Transcript Kinnekulles dolda pärlor

Kinnekulles dolda pärlor
Slutrapport från den Leaderfinansierade
förstudien “Turista med QR”
Projektledare och författare: Lisa Mikko, september 2013
Förord
Kinnekullebygden rymmer många intressanta platser, här finns allt från gamla
industrier och medeltida kyrkor till vacker natur med ett unikt växt- och djurliv.
Gammal bebyggelse samsas med rekreationsområden, småbyar och större
samhällen. Många av dessa platser är välkända bland lokalbefolkningen, och de
marknadsförs utåt mot turister. Men det finns också miljöer som är mindre kända,
det handlar om platser som vid en första anblick inte väcker någon större
uppståndelse, men som är väl värda ett besök. Bakom snåriga buskage, vid okända
små avfartsvägar och i slutet av vandringsleder i vacker bokskog ligger de där,
Kinnekulles dolda pärlor. Här finns historier som väntar på att få uppmärksamhet
och undersköna vyer som längtar efter betraktande ögon. Trots, eller kanske tack
vare, tidens tand behåller dessa miljöer sin blygsamma charm och förmåga att väcka
intresse och att inspirera de besökare som hittar dit. En önskan om att lyfta fram
dessa pärlor för en bredare allmänhet resulterade i den förstudie med namnet
“Turista med QR” som genomfördes mellan januari och oktober 2013.
Lisa Mikko, Hällekis 30 september 2013
2
Sammanfattning
Mellan januari och oktober 2013 genomfördes den av Leader Västra Skaraborg
finansierade förstudien “Turista med QR”. Götene kommun har varit projektägare
och Lisa Mikko har varit projektledare. Juliane Thorin och Ann-Sofie Andersson från
Götene kommun har fungerat som styrgrupp.
Målet var att undersöka möjligheterna att med hjälp av den digitala tekniken lyfta
fram utvalda besöksmål på Kinnekulle och skapa en ny rutt för turister. Intressanta
platser längs rutten som utrustats med en QR-kod skannas med en smart phone
(pekskärmsmobil) och i besökarens telefon tillgängliggörs en unik, konstnärligt
utformad gestaltning av det aktuella besöksmålet. Film, poetiska texter,
berättarröster, musik och stillbilder kan vara lämpliga uttrycksformer till ändamålet.
De tekniska förutsättningarna har varit en viktig punkt i arbetet med förstudien,
eftersom ett eventuellt förverkligande av förslagen bygger på att tekniken fungerar.
Det gäller både mobilnätstäckning för att kunna ladda ner media via QR-koderna,
och hur man på bästa sätt hanterar materialet så att det kan komma besökaren till
godo. Kinnekulle är en plats med osäker mobilnätstäckning, det kan både boende
och besökare vittna om. Projektledaren genomförde en undersökning på de utvalda
besöksmålen och det visade sig att täckningen var tillräcklig för att bland annat titta
på filmklipp med ljud i mobiltelefonen.
Vidare gjordes en kartläggning av möjliga samarbetspartners och vilka kostnader
som är förenade med att förverkliga förslagen. Det finns entreprenörer med rätt
kompetens och erfarenhet på nära håll som skulle kunna anlitas. Mobile storytelling
som erbjuder digitala lösningar inom underhållning, marknadsföring och utbildning,
samt kulturarvsspecaltisten Elin Ivarsson i företaget Virtual heritage är två exempel.
Kostnadsmässigt så finns det flera vägar att gå. Man kan välja att helt och hållet
samarbeta med professionella aktörer, att ta hjälp av ideella krafter, eller att
kombinera dessa två.
De platser som tagits upp i förstudien har alla en speciell historia och atmosfär och
under förstudiens gång har en vilja att endast arbeta med miljöer som inte har en
turistisk organisationsapparat bakom sig utkristalliserats.
3
Innehållsförteckning
Förord .................................................................................................................. 2
Sammanfattning ................................................................................................... 3
Bakgrund och inledning......................................................................................... 5
Frågeställningar och genomförande ...................................................................... 6
Medverkande besöksmål .......................................................................................................... 6
Tekniska förutsättningar ........................................................................................................... 6
Omvärldsanalys ......................................................................................................................... 7
Möjliga samarbetspartners ....................................................................................................... 7
Kostnader .................................................................................................................................. 7
Möjligheter till marknadsföring................................................................................................. 7
Resultat och diskussion ......................................................................................... 8
Besöksmålen.............................................................................................................................. 8
Omvärldsanalys ....................................................................................................................... 15
Tekniska förutsättningar ......................................................................................................... 17
Möjliga samarbetspartners ..................................................................................................... 19
Kostnader ................................................................................................................................ 25
Marknadsföring ....................................................................................................................... 27
Rekommendationer ............................................................................................ 28
Teknik ...................................................................................................................................... 28
Gestaltning .............................................................................................................................. 29
Besöksmålen............................................................................................................................ 29
Fortsättning ........................................................................................................ 29
Käll- och litteraturförteckning ............................................................................. 29
Kontaktuppgifter ................................................................................................ 30
Kontaktlista ........................................................................................................ 30
Bilagor ................................................................................................................ 30
4
Bakgrund och inledning
Projektet tog sin början när Lisa Mikko presenterade en idé för Juliane Thorin och
Ann-Sofie Andersson på Götene kommun om att lyfta vissa besöksmål på Kinnekulle
med hjälp av konstnärlig gestaltning. Frågan om hur det skulle gå till rent praktiskt,
och hur framtaget material (från början var tanken att anordna levande
föreställningar på olika platser) skulle tillgängliggöras året om gjorde att möjligheten
med att använda QR dök upp som ett tillvägagångssätt. Att använda den digitala
tekniken i turismsammanhang ligger i tiden. Götene/Kinnekulle behöver haka på den
digitala trenden, som säkerligen är här för att stanna, för att locka nya besökare till
området samt att ge de som kommit hit anledningar att förlänga sitt besök.
Det börjar dyka upp besöksmål i Skaraborg som använder sig av den digitala tekniken
för att ge sina besökare mer information. Informationen kan vara av ren faktatyp,
eller så kan den vara förenad med mer sinnliga element, såsom filmer, bildspel, ljud
och så vidare. Det kan finnas en poäng i att erbjuda besökaren möjligheter till en
djupare upplevelse av besöksmålet. Intrycken stannar kvar längre när fler än ett
sinne stimuleras, och turisten blir en ambassadör för området när den förmedlar
erfarenheterna vidare.
5
Frågeställningar och genomförande
Här presenteras de frågor som ställts inom förstudien och på vilka sätt
projektledaren tagit reda på information och svar.
Medverkande besöksmål
Vilka besöksmål ska vara med i rutten och varför? Ska de ha ett sammanlänkande
tema? Vad ska man förmedla på de olika platserna, vilken historia ska berättas och
hur ska den vävas ihop med nya uttryck såsom film, musik eller poetisk text?
Projektledaren har i samråd med styrgruppen valt ut några intressanta besöksmål på
Kinnekulle som är okända för en större publik. Dessa är: Museilägenheten vid
Falkängens hantverksby i Hällekis, Kinnekulle turisthotell i Råbäck, Hastings kyrka vid
Västerplana storäng, Lasse i bergets grotta i Husaby, och Kinne-Kleva gamla
kyrkoplats vid Brattefors. Platserna har besökts av projektledaren och dess
tillgänglighet har undersökts. Vid besöken har “besöksvärdet” iakttagits och ett
innkännande av atmosfären har gjorts, detta för att möjliggöra en förädling av
upplevelsemiljön. Markägare har kontaktats och blivit informerade om förstudien.
Tekniska förutsättningar
Hur fungerar QR-koder? Är QR bättre än applikation, eller kan man kombinera dem?
Hur beroende är man av en tillfredsställande mobilnätstäckning när man använder
sig av QR?
Är mobilnätstäckningen tillfredsställande på Kinnekulle?
