Transcript Hjälp vid putsning - Holgers Stugmaterial AB

Hjälp vid
PUTSNING
Bruksanvisning
Allmänt
En grundregel vid all putsning är att du alltid ska ha
det starkaste skiktet innerst och svagare ju längre ut du
putsar. På detta sätt får du den bästa samverkan mellan
skikten och det bästa slutresultatet.
Har du sprickor i en fasad som är putsad med
oorganisk ytputs är de att betrakta som ofarliga
kosmetiska sprickor. Har du däremot en organisk puts
bör du vara mer uppmärksam på sprickor, då fukt som
tränger in genom sprickorna inte har någonstans att
komma ut och därigenom kan orsaka frostsprängning.
Bindemedel delas in i hydrauliska och icke hydrauliska
bindemedel. De hydrauliska härdar genom en reaktion
med vatten, härdar och binder såväl i luft som i vatten.
Ett icke hydrauliskt bindemedel kräver luftens koldioxid för att härda, detta gör att de inte kan härda under
vatten och kan vara mindre lämpade utomhus i fuktig och
kall väderlek. Av Finjas bindemedel så är det endast Släckt
Murkalk E som inte är hydrauliskt.
Vid kall väderlek har bruk låg hållfasthetstillväxt och
riskerar att frysa. Därför ska putsning inte ske om
temperaturen understiger +5°C. Flera av följande
åtgärder kan behövas för att säkerställa funktionen hos
bruket vintertid: Varmt blandningsvatten (max 80°C),
uppvärmt bruk (bruksmassa max 40°C), intäckning
och uppvärmning av arbetsstället.
Finjas Bindemedel delas in i Cement, Murcement A,
Kalkcement C, Släckt Murkalk E. Av Murcement A
kan du blanda bruk med hållfasthet upp till klass A,
med Kalkcement C till klass C osv. Standardcement
används t.ex. för att blanda cementbruk.
Grundningsbruk
Det första putsskiktet som ger flera fördelar för det
fortsatta putsningarbetet:
• En bättre vidhäftning för stockningsbruket.
• En jämnt sugande yta, minskar risken för att
murfogarna syns samt att du får en bättre kvalitet på
utstockningsskiktet. På sugande underlag får man en
bättre hållfasthet och kvalitet på putsbruket. Åtgång
ca. 5 kg /m².
Putsbruk delas upp i ett flertal hållfasthetsklasser
enligt EN 998-1 beroende på tryckhållfastheten för en
standardiserad provkropp. Klasserna benämns CS I, CS
II, CS III osv. Ju högre värde desto hårdare bruk. CS
III innebär t.ex. att den uppmätta tryckhållfastheten är
3,5–7,5 MPa. Finjas färdiga torrbruksprodukter är
optimerade för att få rätt egenskaper. Drygar du ut
bruket förändrar du egenskaperna.
Putsslev. Används för att
slå putsbruket på ytan
som ska putsas.
Iläggningsslev. Allround­
slev som används t.ex.
vid lagning, murning, för
att ösa bruk, etc.
Slipstål. Används för att
för att få en väldigt jämn
och fin putsyta.
Stålsvärd. Används för
att jämna putsytan.
Vattenpass. Används för
att få banorna på vägg­
ytan lodräta.
Murbrukshink. Ska vara
extra kraftig både i plast
och i handtag.
Maskinvisp. Kopplas
till en borrmaskin för
blandning av mindre
kvantiteter bruk.
Kalkkvast. Används för
att fukta ytor som ska
putsas eller muras.
Skurbräda. Används
för att för att slätskura
putsytan.
Rätskiva. Används vid
putsning för att dra
putsytan jämn och ta
bort överflödig puts.
2
Stockningsbruk
Grovputsbruket som avjämnar ytan och bygger upp
det egentliga putsskiktet. Åtgång ca 18–20 kg/m² vid
10 mm putsskikt. (Putsbruk med 0–3 mm fraktion/
kornstorlek på gruset).
