Transcript Konferensrapport 2012 - Hantverkslaboratoriet

 Dokumentation av konferensen TRÄDGÅRDSMÄSTARENS SOM KUNSKAPBÄRARE 22 – 23 oktober 2013, Gunnebo Slott Mölndal Titel:
Dokumentation av konferensen ”Trädgårdsmästaren som kunskapsbärare”,
22-23 oktober 2012. Gunnebo slott, Mölndal.
Redigering:
Jeanette Blom
Utgivning:
Hantverkslaboratoriet
Göteborgs universitet
Box 77
SE 542 21 MARIESTAD
www.craftlab.gu.se
INNEHÅLL DOKUMENTATION AV KONFERENS 22-­‐23 OKTOBER sid Förord 1 Växtdynamik-­‐ gestaltning genom förvaltning 2 Trädgårdsmästarens kunskaper under 1700-­‐talet 11 Bondens träd, och botanistens 19 Gesäll och mästarordningen, ett nygammalt mästarbrev 22 Drömmen om den historiskt korrekta gräsmattan 24 Gruppdiskussioner ”En mästarordning för trädgårdsmästare” Inbjudan Deltagarlista 33 Förord Ännu en konferens för trädgårdsmästare som arbetar i och med historiska miljöer har arrangerats i regi av Hantverkslaboratoriet. Den här gången hölls konferensen på Gunnebo Slott i Mölndal och temat var ”Trädgårdsmästaren som kunskapsbärare”. Ett 70-­‐tal personer deltog och under två intressanta dagar fick vi lyssna till föredrag om trädgårdsmästarens kunskaper och arbete från 1700-­‐
talet och fram till idag. Hur arbetade trädgårdsmästaren under 1700-­‐talet, vilka arbetsuppgifter ingick i tjänsten och vilka kunskaper krävdes? Hur ser arbetet ur för dagens trädgårdsmästare? Har vi samma kunskapskrav och vad händer när kunskap går förlorad? Vad betyder trädgårdsmästarens kunskaper för en anläggning? Konferensens föredrag har samlats och sparats i den här rapporten som en minnesanteckning. Gunnebo Slott var en utmärkt passande plats för konferensen med tanke på den vikt Gunnebo Slotts ledning lägger på kompetens och hantverkskunskaper. Särskilt intressant var det att ta del av Gunnebos nuvarande trädgårdsmästare Joakim Seilers undersökning om gräsmatteslåtter med lie. Undersökning är ett projekt inom Hantverkslaboratoriet och kommer att redovisas längre fram i en rapport. För konferensen arrangemang stod arbetsgruppen Nätverket Trädgårdsmästare i historisk miljö som bildades 2011 i Mariestad. I arbetsgruppen ingår Maria Nyman-­‐Nilsson, Fredriksdals Friluftsmuseum i Helsingborg, Maria Löfgren, Vallby Friluftsmuseum i Västerås, Annelie Johansson, Rosendals trädgård i Stockholm, Johnny Mattsson, Trädgårdsform i Väst i Göteborg och Jeanette Blom, Hantverkslaboratoriet. Arbetsgruppen arbetar nu med höstens konferens och efter önskemål från deltagare vid tidigare konferenser kommer även praktiska inslag att ingå. Jeanette Blom Hantverkskoordinator trädgård, Hantverkslaboratoriet Växtdynamik – gestaltning genom förvaltning
Tomas Lagerström, Landskapsarkitekt, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Trädgårdsmästarens kunskaper under 1700-talet
Åsa Ahrland, avd för agrarhistoria, Institutionen för ekonomi, SLU
11
12
13
14
15
16
17
18
Bondens träd – och botanistens
Åke Carlsson, författare och fil hedersdoktor Göteborgs universitet
Bönder kunde i viss utsträckning skapa de träd de behövde. Av krokiga enbuskar gjordes raka enstammiga
enträd till störar eller som levande stöttor till trägärdsgårdar.
19
Lindar hölls ofta i trädform för att skaffa löv och bast, men utan skötsel blir de flerstammiga
buskar.
Ekar på böndernas marker tillhörde kronan sedan Gustav Vasas tid. De utsattes ofta för topphuggning och
sidohamling, vilket kan ses än i dag på många gamla ekar.
