Världens bästa finansminister kommer från Norrköping

Download Report

Transcript Världens bästa finansminister kommer från Norrköping

om en tidning från moderaterna i östergötland

#3 2011 Världens bästa finansminister kommer från Norrköping

Östgötamoderaten

har få� e� ny� utseende

Tummen upp för engagemang i Skäggetorp

så minns vi PER UNCKEL kulturens eldsjäl i ÅTVIDABERG

Carin Carlsson efterlyser en folkrörelse

�����������������������

����������� ����������������

��������������������������������������� ���� ���� ��� ��� ������� ������� ������ ���� ���������� ������ ��� ���� ��� ������ ��� ���� ����������������������������������������� ������������������������������������������ ������ ������ ������ �� ����� ��� ���� ������� ����� ����������������������������������������������� ������������������������������������������ ������������������������������������������ ��������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������ ��������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������ �������������������������������������������

��������������������������

������������������

#3 2011 FÖRSTA ORDET

om

Den här �dningen skickas �ll medlemmar i Moderata Samlingspar�et i Östergötland fyra gånger per år. Om handlar om poli�k, Östergötland och moderaterna. Om du har frågor, funderingar, synpunkter eller förslag; tveka inte a� kontakta oss.

Tidningen är tryckt hos LTAB med vegetabiliska färger på svanenmärkt papper. Tänk på miljön och lämna �dningen �ll återvinning när du inte vill ha den längre.

Utgiven av

Moderaterna i Östergötland Nygatan 31 B 582 19 Linköping

[email protected]

h�p://ostergotland.moderat.se

013 - 31 50 45 Ansvarig utgivare

Chris�an Gustavsson

chris�[email protected]

Redaktör

Björn Olsson [email protected]

Layout

Stefan Barkland [email protected]

Omslagsbild på Anders Borg

Carl-Johan Friman

Omslagsbild på Per Unckel

T. Busch-Chris�ansen

Moderaterna som folkrörelse

Nya moderaterna får allt fler sympatisörer. Väljarstödet har fördubblats på två val och idag är många människor både stolta och öppna med att de röstar på moderaterna. I september 2010 var det väldigt många män niskor som ville ha våra moderatknappar när vi kampanjade på stan. Sympatisörerna finns där, men varför tar så få av dem steget in i vår organisation? “ Jag tror att mycket handlar om vår organisa tion. Vi måste bli bättre på att fråga männi skor om de vill bli medlemmar i moderater na. När vi knackar dörr, skolkampanjar eller

organisation blir

träffar en arbetskamrat som är moderat, ja, då måste vi våga fråga om personen vill bli medlem hos oss. Vi måste också se till att vi blir en välkomnande organisation där det är lätt att engagera sig. Oavsett förutsättningar måste man kunna engagera sig i moderater na och ett engagemang måste kunna handla om mer än att sitta i kommunfullmäktige. Ett engagemang i moderaterna måste in nebära en möjlighet att kunna påverka, oav sett position. För vad blir annars skillnaden mellan att vara medlem hos oss eller gilla oss på Facebook?

MUF Östergötland nära tredubblade sitt medlemsantal under förra mandatperioden. För MUF i hela landet låg största fokus på att växa som organisation. Varför var det så viktigt?

Svaret är lika självklart som enkelt. En ideell organisation blir aldrig mer än dess medlemmar. Ju fler vi är, ju fler är vi som är ambassadörer för moderaterna. Vi är också fler som kan kandidera till kommun fullmäktigen runt om i länet, vi är fler som kan utveckla vår politik, och fler som kan ta ansvar för att moderaterna utvecklas som parti. Vi är helt enkelt fler som ser till att vi har en bra politik och får chans att genom föra den. Därför måste vi se till att vi blir det öppna partiet som vågar fråga alla sym patisörer om de vill bli medlemmar hos oss, och som gör det lätt för alla medlemmar att engagera sig.

Vi kan om vi vill.

Carin Carlsson Ordförande MUF Östergötland

om en tidning från moderaterna #3 2011 i östergötland Världens bästa kommer från

ten

har få� e� ny� utseende

Tummen upp för Skäggetorp

kulturens eldsj äl i

Carin Carls son efterly ser

om

den här tidningen

Vilken fantastisk tid vi lever i. Vi har en stabil Alliansregering och en splittrad, vilsen och inkonsekvent opposition som inte är värd namnet. Och i många kommuner och landsting ser det likadant ut. Det är vi som sätter den politiska dagordningen, det är vi som bestämmer färdriktningen. Det är därför vi måste fortsätta förändras och förnyas. Det är nu vi med öppna ögon kan se människors vardag, problem och möjligheter. Det är nu vi kan diskutera och testa nya, djärva och kreativa idéer. Det måste vi göra; för det är i vårt parti, i vår allians, som framtidens politik ska ta form.

Vi har fått förbundsstyrelsens förtroende att bidra till moderaternas förnyelse genom den här tidningen. Vår ambition är att nyfiket lysa med ficklampan utanför våra egna kretsar, upptäcka nya perspektiv på den verklighet våra politiker påverkar. Vi vill också lyfta fram dem inom partiet som vågar utmana gamla sanningar och pröva nya lösningar. Och så vill vi naturligtvis skapa en läsvärd tidning – både för moderater och för dem som ännu inte är medlemmar.

Förnya er eller dö! Så sa Fredrik Reinfeldt för några år sedan. Det gäller även idag – och vi ser inte döden som ett rimligt alternativ.

J

Trevlig läsning!

Med vänlig hälsning Björn Olsson och Stefan Barkland

Förena nytta med kaffe

Nya moderaterna är i ständig rörelse och vi behöver hjälp av våra medlemmar med a� lyssna på väljarna för a� kunna ge moderata svar på deras frågor.

Den här kampanjen riktar sig �ll alla medlemmar som si�er vid fikabord på jobbet och snackar med sina kollegor, hjälp oss a� lyssna!

Det finns tre enkla frågor, och du får gärna fylla på med följdfrågor. Ta med och prata om det här på kafferasten.

Skriv ned vad du får veta. Du behöver inte svara på eventuell kri�k mot vår poli�k, om sådan dyker upp. Svar �ll: [email protected] (ämne: Fika)

Hur vill ni ha det när ni blir gamla?

Vad kan göras bättre i dagens äldreomsorg?

Hur fungerar sjukvården för dig och din familj?