På internet kan man läsa om QR-koder och hur de fungerar, och man kan få en bra
uppfattning om hur de tas fram. Vid möten mellan projektledare och styrgrupp har
frågan om vilka möjligheter man har med QR diskuterats. En av de möjliga
samarbetspartnerna, Mobile storytelling, har delat med sig av sina erfarenheter
gällande QR kontra app, och Elin Ivarsson, Virtual heritage har berättat om sina
erfarenheter med tidigare arbeten med QR-koder på Kinnekulle.
Mobilnätstäckningen på Kinnekulle har undersökts dels genom att titta på
operatörernas kartor på internet, och dels genom en IRL- (in real life) undersökning.
Tre smart phone-användare med abbonemang hos olika mobiltelefonoperatörer
testade vid ett tillfälle täckningen på de utvalda platserna. Att undersöka täckningen
på detta sätt ger en ungefärlig bild av hur bra eller dålig täckningen är på
besöksmålen. Det finns dock inga garantier för att det är tillförlitligt till hundra
procent, täckningen kan påverkas av olika väderförhållanden och atmosfäriska
fenomen som en lekman inte kan tolka eller förutsäga.
Chatrin Petterson som är ansvarig för växel och telefoni i Götene kommun
intervjuades liksom Adrian Braekke, webbansvarig med en övergripande kunskap om
tekniska frågor.
Omvärldsanalys
På vilka besöksmål har man använt QR-koder innan och vilka är resultaten?
6
Det naturvetenskapliga museet Biotopia i Uppsala använder sig av QR-koder i sin
park. Projektledaren intervjuade naturpedagogen Emil Nilsson som varit engagerad i
QR-rutten på Biotopia.
Karlsborgs turistm AB har låtit företaget Mobile storytelling producera en QR-tur på
och i anslutning till fästningsområdet. Turistchefen Marie Svensson berättar i en
intervju om varför de valt att använda sig av QR och på vilket sätt de gör det.
Möjliga samarbetspartners
Vilka behöver projektet samarbeta med för att förverkliga förslagen i förstudien?
Till vilka delar behöver projektet ta in extern hjälp?
Finns det andra kulturturism-projekt i samma område? Kan det finnas anledningar
att samarbeta med dem?
För att få svar på dessa frågor har en kartläggning av behoven gjorts och olika
potetiella samarbetspartners har kontaktats. Några av dem har visat sig ha den rätta
kunskapen som projektet skulle komma att behöva och med dem har en djupare
dialog först och offerter/kostnadskalkyler har begärts in.
En dialog har förts med företrädare för andra Leaderprojekt med liknande agenda
som “Turista med QR”.
Kostnader
Vilka kostnader är förenade med ett eventuellt förverkligande av förslagen i
förstudien?
Vilka delar är viktigast att prioritera kostnadsmässigt?
I den här delen av förstudien har projektledaren valt att beakta flera möjliga
scenarion. Ett av dem är att det finns ekonomiska tillgångar som möjliggör ett
samarbete med proffessionella aktörer (filmare, skådespelare etc), ett annat är att
de ekonomiska medlen är små och att man därför får samarbeta med ideellt
arbetande aktörer (elever på medialinje, amatörskådespelare etc.) Ett tredje
scenario är en medelväg där det finns vissa ekonomiska tillgångar och att man har
möjlighet att lägga medel på det som man man vill låta proffs utföra, men att
resterande delar utförs av amatörer/semiproffs.
Offerter från de samarbetspartners som har lämplig kunskap och erfarenheter har
tagits in och skådespelare, statister, musiker och manusförfattare har konsulterats
för att få en uppfattning om vilket arvode som är lämpligt för deras yrkesgrupp.
Möjligheter till marknadsföring
Hur marknadsför man rutten på ett lämpligt och effektivt sätt?
Eftersom Kinnekulle är en del av Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulles
verksamhetsområde konsulterades bolagets VD Gunilla Davidsson angående
marknadsföringsfrågan. Marknadsföringen har också diskuterats med möjliga
samarbetspartners och vid styrgruppsmöten.
7
Resultat och diskussion
Besöksmålen
De platser som valts ut i förstudien är alla unika miljöer med en speciell atmosfär,
det är platser som väcker känslor, och som lockar besökaren till att lära sig mer om
området.
Förklaring: I förstudien har målet varit att utreda möjligheterna att använda QRkoder. Det har under arbetets gång dock framkommit att appar kan vara ett bra
alternativ av olika orsaker, men för att underlätta läsförståelsen används endast
begreppet “QR-koder”, eller “Skylt med QR-kod”.
Falkängen, Hällekis
Markägare och fastighetsägare: Götene kommun, arrendator: Maria Krigström.
På Falkängen i Hällekis finns vandrarhem, konferensverksamhet och hantverksby.
Området är ett populärt och etablerat besöksmål som är välbesökt under
sommarhalvåret, samt kring jul. Det finns ett bruksmuseum som berättar om hur
arbetet på Cementa gick till, och en museilägenhet som visar hur en arbetarbostad
på Falkängen från förra seklets början kunde se ut.
Ingången till museilägenheten finner man på baksidan på ett av de gamla husen.
Bild: Lisa Mikko.
Tidigare tilläts besökare att gå in i museilägenheten på egen hand, men efter att
sölder förekommit har Västergötlands museum, som ansvarar för inventarierna, valt
att stänga dörrarna. Genom en plexiglasskiva kan man dock på avstånd titta in i
lägenheten när ytterporten är upplåst.
Trots att Falkängen är ett känt besöksmål är platsens historia okänd för många av
besökarna och det är en av anledningarna till att området passar in i rutten.
8
Skildring av livet på Falkängen – Helge Sjöö kan berätta
Helge Sjöö växte upp på Falkängen som barn i början av 1900-talet, och han har
mycket att berätta om hur livet där var. Hans berättelser skulle kunna utgöra
grunden för ett manus till en film som visar den “mjuka” delen av historien kring
Cementa. Ett annat alternativ är att spela in Helges röst när han berättar om sitt liv
och använda det tillsammans med ett bildspel med motiv från Falkängen och
Hällekis. En intervju med Helge Sjöö finns som bilaga till denna rapport.
Helene Rudhem, inventarieansvarig på Västergötlands museum har i augusti 2013
kontaktats och enligt henne är Västergötlands museum positiva till att miljön och
föremålen används vid en filminspelning, samt att resultatet presenteras på ett
lättillgängligt och passande sätt för besökarna. Även Falkängens arrendator Maria
Krigström är positivt inställd till idéerna.
På Falkängen finns vandrarhem, hantverksby och servering. Bild : Lisa Mikko.
Tillgänglighet
Till Hällekis tar man sig med med bil, cykel, tåg, båt, buss, eller till fots. På området
finns bekvämligheter såsom café, övernattningsmöjligheter, toalett och så vidare.
Ingången till museilägenheten hittar man på baksidan av ett av de gamla husen. En
trappa leder upp till ingången, och med tanke på handikappade kan det vara en bra
idé att en eventuell skylt med QR-kod sätts upp nedanför trappan. Detta kan också
vara bra eftersom porten till lägenheten inte alltid är upplåst.
Kinnekulle turisthotell, Råbäck
Markägare: Erik Hemberg, Råbäcks egendom.
På väg upp mot Kinnekulle från Råbäcks station, med en vidsträckt utsikt över
Vänern, finns den stora öppna platsen där Kinnekulle turisthotell en gång låg.
Hotellet uppfördes omkring 1890 av Råbäcks dåvarande ägare Carl Klingspor som
9
hade stora planer på att marknadsföra Kinnekulle som ett attraktivt
semesterresemål. Byggnaden imponerade säkerligen på besökarna med sin ståtliga
terass, väl tilltagna balkong och vackra snickerier. Huset revs på 1970-talet då
hotellverksamheten varit nedlagd sedan en tid och huset höll på att förfalla.
Numera används ytan som parkering åt besökare till Munkängarnas naturreservat
och bokskogspark, och endast en stenbelagd treass med en låg stenmur påminner
om vad som en gång funnits här.
