Transcript BLI LÄRARE - Lärarutbildningsnämnden, Göteborgs universitet

BLI LÄRARE
Påverka framtiden!
HT13
VT14
1
UTAN LÄRARE - INGEN FRAMTID
100!
2
r
å
e
ig
r
e
v
S
a
åverk
Va r m e d o c h p
Cancerforskare, bilmekaniker, barnmorskor, musiker eller brandmän –­vilka skulle du vilja vara utan?
Som lärare har du en viktig uppgift att utveckla, stimulera
och forma morgondagens vardagshjältar och nyckelpersoner.
De barn som börjar förskolan eller skolan när du inleder din
yrkeskarriär kommer att vara yrkesverksamma ända fram till
år 2100. Det är en ganska häftig tanke! Vi vet inte så mycket
om hur samhället ser ut då. Förändringstakten i dagens samhälle är hög. Vi behöver lärare som kan lotsa barn och ungdomar in i en osäker framtid. Att du som lärare behövs det kan
vi lova! Antar du utmaningen?
Vi har lärarutbildningar som gör dig behörig att arbeta från
förskolenivå ända upp till gymnasiet och vuxenutbildningen.
Om du vill bli behörig att arbeta med barn i behov av särskilt
stöd kan du läsa till speciallärare eller specialpedagog. Vi har
också masterprogram och forskarskolor för dig som vill läsa
mer för att utvecklas i yrket. Kanske blir du på sikt någon av
de lärare/forskare som utbildar nästa generation lärare?
Text: Cecilia Ihse, Kerstin Eiman och Maria Löfstedt, Lärarutbildningsnämnden
Layout: Kerstin Eiman
Bilder: Anna-Lena Lundqvist, Annett Vauteck, Getty Images, iStockphoto,
J­ohan Wingborg, Kerstin Eiman, Malin Arnesson, Ruurd Dankloff
Tryckt på Ale Tryckeri, januari 2013
2
Utgiven av Göteborgs universitet, Lärarutbildningsnämnden
Jobb och karriär s. 6
INNEHÅLL
Plugga till förskollärare s. 8
Jobba på fritidshem s. 24
Jobba med skolans yngsta
barn s. 25
Plugga till ämneslärare s. 9
Studentlivet s. 5
Innehåll
GÖTEBORGS UNIVERSITET............................................................................................................................................... 4
STUDENTLIVET................................................................................................................................................................... 5
JOBB OCH KARRIÄR.......................................................................................................................................................... 6
BEHÖRIGHET...................................................................................................................................................................... 7
PLUGGA TILL FÖRSKOLLÄRARE...................................................................................................................................... 8
PLUGGA TILL ÄMNESLÄRARE.......................................................................................................................................... 9
FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET.................................................................................................................................... 10
GRUNDLÄRARPROGRAMMET........................................................................................................................................ 12
ÄMNESLÄRARPROGRAMMET......................................................................................................................................... 14
KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING.......................................................................................................... 18
YRKESLÄRARPROGRAMMET.......................................................................................................................................... 20
PÅBYGGNADSUTBILDNING - SPECIALLÄRARPROGRAMMET, SPECIALPEDAGOGISKA PROGRAMMET.............. 22
KORTARE VÄGAR TILL EXAMEN..................................................................................................................................... 23
JOBBA PÅ FRITIDSHEM................................................................................................................................................... 24
JOBBA MED SKOLANS YNGSTA BARN.......................................................................................................................... 25
ANSÖKAN.......................................................................................................................................................................... 26
STUDIEVÄGLEDNING....................................................................................................................................................... 27
3
GÖTEBORGS UNIVERSITET
törsta
s
s
a
p
o
r
u
E
v
a
Ett
I Göteborg finns universitetet mitt i stan där allt händer. Här
finns stora evenemang som Göteborg International Film festival och Bok- och biblioteksmässan. Göteborg bjuder också
på allt ifrån konserter, museer, sportaktiviteter och en mängd
uteställen till vacker natur. Ta spårvagnen och du kommer
till härliga badplatser på bara några minuter. Eller ta med
dig böckerna och slå dig ner på något av alla mysiga caféer.
