Transcript Opfindelser - Danmarks Tekniske Museum

Opfindelser
Det er min idé
LÆRERVEJLEDNING
Opfindelser
Særudstilling
BIOGRAF
Opvarmede
haller
DC3
SAAB-Fly
lærervejledning
Introduktion
Lærervejledningen er bygget op således, at den beskriver en rute gennem
museets samlinger. Der er forslag til dialogbaserede spørgsmål til eleverne
samt en lang række faktabokse til lærerne.
Caravelle
Det er min idé
•
•
•
•
Hvad er en god opfindelse?
Hvordan bliver den skabt?
Hvor kommer inspirationen fra?
Hvordan ser en rigtig opfinder ud?
Volvo
SAAB
Hal C
Hal D
Hal E
Hal F
ERICSSON
Mobil
Modelbane mm
Dampmaskine
Hammelvogn
Cykler
Mandskabsvogn
(børnehaverum)
Café
og
kiosk
Handicaptoilet
Ellehammerudstilling
Toiletter
Trappe til
Ellehammerudstilling
Zonestation
Trolleybus
Indgang Fabriksvej 25
Danmarks Tekniske Museum
Fabriksvej 25
3000 Helsingør, Danmark
+45 49 22 26 11
[email protected]
Kontakt Skoletjenesten:
[email protected]
Alle
2 skoleklasser har gratis adgang til
museet, også svenske.
Åbningstider: Tirsdag-søndag kl. 10-17.
Danmarks Tekniske Museum er en del af
Skoletjenesten på Sjælland.
www.skoletjenesten.dk
© Skoletjenesten/Teknisk Museum, 2011
Tekst og redaktion: Michael Gyldendal.
Foto og kort: © Ignacio Pena
Layout: Marianne Bisballe/Skoletjenesten
Tryk: PE offset.
I skal diskutere kriterierne for en god opfindelse. Eleverne skal selv være med
til at indkredse og teste nogle af de evner og færdigheder, der skal til for
at skabe opfindelser. Med udgangspunkt i små øvelser diskuterer I, hvilken
proces en opfinder gennemgår, og hvor mange forskellige evner der er nødvendige for at bringe opfindelsen fra idé til produkt. I museets udstillinger
finder I eksempler på opfindelser af vidt forskellig karakter, og I stifter bl.a.
bekendtskab med den danske opfinder Ellehammers store virke. Historien
om ham er i årtier blevet skrevet som en heltehistorie om den lille dansker, der
trods sine store præstationer aldrig blev anerkendt i udlandet. Han blev kun i
Danmark anerkendt som den første, der fløj i Europa, mens det store grumme
udland gav den rige brasilianer Santos-Dumont æren. Det var historien om
den grimme ælling, der kun i Danmark blev anerkendt som svane.
Gennem forløbet kan I diskutere forskellene mellem den danske og svenske nationale selvopfattelse. Har vi forskellige syn på teknologi, opfindelser
og innovation? Hvorfor har Danmark ikke en stor bilindustri, og er isterningeposen en typisk dansk opfindelse?
Målgruppe
Varighed
Deltagere
5.-10. klasse
1½ time
op til 28 elever
Læringsmål
Mennesket bliver inspireret af mange
forskellige ting, når vi opfinder.
Naturen er ofte en stor inspirationskilde, f.eks. til flyvning eller velcro
(se senere).
Nogle gange er det en konkret problemstilling eller aktuel begivenhed,
f.eks. Ellehammers opfindelse af en
båd med indbygget redningsbåd
efter Titanics forlis i 1912.
Andre gange er det en allerede
eksisterende opfindelse, der medfører nye opfindelser, f.eks. konservesdåsen, hvor der går næsten 50 år, før
man opfinder dåseåbneren.
Vejledning:
Marianne Bomgren, Skoletjenesten Öresund.
Skoletjenesten Öresund är ett samarbete mellan
Skoletjenesten på Sjælland och Skoltjänsten
inom Kultur Skåne (Region Skånes kulturförvaltning). Syftet med verksamheten är att
inspirera skolorna att använda sig av kulturinstitutionernas utbud i hela Öresundsregionen.
Denne lærervejledning fra Danmarks Tekniske Museum og Fredriksdal museer och trädgårder er udgivet med støtte fra H-H samarbejdet
i Helsingør – Helsingborg. Tak til Anne-Mette Hermansen, Pædagogisk Udviklings Center Helsingør.
Både Danmarks Tekniske Museum og Fredriksdal museer och trädgårder har hvert år besøg af mange skoleklasser fra nabolandet, men
ikke mange af dem indgår i egentlige museumsundervisningsforløb. Det har desværre vist sig, at sprogbarrieren på nuværende tidspunkt
er en for stor hindring til, at lærerne rigtigt tør forsøge sig med museumsbesøg. Vi vil derfor med denne lærervejledning klæde lærerne på
til selv at kunne varetage undervisningen på museet. Dette ved at etablere to forløb, som er tilrettelagt, så de indbefatter de trin- og fagmål,
som de respektive lande har.
FAKTA
Ved Hammelvognen
(Sæt jer ind i bussen)
Hammelvognen,
Danmarks første bil
Den første danske bil blev bygget
Trolleybussen
?
En trolleybus er en bus drevet
Dialogbaserede spørgsmål
Her kan I have en generel diskussion om opfindelser.
rejse i Tyskland og oplevet, hvad der
foregik der. Han byggede bilen for en
• Velkommen til Danmarks Tekniske Museum.
