätskor eller gaser med olika temperaturer;
13. bottenventiler för avloppsvatten (för badkar, tvättställ etc.) (andra än enkla proppar som
sätts i för hand och vilka klassificeras efter materialets beskaffenhet);
14. bottenventiler och andra undervattensventiler, undervattenskranar etc. för fartyg;
15. kranar med slangar eller teleskoprör, för smörjning av axlar på fartyg etc.;
16. sifonventiler för mineralvattensflaskor;
17. burklock till aerosolförpackningar, vilka skall fyllas med insektsbekämpningsmedel eller
desinfektionsmedel i form av vätska eller gas under tryck och består av ett lock av metall
som är försett med en tryckknapp som påverkar en nål för öppning eller stängning av
spraymunstycket;
18. sprundkranar för fat, tunnor etc.;
19. för flaskpåfyllningsmaskiner avsedda kranar, vilka automatiskt stängs när flaskan är full;
20. för bardiskar avsedda öltappningsapparater, vilka huvudsakligen består av en eller flera
handmanövrerade kranar, vilka tillförs öl med hjälp av trycket hos i ölfaten genom
rörledningar införd koldioxid.
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta
nummer .
*
**
Numret omfattar inte:
a)
kranar, ventiler o.d. av mjukgummi (nr 4016), av keramiskt material (nr 6903 eller
6909) eller av glas (nr 7017 eller 7020);
b)
vattenlås för diskbänkar, vattenklosetter, badrum o.d. samt spolcisterner med eller
utan mekanism, vilka klassificeras efter materialets beskaffenhet (t.ex. nummer 3922, 6910
eller 7324);
c)
centrifugalregulatorer för ångmaskiner (nr 8412);
d)
ångstrålapparater och strålpumpar (nr 8413);
84:158
e)
sprutpistoler etc. (nr 8424);
f)
pneumatiska smörjpistoler (nr 8467);
g)
svetsbrännare för gassvetsning (nr 8468);
h)
kranar med anordningar för portionering av viss mängd glass, spritdrycker, mjölk
etc. (nr 8479).
8482 Kullager och rullager
8482.10
8482.20
8482.30
8482.40
8482.50
8482.80
- Kullager
- Koniska rullager, inbegripet koniska rullar monterade i hållare
- Sfäriska rullager
- Nållager
- Andra cylindriska rullager
- Andra slag, inbegripet kombinerade kul- och rullager
- Delar:
8482.91 - - Kulor, nålar och rullar
8482.99 - - Andra
Detta nummer omfattar alla slags kullager, rullager och nållager. Dessa lager används i stället
för glidlager och möjliggör en avsevärd reducering av friktionen. De monteras i allmänhet
mellan lagerhuset och axeln och kan vara konstruerade för att ge radiellt stöd (radiallager)
eller för att motstå axialtryck (axial- eller trycklager). Vissa lager kan vara avsedda att ge
såväl radiellt som axiellt stöd.
Vanligen består dessa lager av två koncentriska ringar, som omsluter kulorna eller rullarna,
och en kul- eller rullhållare som håller dessa på sin plats och på lika avstånd från varandra.
Man skiljer särskilt mellan:
A.
kullager, med enkla eller dubbla rader av kulor. Denna grupp omfattar också
glidmekanismer med kullagerkulor, t.ex.:
1. sådana som består av en yttre ring av stål, i vilken är infattad en inre ring av mässing som
är försedd med längsgående spår i form av utdragna ellipser som innesluter små stålkulor;
2. sådana som har begränsad rörelse och består av en räfflad cylinder, en kulhållare och ett
lagerhus, samtliga av stål;
3. sådana som har obegränsad rörelse och består av ett segment, ett lagerhus som omsluter
kullagerkulorna och en styrskena med ett triangelformigt spår, samtliga av stål;
B.
rullager, med enkla eller dubbla rader av rullar av vilken form som helst
(cylindriska, koniska, tunnformiga etc.);
C.
nållager. Dessa skiljer sig från vanliga rullager genom att rullarna har en konstant
diameter av högst 5 mm och en längd av minst tre gånger diametern. Rullarnas ändar får vara
rundade (se kompletterande anm. till 84 kap.). Dessa rullar är placerade mellan lagrets två
ringar och någon rullhållare används i de flesta fall inte.
