Transcript TILLVÄXT BISKOPSGÅRDEN – ETT EU

TILLVÄXT BISKOPSGÅRDEN
– ETT EU-PROJEKT INOM HÅLLBAR STADSUTVECKLING
2009-2011
kontakt
koordinator: Rosie Rothstein
telefon: 031-366 60 19
e-post: [email protected]
ekonomisk koordinator: Fidosa Husidic
telefon: 031-366 60 29
e-post: [email protected]
text och redigering:
Maria Löfström
foto:
Maria Löfström (förutom sid 20: Lotta Nibell-Keating, Kristina Edfeldt, sid 21 Johan Zimmergren,
sid 23 Joakim Andersson samt sid 29 Sverker Berglund och Inger-Lena Bennman)
tryck:
Majornas Grafiska, Göteborg, december, 2011
FÖRORD
I vår stadsdel finns en lång erfarenhet av
att arbete med EU-projekt. Den bygger på
ett stort engagemang men också en omfattande kompetens kring hur man bäst
bedriver den typen av utvecklingsarbete.
Ett organiserat samarbete med näringsliv,
andra offentliga aktörer och den ideella
sektorn stärker arbetet ytterligare.
Utgångspunkten är hela tiden ett strategiskt perspektiv där en långsiktigt hållbar
utveckling i området är målet. Insatser
och aktiviteter utformas i dialog med
invånarna i stadsdelen. Med ett sådant
arbetssätt kan man komma långt och till
och med starta en ny busslinje och bygga
om torg med EU-medel.
Torleif Larsson
Stadsdelsdirektör Västra Hisingen
och ordförande i styrgruppen för projektet
TillVäxt Biskopsgården
INNEHÅLL
inledning .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5
friskväderstorget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
aktivitetshuset sjumilahallen
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . biskopsgårdens företagsrådgivning
. . . . . . . . . . . . . . . . . 10
14
utländsk släkt- och vänturism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
ny busslinje .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
22
varumärkesstrategi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
reflektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
slutord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31
TillVäxt Biskopsgården
• 3-årigt EU-projekt delfinansierat av EU:s Regionala
Fond, insatsområde Hållbar Stadsutveckling
• Projektägare SDF Västra Hisingen (fd SDF
Biskopsgården) Göteborgs Stad.
4
• Total budget för hela TillVäxt Biskopsgården
47 143 980 kronor varav 18 818 500 kronor är
EU-stöd från Regionala Fonden
• Projekttid 2009-2011
INLEDNING
TillVäxt Biskopsgården är ett roligt EUprojekt. Många har tyckt att det har sett
lite spretigt ut, med sex olika delprojekt.
Det har det inte varit, spretigt alltså.
Bakgrunden är att de EU-projekt som
jag varit involverad i har vilat på en stadig
grund, med partners som är vana att lösa
gemensamma problem och se gemensamma möjligheter. Det är en av de viktigaste
framgångsfaktorerna – som också gör livet
lättare för en koordinator.
En annan viktig utgångspunkt har
varit att de sex delprojekten är ett svar på
invånarnas önskemål och idéer. I Biskopsgården arbetade stadsdelsförvaltningen
fram en strategisk utvecklingsplan i dialog
med invånarna. Det gjordes genom olika
fokusgrupper – och de invånare som
deltog arvoderades till en viss gräns.
Det innebär att den ansökan som
arbetades fram och som ledde till TillVäxt
Biskopsgården aldrig behövdes förankras – det jobbet var ju gjort redan innan
själva ansökan gjordes.
I ett EU-projekt, precis som vid en teateruppsättning, behöver man ha ordning
och reda. Tack vare att projektet har haft
en ryggrad med en koordinationsfunktion
– inte minst med en ekonomisk koordinator och en enkel överbyggnad i form av
en styrgrupp, har i stort sett allting flutit
på – som det var tänkt – och dessutom
mycket bättre.
De sex delprojektledarna har gjort ett
fantastiskt bra arbete, jag är full av beundran över det.
Kontakterna med Tillväxtverket har
varit mycket bra och med ömsesidig
förståelse – och ordentlighet.
TillVäxt Biskopsgården har haft god
nytta av följeforskarna i en dialog och att
de kunna föra tillbaka och ge respons på
projektet.
Den som varit spridningsansvarig har
följt projektet och arbetat ihärdig med
information och spridning på ett mycket
bra och inspirerande sätt.
Ett EU-projekt börjar och slutar. Man
lär sig hela tiden nya saker och får nya
kunskaper. Oavsett lärdomarna, så finns
det ett ombyggt torg, ett aktivitetshus och
en ny busslinje.
Stor tack till alla som varit med och
utvecklat Göteborg!