• Hvad er et teknisk museum?
• Hvilke opgaver har man på et sådant museum?
maskinfabrikant ved navn Hammel,
og derfor blev bilen kaldt Hammelvognen. Ligesom mange af de andre
tidlige biler ligner Hammelvognen en
hestevogn. Den kan køre omkring
10 km i timen.
4
af elektricitet.
Trolleybussen fra 1953 har kørt i
omkring 1888 af smeden Hans Urban
Johansen. Han havde været på
FAKTA
Ofte vil eleverne særligt have fokus på, at det er gamle ting fra gamle dage,
der er på et museum. Her må de gerne få indtryk af, at også forholdsvis nye
tekniske ting bliver samlet ind til museet. F.eks. vil deres mobiltelefoner og
computere i løbet af de næste 15-20 år være blevet museumsgenstande.
Og hvordan forestiller de sig, at disse teknologier vil se ud, når de er blevet
voksne?
?
Dialogbaserede spørgsmål
• Hvad er en opfindelse?
• Er alle opfindelser gode?
• Hvad er en opfinder?
• Hvad er inspiration?
o Naturen inspirerer os – f.eks. til flyvning.
o CO2-udledning og forurening inspirerer os til nye, mere miljøvenlige opfindelser – f.eks. elbiler, der kører
på strøm fra vindmøller.
• Har I prøvet at blive inspireret?
• Har I selv et forslag til en god opfindelse?
Københavnsområdet, blandt andet
ud til forlystelsesparken Bakken,
nord for København. Den sidste
trolleybus blev i Danmark taget ud
af drift i 1971. I Sverige kan man
stadige se trolleybusser.
5
FAKTA: Innovation
Hvornår bliver en opfindelse en succes? For at der kan ske en teknologisk
udvikling, skal tre faktorer spille sammen.
1. For det første skal der naturligvis laves nogle opfindelser eller ske
en udvikling af gamle opfindelser.
2. For det andet skal samfundet være modent til at tage den nye
teknologi i brug, evt. også videreudvikle den. Med modent menes der, at folk grundlæggende skal kunne indse, at de har behov for den
nye opfindelse.
3. For det tredje skal de politiske (og religiøse) magthavere tage positivt imod det nye.
Ellehammersamlingen
(Sæt jer på gulvet foran værkstedet)
Jacob Christian Hansen-Ellehammer (1871-1946) er et godt eksempel på en
klassisk opfindertype. Han kastede sig over alle typer af opgaver: sparebøsser, filmfremvisere, ølautomater, motorer osv.
6
Kig godt på Ellehammers flyvemaskine
fra 1906, der hænger i loftet.
Blandt andet fik han i 1934 en opgave af Tivoli i København. Ellehammer skulle
opfinde en motor, der ikke svinede og larmede, når de fine mødre skulle sejle
rundt i søen med deres børn. Så han udviklede en næsten lydløs trykluftmotor.
Det er i øvrigt også Ellehammer, der står bag lystavlen, der viser, når man skal
sejle ind. Men i Danmark er Ellehammer mest kendt for sine flyveforsøg.
Den 12. september 1906 lykkedes det Ellehammer at komme i luften og bevæge sig 42 meter i ½ meters højde. Nogle, siger, at han fløj som den første i
Europa. Andre siger, at han ikke fløj, fordi han havde bundet flyet fast med en
stålwire til en mast, og flyet dermed blot drejede rundt om pælen, lidt ligesom
stangtennis. Grunden til, at han havde bundet den fast, var, at man ikke kunne
styre flyet. Det var således vinden under vingerne, der pressede flyvemaskinen op.
Ellehammers flyvemaskine
Som lille dreng legede Ellehammer og hans brødre med kæmpedrager, som
de lavede i stof, som de havde fået fra faren, der var møller. Dermed kunne
de lave en drage, der var så stærk, at han kunne kravle op i luften med en
rebstige. Det var legene med dragen, som lagde grunden for Ellehammers
flyvemaskine.
Ellehammer var en tyk mand, og han vejede sammen med flyvemaskinen 300
kg. Man har siden regnet sig frem til, at hvis det havde været en tyndere mand,
som havde fløjet flyet, kunne det være kommet højere op. I danske historiebøger ser man stadig Ellehammer omtalt som den første, der fløj i Europa.
?
Dialogbaserede
spørgsmål
• Hvad ligner det? (en drage,
en flagermus, en cykel)
• Synes I, at Ellehammer fløj?
• Hvorfor ville han selv flyve? (han ville have æren for det)
• Hvorfor holder danskere fast
i, at Ellehammer fløj som
den første i Europa?
7
5 minutter på at finde en opfindelse
Svenske opfindelser
Kvælerkraven
Nu bliver det uhyggeligt, og denne
historie egner sig ikke for små børn!
Kvæleren huserer.
•
•
Ellehammer holdt øje med, hvad der skete i verden, og fandt løsninger
på problemerne.
Nu skal I bruge 5 minutter på at finde en spændende opfindelse. Derefter skal I se på dem og tale om dem sammen.
Ellehammer opfandt kvælerkraven,
som beskyttede sagesløse borgere
der overfaldt folk bagfra og forsøgte
at strangulere dem. I februar 1933
skrev Aftenbladet om Ellehammers
halskrave, som man kunne bære som
værn mod kvælning. Kraven bestod
af en buet aluminiumsplade, og den
skulle være mere effektiv end de
tykke halstørklæder, som tøjforretningerne solgte i stor stil.