Höstutbildning 2011 Mjölby 19-20 november

Anmäl dig idag på

www.mufostergotland.se

PER UNCKEL

1948-2011

Foto: T. Busch-Chris�ansen

PER UNCKEL

1948-2011 En av de främsta har slutat sin gärning

”Förslaget handlar alltså om de värderingar och visioner som bör forma framtiden. Om dessa kan man inte kompromissa. Hur vägen framåt ser ut är däremot ingen principfråga, utan avgörs av de möjligheter tiden erbjuder. /…/ Ståndaktighet kring värdena och öppenhet om hur dessa ska förverkligas är Moderaternas sätt att möta framtiden.”

Så heter det i inledningen till Moderater nas idéprogram från 2001, ett program som i hög grad bär Per Unckels prägel och som formades i en arbetsgrupp under hans ledning. När vi nu med tacksamhet och saknad lyser frid över Per Unckels minne konstaterar vi att hans politiska gärning sammanfattas väl av just dessa ord. Han var en glödande, engagerande idépolitiker, men han var också pragma tisk och resultatinriktad.

Finspångssonen Per Unckel valdes in på östgötabänken i Sveriges riksdag år 1976, 28 år ung. Då hade han redan hunnit med att vara riksordförande för Konservativ Skolungdom och förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet. Det var tidigt uppenbart att Per Unckel inte var en politiker vilken som helst. Hans rörliga intellekt, smittande entusiasm och okuvliga energi gjorde honom snabbt till en ledargestalt under det tidiga 70-talets omdaningsperiod, då det gamla Höger partiet blev Moderata Samlingspartiet. Han kom sedan att ha betydelsefulla upp drag inom svenskt samhällsliv under resten av sitt liv. Till hans storhet bidrog bland mycket annat hans öppna och pres tigelösa sätt - han var mån om att se och engagera andra människor.

Per Unckel gjorde insatser för Moderater na och för Sverige som kommer att bestå länge än. Inga ämnen var honom främ mande. Som partisekreterare 1986-1991 utvecklade han partiets arbetsformer och skapade nya sätt att möta väljare. Som utbildningsminister 1991-1994 arbetade han för forskningens frihet och han var en av arkitekterna bakom friskolerefor men, som betytt så mycket för att öka vitaliteten i utbildningssystemet och valfriheten för Sveriges elever. Som ord förande i riksdagens konstitutionsutskott 1998-2002 var han med om att ge Sverige en oberoende riksrevision och som ord förande i Grundlagsutredningen 2006 2009 såg han till att viktiga reformer av regeringsformen för att stärka medbor garnas fri- och rättigheter kunde genom föras. Detta är en handfull exempel från ett samhällsengagemang som varade i mer än fyra decennier.

Moderaterna i Östergötland har genom årtiondena fostrat talmän, ministrar och andra ledande företrädare för politik och samhällsliv. En av de allra främsta har nu slutat sin gärning. Vi känner sorg för att han fattas oss, men samtidigt stolthet över hans gärning och glädje över att ha fått verka tillsammans med honom.

Christian Gustavsson

Förbundsordförande, Moderaterna i Östergötland

Finn Bengtsson

Riksdagsledamot (M)

Andreas Norlén

Riksdagsledamot (M)

Gunnar Axén

Riksdagsledamot (M)

Betty Malmberg

Riksdagsledamot (M)

Per-Olof Thulin

Fd partiombudsman (M)

Susanne Nordström

Partiombudsman (M)

1971 – 1976 1976 – 1986 1980 1986 – 1991 1991 – 1994 1994 1994 – 2002 1998 – 2002 1999 – 2002 2002 – 2011 2003 – 2007 2007 – 2011 2006 – 2009

Ordförande i Moderata ungdomsförbundet Riksdagsledamot Kampanjgeneral för linje 1 i folkomröstningen om kärnkra� Par�sekreterare Statsråd och chef för utbildningsdepartementet Tillförordnad försvarsminister under några dagar i oktober Riksdagsledamot Ordförande i riksdagens kons�tu�onsutsko� Gruppledare i riksdagen Hedersordförande av MUF-distriktet i Östergötland Generalsekreterare i Nordiska ministerrådet Landshövding i Stockholms län Ordförande i grundlagsutredningen Per Unckel var även hedersledamot av Stockholms na�on vid Uppsala universitet. Han utnämndes �ll hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan den 19 september 2011, dagen före sin bortgång.

Foto: Magnus Fröderberg/norden.org

Fredrik Reinfeldt under ett besök på Borås Praktiska Gymnasium.

För att bättre förstå hur politiska beslut påverkar i vardagen är möten med människor runt om i landet en viktig del i regeringens arbete.

Sedan Fredrik Reinfeldt blev statsmin ister 2006 har han i snitt gjort en resa i veckan för att besöka människor och verksamheter runt om i landet. Under försommaren har han träffat männis kor som arbetar i den växande tjänste sektorn för att prata om förutsättnin garna för dessa branscher och hur nya jobb kan växa fram.

Det inledande temat för denna man datperiod var “hela Sverige”. I höstas gick resorna framför allt till orter

Fredrik Reinfeldt på ett besök på Stora Enso i Skutskär.

utanför storstadsregionerna som till exempel Östra Göinge, Åmål och Porjus.

Under våren har statsminister Fredrik Reinfeldt rest i det unga Sverige. Han har besökt olika skolor och mötesplat ser för unga runt om i landet för att lyssna till deras berättelser och tankar om framtiden och om Sverige som samhälle.

- Det är först när vi träffar människor i deras vardag som vi kan se hur våra politiska beslut och regelverk påverkar fullt ut, säger Fredrik Reinfeldt.

Under hösten och våren har Fredrik Reinfeldt rest för att träffa företagare som gått stärkta ur krisen, eldsjälar som engagerar sig i ortens överlev nad och ungdomar som funderar på sin utbildning, bostadsmöjligheter och framtida arbete. De samman tagna berättelserna kommer sedan att påverka utvecklingen av regeringens politik.

Källa: Regeringskansliet / Foto: Markus Nordström, Regeringskansliet

Ny i stan och stortrivs

En kväll i september träffade jag en ung tjej för att få reda på hur Linköping upplevs som stad för en ung student som nyligen har flyttat till staden för att studera.

Josefin Strömberg var den unga student en jag träffade. Hon är 21 år gammal och flyttade till Linköping i mitten av augusti för att påbörja sina studier på det inter nationella civilekonomprogram met med inriktning på franska. Josefin flyttade till Linköping från Örnsköldsvik efter att ha bott i Bryssel i cirka fem månader. Anled ningen till att hon valde att flytta till Linköping var för att programmet enbart finns i Lund, Göteborg och i Linköping och hon bestämde sig redan under andra året i gymnasiet att hon skulle flytta hit för att hon ville uppleva ”studentkänslan” i en univer sitetsstad. Eller med hennes egna ord: – Linköping var rätt för mig, jag kände det i hjärtat!