Rosie Rothstein
Internationell koordinator och koordinator
för projektet TillVäxt Biskopsgården
5
FRISKVÄDERSTORGET
”Vi har gjort det som invånarna önskade och
barnens perspektiv har fått stå i centrum.”
Margareta Sjöholm, projektledare Friskväderstorget
På Friskväderstorget ligger Idépunkten,
ett slags medborgarkontor i mindre
format men med samma funktion.
Idépunkten har varit själva knutpunkten för arbetet med ombyggnationen av
Friskväderstorget.
I olika dialoggrupper har fastighets­
ägarna, de boende och verksamma vid
torget och dess omgivningar fått tycka
till och önska hur torget skulle se ut och
fungera.
framtiden
Arbetet tar inte slut bara för att projektet
gör det. Arbetet kommer fortsätta med
företagarna och deras förutsättningar i
fokus. Allt för att skapa ett levande och
tryggt torg.
Delprojekt Friskväderstorget
6
Friskväderstorget är Norra Biskopsgårdens torg. Det
sökare. Det har blivit en ny mötes- och lekplats med
är både ett stråk, affärstorg och gård för de boende.
ny belysning, uteservering, markbeläggning, bättre
Torget har rustas upp för att bli trevligare, tryggare
parkeringar och snyggare fasad. Ombyggnationen
och mer funktionellt för boende, verksamma och be-
genomfördes augusti-december 2011.
har varit projektledare för ombyggnationen av
Friskväders­torget. Hon räknar upp
några lärdomar under arbetet:
• Det är en stor fördel att som projekt­
margareta sjöholm
ledare vara förankrad i området och att
vara tillgänglig och följa med i vad som
händer på plats.
• Tack vare projektet har fastighetsägarna
i större utsträckning hjälpt till och stöttat
med kringaktiviteter och ekonomi än
utlovat.
• Vi har haft tillgång till studenter som
gjort sina examensarbeten och det har
gett mervärden.
Värdar och värdinnor vid light-invigningen av Friskväderstorget den 20 december 2011.
7
FRISKVÄDERSTORGET
janna atta, boende i området
sedan 16 år
– Jag engagerade mig tidigt i en gårdsgrupp för att föra en dialog med Bostadsbolaget och vara med och påverka. Nu
har jag har deltagit i boendegruppen om
Friskväderstorget och har varit med och
önska fram hur torget skall se ut. Det har
varit ett långt men spännande arbete. Det
är bra att barnen får ta plats på torget och
chreismer ericzon
områdeschef, willhem
– Friskväderstorget har varit ett
problemtorg. Att bygga om torget har
handlat om att ändra livsstil och att göra
det tryggare. Vi har gjort om vägarna till
och från torget och fastigheterna, vi har
tagit bort de dolda platserna och ökat
belysningen.
8
Vi har en lång historik och en pågånde
dialog med de boende och verksamma,
det är viktigt att de är med och påverkar.
För att få torget mer levande behövs fler
butiker med lokal anknytning eller andra
verksamheter. Sjumilahallen gör att det
rör sig mer folk och det finns något att
göra för ungdomarna.
att det blir tryggare och snyggare. Även
för de äldre friska ökar tryggheten.
Jag har också genomfört många gemensamma aktiviteter som resor till Skara
Sommarland, kvinnofester, eidsfest och
julbord. Jag har också många tankar kring
hur vi skall kunna använda Sjumilahallen. Kanske en kulturell mässa eller afton
med plats för alla nationaliteter!
alison hårdstedt, director,
the international preschool
friskväders­torget
– Vår förskola består av 83 barn och
16 lärare. Tillsammans representerar vi
37 olika nationaliteter och all undervisning sker på engelska. Hälften av barnens
familjer är här under en kortare tid för
att arbeta eller studera, andra hälften bor
i närområdet.
Jag har varit med vid ett par möten inför
ombyggnationen av torget. Vi använder
lekplatsen och har önskat att den skall
vara anpassad för de små. Belysningen är
också en viktig fråga liksom parkeringsmöjligheterna.
Vi är med och utvecklar en mångkulturell utställning tillsammans med Sjumila­
hallen och Världskulturmuseet som
kommer att äga rum under våren.
barbro reyman, konstnär och
boende i området
– Jag flyttade in med min familj i en
av de 13 nybyggda ataljelägenheterna på
Klarvädersgatan 1959. Området var då
modernt och fint. För ett år sedan tyckte
jag torget såg för tråkigt ut. Jag tog fram
en skiss på hur jag ville att det skulle se ut
och tog med den till Idépunkten. Där fick
jag reda på att ett projekt med att rusta
upp torget redan hade startat. Jag var med
i en granngrupp där vi tog fram förslag på
hur torget skall se ut och fungera. Det jag
saknar nu en konstnärlig utsmyckning,
kanske en springbrunn, men det får bli i
nästa steg.