I vil i udstillingen blandt andet kunne finde Saab,
Volvo, Ericsson-telefoner og en Thulin-flymotor.
Alt efter hvad eleverne finder interessant:
mod kvælningsangreb. I København
huserede de såkaldte lasso-røvere,
Find nu svenske genstande på
Danmarks Tekniske Museum.
• Titanic-skibet:
o Titanics historie: Titanic synker i 1912. Man har ikke nok
redningsbåde, fordi man regner med, at Titanic ikke kan synke.
o Ellehammer laver en model, der løser problemet.
o Hvad vil der ske, hvis den sejler ind i et isbjerg?
o Skibet begynder at synke.
o Den bagerste del kan sejle videre, hvis man trykker på en knap,
og den forreste del falder af.
o Ser vores skibe sådan ud i dag?
o Er det så en rigtig opfindelse? (Måske kan man kun tale om en
opfindelse, når den også bliver sat i produktion.)
Med Saab og Volvo lykkedes det for Sverige
at få opbygget en bil- og flyindustri. Igennem
1900-tallet har vi i Danmark i flere omgange
også forsøgt at få etableret en bilindustri.
Blandt andet forsøgte flere i kølvandet på
Energikrisen i 1973 at få skabt en dansk elbilindustri, men uden den store succes.
Volvo PV 444, den svenske
folkevogn, en billig bil til folket.
Volvo
Volvo betyder “jeg ruller” på latin. Det er
også navnet på en svensk industrivirksomhed grundlagt i 1927, der fabrikerer
personbiler, lastbiler, busser samt entreprenørmaskiner og bådmotorer. Efter 2.
Verdenskrig fik Volvo stor succes med
personbilen Volvo PV 444. Senere kom
Volvo Amazon, der blev fremstillet fra
1956 til 1970. Museets Amazon er den
næstsidste, der forlod samlebåndet i
Sverige. Det er i øvrigt også den første
masseproducerede bil med sikkerhedsseler. Dog kun på forsæderne.
Heldigvis blev banden snart fanget
og sat i fængsel. Så var der pludselig ikke brug for kvælerkraven. Men
kommer der en kvælerbande i jeres
• Vindmølle:
o Under 2. Verdenskrig var der brændstofmangel. Ellehammer
byggede sin bil om til at køre på elektricitet fra hans egen vindmølle.
område, så kontakt Danmarks
Tekniske Museum. Så starter vi en
produktion af kvælerkraver!
• Koredningsapparat:
o Hvis stalden brænder, vil en mekanisme kunne sættes i gang, når man drejer på håndtaget. Koen har en ring om halsen og vil derfor blive trukket ud af stalden i sikkerhed.
• Vandpumpen:
• Ellehammer startede med at lave vandpumper, der kunne tilsluttes en
almindelig Ford T.
o Sønnen videreførte virksomheden, som producerede vandpumper.
o Denne opfindelse har Ellehammer tjent flest penge på.
8
Volvo Amazon, nu også med fokus på trafiksikkerhed.
9
Danskere og svenskere!
I skal nu have en diskussion om forskellen mellem dansk og svensk. Vi har
ofte nogle stereotype billeder af hinanden. Dem skal I gerne kunne udfordre.
Passer det, at danskere er gode til at få idéerne, men at de ikke kommer videre med dem?
?
Dialogbaserede spørgsmål
•
•
•
•
Hvorfor har Sverige en stor militærindustri?
Hvorfor har Danmark ikke en bilindustri?
Er svenskere mere innovative end danskere?
Er danskere ikke seriøse nok?
Saab B 17
Saab står for Svenska Aeroplan Aktiebolaget. Saab blev grundlagt i 1937.
FAKTA
Svensknøgle (skiftenøgle)
Svensknøglen er en svensk opfindelse af Johan Petter Johansson
fra Vårgårda. Han tog patent på sin
opfindelse i 1892. Den anvendes i
dag over hele verden, og kaldes for
eksempel i USA for “Swedish wrench
key”. I Danmark bruges også betegnelsen “skiftenøgle” for en svensknøgle, hvilket er en direkte oversæt-
Svenske opfindelser og
industrier:
IKEA (møbler)
Tetra Pak (papirkartoner)
Nicorette (nikotinerstatning)
Dynamit (Alfred Nobel)
Ericsson (telefoner)
Electrolux (støvsugere)
Danske opfindelser og industrier:
LEGO (legetøjsklodser)
Danfoss (termostater til
varmeregulering)
Carlsberg (gær til ølproduktion)
Hellesens (tørbatteri)
Mærsk (shipping)
Magnetisk lagring (Valdemar Poulsen)
telse af det svenske ord “skiftnyckel”.
Find selv på flere…
10
Saab Draken
Draken blev anvendt i det danske flyvevåben i perioden fra 1970 til 1993.
11
Patentkontoret
(Sæt jer ind i Mandskabsvognen)
Opsummering: Vi har talt om mange forskellige typer af opfindelser, store
opfindelser og mindre opfindelser, nogle var inspireret af naturen, nogle løste
praktiske problemer, og nogle var en videreudvikling af allerede eksisterende
opfindelser.
Dåseåbneren
Dåsen blev udviklet i begyndelsen af 1800-tallet. Blandt andet tog Napoleons
tropper den til sig, da de skulle i krig mod Rusland. Men der gik næsten 50
år, før man opfandt dåseåbneren. Dåseåbneren er dermed et godt eksempel
på et praktisk problem, der bliver løst. Hvis I har prøvet at åbne en dåse med
enten en sten eller en kniv, ved I, hvorfor dåseåbneren til sidst blev skabt.
