Transcript Årsmöte2014 Ljusterö Vatten

Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
Årsmöte2014 Ljusterö Vatten- och fiskevårdsförening.
Protokoll
Närvarande 6 personer inkl. styrelsen.
Tid:
2014-05-31 kl. 14-15
Plats:
Granliden ,Ljusterö.
1. Mötets öppnande:
Björn öppnade mötet, hälsade välkomna och föredrog dagordningen.
2.
3.
4.
5.
Dagordning godkändes.
Björn Söderstedt valdes till mötesordförande
Eva Söderlund valdes till mötessekreterare
Solveig Björkman och Torbjörn Boström valdes att justera mötesprotokollet.
6. Frågan om stämman är behörigen utlyst besvarades med ett ja
7. Fastställande av röstlängd. Ej aktuellt.
8. Björn föredrog verksamhetsberättelsen.
9. Björn föredrog ekonomirapporten för 2013.
10. Lars Landemar föredrog revisionsberättelsen.
11.Frågan om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen besvarades med ja.
12.Motioner till stämman: Inga motioner inkomna.
13.Verksamhetsplan och budget för kommande verksamhetsår:
Diskussion och beslut om föreningens framtid och vilken strategi föreningen
skall ha. Beslutas att lägga föreningen i malpåse under ett år(2014) i första
hand. Vid nästa årsmöte (2015)fattas beslut om föreningens fortsatta
framtid. Då vet vi mer om vad kommunen avser och anser om sitt ansvar att
fortsätta med arbetet att analysera skärgårdens vatten, havsbottnarnas
fortsatta utveckling av syrebrist, samt planering för kanalbyggandet mellan
Arnö och Ösby-vikarna.
Torbjörn och Lasse Landemar uppvaktar i år kommunen i dessa frågor och
överlåter provtagning och tidigare provresultat till kommunen.
Om kommunen tar över och arbetar för detta är föreningens målsättning
uppfylld
Ekonomi: I dag finns i kassan:5500kr. Solveig har skickat ut påminnelse om
betalning av medlemsavgift till l60 personer.
Föreningen har inte tillräckligt med pengar för att ta vattenprover i år.
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
14. Val av ordförande och styrelse:
Nuvarande organisation kvarstår till nästa årsmöte i första hand.
Sittande styrelse sitter kvar.
Sittande revisor kvarstår.
Valberedning: Ej aktuellt.
15.Övriga frågor:
Hur hanterar man markägare som är negativa? Österåkers kommuns
Planprogram innehåller plan för att kanalen ska renoveras och bli möjlig att
ro igenom. Kommunen har möjlighet att driva igenom sitt program men med
negativa markägare är det sannolikt med många överklaganden innan beslut
kan drivas igenom.
Hur får vi ut information? Björn kontaktar Lina i tidningen Skärgården i
slutet av augusti. När/om vi vet kommunen tänker och planerar.
16.Protokoll kan läsas hos Eva Söderlund, ängsviksvägen 11,och på hemsidan.
Bilagor:
 Verksamhetsberättelse för 2013
 Förvaltningsberättelse 2013
 Ekonomisk redovisning för år 2013
 Budget för 2014
 Revisionsberättelse
 Sammanfattning av Kanalprojektet
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
Verksamhetsberättelse för tiden 1/1-31/12-2013
Styrelsen: Styrelsen har under det gångna året haft följande sammansättning:
Ordförande Björn Söderstedt Västermarken
V. ordförande Torbjörn Boström Ängsvik
Sekreterare Eva Söderlund Ängsvik
Kassör Solveig Björkman Knektudden
Ordinarie ledamot Vakant
Suppleanter Christer Öhlund tom juli. Västermarken
Kent Wrangskog Bolby
Revisorer Lars Landemar Knektudden
Jonas Rosenthal Västermarken
Revisorsuppleant Ulf Palin Arnö
Valberedning Harry Nee och Lars Landemar
Möten
Under året har 5 st. protokollförda möten hållits.
Ordinarie årsmöte hölls den 12/5 hos Eva Söderlund.
