Transcript Svets och plåtteknik

A-mått
Högst a höjden i t värsnit t et i en kälsvet s.
Acetylen
En bränngas best ående av kol och vät e (C2H2), används
t illsammans med oxygen vid gassvet sning, gasskärning,
lödning mm.
PDFmyURL.com
Aktiv gas
Akt iv gas, som t .ex. koldioxid, är skyddsgas, påverkar
t emperat uren i smält an och ger varmare svet s. Blandbar med
andra gaser.
Allmänutsug
Ut sug i en svet sverkst ad, placerad i t ak eller genom
yt t ervägg.
Anhåll
En hjälpanordning som st öder ena kant en på arbet sst ycket då
den ligger på arbet sbordet på en maskin. Kan vara f lyt t bar.
Anslagsvinkel
Används f ör at t mät a 90° resp 45° vinklar.
Tungan är t unnare än anhållet . Kallas
också ansat svinkel.
Anvisning
Vass repa eller skarpa kant er som kan leda t ill brot t i mat erial
(brot t anvisning).
PDFmyURL.com
Arbetshandskar
Arbetsspänning
Den spänning som kan mät as mellan st römkällans ut t ag när
svet sning pågår.
Arbetsstycke
Det t rävirke, plåt , prof il, rör m.m. som ska bearbet as.
Arbetsställning
At t ut f öra arbet suppgif t er på et t sådant sät t at t det är
skonsamt f ör den egna kroppen.
Arbetstemperatur (lödning)
Temperat uren vid vilken lod vät er (f lyt er ut ) mot
grundmat erialet .
Arbetstemperatur (svetsning)
PDFmyURL.com
Kan vara rumst emperat ur (20°C) eller om svet sning skall ske
vid f örhöjd t emperat ur (f örvärmning) den arbet st emperat ur
som anges på svet sprocedurspecif ikat ionen (WPS).
Arbetstryck
Trycket som f rån (konst ant mängd)regulat orn levereras
genom svet sslangen ut genom svet smunst ycket .
Arc Force
En f unkt ion som ger möjlighet at t f örändra båglängden vilket
ger et t lugnare och st abilare svet slopp.
Argon
En ädelgas, används som skyddsgas vid MIG- och T IGsvet sning.
Artlikt tillsatsmaterial
Tillsat smat erialet är samma som grundmat erialet man ska
svet sa i.
Avbitare
Klipper av t unnare met allt råd.
PDFmyURL.com
Avspänningsglödgning
Ut lösande av inneboende spänningar i t ex et t svet sf örband.
Backventil
Vent il på gassvet shandt ag som skall f örhindra bakst römning
av gas in i slangen vid bakslag.
Bakslagsspärr
Skall f innas på acet ylenregulat orn f ör at t f örhindra at t eld i
gasslangen t ar sig in i regulat or och f laska.
Bakstegssvetsning
Vid besvärliga svet sf örhållanden, st or risk f ör spänningar och
def ormat ioner, kan det underlät t a at t svet sa bakåt i f ogen
med kort a int ervaller.
Baksträng
Svet sas på rot sidan vid st umsvet sning, avslut ande
svet sst räng.
PDFmyURL.com
Balans
På vissa st römkällor ut rust ade med växelst röm kan man
reglera t iden på den posit iva och negat iva delen . Mer t id på
negat iv period gör at t svet shast ighet en kan öka. Mer t id på
posit iv period f örbät t rar reningen av aluminiumplåt en.
Bandkap
Bandsåg f ör met allbearbet ning.
Basisk elektrod
Har et t hölje som best år t ill st örre delen av kalkst en och
f lusspat . Används t ill de f lest a mat erial, mer svårt änd.
Belagda svetselektroder
Används vid MMA-svet sning, best år av kärnt råd och hölje.
Beredning
Arbet splanering, f örberedelser.
PDFmyURL.com
Bindfel
När ljusbåge eller låga int e f örmår sammansmält a
t illsat smat erial och grundmat erial. Vanligt vid MIG/MAGsvet sning och gassvet sning.
Blandbåge
Vid något högre st römst yrka och spänning int räder det så
kallade blandbågsområdet . Dropparna, som varierar i st orlek
best år av en blandning av kort slut ande och icke kort slut ande
droppar. Result at et är en inst abil ljusbåge som producerar
mycket svet ssprut och svet srök.
Blandbågsområde
Området som ligger mellan kort bågs- och spraybågsområdet .
Det t a område kännet ecknas med en inst abil ljusbåge med
st ora oregelbundna, kort slut ande droppar.
Blandskarv
Smält svet sning av t vå icke art lika mat erial.
Blocknyckel
PDFmyURL.com
Bottensträng
St räng i hörnf og t .ex., vid f lerst rängsvet sning.
Brännare
Anordning f ör svet sning eller skärning med gas.
Brännarkåpa
Bultsax
Klipper av t jockare met allt råd. Kallas
även amerikansk avbit are.
Bågfil
Används f ör kapning av t .ex. klenare rör
eller bult ar och st änger.
PDFmyURL.com
Bågluftmejsling
Med hjälp av en kolelekt rod, elekt risk st röm och t ryckluf t går
det at t göra spår i met alliska mat erial. Kolelekt rodens
dimension avgör spåret s bredd.
Bågspänning
Det spänningsf all som uppst år mellan elekt rodens spet s och
arbet sst ycket när ljusbågen är t änd.
Bågsvetsning
Daglig benämning f ör MMA-svet sning (Manual Met al Arc),
manuell met allbågsvet sning.
Bågtid
Den t iden då ljusbågen brinner.
Cellulosa elektroder
Specialelekt roder med annan legering.
PDFmyURL.com
Deformation
Formf örändring, et t svet sf örband ändrar of t a skepnad ef t er
svet sning och blir krokigt och skevt , det blir def ormerat . Se
även svet sspänning och f lamrikt ning
Dimensioner
St orlekar
Diskontinuitet
Formavvikelse, svet sdiskont inuit et , t eknisk avvikelse f rån
opt imal svet s, bl.a. sprickor, porer, bindf el, smält dike,
svet sråge och rot svulst .
Drivdorn
Et t smalt met allverkt yg, f örsedd med
plan ände och en lång cylindrisk del, som
används f ör at t driva ut exempelvis
f jädrande rörpinnar, låsst if t eller andra
cylindriska pinnar.
Efterspolning
Spolning med rot gas när svet sningen är slut f örd.
PDFmyURL.com
Elektrod
En elekt risk ledare som inom svet sningen kan best å av t .ex.
kol, volf ram eller liknande. En svet selekt rod är både elekt rod
och t illsat smat erial (som vid MMA och MIG/MAG), best år av
et t hölje som pressat s på en kärnt råd.
Elektrodhållare
Handt ag där svet selekt roden f äst s vid svet sning. Finns som
t ång- eller vridmodell.
Elektrodmunstycke
Elektrodvinkel
Elekt rodens lut ning i f örhållande t ill svet sf ogen, både längs
med och t värs f ogen, mot arbet sst ycke.
Ensträngssvetsning
En st räng läggs i et t kälsvet sf örband. Används när
hålf ast het en har lit en eller ingen bet ydelse.
PDFmyURL.com
Europall
EWF-kvalificering
Prakt isk och t eoret isk examinering med godkänt result at leder
t ill EWF-kvalif icering som diplomerad int ernat ionell svet sare.
Fasa
Avrunda kant er
Fasvinkel
En slipad, skuren eller huggen lut ning i mat erial eller verkt yg,
vinkel på en f as.
Fattningskant
I en svet sf og, där svet sst rängen (svet sen) möt er
arbet sst ycket (grundmat erialet ).