I Göteborg finns en stor vänlighet och vi hoppas att du ska
känna dig varmt välkommen!
Satsningar inom lärarutbildningen
Göteborgs universitet är ett av Europas största och mest populära lärosäten. Här bedrivs forskning i världsklass. Som
student får du ta del av den kunskapen då all utbildning bygger på vetenskaplig forskning. Ett av många profilområden
är kunskapsbildning och lärande där lärarutbildningen är en
viktig del. Universitetet har Sveriges bredaste lärarutbildning.
Vi erbjuder samtliga lärarprogram och vi har flest ämnen
inom Ämneslärarprogrammet.
Internationalisering inom lärarutbildningen betyder att du
lär dig mer om människors villkor i en globaliserad värld.
Detta är viktigt för att du som lärare ska kunna möta människor med olika utbildning och livserfarenhet.
Göteborgs universitet arbetar med att utveckla områden som
är särskilt viktiga för blivande lärare och förskollärare.
Informations- och kommunikationsteknologi är ett område i snabb förändring och det är ett allt viktigare inslag i
barns och elevers liv innanför och utanför förskolans/skolans
väggar. Det är viktigt att du som förskollärare/lärare kan arbeta på ett medvetet sätt i en digitaliserad värld.
Lärande för hållbar utveckling handlar om hur människor
kan utveckla initiativ- och samarbetsförmåga inom ett område där sanningar snabbt blir föråldrade och där ekonomiska,
ekologiska och sociala aspekter ofta står i konflikt med varandra.
Lärarutbildningen sker ute på många olika delar av universitetet där spetskompetensen inom ämnena finns. På så sätt får
du olika infallsvinklar på lärande.
Estetiska lärprocesser handlar om att förstå hur barn och
elever utvecklar kreativitet och problemlösningsförmåga genom konstnärliga uttrycksmedel som t.ex. musik, bild, slöjd
och teater och hur du som lärare kan stärka och utveckla
dessa förmågor.
Det är Lärarutbildningsnämnden som ansvarar för all lärarutbildning vid Göteborgs universitet. Här finns ett regionalt
utvecklingscentrum (RUC) som samverkar med skolverksamheten och har ansvar för olika fortbildningsinsatser som
till exempel Lärarlyftet, forskningscirklar och nätverk. För
lärare blir RUC den naturliga ingången till hela universitetet.
Här finns också en forskarskola inriktad mot utbildnings­
vetenskap: Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL), där man kan fortsätta sina studier till licentiateller doktors­examen.
4
STUDENTLIVET
Studievägledning
Studievägledarna hjälper dig som funderar på att söka till
lärarutbildningen eller redan är student. Med dem kan du
diskutera allt som har med dina studier att göra som till exempel studiegångar, behörigheter, inriktningar, ämneskombinationer, studieuppehåll, studieavbrott, tillgodo­räkningar,
arbetsmarknad, stöd till studenter med funktionsnedsättning
och inte minst lärarlegitimation. Kontaktuppgifter finns på
sidan 27.
Studentapp
Med hjälp av en applikation i mobilen kan du hitta rätt person eller lokal, läsa nyheter och få reda på vilka evenemang
som är på gång. Sök på Göteborgs universitet.
r
Bra studentlänka
Göteborgs stad
tsida
Göteborgs turis
www.goteborg.se
m
www.goteborg.co
www.vasttrafik.se
Kollektivtrafik
www.boplats.se
Lediga bostäder
ostader.se
ww.sgsstudentb
w
r
de
tä
Studentbos
kassan.se
www.forsakrings
g
ra
id
sb
ad
Bost
www.csn.se
CSN
dier
www.gu.se/stipen
er
di
en
Stip
www.gota.gu.se
år
tk
en
ud
st
a
Göt
ken.nu
center www.fysi
handeln.nu
Fysiken - idrotts
.andrahandsbok
w
w
w
Kurslitteratur
jakt.nu
5
cker www.pris
Jämförelsesite bö
Studier utomlands
Att möta andra kulturer, samhällen och språk är ett sätt för
dig som student att få ett jämförande perspektiv och ökad
kunskap om internationella förhållanden under din utbildning. Inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet finns
en lång tradition av internationellt samarbete. Som student
på Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och
Ämneslärarprogrammet har du möjlighet att söka stipendium för att kunna genomföra fältstudier, delar av din verksamhetsförlagda utbildning eller ditt examensarbete utomlands. Inom vissa ämneskurser finns det möjlighet att söka
utbytesstudier på något av Göteborgs universitets partner­
universitet runt om i världen.