Putstyper
En puts kan bestå av ett eller flera skikt:
• Enskiktsputs – endast utstockningsbruk
• Tvåskiktsputs – t.ex. grundningsbruk, utstockningsbruk
• Treskiktsputs – t.ex. grundningsbruk, utstockningsbruk, ytputs
• Fyrskiktsputs – t.ex. grundningsbruk, utstockningsbruk, filtningsbruk, ytputs (oftast färg)
Filtningsbruk
Finputsbruk för att filta i och laga ojämnheter i
underliggande putskikt samt tunnputsning. Åtgång ca.
9 kg/m² vid 5 mm putsskikt. (Putsbruk med 0–1 mm
fraktion/kornstorlek på gruset).
Revetering
En revetering är när du putsar utan att putsen har
vidhäftning i det befintliga underlaget, exempelvis
putsning på gammal puts, mm. Nätet fästs med lämplig
infästning, Nätfäste universal eller Reveteringsplugg.
Finjas tillläggsisoleringsystem är också en variant av
reveterad fasadputs.
Ytskikt
Yttersta putsskiktet för att ge fasaden en struktur och
färg. Åtgång från ca. 4 till 25 kg/m² beroende på
ytstruktur. (Ädelputs).
Putsnät
Putsnät använder du för att minimera risken för
sprickbildningar i putsskiktet. I vissa fall kan nätet
tillsammans med infästningar fungera som putsbärare
för putsbruket. Starka underlag och underlag med bra
vidhäftning t.ex. tegel, lättklinker (utom vissa
isolerade varianter), behöver oftast bara nätkompletteras
i exempelvis utsatta hörn medan svagare underlag och
underlag med dålig vidhäftning, t.ex. mexisten,
behöver helnätning över hela ytan. Nätet fästs normalt
med nätfäste universal och varmförzinkad spik eller
rostfri 6 mm spikplugg. Näten skall överlappa varandra
minst 50 mm. Ett tips är att fästa nätet efter du lagt på
grundningsbruket, då kan bruket torka under tiden som
du nätar.
Långskånska. Används
för att slätskura
putsytan.
Filtbräda. Används för
att slätskura fram en fin
putsyta.
Stänkputsapparat.
Används för applicera
stänkputs på fasad.
Universal nätfäste. För
att säkerställa förankring
och distansering av puts­
nätet till fasaden.
Säckskurningsbruk
Säckskurningsbruk är ett slammningsbruk för att
omfärga tegelfasader, Finja saluför ett flertal olika
standardfärger. Åtgång ca. 5–7 kg/m².
Frifallsblandare, även kallad
”tombola” är den vanligaste
blandaren för hemmabruk.
Reveteringsplugg. För
infästning av putsnät på
befintlig fasad av betong
eller stenmaterial.
3
Kanitz. Används för att
slätskura putsytan på
svåråtkomliga ställen.
Rivbräda - våffla.
­Används för grovavjämning av putsytan.
Underlagsguide
Vid användning av färdigt torrbruk kan du räkna med en åtgång på ca 18–20 kg/m² och cm putsskikt.
När du skall putsa på nya och rena underlag av:
När du skall putsa på befintliga fasader bestående av:
• lättklinker använder du Grundningsbruk A +
Putsbruk B eller C, ytan nätas enligt Finja Arbetsanvisning Lättklinkerblock eller Ergotherm.
• lättbetong är det viktigt att du följer blocktillverkarens rekommendationer, oftast innebär det
att lågalkaliskt grundningsbruk och utstockningsbruk skall användas, ytan ska helnätas, fäst nätet
med Nätfäste universal.
• tegel använder du Grundningsbruk A + Putsbruk B eller
C, ytan nätas vid utsatta ställen.
• betonghålsten använder du Grundningsbruk A +
Putsbruk B eller C.