PDFmyURL.com
Fixera
Anpassa arbet sst ycket s delar så, at t de ligger i samma plan
ut an kant f örskjut ning eller andra f elakt ighet er innan
häf t svet sning.
Fixtur
Spännverkt yg f ör at t f ixering och låsning av et t eller f lera
arbet sst ycken.
Fjäll
Mönst er som bildas i st rängen vid T IG-svet sning.
Flacktång
Plat t t ång, at t f orma t råd och liknande, klippning av t unt
mat erial.
Flamriktning
När man med hjälp av t ex gaslåga ut löser spänningar eller
skapar mot spänningar så, at t arbet sst ycket s def ormat ioner
rät t as t ill.
Flerlagersvets
PDFmyURL.com
Vid st umsvet s, best år t .ex. av t oppst räng, mellanst räng,
bot t enst räng, bakst räng.
Flersträngssvetsning
Flera st rängar läggs i et t kälsvet sf örband, används vid st ora
krav på hållf ast het .
Flerstycketillverkning
När f lera exakt likadana arbet sobjekt ska t illverkas.
Flussmedel
Et t pulver eller en past a som skyddar lödst älle f rån luf t ens
oxider, f inns även f ast pressat på lodst aven.
Fläns
Ring med hål f ör sammansät t ning och mont ering av rör.
Fogberedning
Vid ut f ormning och beredning av f ogen måst e hänsyn t as t ill
svet släge, elekt rodt yp, elekt roddiamet er, svet sst röm,
mat erial et c. Det kan vara klippning med ef t erf öljande
gradning, kapning, sågning (rör), skärning med plasma. Det
PDFmyURL.com
vanligast e sät t et at t f ogbereda är gasskärning.
Fogvinkel
De sammanlagda f asvinklarna (i regel 60°). Se även svet sf og.
Formavvikelse
Diskont inuit et er, när svet sens f orm avviker f rån i st andarden
angivna måt t , t .ex. smält diken, f ör hög råge, valv i rot ,
f elakt igt a-måt t m.m.
Formiergas
Handelsnamn på gasblandningen NH10 (nit rogen/hydrogen).
Används som rot skyddsgas vid T IG-svet sn.
Frånsvets
När svet svärmen rikt as f rån den f ärdiga svet sen. Vanligast vid
MIG/MAG- och gassvet s.
Fyllnadssträng
T äckst räng
PDFmyURL.com
Förhöjd arbetstemperatur
Vid svet sning av vissa legerade st ål eller vid st or godst jocklek
används s.k. f örvärmning. Det innebär at t man f öre häf t ning
och svet sning värmer mat erialet t ill en viss t emperat ur. Anges
i WPS.
Försänkare
Används f ör at t f örsänka hål.
Förvärmning
Används vid svet sning av vissa legerade st ål eller vid st or
godst jocklek. Det innebär at t man f öre häf t ning och svet sning
värmer mat erialet t ill en viss t emperat ur som anges i WPS.
Gasbrännarmunstycke
Gasbågsvetsning
Innef at t ar MIG-, MAG-, T IG-, plasmasvet sning.
PDFmyURL.com
Bågsvet smet od, där skyddsgas används, som skyddar
svet sst älle mot luf t ens skadliga inverkan och f örhindrar slagg
och porer i svet sen.
Gasefterströmning
Gasflaska
Tryckbehållare f ör komprimerad gas (oxygen,
acet ylen, argon mm).
Gasflöde
Hur många lit er per minut som f lödar ut f rån t ex munst ycket
på en svet spist ol. Mät s med f lödesmät are.
Gashylsa
Gaskåpa
PDFmyURL.com
Gasmejsling
Mejsling, används huvudsakligen f ör at t f ogbereda
bakst rängar, men det går också at t mejsla bort överf lödigt
mat erial. Mejsling kan vara en ef f ekt ivare met od än
exempelvis slipning vid reparat ioner av def ekt er i svet sar eller
vid rensning av rot sidan f öre f ärdigsvet sning. Vid gasmejsling
används et t speciellt munst ycke.
Gasmetallbågsvetsning
MIG/MAG-svet sning (Met al Inert Gas/Met al Act ive Gas), är
mångsidig svet smet od, man kan svet sa med både homogen
t råd och rörelekt rod.
Gasol
Det svenska handelsnamnet f ör gasf ormiga bränslen av
t ypen propan och but an. Används som bränngas, ensamt eller
t illsammans med oxygen. Het t an f rån den låga som bildas
används vid värmning, gasskärning, lödning mm.
Gasskärning
En st råle av oxygen ut f ör skärprocessen genom f örbränning
av met all med acet ylen eller propan som bränngas. Kallas
även f lamskärning när andra bränngaser används.
PDFmyURL.com
Gasspridare
Gassvetsning
Svet smet od där värmen alst ras av brännbar gas (i regel
acet ylen och oxygen).
Gastryck
Gaser som argon, oxygen, acet ylen m.m. levereras under
t ryck i speciella gasf laskor. Mät s i kilopascal (kPa) eller bar
(bar). Vid gassvet sning och gasskärning inst älles
arbet st rycket med regulat orn. Ej at t f örväxla med gasf löde.
Gasvolframbågsvetsning
T IG-svet sning, en smält svet smet od, där en elekt risk ljusbåge
upprät t hålls mellan en icke smält ande elekt rod och et t
arbet sst ycke i en at mosf är av inakt iv gas, dvs gasen
medverkar ej t ill någon kemisk reakt ion i processen. Lämpar
sig bäst f ör svet sning av t unnare mat erial. Kan ut f öras både
med och ut an t illsat smat erial.
PDFmyURL.com
Genomstick
Svet st råden t rycks igenom rot svulst en.
Genomsvetsning
Svet vning f rån et t håll med t .ex. rot st räng, st umf og.
Glödskal
En hast ig t illväxt av oxider vid upphet t ning. Olegerat st ål har
en skalningst emperat ur av 470°C.
Grad
a) Den vassa kant en som bildas vid t .ex. skärande
bearbet ning som klippning m.m. b) Små f lisor av st ål (lokalt ).
Grada
At t t a bort vassa kant er.
Gradmått
Kallas också gradskiva eller gradvinkel,
används f ör at t sät t a ut olika vinklar
f rån 0 t ill 180° på arbet sst ycken.
PDFmyURL.com
Gradning
Det aljbearbet ning, rensning av arbet sst ycket f rån vassa
kant er, ojämnhet er eller gjut skägg. Konisk f örsänkning kallas
också f ör gradning.
Gradsax
En maskin f ör klippning av plåt skivor t ill
arbet sst ycke( övre saxskär - överskär,
undre saxskär - underskär).
Grundmaterial
Det vi svet sar i. Kan vara plåt , prof iler, rör mm.
Halvautomat
Slangord f ör gasmet allbågsvet sning (MIG/MAG).
Handtruck
PDFmyURL.com
HAZ-område
Området st rax ut anf ör svet sf ogen,där värmen f rån svet sen
sprids ut i grundmat erialet och där risk f ör sprickor kan uppst å.
Helsvetsning
När arbet sst ycket s samt liga f ogar skall sammansvet sas. När
ingen svet slängd anges på rit ningen f örut sät t s helsvet sning.
HF-start, Högfrekvent start
T IG-st römkällan är ut rust ad med en högf rekvensdel (HF), som
hjälper at t et ablera en ljusbåge ut an at t vidröra
grundmat erialet .
Homogen tråd
Enhet ligt , allt igenom lika t råd.
Hoptag
Där svet sarna möt s ef t er varv (vid st umsvet s av rör).