När jag frågade henne hur det har fungerat med att söka bostad så har Jo sefin inte haft några problem i och med att hon länge velat flytta till Linköping och därför stått i bostadskö sedan 2008 ungefär och har på det sättet samlat på sig massor av köpoäng. Hennes första tid i Linköping beskriver Josefin som en

Josefin Strömberg flyttade till Linköping för att det kändes rätt i hjärtat

fantastisk upplevelse. Den första tiden på universitetet med nolleperioden har varit givande och rolig. Josefin har tidigare varit väldigt aktiv i MUF i Örnskölds vik, Moderata Studenter var därför ett naturligt steg. Hon känner därför flera MUF:are i Linköping och genom dessa kontakter har hon också fått se lite andra delar av Linköping än vad den typiska studenten kanske får se under sin första månad. – Det har varit en jättebra start och Moderata Studenter har också tagit väl hand om mig, säger hon och ler lite. Hon har tidigare varit och hälsat på i Linköping, så allt var inte helt nytt, men under sin första tid i staden har hon upplevt lite mer än enbart sitt bostads område i Ryd, universitetet och innerst aden. Hon har varit utanför staden, sut tit och njutit på caféer och cyklat runt. – Mina höga förväntningar på Linköping har överträffats! Det är en fin stad med många bra smultronställen.

Bästa ministern kommer från Norrköping BORG LEDER STORT

Förtroendet för Anders Borg är nu högre än förtroendet för statsminister Fredrik Reinfeldt. Det visar en färsk förtroen demätning från Demoskop. Hela 58% av väljarna uppger att de har ganska eller mycket stort förtroende för Anders Borg, motsvarande andel för Fredrik Reinfeldt är 54%. Störst förtro ende har Anders Borg bland pensionärer (66%) medan Fredrik Reinfeldt är star kast i gruppen 30-44 år (63%). - Det starka förtroendet för Anders Borg bör ses i ljuset av den ekonomiska oron. Väljarna har under lång tid haft en stark tillit till regeringens förmåga att hantera Sveriges ekonomi, säger Per Nilsson, opinionsanalyschef på Demoskop. Tommy Waidelich, Socialdemokraternas ekonomiska talesperson, är fortfarande relativt okänd för väljarna. Endast 9% uppger att de känner stort förtroende för Waidelich.

- Knappt hälften av de tillfrågade kan inte svara på om de har högt eller lågt förtroende för Tommy Waidelich. Sif forna bör ses som ett tecken på att Waid elich inte gjort något betydande avtryck i opinionen än, säger Per Nilsson.

- Fredrik Reinfeldt är en populär statsminister med ett helgjutet förtro ende bland borgerliga väljare. Men av de två är det Anders Borg som har störst dragningskraft för väljare på andra sidan blockgränsen, säger Per Nilsson.

Anders Borg, världens bästa finansminister

Text & Bild: Stefan Barkland

högkvalitativ försk Tommy Gustafsson (M)

är född 1976. Jobbar som forskare på Totalförsvarets Forskningsins�tut, FOI. Han bor sedan 2002 i Rimforsa, är gi� och har två barn. Medlem i moderaterna sedan mars 2010 då han också gick in i Kindas Barn- och Utbildningsnämnd. Utöver nämnduppdraget är han ersä�are i kommunfullmäk�ge och si�er i Kindamoderaternas styrelse. Både han och hans fru jobbar i Linköping och trivs bra med a� bo i Rimforsa, mycket på grund av närheten �ll naturen, och den välfungerande förskolan förstås.

Text & Bild: Stefan Barkland

FÖRSKOLA ENLIGT KINDAMODELLEN

Helheten större än summan av delarna

Det politiska livet i Kinda kommun har länge präglats av motsättningar mellan Kisa och Rimforsa. Nu vill Tommy Gustafsson (M) sätta stopp för det. Receptet är att låta varje ort utvecklas utifrån sina unika förutsättningar, på så vis blir helheten bättre.

Tommy Gustafsson ser en fungerande förskola som en viktig nyckel till en framgångsrik bostadsort. Han har därför engagerat sig djupt i dessa frågor. Detta engagemang var också anledningen till att han gick med i moderaterna och tog plats i Kindas barn- och utbildningsnämnd, på direkt förfrågan från Åke Almquist som är moderaternas ordförande i Kinda.

Målet är att Kinda ska vara så bra att bo i att fler vill flytta dit.

– Vi kan inte bara be folk flytta hit, säger Tommy, vi måste ha något konkret att erbjuda.

Ett exempel på något som verkligen kan locka nya invånare är det som kommunen kallar

Kindamodellen

. Modellen sätter tyd ligt barnfamiljen i centrum.

– På sista raden handlar det om en hög kvalitativ förskola, säger Tommy. Model len förenar öppen förskola, förskola 1-4 och en särskild förskola för femåringar med ännu tydligare pedagogisk inrikt ning. Den öppna förskolan är ett viktigt socialt nav där föräldrar och barn träffas, vilket i sin tur berikar ortens föreningsliv. En fungerande förskola är viktig för både föräldrar och barn, och det ingår i mod elltanken att det inte ska vara köer till förskolan och att alla syskon i en familj

vi måste ha något konkret att erbjuda

ska kunna gå i samma förskola. Även vårdcentral och föreningsliv är viktiga komponenter för Kindamodellen, man samverkar med och stöttar de lokala krafter som finns för att totalt sett skapa en attraktiv boendemiljö.

– Det är ingen slump att det ser ut som det gör, säger Tommy Gustafsson och hänvisar till att man i t.ex. Rim forsa redan med framgång arbetar enligt Kindamodellen. Det, och avståndet till Linköping, gör Rimforsa till en attraktiv pendlingsort som rätt utnyttjat är en vik tig motor i hela Kindas utveckling menar Tommy.

Tommy säger att Kindamodellen är en viktig attraktionsfaktor för hela kom munen, men att vägen dit kan se olika ut på olika ställen.