Isterningeposen
En varm sommer i 1970’erne sad Erling Vangedal Nielsen i sit sommerhus
sammen med nogle gode venner. De savnede nogle isterninger til deres
drinks. De havde en fryser, men ingen isterninger. Isterninger skulle der til, og
ud af en plasticpose fandt Erling på en løsning, der skaffede dem de nødvendige isterninger. Løsningen var så genial, at den 20 år efter var blevet til en
verdensomspændende succes.
Rollespil
I dette rollespil skal eleverne gennemgå den innovative proces, hvor det ikke
er den enestående opfinder, men samarbejdet mellem en inventer og en innovator, der er i fokus. Få eleverne til at komme med deres egne bud på en ny
og god opfindelse. De skal forstå, at den innovative proces kræver forskellige
kompetencer. Det er ikke sikkert, at den person, der har fået idéen, også er
den, der kan føre idéen ud i livet og sælge produktet.
(De følgende genstande kan alle tages ned fra hylderne i Mandskabsvognen)
Velcro (burrebånd)
Velcro blev opfundet i 1941 af den schweiziske ingeniør George de Mestral,
der, efter at have gået tur med sin hund i skoven, nærstuderede de burrer, der
sad fast i hundens pels. Først kunne man ikke finde anvendelse for velcro,
men den amerikanske rumfartsindustri og militæret tog materialet til sig. I dag
har stort set alle velcro på deres tøj. Tjek selv lige efter.
12
?
Dialogbaserede spørgsmål
•
•
•
•
•
•
•
•
Hvem har en god opfindelse?
Fortæl om idéen.
Synes andre, det er en god idé?
Du fortæller din bedste ven om idéen.
Din ven er god til at få produceret den nye idé.
I undersøger, om idéen er blevet lavet før.
I tager patent på opfindelsen.
I bliver rige.
13
FR
UK
ÅR
D
KÖ
K
ST
RÄ
LUSTHUS
EN
TR
HU
14
ROSARIUM
ÉB
VU
DE
RÉ
D
NY
T
TR TOV
ÄD
Ä
GÅ XT
RD
SY
ST
TR EMA
ÄD
T
GÅ ISK
RD
1
ALMSKOG
ÅKER
EKSKOG
LANDSKAPSBOTANISK
TRÄDGÅRD
TO
LÖVBLANDSKOG
NG
Ä
RR
3
HAVSVIK
6
FUKTÄNG
4
5
7
ALDAMM
ALSKOG
8
LÖVBLANDSKOG
13
ÄNG
ÄNG
2
Vårväxter
l Ä rarhandledning
ÅR
LÖVÄNG
WC
NT
D
9
UT
IK
ÅR
15
ENGELSKA PARKEN
FRANSKA PARKEN
DG
ÄR
SS
AM
L
10
DG
RÄ
IN
G
FRILUFTSTEATERN
ÅKER OCH HAGAR
TT
ÖR
NB
HERRGÅRDEN
BJ
WC
Ö
RT
AG
TROLLSKOGEN
6
12
I denna handledning får du stifta bekantskap med 15 olika vårväxter som du
kan stöta på i Fredriksdals botaniska trädgård, både i den landskapsbotaniska och den systematiska trädgården.
TALLSKOG
ENEFÄLAD
9
Välkommen till Fredriksdals botaniska trädgård i Helsingborg. Här kan du uppleva Skåne i miniatyr. På någon timme kan du vandra genom olika växtsamhällen allt från ängar, betesmarker till små dungar av alla vildväxande träd.
Det finns till och med en havsstrand med de växter som hör hemma där. I en
särskild del av trägården odlas ca 900 skånska växter systematiskt tillsammans med närbesläktade arter.
11
GRANSKOG
BOKSKOG
10
15
BJÖRKSKOG
1
ASKSKOG
LANDSKAPSBOTANISKA
TRÄDGÅRDEN
Här finns Skånes alla
landskapstyper samlade i
Nordens enda landskapsbotaniska trädgård. Havsvik,
enefälader, lövängar, olika
skogstyper och ängar med
vilda blommor.
I Systematiska trädgården
är de skånska, vilda växterna
systematiskt ordnade.
På Fredriksdal är alla växter fridlysta, vilket innebär att du inte får plocka
dem. De idéer som ges kring fortsatt arbete med växter är därför uppdelade
i två delar. En del med uppgifter som kan utföras på området och en del som
kan utföras i klassrummet eller utanför Fredriksdal, där det är tillåtet att plocka
blommor.
Skolprogram: Det går bra att boka ett skolpedagogiskt program för din klass
på temat Blommor och bin av Fredriksdals pedagoger. Gå in på Fredriksdals
hemsida www.fredriksdal.se
För skolan/Skolprogram
Ordlista: En svensk/dansk ordlista finns på Fredriksdals hemsida För skolan/
Idébank/Vårväxter.
© Text: Karin Hjelmér, Team-chef
förmedling/pedagogik, Fredriksdal museer
och trädgårdar.
Teckningar: Marie Widén.
Foton: Sven-Olof Larsén.
Layout: Marianne Bisballe/Skoletjenesten.
Tryk: PE offset.
14
Vejledning:
Marianne Bomgren, Skoletjenesten Öresund.
