Transcript Korrosionlabb av Sebastian Deas

OBS! Jag var sjuk under laborationsdagen, detta är en labbrapport som är baserad på det jag
läste bland alla andras korrosionrapporter.
Syfte:
Vi ska förstå hur korrosion fungerar. Vi kommer att behandla en
plåtbit på två olika sätt, sedan kommer plåtbiten att få sitta fast på en lång planka uppe på
taket i flera veckor.
Material:
 Borr
 Skruv
 En svartplåt (50x50mm)
 Fint sandpapper
 Brännpenna
 Planka av trä
 Skål
 olivolja
 Tång
 Pensel
 Oljefärg
 Ugn
Utförande:
Först borrar man ett hål någonstans i mitten av plåten och
sedan putsar man den med sandpapper för att undvika att
skära sig.
Mitt första sätt att behandla plåtbiten var att göra en sak som kallas för svärtning. I denna
behandling innefattar
det att man ska värma upp sin metall till runt 300° C och
att man sedan ska påstryka metallen med olja. Eftersom min ugn hade en maxtemperatur på
250°C fick jag kompromissa och värma upp biten till 250°C istället.
När plåtbiten var tillräkligt varm tog jag ut den med en sorts tång och la ner den i en skål med
olivolja. När plåtbiten kallnade fick jag måla den med oljefärg.
Sedan skruvade vi fast plåtbiten på en planka med en förzinkad skruv, det sista som hände var
att jag fick skriva in mina initialer bredvid plåtbiten. När allas bitar var fastskruvade slängdes
plankan upp på taket.
Resultat:
Efter att ha skruvat av plåtbiten var man tvungen skrapa bort all färg, eller så mycket som går.
Plåtbiten borde inte ha några tecken på rost.
Bild tagen från Linus Perssons finbok.
Bild tagen från Jonathan Emamis finbok.
Slutsats:
Hur kommer det sig att det sker korrosion? Jo, det beror på att det sker en oxidation. Det
betyder att ett ämne ger ifrån sig en eller flera elektroner. I detta fallet avges elektroner som
oxiderats av syremolekyler och vatten. Därför bildas det fria järnjoner samt att vid oxidation
bildas hydroxidjoner. Järnjoneerna och hydroxidjonerna bildar tillsammans
järnhydroxidjoner. Järnhydroxidjoner är just rost eller det lite finare namnet korrosion.
Kemiska formler för hela processen :
Fe -> 2e - + Fe2+
(Järnet ger ifrån sig två negativt laddade elektroner och bildar järnjoner)
H2O + O2 + 2e- -> 2OH -
(Vatten molekylen, syre molekylen och de två oxiderade elektronerna bildar hydroxidjoner)
Fe2+ + 2OH -> Fe(OH)2
(Positivt laddade järnjoner och hydroxidjonerna bildar järnhydroxid)
Det som sker på bilden är ungefär det jag förklarade ovanför, när det fasta järnet ger ifrån sig
en negativt laddad elektron blir järnet till en tvåvärd positiv jon. Syremolekylen och
vattenmolekylen tar imot elektronen och bildar en negativt laddad hydroxidjon. Sedan bildas
det Fe(OH)2 av dessa två joner.
Varför såg man inga tecken av korrosion?
Oljan blev som ett extraskydd ifall färgen skulle spricka.
Oljan skulle hålla allt vatten och syre borta från självaste plåtbiten för att hindra korrosion.
Sedan tror jag nästan alla valde zinkskruvarna därför att zink ligger längre ner i
spänningsserien. En bimetallskorrosion inträffade troligen på zinkspiken, men jag är inte
säker eftersom jag aldrig fick min egna plåtbit.
Felkällor: En felkälla kan vara att när vi skulle skrapa bort färgen kunde jag ha skadat
plåtbiten. Sen kan man alltid ha slarvat med färgen.