– Vi måste våga ta tillvara varje orts uni ka förutsättningar, säger Tommy som vill se ett fördjupat samarbete mellan kom munens delar. Han säger att man ibland tänker för stort i kommunen, att invester ingar som egentligen borde vara enkla att fatta beslut om dras i långbänk av rät tviseskäl mellan orterna. Han vill gärna se lite mera fart i politiken framöver. Han hoppas också att fler ska inse att en framgång för en ort är en framgång för hela kommunen.

Partistämma 2011

Moderaterna har genomfört ett omfattande förnyelsearbete och utvecklat våra svar på alla viktiga politikområden.

Förmågan �ll rik�g förnyelse av poli�ken med utgångspunkt från samhällsproblem och män niskors vardag gör oss relevanta för väljarna och har varit den enskilt vik�gaste delen i de stora framgångarna i riksdagsvalen 2006 och 2010. Under två val har vi vunnit en miljon nya väljare. Vi har stärkt vårt stöd bland exempelvis kvinnor och hos människor som arbetar. Grun den har lagts för vår fortsa�a utveckling mot e� bre�, samhällsbärande par� som ser och tar ansvar för hela Sverige. Nu tar vi nästa steg.

Det finns for�arande områden där vi har anled ning a� vara självkri�ska. Vi måste fortsä�a ut vecklas e�ersom vi är e� par� i ständig rörelse. Nu finns e� tydligt behov av e� ny� idépro gram som dels speglar det förändringsarbete som Moderaterna genomgå�, och som även tar sikte på fram�den, våra visioner, värde ringar och en fortsa� förnyelse.

För a� förankra par�programmet har det varit en öppen process där medlemmar och sym pa�sörer kunnat tycka �ll och lämna åsikter.

Programmet tas på par�stämman som startar den 20 oktober. Där ska vi även få e� ny� kom munalpoli�skt handlingsprogram och behandla hundratalet mo�oner och mycket annat.

Foto: Peter Knutson

Olivia Andersson (tv) och Lisa Carlsson var två av många som demonstrerade för Vitrysslands frihet

Text & Bild: Carl Magnus Bruhner

För tjugo år sedan vann ett land i öster sin självständighet i och med Sovejtunionens fall. Efter många år av förtryck vann äntligen det belarusiska (vitryska) folket sin frihet. I deras första val röstade de på en person som hade lovat att rusta upp landet och bana väg för frihet, demokrati och uveckling. Tyvärr byttes bara ett förtryck ut mot ett annat.

På tjugoårsdagen för Belarus frihet anordnade MUF Östergötland en manifestation för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter på Stora torget i Linköping. Många olika organisationer var närvarande och tillsammans med många olika människor runt om i världen deltog vi att tända ett ljus av hopp för det belarusiska folket. Tillsammans med manifestationer i bland annat Tyskland,

ENGAGERA DIG I MUF

MUF Linköping

Kristoffer Skarstedt, ordf, 076-142 97 31 [email protected]

Moderata Studenter Linköping

Sandra Sannemo Bårman, ordf, 070-479 58 42 [email protected]

MUF Mjölby

(kontakt �lls föreningen bildas) Carl Magnus Bruhner, ombudsman (se nedan) Frankrike, Storbritannien, Australien och hos exilkubanerna i Miami riktade vi strålkastarna och världens ögon mot diktaturen i Belarus (Vitryssland).

Manifestationen fick stor uppståndelse i lokal, regional, nationell och interna tionell media. Det viktigaste av allt var dock att det lyftes upp på oppositionella hemsidor i Belarus, så att den belarusiska

MUF Motala

Isabelle Strömberg, ordf, 073-061 16 11 [email protected]

MUF Norrköping

Gloria Demir, ordf, 070-878 19 01 [email protected]

MUF Söderköping/Valdemarsvik

Edvard Hollertz, ordf, 070-761 77 57 [email protected]

befolkningen kunde se att de inte är bort glömda.

Frihet, demokrati och mänskliga rät tigheter är värden som Moderata Ung domsförbundet alltid står upp för, oav sett var i världen man befinner sig, och vi kommer att fortsätta att stötta våra vän ner i Belarus tills de har samma friheter som vi njuter av här hemma.

í

Boka in helgen 19-20 november!

OBS!

För då är det dags för MUF Östergötlands höstutbildning East Academy. Mer informa �on hi�ar du på Facebook, och anmäla dig kan du göra på vår hemsida. Se adresser nedan!

facebook.com/mufostergotland h�p://www.mufostergotland.se/

Vill du ta kontakt direkt med MUF Östergötland?

Carin Carlsson, or df, 073-680 67 52 [email protected]

Carl Magnus Bruhner, ombudsman, 073-810 30 26 [email protected]

Gilla vår Facebook-sida och besök vår hemsida regelbundet för att inte missa vad som händer runt om i distriktet och i våra föreningar!

OBS!

MST skriver historia

Den 7 september 2011 hände något historiskt inom moderaternas historia.

Kalasmottagning, mottagningsmässan för de nya studenterna vid Linköpings Universitet, besöktes av över 7000 nya studenter. Mässan hölls som vanligt i Cloetta Center i Linköping. Moderata Studenter i Linköping var på plats med cirka 20 kampanjare, 50 nymedlems-kit och ett helt ton morötter fördelade på 2000 påsar, alla märkta med budskapet att ”Vi gillar morötter, inte piskor”. Hela kampanjstyrkan var otroligt peppade och gav otroliga resultat under mässan.

Under mässan, som varade under fyra timmar, lyckades kampanjstyrkan att välkomna 140 nya frihetskämpar till Moderata Studenter och Moderaterna. Aldrig tidigare har en sådan medlems ökning skett under så kort tid.

Dagens kampanjhjältar uppifrån vänster: Delmon Haffo, Carl Magnus Bruhner, Fredrik Jurstrand, Niklas Norrby, Erik Östman, Linnea Jägestedt, Carin Carlsson, Michael Wigg, Jens Palmö, Petter Nordström, Sandra Sannemo Bårman, Olivia Anderson, Petter Krönmark. Övriga hjältar under dagen som inte hann vara med på gruppbilden: Andréa Ström, Johanna Brouneus, Jacob Farrow, André Ralvert, Kristoffer Skarstedt

Därför vill jag som ordförande rikta ett stort tack till alla de som kom och gjorde den här dagen till ytterligare en historisk dag i Moderata Studenter i Linköping.

Sandra Sannemo Bårman

MUF Målar Mjölby och Motala blått!

Under flera veckors tid har Moderata Ungdomsförbundet i Östergötland kam panjat i Motala och Mjölby för att värva medlemmar, få upp ungdomars politiska intresse och få en inblick i hur det ser ut på skolorna runt om i Östergötland. Både Mjölby och Motala har ju tyvärr bli vit röda kommuner, något som vi i MUF tänker ändra på!