Östra Svealands Fiskevattenägarförbunds årsstämma hölls den 16/3 ombord på M/S
Eckerö. Ingen representant från föreningen fanns på plats.
Medlemmar Vid årets slut hade föreningen som medlemmar ett st. företag och ca 150 st.
enskilda medlemmar, varav endast 23 st. erlagt sin årsavgift för 2013.
Marknader Föreningen har inte deltagit i några marknader under år 2013.
Arbetsgrupper Miljö: Ansvarig Torbjörn Boström. Se bilaga 1.
Bidrag: Ansvarig Lars Landemar och Sture Olsson. Gruppen har haft kontakt
med Österåkers kommun samt även tillsammans med kommunen även kontakten
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
med Trafikverket. I övrigt har inte några stora ansträngningar gjorts för att söka
bidrag, i avvaktan på besked från Trafikverket.
Infogruppen: Ansvarig styrelsen,(vakant). Under årets sista hälft har planering
påbörjats för att hålla ett informationsmöte för att tala om var vi står och för att
få fler medlemmar. Mötet planerades preliminärt till den 24maj 2014 på
Granliden eller någon annan lämplig plats.
Juridik: Ansvarig Kent Wrangskog. Ingen verksamhet.
Projekt och utförande: Ansvarig Harry Nee. Ingen verksamhet.
Företag och Näringsliv: Ansvarig. Vakant. Ingen verksamhet.
Övrigt
Arbetet har under året bedrivits i en mycket positiv anda i samarbete med
Ljusterö Natur och Miljö. Samarbetet med Österåkers kommun icke att
förglömma. Fiskerikonsulen Henrik C Andersson på Länsstyrelsen får
fortlöpande muntlig information genom Björn Söderstedts försorg.
Vi i styrelsen hoppas att 2014 blir ett lika positivt år och vi hoppas också att
medlemmarna bättrar sig och betalar sina årsavgifter och att vi blir fler
framförallt fler företag men även enskilda medlemmar.
Ekonomi: Se bilaga.
Namnteckningar avskrift från orginalet:
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
KANALPROJEKTET
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
En kort sammanfattning av projektet med tyngdpunkt på politiska kontakter.
Tidigt i projektet åtog jag mig att förmedla politiska kontakter men
framåtskridandet är oerhört långsamt.
Projektet startade redan 2007 med ambitionen att få två kanaler till stånd.
Kanalen vid Lillström visade sig vara en omöjlig uppgift och vi har sedan
arbetad med kanalen från Ösby-fjärden.
2010 drogs ett delprojekt i gång under ledning av Lars Landemar med uppgift
att hitta finansiering samt att få Trafikverket att ta sitt ansvar. Finansieringen
inriktades främst på möjligheten att få EU-bidrag genom flera olika
institutioner. Kostnaden mellan tummen och pekfingret sade att vi talade om
miljonbelopp. Problemet var att alla EU-instanser krävde ett komplett underlag
för att kunna bidra. Vi försökte också få hjälp av Skärgårdsrådet m. fl. lokala
organisationer men det var väldigt motigt. Vi (Lars) hade kontakt med
Trafikverket utan framgång. Det finns en vattendom som ger Trafikverket
ansvar för en vattenled men tyvärr finns ingen tidplan.
Jag tog kontakt med Jan Olof Sundström, i slutet av 2010, som då var ordf. i
Samhällsbyggnadsnämnden och presenterade kanalprojektet. Han blev
intresserad att stötta oss och startade upp ett kommunalt projekt som
lämnades över till stadsarkitekten Lars Barrefelt. Han engagerade SWECo som
satte en arkitekt och en ingenjör på uppdraget att rita ett förslag på hur man
kunde göra och med en kostnadskalkyl. Alla inblandade har säkert sett deras
underlag daterat 11 03 25. Kommunen stod för alla kostnader
Den politiska ledningen bestämde plötsligt att organisera om och lägga ned
Samhällsbyggnadsnämnden och J.O. Sundström försvann ur bilden.