På grund av de höga tryck för vilka de utsätts är dessa lager vanligen av stål (särskilt
kromstål). Dock är en del lager för särskilda ändamål av brons, koppar eller plast.
Delar
Detta nummer omfattar också delar till kullager, rullager och nållager, t.ex.:
1.
polerade stålkulor (oavsett om de är avsedda för kullager eller inte) vilkas största
och minsta diameter inte avviker från den nominella diametern med mer än 1 %, dock högst
med 0,05 mm. Stålkulor som inte överensstämmer med denna definition klassificeras enligt
nummer 7326 (se anm. 6 till 84 kap.);
2.
kulor av koppar, brons, plast etc. till kullager;
3.
nålar eller rullar av vilken form som helst, till nål- eller rullager;
4.
kul- och rullagerringar, kul- och rullhållare, spännhylsor etc.
*
**
Numret omfattar inte maskindelar med inbyggda kullager, rullager eller nållager. Sådana
delar klassificeras enligt sina respektive nummer , t.ex.:
a)
lagerhus och lagerbockar med kul- eller rullager (nr 8483);
b)
cykelnav (nr 8714).
84:159
8483 Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar; lagerhus
och glidlager; kuggtransmissioner och friktionstransmissioner; kul- och
rullskruvar; växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar;
svänghjul, remskivor, linskivor, block och blockskivor; friktionskopplingar och
andra axelkopplingar (inbegripet universalkopplingar)
8483.10
8483.20
8483.30
8483.40
-
Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar
Lagerhus med kullager eller rullager
Lagerhus utan kullager eller rullager; glidlager
Kuggtransmissioner och friktionstransmissioner, andra än tandhjul och
andra enkla komponenter för kraftöverföring; kul- eller rullskruvar;
växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar
8483.50 - Svänghjul, remskivor, linskivor, block och blockskivor
8483.60 - Friktionskopplingar och andra axelkopplingar (inbegripet
universalkopplingar)
8483.90 - Tandade hjul, kedjedrev och andra transmissionselement som
föreligger separat; delar
De varor som omfattas av detta nummer utgörs huvudsakligen av:
a)
vissa mekaniska delar som används för kraftöverföring från en yttre kraftkälla till en
eller flera maskiner; eller
b)
vissa inre maskindelar för kraftöverföring till andra delar i samma maskin.
A. Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar
Dessa axlar överför vanligen kraften i form av en rotationsrörelse. Hit hör bl.a.:
1.
huvudaxlar eller drivaxlar som drivs direkt av motorn;
2.
sekundäraxlar för koppling till huvudaxeln med drivremmar och remskivor eller
genom kugghjul etc. Dessa axlar används för att överföra drivkraften från huvudaxeln till ett
antal maskiner eller till olika delar av en maskin;
3.
ledade axlar, vilka består av två eller flera med kulleder, klokopplingar etc. förenade
axlar;
4.
böjliga axlar, vilka överför rörelsen hos en drivanordning till exempelvis
handverktyg eller mätinstrument (varvräknare, hastighetsmätare etc.);
5.
vevar och vevaxlar. Dessa kan antingen vara gjorda i ett stycke eller sammansatta
av flera delar. De mottar (t.ex. hos kolvmotorer) en fram- och återgående rörelse och
omvandlar denna till en roterande rörelse eller tvärtom;
6.
kamaxlar och excenteraxlar.
Enkla axlar som inte överför kraft utan endast uppbär ett hjul eller andra roterande delar
omfattas inte av detta nummer .
Det omfattar inte heller:
a)
järn- eller stålstång med likformigt tvärsnitt (nr 7214 eller 7215);
b)
linor i längder utan kopplingsanordningar, avsedda för tillverkning av böjliga
drivaxlar (nr 7312);
c)
fram- och återgående vevstakar för överföring av rörelse till fingerbalkarna på
gräsklippare eller slåttermaskiner (nr 8433).