Hotstart
En f örhöjd st art st röm som hjälper ljusbågen at t t ända.
PDFmyURL.com
Hovtång
Hovt ång används f år at t dra ur spikar et c.
Huggmejsel
Är et t handverkt yg som används vid grovoch f inbearbet ning av met all och st en.
Rak bildhuggarjärn kallas också f ör
huggmejsel.
Hydrogen
Vät gas, används t illsammans med nit rogen som
rot skyddsgas vid gasbågsvet sning.
Håligheter
Porer
Hålsåg
Specialverkt yg f ör at t såga hål i olika mat erial.
PDFmyURL.com
Hårdhet
Et t met alliskt mat erials hårdhet kan mät as på f lera sät t . De
vanligast e sät t en het er Vickers, Brinell och Rock-well.
Häftsvetsning
Häf t svet s, sammansät t ning av arbet sst ycket s delar med
hjälp av små kort a svet sar (t rycksvet sning), används när
arbet sst ycken ligger ovanpå varandra (överlappsf örband).
Äldre svet sare använder ibland ordet punkt a (punkt svet s).
Högutbyteselektroder
Snabbsvet sande elekt roder (hög svet shast ighet ).
Hölje
Svet selekt rodens beläggning, bidrar t ill jonisering av
ljusbågen, ut vecklar skyddsgaser, som skyddar svet sen f rån
luf t ens skadliga inverkan, t illf ör legeringsämnen t ill smält an,
bildar skyddande slagg som t äcker smält an och hjälper t ill at t
f orma svet sen.
Hörnfog
Kälf og f ör hörnf örband.
PDFmyURL.com
Hörnförband
Svet sf örband där arbet sst ycket s delar bildar vinkel med
varandra (kälsvet s).
IIW
Int ernat ional inst it ut e of Welding, världsomf at t ande
organisat ion inom svet sning som bl.a. ut vecklat et t
int ernat ionellt ut bildnings- syst em f ör svet sare.
Inert gas
En ren gas, inakt iv, reagerar int e kemiskt med mat erialet .
Används som skyddsgas (vid f inat e svet s, högre legering).
Infraröd strålning
En elekt romagnet isk st rålning inom våglängdsområdet st rax
över det f ör synligt ljus. När en elekt risk ljusbåge är t änd
ut vecklas sådan st rålning. Kan vara skadliga f ör svet sarens
ögon.
Insexnyckel
Insexnyckel används f ör at t skruva i
PDFmyURL.com
och ur insexskruv, vilka har sexkant hål i
skruvhuvudet .
Intermittensfaktor
Svet smaskinens prest anda, d.v.s. hur lång t id en svet smaskin
kan belast as på maximal st röm under en t iominut ersperiod.
Intermittent svetsning
När svet sar skall vara avbrut na, t .ex. kedje- och sicksacksvet sar.
Internationell svetsare
IW-svet sare, Int ernat ionall Welder, person som genomgåt t
IIWs ut bildningssyst em f ör int ernat ionell svet sare och
godkänt s i de t eoret iska och prakt iska prov som ingår i
ut bildningen. Han/hon har då et t int ernat ionellt diplom som
”Int ernat ional f illet (käl), plat e (plåt ) eller t ube (rör) welder”.
Inträngning
Vid svet sning smält er grundmat erialet och t illsat smat erialet
samman och blir en svet s. Int rängning bet yder hur långt i
grundmat erialet svet sen t ränger in.
PDFmyURL.com
Inträngningszon
Område där t illsat smat erialet f örenat sig med
grundmat erialet .
IW-svetsare
Int ernat ionall Welder, int ernat ionell svet sare, person som
genomgåt t IIWs ut bildningssyst em f ör int ernat ionell svet sare
och godkänt s i de t eoret iska och prakt iska prov som ingår i
ut bildningen. Han/hon har då et t int ernat ionellt diplom som
”Int ernat ional f illet (käl), plat e (plåt ) eller t ube (rör) welder”.
Jonisering av ljusbågen
Elekt rodens hölje innehåller ämnen som lät t avger både
elekt roner och joner och bidrar t ill joniseringen.
Kalibrering
Måt t inst ällning av mät verkt yg, kont roll av at t mät inst rument
visar rikt iga värden.
Kantbockning
Bockning av plåt arbet sst ycke i olika
bockningsvinklar, f örekommer i
t unnplåt sarbet en.
PDFmyURL.com
Kantförskjutning
När arbet sst ycket s kant er int e ligger i samma plan.
Kantpressning
Plåt bearbet ning
Kantvik
Kallas också vikmaskin.
Kapskiva
Till kapning med en vinkelslip. Skivan är
uppbyggd på en st omme av f ibrer och
går lät t sönder.
Kapsnitt
Yt an som bildas på et t arbet sst ycke vid kapning med sågen.
PDFmyURL.com
Klippning
Klippning av plåt skivor t ill arbet sst ycke
med gradsax vid plåt bearbet ning.
Klippsnitt
Bildas på et t arbet sst ycke vid klippning
med gradsax.
Klippspalt
För bäst a snit t kvalit et vid klippning i gradsax bör klippspalt en
minskas.
Kolekvivalent (Ec)
En f akt or som används vid t ex ut räkning av
arbet st emperat ur.
Kombinationstång
Kombinerar avbit are och plat t ång. För at t
klippa, klämma och f orma t unnare mat erial.
PDFmyURL.com
Kompletterande arbetsuppgifter
Konkav kälfog
Urgröpt st räng
Kontaktmunstycke
Kontaktrörsfäste
Konvex kälfog
Rågad st räng
Korrosion
Bet yder ordagrant gnaga, f rät a (f rån lat inet s corrodore).
PDFmyURL.com
Angriper met aller och kallas vanligen rost eller oxidering.
Kortbåge
När t illsat smat erialet överf örs i f orm av små droppar
(MIG/MAG).
Kratersprickor
Uppst år när svet sningen avbryt s allt f ör snabbt (diskont inuit et
som int e t illåt s).
Krymphålighet
Pipes, hålighet er nära svet sst ället , bildas vid krympning.
Krympning
Vid uppvärmning av et t met alliskt mat erial sker en ut vidgning
av mat erialet i och nära svet sst ället . De kallare part ierna
längre if rån svet sen ut vidgas int e ut an håller emot . När
mat erialet sedan kallnar, ”f at t as” mat erial nära svet sst ället
vilket ger upphov t ill en krympning, dvs mat erialet närmast
svet sst ället blir kort are. Därmed byggs en spänning in i
mat erialet .
PDFmyURL.com
Krympsprickor
Sprickor nära svet sst ället , bildas vid krympning.
Kvalitetssystem ISO
Int ernat ionella st andarder.
Kylvattentunna
Kälfog
Svet sf og, där arbet sst ycket s delar bef inner sig i olika plan
(kälsvet s). Det f inns olika t yper av kälf og: T-I- f og, T-½ V-f og,
överlappsf og, hörnf og, m.m.
Kälsvets
När svet sning sker i en f og där arbet sst ycket s delar int e ligger
i samma plan (svet sa i et t hörn). En kälsvet s kan vara rågad,
st ruken eller urgröpt .
Kärnarbetsuppgifter
PDFmyURL.com
Körnare
Körnare är et t smalt met allverkt yg som
används f ör at t t .ex. göra märken f ör et t
borrhål (körning).
Lamellskiva
Lednyckel
Används f ör at t dra bult ar och mut t rar.
Ledbarhet en gör det lät t are at t
komma åt .
Legerat stål
St ål som f örut om järn och kol även innehåller legeringsämnen.