Jag upplever att torget är tryggt och går
ofta hit.
9
AKTIVITETSHUSET SJUMILAHALLEN
”Detta är ett nytt sätt att arbeta och en utmaning att kombinera
både sport- och kulturinslag med andra samarbetspartners.”
Lena Sandberg, projektledare Sjumilahallen
Sjumilahallen – kultur möter idrott. Så
lyder beskrivningen på den nya byggnaden som invigdes i oktober 2011. Sjumilahallen är ett tillbygge på den tidigare
gymnastiksalen vid Sjumilaskolan med
en fullmåtts handbollshall, foajé med
café och ett aktivitetsrum med plats för
möten, kurser och andra aktiviteter.
Sjumilahallen ägs och förvaltas av idrottsoch föreningsförvaltningen som också
ansvarade för byggnationen.
Arbetet med att ta fram hur Sjumila­
hallen skall se ut och vad den skall ha för
funktioner har gjorts i invånardialoger.
Det har funnits olika önskemål på vilka
verksamheter som skall drivas och av vem.
10
Under senhösten har olika föreningar fått
möjlighet att ha prova-på-verksamheter
som varit öppna för alla. Den möjligheten
kommer också finnas under våren.
Hallen fungerar också vid större sammankomster – under invigningsdagen
passerade runt 1.000 personer och vid
en större privat tillställning fanns 500
inbjudna gäster.
har varit projektledare
för delprojektet Sjumilahallen, hon delar
med sig av erfarenheter.
• Vi har stor nytta av att ha haft dialog
med invånargrupper. Vi är långt framme
med vilka aktiviteter vi skall ha.
lena sandberg
• Att kombinera idrott och kultur är ett
nytt sätt att arbeta och ett utmanande
koncept.
kicki jaballah, koordinator
kultur-fritid, sjumilahallen
– Sjumilahallen är en mötesplats för
alla och alla behövs för att mötesplatsen
ska fungera. Det händer härliga saker hela
tiden. Många engagerar sig och vill driva
verksamheter, andra vill använda aktivitetsrummet för möten. Det visar på att
det finns ett behov och intresse.
Vi har startat upp olika verksamheter
i samarbete med Världskulturmuseet,
konserthuset i Vara, Sjumilaskolan och
The International Preschool. Vi jobbar på
att knyta till oss andra kulturaktörer och
organisationer.
Delprojekt Aktivitetshuset Sjumilahallen
Idrotts- och Föreningsförvaltningen har ansvarat
för privata- och kulturella arrangemang, idrotts­
för byggandet av Sjumilahallen. Den byggdes för
aktiviteter eller som mötesplats. Olika verksam­
att det behövdes lokaler för större arrangemang i
heter drivs av föreningarna men också i samarbete
stadsdelen. Det finns möjlighet att hyra lokalerna
med andra arrangörer.
11
AKTIVITETSHUSET SJUMILAHALLEN
sara al-dalal
boende på friskväderstorget
– Jag har startat en förening som heter
Female Inspiration. På måndagar träffas vi
och har aktiviteter för unga tjejer som bor
runt Friskväderstorget. De får stöd och
carola helltén
verksamhetsutvecklare, idrottsoch föreningsförvaltningen
– Sjumilahallen är en av de finaste
anläggningar vi har byggt. Arkitekten
har verkligen varit lyhörd till de boendes
önskningar och lyckats integrera den
nybyggda delen med den gamla.
12
uppmuntran och vi talar om utbildning,
olika yrken och föreningslivet. Vi träffas i
Sjumilahallen och det betyder jättemycket
att vi är just där – det är svårt att etablera
en förening i en källarlokal.
annicka ahlberg, intendent
sami avdijaj, gymnastiklärare
sjumilaskolan
sjumilaskolan
– Det betyder mycket att vi har tillgång
till Sjumilahallen. Vi har haft en vecka
med elevens val som avslutades med en
loppmarknad och öppet fik där alla elever
var delaktiga.
Vi kommer också ha en gemensam
skolavslutning med alla klasser. Vi kan
bjuda in alla föräldrar, alla får plats på
läktaren.
– Min arbetsplats är som mitt eget hem!
Eleverna trivs i den nya hallen, är gladare
och har mycket mer vilja. Vi kan välja
mellan fler sporter och ha flera banor
vid tex badminton, även om fotboll är
favoriten.
Tiden under ombyggnationen var svår,
det var trångt och smutsigt. Nu är det
rent och vi vill behålla det fint. Fler elever
är med på aktiviteterna på kvällstid och
jag märker att det ger resultat.
johan larsson, kulturarrangör
”red top” produktion
– Ett kulturutbud måste fungera lokalt,
det är svårt att konkurrera med redan
inarbetade arrangemang i centrum.