Skoletjenesten Öresund är ett samarbete mellan
Skoletjenesten på Sjælland och Skoltjänsten
inom Kultur Skåne (Region Skånes kulturförvaltning). Syftet med verksamheten är att
inspirera skolorna att använda sig av kulturinstitutionernas utbud i hela Öresundsregionen.
Målgrupp
Grundskolan och gymnasiet
Denne lærervejledning fra Danmarks
Tekniske Museum og Fredriksdal museer
och trädgårder er udgivet med støtte fra
H-H samarbejdet i Helsingør – Helsingborg. Tak til Anne-Mette Hermansen,
Pædagogisk Udviklings Center Helsingør.
Både Danmarks Tekniske Museum og
Fredriksdal museer och trädgårdar har
hvert år besøg af mange skoleklasser fra
nabolandet, men ikke mange af dem
indgår i egentlige museumsundervisningsforløb. Det har desværre vist sig, at
sprogbarrieren på nuværende tidspunkt
er en for stor hindring til, at lærerne rigtigt
tør forsøge sig med museumsbesøg. Vi vil
derfor med denne lærervejledning klæde
lærerne på til selv at kunne varetage
undervisningen på museet. Dette ved at
etablere to forløb, som er tilrettelagt, så
de indbefatter de trin- og fagmål, som de
respektive lande har.
15
Vårväxter på Fredriksdal
Efter varje växtbeskrivning i handledningen finns en siffer- och bokstavskombination som anger i vilken rabatt i den systematiska trädgården växten förekommer. Växterna är markerade i en karta som visar var i den landskapsbotaniska trädgården du säkrast hittar respektive vårblomma.
1. Buskstjärnblomma, Stor Fladstjerne
– Stellaria holostea (4.2.C)
Familj Caryophyllaceae. Nejlikväxter. Nellikefamilien
Stellaria = stjärnlik
Buskstjärnblomman är vanlig i Skåne. Den trivs i snår, skogsbryn och i lövskogar. Blommorna är vita med till mitten kluvna kronblad. Bladen är smalt lansettlika och känns sträva i kanten genom att de har fina små tänder. Titta gärna
med lupp på dessa tänder. Bladen sitter korsvis motsatt på den bräckliga
stjälken. Blommorna är femtaliga.
2. Majsmörblomma, Nyrebladet Ranunkel
– Ranunculus auricomus (4.1.B)
Familj Ranunculaceae. Ranunkelväxter. Ranunkelfamilien
Ranunculus = Växer där grodor lever
Majsmörblomman förekommer på ängar och i lövskogar. Blommorna är
glänsande gula, med vanligen fem kronblad, där oftast ett ser trasigt ut.
Stjälkbladen har smala flikar medan bladen nära marken är hela eller bredflikiga. Det finns flera arter smörblommor. Av dessa blommar majsmörblomman tidigast. Hela växten är giftig och smakar skarpt, därför äts den inte av
betesdjur. Däremot kan den ingå i hö, eftersom giftet förstörs vid torkning.
Växtsaften kan ge allergiska reaktioner på huden.
16
3. Kabbeleka, Engkabbeleje – Caltha palustris
(Odlas endast i landskapsbotaniska trädgården)
Familj Ranunculaceae. Ranunkelväxter. Ranunkelfamilien
Caltha = korg
Palustris = kärr
Kabbelekan växer på näringsrika fuktiga marker. Blommorna är stora, gula
och har oftast fem kronblad. Bladen är njurformade med naggad bladkant.
Det lönar sig inte att plocka in kabbelekan eftersom den vissnar fort. Växten
är giftig. Den betas inte av djur som tycker att den smakar illa. Men liksom
hos smörblomman förstörs giftet vid torkning och växten går bra att använda
som hö. Förr ansåg man att smöret fick en gulare färg om korna hade ätit hö
med kabbeleka.
17
4. Hålnunneört, Hulrodet Lærkespore
– Corydalis bulbosa (4.1.C)
Familj Papaveraceae. Vallmoväxter. Valmuefamilien
Corydalis = hjälm, tofs
Bulbosa = med lök
Växten är ganska vanlig på mullrika jordar i lövskogar. Blomningen sker tidigt
på våren och blommorna kan vara vita eller rödvioletta. De är läppformade
och har en sporre. Humlornas sugsnabel når inte ner till nektarn som finns
längst ned i sporren. De biter därför hål i sporren och bryter sig på så vis in
bakvägen för att komma åt nektarn. Det är roligt att leta efter dessa tjuvhål. Efter blomningen vissnar växten ner, men den lever vidare med en underjordisk
ihålig stamknöl. Fröna har ett sockerhaltigt bihang som myror tycker om. De
sprider fröna genom att de tappar några av de frön de försöker bära med sig
till stacken. Växten odlades förr vid kloster. Den rödvioletta blomman kallades
munk och den vita nunna. Den användes då mot bland annat inälvsmask.
5. Svalört, Vorterod – Ranunculus ficaria
(Odlas endast i landskapsbotaniska trädgården)
Familj Ranunculaceae. Ranunkelväxter. Ranunkelfamilien
Ficaria = fikonlika knölrötter
Svalört = blommar när svalorna kommer
Svalörtens blommor är intensivt gula och bildar i slutet av april mattor som kan
täcka marken helt. Växten är släkt med smörblommorna, vilket man kan misstänka genom de glansiga gula kronbladen. Svalörten har dock fler och smalare kronblad än vad smörblommor har. Bladen är hjärtlika och vissnar tidigt.