20
Nästan alla trädslag har använts för lövtäkt. I genomsnitt kunde ett hamlat träd ge tio kärvar var femte år. Ett
får gavs ca 200 kärvar per år. Hamlade träd blir tidigt rötade och bryts lätt sönder när grenarna får växa ut
och bli grova.
Vårdträd (vård = skyddsande) har troligen förekommit på de flesta gårdar och är fortfarande vanliga. Det
mest kända vårdträdet är Avaeken på Fårö, som Linné besökte 1741.
Kyrkogårdar har ibland intressanta träd. Många har utnyttjats för lövtäkt. Med början på 1600-talet
planterade man trädkransar kring kyrkogårdarna. De blev vanliga först på 1800-talet. Trädkransen av ek
kring Asklanda kyrka är unik i Sverige. Den planterades på 1600-talet. Åtskilliga av de ursprungliga träden
finns fortfarande kvar.
Igenväxningen är ett hot mot många intressanta gamla träd. Ovanstående bilder är tagna från samma plats
1991 och 2011.
Litteratur
Bondens träd - och botanistens: Svensk Botanisk Tidskrift 1994 s 159.
Gamla ekar. 2002
Gastekar och väckefuror. 2007.
Tipsa mig gärna om intressanta träd!
Åke Carlsson
21
[email protected]
0322-664138
070-5728255
Gesäll- och mästarordningen, ett nygammalt mästarbrev
Börje Hagman, ansvarig hantverksfrågor, Sveriges hantverksråd, Leksand
Hantverkare som förebilder
B Hagman har arbetat med hantverksfrågor och utbildning inom de traditionella hantverksyrkena de senaste 25 åren.
Förebilderna under studietiden var mycket yrkesskickliga hantverkare och lärare som gav inspiration och lusten till att
satsa på läraryrket: slöjdlärare. Man skulle kunna säga att de var Mästare i sina yrken – utan mästarbrev. Dessa
personer talade alltid om kvallitet, det goda hantverket och att ”göra rätt” och att satsa på en professionell utbildning.
Så blev det!
Begreppet Mästare - skråtiden
När hörde ni begreppet mästare senast? Själv noterade jag t ex tågmästare på resan hit, en löpsedel handlade om
mästaren som blir politiker i Ukraina.
Ni kan er historia och det finns säkert mästare också bland era förebilder även om begreppet trädgårdsmästare är en
vedertagen yrkesbeteckning utan att hantverkaren har ett mästarbrev. Det finns ett antal liknande yrkesbeteckningar, t
ex: badmästare, salsmästare (pappersindustrin), byggmästare, tågmästare, där det generellt inte handlar om att
personen i fråga har ett mästarbrev.
Det var i Centraleuropa redan på 12-1300 talet, då olika hantverksskrån bildades, som begreppen lärling-gesällmästare började användas och som lever än i dag!
Sverige påverkades av detta och genom t ex krig, religion(kyrkan) och kungahusens kontakter med Europa så
influerades även vårt land av dessa hantverksskrån.
Det äldsta dokumentet om ett skrå i vårt land är från 1350-talet: Skäddarämbetet i Stockholm. Hantverket har alltså
mer än 650 år av erfarenhet och utveckling fram till vår tid: 2000 – talet.
Skråordningen
Man kan generellt säga att skråordningen i Sverige omfatade perioden från 1350-tal fram till 1846 då skråordningen
upphörde. Detta som ett resultat av bl. a industrialiseringen och utvecklingen av teknologi inom en rad olika sektorer.
De fanns/finns de som menar att ”hantverket var industrins moder”. Huruvida detta är en bra beskrivning finns det
många som reflekterat över. Tydligt är att många av dåtidens hantverkare tog med sig värdefull kunskap, kompetens
on förtrogenhet in i sina nya yrkesroller som ”industriarbetare” eller motsvarande.
Näringsfrihet i Sverige
Full näringsfrihet kom 1864 och då var det fritt fram för fri etablering av företag och hantverkare att etablera sig i hela
landet (skråtiden innebar strängare regler om etablering och utanför ”stadsporten” fans det relativt få skråhantverkare).
Hantverksorganisationer bildas
I slutet av 1800-tlet och början av 1900-talet bildades de första hantverksföreningarna i Sverige. Några av de tidigaste
var Karlskrona, Stockholm, Kalmar, Göteborg m fl. Sveriges hantverksorga-nisation (SHO) bildades omkr. 1910.