B. Lagerhus och glidlager
Lagerhus är avsedda att bära upp glidlager, kullager, rullager etc., i vilka (eller i fråga om
axiallager mot vilka) axeländen roterar. Lagerhus består vanligen av två delar, vilka i
sammansatt skick bildar en ring som håller lagret. De kan vara försedda med
smörjanordningar.
I lagerhusen ingår ofta även plattor, lagerbockar, lagerstolar, konsoler e.d., varmed de kan
fästas på maskinen eller på en vägg eller annan del av en byggnad. Plattor, lagerbockar etc.
utan lagerhus (och inte heller konstruerade för att uppbära ett lager) klassificeras dock efter
materialets beskaffenhet (vanligen nummer 7325 eller 7326).
84:160
Lagerhus med isittande kul- eller rullager förs hit, medan särskilt föreliggande kullager,
rullager och nållager förs till nummer 8482).
Däremot klassificeras glidlager enligt detta nummer även om de föreligger utan lagerhus.
Glidlager består av lagerskålar eller lagerbussningar av lagermetall eller annat material (t.ex.
sintrad metall eller plast). De kan vara i ett stycke eller bestå av flera sammansatta delar och
bildar ett lager med slät yta, i vilket en axel roterar.
Numret omfattar inte lager av grafit eller annat kol (nr 6815).
C. Kuggtransmissioner och friktionstransmissioner, inbegripet kedjehjul
Det väsentliga elementet i dessa varor är det tandade hjulet, den tandade cylindern, konen,
stången, skruven etc. I kuggtransmissioner griper tänderna på ett kugghjul etc. in i tänderna på
ett annat, så att det förras rotationsrörelse överförs till det senare osv. Alltefter förhållandet
mellan antalet tänder i de olika enheterna kan rotationsrörelsen överföras med samma, ökad
eller minskad hastighet. Genom att använda olika typer av kugghjul etc. och ändra den vinkel
i vilken de griper in i varandra, kan man ändra kraftöverföringens riktning eller omvandla en
rotationsrörelse till en linjär rörelse eller omvänt (såsom med en kuggstång och ett kugghjul).
Gruppen omfattar alla slags kuggtransmissioner, såsom cylindriska och koniska kugghjul,
snäckhjul och snäckor, kuggstänger, differentialkugghjul etc., ävensom kombinationer av
sådana kugghjul (kuggväxlar). Hit förs likaså tandade och liknande hjul för kraftöverföring
med transmissionskättingar.
Numret omfattar också friktionshjul, dvs. hjul, skivor eller cylindrar, av vilka det ena
monteras på den drivande axeln och det andra på den drivna axeln. De överför rörelsen genom
friktionen mellan hjulen. Friktionshjul är vanligen av gjutjärn och i vissa fall överdragna med
läder, trä, bondade fibrer eller annat material för att öka friktionen.
D. Kul- och rullskruvar
Kul- eller rullskruvar består av en gängad axel och en mutter med kullagerkulor eller rullar
som är fördelade längs gängorna på mutterns insida. Dessa anordningar gör det möjligt att
omvandla en rotationsrörelse till en linjär rörelse och omvänt.
E. Växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar
Med dessa anordningar kan en maskins hastighet varieras, antingen för hand eller automatiskt,
alltefter behovet. Hit hör bl.a.:
1.
växellådor, vilka består av flera kugghjul som kan samordnas på olika sätt.
Transmissionshastigheten kan sålunda regleras alltefter de olika kombinationer i vilka de
drivande och de drivna kugghjulen kopplas ihop;
2.
friktionsväxlar och växlar med kedjor eller drivremmar, i vilka en skiva, en kon,
en kedja eller en drivrem står i kontakt med ett friktionshjul, vars läge i förhållande till
skivans mitt eller konens spets kan regleras automatiskt (eller vid behov). På detta sätt
regleras den överförda rotationshastigheten;
3.
hydrauliska växlar, inbegripet hydrauliska momentväxlar. Variationer i
utväxlingen erhålls genom att de roterande skovlarna på den drivande delen slungar vätskan
(vanligen olja) mot fasta eller rörliga skovlar på den drivna delen. Kraften överförs antingen
genom tryck (hydrostatiska växlar) eller genom flöde (hydrodynamiska växlar och
momentväxlar).