Vykort med motiv från Kinnekulle turisthotell till en mottagare i Mora. Datumstämpel på frimärke
med Gustav V från den 21 juli 1919.
Hotellet och restaurangen drevs av paret Garström, som också ägde Garströms
konditori i Lidköping. Kinnekulle Hembygdsförening har i sitt arkiv gamla bilder från
hotellet och kanske finns det även en del mer vardagliga motiv från tillvaron på
bland gäster och personal. Ett bildspel med stillbilder och en speakerröst kan
levandegöra den bortglömda miljön. Man kan låta historien berättas ur paret
Garströms vinkel, ur en gästs eller en anställds perspektiv.
Tillgänglighet
Det gamla turisthotellet ligger på den plats som idag används som parkering för
besökare till Munkängarnas naturreservat. Hit kan man ta sig med bil, tåg, cykel,
eller till fots och miljön är handikappvänlig. Ett utedass finns i närheten av
parkeringen.
Hastings kyrka
Markägare: Arne Jönsson, Blombergs säteri.
Vid klevkanten där Västerplana storäng möter Vänerns susande vågor har enligt en
lokal sägen en offerkyrka legat för länge sedan. Det finns inga synbara spår som kan
bevisa att sägnen är sann, men har den funnits kan byggnadsmaterialet forslats bort
till andra kyrkor. Eller så har det ruttnat bort och nötts ner av tidens tand.
10
Vägen till Hastings kyrka går längs en smal stig som slingrar sig genom
blandlövsskogen och ekhagslandskapet. Under den cirka 30 minuter långa
promenaden hinner man både njuta av naturen och bygga upp förväntingar på
upplevelsen av Hastings kyrkoplats. Den som tagit sig ända fram får ett oförglömligt
möte med elementen, det öppna vattnet, solen som glittrar i sjön (en disig dag är
inte att förkasta vid Hastings heller!), vinden i ansiktet och skogen bakom ryggen.
Ett kors har rests vid Hastings kyrka. Bild: Geografi.nu.
Troligtvis har platsen använts som inseglingsmärke för den gamla hamnen som låg
sydväst om Hastings. Enligt Carl von Linné som besökte Kinnekulle på sin
västgötaresa på 1700-talet kom namnet från att det växte mycket hasselbuskar i
omgivningarna.
Vare sig sägnen är sann eller inte kan man använda sig av den i en gestaltning av
platsen. Kanske var det den här vägen missionärerna söderifrån kom, för att sedan ta
sig vidare upp till Husaby och Kinnekulle? I en filmisk berättelse om platsen vore det
intressant att ta med hur den används idag. På midsommardagen hålls här årligen en
kvällsgudstjänst. Kyrkoherde Carl-Henrich Falkenberg i Kinnekulle pastorat ser
positivt på att en gudstjänst eventuellt filmas.
Tillgänglighet
För att ta sig till Hastings kyrka kan man antingen åka bil och parkera vid vägen och
sedan gå ner till ”kyrkan”. Man kan även vandra hit, eller ta sig ner med cykel.
Terrängen är svår för en handikappad att ta sig igenom, därför kan man placera
skyltar med QR-koder både vid parkeringen och nere vid kyrkan.
Lasse i bergets grotta
Markägare: Jonas Sigurd, prästgården, Källby.
11
Vid klevkanten i Husaby bodde i början av 1900-talet Lasse och hans hustru Inga.
Lokalbefolkningen känner väl till historien om Lasse som en egensinnig man som gick
sin egen väg. Fattighuset var hans största skräck, han valde hellre att bo i en grotta i
klevkanten och sköta sig själv än att hamna där. Hans hustru Inga hade inget annat
val förutom att följa med Lasse. De bodde där tillsammans i många år innan Lasse
blev så gammal och dålig att byborna fick bära honom till fattighuset. Lasse i bergets
grotta ligger naturskönt och ensligt och platsen väcker både nyfikenhet och
förvåning.
När Lasse och Inga flyttade från sin grotta revs den av förargade bybor.
På senare tid har den byggts upp igen. Bild: Lisa Mikko.
Grottan ligger i ett naturreservat en bit från Husaby kyrka. Den enda informationen
som besökaren får om platsens historia är från en skylt med Länsstyrelsen som
avsändare.
Här finns det stora möjligheter att visualisera historien. Olika scener ur Lasses och
Ingas liv är tacksamma att gestalta på film, till exempel hur Lasse jagas av
bybefolkningen, hur han jagar i skogen och hur det ryker ur skortsenen i grottan när
Inga sitter därinne och syr.
12
Utsikt från en fönsteröppning i grottan. Bild: Lisa Mikko.
Tillgänglighet
Till grottan tar man sig enklast med bil, cykel eller till fots. Från landsvägen genom
Husaby leder en grusväg som under våren 2013 har gjorts i ordning av Götene
kommun. Vägen var tidigare i mycket dåligt skick med stora gropar som gjorde det
svårt för bilister att ta sig fram. För handikappade kan det vara problematiskt att ta
sig från parkeringen, över den smala spången och upp på ängsstigen som leder till
grottan. Att ha skyltar både vid parkeringen och vid grottan kan därför vara en god
idé.
Kinne-Kleva gamla kyrkoplats
Markägare: Magnus Knutsson och Karl Knutsson, Brattefors gård.
Kinne-Kleva gamla kyrka revs på 1800-talet och stenblocken blev byggmaterial i den
nya kyrkan i Kinne-Kleva by. Enligt markägare Magnus Knutsson går platsens historia
långt tillbaka i tiden och här ska ett vikingapalats ha legat. Den gamla kyrkoplatsen
ligger granne med en äppellund på en liten höjd i närheten av Brattefors gård. Här
odlas ekologiska äpplen som sedan används till en lokalt producerad äppelmust. En
vilsam utsikt österut över Götenes odlingslandskap inbjuder till eftertanke. Här finns
en klockstapel och en minnessten över den gamla kyrkan. Platsen väcker många
frågor. Hur såg kyrkan ut? Fanns det ett vikingapalats här? Vilka var människorna
som kom till kyrkan?
13
Den gamla kyrkoplatsen ligger på en höjd med utsikt över Götenebygdens
kulturlandskap. Bild: Lisa Mikko.
Den gamla kyrkogrunden ger sig tillkänna när man tar sig upp för den lilla
stentrappan genom muren. Sägnen om det gamla vikingaplatset går att spinna
vidare på, en gestaltning av platsen måste inte bygga på vetenskapliga fakta.
Dessutom är historien om den gamla kyrkan intressant i sig.
Tillgänglighet
Platsen är i dag inget besöksmål och det finns ingen skylt eller något annat som
indikerar att det finns något sevärt här. Vägen dit leder även till Brattefors gård och
innan man kör in till gården finns en yta lämplig att parkera på. Kommer man gående
eller med cykel finns dessutom en gammal stenmur och en liten trappa att vila en
stund på. Handikappade som inte kan ta sig upp för trappan kan ändå njuta av
platsens skönhet och atmosfär om en QR-kod finns lättillgängligt uppsatt.
Stenmuren som omgärdar den gamla kyrkogården finns ännu kvar. Bild: Lisa Mikko.
14
Omvärldsanalys
Biotopia, Uppsala
På det naturvetenskapliga museet Biotopia i Uppsala ville man att besökaren skulle
bli mer delaktig i mötet med museets utställningar istället för att de skulle matas
med information. Naturpedagogen Emil Nilsson intervjuades den 30 april 2013 om
hur Biotopia har arbetat med QR-koder i sin park.
-
Från början var tanken att utveckla en app men det visade sig bli för dyrt för
museet och därför använder vi oss enbart av QR. I appen skulle
postitioneringssystemet automatiskt sätta igång ljudfiler när besökaren
närmade sig en plats. Vi har satt upp lokala nätverk för att besökarna utan
problem ska kunna komma åt innehållet i QR-koderna. I parken på Biotopia
har vi en geocaching (en slags skattjakt) och de ljudfiler (MP 3-filer) som
besökaren länkas till via QR-koder ger ledtrådar i skattjakten. Det finns en
ljudfil för varje plats med tre olika svarsalternativ. Det handlar mycket om
Linné på Biotopia och ett problem har varit att det pratas mycket om Linné
på ett “platt” sätt. Med hjälp av QR-turen blir informationen mer dynamisk,
säger Emil Nilsson.