Det gäller att hitta sin egen nisch och se
Sjumilahallen som sin arena.
I Biskopsgården finns det ett otroligt
spektra av kultur och ett helt annat sug
över att göra saker. Det gäller att ta tillvara på den typen av framtidstro.
13
BISKOPSGÅRDENS FÖRETAGSRÅDGIVNING
”Det var en sån fart i projektet från första stund. Vi startade
helt rätt i tiden där samhällsdiskussionen handlade om att
skapa fler företag – vi kuggade i och förverkligade. Det visar
också på att det finns ett behov av rådgivning där människor
kan få lyfta sina idéer och ta sig in i arbetslivet på detta sätt.”
Raimo Sköld, projektledare Biskopsgårdens Företagsrådgivning
I bottenvåningen av stadsdelsförvaltningens byggnad på Höstvädersgatan 1 har
Biskopsgårdens Företagsrådgivning haft
sin lokal. Som mest fanns det plats för
5 personer samtidigt och kanske är det
just enkelheten och tillgängligheten som
gjort att människor har haft så lätt att
hitta hit. Över 350 rådgivningar och 110
registrerade företag har passerat genom
företagsrådgivningen sedan starten våren
2009. Öppet hus på tisdagar, två företagarmässor och ett antal starta eget-kvällar,
work-shops och företagarutbildningar i
samarbete med andra aktörer, har gett ett
bra resultat som skapat uppmärksamhet i
pressen.
Delprojekt Biskopsgårdens Företagsrådgivning
14
Företagsrådgivningen har drivits tillsammans med
350 konsultationer fördelat på 160 kvinnor och
Göteborgs Nyföretagarcentrum – efter upphand-
190 män, två företagarmässor, tre starta eget-
ling – och har gett stöd och råd till nyföretagare,
kvällar och tolv kvällsutbildningar har genomförts.
entreprenörer och företag som vill utvecklas.
110 företag är registrerade och startade.
har varit projektledare för
Biskopsgårdens Företagsrådgivning. Som
erfaren företagsrådgivare drar han några
slutsatser:
• Det finns en kreativitet och vilja i stadsdelen, många är involverade och det är en
bra och stärkande motvikt.
raimo sköld
• Det verkar som det fanns ett enormt
behov av lokal företagsrådgivning, vi fick
stor respons direkt.
• Många familjeföretag har fått rådgivning. Föräldrarna stöttar företaget och
låter de vuxna barnen få sköta driften.
• Företagsrådgivningen har tagit emot
människor med 45 olika nationaliteter.
Med utländsk bakgrund verkar man ha
lättare att tänka tanken att vara företagare
men saknar den administrativa kunskapen. Med svensk bakgrund har man
mycket svårare att tro på företagartanken.
15
BISKOPSGÅRDENS FÖRETAGSRÅDGIVNING
framtiden
Biskopsgårdens Företagsrådgivning drivs
inte vidare i samma koncept men en
ansökan till ett nytt projekt om entreprenörskap och företagande är inlämnad till
Regionala fonden.
rosie rothstein,
internationell koordinator
tillväxt biskopsgården
Om den nya ansökan Företagsamma
Västra Hisingen – en självklarhet?
Det visar sig att det finns en bra grogrund
för entreprenörskap och företagsamhet
16
i Västra Hisingen. Det konstaterades på
en workshop hösten 2011. Det är också
viktigt att stödja nyetablerade företag och
stimulera till entreprenörskap i skolorna.
Sagt – och kanske gjort. Stadsdelförvaltningen Västra Hisingen har därför sökt
medel ur EU:s regionala fond. Samarbetspartners är Bostadsbolaget Poseidon AB
och Business Region Göteborg. Tanken är
att etablera ett nystatskontor, ett växthus
för nya företag och stödja skolorna i arbete med att stimulera – just entreprenörskap. Projektet har namnet Företagsamma
Västra Hisingen och är på tre år.
Det regionala strukturfondspartnerskapet
för Västsverige prioriterade projektet den
19 december 2011.
ida gudmundsson
student och företagare
– Jag har fått rådgivning och gått
starta eget-kursen genom Biskopsgårdens
Företagsrådgivning. Just nu lässer jag en
magisterkurs i kulturstudier vid Göteborgs universitet men valde ändå att starta
mitt företag, Gudmundsson Väggkonst
och Design, innan jag studerat färdigt.
Jag visste att jag ville starta eget men det
var svårt att veta hur jag skulle gå tillväga
och var jag skulle söka information. Jag
läste Företagsrådgivningens annons i
Metro och det var bara att gå dit. Det
emil lindqvist
följeforskare, pwc
– Företagsrådgivningens betydelse har
flera poänger. Företagsrådgivningen har
blivit en stor del av varumärkesbyggandet
av Biskopsgården. De boende i Biskopsgården som har startat företag har upp-
blev tydligt att min idé var möjlig och jag
fick den hjälp jag behövde.