I de nedre bladvecken bildas vetekornslika groddknoppar. Svalörtens frukt
mognar sällan. Istället sprider växten sig med groddknopparna som ibland
kan ligga i stora mänger på marken. Förr trodde man att groddknopparna var
vetekorn som regnat ner från himmeln. De användes då för att dryga ut mjöl i
dåliga tider. I färskt tillstånd är växten giftig. Giftet förstörs dock vid torkning.
18
6. Löktrav, Løgkarse – Alliaria petiolata (4.1.C)
Familj Brassicaceae. Korsblommiga. Korsblomstfamilien
Alliaria = lökluktande
Löktrav förekommer längs skogsstigar och i busksnår. Hela växten luktar och
smakar lök. Bladen kan ersätta lök i matlagning och är då godast råa. Blommorna är vita och små med fyra kronblad som sitter i kors, vilket är typiskt för
denna växtfamilj. Bladen är hjärtlika och spridda längs stjälken. Växten har
använts som svett- och urindrivande medicin.
7. Pestskråp, Rød Hestehov – Petasites hybridus (1.2.B)
Familj Asteraceae. Korgblommiga. Kurvblomstfamilien
Petasites = hatt med vida brätten, syftar på bladens form
Skråp = mot hosta
Pestskråp kan täcka stora områden längs bäckar och diken. Den blommar
tidigt på våren. Blommorna är blekröda och sitter samlade i korgar. Bladen
tillväxer efter att blomningen är över och blir stora och rabarberlika. Namnet
antyder att växten använts som pestmedicin. Den har också använts mot bakteriesjukdomen rödsjuka hos svin.
19
8. Ramslök, Ramsløg – Allium ursinum (5.3.B)
Familj Liliaceae. Liljeväxter. Liljefamilien
Ursinum = björn
Ramslöken växer i mullrika jordar i lövskogar. Den täcker ofta stora ytor av
marken som luktar starkt av lök. De vackra stjärnlika, vita blommorna kan
liksom bladen och de omogna frukterna användas i maträtter som ersättare
för lök och vitlök.
Ramslöken är den enda av de vilda svenska arterna i släktet lökar (Allium) som
har vita blommor och breda platta blad, vilket ger den ett mycket karaktäristiskt utseende. Men se upp så att du inte förväxlar arten med liljekonvalj som
är giftig. Deras blad är förvillande lika, men liljekonvalj luktar inte lök.
9. Gulplister, Guldnælde – Lamium galeobdolon (2.1.C)
Familj Lamiaceae. Kransblommiga. Læbeblomstfamilien
Lamium = av lamos, svalg
Galeobdolon = stinker
Gulplister växer på något fuktig, mullrik jord i lövskogar. De gula blommorna
liknar hjälmar och sitter i kransar runt stjälken. Nektarn finns samlad längst
ned i blomman. Om du försiktigt drar av en blomma kan du suga i dig en klick
nektar om inte någon insekt varit före dig. Stjälken är fyrkantig liksom övriga
växter inom den kransblommiga familjen. Bladen är korsvis motsatta och med
åldern framträder ett silvermönster på ytan. Växten bildar ofta stora bestånd
eftersom den förökar sig med underjordiska fleråriga jordstammar.
20
21
10. Rödblära, Dagpragtstjerne – Silene dioica (4.2.C)
Familj Caryophyllaceae. Nejlikväxter. Nellikefamilien
Blära = uppblåst foder
Dioica = enkönad
Rödbläran växer huvudsakligen i näringsrika fuktiga lövskogar. De röda kronbladen är fem till antalet och tvåkluvna. Bladen sitter parvis längs stjälken.
Rödbläran är tvåbyggare, vilket innebär att den bildar han- och honblommor
på olika plantor. Honblommor med pistiller har ett uppblåst foder med ett tydligt fruktämne inuti. Hanblommor med ståndare har smalt foder och det känns
tomt inuti. Försök att hitta både han- och honindivider.
11. Harsyra, Skovsyre – Oxalis acetocella (3.2.B)
Familj Oxalidaceae. Harsyreväxter. Surkløverfamilien
Oxalis = sur, skarp
Acetocella = sur
Harsyran trivs i skuggiga löv- och barrskogar. Om solen skiner på bladen fälls
dessa ihop som ett paraply för att hindra avdunstning. Detta händer även som
ett skydd vid kyligt väder. Harsyra innehåller oxalsyra och smakar därför syrligt. Den kan användas som smaksättning och dekorering i bål och sallader.
Bladen har också använts som fläckborttagningsmedel. Avkok av bladen har
använts till munsköljning mot sår i munnen. Ät inte för mycket harsyreblad, då
detta kan leda till kalkbrist. Oxalsyran reagerar nämligen med kalken i födan
så att den inte kan tas upp i kroppen.
22
12. Liljekonvalj, Liljekonval – Convallaria majalis (5.3.B)
Familj Liliaceae. Liljeväxter. Liljefamilien
Majalis – blommar i maj
Liljekonvalj trivs i lövskogar och hagar. De klocklika blommorna skyddas mot
regn i och med att de hänger nedåt. De doftar mycket gott. Växten har två
blad med breda och spetsiga bladskivor. Frukterna är röda bär. Växten är flerårig och sprider sig med underjordiska rotstammar. Hela växten är giftig och
giftet påverkar hjärtfunktionen. Den har i äldre tider just använts som hjärtmedicin för att få hjärtat att slå kraftigare och mer regelbundet.