Detta var ett sätt att samla den kunskap och det engagemang som fanns i de äldre skråorganisationerna. I dag heter den
största småföretagar- och hantverksorga-nisationen: företagarna och som har sin medlemsbas i de tidigare
hantverksföreningarna runt om i landet.
22
Utbildningsfrågorna på agendan
En av de viktiga frågorna som fanns med i de nybildade organisationerna var: utbildning och yrkesskicklighet. Hur
bevarar viden och utvecklar den för våra nya generationers hantverkare?
Det blev en viktig fråga att föra lärlings-gesäll- och mästartraditionen vidare in i 1900-talet.
Hantverksutredningar och t ex lärlingsfrågor var ständigt återkommande på agendan.
Mästarbrevsordning
1941 kom lag och förordning om Mästarbrev för hantverkare i Sverige. Det var då Sveriges Hantverksorganisation,
SHO som drev denna fråga och fick också ansvaret att ta sig an hanteringen och organisationen av dessa
kompetensbrev. Det blev också naturligt att även Gesällbrev fick sin plats inom SHO.
Genom organisationsförändringar och namnbyten har mästarbrevsförordningen och lagen om mästarbrev för
hantverkare ändrats under åren och den nuvarande ordningen gäller från 1995.
Sveriges Hantverksråd
Numera är det Sveriges Hantverksråd som är ansvarigt för hanteringen och utfärdandet av Gesäll- och Mästarbrev i
vårt land.
Det finns ca 100 olika yrken som har mästarbrevsstaus och lite färre yrken som har gesällbrevs-status. Det utdelas ca
80-100 mästarbrev och ca 1000 gesällbrev i Sverige per år. En låg siffra i förhållande till länder som Norge, Tyskland,
Österrike m fl.
Sveriges Hantverksråd har under 2012 igångsatt en nationell översyn av samtliga gesäll- och
mästarbrevsbestämmelser, där varje bransch/yrkesorganisation uppmanas att se över sina regelverk och göra
nödvändiga revideringara och justeringar av provbestämmelserna för sina yrken. Detta för att hitta ett tydligare och
mer anpassat innehåll och krav som ska möta yrkets situation och utveckling i dag.
En del yrken förvinner ut ur systemet och nya yrken, där det finns ett uttalat engagemang från
bransch/yrkesorganisation att driva frågan om gesäll/mästarbrev i sitt yrke, tillkommer.
För trädgårdsmästaryrket och branschen/er finns det nu möjlighet att aktivt delta i detta arbete och medverka till att
yrket får gesäll/mästarbrev som tydliggör er professionella kompetens och yrkesskicklighet.
Lycka till!
23
Drömmen om den historiskt korrekta gräsmattan
Joakim Seiler, chefsträdgårdsmästare Gunnebo slott & trädgårdar
24
25
26
27
28
29
30
31
32
Gruppdiskussioner ”En mästarordning för trädgårdsmästare”
Frågeställningar
- Vilka kompetenskrav ska ställas på en trädgårdsmästare och hur ska ett gesäll
och/eller mästarprov se ut och utföras?
- Finns det en branschorganisation för trädgårdsmästare i historiska anläggningar eller
behöver det skapas en ny?
- Masterclasses för trädgårdsmästare, vad ska de innehålla?
Anteckningar grupp 1
Allmänt
Det är en röra, svårt för folk att veta vad som är vad. Det finns så många utbildningsformer.
Därför behövs det någon form av tydliggörande.
Masterclass kan man ta efterhand, när man har behov.
Vilka ska fastställa kriterierna? Det måste vara en bransch som ställer kraven och bestämmer
vilka prov som ska göras.
Vilka kompetenskrav ska ställas på en trädgårdsmästare? Hur ska ett gesäll respektive
mästarprov se ut och utföras?
Det praktiska kunnandet är viktigt. Perspektiv, förhållningssätt är viktigt. Hantverksmetoder.
Hur var det förr, vilka krav hade man då på trädgårdsmästarens kunskap? Och hur ser det ut
internationellt? Det kan kanske vara bra att kolla upp det.
Vilka är de vanligast förekommande momenten en trädgårdsmästare gör. Skicka ut en enkät
till nätverket med frågor. Vad är lägsta nivå? Fokus på mästarnivå i första hand.
Ska det vara en historisk inriktning, krav på historisk kunskap för att ta gesäll och
mästarbrev? Kanske ska man ha delmoment, delprov inom vissa områden.