Jag har fått mycket uppmuntran och
stöd. Att människor tror på det jag gör,
gör att jag tror mer på mig själv. I kursen
har vi mötts som människor, det har varit
spännande att ta del av varandras verksamheter och förutsättningar. Jag har fått
en helt annan syn på företagande.
Företagsrådgivningen har satt Biskopsgården på kartan för mig, jag hade ingen
anknytning till stadsdelen tidigare. Om
alla använder hela staden på detta sätt
kommer vi inte så långt ifrån varandra.
skattat att företagsrådgivningen funnits
just där. Det intressanta är att man lyckats
attrahera personer från andra delar av stan
genom att erbjuda en bra tjänst.
Entreprenörsskap och nyföretagande ligger i linje med lokal och regional tillväxt.
17
UTLÄNDSK SLÄKT- OCH VÄNTURISM
”Undersökningen visar att Göteborg är intressant som
destination. Nästa steg är att förverkliga affärsmöjligheterna.”
Åsa Widmark, HUI research, projektledare utländsk släkt- och vänturism
Pilotstudien om Utländsk släkt- och
vänturism är en verklig pilotstudie. Det
finns ingen sådan gjord tidigare. Tankarna
bakom att göra en sådan studie har funnits länge, hos flera. En del går tillbaka
till EU/Equal projektet Towns Together.
Det projektet gick ut på att hjälpa företag
och organisationer att inse att det finns
nya – läs etniska – kundgrupper i landet
Sverige. Över 20 stora företag fanns med
i det projektet – och det finns fortfarande
mycket lärdomar att göra.
En annan utgångspunkt var att det
fanns – och finns många berättelser om
vad vi gör, när våra utländska släktingar
och vänner, besöker oss.
En tredje utgångspunkt var och är att
besökningsnäringen är en viktig tillväxtfaktor.
Pilotstudien är gjord av Susanne Lotzke
och Ali Noori, som slitit med att få fram
svar och underlag och bearbetat materialet. Båda var aktiva i Towns Together och
har stora kunskaper om detta område.
Turismens Utredningsinstitut har med
sina kunskaper och erfarenheter om just
turism varit en värdefull projektledare.
Till sist – vem, vilka tar tag i erfarenheterna, kunskaper och inser vilka expansionsmöjligheter det finns i denna turistgrupp?
Delprojekt Utländsk släkt- och vänturism
18
Pilotstudien om utländsk släkt- och vänturism har
hur utländsk släkt- och vänturism ser ut i antal
skett under ledning av Turismens Utredningsinsti-
personer, antal övernattningar och det ekonomiska
tut. Studien har gett ett kvantitativt underlag över
värdet.
åsa widmark,
HUI Research tidigare
Turismens Utredningsinstitut, har varit
projektledare och delar med sig av några
lärdomar:
• Det är värdefullt med ett brett kontaktnät vilket Susanne Lotzke och Ali Noori
som genomförde intervjuerna hade.
• Det är svårt att hitta rätt intervjupersoner och det arbetet tar alltid mer tid än
man tror.
• Vi genomförde studien på ett nytt segment, vi har inte gjort en undersökning
så specifik tidigare.
19
UTLÄNDSK SLÄKT- OCH VÄNTURISM
lotta nibell-keating,
kristina edfeldt, projektledare
susanne lotzke, mångfaldskon-
västsvenska turistrådet
– Studien är ett viktigt tillskott som
visar på en annan typ av turism. Den kan
ge ett underlag för att utveckla och sätta
olika högtider och händelser i ett större
sammanhang i staden, som t ex Eldfesten
på Heden.
– En av respondenterna sa: ”Det är ju
vi invandrare som marknadsför Sverige
bland våra släktingar och vänner som bor
utomlands”. Det finns en stor kompetens
inom denna grupp och en enorm potential att utveckla tankar till affärsmöjligheter.
analys & utveckling,
– Studien ger ny kunskap, bl a är det
intressant att besökare stannar så länge i
samband med högtider som bröllop och
dop. Vi saknar i dag en aktör som tar
hand om denna målgrupp, och här finns
en stor tillväxtpotential.
20
utveckling, göteborg & co
sult, har genomfört studien
ali noori, mångfaldskonsult,
johan zimmergren,
pär abrahamsson, brg, driver
har genomsökt studien
linjeutvecklare swedavia,
– I de kvalitativa intervjuer ställdes
frågan om vad för service och utbud som
efterfrågas i samband med besök. Man
önskade bättre turistinformation, tex på
sevärdigheter, gruppresor och skyltning i
staden. Och bättre information om kollektivtrafiken på fler språk.
göteborg landvetter airport
utveckling nordost, uno
– Nya flyglinjer som bygger på släktoch vänskapsturism är intressant. Det
finns en marknad för detta segment och
det är växande. I detta arbete är statistik
för att se var olika grupper har sina anhöriga och kopplingar mycket användbart.