Numret omfattar inte växellådor eller andra utväxlingar som med en motor bildar en enhet.
Sådana klassificeras enligt samma nummer som motorn.
F. Svänghjul
Svänghjul är relativt stora, tunga hjul, som vanligen är så konstruerade att tyngden är
koncentrerad nära hjulringen. Hjulets tröghetsmoment strävar under rörelsen att motverka
varje hastighetsförändring hos motorn och därigenom hålls hastigheten konstant. Svänghjul
kan i vissa fall ha spårförsedd eller tandad kant eller vara försedda med vevstakar, så att de
under vissa omständigheter kan användas för kraftöverföring (t.ex. remskive-, linskive- eller
kugghjulssvänghjul).
84:161
G. Remskivor, linskivor, block och blockskivor
Remskivor och linskivor består av hjul, ibland med spårförsedd kant, vilka överför en
rotationsrörelse från en skiva till en annan med hjälp av en ändlös rem eller lina. Detta
nummer omfattar enkla remskivor och linskivor, cylindriska eller koniska remskivor,
trappremskivor etc.
Till denna grupp hör också blockskivor och block för hissar etc. samt rem- eller linskivor
som inte själva överför någon kraft utan endast tjänstgör som styrning eller vändpunkt för
drivremmar eller drivlinor (t.ex. ledrullar samt spännrullar för reglering av spänningen hos
drivremmar).
Numret omfattar emellertid inte två eller flera blockskivor som bildar ett lyftblock eller spel
(nr 8425).
H. Axelkopplingar (rörliga eller lösbara)
Dessa anbringas mellan en drivande axel och en driven axel för att förena eller skilja dessa
alltefter behov. Hit hör bl.a.:
friktionskopplingar, i vilka roterande skivor, ringar, koner etc. med
friktionsytor kan in- eller urkopplas; klokopplingar, vilkas sammankopplande organ utgörs av
klor som griper in i varandra; automatiska centrifugalkopplingar, vilka in- eller urkopplas
alltefter rotationshastigheten; tryckluftskopp-lingar; hydrauliska kopplingar; etc.
Numret omfattar emellertid inte elektromagnetiska kopplingar (nr 8505).
IJ. Axelkopplingar (fasta)
Hit hör bl.a. muffkopplingar, flänskopplingar, elastiska kopplingar, hydrauliska kopplingar
etc. samt universalkopplingar (såsom kardanknutar och oldhamkopplingar).
Delar
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta
nummer .
*
**
Detta nummer omfattar inte:
a)
produkter som har grovt tillformats genom smidning, enligt nummer 7207;
b)
transmissionsanordningar av ovan angivet slag (växellådor, transmissionsaxlar,
axelkopplingar, differentialer etc.) som uteslutande eller huvudsakligen är avsedda för fordon
eller luftfartyg (sjuttonde avd.). Det bör dock observeras, att inre delar till motorer för fordon
eller luftfartyg klassificeras enligt detta nummer .
Sålunda förs vevaxlar och kamaxlar hit, även om de är specialtillverkade för bilmotorer.
Däremot förs transmissionsaxlar, växellådor och differentialer för bilar till 8708;
Det bör vidare observeras, att transmissionsanordningar av de slag som är angivna i
nummer 8483 förs hit, även om de är specialkonstruerade för fartyg;
c)
urdelar (nr 9114).
8484 Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av två eller flera
skikt av metall; satser av packningar av skilda material, i påsar, kuvert eller
liknande förpackningar; mekaniska packningar
8484.10 - Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av två eller flera
skikt av metall
8484.20 - Mekaniska packningar
8484.90 - Andra slag
84:162
A. Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av flera skikt av
metall
Dessa består av:
a)
två metallplåtar med mellanlägg av asbest (eller ibland filt, papp eller annat icke
metalliskt material); eller
b)
tillskurna skivor av asbest eller annat icke metalliskt material, försedda med
metallskoning längs ytterkanterna och runt kanterna på eventuellt förekommande hål; eller
c)
flera skikt av hoppressade metallfolier (av samma metall eller av olika metaller).