Förmedlingen av den egna kunskapen och kompetensen är en viktig del av
mästarkompetensen. Om man har spetskompetens inom ett område ska man kunna förmedla
den vidare. Det kan vara en del i det teoretiska provet.
Gesällbrevet bör vara en grundläggande nivå. Kanske räcker med grundutbildningen.
Mästarbrevet visar på en breddning. Man ska ha gränsöverskridande kompetens vad gäller
gestaltning, skötsel, anläggning.
Gunnar redogjorde för en modell som vi skissat på i HL
Prov – Det ska finnas en bruttolista över vilka moment det är man ska kunna och som man får
innan provtillfället. Vid provet kommer några av dessa moment att testas.
Eget arbete – man ska visa upp ett eget arbete.
Frågor – Det ska finnas en lång lista av frågor som man får i förväg så att man vet vilka
kunskaper det är man ska ha.
Finns det en branschorganisation för trädgårdsmästare i historiska
trädgårdsanläggningar? Behövs det skapas en ny branschorganisation?
Branschen är splittrad. Många som är anställda, inte egna företagare.
33 Det finns olika nätverk. Forum för trädgårdshistorisk forskning, Swedish society of public
parcs and gardens, nätverket för trädgårdspraktiker. Det finns inget nätverk som träffar mitt i
prick. Swedish gardens efterfrågar kompetens till att sköta parker och trädgårdar men de har
inte fokus på trädgårdsmästaren, det är mer landskapsarkitektens perspektiv. STAF,
trädgårdsanläggarnas förbund, inte rätt. Mycket nyanläggning.
Viktigt att lyfta kompetens som trädgårdsmästaren har. Vore väldigt bra att skapa en egen
bransch.
Ska beställarna tas in i branschen?
Masterclasses för trädgårdsmästare, vad ska de innehålla?
Flera förslag på masterclasses. Skötsel av spaljéodling, skötsel av gångar, stenmurar,
terassmurar, beskärning, rosor. Olika kompetenser på olika ställen i Sverige. Det kan finnas
kurser på olika ställen. Utnyttja de trädgårdar, anläggningar som finns i utformandet av
masterclasses.
Inte krav på att ta alla masterclasses som finns. Bra att ha kurser på engelska.
Anteckningar grupp 2
Behövs gesäll och mästarnivåer?
Sverige är ett litet land, tänk vidare än bara historiska trädgårdar! Storskaligt jmf med
småskaligt, t ex stadsnära odling. I Norge stort behov, finns mästarbrev för trädgårdsmästare
men ej för den som arbetar i historisk trädgård.
Idag saknas relevant utbildning för att arbeta i historisk anläggning, t ex metoder,
växtkännedom, odlingskunskaper.
De historiska lagren finns även i städerna, t ex man glömmer ofta 1950 och 1960-talen
Få trädgårdsmästare som har trädgårdshistoriskt intresse, hur många måste utbildas per år för
att det ska finnas jobb åt dem. Ett mästarbrev för historisk trädgårdsmästare kan bli för smal
nisch.
När blir saker historia? Viktigt med allmän hantverkskunskap.
På Vea – historisk grön=påbyggnadskurs
Framtida trädgårdsmästare kommer i framtiden att förmedla kunskap om yrket, t ex Joakim på
Gunnebo som också måste förmedla, rollen kräver en gemensam grund.
Vad är den gemensamma grunden?
Vad innebär hantverket? På Gunnebo krävs bred kompetens, många olika hantverk
Inte bra med alla olika Ky/Yh-utbildningar – för gyttrigt, ej bra för statushöjningen
I den här diskussionen borde alla utbanordnare vara med, det måste till en tydlighet
Pga gyttrigheten behövs mästarutbildningen. Måste bestämma kriterierna för vad är en
trädgårdsmästare är.
I norge, 2 år basår, läroår 2-3 år, avlägger fagpröve, (gesäll) efter fagbreve kan du ta
mästarbrev på kvällsutbildning
Bestämma en lägstanivå på trädgårdsmästarkunskapen
Vilka kunskaper är viktiga?
34 Beställa anläggningsjobb, kvalitetsäkring. Dokumenterad kunskap om historisk kunskap,
hantverkskunskap, kunskap om olika ståndorter mm, kunna/vilja kommunicera med besökare.
Trädgårdsmästare måste ha hög status!
Viktigt med både praktisk och teoretisk kunskap.