Är ni nöjda med QR-koderna trots att ni ville ha app från början?
-
Jag är mycket nöjd med manuset till ljudfilerna. QR-koder är billiga att
framställa i jämförelse med en app som kostar 100 000-200 000 kronor att ta
fram. Vi har satt upp trådlösa nätverk för att garantera att besökarna kan
komma åt materialet och det har varit en bra lösning. Det viktiga är
egentligen inte vilken teknik man använder sig av utan att man har ett bra
innehåll, något man vill förmedla, säger Emil Nilsson.
Enligt Emil Nilsson kostar det cirka 5000 kronor per “stopp” att ordna med lokalt
trådlöst nätverk. Men en förutsättning är ju att det finns nät överhuvudtaget. Det
går alltså inte att göra det om det inte finns någon täckning alls på platsen. Vox
Laterna i Uppsala heter det företag som hjälpt Biotopa med nätverken.
Hur har reaktionerna från besökarna varit angående QR-turen?
-
Jag har inte personligen kommit i kontakt med besökarna och kan därför inte
uttala mig om deras besömning av QR-turerna. Den stora återkopplingen som
vi får är via geocaching.com där ser man vad de tycker om hela grejen och
som vi kan förstå har det varit positiva kommentarer från de som skrivit där.
Karlsborgs turism AB
Karlsborgs turistbolag har låtit företaget Mobile storytelling producera en QR-tur på
och i anslutning till fästningsområdet. Turistchefen Maria Svensson berättar i en
15
intervju den 2 maj 2013 om varför de valt att använda sig av QR och på vilket sätt de
gör det.
-
Inför sommarsäsongen 2013 har Karlsborgs turism gett Mobile storytelling i
uppdrag att ta fram en app som besökare ska kunna ladda ner på plats. I
appen finns en bildigenkänningsfunktion och det är här QR-koderna kommer
in. Bilder eller föremål längs turen läses av med hjälp av appen, precis som en
QR-läsare scannar av en QR-kod, och på detta sätt får besökaren information
om olika platser på turen. Information om appen finns på Karlsborgs turism
webbsida och på skyltar längs med rutterna, säger Maria Svensson.
Hon berättar att det finns tre olika rutter:
1. En guidad tur vid byggnaderna uppe på fästningen.
2. En i terrängen utomhus omkring fästningen, i form av en geocaching-tur. Här
använder vi oss av QR och app.
3. Den tredje turen är inne i fästningen i samband med “Jakten på guldreserven”.
Där finns inget nät och därför använder vi oss av en app.
Hur fungerar det?
-
Längs rutterna stöter besökaren på skyltar med en QR-kod. Appen känner
igen koderna och dess innehåll aktiveras. Man laddar ner appen på plats och
information om detta finns på skyltarna. Har man inte laddat ner appen och
endast skannar QR-koden så kommer man till Karlsborgs produktblad i
Basetool.
Hur kom ni kontakt med Mobile storytelling?
-
Vi började samarbeta med Dataspelsprogrammet på Högskolan i Skövde när
de utvecklade ett dataspel till “Jakten på guldreserven”. Gruppen med
studenter startade sedan företaget Mobile storytelling. Vårt samarbete har
fortsatt och de har nu fått nya uppdrag av oss, berättar Maria Svensson.
Har du upplevt att något varit svårt eller krångligt i processen med QRkoderna/apparna?
-
Nej det tycker jag inte, allt har fungerat smidigt. Sommaren 2013 blir den
första och vi har därför inte fått några reaktioner från besökare ännu. De
guidade turerna på fästningsområdet startar den 6 juni och appen förväntas
vara klar att användas i juli, säger Maria.
Kommentar: Förseningar med skyltmaterial på grund av tredje part gjorde att
Karlsborgs turism inte kom igång med sina QR-rutter sommaren 2013.
16
Diskussion
Karlsborgs turism och Biotopia i Uppsala har säkerställt att besökaren kan ta del av
informationen i QR-koderna på olika sätt. Biotopia har satt upp lokala nätverk i sin
park, och på fästningsområdet i Karlsborg använder man sig av en app som kan läsa
QR-koderna, informationen finns alltså redan i appen och tillgång till
mobiltelefonnätet behövs inte. Emil Nilsson på Biotopia nämner att han är väldigt
nöjd med manuset till rutten i deras park, alltså att innehållet är viktigare än
tekniken. Om en fortsättning av “Turista med QR” blir aktuell behöver man fundera
kring om man ska satsa på QR, eller kanske använda sig av en app i stället.
Tekniska förutsättningar
Allmänt om QR-koder
QR-koder började användas inom bilindustrin i Japan på 1990-talet för att sedan
sprida sig över världen, numera är de vanliga i all visuell media. QR-koder har blivit
populära på grund av att de går snabbt att avläsa, och att de kan innehålla mycket
information. De tre vanligaste användningsområdena är: Länk till webbsida,
textmeddelanden, och digitala visitkort. På internet finns webbsidor där man själv
kan mata in den information som ska finnas i en QR-kod och sedan kostnadsfritt
ladda ner koden till sin dator.
QR och mobilnätstäckning
För att komma åt den information som finns laddad/länkad i en QR-kod behöver
man ha åtkomst till mobiltelefonnätet. På platser med dålig täckning kan man alltså
inte ta del av informationen som finns i koden. Det är därför viktigt att det finns
fungerande nät på de besöksmål där man vill att turisten ska kunna skanna en kod.
Mobilnätstäckning på Kinnekulle
Med hjälp av mobiltelefonoperatörernas täckningskartor på internet ska man kunna
se var det finns täckning och vilken hastighet man kan tillgå på den aktuella platsen.
Ger man sig sedan ut i terrängen med kartorna märker man att informationen sällan
stämmer överens med verkligheten. Det enda sättet att få veta hur bra eller dålig
täckningen är på de utvalda platserna är alltså att ta med sig några personer med
smart phones med olika operatörer och ge sig ut. Genom en enklare undersökning
sammanställdes information om täckning på de utvalda besöksmålen. I stora drag
visar undersökningen att täckningen på de utvalda besöksmålen är tillräcklig för att
kunna ladda ner och titta på ett filmklipp från Youtube. Undersökningen i sin helhet
finns bland ”Bilagor”.
Om man använder sig av skyltar med QR-koder kan dessa sättas upp på flera olika
platser på besöksmålet, till exempel en skylt vid parkeringen, och en vid en annan
plats för att öka sannolikheten att få bra åtkomst till mobiltelefonnätet.
Samtal med Cathrine Pettersson, ansvarig för växel och telefoni, Götene kommun
Cathrine Pettersson rådfrågades den 3 maj 2013 angående mobilnätstäckningen i
kommunen. Hennes ansvarsområden innefattar kommunens växel och telefoni, där
17
ingår även de mobiltelefontjänster som kommunen själv använder. Kommunens
operatör är Telenor och Cathrine kan endast uttala sig om dem. Hon har ändå en del
övergripande kunskap om mobilnätstäckning i Götene kommun som kan vara
värdefull.
Vad är det som avgör hur bra täckningen är?
-
Det har med antennerna att göra. 2 G-nätet är det som Telia byggde upp och
3 G-nätet är det som datatrafiken går på i dag. Till 4 G-nätet vill man plocka
över all datatrafik (surfing) i framtiden. Man kan gå in på operatörernas
hemsidor för att kolla på deras täckningskartor. I maj (2013) går Tele 2 och
Telenor går ihop i 2 G-nätet, det nät som de flesta mobiltelefonsamtal går via
i dag. Tele 2 har fler master så förhoppningsvis blir täckningen bättre för
Telenoranvändare efter detta.