Jag lyckades då ordna ett möte med kommunalrådet Michaela Fletcher Sjöman
där också Lars Landemar och Torbjörn Boström deltog. Michaela verkade
intresserad att stötta projektet Hon lovade t.ex att ta upp ärendet med
Trafikverket på ett kommande möte. Jag har bett att få veta deras reaktion
men har inte fått veta något. Jag har senare bett henne att driva frågan vilket
hon har lovat men jag har inte fått någon info. Efter mitt senaste mail 13 06 09
fick jag till svar att kanalprojektet inte tillhörde hennes prioriterade projekt
men att det fortfarande finns på dagordningen. Jag har dock inte lyckats få veta
Trafikverkets syn på projektet.
Jag kommer att träffa Michaela 9/6 på en bolagsstämma och ska försöka ta upp
frågan.
Detta är till stor del en kort minnesbild av ärendet. Under tiden har vi överlåtit
vårt ställe till sonen men har ändå intresse då vi vistas därute en del
Åkersberga 14 05 22 Sture Olsson
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
Förvaltningsberättelse 2013
BILAGA-1 miljö
Ljusterös inre kustvikar har enligt föreningens vattenprover delvis syrefria bottnar under
sensommaren. Proven är tagna och analyserade genom Naturvatten i Roslagen AB, Norrtälje,
i ackrediterat laboratorium. Det verkar bli sämre inte bättre år från år.
Syre mg/liter, vattenprov 2009 och 2013
mg/liter
Ösby 09
Ösby 13
Marum 09
Marum 13
4
6
12
10
8
6
4
djup meter
2
0
0
1
2
3
5
botten
Syrehalten minskar i Marums- & Ösbyfjärdarna
Mätstationer markerade med ringar.
Föreningen har fortsatt att ta årliga vattenprover och därmed skapat en statistik över
utvecklingen i de inre fjärdarna på Ljusterö under många år. Man ser att en liknande
utveckling sker i merparten av skärgårdens havsvikar. Svealands kustvattenvårdsförbund har
nu gjort omfattande karteringar av syresituationen i kustområdet. Fler och bättre data kommer
fram genom nya mätmetoder.
Den interna näringsomsättningen i vattnet blir vid syrefria bottnar omfattande, och
överskuggar de årliga bidragen från avrinningsområdet. När sedimenten blir syrefria
försämras förmågan att lagra och binda fosfor, som istället frisätts och driver den kraftiga
övergödningen. Detta händer nu också i Ljusterös havsvikar.
Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening behöver anpassa sig till utvecklingen och
reorganiseras till mer kompetens och resurser för att kunna påverka olika aktörer och bidra till
att reducera fosforläckagen. Ett mål bör vara att uppnå en märkbar förbättring av
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
vattenkvalitén före 2020 genom att först kartlägga hur tillförseln av näringsämnen (främst
fosfor) sker och därefter begränsa
Det har inte blivit bättre utan sämre?
 Kanaler och ökad vattengenom-strömning hjälper
inte?
 Bättre enskild avloppsrening hjälper inte?
 Fosforfällor i avrinningsområdet hjälper inte?
 Man måste syresätta bottnarna.
tillförseln genom olika åtgärder. Om detta inte visar sig tillräckligt och fosfor frigörs från
syrefria bottnar måste dessa behandlas1 eller syrerikt vatten tillföras genom pumpar
(Lännerstaprojektet).
Målet är att uppnå en god vattenkvalitet genom att minska såväl tillförseln av näringsämnen
som att stoppa fosforläckaget från syrefria bottnar.
På längre sikt måste man skapa balans och uppnå en god vattenkvalitet utan att behöva
tillgripa behandling av sedimenten eller använda tekniska åtgärder. En lång och mödosam väg
som måste ske i alla kustvatten och i koordination med andras insatser inom ramen för
nationella program. Föreningen ska verka för att Ljusterös vatten kommer med så tidigt som
möjligt i restaurerings-programmen.
Men för att kunna följa utvecklingen och göra rätt insatser måste föreningen stärka sin
kompetens och skaffa resurser att först analysera läget och sen vidta rätt åtgärder.