13. Skogsbingel, Almindelig Bingelurt
– Mercurialis perennis (3.1.A)
Familj Euphorbiaceae. Törelväxter. Vortemælkfamilien
Mercurialis = läkeört upptäckt av Mercurius, handelns och köpmännens gud
Perennis = flerårig
Skogsbingel förekommer på mullrika jordar i lövskogar. Bladen sitter två och
två mitt emot varandra längs stjälken. De är placerade vågrätt och kan på så
sätt ta till vara det minimala ljus som når marken i en tät lövskog. Blommorna
är oansenliga. Han och honblommor sitter på skilda plantor. En bra övning är
att försöka hitta han och honindivid. Man hittar ofta många han- respektive
honplantor nära varandra eftersom växten förökar sig med underjordiska utlöpare. På vilka växter bildas frukterna? Bladen har använts som kräk- och
avföringsmedel. Växten finns avbildad tillsammans med Carl von Linné på
den svenska hundralappen.
23
14. Maskros, Mælkebøtte – Taraxacum vulgare (1.1.B)
Familj Asteraceae. Korgblommiga. Kurvblomstfamilien
Taraxacum = botar ögonsjukdom, från arabiskan
Vulgare = vanlig
Maskrosen är en av våra mest älskade och hatade blommor Den är vanlig i
gräsmattor och vägkanter i hela landet och trivs speciellt i kväverik jord. Många små tungformade blommor sitter tillsammans i en korg. Blomkorgen öppnar sig på morgonen och sluter sig på middagen. Den är även sluten vid mulet
väder. Bladen är flikiga och bildar en rosett vid marken. Växten är näringsrik
och utgör en viktig föda för många djur, som harar och kaniner. Späda blad
kan användas i sallader och roten är ätlig, men den beska smaken måste
lakas ur genom t ex kokning. Maskrosor sprider sig lätt. Hugger man av den
så växer det ut flera nya skott från samma rot. Frukterna ser ut som små
fallskärmshoppare vilka lätt förs bort med vinden. Frukterna användes förr
som dun. Barn har lekt med maskrosorna genom att blåsa av fröna. Om alla
frön från maskrosbollen försvann fick de önska sig någonting. Man har historiskt använt maskrosen till flera olika saker, bland annat som laxermedel eller
hängd i ett band runt halsen för att motverka ögonsjukdomar. Som rostad har
roten använts till kaffesurrogat. Växten innehåller en vit växtsaft som blir svart
om man får den på huden.
15. Vitsippa, Hvid anemone – Anemone nemorosa (4.1.B)
Familj Ranunculaceae. Ranunkelväxter. Ranunkelfamilien
Anemone = som rörs av vinden
Nemorosa = lundväxande
24
Vitsippan blommar tidigt på våren innan träden slagit ut och kan bilda stora
vita mattor. Den trivs framförallt i lövskog och bördig barrskog. Bladen är flikiga med skaft. De vissnar snabbt efter blomningen, men växten finns kvar
med en jordstam i marken. Jordstammen växer några cm per år och kan bli
mycket gammal. Eftersom blomknopparna anläggs redan på hösten kan växten blomma tidigt på våren. Hela växten är giftig och om man får växtsaften på
huden kan man få utslag. Trots det ansågs det förr att om man åt den första
vitsippan på våren skulle det man önskade gå i uppfyllelse samma år.
25
Arbeta vidare med
vårväxter på Fredriksdal
kronblad
pistill
ståndare
foderblad
Blommans byggnad
• Leta efter kronblad och foderblad i de olika blommorna.
• Leta efter ståndare och pistill i de olika blommorna.
• Skogsbingel och rödblära har enkönade blommor. Vissa plantor har bara ståndare och andra har bara pistill. Honplantorna får frukter. Försök att hitta han- respektive honplantor.
• I systematiska trädgården kan du följa med Freja Frö på äventyr. Där avslöjar vi blommornas hemligheter och berättar hela historien från frö till frö. Träskulpturer visar vägen bland ståndare och pistiller.
• I systematiska trädgården hittar du också många andra vårblommor som inte rymts i denna lärarhandledning.
Pollinering
• Undersök vilka insekter som besöker olika vårblommor. Vad gör insekten
i blomman?
• Undersök vilken vårblomma som luktar godast. Varför luktar blomman?
• Vårväxterna som beskrivits ovan sprider sitt pollen med hjälp av insekter. Jämför dessa växter med gräsens/græsens, björkens/birkens eller alens/
rødelens blommor som är små och oansenliga. Dessa sprider sitt pollen med hjälp av vinden. Låt eleverna leta efter växter som de tror sprider sitt
pollen med insekter respektive vinden. De vindspridda växterna måste
producera mycket pollen eftersom det är ett mer osäkert sätt att sprida sitt pollen på än med en insekt som transporterar pollenet från blomma
till blomma.
Enkel flora
• På Fredriksdals hemsida www.fredriksdal.se (För skolan/Idébank/
Vårväxter) finns en enkel bildflora över de växter som ingår i vårväxtstigen.
En övning för elever i de lägre stadierna kan vara att måla vårväxterna i
detta arbetsblad samtidigt som ni passerar dem. Tag med färgpennor och
underlägg!
• I Väntande – spännande Natur (Anders Rapp. ISBN 91-26-92040-9) finns en övning för växtdetektiver som går ut på att lära sig termer som man
kan hitta i en flora. T ex stjälkens utseende, bladens form eller hur bladen
sitter. Med hjälp av dessa termer kan de olika växterna i vårväxtstigen
beskrivas. Utanför Fredriksdal där ni kan plocka växter kan eleverna
beskriva någon av ett antal utvalda växter med hjälp av dessa termer. En annan grupp av elever ska sedan gissa vilken av växterna som är beskriven.