• betong fäster du putsnät med Nätfäste universal c/c
400 mm både horisontellt och vertikalt och s
pikplugg för att sedan applicera bruket enligt
”trästomme” (betong är stabilt, men har dålig
vidhäftning).
• kalksandsten se ”betong”.
• skorsten Tegelskorsten utomhus grundar du med
Grundningsbruk A och putsar sedan med
Putsbruk B. Är skorstenen av lättklinker ska
den dessutom helnätas. Inomhus putsar du med
Putsbruk C, grundning erfordras normalt inte.
• murar, socklar och ytor som kommer under mark
använder du Cementbruk A.‌
• gammal puts (oorganisk) måste fasaden vara ren
och skador lagade. Ett putsnät fästs över hela fasaden
med hjälp av Reveteringsplugg på underlag av tegel
och betonghålsten. Utgörs underlaget av trä,
lättbetong eller lättklinker så används Finja Nätfäste
Universal. Sedan appliceras t.ex. 10 mm Putsbruk B
som grundning och 10 mm Putsbruk C för
utstockning. Är putskiktet väldigt dåligt kan det
vara lika bra att bila ner det helt och bygga upp ett
nytt putsskikt från grunden.
• målad fasad (organisk) så måste du tänka på att
färgen kommer att fungera som ett tätskikt om den
lämnas intakt. Om inte färgen avlägsnas helt genom
t.ex. blästring, får du ”öppna upp” den genom att
skära snitt diagonalt åt båda håll med c/c 600 mm.
Sedan kan du bygga upp putsskiktet enligt punkt a
(oorganisk puts).
• lertegel fäster du putsnätet med Reveteringsplugg,
gör ett utdragsprov för att kontrollera
draghållfastheten. Sedan appliceras t.ex. 10 mm
Putsbruk B som grundning och 10 mm Putsbruk C.
• granitsten fäster du putsnätet med Finja Nätfäste
Universal, använd fogarna, det är tungt att borra i
natursten. Sedan appliceras t.ex. 10 mm Putsbruk B
som grundning och 10 mm Putsbruk C.
Ädelputser
En Ädelputs är en genomfärgad puts med cement och/
eller kalk som bindemedel samt vit ballast (ej Finja
Spritputs Natur). Till skillnad från en organisk ytputs
som innehåller plaster gör den oorganiska Ädelputsen
inte det. Ädelputs är svår att applicera och bör göras av
en fackman.
av byggnaden är det dock oftast bättre att slätmåla
sockeln. Härdstänkputs används när en extra bra
vidhäftning mot underlaget önskas, den har även en
bättre färgbeständighet än vanlig stänkputs.
Ädelputs delas upp efter kornfraktionen. Ungefärlig
sprutad åtgång enligt tabellen på motstående sida.
Ädelputs finns i 31 standardfärger men kan brytas fram
i fler nyanser.
Sockelputserna används på socklar och kallmurar där en
tåligare puts önskas. För att erhålla en bra slagtålighet
och få en estetiskt tilltalande brytning mot resten
4
Åtgångstabell
Produkt
Stänkputs KKh
Spritputs KKh
Spritputs KC
(hand/natur)
Sockelstänkputs KC
Sockelspritputs KC
Härdstänkputs
KC
Rivputs KC
Bindemedel
Kalk+Hydr.
Kalk
Kalk+Hydr.
Kalk
Kalk+Cement
Kalk+Cement
Kalk+Cement
Kalk+Cement
Kalk+Cement
Kornfraktion mm
0–2
0–5
0–5/0–8
0–1
0–5
0–1/0–2
0–3
Åtgång kg/m2
4
10–15
10–15
4
10–15
4
25
Lämpliga underlag
(rena och fasta)
KC och KKh
baserade
KC och KKh
baserade
C, KC och KKh
baserade
Socklar och
murar
Socklar och
murar
C, KC och KKh
baserade
KC och KKh
baserade
Finja Fasadputssystem
Skall du tilläggsisolera ditt befintliga hus eller bygga
nytt och vill ha en tålig och stark isolerad putsfasad på
ditt hus väljer du Finja fasadputssystem Iso-Fin,
Iso-Min eller Iso-Plus.
