Transcript Kulturmiljö- och landskapsbildsanalys.pdf

KULTURMILJÖ- OCH
LANDSKAPSBILDSANALYS
Program för Spekerödsområdet, Stenungsunds kommun
Stenungsunds kommun
Samhällsbyggnad Plan
December 2012
KULTURMILJÖ- landskapsbildsanalys
spekeröd
inledning
bakgrund
Stenungsunds kommun har i översiktsplanen pekat
ut möjligheten för tätare bebyggelse i Spekeröd. Nu
står kommunen inför nästa steg där ett planprogram ska behandla ca 300 nya bostäder, skola, förskola och verksamheter. Det stora utredningsområdet ligger söder och norr om väg 650 i anslutning
till befintlig bebyggelse. Ett mindre område söder
om Spekeröds kyrka är också en del av programarbetet (se figur 1). Utredningsområdet bedöms ligga
bra till för kollektivtrafik och nära E6:an.
Programområdena präglas idag av ett kulturlandskap med öppen åkermark och traditionell jordbruksbebyggelse anlagd i gränszonen mellan åker
och skogsbeklädda bergspartier. Jordbruksbebyggelsen har under årens lopp kompletterats med
fristående bostadshus men också en del verksamhetsbebyggelse. Inom utredningsområdet finns för
kulturmiljövården utpekade värden såsom äldre
kyrkomiljö, bevarandevärt odlingslandskap och
fornlämningar.
SYFTE OCH MÅL
Spekeröd är i översiktsplan ÖP06 utpekat som
ett av Stenungsunds kommuns framtida utvecklingsområden. Syftet med denna rapport är att i
ett tidigt stadium i planeringsprocessen lyfta fram
befintliga värden och tydliggöra dem. Målet är att
ge förslag på hur dessa värden kan tas tillvara i
kommande utbyggnad av området.
UPPLÄGG OCH MEDVERKANDE
Rapporten inleds med en beskrivning av kulturmiljön och landskapsbildens fysiska yttringar.
Beskrivningen redovisas i text och bild samt i tre
kartillustrationer som visar dels de viktigaste landskapliga elementen såsom siktlinjer och rumslighet,
och dels beståndsdelar i det som bildar områdets
kulturhistoriska karaktär.
Utredningsområdets läge öster om E6. Avgränsningen är
här grovt illustrerad.
Utifrån hur landskapet är sammansatt har en bedömning gjorts av hur tåligt landskapet är och hur
det kan ta emot nya inslag. Under rubriken Upplevelsebaserade kvaliteter beskrivs områdets kulturhistoriska och landskapliga värden. Under rubriken
Planeringsförutsättningar finns områdesvisa rekommendationer för utveckling och bevarandet av
området. Här beskrivs också vilka områden som är
känsliga för förändringar. Dessa punkter visas i en
illustrationsplan där de olika delområdenas förutsättningar beskrivs (se figur 4 s. 17).
Rapportens beskrivningar och bedömningar avseende kulturmiljö har utförts av bebyggelseantikvarie Maria Olovsson på Acanthus. Beskrivningar
och analys gällande landskapsbild har utförts av
landskapsarkitekt Anna Widman på WSP. Beställare är Stenungsunds kommun genom planarkitekt
Matilda Svenning.
2
SAMMANFATTNING
I landskapet finns flera viktiga kvaliteter. En av de
mest betydande för landskapsbilden är de öppna
landskapsrummen med de vidsträckta vyerna. En
annan stor kvalitet är landskapets ålderdomliga
karaktär. Kyrkans placering i landskapet stärker
denna och därför är siktlinjerna mot kyrkan viktiga
att bevara.
Områdets kulturhistoriska värden är förknippade
med jordbruksepoken efter laga skifte. Andra
utvecklingsfaser i den svenska ekonomihistorien
finns också representerade i fristående bostadshus
och verksamhetsbebyggelse.