Ett antal ungdomar har värvats och en hel del har kommit fram och visat in tresse. Många som kommit fram var re dan medlemmar i MUF och undrade när nästa aktivitet skulle äga rum och hur de kunde engagera sig mer. MUF Östergötland lägger nu extra krut i Mjölby, i ett försök att starta upp en MUF-förening, något som i dagsläget verkar vara fullt möjligt. Framöver kommer det att hållas nymedlemskväl lar i Mjölby för att träffa gamla och nya medlemmar, och dessutom håller MUF Östergötland sin höstutbildning i just Mjölby senare i höst.

Även MUF Motala har fått besök, för att sprida lite blå frihet på stadens skolor. Fler kampanjer planeras, samt även andra aktiviteter för föreningens medlemmar och nya intresserade.

Vi är dock inte klara i Motala och Mjölby på långa vägar och i höst kommer vi att ägna en stor del åt att komma tillbaka till skolorna, synas mer och värva ännu mer. Vi i MUF kommer inte sluta förrän den röda färgen har försvunnit från städerna och istället ersätts av en härlig blå färg. Antar ni utmaningen?

Julia Setterberg Ordförande Moderat Skolungdom Östergötland

Engagemang

Det här är en historia om några affärsmän, en elektriker, två lärare och en datatekniker vars engagemang tryggar och lyfter en stadsdel och en hel ungdomsgeneration.

Jag ska berätta en historia om några af färsmän, en elektriker, två lärare och en datatekniker vars engagemang tryggar och lyfter en stadsdel och en ungdoms generation.

Kvällen börjar på en fritidsgård, All aktivitetshuset i Skäggetorps centrum, Linköping som kommit att bli mer än en fritidsgård under ett par andra eldsjälars vingar. Jag träffar Benjamin som driver gården, han är varmt klädd för kvällen. Efter hand så anländer nattvandrarna som sedan ett gäng vandaler krossade rutorna på Nygårdsskolan nu vandrar runt i området, byter några ord med förbipasserande, stänger en grind, plockar upp en snabbmatskopp och framförallt finns på plats, ser och förebygger innan något händer. Det här är inte första kvällen och inte sis ta kvällen heller, inte ens den här veckan. Fredag, lördag och söndag börjar man vandra vid niotiden på kvällen och slutar när timmen gått från sent till tidigt. Det här har man nu gjort i många månader, med framgång. När lade du ned sådan tid och engagemang på ditt grannskap?

När jag lämnar Skäggetorp sent på natten så är jag lite omtumlad. Hur kan Sverige klara sig utan så drivna männis kor, varför har Ahmed och Mirri aldrig ens fått ett svar på en jobbansökan?

Jag ska till Skäggetorp nästa fredag och nattvandra, jag kan inte göra allt, men kan Abdirsak ställa upp flera gånger i veckan för ett bättre och tryggare Linköping kan jag göra det om inte varje vecka så kanske varannan. Jag ska dit nästa vecka och vandra.

Vad kan du göra?

SÖKES!

Somaliska föreningen ordnar �ll sammans med Allak�vitetshuset läxläsning för barn och ungdomar. Många har bara gå� i svensk skola något år och behovet är stort, därför finns läxhjälp tre kvällar i veckan. Vuxna finns på plats och hjälper de som håller på a� hämta hem e� ny� språk och o�a många missade skolår.

Nu har man e� problem. Man kan inte rik�gt hjälpa alla de äldre barnen med läxorna i naturveten skap och historia på svenska, för a� inte tala om just svenska. Det är helt enkelt mer än vad man klarar av. Så har du en �mme över i veckan och vill göra en insats så är det mer än välkommet!

Tisdag, onsdag och torsdag mellan kl 17-20

I bilden (från vänster till höger) Muse, Farhan, Abdirisak, Ahmed Nur, Abukarmuhammud, Ahmed Ibrahim och Muhammed Innan vandringen blev vi bjudna på Sambus, små filodegstrianglar fyllda med kryddig färs och lökblandning.

Text: Björn Olsson Foto: Stefan Barkland

Engagerade yrkesmän

Ahmed Nur (bilden), föreningen Bayanintas ordförande har en lång erfarenhet som småföretagare i Somalia. Han har klarat SFI studierna och gör prak�k på Allak�vitetshuset. Han får även rycka in och tolka när det behövs. Han är den som �llsammans med Muhammed, hemspråkslärare i Sverige och även lärarutbildad i Somalia, de som pratar mest och rycker in och översä�er under vår korta pratstund innan na�vandringen. De har som mål a� visa upp Skäggetorp som de ser det, en lugn, trygg, grön oas. Övriga i föreningen har varit kortare �d i Sverige, Abdirsak som har 25 års erfarenhet som elektriker har problem med språket, det är svårt a� få lära sig yrkestermer och få behörighet. SFI räcker inte �ll all�d. Muse som jobbade som recep�onist åt Röda Korset i Somalia och ägt en bu�k har precis gå� en städutbildning. Bland de andra finns Ahmed Ibrahim en lärare som precis börjat omskola sig �ll CNC-operatör, Farhan som drivit bu�k och läser SFI. Mirri, kvällens yngsta deltagare, jobbade med datorer innan han kom �ll Sverige. Nu siktar han på a� ta körkort. Vi pratar i närmare en �mme om hur poli�ken fungerar. Vi pratar också om språk, han hade redan läst flera språk, talade arabiska och lite ryska innan han kom �ll Sverige, vi får se om han dyker upp i Stadshuset.

Kulturens beskyddare i Åtvidaberg

Det finns inget vi inte har

Ann-Christin Dahlgren (M) brinner för konsten, sin egen och andras Konst på stenar av Ann-Christin Dahlgren

Ann-Chris�n Dahlgren (M) är poli�ker och konstnär. Hon är vice ordförande i Åtvidabergs konstnärsförening, där leder hon bland annat arbetet inför Åtvidabergs 600-årsjubileum 2013. Hon är född 1951 i Hälsingland och har bo� delar av si� liv i Värmland. Sedan 2002 bor hon i Åtvidaberg, �llsammans med sin man och två strävhåriga taxar; Jada och Nickan.