Dessa packningar används huvudsakligen i motorer, pumpar eller rörförbindningar.
Numret omfattar däremot inte asbestpackningar som är förstärkta med metalltråd eller
metallduk (nr 6812), om de inte ingår i en sats som omfattas av den andra delen av numret.
B. Satser av packningar
Sådana satser (i påsar, kuvert, askar etc.), oavsett materialet (presskork, läder, gummi,
textilmaterial, papp, asbest etc.), klassificeras enligt detta nummer under förutsättning att inte
samtliga packningar är av samma material.
För att föras hit måste satserna innehålla åtminstone två packningar av olika material. En
påse, ett kuvert, en ask etc. som innehåller t.ex. en sats av fem packningar, alla av papp, förs
således inte hit utan till nummer 4823. Om satsen även innehöll en gummipackning, skulle
den däremot föras hit.
C. Mekaniska packningar
Mekaniska packningar (t.ex. glidringstätning och fjäderringstätning) utgör mekaniska
anordningar som bildar läckagefri skarv mellan plana, roterande ytor för att förebygga
högtrycksläckage i den maskin eller apparat de är monterade i. De tätar för det tryck eller den
utmattning som utövas på dessa av rörliga delar eller vibrationer m.m.
Konstruktionen av dessa packningar är vanligen ganska komplicerad. De består av:
(i) fasta detaljer vilka, då packningen är placerad, blir en del av maskinen eller apparaten; och
(ii) rörliga detaljer: roterande delar, fjädrande delar m.m.
Det är speciellt på grund av dessa rörliga delar artiklarna kallas "mekaniska packningar".
Packningarna fungerar som vibrationsdämpare lager, tätningar och, i vissa fall, som
kopplingselement. Dessa tätningar har en mängd användningsområden, de kan vara
innefattade i pumpar, kompressorer, blandare, omrörare eller turbiner; de framställs ur en
mängd material och i varierande konfigurationer.
*
**
Numret omfattar inte:
a)
packningar (andra än sammansatta packningar som helt eller delvis Består av
metallplåt eller metallfolier) som inte uppfyller ovan under B angivna villkor; dessa
klassificeras i allmänhet efter materialets beskaffenhet;
b)
tätningar (t.ex. asbestsnören–nummer 6812);
c)
oljetätningsringar enligt nummer 8487.
[8485]
8486
Maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller huvudsakligen
används för framställning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor
(wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska
integrerade kretsar och flata bildskärmar; maskiner och apparater enligt
anmärkning 9 C till detta kapitel; delar och tillbehör
8486.10
-
8486.20
-
Maskiner och apparater för framställning av halvledarämnen
(boules) och halvledarplattor (wafers)
Maskiner och apparater för framställning av
halvledarkomponenter eller halvledarelement och av elektroniska
integrerade kretsar
84:163
8486.30
8486.40
8486.90
-
Maskiner och apparater för framställning av flata bildskärmar
Maskiner och apparater enligt anmärkning 9 C till detta kapitel
Delar och tillbehör
Detta nummer omfattar maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller
huvudsakligen används för framställning av halvledarämnen (boules), halvledarplattor
(wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement, elektroniska integrerade kretsar eller
flata (platta) bildskärmar. Numret omfattar emellertid inte maskiner och apparater för
mätning, kontroll, kemisk analys, etc. (90 kap.)
A. Maskiner och apparater för framställning av halvledarämnen (boules) och
halvledarplattor (wafers)
Denna grupp omfattar maskiner och apparater för framställning av halvledarämnen (boules)
och halvledarplattor (wafers), t.ex.:
1. zonsmältningsugnar för zonsmältning och raffinering av kiselstavar, oxidationsugnar för
anbringande av ett oxidskikt på plattor (wafers) och diffusionsugnar för dopning av plattor
med störämnen;
2. apparater för kristalltillväxt eller -dragning för framställning av monokristallina
halvledarämnen med mycket hög renhetsgrad från vilka halvledarplattor kan skäras till;
3. kristallslipmaskiner, som slipar kristallämnet till exakt den diameter som behövs för
plattorna, och som slipar ämnets plana sidor för att markera kristallens resistivitet och typ
(p- eller n-);
4. sågar för tillskärning av halvledarplattor (wafers), som sågar monokristallina
halvledarämnen till plattor;
5. slipmaskiner, läppningsmaskiner och polermaskiner för halvledarplattor (wafers),
som preparerar halvledarplattorna inför tillverkningen. I detta ingår att anpassa
halvledarplattornas dimensioner så att de håller sig inom en given dimensionstolerans.