Hur är det med täckningen på Kinnekulle?
-
Kinnekulle som område är svårt. 3 G-vågor går en kilometer och 2 G-vågor två
kilometer från masterna. Mitt uppe vid Kinnekullegården är täckningen
ganska dålig. Telia kan fungera något bättre på Kinnekulle, beroende på
placeringen av deras master. Svackor i terrängen kan göra att det inte finns
någon täckning på vissa plaster. När masterna sänder ut sina vågor går de
rakt åt olika håll, finns det då ojämnheter i marken så kan täckningen vara
dålig där, förklarar Cathrine.
Samtal med Adrian Braekke, webbansvarig, Götene kommun
Adrian Braekke ansvarar för Götene kommuns webbsida, hans arbetsområde
innefattar inte frågor om mobilnätstäckning men han har ändå en övergripande
kunskap och ett intresse för dessa områden. Projektledaren talade med Adrian den 2
maj 2013.
Hur kan man göra för att säkerställa att besökare har tillgång till nät på till exempel
en QR-rutt?
-
Man sätta upp lokala nätverk på de platser man vill att besökaren ska skanna
en QR-kod, men det måste ändå finnas mobilnätstäckning, annars går det
inte. Jag har fört diskussioner med Ingemar Roos som arbetar med
bredbandsfrågor i Götene kommun om att starta ett trådlöst gästnätverk
som besökare kan logga in på var som helst i Götene kommun. Men en sådan
fråga är stor och komplex och tar lång tid att utreda och genomföra, säger
Adrian.
18
Finns det några andra alternativ?
-
Ja det finns alternativ, men inte heller de är några snabba lösningar. Det
första är att varje turismaktör startar ett eget gästnätverk, eller att alla
aktörer som har trådlösa nätverk går samman och bildar ett gemensamt. Till
de platser där det finns de som vill starta nätverk måste det vara
bredbandskabel framdragen. De flesta kyrkor och besöksmål har någon form
av trådlöst nät. Med en router kan man inom en radie av 30 meter använda
det mobila nätet med hjälp av sin smartphone, förklarar Adrian.
Diskussion
Under förstudiens gång har det diskuterats om QR eller applikation (app) är det som
är lämpligast i ett eventuellt större projekt. QR har många fördelar och en av de
största är att det i princip är kostnadsfritt att ta fram dem. Att besökaren inte
behöver ladda ner något till sin telefon (förutom en QR-läsarapp, som besökaren kan
använda i alla sammanhang där den stöter på QR) kan också vara en fördel eftersom
alla appar tar mycket plats. Användandet av QR kräver dock en säker tillgång till
mobiltelefonnätet, något som kan vara svårt att garantera i alla lägen. Med en app
som besökaren kan ladda ner innan rutten eller under rutten där det finns täckning
så säkerställs innehållets åtkomlighet.
Möjliga samarbetspartners
Mobile storytelling
Mobile storytelling (MST) är ett företag som startats och drivs av före detta
studenter på Dataspelsprogrammet på Högskolan i Skövde. De utvecklar digitala spel
och produkter som används inom marknadsföring, utbildning och underhållning.
Företaget finns på Gothia science park i Skövde, samt i Göteborg. Projektledaren har
vid två tillfällen träffat VD:n Jonathan Sterner, och Jannik Reuterberg, producent på
MST.
Tjänster och kompetens
Mobile storytelling har tagit fram digitala lösningar till besöksmål i olika delar av
Sverige. För Statens fastighetsverk har de utvecklat en applikation som används på
Skeppsholmen i Stockholm. Via besökarens smart phone berättar den om platsens
historia. Till Tanum turist har MST producerat appen “Vita frun”, en skattjakt där
lokala myter vävts ihop med den verkliga historien. Mobile storytelling har även tagit
fram digitala lösningar till Trollywodds filmturistiska besöksverksamhet och till
fästningsområdet i Karlsborg för Karlsborgs turism AB.
I uppdraget med “Vita frun” har de använt sig av bildigenkänning i stället för QRkoder. Besökaren laddar ner en app på plats eller innan besöket. Appen läser sedan
av bilder som finns på skyltar längs skattjaktsturen, och i appen finns själva spelet,
eller guidningen. Detta innebär att det inte behöver finnas täckning på just den
19
platsen som skylten finns. Besökaren måste dock känna till turen innan och ladda ner
appen på en plats med täckning, eller ha tur och ha täckning på plats.
Sägnen om “Vita frun” i Fjällbacka ligger till grund för skattjakten, med hjälp av
grundinformation från beställaren har MST tagit fram en idé, gjort grafik och
tekniska lösningar till den färdiga produkten.
Lösningar och förslag för “Turista med QR”
Mobile storytelling använder sig av både QR-koder och appar, och i deras appar finns
en variant av QR-läsare som känner igen bilder. QR-koden som ska förmedla
information/media på en specifik plats kan alltså likaväl vara en bild på någonting
som anknyter till platsens tema. I stället för att använda sig av QR-koder anser MST
att det är bättre att ta fram en app eftersom man inte kan garantera full täckning på
alla platser på och runt Kinnekulle.
Om besökaren kan ladda ner appen innan besöket, eller med hjälp av “dålig”
täckning kan ladda ner appen på plats så är man inte beroende av att täckningen är
bra under hela turen. Det behöver heller inte ta lång tid att ladda bilder och filmer
som annars kan skapa problem genom att de hackar och så vidare.
Med en app finns inget behov av att lägga material på en server. Besökaren laddar
ner appen som kan läsa av bildkoderna. Om appen uppdateras så behöver inte
användaren ladda ner en ny.
För utländska turister som bor på hotell med wi-fi är det lätt att ladda ner appen på
hotellet och sedan åka iväg och ta del av rutten.
Vad kostar Mobile storytellings lösningar?
I maj 2013 tog MST fram ett kostnadsförslag för sju platser i Götene kommun där
appen kan användas. Detta förslag innebar en förenklad demoversion som sedan
skulle kunna byggas på efterhand. Priset för detta var 32 000 kronor exklusive moms.
Från början fanns en idé i förstudien om att ta fram en demotur, eller en enskild QRkod på utvald plats, men idén övergavs till förmån för arbetet med förstudien och
prisförslaget blev därmed ointressant.
I september 2013 ombads MST i stället att ta fram ett nytt prisförslag. Denna gång
med priser dels för endast filminspelning, samt dels ett totalpris för en ny app
inklusive filmat material. Priser för detta finns i avdelningen för “Kostnader”.
Tidsåtgång
Som exempel kan nämnas att arbetet med att ta fram “Vita frun” tog cirka sex
månader, arbetet skedde pararellt med andra projekt. Att producera ny film tar mer
tid än att använda sig av befintligt material och grafisk produktion är svår att
tidsuppskatta.
Referensprojekt
Statens fastighetsverk: Skeppsholmen i Stockholm, historien om Skeppsholmen lyfts
fram genom 9-12 gamla filmer.
20
Tanum turist: “Vita frun” i Fjällbacka. Lokala myter har vävts ihop med historien till
en skattjakt. Det lokala turistbolaget ville ha något för barnen och det blev den här
appen.
Karlsborgs turism AB: Geocaching i Karlsborg, turer på och i fästningen i Karlsborg.
Skövde kommun/turistbolaget: Elin-mysteriet i Skövde (app).
Trollywood, Trollhättan: App om verksamheten för besökare.
För övrigt har MST inte stött på QR-koder och appar som används på detta sätt i
andra turistsammanhang någon annanstans i Sverige. De är ganska ensamma om
vad de gör. De har uppdrag i Skaraborg, i Stockholm och på Västkusten.
Elin Ivarsson, Virtual heritage
Virtual Heritage är ett företag som specialiserat sig på teknologi för kultur- och
naturarvsorganisationer. Det drivs av Elin Ivarsson och kollegan Jenny Rosander. Elin
Ivarsson är kulturarvskonsult och specialist på virtuellt kulturarv.