Favoritordspråk:

Livslust är a� all�d ha kommande projekt i ögonvrån

Ann-Christin Dahlgren (M) har länge varit engagerad i kulturfrågor, både genom eget utövande och genom föreningar. Men hon trodde inte att politiken var något för henne. Ett och ett halvt år senare är hon en av de mest drivande kulturpolitikerna i Åtvidaberg.

för ett nytt kulturcentrum, något som Ann-Christin är mycket drivande i. Men för att det ska bli verk lighet poängterar hon hur viktig helheten är, särskilt att kommunens ekonomi är i balans. Ann-Christin Dahlgren var inte ens medlem i partiet med ett halvår kvar till förra valet. Bekanta försökte värva henne till moderaternas kommunfullmäktige lista i Åtvidaberg. Ann-Christin tvekade länge men tillslut vägde intresset för de kulturpolitiska frågorna över.

– Enda sättet att påverka är att vara med, säger Ann Christin. Och möjlighet att påverka har hon verkligen fått. Utöver sin plats i kommunfullmäktige är hon gruppledare för moderaterna, ersättare i kommun styrelsen, vice ordförande i Överförmyndarnämn den. Hon sitter självklart också i Kultur- och Sam hällsbyggnadsnämnden.

Ann-Christin Dahlgren är inte infödd i Åtvidaberg, men trots det (eller kanske just därför) brinner hon för bygden, dess natur och gamla fina kultur.

– Det finns inget vi inte har i Åtvidaberg, säger Ann Christin, jag vill att fler ska få upp ögonen för Åtv idaberg och flytta hit. Hon nämner bland annat rikt musik-, konst- och hantverksliv.

Det finns en nytänd framåtanda i Åtvidaberg menar Ann-Christin. Det som tidigare var vidlyftiga dröm mar på kulturområdet håller med moderaternas hjälp på att förvandlas till realistiska projekt. I samband med att biblioteket måste flyttas planerar kommunen För ett och ett halvt år sedan visste inte Ann-Chris tin Dahlgren riktigt vad hon skulle ha i politiken att göra. Nu har hon inflytande att sätta Åtvidaberg på kartan.

enda

Den gamla kyrkan är en av många sevärdheter i Åtvidaberg Skiss och information kommer från Åtvidabergs hemsida, googla på “kulturcentrum Åtvidaberg” om du vill veta mer!

KULTUR I CENTRUM

Åtvidabergs kommun planerar att skapa ett nytt kulturcentrum i en gammal industrimiljö. Centrumet är tänkt att inrymma museer, bibliotek och andra kulturverksamheter. Där ska skapas plats för teater, musik, hantverk och många andra aktiviteter. Det så kallade ÅSSA huset som ska inrymma kulturcentrum är på ca 6000 kvadratmeter och de första delarna är tänkta att vara klara när Åtvidaberg firar 600 år, vilket sker 2013.

Text & Bild: Stefan Barkland

Rimon vill inte ställa upp på bild och bilden visar därför inte Rimon som idag är en vanlig kille som vill gå vidare från missbruket.

vägen ut

När Rimon var några år över tjugo gick han till socialen och sa till dem att han hade fått nog av heroinet. Det hände något, han kom till ett behandlingshem, avgiftades och fick börja ett program med massor av träning och fysisk aktivitet. Förutom kodeinet som han medicinerades med så var han drogfri under året och skulle färdigbehandlad slussas ut. Det fungerade inte. Rimon tröttnade på att vänta och gav sig av själv. Det slutade med ett halvår i fängelse. Det tog fem år till av missbruk och sprutor innan han fick chansen att komma tillbaka igen.

Text: Björn Olsson Foto: Stefan Barkland (bilden är arrangerad)/iStockPhoto

Vi fortsätter prata.

Hur ser du på ditt missbruk, är det ett socialt problem eller ett medicinskt?

När jag träffar Rimon på ett fik i Norr köping är det drygt ett år sedan han påbörjade sin behandling. Vi börjar från början.

Hur började ditt missbruk?

– När jag var tretton år började jag och kompisarna med hasch, mest för att det var coolt. Det fortsatte när jag var sexton och började röka heroin. Jag var stökig i skolan och slutade i åttan.

– Sprutorna kom när jag var arton och jag började injicera heroin, tillsammans med dem kom Hepatiten, gulsoten. Rimon är arbetslös, har aldrig haft ett jobb. – Gå på droger är det enda jag gjort i livet, men nu arbetstränar jag, vill gå vidare, syssla med missbruksvård och jobba med ungdomar, kanske starta ett eget behan dlingshem så småningom.

Vi tar oss tillbaka nästan tio år till början på 2000-talet. Efter att ha kommit ut ur fängelset så vill Rimon stanna borta från heroinet, fängelset hade inte erbjudit be handling, eller gjort honom drogfri.

– Det har jag nog aldrig tänkt på på det sättet.

Jag tänker på det du berättade om hur du började med kompisgänget?

– Ja det var såklart en social bit med.

gå på droger är det enda jag har gjort i livet

Hur är det nu?

Men ingen plats för behandling fanns och det som återstod var att olagligt skaffa subutex.

– Nej nu har jag inga kompisar som tar droger, bara vanliga människor och lite folk som jag på LARO. Jag är inte säker på att jag skulle klara mig utan medicin eringen med suboxone idag. Så nu är det nog inte ett socialt problem längre.

Detta pågick i fem, sex år och gjorde att Rimon slapp heroinet, som han ville bort från, men utan substitutdroger var suget allt för starkt och är kanske fortfarande. Han hoppas kunna prova att trappa ned och sluta med suboxone snart, men då med tryggheten att kunna återvända till programmet om det inte funkar.

Varför ville du ut ur ditt missbruk för sju, åtta år sedan när du slutade med heroinet och sökte vård?

– Det kostar mer än tusen kronor per dag att gå på heroin. Dessutom dog folk runt omkring. Man måste begå brott för att få ihop till det, jag hade ångest hela tiden. En del andra blir avtrubbade och skiter i det, jag kunde inte det. – Men man blir en annan människa när man ska ha sitt heroin, man blir ett svin. Jag stal mammas hyrespengar, jag stal allt. Man blir så sjuk utan att det inte finns al ternativ. Hur har det funkat med sprutor och sjuk domar för dig?

– Jag delade sprutor i början, visste inte hur man fixade egna. Fick hepatit C nästan direkt. En svår variant. Jag ska gå på interferonbehandling om ett tag, väntar på en ny sorts medicin. Dagens behandling har bara 50/50 att rå på min hepatit, den som kommer ska ha över 90% chans att göra mig fri.

– Det är olika hur man mår, några vänner har kört behandlingar, en del mår dåligt, andra märker inte så mycket.