Särskilt viktigt är att ytan är fullständigt plan;
6. maskiner för kemisk-mekanisk polering (chemical mechanical polishers, CMP), som
jämnar ut och polerar plattans yta genom att kombinera kemiskt avlägsnande med
mekanisk polering.
B. Maskiner och apparater för framställning av halvledarkomponenter eller
halvledarelement och av elektroniska integrerade kretsar
Denna grupp omfattar maskiner och apparater för framställning av halvledarkomponenter
eller halvledarelement och av elektroniska integrerade kretsar, t.ex.:
1. utrustning för beläggning med film, vilken under tillverkningsprocessen anbringar eller
skapar olika filmer på halvledarplattornas yta. Dessa filmer fungerar som ledare, isolatorer
och halvledare i den färdiga produkten. De kan bestå av oxider och nitrider av substratets
yta, metaller och epitaxiella skikt. De processer och den utrustning som tas upp nedan
behöver inte vara begränsade till framställning av en viss typ av film.
a) oxidationsugnar, i vilka en ”film” av oxid bildas på plattorna. Oxiden bildas genom
en kemisk reaktion mellan plattornas yttersta molekylskikt och det syre eller den ånga
som tillförs under upphettning;
b) apparater för utfällning genom kemisk förångning (”chemical vapour deposition”,
CVD), vilka används för utfällning av olika typer av film som bildas genom att
lämpliga gaser sammanförs i en reaktionskammare vid höga temperaturer. Reaktionen
är en termokemisk ångfasreaktion. Arbetet kan utföras antingen i normalt
atmosfärstryck eller under lågt tryck (LPCVD) och plasma kan användas för att öka
tillväxthastigheten (”plasma enhanced CVD”, PECVD);
84:164
c) apparater för utfällning genom fysisk förångning (physical vapour deposition,
PVD), vilka används för utfällning av olika typer av film som bildas genom att ett fast
ämne förångas. Som exempel på detta kan nämnas:
1. förångningsutrustning, i vilken filmen framställs genom upphettning av
materialkällan;
2. sputtringsutrustning, i vilken filmen framställs genom att en materialkälla
(”target”) beskjuts med joner;
d) utrustning för molekylstråleepitaxi (Molecular Beam Epitaxy, MBE), i vilken
epitaxiella skikt växer fram på ett upphettat monokristallint substrat i ultrahögt
vakuum med hjälp av strålar av molekyler. Processen är densamma som vid PVD;
2. dopningsutrustning, som för in störämnen i plattans yta för att förändra konduktiviteten
(ledningsförmågan) eller andra egenskaper hos ett halvledarskikt, som t.ex.:
a) termodiffusionsutrustning, i vilken störämnena förs in i plattans yta genom tillförsel
av gaser under hög temperatur;
b) apparater för jonimplantering, i vilka störämnena ”skjuts” in i kristallstrukturen på
plattans yta i form av en stråle av accelererade joner;
c) glödgningsugnar, som reparerar plattans kristallstruktur efter att den skadats vid
jonimplantering;
3. utrustning för etsning och strippning (avlägsnande av fotoresist) för etsning och
rengöring av plattornas ytor, såsom:
a) våtetstningsutrustning, i vilken kemiska etsmedel tillförs genom sprutning eller
nedsänkning. Sprutetsning ger ett mer enhetligt resultat än etsbad, eftersom processen
utförs på en platta åt gången;
b) apparater för torretsning med plasma (plasmaetsning), i vilka etsmedlen
förekommer i gasform i ett plasmafält, vilket skapar en anisotrop etsprofil. Vid
torretsning används ett flertal olika metoder för att åstadkomma en gasformig plasma
som avlägsnar tunna skikt av material från halvledarplattor;