Tjänster och kompetens
Elin har tillsammans med flera andra examina en filosofie magisterexamen i museioch kulturarvsvetenskap och även yrkeserfarenhet från museibranschen inom bland
annat museipedagogik och utställningsproduktion. Hon har även frilansat inom
webbproduktion. Elin bor och verkar i trakten och har god kännedom om det
kulturhistoriska arvet häromkring. Elin och kollegan har kunskaper som kompletterar
varandra. Elin har studerat mycket kultur, kulturarv och digital teknik och kollegan
har arbetat mycket inom kulturarvsvärlden. Elin har arbetat en hel del inom
besöksnäringen, bland annat som guide på Läckö slott under flera säsonger.
Elin har hjälpt Råbäcks mekaniska stenhuggeri med att ta fram QR-koder i Råbäcks
hamn. Där är täckningen dålig och de har endast kunnat hänvisa till huggeriets
hemsida eller visa text och mindre bilder via QR-koderna.
Lösningar och förslag för “Turista med QR”
Elin kan:
- Redigera stilla och rörliga bilder till film eller bildspel.
- Lägga upp material på webbsida och göra det åtkomligt via QR.
- Konsultera i teknikfrågor.
- Konsultera i kulturarvs- och besöksmålsfrågor.
QR-koder kan:
- länka till koordinater och Google maps.
- länka till sms och mail.
- Användas interaktivt, det mesta som kan stoppas in i en app kan man länka
till via QR.
21
Filmer kan läggas upp på en egen webbsida eller läggas upp på Youtube eller Vimeo.
Läggs materialet på en egen webbsida måste det laddas innan man ser det i sin
telefon, vilket kan ta en stund. Youtube och Vimeo laddar medan man tittar och man
ser hur mycket som laddats ner.
M2b/Turistsupport
M2b är ett konsultföretag inom IT-utveckling och kommunikation med inriktning
mot besöksnäringen. M2b/Turistsupport har utecklat appen som
Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulle lanserade våren 2013. Projektledaren har haft
kontakt med Henrik Björkman, projektledare och säljansvarig på Turistsupport som
arbetat med utveckling av appen. De är positiva till att vidareutveckla appen så att
det går att integrera rutter i den. En uppskattning av kostnad för detta finns i
avdelningen “Kostnader”.
Tjänster och kompetens
M2b har utvecklat Basetool som är ett av besöksnäringens viktigaste webbverktyg.
För Västsvenska Turistrådet har de utformat och utvecklar kontinuerligt den Virtuella
Turistbyrån, som idag används av samtliga destinationer i Västra Götaland. Företaget
Turistsupport är dotterbolag till M2b och erbjuder företag och organisationer
verktyg och systemlösningar för en hållbar utveckling av besöksnäringen. De utför
också redaktionella tjänster och strategisk konsultation inom destinationsutveckling.
Lösningar och förslag för ”Turista med QR”
I dagsläget finns inga tekniska lösningar i Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulles app
som gör det möjligt att lägga in interaktiva rutter. I en interaktiv rutt kan man via
Google maps märka ut olika stopp inom ett område och sedan fylla dem med
innehåll. M2b har tittat på möjligheterna att utveckla de bakomliggande
funktionerna i appen för att detta ska kunna vara en möjlighet i framtiden. Det är via
Basetool som de eventuella nya funktionerna kommer att hanteras av användarna
(turismentreprenörer och redaktörer).
Om man som redaktör för en destination vill skapa till exempel en vandringsled så
väljer man “Område” som produkttyp i Basetool och ställer in ett zoomläge i Google
maps. Till det området kan man sedan ta fram leder genom att klicka in dem
manuellt, eller genom att med hjälp av Run Keeper (en app som används av
motionärer för att hålla koll på distans, hastighet och position) tracka leden medan
man själv går den och importera den i Basetool. Därefter lägger man till så kallade
intressepunkter med olika typer av information om boende, matservering, toaletter,
kommunikationer och så vidare. Djupare kännedom om de olika platserna kan
besökaren få genom storytelling, bildspel, texter och så vidare. Tyngre material
såsom filmklipp måste laddas ner på plats för att inte appen ska bli för tung.
Tanken är att det i menyn ska finnas ett menyval som heter “Kartor”. Väljer man det
så ska man få upp en lista på utvalda områden. En rutt som “Kinnekulles dolda
pärlor” skulle kunna ligga med där och om man klickar på den så får man upp en
karta direkt i sin mobil med de olika rutterna som lagts in. Man ska kunna se sig själv
22
och sin egen position, en kompass i appen gör att man ser i vilken riktning man går.
Exakt hur informationen som finns inlagd längs olika rutter ska uppenbara sig i appen
är enligt Henrik Björkman inte kristallklart, det är en framtida diskussionsfråga
mellan beställare och utförare.
Finansiering
För att M2b ska påbörja arbetet med att utveckla appen måste finansieringen vara
löst. I dagsläget är det tre turistbolag som använder sig av appen (med lokala
variationer) och det kan därför vara aktuellt med en samfinansiering av projektet. De
två andra aktörerna är Karlsborgs turism AB och Mariestad/Töreboda turism. Henrik
Björkman menar också att om en samfinansiering inte är möjlig så kan M2b arbeta
med appen motsvarande den budget som något av turismbolaget har att tillgå. M2b
ser det som en möjlighet att ha vidareutvecklingen av appen färdig inför säsongen
2014. Den lugnaste perioden för företaget är från hösten och fram till april då trycket
ökar i deras verksamhet.
Andra Leaderprojekt med kulturarvsinriktning
Från början fanns en tanke om att samarbeta med andra Leaderprojekt med
kulturarvsinriktning, till exempel Raggagårdens mejeri i Holmestad utanför Götene,
och Råbäcks mekaniska stenhuggeri. En kontakt skapades därför med företrädare för
de båda projekten, Anna Johansson, projektledare för (tom april 2013) Raggagårdens
mejeri, samt Ola Göransson och Peter Silow från projektet Att gå i kalken, Råbäcks
mekaniska stenhuggeri.
Raggagårdens mejeri
Gunn Stenblom i föreningen bakom Raggagårdens mejeri har förklarat att de är
beroende av de intäkter de får av betalande besökare, så de vill inte att en QR-kod
kostandsfritt ska förmedla det som deras gudier gör. De är därför inte intresserade
av något samarbete.
Råbäcks mekaniska stenhuggeri
Leaderprojektet “Att gå i kalken” har visat intresse för ett eventuellt samarbete. Vid
området kring Råbäcks mekaniska stenhuggeri finns skyltar med QR-koder uppsatta.
Koderna länkar till föreningens hemsida, men önskemål finns om att annat material
såsom filmer och bilder ska vara tillgängligt via QR-koderna.
De la Gardiegymnasiet, Estetik och media, Lidköping
På De la Gardiegymnasiet i Lidköping studerar film- och fotointresserade elever på
estetik- och medialinjen. Projektledaren har haft kontakt med Carl-Anders (Calle)
Borg som undervisat på utbildningen i många år. Enligt Calle är skolan intreserad av
ett samarbete där elever mot en liten ersättning filmar och redigerar till projektet.
Calle är informerad om att en eventuell projektstart i så fall kan dröja ett tag.
23
Lösningar och förslag för ”Turista med QR”
Gymnasieeleverna kan filma, redigera och spela in ljud. Att enbart arbeta med
ljudbilder, t ex berättarröster och bildspel skulle kunna vara ett budgetalternativ till
att spela in film.
Musikgymnasielever
På de flesta gymnasieskolor i Skaraborg finns en musiklinje och det kan säkert finnas
möjligheter att samarbeta med några intresserade elever för att ta fram musik till
filmklippen.
Kinnekulle hembygdsförening
Kinnekulle hembygdsförening bedriver verksamhet i Gössäter, Hällekis, Kestad,
Medelplana, Västerplana och Österplana. Föreningens ordförande Gill Bengtsson har
kontaktats och informerats om förstudien och vilka platser som är tilltänkta för ett
eventuellt större projekt. Ett samarbete med föreningen, vars medlemmar hyser stor
kunskap om Kinnekullebygden och dess historia, skulle kunna vara aktuellt om ett
större projekt blir av. Föreningen är välkommen att höra av sig med eventuella
önskemål, synpunkter eller idéer till projektet.