Kyrkans typiska medeltida läge som landmärke i
landskapet och i anslutning till gårdsbebyggelsen är
mycket typisk och av stort kulturhistoriskt värde.
Bebyggelse i direkt anslutning till kyrkan och på
prästgårdens närmaste åkermark kommer att leda
till att kyrkomiljöns autentiska uttryck förvanskas.
Ny bebyggelse bör koncentreras till programområdets norra delar där landskapsrummen är väl avgränsade och där befintliga värden inte är lika höga
som i det stora landskapsrummet norr om väg 650.
Ny bebyggelse koncentrerats också lämpligen i
programområdet, söder om väg 650, där etablering
av skola och förskola redan är påbörjad. Förtätning
och exploatering av ny bebyggelse i området kring
kyrkan rekommenderas ej. De kulturhistoriska,
såväl som de landskapliga värdena i delområdet är
höga och känsliga för nytillskott. Det vidsträckta
landskapsrummet norr om väg 650 har höga landskapsvärden som bäst bevaras om området undantages för exploatering och förtätning.
Kulturmiljöns och
landskapsbildens
fysiska yttringar
landskapsbild
Det större programområdet består bl a av en
mycket stor rumsbildning i landskapet. Genom
denna går väg 650 och Fråstorpsbäcken. I norra
delen av programområdet är rumsbildningarna
mindre. Alla de öppna ytorna består av jordbruksmark. Det mindre programområdet är mer sammanhängande som karaktärsområde och består av
miljön kring Spekeröds kyrka samt intilliggande
gårdsbebyggelse med jordbruksmark.
Figur 1
Norra delen
LILLA
PROGRAMOMRÅDET
STORA
PROGRAMOMÅRDET
Södra delen
3
Utredningsområdet.
Naturgeografiska förutsättningar
Terrängen är ganska varierande med mjukt böljande öppna landskapsrum i olika storlekar omgivna
av uppstickande berg som är tydligt markerade i
landskapet.
Vegetationen är koncentrerad till bergspartierna
och består till största delen av uppvuxen blandskog.
En granplantering ligger i det stora delområdets
norra del. Ett litet område med ädellövskog som
finns upptaget i lövskogsinventeringen ligger i det
stora projektområdets södra del. Viss vegetation
finns även i anslutning till gårdsmiljöerna, särskilt
i norra delen av det större programområdet, samt
vid Fråstorpsbäcken.
Inom projektområdet går Fråstorpsbäcken tvärs
igenom ett stort öppet fält. Bäcken rinner sedan ut
i Anråse å och vidare ut i Hakefjorden. Söder om
området rinner Anråse å som tillsammans med sin
omgivning utgör riksintresse för naturvården.
Kulturhistoriska förutsättningar
I området finns ett antal äldre gårdar som främst
speglar ett traditionellt odlingslandskap från tiden
efter laga skifte. I det mindre programområdet i
öster ligger Spekeröds kyrka med tillhörande prästgård och arrendebostad. Kyrkomiljön är utpekad
som kulturhistoriskt värdefull i det kommunala kulturminnesvårdsprogrammet (Stenungsunds kommun 1988). Inom utredningsområdet finns också
ett antal fasta fornlämningar, dels väster om kyrkan
och dels i anslutning till byn Kännestorp.
Denna smala rumsbildning utgör en viktig siktlinje mot
kyrkan från väster.
Rumsliga och visuella förutsättningar
Landskapets rumsliga förutsättningar är avgörande
för hur platsen kan ta emot nya inslag. Exempel på
rumsliga förutsättningar kan vara spelet mellan öppet och slutet. I slutna skogsbevuxna landskap blir
den visuella påverkan mindre än i öppna rumsbildningar som skapar utblickar. Smalare rumsbildningar bildar siktlinjer som till exempel vid Spekeröds
kyrka. Dessa är de tydligaste siktlinjerna i området.
Spekeröds kyrka är också det tydligaste landmärket.