– Jag har läst rapporten och ser att det
finns kunskap som vi kan använda oss av
i vårt projekt – att utveckla ett område
och besöksnäringen. Jag tar med frågan
till företagarna om hur vi kan använda
denna kunskap för att utveckla affärsmöjligheterna.
näringslivsfrågor i projektet
21
NY BUSSLINJE
”Indirekt blev 33:an en förstärkningslinje och
löste de fullsatta bussarna vi hade i Bjurslätt.”
Joakim Andersson, Västtrafik, projektledare ny busslinje
Biskopsgården har goda kommunikationer till och från centrum men saknade
länge en direkt förbindelse till närliggande stadsdelar. Under två år har linje
33 funnits på prov och i december 2011
blev busslinjen permanentad. Även en ny
hållplats vid Länsmanstorget har lagts till
där bussen vänder. Busslinjen förbinder
Biskopsgården med Bjurslätt och har
blivit den länk till Björlandavägen som
tidigare saknats. Det visade sig också att
busslinjen blev en lösning till de fullsatta
bussarna i Bjurslätt och blev indirekt en
förstärkninglinje.
framtiden
Det finns en framtid för 33:an. Planerna
berör både fler avgångar, nattrafik och
längre sträckning från Motionscentralen
in till centrum. Redan under 2013 kommer ambitionerna bli synliga.
Delprojekt Busslinje
December 2009 startade busslinjen för att gå på
nu permanentad och förbinder Biskopsgården med
prov under två år med EU-finansiering. Busslinjen är
Bjurslätt och blir en länk till Björlandavägen.
22
har varit projekt­
ledare för busslinjen. Han delar med sig
av ett par erfarenheter:
• Vi har provat en busslinje med EUfinansiering under två år. Vi hade
förmodligen inte haft möjlighet att starta
busslinjen utan projektet.
• Det tar ett tag innan man kan mäta en
positiv reseutveckling på en ny linje.
joakim andersson
23
NY BUSSLINJE
margareta sjöholm,
processledare bo bra i
biskopsgården
– På 50-talet när man byggde området
var tanken att spårvagnen skulle fortsätta
ner utefter Björlandavägen. Vi har länge
sett att det har saknats en förbindelse som
knyter ihop stadsdelarna och områdena.
Till exempel har vi flera livsmedelsbutiker
här och i Lundby finns ett sjukhus. Nu
kan man enkelt ta sig genom området och
servicen har blivit bättre.
yvonne nilsson, boende på
rimfrostgatan sedan 1970
– I vintras var det jättesvårt att ta sig
ner till hållplatsen utefter Sommarvädersgatan. Trappan och den långa handikappanpassade gångvägen var igenisade
och halkiga. Vi är flera som har svårt
med trapporna. Eftersom bussen vänder
24
uppe vid Länsmanstorget tyckte jag att
det hade underlättat om det fanns en hållplats där. Jag gjorde en namninsamling i
affären, på biblioteket, i kyrkan och vid
motionscentralen och fick ihop 250 namn
som vi lämnade till Västtrafik. Nu har vi
fått en hållplats till och jag är jättenöjd
och glad att Västtrafik har lyssnat på oss.
lubija bozovic, bussresenär,
vaktmästare vid toleredskolan
– Nu har jag ställt bilen och tar bussen
i stället. Det tar bara 10 minuter mellan
Väderbodarna där jag bor till Tolereds-
skolan. Bussen är jättebra för folk som
bor här i området och det är många
skolungdomar som åker med den. Om
jag åker runt med spårvagn och buss den
andra vägen tar det en timme.
mattias andersson,
distriktschef, poseidon
– Människor påverkas av sin miljö. En
central del i vårt arbete är utemiljön där
upprustningen av Friskväderstorget och
den nya busslinjen är ett par bitar som
bidrar till helheten. Vi fastighetsägare
och förvaltare samarbetar även utanför
projektet och gör gemensamt ytterligare
förbättringar.
25
VARUMÄRKESSTRATEGI
”Att låta fler uppleva Biskopsgårdens positiva krafter
genom att berätta om ett område där man har kommandot
genom eget skapande och egna initiativ.”
Anna Hammarbäck, projektledare varumärkesstrategi
Bilden av Biskopsgården är tydlig – särskilt hos dem som aldrig satt sin fot här.
Men många Biskopsgårdsbor känner inte
igen sig i den ensidigt negativa bilden.