 Aluminiumbehandling av bottensediment är en beprövad restaureringsmetod.2 En
fullskalig behandling beräknas halvera fosfor-halten i vattnet och ge en bestående
effekt i mer än 30 år. Men innan en behandling genomförs behöver fosfor-flödena till
och från fjärdarna utredas ytterligare i kontakt med forskningscentra. Fisken måste
skyddas.
 BalticSea2020-projektet i Björnö-fjärden, Ingarö, har visat att det går att uppnå
varaktig effekt.
Föreningens verksamhetsområde bör vidgas till hela Ramsmoraviken och tidigare målsättning
att öppna kanaler för vattengenomströmning österut fullföljas. 3 De bidrar bland annat till
minska risken för stagnerande och skiktade vattenmassor där syrebrist lättare kan uppkomma
vid bottnarna.
1
BalticSea2020-projektet i Björnöfjärden, Ingarö.
2
Metallen har i sjörestaureringssammanhang tillsatts som lösning av Al-salt
(aluminium-sulfat eller aluminiumklorid) eller som polyaluminiumklorid-lösning,
antingen till vattenmassan eller till sedimenten.
3
www.ljusterokanal.se
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
Strategin är alltså att vänta på resultaten från bl a BalticSea 2020 och andra omfattande
insatser. Under tiden kan föreningen kartera närområdet. Fosforkällor ska kvantifieras och om
möjligt åtgärdas. Kan man uppnå en långsiktig balans eller måste tekniska åtgärder först
genomföras?
Egentliga Östersjön blir sämre. Syrefria döda bottnar ökar i utbredning. 4 2013 har syrefattigt
vatten från Östersjön kommer in i de stora skärgårdsfjärdarna i nordost. Det vattnet är redan
dåligt och till och med sämre än det som från början fanns i fjärdarna. Från 2012 till 2013 har
salthalten ökat kraftigt på 50-80 m djup i Stockholms norra ytterskärgård samtidigt som
syrenivåerna sjönk.
57 kvadratkilometer bottenyta i fjärdarna har nu (2013) syrebrist - en ökning med 17% sen
2012. (http://www.skvvf.se/ )
Syrefria bottnar i Östersjön 2012 enligt SMHI5 :Utbredning av syrefria bottnar (svart)
och bottnar påverkade av akut syrebrist (grå) i Östersjön 2013.
Syrefria bottnar i Östersjön 2012 enligt SMHI
Mätstationer markerade med ringar.
“Today, oxygen depleted or oxygen free (hypoxic) bottoms release annually
phosphorus up to three times the amount released from land.” (BSAG, The Baltic Sea
Action Group, Helsinki, Feb. 3, 2014) När bottenvattnet och sedimenten blir syrefria
försämras förmågan att lagra och binda fosfor, som istället frisätts och driver en
kraftig övergödning.
4
5
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.19214!image/o2_2011_ny.png_gen/derivatives/fullSizeImage/o2_2011_ny.pn
g
https://www.havochvatten.se/download/18.2a9b232013c3e8ee03e2168/1360595523874/Oxygen_timeseries_196
0_2012_slutversion.pdf
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
Sedan millennieskiftet har de döda bottnarna brett ut sig från i snitt 5 till 15 procent av
Egentliga Östersjön som sträcker sig från Ålands hav till de danska sunden. SMHI har mätt
syrenivåerna i Östersjön sedan 1960-talet och det har aldrig varit så illa som nu. När det är
helt syrefritt bildas svavelvätebakterier och då kan inte högre biologiskt liv existera. Fiskar
reagerar olika på låga syrekoncentrationer i vattnet. Först försvinner de känsliga arterna som
torsk, vitling och rödspotta. Man ser inte någon tendens till att det ska bli bättre.
Svealands kustvattenvårdsförbund.6
SKVVF är en ideell medlemsstyrd organisation som arbetar för renare vatten längs Svealands
kust. Forskningsrapporter produceras av förbundets miljöanalysfunktion vid Stockholms
universitet. Österåkers kommun är medlem i SKVVF.