Se figur 2.
Den största rumsbildningen. Vyn västerut är storslagen, bergen längst bort i bilden ligger väster om E 6:an. Vegetationen i mitten av bilden visar var Fråstorpsbäcken går.
4
Landskapet i det angivna området och dess närhet
består av flera olika rumsbildningar med öppen
jordbruksmark. Några av dessa rumsbildningar är
mycket stora och vyerna är vidsträckta. Ramverket
till dessa rumsligheter består av skogsklädda berg,
med ibland mycket branta sidor.
Längs foten av bergspartierna ligger den mesta av
bebyggelsen samlad. I norra delen av det större
programområdet är rumsbildningarna mindre och
delas upp av trädrader eller annan vegetation. Här
är också bebyggelsestrukturen mer diffus.
Väster om området går E 6:an som är en fysisk
barriär, men inte nödvändigtvis en visuell.
Utblicken över det största landskapet slutar vid
bergen bortanför E 6:an.
Spekeröds kyrka ligger högt placerad. Tidigare, när
det omgivande landskapet var mer öppet, syntes
kyrkan från vida omkring. Idag finns några tydliga
siktlinjer mot kyrkan kvar.
En av rumsbildningarna i norra delen av det stora programområdet. Karaktären är mer diffus här med mindre tydliga avgränsningar.
Foto taget från kyrkan mot väster. Kyrkan ligger högt placerad och vyn sträcker sig långt bort.
5
Figur 2
Spekeröds kyrka
Anråse å
E6
Fråstorpsbäcken
Väg 650
Programområde
Rumsbildning
Skogsklätt berg
Avgränsning
Siktlinje
Vattendrag
Analyskarta
Landskapsbild
6
0
100
200
300
400
500m
6
Prästgården och kyrkan 1920, både marken kring kyrkan och uppe på bergshöjderna har nästan ingen eller låg växtlighet.
Bild från Västarvets bildatabas.
kulturmiljö
Ur ett kulturhistoriskt perspektiv präglas utredningsområdet av ett traditionellt odlingslandskap
med jordbruksbebyggelse från 1800-talets slut eller
tidigt 1900-tal. Bebyggelsen ligger anlagd enligt
det traditionella mönstret efter laga skifte, dvs vid
de skogsbevuxna höjdpartierna uppförd på impedimenten nära den öppna odlingsmarken, (se
figur 3). Människans närvaro i området går tillbaka
till stenålder och är ur arkeologisk synvinkel mest
frekvent vid brons- och järnålder. Spekeröds långa
historia som sockencentrum redan under medeltiden konstitueras av Spekeröds kyrka och dess höga
läge i landskapet.
Spekeröd
Spekeröd kyrka omnämns år 1388 som Spikkariodærs kirkia och en gård med detta namn tros ha
gett socknen dess namn. Första delen av namnet
ska hänga samman med svenska dialekters speka, vilket betyder ’blålera’. Det syftar just på den
lerslätt, som den största ån (Anråse å) i socknen
rinner genom. Andra delen av namnet innehåller
rióðr med betydelsen ’röjning, öppen plats’. Det
är inte detsamma som, men nära besläktat med,
det i ortnamn vanliga ryd.
(källa: Wikipedia)
Kyrkomiljön
I områdets västra del ligger Spekeröds kyrka med
prästgård. Kyrkan ligger på ett högt läge i landskapet enligt den tradition som var vanlig allt sedan
kyrkor började anläggas i Sverige vid 1100-talet.
Kyrkan har historiskt sett varit mycket mer synlig i
landskapet innan omland och bergshöjder blev mer
trädbevuxna. Kyrkobyggnaden har medeltida anor,
delar av kyrkans medeltida murar finns bevarade i
långhusets västra delar. År 1734-35 byggdes kyrkan
om och år 1905 fick den sin nuvarande utformning
då korsarmar och sakristia tillkom.