Legeringar kan ha som uppgif t at t göra st ål hårdare och
segare, men även korrosionsbest ändigt . Vid legeringshalt er
mellan 2 och 12% kallas st ålet låglegerat , över 12%
höglegerat .
PDFmyURL.com
Legeringsämnen
En legering best år of t ast av en baskomponent (t .ex.
aluminium, bly, järn, koppar eller t enn) t ill vilken t illsät t s et t eller
f lera legeringsämnen som kan vara såväl met aller som ickemet aller i syf t e at t f örbät t ra met allet s egenskaper.
Likriktare
Svet smaskin som genererar likst röm. Likrikt are kan vara
dioder, t yrist orer eller t ransist orer.
Likström, DC, direct current
St röm som st yrs t ill endera + eller -pol. St yrkan väljs beroende
på vilket mat erial ska man svet sa i (T IG-svet sning).
Ljusbåge
Det ljussken som uppst år när elekt roners elekt riska laddning
överf örs f rån t .ex. en svet selekt rod t ill et t arbet sst ycke.
Ljusbågslängd
I regel avst åndet mellan elekt rodens spet s och arbet sst ycket .
PDFmyURL.com
Lod
Tillsat smat erial vid lödning, ska ha lägre smält punkt än
grundmat erialet . Finns som både hård och mjuk lod (över resp.
under 250°C arbet st emperat ur).
Lucksvetsning
När man int e kommer åt at t svet sa et t rör på baksidan, skär
man upp en lucka i röret och svet sar bakre halvan f rån insidan.
Luftbågmejsling
Används huvudsakligen f ör at t f ogbereda bakst rängar, men
det går också at t mejsla bort annat överf lödigt mat erial.
Mejslingen ut f örs med speciell ut rust ning så at t en ljusbåge
bildas mellan kolelekt roden och arbet sst ycket varef t er en
rikt ad luf t st råle blåser bort det smält a mat erialet .
Lägesställare
Placeras arbet sst ycket i.
Lödförband
Sammanf ogning med lödning, då bildas bindskickt et - legering
(blandning) av lod och grundmat erial.
PDFmyURL.com
Lödning
Sammanf ogning av met alliska mat erial genom uppvärmning
av grundmat erial (ut an at t det smält er) och t illf örsel av lod,
där lodet t ränger in i grundmat erialet .
MAG-svetsning
Svet smet od ”Met al Act ive Gas”, gasmet allbågsvet sning.
Halvaut omat isk svet sning (elekt roden f rammat as
aut omat iskt ) med t rådelekt rod eller pulverf ylld elekt rod.
Skyddsgas används.
Magnetisk blåsverkan
När svet selekt rodens magnet iska kraf t f ält påverkar
svet sningen så at t ljusbågen blir inst abil.
Manuell
Något som görs med händerna.
Manuell Metallbågsvetsning
MMA-svet sning (Manual Met al Arc), svet sning med belagd
elekt rod, ut f örd manuellt . I dagligt t al även kallad
pinnsvet sning eller bågsvet sning.
PDFmyURL.com
Maskinell
Något som görs med en maskin.
Mejsling
At t f asa, göra spår eller kapa i met alliska mat erial. Finns som
gasmejsling, bågluf t mejsling eller mejsling med speciella
mejselelekt roder. Även mejsling med pneumat iska verkt yg
eller f ör hand med huggmejsel.
Metallbågsvetsning
MMA-svet sning (Manual Met al Arc), handsvet sning med
belagda elekt roder, där sversagregat et lämnar så kraf t ig
st röm, at t det bildas en ljusbåge. I dagligt t al även kallad
pinnsvet sning eller bågsvet sning.
Metallinneslutning
Inneslut ning av t ex volf ram (f rån elekt roden) vid T IGsvet sning.
Metallsågning
Sågning av met all, ut f örs med bågf il eller
maskinsåg.
PDFmyURL.com
MIG-svetsning
Gasmet allbågsvet sning med inert (icke akt iv) skyddsgas, t ex
argon och helium. MIG är f örkort ning f ör engelska Met al Inert
Gas.
MIG/MAG-pistol
Svet spist ol, yt t erst a änden på slangpaket et där
kont akt munst ycke och gaskåpan f inns, MIG/MAG-svet sning.
Miljonvarvare
Et t annat namn på t oppslip.
Mison
AGA:s namn på speciella blandningar av argon och koldioxid.
MMA-elektroder
Belagda svet selekt roder, best år av kärnt råd och hölje,
används vid MMA-svet sning.
PDFmyURL.com
MMA-svetsning
Svet smet od ”Manual Met al Arc”, manuell met allbågsvet sning (i
dagligt t al även kallad pinnsvet sning eller bågsvet sning).
Svet sning med belagd elekt rod.
Montagesvets
Svet s som svet sas ut anf ör verkst aden på t ex et t bygge eller
annan arbet splat s.
Motsvets
När svet svärmen rikt as mot den f ärdiga svet sen.
Mått
Nibbla
At t f orma en plåt med slag, även skära en f as eller klippa en
plåt med slag.
Nit
En nit är en et t f äst element som best år av et t skaf t och et t
PDFmyURL.com
huvud. Man använder nit en t ill at t sammanf oga plana mat erial
som plåt ar, plast yt or m.m.
Nitrogen
Kvävgas, används t illsammans med hydrogen som
rot skyddsgas vid gasbågsvet sning (NH10).
Normalisering
När st ålet genom värmepåverkan f åt t st ora och spröda korn
(krist aller), uppvärms det t ill mer än nedre
omvandlingsgränsen (720°C) och f år långsamt avsvalna. Då
blir kornen små och sega igen.
Nyckel till vinkelslip
Nästning
Fixering av t vå arbet sst ycken med kort a svet s inf ör
svet sarbet et , används f ör at t undvika kant f örskjut ning.
PDFmyURL.com
Okulärbesiktning
Kont roll av t .ex. en svet s ut seende med hjälp av ögat .
Olegerat stål
Kolst ål, st ål som t ill st örst a delen innehåller järn och kol.
Oljefat
Omriktare
Omvandlar likspänning t ill växelspänning.
Opacitet
T ät het , det vill säga svet sglaset s f örmåga at t släppa igenom
ljus. Mät s i DIN. Vid bågsvet sning används glas med opacit et
8-13 DIN. Vid skärning och gassvet sning 4-5 DIN.
Organisk elektrod
Har et t hölje som t ill st örre del best år av cellulosa eller t rämjöl.
PDFmyURL.com
Oxid
En f örening mellan t .ex. luf t ens syre (oxygen) och en met all.
Oxidering
Se oxid. Et t st ål som rost ar oxiderar.
Oxidinneslutning
Inneslut ning av orenhet er (oxider) vid gas- eller MAGsvet sning.
Oxygen
Syrgas. Används t illsammans med acet ylen eller gasol vid
gassvet sning/gasskärning.
Ozon
Gif t ig gas som bildas när ljusbågens ult raviolet t a st rålning
delar en oxygenmolekyl (O2). De f ria oxygenat omerna slår sig
då samman med en annan O-molekyl och bildar ozon (O3). Är
särskilt besvärlig då man svet sar i blanka och ref lekt erande
mat erial som aluminium och rost f rit t st ål.
PDFmyURL.com
Ozonbildning
Sker vid all bågsvet sning.
Parameter
St orhet , inom svet sningen alla användbara inst ällningar som
t .ex. st röm, spänning, t rådmat ning m.m. (kallas
ut rust ningsberoende paramet rar) eller f ramf öringshast ighet ,
elekt rodlut ning, ljusbåglängd m.m. (kallas personberoende
paramet rar).