Det finns fler sanningar som förtjänar
att berättas. Att visa dessa bilder för
omvärlden och alla som bor och verkar i
området är varumärkesarbetets syfte.
Varumärkesutvecklare, kommunikationsstrateger och forskare har tillsammans med intressenter i Biskopsgården
gjort en varumärkesresa under tre års tid.
Avstamp för arbetet var intervjuer med
såväl Biskopsgårdsbor som andra göteborgare, mediaanalyser som spänner över
flera år och en serie workshops för att
utforska de positiva sanningar som finns i
stadsdelen.
Bortom de ofta svarta rubrikerna framträder en egensinnig personlighet som
kan liknas vid en tonåring med stor potential – självständig, driven och öppen –
som kan balansera i sina olika världar och
som själv skapar möjligheter att följa sina
drömmar. Biskopsgården är ett område
fyllt av sådana människor, med många
historier om nyskapande och framåtanda
som är värda att berättas. Fram träder en
bild av en stadsdel som måste gå i främsta
ledet för att hitta nya lösningar för en ny
stad, i en ny tid och som flyttar fokus från
förort till föregångare. Delprojekt Varumärkesstrategi
Projektet har startat upp en aktiv varumärkespro-
Det långsiktiga målet är att skapa en positiv attityd
cess, utvecklat en varumärkesstrategi och påbörjat
till att flytta till Biskopsgården, och att locka hit fler
skapandet av ett varumärkesorienterat område.
företag
26
Några deltagarna ur arbetsgruppen kring varumärkesstrategi vid det sista mötet.
framtiden
Förverkligandet av strategin är redan
påbörjad. Intressenterna bakom Tillväxt
Biskopsgården har bildat en redaktionell
arbetsgrupp som ska lyfta människor och
verksamheter präglade av nya tankar, fler
perspektiv och mer driv. Göra dem synliga
och inspirera inte bara Biskopsgårdsbor,
utan även vara en förebild för hela staden.
Ett arbete som kommer att sträcka sig över
lång tid, och som kräver gemensamt ägande av alla som vill se fler bilder av Biskopsgården och som bara blir framgångsrikt
tillsammans med Biskopsgårdsborna själva.
De som är varumärket Biskopsgården.
anna hammarbäck,
projektledare för
Tillväxt Biskopsgården varumärkesstrategi har lärt sig mycket under de tre åren
projektet varit i drift.
• Ett gediget arbete med varumärkesutveckling kräver en ordentlig analys av nuläget. Ett varumärke måste bygga på det
som redan existerar – inte ett önskeläge.
Ska man lyckas är det avgörande att man
skaffar sig en god kunskap om förutsättningarna.
• För att vårt arbete i Biskopsgården ska
ge resultat måste flera organisationer äga
frågan och driva den gemensamt.
• Viktigast av allt är att vi aldrig tappar
förankringen hos Biskopsgårdsborna
– de är trots allt ägare av identiteten
Biskopsgården, de är Biskopsgården. Hos
invånarna finns drivkraften och möjligheterna.
27
VARUMÄRKESSTRATEGI
jens lisell, kommunikations­
strateg, stadsledningskontoret
– Det finns en kraft i området. Man
får utgå ifrån verkligheten och de förut-
sättningar som finns för att åstadkomma
verkliga förändringar. Det är viktigt för att
bygga en trovärdighet runt fortsättningen
av projektet.
petra senthén, internationella
avdelningen, stadsledningskontoret
– Tillväxt Biskopsgården har på många
sätt varit ett banbrytande projekt i
Göteborgs Stad. Projektet har tagit vara
på potentialen i det lokala samhället t ex
invånares entreprenörsanda och engagemang i mötesplatser som Friskväderstorget
och aktivitetshuset, utländsk släkt- och
vänturism. Det har också bidragit till att
stadsutveckling i Göteborg blir en inkluderande process, där göteborgarnas inflytande
över stadsplaneringen stärks och där staden
28
samverkar med olika samhällsaktörer. På
samma gång som projektet svarar upp
mot kommunstyrelsens intentioner om
en hållbar utveckling, svarar det upp mot
EU:s mål om minskade skillnader inom
Europa. För att allt detta ska vara möjligt
behövs just en sådan god projektledning,
som Tillväxt Biskopsgården har haft t ex
god ekonomisk redovisning och korrekt offentligt upphandling. Härigenom har också
Tillväxt Biskopsgården lagt grunden för att
hela staden på ett allt mer samordnat och
strukturerat arbetssätt tar tillvara Sveriges
medlemskap i EU.
sverker berglund,
niklas halleröd, enheten för
inger-lena bennman,
västra götalandsregionen
– Det är unikt att en av förvaltningarna
medvetet gör ett systematiskt och metodiskt varumärkesarbete. Det intressanta är
hur arbetet har genomförts och vilka lärdomar som gjorts som kan vara till nytta
för staden och de andra förvaltningarna.