c) maskiner för jonstrålebearbetning, i vilka joniserade gasatomer accelereras mot
plattans yta. När jonerna träffar plattan leder detta till att det yttersta lagret avlägsnas
från ytan;
d) strippningsmaskiner eller ”ashers”, med hjälp av en teknik som påminner om
etsning avlägsnar dessa apparater förbrukad fotoresist från plattans yta efter att den har
fungerat som ”schablon”. Denna utrustning kan också med isotrop etsprofil avlägsna
nitrider, oxider och polykisel;
4. litografiutrustning, som överför kretsmönstret till den med fotoresist belagda ytan av
halvledarplattan, t.ex.:
a) utrustning för beläggning av halvledarplattor med fotoresist. Dessa inbegriper
roterande hållare som skapar en jämn beläggning av flytande fotoresist över
halvledarplattans yta;
b) utrustning för exponering av den med fotoresist belagda halvledarplattan med
kretsmönstret (eller en del av detta):
1. apparater som använder en arbetsmask eller en modermask och i vilka
fotoresisten exponeras med ljus (vanligtvis ultraviolett ljus) eller, i vissa fall,
med röntgenstrålar:
a) kontaktskrivare (contact printers), i vilka masken placeras i kontakt med
plattan under exponeringen;
b) ”proximity aligners”, vilka liknar kontaktskrivare förutom att faktisk kontakt
inte äger rum mellan masken och plattan;
c) ”scanning aligners”, vilka använder projektionsteknik för att exponera en
skåra som hela tiden rör sig över masken och plattan;
d) ”step and repeat aligners”, vilka använder projektionsteknik för att exponera
en del av plattan åt gången. Exponering kan göras antingen genom reduktion
från masken till plattan eller i skala 1:1. I en av de tekniker som används för
detta utnyttjas excimerlaser;
84:165
2. apparater för direkt prägling (write-on-wafer). Dessa apparater arbetar utan
arbetsmask eller modermask. De använder en datorkontrollerad ”skrivstråle” (t.ex.
elektronstråle (E-beam), jonstråle eller laser) för att rita kretsmönstret direkt på
den med fotoresist belagda plattan;
5. utrustning för framkallning av exponerade halvledarplattor. Dessa inbegriper
kemiska bad liknande dem som används i fotolaboratorier.
Detta nummer omfattar även:
1. centrifuger för beläggning av isolerande substrat eller plattor (wafers) med fotoresist;
2. screentryckare för anbringande av etstålig färg på isolerade substrat;
3. laserritsmaskiner för tillskärning av chips från halvledarplattor (wafers);
4. sågar för tillskärning av chips från halvledarplattor (wafers).
C. Maskiner och apparater för framställning av flata bildskärmar
Denna grupp omfattar maskiner och apparater för bearbetning av substrat till flata (platta)
bildskärmar. Den omfattar emellertid inte framställning av glas eller montering av
mönsterkort eller andra elektroniska komponeneter på den flata skärmen.
Numret omfattar maskiner och apparater för framställning av flata bildskärmar, t.ex.:
1. apparater för etsning, framkallning, strippning eller rengöring;
2. apparater för projicering, ritning eller plätering av ledningsmönster;
3. torkcentrifuger och andra apparater för torkning;
4. maskiner (roterande hållare) för beläggning med fotoemulsion;
5. jonimplanterare för dopning;
6. ugnar och annan utrustning för diffusion, oxidation, glödgning eller
snabbuppvärmning;
7. apparater för utfällning genom kemisk förångning (CVD) eller genom fysisk
förångning (PVD);
8. maskiner för slipning och polering;
9. maskiner för sågning, ritsning eller annan markering.