Pendling
Svet s som görs bredare genom at t elekt rod eller
svet shandt ag f örs f rån sida t ill sida. Pendelrörelse med
svet spist olen (U-f ormad).
Penhammare
Penhammare används bl.a. vid mont ering
av glaslist i dörrar. Används också f ör
mekaniska arbet en. Penen kan användas
f ör at t st räcka, knacka loss maskindelar
m.m..
Personberoende parametrar
PDFmyURL.com
Beskriver, hur svet sarens hant ering av brännaren påverkar
svet sresult at et (med inst ällda maskinberoende paramet rar).
Pinnsvetsning
Daglig benämning f ör MMA-svet sning (Manual Met al Arc),
manuell met allbågsvet sning.
Plasmakärare
Plåt
Met alliskt mat erial i f orm av skivor, vanligt vis f ramst ällda
genom valsning eller smidning.
Plåtsax
Plåtställ
PDFmyURL.com
Plåtutbredning
Plåt bearbet ning
Polaritet
Val av + eller -pol vid svet sning med likst röm.
Polygrip
Polygrip eller gript ång används t ill at t
mont era, demont era, f ör at t hålla
arbet sst ycken samt lossa nipplar, skruvar
m.m. Har rörliga skänklar f ör at t öka
respekt ive minska gripvidd.
Popnit
Speciell t yp av nit som st ukas med en t ång.
Popnittång
Popnit t ång används f ör at t f oga
PDFmyURL.com
samman t unnare plåt ar.
Porer
Hålighet er som uppst åt t på grund av inneslut en gas. Kan
uppst å vid svet sning i smut siga, våt a eller målade mat erial,
eller vid dåligt gasskydd. Man skiljer på långst räckt a och
sf äriska porer.
Primärström
Den elekt riska st röm som går f rån nät et t ill svet sst römkällan.
Profiler
Met alliska mat erial i olika ut f ormning, t ex runda, kvadrat iska
och rekt angulära rör, balkar, vinkelprof iler samt rund-, f yrkant och plat t st ång.
Provning
För at t vet a om et t svet sf örband eller et t mat erial är f ullgot t
måst e det provas. Det kan man göra med olika met oder, t ex
rönt genradiograf ering, ult raljudprovning, bockprov, bryt prov,
magnet pulverprov, hårdhet sprov mm.
PDFmyURL.com
Prägling
Pressning, plåt bearbet ning
Pulsdon
Används f ör at t reglera st römmen.
Pulsning
En pulserande st röm som används vid svet sning i t unt
mat erial eller små rördimensioner.
Pulsprocessen
Kombinerar f ördelarna i kort båge och spraybåge, och ger en
st abil ljusbåge med måt t lig värmeöverf öring t ill arbet sst ycket .
Punktsvetsning
Punkt svet s, sammansvet sning av t unnare plåt med hjälp av
mot st åndssvet sning (t rycksvet sning). Vissa svet sare
använder ordet punkt svet s i bet ydelsen häf t svet s.
Punktutsug
För ut sugning av svet srök i omedelbar närhet av
PDFmyURL.com
svet sst ället .
Påsvetsning
Påsvet s, man svet sar på ext ra mat erial på et t slit et det alj
f öre t .ex. svarvning.
Päronhål
I en svet sf og, rot sida, svet sens undersida. Säkrar
genomsvet sning.
Reducerande gas
Best år av 5-10% hydrogen f ör at t öka svet shat ighet en eller
int rängningen.
Regulator
Konst ant mängd-regulat or, anordning f ör at t reducera t rycket i
gasf laskan t ill arbet st ryck (slangt ryck).
Resistans
Elekt riskt mot st ånd i t ex en svet skabel.
PDFmyURL.com
Ringnyckel
Ringnyckel ät et t verkt yg med f ast måt t .
Ritning
Mekaniska, arkit ekt -, el-schema-,
layout -, f lödesrit ningar.
Ritsmått
Används f ör at t rit a avst ånd respekt ive
best ämma måt t parallellt med en kant
genom at t rit sa in i mat erialet . Kallas
även st rykmåt t .
Ritspassare
Kallas också st ickcirkel.
Rostfritt stål
PDFmyURL.com
En legering mellan järn och kol med t illsat ser av krom, nickel,
molybden m.m. f ör at t göra st ål rost f rit t .
Roterande spraybåge, Rapid Melt
Medf ör at t mat erialt ransport en i ljusbågen sker i f orm av
smält a droppar som snabbt rot erar i smält badet .
Rotgas
Rot skyddsgas, en gas som skyddar svet sens rot sida f rån
oxider vid gasbåg- eller gasmet allbågsvet sning.
Rotgasskena
Kallas även rot skyddsf ixt ur, en anordning med rot gasskydd
f ör placering av arbet sst ycken vid st umsvet sning.
Rotsida
Rot , svet sens undersida i en svet sf og.
Rotskyddsfixtur
Rot gasskena, rot gasskydd, en anordning med rot gasskydd
f ör placering av arbet sst ycken vid st umsvet sning.
PDFmyURL.com
Rotskyddsgas
Rot gas, en gas som skyddar svet sens rot sida f rån oxider vid
gasbåg- eller gasmet allbågsvet sning.
Rotstrimla
Används f ör at t säkerst älla en f ullgod genomsvet sning, är av
samma mat erial som grundmat erialet , appliceras över
svet sens rot , blir en del av den f ärdiga svet sen.
Rotstöd
Rot st ödsskena, et t st öd som mont eras mot svet sens rot och
avlägsnas sedan. Används f ör at t säkerst älla en f ullgod
genomsvet sning, är av annat mat erial än grundmat erialet (kan
best å av keramik eller glasf iber eller av en skena av t .ex.
koppar).
Rotsvulst
Höjden på svet sens ut f örande vid rot sida.
Rullbock
PDFmyURL.com
Rundbockning
At t bocka rundade f ormer som koner och
cilindrar av plåt arbet sst ycke vid
plåt bearbet ning.
Rundbockningsmaskin
För at t bocka plåt i rundade f ormer som
koner och cylindrar.
Rutil elektrod
Har et t hölje som t ill st örre delen best år av rut il (t it andioxid).
Lät t svet sad elekt rod, har sämre egenskaper när det gäller
brot t och slagseghet , används vid lät t are svet sning och t unna
mat erial.
Råge
Konvex t oppyt a av svet s i en svet sf og, den sida varif rån
svet sningen i huvudsak sker.
PDFmyURL.com
Rätkant
St umf ogar i st umsvet s.
Rökklasser
Svet srökens hälsof arlighet delas in i sju olika klasser (klass 17), där 1 kräver lit et eller inget ut sug och 7 kräver både
punkt ut sug och andningsmask.
Rör
Fyrkant iga, rekt angulära eller runda prof iler som används f ör
konst rukt ioner eller f ör at t t ransport era vat t en, olja,
pneumat isk luf t m.m. Kan vara sömlösa eller svet sade.
Rörelektrod
Rört råd, elekt rod och t illsat smat erial i et t , används vid
MIG/MAG-svet sning. Rörf ormad t råd som är f ylld med pulver:
f lussf ylld (basisk eller rut il) eller met allpulverf ylld, f ör
högprodukt iv svet sning, mycket svet s på kort t id.
Rörtråd
Rörelekt rod, elekt rod och t illsat smat erial i et t , används vid
MIG/MAG-svet sning. Rörf ormad t råd som är f ylld med pulver:
f lussf ylld (basisk eller rut il) eller met allpulverf ylld, f ör
PDFmyURL.com
högprodukt iv svet sning, mycket svet s på kort t id.
Rörtving
Fixeringsverkt yg, används f ör at t undvika kant f örskjut ning.