I direkt anslutning till kyrka och kyrkogård ligger
prästgård och arrendebostad. Prästgården uppfördes år 1884 som en så kallad salsbyggnad. Gården
Äldre ekonomibyggnader vid prästgården.
7
har haft äldre föregångare, hemmanet finns upptaget på kartmaterial från 16- 1700-talen och har i
tidigare undersökningar belagts från 1388.
Arrendebostaden utgörs av en huvudbyggnad från
1922. Till denna hör förutom ladugård ett äldre
timrat magasin från tidigt 1800-tal. Prästgårdsmiljön är mycket välbevarad och gården drivs än idag.
Intill den lilla bybildningen ligger öppen åkermark
som för närvarande hävdas genom bete. Väster
om kyrkan ligger en fast fornlämning i form av en
stenåldersboplats. Inget av fornlämningen är synlig,
området präglas främst av åkermark. Prästgården kring år 1900. Bild från Västarvets bildatabas.
Apleröd
I kanten av ett höjdparti i utredningsområdets
västra del ligger gårdarna i Apleröd. Bebyggelsen är
från skilda tider. Apleröd 4:3 är en välbevarad gård
med 1800-talsbebyggelse. Bybildningen är betydligt äldre, första gången byn nämns i de skiftliga
källorna är 1388. Apleröd hade ursprungligen två
hemman. På kartorna som reglerar laga skifte från
1832 syns även ett soldattorp. På en senare skifteskarta från 1906 finns även en ny gård i öster. I
väster finns en övergiven gård vars bebyggelse bedöms vara uppförda under 1920-30-tal, även denna
gård har haft medeltida föregångare.
Kännestorp
I utredningsområdets södra del finns den ursprungliga byplatsen för Kännestorp. Byns marker
sträcker sig långt norr ut till utredningsområdets
norra delar. Första gången gårdarna i Kännestorp
nämns är 1528 och då består byn av tre hemman.
På äldre karta från 1780 syns en sammanhängande
Välbevarad gård vid Apleröd 4:3 med flera äldre ekonomibyggnader.
En tidstypisk mangårdsbyggnad från 1920-talet, intill ligger en äldre ekonomibyggnad, Kännestorp 2:21. Kännestorps
byplats är belagd från 1500-talet.
8
bytomt med fyra gårdar. Vid tiden för laga skifte
1832 finns även gården söder om väg 650 med,
Kännestorp 1:28. Byn består idag av blandad bebyggelse, en äldre ekonomibyggnad finns bevarad
och en mangårdsbyggnad från 1920-talet, Kännestorp 2:21. En gård från 1700-talet med mangård
och ekonomibyggnader brann ner på 1980-talet,
Kännestorp 3:2. I övrigt består byn av bostadshus
uppförda på 1960-talet eller senare.
Vägar
Vägen som går genom utredningsområdet, väg
650, är gamla E6:an. Vägsträckningen är historisk
då den finns med på generalstabskartor från 1863
och 1844, troligen är vägsträckningen mycket äldre,
den skymtas även i kartmaterial från 1780-talet.
Vägen leder via Spekeröd till ett annat medeltida
sockencentrum, Ucklum. I övrigt finns här en del
gamla vägsträckningar i utredningsområdet (se
figur 3).
Arkeologi
De arkeologiska fynden som är kända i området
ligger främst utanför utredningsområdet. Gravfält och boplatser från bronsålder och vikingatid
förtydligar bilden av mänsklig närvaro i området.
Väster om kyrkan ligger ett stort fornlämningsområde som är en stenåldersboplats. Trots att fynden
i huvudsak ligger utanför utredningsområdet utgör
de viktiga markörer som förklarar områdets utveckling historiskt sett. Flera av gårdarna i området
har haft medeltida föregångare. Deras tomtplats
är därför markerade i fornlämningsregistret som
Utblickar från Kännestorp vars bebyggelse nu vätter ut
mot ett värdefullt odlingslandskap och ett området med
riksintresse för naturvården.