I ett pressmeddelande 19 april 2013 skrev SKVVF: Mycket att vinna på insatser i
reningsverk: Nära en femtedel av den mänskliga belastningen på Stockholms innerskärgård
beräknas komma från reningsverk runt Mälaren. Ungefär 1000 ton kväve når Norrström från
dessa källor, vilket visar att det finns ytterligare åtgärder att genomföra för att förbättra vattenkvaliteten längs kusten. Att fokusera på förbättrad funktion även i reningsverk i inlandet
skulle ge en betydande effekt på kustvattnen i flera områden. Det framgår av en rapport från
Svealands kustvattenvårdsförbund, där de flesta viktiga vattenvårdande organisationer i
regionen ingår. Undersökningsverksamhet och rapportering leds av marin expertis från
Stockholms universitet. Väl över hälften av näringen i Svealands större vattendrag har
mänskligt ursprung. Jordbruksmark, luftnedfall och reningsverk är dominerande källor.
Enskilda avlopp står regionalt för en liten del av fosforbidraget, men det kan lokalt vara
betydelsefullt. I det pågående arbetet med att nå godkänd ekologisk status på kustvatten till år
2021 är detta en viktig kunskap.
Rapporten Svealandskusten 2013 sammanfattar miljötillståndet i Svealands
kustvatten. Rapporten redovisar resultat från de undersökningar som görs i Svealands
kustvattenvårdsförbunds regi, och innehåller också flera artiklar om intressanta
undersökningar och resultat från andra aktörer i regionen. Ladda ned eller beställ rapporten
från www.skvvf.se eller www.havet.nu
Vattnen utanför och runt Ljusterö.
Robust avloppsvattenrening i Stockholms län – en utblick mot år 2030 med fokus
på recipienten, VAS-rådet, Rådet för vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län.
www.vasradet.se
I en ny rapport konstateras att inte ens med nollutsläpp från reningsverken i Stockholms län
kommer vattenförvaltningens krav på god status nås i alla vatten. Ytterligare åtgärder måste
till för att minska belastningen på våra skärgårdsområden. Målet för kustvattnen i Stockholms
län är god ekologisk status till år 2021. Idag har de allra flesta måttlig eller sämre status. Det
behövs omfattande åtgärder för att nå målen, särskilt i områden som påverkas av tillförsel av
näringsämnen från reningsverk och vattendrag.
Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet anser att i Södermanlands skärgård tillför
uppvällande bottenvatten såpass mycket oorganiskt fosfor, fosfat, att det blir kvar ett
överskott som inte tas upp av de kvävebegränsade planktonalgerna. Närmast Stockholm
6
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
driver sötvattentillflödet en utåtgående ytström som i sin tur skapar en inåtgående
bottenvattenström, vilken kontinuerligt tillför fosfat till ytvattnet. Tillgång till både fosfat och
oorganiskt kväve stimulerar stor produktion av planktonalger i innerskärgården.
Det är oklart hur mycket utbredningen av syrebrist brukar variera i dessa och många andra
fjärdar. Det kan vara så att stagnationsperioder då syresituationen gradvis blir sämre är
vanliga, och att detta varvas med tillfälliga vattenutbyten som hastigt förbättrar
syresituationen. Utan tillgång till längre tidsserier är det svårt att bedöma varaktigheten av
syretillståndet. Skillnaderna mellan år kan vara tecken på långsiktiga förändringar, men kan
också bero på inomårsvariation i vattenutbyten.
Svår syrebrist i isolerade vikar.
I många isolerade vikar, som Björnöfjärden, Vårgärdssjön och Säbyviken, är det dåligt med
syre ända upp till temperatursprångskiktet. Samtidigt är klorofyllhalten i ytan låg och
siktdjupet förhållandevis stort. Orsaken är en kraftig och förhållandevis grund skiktning, ett
begränsat vattenutbyte med angränsande fjärdar, små arealer av grunda bottnar och måttlig
avrinning från land vilket ger begränsad näringstillförsel till ytskiktet under sommaren. Det
gör att produktionen avstannar under sommaren och att siktdjupet ökar. I dessa och en del
ytterligare områden med grund skiktning och dåliga syreförhållanden ända upp till
skiktningsdjupet, som Edsviken och Brunnsviken, kan utbredningen av syrebrist inte bli
särskilt mycket större än den nu är eftersom den styrs av skiktningsdjupet. Vindpåverkan gör
att skiktningsdjupet vanligen ökar något mellan juli och augusti och utbredningen av syrebrist
minskar. Däremot minskar ofta syrekoncentrationen ytterligare i vattnet under skiktningen
vilket gör att arealen med helt syrefria förhållanden och svavelvätebildning kan öka under
sommaren. I vissa fall blir hela vattenvolymen under skiktningen syrefri.