Rörtång
Används t ill rörarbet en f ör at t skruva f ast
muf f ar, armat urer, krökar m.m.
Sekundärström
Den st röm som går mellan svet sst römkällan och elekt roden.
Sidavbitare
Klipper av t unnare met allt råd.
Skiftnyckel
Skif t nyckel går at t anpassa t ill olika
st ora bult skallar och mut t rar.
PDFmyURL.com
Skikt
Flera lager svet s som t äcker varandra, lagda med eller ut an
pendling.
Skjutmått
Skjut måt t är et t måt t verkt yg med st or
precision.
Skraptändning
Et t sät t at t t ända ljusbågen vid T IG-svet sning genom at t
skrapa elekt roden mot arbet sst ycket (dra elekt roden mot
plåt en).
Skruvstycke
Spännverkt yg f ör uppspänning av
arbet sst ycke som har minst t vå parallella
yt or. Vid f räsning, mont eras parallellt med
maskinbordet (arbet sbordet ) på en
f räsmaskin.
PDFmyURL.com
Skruvtving
Det är en rörlig t ving som används f ör
at t f ixera arbet sst ycke. Går at t just era
med en skruv samt med den ena delen
som är rörlig. Finns också som f ast
skruvt ving, som just eras bara med en
skruv.
Skyddsgas
Gas som används f ör at t skydda svet sst ället vid t .ex.
MIG/MAG- och T IG-svet sning, (se även rot skyddsgas).
Skyddsgasf löde skyddar elekt roden, smält an, och
omkringliggande mat erial f rån at t oxidera, f örhindrar at t luf t en
kommer in i ljusbåge och orsakar porer. Skyddsgasen leder
också st röm bät t re än luf t , vilket underlät t ar t ändningen av
ljusbågen.
Skyddsglasögon
Skärbrännare
Anordning f ör skärning och mejsling med gas. Finns som
PDFmyURL.com
likt rycks- och injekt orbrännare.
Skärslagg
Vid skärning sker en f örening mellan luf t ens oxygen och st ål
som vid st elnandet bildar slagg.
Slagg
Rest produkt vid svet sning som t äcker smält an, skyddar
mat erialet f rån syre under svet sningen och hjälper t ill at t
f orma svet sen. Best år huvudsakligen av oxider, kan vara
basisk eller rut il.
Slagga av
At t avlägsna slagg f rån svet sen med slagghacka eller
slagghammare.
Slagghacka
Används f ör at t t a bort slagg och st änk
f rån svet sf örband.
Slagghammare
PDFmyURL.com
Kallas även f ör slägga. För grövre smide,
rikt ning, nedslagning av st olpar mm.
Slagginneslutning
Svet sf el som uppkommer då slaggen int e f lyt er upp t ill yt an
ut an blir kvar inne i svet sen.
Slaggning
Avlägsnandet av slagg f rån svet sen med slagghacka eller
slagghammare.
Slangpaket
Svet skabel f rån st römkälla t ill svet spist ol innehållande
ledningar f ör svet sst röm, skyddsgas, påslag mm.
Slangpaket (MIG, MAG)
Svet skabel f rån st römkälla t ill svet spist ol
innehållande ledningar f ör svet sst röm,
skyddsgas, påslag mm.
Slangpaket (TIG)
PDFmyURL.com
Svet skabel f rån st römkälla t ill svet spist ol
innehållande ledningar f ör svet sst röm,
skyddsgas, påslag mm.
Slipning
Slope down
En f unkt ion som sjunker st römmen st eglöst vid avslut ning av
svet sningen och ljusbågen slocknar långsamt .
Slope up
En f unkt ion som ökar st römmen st eglöst .
Slope-funktion
Finns på svet smaskinen, inst älld t idsf ördröjning. Används f ör
at t eliminera risken f ör krymphålighet er: Slope upp och Slope
down.
Slägga
Et t annat namn f ör slagghammare. För
grövre smide, rikt ning, nedslagning av
st olpar mm.
PDFmyURL.com
Smidesstäd
Smygvinkel
Används f ör at t t a ut en given vinkel på
arbet sst ycke.
Smälta
Smält bad, svet s under svet sning.
Smältan ”hänger”
Valv i rot en vid underuppsvet sning.
Smältbad
Smält an, svet s under svet sning.
PDFmyURL.com
Smältbadets krater
Smältdike
Svet sf el, anvisning i svet sens f at t ningskant . Uppkommer
genom f elakt ig elekt rodf öring.
Smältgränssprickor
Bildas runt smält an, undviks med f örhöjd arbet st emperat ur.
Smältsvetsning
En av t vå svet smet oder (den andra är t rycksvet sning), där
f ogyt orna smält s samman.
Snittyta
Bildas på et t arbet sst ycke ef t er t .ex.klippning eller kapning.
Solid tråd
Tillsat smat erial vid MIG/MAG-svet sning där t råden är helt
igenom solid (jämf ör rört råd).
PDFmyURL.com
Spalt
Öppning mellan arbet sst ycket s delar i en svet sf og, f ör at t
underlät t a genomsvet sning.
Spolning
Svet sf ogens rot sida spolas med rot gas innan svet sningen.
Spolningstid
Vid svet sning av vissa mat erial måst e rot skyddsgas
användas. För at t vara säker på at t gasen ger et t ef f ekt ivt
skydd spolas f ixt ur, rör mm en viss t id f ör at t med säkerhet f å
bort all luf t och ersät t a denna med gas.
Spraybåge
När t illsat smat erialet överf örs i f orm av en dusch av
mikroskopiska droppar (MIG/MAG).
Spåna
Met alliskt spån, mat erial som avskiljs vid skärande
bearbet ning. Spånor är of t a spiral- eller skruvf ormade.
Spårringstång
PDFmyURL.com
För at t öppna låsringar. Finns f ör både inre och yt t re säkringar.
Kallas också låsringst ång eller segersäkringst ång.
Spårskruvmejsel
Standard
Normalmåt t . Av myndighet er, klassif iceringssällskap eller
andra organ ut arbet ade best ämmelser f ör t .ex. svet sning,
lödning, svet sf el, måt t på skruvar och mut t rar m.m.
Stansmaskin
Plåt bearbet ning
Stansning
Plåt bearbet ning
Startström
St römmen som man st äller in på en st römkälla, ut an
belast ning.
PDFmyURL.com
Stickcirkel
Är samma som rit spassare.
Stjärnmejsel
Struken kälfog
Slät kälf og, st räng.
Sträckenergi
Den energi som t illf örs svet sf örbandet (värmespridning).
Strömkälla
Svet sst römkälla, svet smaskin.
Strömstyrka
Kan regleras under svet sning på en st römkälla. Valet av
st römst yrka st yrs bl.a. av elekt roddiment ion, mat erialt jocklek,
PDFmyURL.com
f ogut f ormning och svet släge.
Stumfog
Svet sf og, där arbet sst ycket s delar bef inner sig i samma plan.
Det f inns olika t yper av st umf og: I-f og, V-f og, dubbel V-f og, Uf og, Y-f og samt halva f ogar, där det ena arbet sst ycket är
f ogberet t och det andra int e.
Stumförband
Svet sf örband där arbet sst ycket s delar ligger i samma plan.
Stumsvets
När svet sning sker i en f og där arbet sst ycket s delar ligger i
samma plan, st umf og . De vanligast e het er I-, V-, W- och Uf og.
Stål
1.Skärande det alj på et t verkt yg, t .ex. f rässt ål, hyvelst ål.