”övrig kulturhistorisk lämning” till skillnad från
”fast fornlämning”. De gamla tomtplatserna är
markerade i figur 3 för att tydliggöra jordbruksbebyggelsens långa kontinuitet.
Spekeröds kyrka är medeltida men har fått sin huvudsakliga karaktär vid ombyggnader på 1700 och 1900-talet.
9
Figur 3
Boplats
Spekeröds kyrka
Spekeröd
prästgård
Anråse å
Apleröd
Gåre
Kyrka, kyrkogård
och församlingshem
Fast fornlämning
Fråstorpsbäcken
E6
Gård med äldre
Planområde
föregångare
ca1300-1700-tal
Väg 650
Rumsbildning
Äldre gård/torp
Skogsklätt berg
ca 1800-1900-tal
Avgränsning
Gravfält
Gravfält /boplats
Siktlinje
Öppen odlingsmark
Golfbana
Gravfält
Vattendrag
Kännestorp
Äldre vägsträcka
Analyskarta
Kulturmiljö
10
0
100
200
300
400
500m
10
Upplevelsebaserade kvaliteter
dels av bebyggelsen som framförallt till sitt mönster bär en ålderdomlig prägel. Här finns också
några mycket gamla enskilda gårdar som bidrar
starkt till karaktären.
Landskapet
Spekeröds kyrka har en stor kvalitet som landmärke. Tidigare har omgivningarna kring kyrkan varit
fria från skog, vilket gjorde att den då syntes ännu
tydligt i landskapet. De siktlinjer som finns kvar i
dag är därför desto viktigare. Kyrkans placering i
landskapet stärker den ålderdomliga karaktären.
I det landskap där de båda programområdena ligger finns flera stora kvaliteter som baserar sig på
landskapets karaktär. Den kanske mest påtagliga
kvaliteten är de öppna landskapsrummen med de
vidsträckta vyerna. Landskapet upplevs väldigt
greppbart och lättförståeligt då det finns få visuella
barriärer. Samtidigt är rumsbildningarna tydligt
avgränsade av de skogsklädda berg som omger
dem. Detta gör att rummens skala blir behaglig för
människor.
En annan stor kvalitet är landskapets ålderdomliga
prägel. Denna blir tydligare ju längre österut man
färdas längs väg 650. Karaktären består dels av de
öppna jordbruksmarkerna med betande djur och
Fråstorpsbäcken är relativt liten och syns inte så
tydligt i landskapet. Det som syns är istället vegetationen som växer längs bäckens kanter. Trots detta
är den en kvalitet i landskapet. Den bidrar till att
skapa mångfald som förstärker upplevelsevärdena
på platsen.
Den ålderdomliga karaktären är mycket tydlig i det lilla programområdet. Vägen leder genom denna gård fram till kyrkan.
Montage av den större rumsbildningen i norra delen av stora programområdet. Här syns en tydlig gräns mellan öppet
och slutet. Bakom trädraden till vänster ligger backen upp mot Spekeröds kyrka. Bilderna är tagna söderut.
11
En av gårdarna i Apleröd, traditionsenligt byggd vid det skogsbeklädda höjdpartiet, i direkt anslutning till öppen odlingsmark.
kulturhistoriska värden och
kvalitéer
Jordbruksbebyggelsen
Utredningsområdet präglas av traditionell jordbruksbebyggelse främst från tiden efter laga skifte.
Gårdsbebyggelsen och dess läge speglar dock en
betydligt äldre bild då många av gårdarna framförallt i Apleröd och Kännestorp har kvar sina gamla
lägen från tiden före laga skifte. Bebyggelsen med
sin traditionella placering är ett tydligt exempel på
traditionell jordbruksbebyggelse. Jordbruksbebyggelsen är kulturhistoriskt värdefull då den speglar
en mycket viktig del av Sveriges ekonomihistoriska
utvecklingsfaser.