Husaby hembygdsförening
Föreningens syfte är bland annat att slå vakt om och lyfta fram Husabytraktens
kulturhistoria. Föreningens ordförande Sölve Johansson är kontaktad och informerad
om förstudien. Sölve Johansson nämnde vid ett telefonsamtal i augusti 2013 att han
skulle informera medlemmarna i föreningen om “Turista med QR” och planerna på
att ha med Kinne-Kleva gamla kyrkoplats i en rutt. Projektledaren skickade i
samband med detta en beskriving av projektet till Sölve via mail. Föreningen är
välkommen att höra av sig med önskemål, synpunkter eller idéer till projektet.
Västergötlands museum, Skara
Västergötlands museum ansvarar för inventarierna i museilägenheten i Falkängen,
Hällekis. Projektledaren har i augusti 2013 haft kontakt med Helene Rudhem som är
inventarieansvarig på museet. Enligt henne ställer sig museichefen Marie-Louise
Fasth positiv till museets medverkan vid en eventuell filminspelning i
museilägenheten. Helene Rudhem nämnde att det kan komma att tas ut en avgift för
att personal från museet är närvarande under inspelningen, något som är
nödvändigt eftersom inventarierna måste behandlas varsamt.
Diskussion
Med en app kan man försäkra sig om att turisten har täckning under hela rutten och
därmed kan ta del av allt material. För att underlätta för besökare kan man länka
appar som är aktuella för området till varandra. I Destinationsbolagets app kan det
till exempel finnas en länk till “Kinnekulles dolda pärlor”.
24
Projektledaren och styrgruppen har valt att inte inleda något samarbete med något
annat Leaderprojekt. Den största anledningen till det ställningstagandet är att
stoppen i QR-rutten ”Kinnekulles dolda pärlor”, ska vara just dolda pärlor.
Undantaget är Falkängen, men där är historien som ska förmedlas en ”dold pärla”
som inte marknadsförs av någon turismaktör. Om projektet blir verklighet och faller
väl ut kanske man däremot kan göra en ny analys av möjliga samarbeten.
Kostnader
För att förverkliga förslagen som presenteras i förstudien kan man välja olika vägar
kostnadsmässigt. I ett projekt med en liten budget kan man samarbeta med ideella
föreningar och skolelever. Finns en större pott att tillgå så öppnar det upp för att
agera tillsammans med professionella aktörer. Det finns också olika vägar gällande
tekniken. Nedan följer fyra olika alternativ och därefter en uppräkning av kostnader,
baserat både på offerter/prisförslag från entreprenörer, samt av projektledare och
yrkesverksamma uppskattade kostnader. Alla priser är inklusive moms i de fall där
det är aktuellt och inte annat anges.
Alternativ 1
522 205 kr.
* Utveckling av Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulles app, M2B/Turistsupport.
* Filmproduktion, Mobile storytelling.
* Professionella skådespelare, statister 5 personer under en dag, samt 3 stycken
hästar under en dag.
* Musikproduktion.
* Rekvisita, catering och transporter.
Alternativ 2
392 700 kr.
* Ny app och filminspelning, paketpris, Mobile storytelling.
* Professionella skådespelare, statister 5 personer under en dag, samt 3 stycken
hästar under en dag.
* Musikproduktion.
* Rekvisita, catering och transporter.
Alternativ 3
129 200 kr.
* Ny app, Mobile storytelling.
* Manusproduktion.
* Filmproduktion, elever från De la Gardiegymnasiets estetiska linje, Lidköping.
* Amatörskådespelare.
* Musikproduktion av gymnasielever.
* Rekvisita, catering och transporter.
Alternativ 4
100 666 kr.
* Utveckling av Destinationsbolagets app, samfinansiering med två andra
turismbolag. (1/3 av priset bekostas av varje aktör).
25
* Filmproduktion, elever från De la Gardiegymnasiets estetiska linje, Lidköping.
* Amatörskådespelare.
* Musikproduktion av gymnasielever.
* Rekvisita, catering och transporter.
Alternativ 5
69 000 kr.
* Framtagning av QR-koder och konsultation, Elin Ivarsson, Virtual Heritage.
* Filmproduktion, elever från De la Gardiegymnasiets estetiska linje, Lidköping.
* Amatörskådespelare.
* Musikproduktion av gymnasielever.
* Rekvisita, catering och transporter.
Kostnadsposter
Teknik
Framtagning av QR-koder och kringtjänster enligt offert, Elin Ivarsson, Virtual
heritage: 10 000 kr.
Framtagning av ny app, Mobile storytelling: 70 000.
Utveckling av Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulles app, M2B: ca 125 000 (grov
uppskattning av Henrik Björkman, Turistsupport/M2B. Kostnaden ligger någonstans
mellan 100 000 och 150 000 kronor).
Filminspelning
Filminspelning, Mobile storytelling: 148 00 kr. (Paketpris app+filminspelning= 136
250 kr).
Filminspelning med hjälp av elever på De la Gardiegymnasiet: Filmteam med 3
personer (kamera, ljud, skripta), 4 inspelningsplatser, 2 inspelningsdagar + 2
redigeringsdagar per plats, ca 250 kronor i ersättning per dag/person = 24 000 kr.
Manusproduktion: 625 kr/h. 5 platser x 5h = 15 625 kr. Kostnadsposten kan
reduceras till viss del om MST producerar filmerna eftersom det ingår i deras
prisförslag, prisupgiften kommer från Lisa Mikko, Gestaltningsverket textproduktion
och projektledning. Arvode för en manusförfattare/copywriter varierar mellan 4001250 kr/h.
Musikstycke till filmklippen: (Aktuellt om elever spelar in filmen, ljudproduktion
ingår i MST:s prisförslag) 5000 kronor/film x 5 filmer = 25 000 kr. (Uppgiften kommer
från Morgan Häggström, Orsa, välutbildad och erfaren hobbymusiker).
Musikproduktion med hjälp av gymnasielever: Uppskattad kostnad är cirka 5000 kr.
Professionella skådespelare: 4 inspelningsplatser (8 inspelningsdagar) x 3
professionella skådespelare = ca 8 750 kr/dag och person, totalt 210 000 kronor.
26
Amatörskådesepelare: skälig ersättning per dag, ca 500 kronor, 4 inspelningsplatser
(8 inspelningsdagar) x 3 amatörskådespelare = 12 000 kronor.
Statister, 5 personer, Con dottieri: 2 500 kr/dag.
Hästar 3 stycken, Con dottieri: 1 000 kr/dag.
Agera statister och utförande av stunt, 5 personer, Con dottieri: 5 000 kronor/dag.
Agera skådespelare och utförande av stunt, 5 personer Con dottieri: 10 000 kr/dag.
Rekvisita: 2 000 kr.
Kostym: 3 000 kr.
Catering: 100 kr/person, 4 inspelningsplatser, 16 inspelningsdagar, ca 7 ätande per
plats och dag = 11 200 kr.
Transporter: 2000 kr.
Konsulttjänster
Elin Ivarsson, Virtual heritage, enligt offert: 5 h x 500 kr = 3100 kr inklusive moms.
Marknadsföring
Marknadsföring sker genom Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulle enligt avtalade
ersättningsnivåer.
Diskussion
Utifrån gällande budget kan man välja på vilken nivå man vill lägga sig gällande
teknisk plattform och mediaproduktion. Väljer man att arbeta med de mindre
kostsamma alternativen kan man anlita en projektledare som har kännedom om
projektet och som kan hålla ihop processen. En projektledare kan också säkerställa
att tonen i poducerad media är densamma i hela projektet, och att allt håller en god
kvalitet.