2.Förekommer även som f ackt erm i st orkök. 3.St ål som
mat erial är en legering mellan järn och kol (legerat - hög- och
låglegerat , olegerat - kolst ål).
PDFmyURL.com
Stålborste
Med st ålborst en avlägsnar man svet srök,
f ärg, glödskal m.m., f öre och ef t er
svet sning.
Stångcirkel
Har samma användning som en st ickcirkel, men används vid
st örre måt t .
Stångmaterial, stänger
Grundmat erial i f orm av st ång (vanligen 6 m längd) Finns i de
f lest a ut f öranden.
Sur elektrod
Belagd elekt rod där höljet innehåller kvart s som ger sur slagg.
Svets
Result at et av en svet sad f og. Vid svet sning smält er
grundmat erialet , t illsat smat erialet samman och blir en svet s.
Svetsare
En som har svet sning som yrke. Förr t alades om
PDFmyURL.com
licenssvet sare, en svet sare som klarat svet sprov enligt
Svensk St andard. Den svet saren hade inget eget cert if ikat ,
det t illhörde f öret aget där han arbet ade.
Svetsarprövning
Prov f ör at t ut röna om en svet sare klarar av de f ordringar
som st älls i t ex EN 287 eller likvärdiga st andarder. Avläggs
under övervakning av kont rollant f rån provningsf öret ag.
Svetsbarhet
Et t mat erials lämplighet f ör svet sning, t .ex. olegerat st ål = väl
svet sbart , gjut järn = begränsat svet sbart .
Svetsbeteckning
Bet eckning som anger svet sens f orm m.m.
Svetsbrännare
Svet sinsat s, värmerör med munst ycke f ör gassvet sning,
lödning, värmning mm.
Svetsdiskontinuitet
Fel i svet sen (of t a invändigt ), f ormavvikelse,
PDFmyURL.com
svet sdiskont inuit et , t eknisk avvikelse f rån opt imal svet s, bl.a.
sprickor, porer, bindf el, smält dike, svet sråge och rot svulst .
Svetselektrod
En st ång av met all som samt idigt är t illsat smat erial. Finns i
många olika ut f öranden med f lera olika användningsområden.
Elekt roderna best år av en kärnt råd med et t påpressat hölje.
Svetsen ”kantrar”
Ändrar rikt ning, vinkel eller vält er p.g.a. f el svet sningst eknik.
Svetsfog
Det st älle där svet sningen ska ut f öras, f ormgivet st älle f ör
svet sning.
Svetsformer
Med f ormen på en svet s menas f orm och ut seende på
svet srågen. I st ort set t delas svet sens f orm in i t re delar,
urgröpt , st ruken eller rågad.
Svetsföljd
Beskriver hur et t f örband svet sas f ör at t undvika avvikelser,
PDFmyURL.com
bör anges på rit ningar.
Svetsförband
Sammanf ogning med svet sning, då t illsat smat erialet smält s
och f örenat sig med grundmat erialet .
Svetsgenerator
Svet somf ormare, ger st röm via rot at ion. Ger likst röm
Svetsgods
Det sammansmält a mat erial som best år av grundmat erial och
t illsat smat erial.
Svetshandskar
Tunnare f ör T IG-svet s och t jöckare f ör
MIG/MAG-svet s.
Svetshjälm
PDFmyURL.com
Svetsinverter
Likrikt are
Svetsklass
B, C, D. Klass B har högst a krav på diskont inuit et er
(f ormavvikelser). Klassif icieringen beror på vilka påf rest ningar
en konst rukt ion ska t åla.
Svetskommissionen
Aukt oriserat nat ionellt organ som under IIWs kont roll nat ionellt
svarar f ör kvalit et en i int ernat ionella svet sut bildningen, svensk
medlem i IIW.
Svetslikriktare
Omvandlar växelst röm t ill likst röm med hjälp av dioder.
Svetsloppor
Små st änk av smält met all.
Svetsläge
PDFmyURL.com
Posit ion, st andardiserade i en int ernat ionell st andard, som
ut går f rån svet sens läge (det läge i vilken svet sningen skall
ut f öras. Vid de olika sverslägena skiljer man f rämst mellan
kälsvet s och st umsvet s. Anges i posit ion (P) och bokst äver
f rån A t ill G, även lägen i 45°, svet srikt ning uppåt eller
svet srikt ning nedåt . Bet ecknas PA, PB, PC, PD, PE, PF, PG
m.m.
Svetsmaskin
Svet sst römkälla, st römkälla - elkälla.
Svetsmetod
MMA, T IG, MIG/MAG
Svetsmästare
Äldre t it el f ör svet st ekniker.
Svetsning
Svetsnäsa
Nedre del av U-f og.
PDFmyURL.com
Svetsomformare
Svet somrikt are, omf ormar nät et s växelst röm t ill likst röm.
Svetsomriktare
Omvandlar växelst röm t ill likst röm .
Svetspistol
Yt t erst a änden på slangpaket et där kont akt munst ycke och
gaskåpan f inns (MIG/MAG) eller elekt rod och f ast sät t ning f ör
sådan (T IG).
Svetsplan
Innehåller all svet sdat a f ör varje produkt som väljs med
hänsyn t ill mat erial, f ogt yp och svet släge.
Svetspulver
En mineral som i pulverf orm gör samma t jänst som
svet selekt rodens hölje. Används vid pulverbågsvet sning.
Svetsråge
Höjden på svet sens ut f örande.
PDFmyURL.com
Svetsrök
Uppst år vid all svet sning, innehållet beroende på t .ex.
grundmat erial, t illsat smat erial, st römst yrka och svet smet od.
Svetssprut
St änk av små met alldroppar vid sidan av svet sen. Beror på
f ör lång ljusbåge eller f ör hög svet sspänning.
Svetsspänning
Vid svet sning i klent mat erial result erar svet sspänningen i en
def ormat ion (buggling) medan det i grövre mat erial byggs in
en kvarvarande spänning som kan ut lösas genom
normalisering.
Svetsstav
Tillsat smat erial vid T IG- och gassvet sning (även svet st råd).
Svetssträng
En enkel svet s, med eller ut an pendling.
PDFmyURL.com
Svetsström
St römmen f rån st römkällan under svet sning (arbet sst röm).
Svetsströmkälla
St römkälla, svet smaskin.
Svetstransformator
Alst rar växelst röm.
Svetstråd
Tillsat smat erial vid T IG- och gassvet sning (även svet sst av).
Kallas också T IG-t råd eller T IG-svet st råd.
Sågning
Säckkärra
PDFmyURL.com
T-fog
Svet sf örband, kälsvet s.
T-förband
Svet sf örband där arbet sst ycket s delar bildar f ormen av et t T.
Termisk skärning
En grupp av skärmet oder där en värmekälla höjer
t emperat uren t ill arbet smat erialet s ant ändnings-t emperat ur
alt ernat ivt t ill smält punkt en (gaslåga, ljusbåge eller
laserst råle). En gasst råle skapar sedan et t snit t där
det smält a och oxiderade mat erialet avlägsnas på et t
kont rollerat sät t .
TIG-brännare
Svet spist ol f ör T IG-svet sning, best år av
spännhylsa, elekt rodmunst ycke, gaskåpa,
avt ryckare, vat t enskyllning, elekt råd.
TIG-pistol
Svet spist ol, yt t erst a änden på
slangpaket et f ör T IG-svet sning där
elekt rod och f ast sät t ning f ör sådan f inns.
PDFmyURL.com
TIG-svetsning
En smält svet smet od ”Tungst en Inert Gas”,
gasvolf rambågsvet sning. Svet sning med icke smält ande
elekt rod i en at mosf är av inakt iv gas. Kan ut f öras både med
och ut an t illsat smat erial. Tillsat smat erial i t rådf orm t illf örs
separat . Skyddsgas används.