Några av gårdarna utgör kulturhistoriska värden i
sig där hantverksmässiga metoder och det traditionella byggandet är tydligt, exempelvis Apleröd 4:3,
prästgården med tillhörande ekonomibyggnader
samt en äldre gårdsfastighet i Kännestorp, 2:21.
I övrigt är gårdsbebyggelsen förändrad och dess
historiska ursprung i viss mån otydligt.
Den arkeologiska bilden förstärker områdets långa
kontinuitet. Boplatser och gravfält från brons- och
järnålder är föregångare till de medeltida tomtplatserna som föregås av bebyggelsen i Apleröd, Kännestorp och Spekeröds prästgård. Både gravfält,
boplatser och medeltida tomtplatser har ett högt
kulturhistoriskt värde och utgör stora dokumentvärden. Enligt en nyligen utförd arkeologisk utredning (Bohusläns museum 2012) kan man förvänta
sig ytterligare förhistoriska spår som kan kopplas
till de redan kända bebyggelselämningarna i Kännestorp.
En av gårdarna i Kännestorp som finns upptagen på
lagaskifteskartor från 1832, Kännestorp 1:28.
Ett av många bostadshus som byggts i anslutning till den
äldre jordbruksbebyggelsen.
12
Kyrkans höga läge gör att man ser den från långt avstånd, en medeltida karaktär. Detta är också ett viktigt inslag i landskapsbilden.
Bostäder och verksamheter
Den äldre jordbruksbebyggelsen har sedan
1950-talet kompletterats med fristående bostadshus
men också av byggnader som rymmer annan verksamhet såsom verkstäder m.m. Denna förtätning
följer en vanlig utveckling i den svenska landsbygden under senare delen av 1900-talet och är i sig
kulturhistoriskt intressant med ekonomiska- så väl
som socialhistoriska förtecken. Den sentida bebyggelsen är i sig ett tecken på att man vid denna tid
bor och till och med försörjer sig på landsbygden
utan att vara en del av jordbruket. Samtidigt som
detta sentida tillskott i bebyggelsen är av kulturhistoriskt intresse, så bidrar den också till att bilden av
den traditionella jordbruksbebyggelsen har blivit
mer otydlig.
Kyrkomiljön
Kyrkan med dess omgivningar i form av prästgård
och arrendebostad är av högt kulturhistoriskt värde.
Kyrkomiljöns omkringliggande öppna odlingsmark
är en viktig del i denna värdefulla miljö. Kyrkans
höga läge i landskapet är karaktäristiskt för en
medeltida kyrka och markerar på så vis områdets
långa kontinuitet som sockencentrum. Det är
ur kulturhistorisk synvinkel mycket positivt att
omgivande åkermark är öppen och hävdas så
att kyrkomiljön förblir synlig från olika delar i
landskapet. Som besökare har man här möjlighet att
uppleva en delvis autentisk kyrkomiljö.
Här och var finns byggnader som rymmer verkstäder och
annan verksamhet.
Den äldre jordbruksbebyggelsen har under årens lopp förtätats med bostadsbebyggelse. Fotot visar en 60-talsvilla
och en ny villa under uppförande i Kännestorp.
13
Ur arkeologisk synvinkel är gravfältet och de
ensamliggande gravarna söder om Spekeröds kyrka
och öster om Kännestorp av stor betydelse, de har
utgjort föregångare till Spekeröds sockercentrum
under sen, förhistorisk tid och fram till medeltid
(se figur 3). Kontinuiteten speglas därefter av
uppförandet av kyrkan och dess omgivande
bebyggelse.
Dokumenterade värden och lagligt skydd
• I och i direkt anslutning till utredningsområdet
finns fasta fornlämningar. Dessa utgörs dels av
stenåldersbosättningen väster om kyrkan, men
även av gravfält från brons- och järnålder. Fornlämningarna som sådana utgör kulturmiljövärden
av regional betydelse och är skyddade enligt kulturminneslagen kap 2.