Samarbete, utgångspunkt i en anläggning. Tvärvetenskapligt utbyte ger mycket, i England
samma problem, ”alla kan göra trädgård”. Ett studium i Norge pågår där två anläggningar ska
lyftas, undervisning sker där.
Viktiga kunskaper:
-­‐ Växtkännedom
-­‐ Konsthistoria
-­‐ Dokumentation
-­‐ Tolka källor
-­‐ Odla
Branschorganisation?
SSPPG – Movium + Helsingborgs stad tittade på behovet av marknadsföring av parker, 36
parker är idag medlemmar, utbyte marknadsföring, kommunikation mm, tittar på hur National
trust är organiserat, jobbar med att bestämman vad deras uppdrag är, bara marknadsföring
eller statushöjning – viktigt med trädgårdsmästarkunskaper annars ingen bra marknadsföring
Vill ha nätverk för att kunna fortbilda sig inom ämnen som brister i utbildningen.
Vea skickar utbildningsplan.
Anteckningar grupp 3 Kompetenskrav Historisk eller allmän trädgårdsmästare? -­‐ ja, historisk trädgårdsmästare mer hantverk, trädgårdshistoria, känsla för materialet Gesäll -­‐ växter, jord, natur -­‐ trädgård är så brett, odling är brett, varje arbetsplats är ”ny” -­‐ test på den dolda kunskapen -­‐ grunderna? Ympning, okulering, hamling Input från både gamla trädgårdsmästare + de nya, unga eller ska de nya sätta ”reglerna”? -­‐ Permakultur t ex Möter efterfrågan, kulturhistoriska värdet, spaljering Mästarbrevet -­‐ Brett eller specificerat -­‐ Antikvariskt tänk -­‐ En mästare ska alltid ha historiska kunskaper Branschorganisationen 35 -­‐
Hantverkslaboratoriets nätverk förslår vi, vi vill ha en egen organisation och mästarbrev för trädgårdsmästare i historiska miljöer Masterclasses -­‐ Gamla tekniker -­‐ Gesällvandringar, se/arbeta i olika anläggningar -­‐ Arbetsutbyte Anteckningar grupp 4
Grunden till trädgårdsyrket, minsta gemensamma kunskapsbas, hur ser den ut? Trädet med
alla utbildningsgrenar och fördjupningar, hur ser det ut?
Kravspecifikation för gesällbrev inom trädgård
• växtkunskap
• växtskyddskunskap
• att ha verkat inom olika verksamheter och
• (i olika länder)
Mästarbrev för trädgårdsmästare
• arbetsledning
• ekonomi
• företagande
• historia
• pedagogik
• mer formaliserad vistelse i andra länder, särskilt när det gäller historiska anläggningar
Olika grenar ska ha olika mästarbrev?
• plantskolister
• trädgårdsdesigner
• trädgårdsmästare i historiska miljöer
•
Hur utformar man ett praktiskt prov, när det är så beroende av att ett resultat av ens verk inte
syns förrän efter ett antal år kanske?
Tidens problem: Profilering/särdrag i nya utbildningar - för att locka studenter - dränerar den
egna yrkesrollens bas! Vi förstör för oss själva när vi bygger upp utbildningarna på detta sätt?