Växtfamiljer
• På Fredriksdals hemsida www.fredriksdal.se (För skolan/Idébank/
Växtfamiljer) finns enkla beskrivningar av de största växtfamiljerna.
Använd dessa när ni går runt bland vårväxterna. Många av vårväxterna tillhör någon av dessa växtfamiljer.
• Ståndortsfaktorer
De olika vårväxterna har olika krav på fuktighet, näringshalt, ljustillgång m.m.
Försök att komma fram till vilka krav några av örterna har genom att fylla i ett schema likt det nedan. Sätt ett kryss för de alternativ som passar in på
växten i fråga.
Växt
Torrt
Fuktigt
Soligt
Skuggigt
Surt*
Basiskt*
Maskros
Kabbeleka
Gulplister
Harsyra
26
• *mät med lackmuspapper eller pH-meter
27
Arbeta vidare med vårväxter innan eller
efter besöket på Fredriksdal
Pressa växter
Samla några vårväxter i skogen. Pressa växterna genom att låta dem ligga
mellan ritpapper och tidningar. Lägg tunga böcker ovanpå och byt tidningar
med några dagars mellanrum om de är fuktiga. Pressa växterna i en vecka.
OBS! Alla växter på Fredriksdal är fridlysta och får inte plockas.
Maskrosor
Varje litet kronblad i maskrosen är en blomma. Räkna hur många blommor det
finns i en maskros.
Vem hittar den längsta maskrosen respektive den kortaste eller den minsta
blomman respektive den största. Lägg ut i storleksordning.
Tillverka kedjor av maskrosens stjälkar som blir fina vårhalsband eller studera
fröspridningen med vinden.
Bestämningsnyckel
Att tillverka sin egen bestämningsnyckel kan vara en bra utmaning och kan
anpassas i svårighetsgrad för alla årskurser. För att förstå hur en flora är uppbyggd med nycklar kan eleverna få sortera 10 olika växter i två högar. De
som ligger i samma hög ska ha någon gemensam egenskap. Gör övningen
i grupper. Man upptäcker då att grupperna sorterat på olika sätt. Olika floror
sorterar på olika sätt. Inget är rätt eller fel, men en del egenskaper kan vara
lättare att sortera efter. Varje hög kan i sin tur delas upp i två nya högar med
nya egenskaper.
28
29
Frögroning
• Så frön på fuktig bomull, vattna varje dag. Efter ett par dagar har rötter
börjat växa ut. Man kan tydligt se de små rothåren på dem. Genom
rothåren suger växterna upp vatten och lösta salter. Därefter utvecklas
bladen. De färgas gröna av klorofyll.
• Undersök vad som behövs för att frö ska gro genom att utesluta ljus, fukt,
luft, jord eller värme.
Kruka 1.
Kruka 2.
Uteslut ljus. Några cm jord som fröna sås i.
Håll jorden fuktig och täck med aluminiumfolie.
Kruka 3.
Uteslut luft. Några cm jord. Därefter fyll på med vatten.
Då får fröna ingen luft.
Kruka 4.
Uteslut jord. Lägg hushållspapper i bottnen och lägg fröna på den. Håll pappret fuktigt.
Kruka 5.
Uteslut värme. Några cm jord som fröna sås i.
Håll jorden fuktig. Sätt muggen i kylskåp.
Kruka 6.
Kontrollkruka. Inget ska fattas. Lägg i jord, plantera frö, håll varmt ljust och fuktigt.
30
Så frön i 6 plastmuggar med blomjord, 5 frön i varje. Skriv på respektive kruka vad som uteslutits.
Uteslut fukt. Några cm jord som fröna sås i. Vattna inte.
Vattenupptagning
Sätt en nyklippt blomma i vas med vatten. Häll i lite olja i vattnet. Oljan kommer att lägga sig ovanpå vattnet. Märk ut hur högt vattnet står. Efter ett par
dagar har blomman sugit upp vatten. Oljan hindrar vattnet från att avdunsta.
Mät hur mycket vatten växten tagit upp.
Vattentransport
I en vas hälls vatten och hushållsfärg. Om man sätter en vit blomma i vasen
kommer blommorna att färgas strimmiga efter ett par dagar. Strimmorna visar
var blommans ledningskärl går.
Pollen
Titta i mikroskop på pollenkorn. Vilka olika former har de? Vad kan det vara
bra för? (Pollenkornen ser olika ut beroende på om de sprids med vinden eller
med insekter).
Växter behöver ljus
Lägg en planka på gräsmattan och låt den ligga några dagar. Ta bort plankan.
Hur ser gräset ut under den? Man ser då att växterna behöver ljus för att
klorofyllet ska kunna bildas. Klorofyllet är en förutsättning för att växterna ska
kunna bilda sin egen näring i form av socker.
Medicinalväxter
Undersök om människan har använt vårväxterna till någonting genom tiderna
t ex som medicin. På Fredriksdal finns en särskild Nyttoväxtträdgård.
Alla muggar utom nr fem kan lämpligen stå på en fönsterbräda.
Jämför bägarna efter några dagar. Vilka har grott? När fröna väl grott krävs,
ljus, vatten, luft, jord och värme för att växterna ska vidareutvecklas.
31
Vårväxter
32
LÄRARHANDLEDNING