Marknadsföring
Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulle har väl etablerade marknadsföringskanaler och
det enklaste och mest effektiva sättet att marknadsföra en QR-rutt är att finnas med
i dessa kanaler. Det handlar om Destinationsbolagets app, deras karta, magasin och
övriga marknadsföringssätt. Destinationsutvecklingsgruppen i Götene, som består av
Gunilla Davidsson, VD Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulle, Gert Rahm,
näringslivschef Götene kommun, Juliane Thorin, landsbygdsutvecklare Götene
kommun och Ann-Sofie Andersson, kultursamordnare Götene kommun, hade i
27
augusti 2013 ett möte dit projektledaren för “Turista med QR” var inbjuden för att
presentera projektet. Gruppen diskuterade marknadsföringsfrågan och enligt Gunilla
Davidsson kommer Destinationsbolaget att ta med QR-turen i sin regelmässiga
marknadsföring om och när den blir färdig.
Om man skulle producera en app kommer den finnas tillgänglig i de digitala
affärerna för appar, besökare kan alltså söka på till exempel Kinnekulle och då få upp
QR-turen som ett förslag att ladda ner.
Rekommendationer
Teknik
I första hand anser jag att man ska utreda möjligheterna att utveckla
Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulles app med hjälp av Turistsupport/M2b. Det
skulle i så fall gynna fler turismaktörer i vårt område än de bakom ”Kinnekulles dolda
pärlor”. Det öpnnar också upp för att fler på ett enkelt sätt får möjlighet att
visualisera sina turismprodukter via digitala medier. En utveckling av den befintliga
appen kombinerat med professionellt producerad media anser jag vara en mycket
bra lösning.
Att låta utveckla en helt ny app med hjälp av t ex Mobile storytelling är också ett
intressant alternativ. Gör man detta bör den länkas samman med
Destinationsbolagets app på ett smidigt sätt utan att besökaren behöver anstränga
sig. Om appen marknadsförs på ett bra sätt kan turisten få kännedom om den i god
tid och hinna ladda ner den innan den ger sig iväg på sin utflykt på Kinnekulle. I
annat fall behöver det finnas en funktion i Destinationsbolagets app som låter den
resande få kännedom om ”kinnekulles dolda pärlor”-appen när den närmar sig ett av
besöksmålen längs rutten.
Fördelen med att utveckla en helt ny app är att innehållet är snyggt förpackat och
skräddarsytt utformat för området, dessutom finns all media i appen och täckningen
skulle inte vara något bekymmer. QR-koder är en bra lösning om det endast finns en
begränsad summa pengar att tillgå för att förverkliga förslagen i förstudien, men det
är ett osäkert kort i fråga om täckningen, även om undersökningen av
mobilnätstäckningen (Se ”Bilagor”) visade att täckningen är god på de utvalda
ställena kan förhållandena ändras på grund av yttre, oförutsedda omständigheter.
Ett annat alternativ är att satsa på att ta fram bra och hållbart material som sedan
kan användas i de kanaler som för tillfället finns tillgängliga. Detta kanske är det
absolut bästa sättet att gå tillväga. Innehållet är det viktigaste, det är det som kan
beröra och få besökare att minnas upplevelserna från sin resa. Prioriterar man
innehållet kan det sedan föras ut vid lämpliga tillfällen och i passande medier.
28
Gestaltning
Jag anser att man bör använda sig av professionella utövare i fråga om
mediaproduktionen. Amatörer och elever har ofta bra idéer och kan vara mycket
kompetenta, men det behöver finnas en sammanhållande faktor som säkerställer
kvaliteten och har ett övergripande ansvar för processen. Annars kan det lätt bli
spretigt och ogenomtänkt, vilket kan förvirra och irritera den som ska ta del av
materialet. Tar man hjälp av en mediaproducent som t ex Mobile storytelling får
man projektledningen på köpet. Åtminstone i arbetet med just mediaproduktionen.
För övrigt bör det finnas någon som från projektägarens sida som kan agera
projektledare för hela projektet, från idé, genom processen, till verklighet.
De platser som i samråd med styrgruppen är utvalda av projektledare har en speciell
stämning och laddning. Antingen på grund av sin historia, sitt läge eller sin allmäna
attraktionskraft. I en rutt av det här slaget tror jag det är viktigt att platserna har
sådana här värden. Väljer man att omvärdera vilka besöksmål som ska vara med ska
man inte åsidosätta att väga in dessa saker i de nya platsanalyserna.
Besöksmålen
Inom förstudien har en första kontakt har tagits med alla berörda markägare. Vid en
eventuell fortsättning rekommenderar jag att markägarna får vara delaktiga i
processen och att en god kontakt etableras med dem. De har ofta stor kännedom
om de aktuella platserna och känner till deras historia.
En djupare undersökning av mobilnätstäckningen behöver också göras.
Förhållandena kan ha ändrats från den tidpunkten de utfördes, både till det bättre
och till det sämre.
Fortsättning
Denna rapport kommer att lämnas över till styrgruppen som i sin tur kommer att
presentera innehållet för Destinationsutvecklingsgruppen i Götene som består av
Gunilla Davidsson, VD Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulle, Gert Rahm,
näringslivschef Götene kommun, Juliane Thorin, landsbygdsutvecklare Götene
kommun och Ann-Sofie Andersson, kultursamordnare Götene kommun.
Käll- och litteraturförteckning
”Kinnekullebygd”, Turist- och naturvårdsnämnden, Götene, 1976.
”Bygden kring berget”, Warne förlag 2001, Agneta Tjäder och Christer Hallgren.
Internet:
Västsvenska turistrådet, Riksantikvarieämbetet, Lansstyrelsen Västra Götaland, med
flera.
Muntlig information från personer som projektledaren har pratat med.
29
Kontaktuppgifter
Projektledare:
Lisa Mikko 070-609 46 13, [email protected], www.gestaltningsverket.se
Styrgrupp:
Juliane Thorin och Ann-Sofie Andersson, tel 0511-38 60 00 (kommunens växel)
Kontaktlista
Markägare/arrendatorer
Maria Krigström, arrendator Falkängen, Hällekis, 070-553 08 39.
Jonas Sigurd, markägare Lasse i bergets grotta, 0510-54 14 34.
Erik Hemberg, markägare Kinnekulle turisthotell, 070- 608 51 28.
Götene kommun, markägare Falkängen, Hällekis, 0511-38 60 00.
Arne Jönsson, markägare Hastings kyrka, 0510-54 20 42.
Magnus Knutsson och Karl Knutsson, markägare Kinne-Kleva gamla kyrkoplats, 073065 16 30.
Hembygdsföreningar
Gill Bengtsson, Kinnekulle hembygdsförening, 0510-54 20 92.
Sölve Johansson, Husaby hembygdsförening, 0511-580 38.
Entreprenörer
Jonathan Sterner, Mobile storytelling, 073-638 43 01.
Henrik Björkman, M2b, 031-788 15 11.
Elin Ivarsson, Virtual heritage, 073-504 06 25.
Turistbolag, besöksmål och övriga
Gunilla Davidsson, VD Destinationsbolaget Läckö-Kinneulle AB, 0510-200 96.
Maria Svensson, turistchef, Karlsborgs turism AB, 0505-173 55.
Emil Nilsson, Biotopia Uppsala, 018- 727 63 65.
Carl-Anders (Calle) Borg, lärare De la Gardiegymnasiet Lidköping, 070-510 56 33.
Adrian Braekke, webbansvarig, Götene kommun, 0511-38 60 00.
Chatrine Pettersson, ansvarig för växel och telefoni, Götene kommun, 0511-38 60
00.
Helge Sjöö, uppväxt på Falkängen i Hällekis, 0510-54 05 82.
Bilagor:
1. Offert Mobile storytelling.
2. Offert Elin Ivarsson, Virtual heritage.
3. Kostnadskalkyl, Condottieri.
4. Resultat från mobilnätsundersökning.
5. Intervju med Helge Sjöö.
6. Tidningsurklipp från Skövde nyheter om Mobile storytelling.
30
31