36 Deltagare "Trädgårdsmästaren som kunskapsbärare", Gunnebo Slott 2012
Namn
Agneta Gardsby
Ahmet Becarevic
Anders Ryberg
Anna Johansson
Anna-­‐Lena Johansson
Anna-­‐Lena Sonesson
Annelie Johansson
Astrid Matland
Aud Jovall
Bruno Pedoux
Börje Hagman
Camilla Wihlander
Cecilia Wånge
Cecilie Godager
Charlotte Brännström
Christina Persson
Claudia Schutte
Dagmar Nilsson
Daniel Lundberg
David Ekelund
Eli Bentzen
Elin Starck
Emma Falk
Emma Nordström
Engla Ragnarsson
Eva Blixt
Evalena Öman
Eva Rosén
Fabian Mebus
Gitte Kidmose Rön
Gunnar Almevik
Organisation
e-­‐post
[email protected]
Malmö stad, Fastighetskontoret
Länsstyrelsen Gbg
[email protected]
anna-­‐[email protected]
[email protected]
[email protected]
Damsgård hovedgård, Bymuseet i Bergen
Urtehagen, Domkirkeodden, Hedmark Fylkesmuseum Staberg barockträdgård, Staberg 81, 791 96 FALUN
Sveriges Hantverksråd, Leksand
Gunnebo slott och trädgårdar
Fredriksdals Museer och trädgårdar
Statens Fagskole for gartnere og blomsterdekartörer
Sundsby Säteri, Tjörns kommun
Göteborgs universitet, Hantverkslaboratoriet
Sv skogsplantor AB och Capellagården
Arvika Fastighets AB
Gunnebo slott och trädgårdar
[email protected]
[email protected]
[email protected]
borje.hagman@hantverk-­‐utbildning.se
[email protected]
cecilie.godager@vea-­‐fs.no
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Statens Fagskole for gartnere og blomsterdekartörer
Wij Trädgårdar
eli.bentzen@vea-­‐fs.no [email protected]
[email protected]
Stiftelsen Läckö slott
Karlstad kommun
Karlstad kommun
Institutionen för Kulturvård, GU
Tjolöholms Slott
Riksantikvarieämbetet
Den Gamle By, Århus
Göteborgs universitet, Hantverkslaboratoriet
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
[email protected]
[email protected]
Malmö stad, Fastighetskontoret, Torup Slott
Mårbacka Minnesgård
22-­‐okt 23-­‐okt
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Henrik Morin
Jeanette Blom
Jenny Högberg
Joachim Löfgren
Joakim Seiler
Johnny Mattsson
Josephina Wesström Juhlin
Karin Bieltvedt
Karin Persson
Kerstin Andersson
Klara Holmqvist
Lars-­‐Erik Olsson
Lauri Nyberg
Lena Vikström
Linda Lindblad
Linnea Oskarsson
Maja Stiernberg
Mari Marstein
Maria Löfgren
Maria Nyman Nilsson
Mattiaz Wiman
Miriam Gustafsson
Moa Michaelsson
Monica Christiansson
Nanna Bylund
Paula Palm
Per Hellqvist
Pia Scmidtbauer
Pierre Nestlog
Teresia Millberg
Tobias Johansson
Tomas Lagerström
Ulla Söderberg
Ulrika Rydh
Grön Morin
Hantverkslaboratoriet/Trädgårdsmästare Blom
Karlstads kommun
[email protected]
[email protected]/[email protected]
[email protected]
[email protected]
Gunnebo slott och trädgårdar
Trädgårdsform i Väst
Lövstabruks trädgårdsmästeri
Urtehagen, Domkirkeodden, Hedmark Fylkesmuseum SLU, POM Lök-­‐och knöluppropet
Vivaldi AB
Julita Gård, Nordiska museet
Tjörns kommun, Sundsby Säteri
Gunnebo slott och trädgårdar
Gunnebo slott och trädgårdar
Göteborgs universitet, Hantverkslaboratoriet
SLU, POM Perennuppropet
Millesgården
Gamle Hvam museum
Vallby friluftsmuseum
Fredriksdals Museer och trädgårdar
Vivaldi AB
Karlstads kommun
Linnés Råshult
Karlslunds Herrgård, Örebro kommun
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected] [email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected] [email protected]
maria.nyman-­‐[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Göteborgs stad, fastighetskontorret
Gunnebo slott och trädgårdar
Göteborgs stad, fastighetskontorret
Institutionen för kulturvård, GU
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Tjörns kommun
Gröna Råd Växtkonsulter AB
Arvika Fastighets AB
Hus och Grönska
[email protected]/[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Veronica Bick
Åke Carlsson
Åsa Ahrland
Tjörns kommun, Sundsby Säteri
[email protected]
[email protected]
SLU
[email protected]
1
1
1
68
1
1
1
63
Trädgårdsmästaren som
kunskapsbärare
INBJUDAN
Konferens 22-23 oktober
på Gunnebo slott och trädgårdar
HANTVERKSLABORATORIET
Hantverkslaboratoriet är ett nybildat centrum för kulturmiljöns hantverk,
med Göteborgs universitet som huvudman. Verksamheten har initierats i
samarbete med bland andra Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkan, Sveriges Hembygdsförbund och Statens Fastighetsverk. Hantverkslaboratoriets
uppdrag är dels att dokumentera och säkra hotade hantverkskunskaper
inom områdena landskapsvård, historisk trädgård och bygghantverk, dels att
initiera uppföljning, forskning och utvecklingsarbete i kulturmiljövårdens
praktik med inriktning mot hantverkliga problem och frågeställningar.