Det är också intressant hur strategin ser
ut för det fortsatta arbetet.
bostadsbolaget
chef för enheten eu-program,
– Projektet TillVäxt Biskopsgården har
övergripande blivit känd genom nyföretagande och entreprenörandan. Att det varit
så lyckat beror på erfaren projektledning
med kunskap om systemet.
Man kan anta att ett attraktionshöjande
klimat för entreprenörskap ger effekter
på sikt.
kvalitet, stadsledningskontoret
informationschef,
– I arbetsgruppen har vi gemensamt
skaffat oss kunskap kring vad som bygger
upp ett varumärke i en stadsdel. Alla
äger frågan och vi måste samordna och
fortsätta ha fokus på den.
Nu är projektet genomfört och det
är bra att vi har hittat en form för det
fortsatta arbetet.
29
REFLEKTIONER
fidosa husidic,
ekonomikoordinator,
tillvaxt biskopsgården
– Vid den första redovisningen tog jag
kontakt med Tillväxtverket och bad om ett
möte för att visa och förklara hur jag beräknat kostnaderna. Det fungeradet bra och
har gjort så hela vägen. Vi har följt ansökan
och kompletterat med de underlag och
bilagor som behövts. Några erfarenheter:
• Jag har lärt mig mycket om upphandling
och att det tar tid. För att inte tappa fart i
maria löfström, spridnings-
ansvarig och webb-redaktör,
tillväxt biskopsgården
– Det har varit spännande och lärorikt
att följa projektet under dessa år. Jag har
varit med vid i stort sett alla aktiviteter
och möten och arbetet har minst sagt varit
omväxlande. Några reflektioner:
• Arbetsklimatet har genomgående varit
öppet och hjärtligt. Det har funnits en
säkerhet i att veta vad och hur man gör.
30
• Samverkan mellan de olika organisationerna var väl inarbetad och det har gjort
att arbetet har gått smidigt.
• I projektet har det funnits olika uppdrag,
kompetenser och arbetsmetoder. Den
röda tråden genom allt arbete har varit att
det utförts av engagerade och dedikerade
mäniskor. Mycket inspirerande!
På hemsidan www.tillvaxtbiskopsgarden.
se går det att läsa mer om projektet och ta
del av material.
början på projektet bör man planera in upphandlingsprocessen så snabbt som möjligt.
• Det har varit intressant att politiker,
andra projekt och EU-kommisionen
har besökt projektet. Vi har också haft
erfaren­hetsutbyte med hela Sverige i samband med konferenser och studiebesök.
• Jag har varit med om att ta fram en
modell till ”Göteborg Stads handbok för
ekonomi” för hur staden skall arbeta med
Regionala fonden.
AVSLUTNINGSORD
TillVäxt Biskopsgården har haft ett
intressant projektupplägg som känne­
tecknas av ett helhetsgrepp och bygger
på tidigare erfarenheter, vidareutveckling
av dessa och utveckling av nya insatser.
Projektet upplevs som ett möjlighetsskapande storstadsutvecklingsprojekt i
Regionalfonden. Projektet lyfter fram
det som insatsområdet för Hållbar
stadsutveckling i Västsverige efterlyser,
att kombinera tillväxt och integration
eller m.a.o. gå från problemdefinierande
storstadspolitik till potentialfinnande
storstadsutveckling.
Tillväxtverket har tillsatt en särskild
följeforskningsinsats för att ytterligare
belysa hur man kan lyckas med detta,
som Malmö Högskola tillsammans med
Apel ansvarar för. Syftet är också att få
till stånd ett utvecklingsinriktat lärande
mellan de olika storstadsutvecklingsprojekten i Göteborg, Stockholm och
Malmö. Särskilt intressant är det bestående och synliga värdet som fysiska investeringar ger, förbättrade strukturer som
till exempel lokal nyföretagarråd­givning,
samt den innovativa studien i form av
vän- och släktskapsturism.
Genom att Tillväxtverket har ett
regionalt kontor i Göteborg har vi haft
möjligheter till nära kontakter med
projektet vilket har underlättat diskus­
sioner med projektledning och övriga
aktörer. Följeforskningsinsatsen har
bidragit till ett stort mervärde avseende
uppföljning av genomförande och
resultat.
Jenny Perslow
Enhetschef
Regionala strukturfondsprogrammet
Västsverige, Tillväxtverket
31
www.tillvaxtbiskopsgarden.se
partners
Ett samarbete mellan
stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen,
Park- och naturförvaltningen, Trafikkontoret
samt idrotts- och föreningsförvaltningen.