Sprutbyte? Vad tror du om det?

– Jo, det hade ju hjälpt mig om det fun nits. Men det måste vara mer, mer stöd alltså. – Sprutan är också beroendeframkal lande, en kick att injicera. Jag fortsatte injicera även efter heroinet. Gick på subu tex och injicerade det, det gick åt mindre. Man löste det bara i vatten. Klart det var dåligt, massa skit i. Men alternativet var heroin. Det fanns andra sätt också, går att krossa och snorta tabletterna också,

Sprutnarkomaner får ofta infektioner, såsom blodförgiftning, bölder, varhärdar, gulsot, samt bränn- tryck- och stickskador m.m. Brännskador kommer ofta från cigarettglöd, brand eller när personen legat medvetslös mot ett element. Tryckskador (nervskador) uppstår vid överdoser och långvarig medvetslöshet, då blodtillförseln förhindras.

för att få snabbare effekt. Men äta dem är bättre, man blir inte bakis när man vaknar. Mindre bieffekter. Men det går åt mer, så köper man dem illegalt som jag gjorde i nästan sex år har man inte mycket till val.

– Det borde finnas mer hjälp ut ur miss bruket. Fick vänta länge. Dessutom tar LARO bara emot heroinister som bru kat i två år i dag, men går man på andra droger, eller subutex så är det stopp.

Hur funkade det med sprutor, var fick ni tag i dem och så? – Ofta använde vi insulinsprutor, egentli gen engångs men vi använde dem ibland tjugo-tjugofem gånger. Blir jättetrög, får slå in nålen. Andra sprutor gula och bruna (färgkoder för olika sorters kany ler) funkade längre. Men man får trycka in dem helt enkelt.

– Efter ett tag så lärde jag mig, började beställa själv på slutet, tog in hundrapack med insulinsprutor, då använde jag dem en eller två gånger. De gick bra att sälja för femton-tjugo spänn. Folk vill ha rena nya grejor.

Rimon visar upp sin arm. Han har inte tagit i armvecket och har inte ärren man ofta associerar med heroinister. Istället hade han en bra ven på ett annat ställe på armen, han har ett ärr där men det ser mer ut som ett gammalt skärsår.

Sprutan är också beroende framkallande

det att man gick in på sjukhuset. Man kunde ta sig in och stjäla en näve.

– Sprutbyte kan nog vara bra, men det räcker inte. Måste finnas mer hjälp. Se bara på mig, fick vänta länge, länge på hjälp trots att jag kom och bad om det 2003 första gången.

Han fortsätter berätta.

– Verktygen skaffar man alltid. Även om man hade heroin, var skitdålig, så väntade man tills man fått tag i verktyg, oavsett vems. Innan jag började köpa själv hände Efter en timme långt samtal skiljs vi åt.

HEROIN

Heroin är e� narko�kaklassat preparat som kemiskt är besläktat med (och utvinns av) morfin. Till skillnad från morfin har heroin en högre fe�löslighet, vilket gör a� heroinmolekylen (diacetylmorfin) snabbare passerar blod hjärnbarriären och ger typiska effekter, som mycket kra�ig eufori, samt apa�, förstoppning, illamående och eventuell uppkastning, gåshud sömnlöshet, mios. Under ruset uppstår en våg av välbehag och �llfredsställelse under ca �o minuter, däre�er övergår ruset �ll e� vanligt morfinrus.

Typiska bieffekter är: feber, kramper, svår ångest och saknad e�er drogen,diarré, muskelsvaghet samt en överdriven känslighet för beröring och slag.

Heroin injiceras vanligen med spruta, men det kan också dras in genom näsan, införas rektalt eller rökas genom a� heroinet he�as upp och ångorna andas in. Drogen är mycket beroendeframkallande, framför allt psykiskt.

Råopiumet som är basen �ll heroin odlas i Afghanistan, Pakistan eller Sydostasien. Varje år �llverkas uppska�ningsvis 450 ton heroin. Afghanistan står för den i särklas största produk�onen. Uppska�ningsvis hamnar 5 000 kilo i Sverige.

E� gram vi� heroin kostar i Sverige mellan 1000–2500 kr med e� medianpris på 1500 kr. Kostnaden för samma mängd brunt heroin ligger på mellan 800-1600 kr med e� medianpris på 1000 kr. En ordinär dagsdos ligger på mellan 0,3 gram och 1,5 gram. Källa: Wikipedia

Den aktiva molekylen i Heroin heter diacetylmorfin och har den kemiska formeln C 21 H 23 NO 5 .

SUBUTEX

Subutex började användas på 1990-talet som subs�tut vid avvänjning av opiatberoende droger som �ll exempel heroin, men även som smärts�llande �ll pa�enter som inte tål vanliga opiater. I Sverige blev det godkänt som läkemedel 1999. Buprenorfin, det ak�va substansen i Subutex, binder �ll samma receptorer som endorfin och ger dels en s�mulering av dessa receptorer (den smärts�llande effekten), och hindrar dels andra opiater a� binda �ll dessa receptorer. Det är denna hindrande effekt som gör a� heroin blir verkningslöst om det används �llsammans med Subutex. Subutex är mildare än Metadon och enbart Subutex kan inte överdoseras, däremot kan det ge andningss�llestånd om det kombineras med alkohol eller bensodiazepiner.

Subutex finns inte längre på LAROs program, det togs bort för a� det kunde injiceras. Priset på gatan är cirka 300 kr.

Källa: Wikipedia

Sylt, senap, skinka och kläder ...och politik Utbudet varierar på Ulrika marknad

Text: Hans Ze�by

Hans Zettby (mitten) bland medborgare på Ulrika marken 2011

Ulrika marknad har en mycket lång historia då den startade redan 1863. Den hålls årligen andra torsdagen i september så i år blev det den 148:e som genomfördes torsdagen den 8 september 2011. Moderaterna var där och kampanjade.

Man hade uppskattat att antalet besökare skulle bli mellan 20 000 - 25 000 personer med cirka 400 knallar och 3000 meter marknadsstånd vilket talar sitt tydliga spår. Här fanns det mesta att handla för alla dessa besökare. Det är en mycket gammal tradition som man vill renodla och hålla vid liv. Dagen innan marknaden hålls en djur marknad, där det bland annat anordnas traditionella hästaffärer vilket är väldigt ovanligt nuförtiden. Dessutom kan du även köpa andra djur som gäss, ankor, kor och tuppar på marknaden. Det finns många olika marknader i Sverige, men ”Ulrika marken” är bland de allra mest genuint svenska marknader na med massor av hemlagat och hemvävt i sann Emil i Lönneberga-anda!