Läs mer om oss på www.craftlab.gu.se
Vi vill bjuda in deltagare i nätverket för trädgårdshantverkare i historiska parker och
trädgårdar till en konferens med temat trädgårdsmästaren som kunskapsbärare. Vad
är det för kunskap och kompetens som en trädgårdsmästare har eller bör ha? Hur
definierar vi kompetensområdet och hur förmedlar vi innehållet till vår omgivning?
Välkommen!
PROGRAM
Måndag 22 oktober 12.00 Samling och lunch i Gunnebo Kaffehus och Krog
ANMÄLAN
13.00 Välkomna. Lena Vikström, VD Gunnebo slott & trädgårdar. Lokal Vagnboden
Gunnar Almevik, Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet
Antalet deltagare på konferensen är av utrymmesskäl max 80 personer.
Deltagandet i konferensens program och aktiviteter är kostnadsfritt, men du betalar en avgift på 500 kr för maten. I priset ingår två luncher, Dagens Cajsa Warg,
och en tvårätters middag.
13.20 Växtdynamik - gestaltning genom förvaltning. Tomas Lagerström,
landskapsarkitekt, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Vi vill ha din anmälan senast den 4 oktober
14.00 Trädgårdsmästarens kunskaper under 1700-talet. Åsa Ahrland, universitets
lektor Sveriges lantbruksuniversitet
Anmäl dig via e-post till hantverkskoordinator Jeanette Blom
E-post: [email protected]
14.50Fika
15.10
Bondens träd - och botanistens. Åke Carlsson, författare och fil hedersdoktor
Göteborgs universitet
16.00 Gesäll- och mästarordningen, ett nygammalt mästarbrev. Börje Hagman,
ansvarig hantverksfrågor på Sveriges Hantverksråd
16.30
Gruppdiskussioner på temat “En mästarordning för trädgårdsmästare”
-Vilka kompetenskrav ska ställas på en trädgårdsmästare och hur ska ett gesäll
och/eller mästarprov se ut och utföras?
-Finns det en branschorganisation för trädgårdsmästare i historiska
anläggningar eller behöver det skapas en ny?
-Masterclasses för trädgårsmästare, vad ska de innehålla?
17.30
Uppsamling och gemensam summering av eftermiddagen
18.00
Rundvandring på slottet.
ca 19.30 Middag på Gunnebo Kaffehus och Krog
Tisdag 23 oktober
9.00 Drömmen om den historiskt korrekta gräsmattan. Joakim Seiler,
chefsträdgårdsmästare på Gunnebo berättar om sitt projekt om grässlåtter.
9.45 Rundvandring i Gunnebo slotts trädgård och park. Joakim Seiler
10.30Fika
11.00
Gunnebo och hantverket, vikten av kompetens. Lena Vikström, VD Gunnebo
12.00
Samling och avslutning. Presentation av nätverkets arbetsgrupp och
diskussion om framtida aktiviteter och 2013 års konferens.
12.30
Lunch på Gunnebo Kaffehus och Krog
Uppge namn, telefonnummer och gärna var och vad du jobbar med i anmälan.
Kom också ihåg att berätta om du har någon matallergi eller andra önskemål. Du får
sedan en bekräftelse på anmälan och uppgifter om hur du betalar.
Har du frågor, kontakta Jeanette Blom på e-post eller tel. 0736-22 17 59
4 oktober 2012
Plats
Gunnebo slott ligger 12 km söder om Göteborg, nära Mölndal. Det tar ca 15-20
minuter från Göteborgs centrum. Med Västtrafik går det att åka spårvagn 2 eller 4
från Göteborg till Mölndal, eller ta pendeltåget mot Kungsbacka. Buss 752 går från
Mölndals station till Gunnebo. Det finns tre hållplatser vid Gunnebo, stig av vid
Runde sten så kommer du närmast slottet. Läs mer på slottets hemsida om hur du
tar dig hit, www.gunneboslott.se.
Tips på boende
Närmaste hotell ligger i Mölndal och närmaste vandrarhem i Göteborg.
I Mölndal finns t.ex. Scandic hotel och Hotel Mölndals bro. I Göteborg finns
Göteborgs vandarhem, Stigbergsliden STF vandrarhem m.fl. Efter middagen kommer vi att ordna så att det går skjutsar till närmaste busshållplats.