Infästningar
Finns i olika utförande beroende på typ av underlag.
För betong och murverk i utförande expandertyp, för
trä, plåt och stål i kombination med skruv. Montering
utföres genom isoleringen in i underlaget.
Isoleringsskivorna fästs mot väggen med speciella
infästningsdetaljer, därefter monteras putsnätet med
hjälp av tillhörande fästdetaljer. Putsbruket sprutas eller
appliceras för hand på isoleringen och armeringsnätet.
Slutligen sprutas ytputsen i önskad kulör och struktur.
Så skapas slitstarka och vackra fasader med lång l
ivslängd!
Putsnät
Svetsat ståltrådsnät av tråd med diameter 1,05 mm.
Nätet är varmförzinkat efter svetsning. Lätt att montera
med hjälp av tillhörande fästdetaljer. Som alternativ
finns glasfibernät till Iso-Fin.
Putsbruk
Finjas Glasfiberbruk A till Iso-Fin och Iso-Min och
fiberförstärkt Putsbruk B och C till Iso-Plus ger en stark
och oöm fasad med långvarig, bestående funktion.
Finja tillhandahåller Projekterings- och Monteringsanvisningar, se www.finja.se för ytterligare information.
Isoleringsskivor
Består av cellplast till Iso-Fin, tjocklekar 40–200 mm
och av mineralull till Iso-Min, tjocklekar 50–200 mm
och Iso-Plus, tjocklekar 30–200 mm.
Ytskikt
Från slätmålad till spritputsad yta med olika strukturer.
Finns i de flesta förekommande kulörer, vilket möjliggör
en individuell utformning av varje byggnad.
5
1. Tunngrunda först
2. Blanda Puts & Murbruk C
För att få god vidhäftning mellan puts och putsunderlag bör du
tunngrunda (vällingkonsistens) med ca. 5 kg/m². Använd
Grundningsbruk A. Starkt sugande underlag bör vattnas före
grundningen. Låt grundningsbruket ”vittorka” före det egentliga
putspåslaget. En jämnt sugande yta medför en bättre vidhäftning
och bättre kvalitet på nästa putsskikt. Erfordras putsnät är det nu
dags att montera detta.
Gör så här: Häll först lite av vattnet i blandningskärlet och därefter
växelvis Puts och Murbruk C och vatten. Blanda ordentligt. Bruket
innehåller cement och måste användas inom ett par timmar efter
blandningen.
3. Slå på putsen
4. Grovputsa efter läkt
Puts och Murbruk C använder du till det egentliga putspåslaget
(grovputsen 10–15 mm tjock). Starkt sugande underlag bör
förvattnas. Slå på putsen med slev som bilden visar.
Grovputsningen sker efter banor av läkt som lodas in. Slå sedan på
bruket med slev inom banornas begränsningsyta. När grovbruket
satt sig använder du en rätskiva som dras på putsribborna, nerifrån
och uppåt i en sågande rörelse. När väggen är jämn tar du bort
putsribborna och fyller i med putsbruk där ribborna funnits.
6
5. Slätskura
6. Tunnputsa inomhus
Efter det att bruket stelnat till slätskurar du med en skurbräda.
Du för skurbrädan i cirklande rörelser och fortsätter tills ytan är
jämn, men inte längre. Vid långvarig skurning riskerar du att pumpa
fram finmaterialet till ytan.
Inomhus kan du på betongväggar, lättbetong eller kalksandsten
tunnputsa istället för tjockputsa. Välj för underlaget avsedd produkt,
vid tveksamhet rådgör med din byggvaruhandlare. Normalt används
tunnputsen för putstjocklekarna på 2–5 mm. Dra på tunnputsen
med en stålskånska.
7. Filtning
Tänk på att…
!