Utblicken från kyrkogården är vidsträckt utöver ett regionalt värderfullt odlingslandskap som sträcker sig i östligoch sydöstlig riktning.
• Kyrkomiljön är utpekad som kulturhistoriskt
värdefull i kommunens kulturminnesvårdsprogram
(Stenungsunds kommun 1988). Kyrkomiljön har
därmed kulturhistoriskt värde av lokal betydelse.
• Kyrkomiljön ingår också i det regionalt värdefulla
odlingslandskapet Anråse å och Leråns dalgångar
(Länsstyrelsen 1992). Kyrkomiljön utgör därmed
en viktig del av ett större odlingslandskap som
sträcker sig i östlig- och sydöstlig riktning, långt
utanför det aktuella utredningsområdet.
• Kyrkan och kyrkogården är skyddad som kyrkligt
kulturminne i Kulturminneslagen kap 4.
• I söder tangerar utredningsområdet ett område av
riksintresse för naturvården (Svartedalen och Anråse å). Värdena i riksintresseområdet är av regional
betydelse och skyddas enligt Miljöbalken 3 kap 6§.
Prästgården med tillhörande ekonomibyggnader är
tillsammans med kyrkan utpekade som kulturhistoriskt
värdefulla i kommunens kulturminnesvårdsprogram.
I kyrkomuren finns några ålderdomliga gravhällar bevarade, hällarna utgör en av områdets fasta fornlämningar.
14
planeringsförutsättningar
OMRÅDESVISA REKOMMENDATIONER
Dessa rekommendationer illustreras i figur 4, s. 17.
1. Delområde 1 präglas av den autentiska kyrko-
miljön med medeltida förtecken. Delområdet utgör
en kulturhistorisk kvalité som har betydelse för
hela programområdet såväl som för andra landskapsrum öster om programområdet. Utbyggnad
kring kyrkomiljön vid Spekeröds kyrka är ur kulturhistorisk synvinkel direkt olämplig. Detta gäller
åkermarken sydöst om kyrkan såväl som åkermarken direkt väster om kyrkan (fornlämningsområdet).
Kyrkans typiska medeltida läge som landmärke i
landskapet och i anslutning till gårdsbebyggelsen är
mycket typisk och av stort värde både kulturhistoriskt och för landskapsbilden. Även områdets påtagligt ålderdomliga karaktär med kyrkan, gårdsmiljön och det öppna omgivande jordbrukslandskapet
har stor betydelse för landskapsbilden. Bebyggelse
i direkt anslutning till kyrkan och på prästgårdens
närmaste åkermark skulle leda till att kyrkomiljöns
autentiska uttryck och fina läge i landskapet förvanskas. Förtätning och exploatering av delområdet
avrådes.
2.Delområde 2 präglas av flera mindre rumsbild-
ningar med öppen odlingsmark och omgärdande
vegetation. Bebyggelsen är koncentrerad till bergskanterna men är ofta dold av vegetation. Kontrasterna mellan öppet och slutet är något diffusa
och vyerna är mindre storslagna än i delområde 3.
Delområdets karaktär är därför inte lika tydlig som
i framförallt delområdena 1 och 3. Därför är värdena knutna till landskapsbilden lägre här. Mycket av
den traditionella jordbruksbebyggelsen är här kompletterad med fristående bostadshus och byggnader
för verksamheter. Förtätning i detta delområde ger
inverkan på landskapsmässiga värden av mer lokal
betydelse då landskapsrummen är avgränsade. Förtätning och exploatering av området kan ske med
begränsad inverkan på kulturmiljö- och landskapsvärden.
Ny bebyggelse planeras med hänsyn till befintligt
bebyggelsemönster, samt till omgivande landskap
så att befintliga kvalitéer tas till vara och ges en
utformning som ej upplevs främmande.