Knallarna säljer allt från hemmagjort marknadsgodis och sylt, senap, skinka och korv till handgjorda skor och kläder. Här kan man köpa det mesta som både är nyttigt och bra och kanske de där sakerna som man egentligen inte tänkt köpa när man åkte till marknaden Vi blev fyra tappra moderater som kom

Smygmoderat?

När Annie Lööf svarade på SVT:s valpejl inför valet i fjol, sade hon att hon befinner sig “klart till höger” på den politiska vänster-höger-skalan. Faktum är att valpejlen visade att hon var mera moderat än centerpartist.

Själv säger hon, föga förvånande, att hon är Centerpartist och inget annat, men att hon kanske står till höger om mittfåran i centern. Annie Lööf menar att utslaget som pekade ut henne som moderat beror på SVT:s enkät och inte hennes åsikter. En annan möjlighet kan ju vara att Alli anspartierna ligger väldigt nära varandra i många frågor. Med det givet är det ju inte konstigt att man blir moderat om man svarar så förståndigt och klokt man kan i en enkät. I vilket fall bådar det gott för fortsatt väl fungerande allianssamarbete. Grattis till ditt nya jobb Annie!

att representera Linköpingskretsens mod erater för att förmedla moderata budskap till marknadsbesökarna. En underbar och vacker morgon där solens strålar pre cis lyste igenom tallskogen var det som mötte oss. Vi pratade igenom rutiner och förberedde oss på olika frågor som skulle kunna ställas, det gjorde vi samband med en kopp kaffe på morgonkvisten. De fyra tappra moderater som ställde upp på denna kampanj var Jan Ritzén, Agneta Lantz, Gunilla Möller och Hans Zettby.

Vi vill gärna se dig på plats nästa år!

Annie Lööf installationstalar 24 september

FÖRENINGSINFORMATION Eneby/Svärtinge NOVEMBER

Onsdag den 2/11 2011 Kl. 17.00 -19.30

Besök på bemanningsföretaget Pema vid idro�sparken.

Torsdag den 17/11 2011 Kl. 17.30- 19.30

Besök i Norrköpings hamn.

Informa�on och visning med buss. Marknadsansvarig Ola Hjärtström

DECEMBER

Måndag den 5/12 2011 Kl. 18.00- 20.00

”De�a händer inom sjukförsäkringen” Gunnar Axén Riksdagsledamot från Norrköping och ordförande i riksdagens socialförsäkringsutsko�.

FEBRUARI

Onsdag den 15/2 2012 Kl. 18.00 Årsmöte i M-huset.

En särskild kallelse kommer i mi�en av januari.

OBS! Anmälan krävs �ll samtliga program Anmälan görs direkt �ll :

KERSTIN NORDENBERG 0704 – 45 15 19 [email protected]

Linköping Tisdag 18/10 kl. 18.00

Studiebesök på nya Domstolarna Samling vid huvudentrén, Brigadgatan 1, Linköping.

Rådman Peter Sundström informerar Anmälan �ll kansliet senast 14/10 kl. 12.00

Arrangör: Innerstadsföreningen

Måndag 31/10 kl. 12.00

MSS-lunch – Per-Olof “Thulle” Thulin Frimurarehotellet Per-Olof Thulin, min �d som par�ombudsman. Anmälan �ll kansliet på telefon 013-31 50 45 senast torsdagen innan lunchen.

Arrangör: Moderata seniorer

Linköping

(forts.)

Måndag 21/11 kl. 18

Kulturredaktör Åsa Christoffersson på Corren berä�ar över temat ”Vad gör en kulturredaktör?” Enkel förtäring �ll självkostnadspris. Tid: klockan 18.00. Plats: Moderatkansliet, Nygatan. Anmälan se¬nast: Fredagen den 18 november på tel 013- 315045. Tag gärna med vänner och bekanta!

Arrangör: Moderata kvinnoföreningen

Lördag 26/11 kl. 11-13

Kampanjlördag på Stora Torget Arrangör: Innerstadsföreningen MSS-lunch – riksdagsledamoten Abdirizak Waberi

Måndag 28/11 kl.12.00

Frimurarehotellet Abdirizak Waberi riksdagsledamot. Hur kan våra olika kulturer mötas i fred och harmoni? Anmälan �ll kansliet på telefon 013-31 50 45 senast torsdagen innan lunchen. Arrangör: Moderata seniorer

Söndagen 4/12 kl. 15-17

Adventskaffe Det tradi�onella adventskaffet står framdukat i Vårdsbergs sockenstuga.

Vi träffas mellan 15:00 – 17:00 och Du är varmt välkommen a� byta ut julstressen mot några �mmar med kaffe, levande ljus och trevligt umgänge. Tag gärna med vänner och bekanta! Arrangör: Askeby-Åkerboföreningen

Lördag 10/12 kl. 11-13

Glöggkampanj på Stora Torget Arrangör: Innerstadsföreningen Moderata seniorer och Linköpingskretsens jullunch

Måndag 12/12 kl.12.00

Frimurarehotellet. Jullunch med våra ledamöter på riksdagens östgötabänk. Staffan Jonsson, en julbetraktelse. Jan Ritzén, det var då det.

Jullunchen är öppen för alla medlemmar i Linköpingskretsens föreningar. Känn er välkomna a� lyssna �ll och mingla med våra riksdagsledamöter. Anmälan �ll kansliet på telefon 013-31 50 45 senast torsdagen innan lunchen.

Pris: 145:- Arrangör: Moderata seniore r

Reserva�on för ev. ändringar. Besök hemsidan www.linkopingmoderat.se för aktuell informa�on.

Tips: www.borgsmoderaterna.se

“Ju längre du har vetat något, ju större är sannolikheten att du har fel” Troed Troedsson

Förbundsråd 2011 Lördagen den 12 november kl 09:00 - 16:00 Flygvapenmuseet i Malmslä� utanför Linköping Deltagare: Förbundsstyrelsen Föreningsordföranden Rekryteringsansvariga Gäs�alare: Troed Troedsson (kl 14.30) Anmälan �ll förbundskansliet senast den 7 november. 013-31 50 45 eller [email protected]

I mån av plats är enskilda medlemmar välkomna �ll Troed Troedssons föreläsning, anmälan sker �ll förbundskansliet.

B

SVERIGE

www.oppnamoderater.se