• till 100 liter färdigt bruk går det åt ca 150 kg
torrbruk.
• till ca 10 mm tjock puts går det åt ca 18–20 kg
torrbruk/m² inklusive spill.
• till ca 5 mm tjock slamning går det åt ca 9 kg
torrbruk/m² inklusive spill.
• samma vattenmängd och blandningstid skall alltid
användas.
• eftervattna det hårdnande putsskiktet för önskad
hållfasthet.
• skydda alltid putsad yta mot regn, direkt
solbestrålning och avled vattenflöde från ex. tak
och ställning från fasaden.
• eftersträva en jämn temperatur över +15°C under
härdningstiden.
• vid låga temperaturer måste vinteråtgärder i form
av uppvärmning etc. vidtagas, då bindning och
hårdnande avstannar vid temperaturer under +5°C
och risk för sönderfrysning finns.
Vid behov av en jämnare och slätare väggyta kan du filta denna
med en filtbräda. Filtning kan ske strax efter appliceringen av bruket.
Är du osäker om bruket torkat tillräckligt, prova dig fram. Skydda
från direkt solljus och vinddrag. Eftervattning ökar hållfastheten.
• använda varmt blandningsvatten vintertid.
7
Finja har ett av marknadens mest kompletta sortiment
Med säkerhet det mest färgstarka. Inte för skojs skull, utan för att du alltid ska välja rätt produkt.
Torrbruket färdigblandas på vår fabrik med stor exakthet, det enda du tillsätter är vatten.
Leverans sker i säckar om 15–25 kg beroende på produkt. Ett flertal av våra produkter kan även
erhållas i storsäck 1000 kg eller i lösvikt för bruksbehållare.
Färgglatt och informativt
Färgglada säckar med tydlig information gör Finjas sortiment lättarbetat för både återförsäljaren
och användaren. På vår hemsida, www.finja.se, finns även tips & idéer, produktblad,
byggvaru­deklaration och varuinformation för produkterna. Behöver du mer information,
kontakta din återförsäljare. Vårt färgsystem bygger på följande:
Gjuta
Putsa
Laga
Golv
Grundningsbruk A
Används som grundning för murade
väggar som skall putsas.
Cementbruk A
Murning av glasbetongblock,
natursten och betongblock.
Putsnings- och slamningsbruk,
tunngrundningsbruk och som
lagningsbruk på betong. Mindre
gjutningsarbeten. Läggningsbruk
för keramiska plattor.
KC Putsbruk B (0–1)
Bruket används för filtning,
slamning och lagning ovan mark
av tidigare KC putsade underlag.
KC Putsbruk C (0–1)
Bruket används för filtning,
slamning och lagning ovan mark
av tidigare KC putsade underlag.
Denna skrift har som syfte att inspirera och visa exempel på hur olika arbeten kan
utföras. Finja kan inte ta något konstruktionsansvar då det finns en rad faktorer
som Finja inte råder över t.ex. omgivande miljö, underlagets beskaffenhet
och kvalitet. Läs och följ skyddsföreskrifterna på aktuell produktförpackning.
Fix & fog
Gipsputs
Gipsputs används inomhus för
utstockning, putsning, lagning av
de flesta förekommande underlag
t.ex. tegel, lättklinker, lättbetong
och tidigare putsade ytor. Till släta
och icke sugande underlag som t.ex.
betong skall ytan förbehandlas med
Finja Gipsprimer.
Puts & Murbruk C
Används för utstockning/grov-putsning och slamning. Renovering
av tidigare KC putsade underlag.
Murning av tegel, speciellt för
skorstenar inomhus.
KC Putsbruk B (0–3)
Bruket används för utstockning/
grovputsning, slamning och lagning
av tidigare KC-putsade underlag.
Putsning över mark av betongblock,
lättklinkerblock.
För putsning på lättbetong se
tillverkarens rekommendationer.
Finja Betong AB · www.finja.se · nov. 2012· 5007
Mura