3.Delområde 3 präglas av ett storslaget od-
lingslandskap, ett vidsträckt landskapsrum som
sträcker sig långt västerut förbi E6. Den öppna
odlingsmarken kantas av relativt välbevarad jordbruksbebyggelse och skogsklädda bergspartier.
De tydliga kontrasterna mellan det öppna och det
slutna landskapet förstärks genom att i stort sett all
vegetation återfinns på bergen. Genom att bevara
delområde 3 obebyggt och begränsa exploatering
och ny bebyggelse till delområde 2 och 4 skapas
förutsättningar för att upplevelsen av det traditionella odlingslandskapet kvarstår och att befintliga
landskapsmässiga kvalitéer bevaras. Dessa kvalitéer
kommer att bli en tillgång för dem som bor och
vistas i närområdet såväl som för dem som färdas
på E6 och väg 650.
3a. I delområde 3a, som avgränsas i väster av
vägen som går upp mot Kyrkeslätt och Skogstorp
är förutsättningarna annorlunda. Här finns möjligheter att fylla på med bebyggelse enligt det gamla
bebyggelsemönstret utan att detta skulle inverka på
det stora landskapsrummet i delområde 3.
4.Delområde 4 har en del inbördes skillnader.
Stora förändringar av landskapsrummet i delområdets norra del har redan påbörjats där skola och
förskola etableras. Denna del av området innehar
varken höga kulturhistoriska eller landskapsmässi-
15
ga värden som bör beaktas. Att koncentrera mycket
av exploateringen i denna del möjliggör eventuellt
en restriktiv hållning i andra delar av programområdet vilket är positivt.
Längs delområdets östra sida ligger delvis välbevarad äldre jordbruksbebyggelse som vetter ut mot
ett öppet landskapsrum med höga landskapliga
värden, varför man bör vara restriktiv med förtätning i det området. Utbyggnad av bebyggelse direkt
väster om Kännestorp, uppe på ett höjdparti, bör
föregås av vidare utredning. Ny bebyggelse riskerar
att påverka landskapsbilden för det värdefulla odlingslandskapet och riksintresseområdet för naturvården öster om utredningsområdet.
Ny bebyggelse planeras med hänsyn till befintligt
bebyggelsemönster, samt till omgivande landskap
så att befintliga kvalitéer tas till vara. Det är också
viktigt att nya byggnader ges en utformning som ej
upplevs främmande i landskapet.
16
Figur 4
2
1
3
3a
4
Programområde
Siktlinje
1
Område för
rekommendationer
Rekommendationer
Kulturmiljö/Landskapsbild
17
0
100
200
300
400
500m
17
KÄLLOR
Kartmaterial
Kommunens grundkarta över området
Generalstabskarta 1863
Laga skifte 1832 och 1835
Nytt skifte 1906
Ekonomisk karta 1974
Tryckta källor
Kulturminnesvårdsprogram Stenungsunds kommun 1987
Berättelser från Spekeröd, Hembygden Spekeröd,
Kungälv 2003.
Värdefulla odlingslandskap Göteborgs och Bohus
län, bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden, Länsstyrelsen 1995.
Elektroniska källor
Fornlämningsregistret, Länsstyrelsen Västra Götalands län
Västarvets bilddatabas
Övriga källor
Utdrag från kommande rapport över utförd arkeologisk utredning steg 1. Bohusläns museum 2012.
Beställare:
Stenungsunds kommun tel. 0303 - 73 00 00
Planarkitekt Matilda Svenning
Konsulter:
Acanthus arkitektur och kulturvård AB tel. 031 - 760 90 98
Pusterviksgatan 15, 413 01 Göteborg
Uppdragsansvarig: Maria Olovsson, bebyggelseantikvarie
Ansvarig landskapsbildsanalys: Anna Widman
WSP Samhällsbyggnad tel. 031-727 26 86
Box 13033, 402 51 Göteborg
18