D. Maskiner och apparater enligt anmärkning 9 C till detta kapitel
Denna grupp omfattar maskiner och apparater av sådana slag som uteslutande eller
huvudsakligen används för:
1. framställning eller reparation av arbetsmasker och modermasker (t.ex. apparater
(fotoplottrar) för fotografisk framställning av fotomasker och maskiner för
jonstrålebearbetning för reparation av arbetsmasker och modermasker);
2. montering av halvledarkomponenter eller halvledarelement samt elektroniska
integrerade kretsar, t.ex.: :
a) lasergravyrmaskiner för gravering av plastkåporna till färdiga monolitkretsar eller
diskreta halvledarkomponenter;
b) kapslingsutrustning som t.ex. pressar för tillverkning av plastkåpor till chips genom
att plastmaterial pressas omkring chipsen;
c) trådbondningsmaskiner för svetsning av guldtråd på monolitkretsars kontaktpunkter
genom ultraljuds- eller elektrisk kompressionssvetsning;
d) utrustning för s.k. ”wafer bumping”, vilket är en process där anslutningar byggs upp
på en hel platta innan den sågas till chips;
3. lyftning, annan hantering, lastning, lossning eller transport av halvledarämnen
(boules), halvledarplattor (wafers), halvledarkomponenter eller halvledarelement,
elektroniska integrerade kretsar och flata (platta) bildskärmar (t.ex. automatiska
materialhanteringsmaskiner för transport, hantering och lagring av halvledarplattor,
kassetter och askar för kiselskivor och annan materiel för halvledarkomponenter).
84:166
E. Delar och tillbehör
Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificering av delar (se
allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar och tillbehör till maskiner
och apparater enligt detta nummer . Bland delar och tillbehör som klassificeras enligt detta
nummer märks hållare för arbetsstycken eller verktyg och annan speciell utrustning som
uteslutande eller huvudsakligen används till maskiner och apparater enligt detta nummer .
8487 Delar till maskiner eller apparater, inte försedda med elektriska
kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska
anordningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel
8487.10 - Fartygspropellrar och blad till sådana propellrar
8487.90 - Andra slag
Detta nummer omfattar alla icke elektriska delar till maskiner och apparater, med undantag
av:
a)
delar som är uteslutande eller huvudsakligen avsedda för en viss maskin eller apparat
(inbegripet maskiner enligt nummer 8479 eller 8543, enligt sjuttonde avd., 90 kap. etc.) och
som därför klassificeras enligt samma nummer som maskinen eller apparaten i fråga (eller,
där särskilt nummer finns för delar, enligt detta särskilda nummer );
b)
delar som omfattas av nummer 8481–8484;
c)
delar som omfattas av andra tulltaxe nummer med mera specificerad varubeskrivning
eller som enligt anm. 1 till sextonde avd. eller anm. 1 till 84 kap. är uteslutna från detta
kapitel, t.ex. drivremmar och transportband av plast (39 kap.); drivremmar och transportband
av mjukgummi (nr 4010) samt andra delar av mjukgummi (nr 4016); delar av läder eller
konstläder (nr 4205); drivremmar och transportband av textilmaterial (nr 5910) samt andra
maskindelar av textilmaterial (nr 5911); delar av keramiskt material eller av glas (69 eller 70
kap.); maskindelar som består helt av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska
eller rekonstruerade) (71 kap.); skruvar, kedjor, fjädrar och andra delar med allmän
användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd.; maskinborstar (nr 9603).
Varor enligt detta nummer utgörs därför i allmänhet av sådana delar som är igenkännliga
som maskindelar men inte som delar till någon viss maskin. Om dessa villkor är uppfyllda,
omfattar numret bl.a. icke automatiska smörjkoppar; smörjnipplar; rattar; hävstänger och
handtag; skyddsplåtar och andra skyddsanordningar; bottenplattor; oljetätningsringar. Dessa
ringar, som i allmänhet har ett cirkelrunt tvärsnitt, har en tämligen enkel sammansättning
(t.ex. en böjlig gummiring och en armering som är sammansatta genom vulkanisering) och
kännetecknas genom frånvaron av rörliga delar. De används i ett stort antal maskiner och
apparater, för att förhindra olje- eller gasläckage eller att förhindra damm att tränga in etc.,
genom tätning av de ytor som skall sammanfogas.
Numret omfattar också propellrar och skovelhjul till fartyg.
84:167
84:168