TIG, Tungsten Inert Gas
Tungst en är den engelska benämningen på volf ram,
elekt rodens mat erial. Inert syf t ar t ill gasen som är inert , inakt iv
och int e delt ar i svet sprocessen ut an endast skyddar smält an
och elekt roden f rån luf t ens skadliga inverkan. T IG-svet sning är
en gasvolf rambågsvet sning, en smält svet smet od.
Tillsatsmaterial
Allt mat erial som medvet et t illf örs en svet sf og.
Tolerans
Talar om hur mycket et t måt t f år variera. Numeriska
t oleranser (t .ex. +-0,2), ISO-relat erade t oleranser, generella
t oleranser.
PDFmyURL.com
Tolk
Mät ningsinst rument som har et t f ast måt t . Finns som t .ex.
mall f ör radie, gändor, hålt olk.
Tomgångsspänning
Den spänning som f inns mellan svet smaskinens ut t ag när den
int e är belast ad.
Toppslip
Kallas även miljonvarvare.
Toppsträng
Är den svet sst räng som svet sas överst vid f lerlagersvet sning.
Toppyta
Toppsida i en svet sf og, även kallad råge, den sida varif rån
svet sningen i huvudsak sker.
Torkskåp
PDFmyURL.com
Kallas också värmeskåp, skåp med
värmelement f ör f örvaring av st örre
mängder svet selekt roder.
Torrhållare
Behållare, f örsedd med värmeelement , f ör f örvaring av
svet selekt roder under svet sning.
Torrskåp
Används vid MIG/MAG svet sning och den kan vara solid eller
rörf ormad.
Trycksvetsning
En av t vå svet smet oder (den andra är smält svet sning),
sammanf ogning sker under uppvärmning, men mat erialet
uppnår int e smält ande t illst ånd.
Trådbobin
Bobin, t rådrulle eller spole, på vilken
svet st råden är upplindad.
PDFmyURL.com
Trådrulle
Bobin, rulle eller spole, på vilken
svet st råden är upplindad.
Tungsten
Elekt rodens mat erial, volf ram - grundmat erial med hög
densit et .
Tving
Spännverkt yg, används f ör at t f ixera
arbet sst ycke. Det f ins olika sort ers
t ving.
Täcksträng
Fyllnadsst räng
Tändmärke
Uppst år när ljusbågen t änds vid sidan om f ogen.
Tändspänning
PDFmyURL.com
Den spänning som behövs f ör at t t ända svet selekt roden.
U-ringnyckel
Underhåll
Sköt sel och t illsyn av t .ex. maskiner, verkt yg m.m. f ör at t
minimera slit age.
Underhållschema
Schemalagt underhåll f ör at t minimera slit age på
svet sut rust ningen.
Utstick
Verkt yget s ut st ick ut anf ör verkt ygshållare, anpassad t ill den
akt uella bearbet ningen.
Utstorhet
Konst ruerat ord i st andard som bet yder paramet rar, dvs
st röm, spänning et c.
PDFmyURL.com
Utsug
UV-strålning, ultraviolett strålning
Ult raviolet t st rålning är elekt romagnet isk st rålning med
kort are våglängd än det synliga ljuset s. Uppst år vid svet sning,
när en elekt risk ljusbåge är t änd ut vecklas sådan st rålning.
Kan ge brännskador på hud samt ögonproblem.
Validering
Kont roll av ut rust ningens inst ällda värden. Bekräf t a och int yga
f unkt ioners rikt ighet (mät a st röm med amperemet er, gasf löde
med f lödesmät are osv).
Valsmaskin
Rundbockningsmaskin
Valv i rot
När smält an int e f örmår bilda råge. Vanligast i underupp-läge
PDFmyURL.com
(PE).
Vattenkylning
Kylning av slangpaket och pist ol vid svet sning på mer än 150
ampere.
Vattenpass
Vat t enpass används f ör at t sät t a ut
nivåer, vanligen exakt a vågrät t
(horisont alt läge) eller exakt a lodrät t
(vert ikalt läge). Man skiljer på kort pass
och långpass, beroende på passet s
längd. Finns även med 45° libeller. Libell kallas själva
mät verkt yget .
Verkningsgrad
Är et t sif f ervärde f ör värmespridning beroende på
svet smet od. Används vid i f ormeln f ör ut räkning av
st räckenergi.
Verkstadsindustri
PDFmyURL.com
Verktygsvagn
Vikmaskin
Kallas även kant vik.
Vinkeldeformation
Ändring av vinkel mellan arbet sst ycke under svet sningen.
Vinkelhake
Vinkelhake (anslagsvinkel) används f ör
at t märka ut och kont rollera om en
vinkel är 90 grader respekt ive 45
grader.
Vinkelslip
Vinkelslipmaskin, kan användas både f ör
at t slipning och kapning.
PDFmyURL.com
Volframelektrod
Elekt rod av volf ram, grundmat erial med
hög densit et , f ör at t leda ljusbåge vid
T IG-svet sning. Har hög smält t emperat ur.
Finns i olika variant er med olika legeringar.
Volframinneslutning
Svet sf el vid T IG-svet sning.
Vulst
Är den råge som bildas på den andra sidan i t ex en st umf og.
Även rot vulst .
Värmestrålning
Den värme som svet sprocessen alst rar.
Växelström
St römmen växlar mellan –pol och +pol med 50 växlingar per
sekund. Bet ecknas AC /Alt ernat ing Current /~. St yrkan är
beroende på vilket mat erial ska man svet sa i (T IG-svet sning).
PDFmyURL.com
WPS
Welding Procedure Specif icat ion, en svet sspecif ikat ion, st yr
upp svet sarbet et .
WPS-instruktion
Svet sdat ablad som st yr upp svet sarbet et ef t er WPS,
Welding Procedure Specif icat ion.
WPS, Welding Procedure Specification
Kvalit et dokument som st yr upp svet sarbet et . De paramet rar
som anges i en WPS är f ramt agna f ör at t passa t ill den
svet sning som skall ut f öras. Dessa värden måst e en svet sare
f ölja.
Z-mått
En kälsvet s kat et längd.
Åldring
Kan drabba svet selekt roder som f örvarat s f el under en längre
t id.
PDFmyURL.com
Återledarkabel
En kabel som åt erleder st römmen i en slut en st römkret s.
Återledarklämma
Sät t s f ast i arbet sst ycket och anslut s t ill
åt erledarkabeln som åt erleder st römmen i en
slut en st römkret s.
Återtändning
D.v.s. åt ert ändning av elekt roden ef t er avbrot t i svet sningen.
Överbelastning
När en svet smaskin eller svet sare belast as mer än vad den
klarar av.
Överlappsfog
Svet sf örband i kälsvet s, används vid häf t svet sning när
arbet sst ycken ligger ovanpå varandra.
Överlappsförband
Svet sf örband, används vid häf t svet sning när arbet sst ycken
ligger ovanpå varandra.
PDFmyURL.com
Ett samverkanspro jekt kring den nya etableringsrefo rmen med Migratio nsverket, Länsstyrelsen Västra Gö talands län, Arbetsfö rmedlingen,
SAM Skarabo rg, Lernia, TTC Utbildning i Tibro , Fo lkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro , Lärcenter Falkö pings ko mmun.
Pro jektet arbetar med att ta fram fo rmer fö r utbildning av valideringsto lkar nu o ch i framtiden fö r o lika branscher.
To lkfö rmedling i Mariestads ko mmun är pro jektägare.
PDFmyURL.com