Forskning.
Forskare vid SMHI, Stockholms universitet, Uppsala universitet (2002-11-04) 7 med flera har
publicerat många relevanta rapporter och idag finns mängder av resultat från
forskningsprojekt och fullskaleförsök.
Föreningen har långsiktiga ambitioner och vill hellre komma åt källan till problemen än att
bara lindra symptomen. Därför är kontinuerliga mätningar av vattnets surhet, kväve, fosfor,
syre och salthalt, väldigt viktiga för att faktiskt belägga negativa trender och kunna sätta in
rätt åtgärder.
Resultaten vi får fram behöver tolkas och åtgärdsplaner bedömas fackmannamässigt. Till vår
hjälp har varit Naturvatten i Roslagen AB med marinbiologen Ulf Lindqvist som har gedigen
erfarenhet av liknande miljöprojekt.
Fisketillsyn.
Vikarna runt mittersta Ljusterö är särskilt viktiga lek- och födsloplatser för Gädda, Abborre
och Gös. Föreningen vill verka för att redskapsfiske i dessa känsliga vikar sker på ett ordnat
sätt. Länsstyrelsen har ackrediterat Björn Söderstedt, föreningens ordförande, som
fiskeuppsyningsman i Marumsområdet. I möjligaste mån kommer Björn att kunna bistå i
fiskerättsfrågor och även att vara synlig i vikarna för att upplysa och kontrollera. Björn nås på
7
http://www.met.uu.se/miljoanalys/baltic.htm
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
nummer 08-542 419 15, 070-276 05 94 eller 08-651 09 89. Fisk är en indikator för bra
vattenmiljö.
Tillrinningsområdet och bättre avloppsanläggningar.
En av de allra största orsakerna till övergödning i våra vikar är att tillrinningen från
omgivande marker numera innehåller för mycket näringsämnen, främst vattenlösliga eller
partikelburna fosforföreningar. Kraftiga regn sköljer ner näringsämnen i sjön. Nya diken leder
snabbt näringsrikt ytvatten direkt ned i vikarna. Ett stort antal enskilda avlopp har först under
senare år renoverats. Förr fanns mer absorberande skog, sly och sedimenterande våtmarker
som fosforfällor. Ljusterös vattenproblem är vanliga överallt men det finns många goda
exempel på vattenprojekt som vi kan lära av. Forskningen är intensiv och bra kontakt med
expertis hjälper oss att hitta samband.
Ett stort antal enskilda avlopp har först under senare år renoverats. Men det tar många år
innan man kommer att kunna mäta effekter av detta i havsvikarna.
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0
Ljusterö vatten- och fiskevårdsförening
Ljusterö
Stensviks- och Ramsmorasunden visar samma problembild som de
inre fjärdarna. Det finns flera trösklar i viken. Boende runt
Ramsmoraviken och Stensvikssunden måste nu hjälpa till i
miljöarbetet på samma sätt som boende runt Arnöfjärden och
Väsbyviken.
Framtiden kräver insatser också lokalt. Svealands Kustvattenvårdsförbund rapporterade redan
2013 att ny tillförsel av näringsämnen från land kan minskas genom att:
• enskilda avlopp förbättras,
• hantering av gödsel effektiviseras,
• våtmarker och dammar anläggs,
• näringsrikt vatten filtreras i dikesfilter (fosforfällor).
Nu säger man att också de syrefria bottnarna måste åtgärdas i de fall där utbredningen är
omfattande. http://www.havet.nu/svealandskusten/ http://www.skvvf.se/
http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/
Protokoll – Årsmöte – Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening – 2014-05-31 Version 1.0