Språkhandledning
Trögt att komma in i det akademiska språket? Språkhandledningen är öppen för alla studenter som vill utveckla sina
skriftliga och muntliga färdigheter i svenska eller engelska.
Du kan få handledning individuellt eller i en mindre grupp.
Studentkår
Studentkåren är till för att påverka och förbättra utbildningen. Kåren har också många sociala aktiviteter och ser
till att du som student har det bra på alla sätt. Varje termin
välkomnas alla nya studenter med en kick-off med mingel,
musik och mat. Det blir avstampet för ett stort antal aktiviteter där du som ny student kan lära känna staden och andra
studenter. Hoppas du kommer!
JOBB OCH KARRIÄR
n p å lä r a r e
a
g
å
fr
r
e
ft
e
r
o
t
S
Lärarutbildningen ger dig också behörighet att läsa vidare på
Speciallärarprogrammet och Specialpedagogiska programmet. Du kan läsa mer om dessa på sidan 22. Du kan även
läsa vidare på något av de masterprogram som är riktade
till lärare: Masterprogram i didaktik, Utbildningsledarskap,
Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot
aktionsforskning, Barn- och ungdomsvetenskap samt International Master Programme in Educational research.
Karriären
Det finns ett förslag från regeringen om att införa 10 000
nya statligt finansierade karriärtjänster: förstelärare och
lektor. Detta öppnar nya möjligheter för dig att utvecklas
och växa i din roll som lärare. En förstelärare är tänkt att,
förutom att undervisa, på olika sätt coacha kollegor, arbeta
med att förbättra undervisningen, vara huvudlärare i ett
ämne eller ansvara för lärarstudenter. En lektor arbetar med
att koppla ihop skolverksamheten med aktuell forskning.
Lektorn blir därmed en extra viktig resurs, då skollagen säger att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund. För
att bli lektor i skolan måste du licentiera eller doktorera,
en utbildning som tar två till fyra år. På Göteborgs universitet finns Sveriges enda ämnesöverskridande forskarskola
för lärare, CUL. En lektor ska kunna få upp till 10.000
kronor per månad i lönepåslag.
Utbildning behövs överallt på arbetsmarknaden och därför
är också lärare attraktiva inom den privata sektorn där de
kan jobba som till exempel coacher, utbildare eller konsulter.
En del lärare arbetar på Folkuniversitet och andra studieförbund. Andra som pedagoger på museum och science center.
Till exempel tjänstgör ett antal lärare varje år på Universeum
för att sedan gå tillbaka till sin skola.
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns en bra arbetsmarknad för utbildade lärare med stora möjligheter att
utvecklas hela yrkeslivet. Däremot kan inte vem som helst
arbeta som lärare i skolan i och med kravet på lärarlegitimation. Läs mer om detta på nästa sida.
En annan karriärväg är att undervisa utomlands. Du kan
söka en tjänst som lärare på någon av de svenska skolor
som finns i ett flertal länder, som till exempel Kenya, Kina,
Frankrike och Spanien. På drygt 220 universitet i världen
pågår undervisning i svenska. Att gå en rektorsutbildning
och sedan arbeta som rektor eller förskolechef är en annan
karriärmöjlighet.
rna i klass
87 % av eleve
tt deras lä4-6 tycker a
ar bra
rare undervis
Det finns också möjlighet att arbeta med lärarutbildning
i och utanför universitetet. Många lärare blir handledare
på sin skola för lärarstudenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning. Du kan också bli mentor för ny­
utexaminerade lärare och på så sätt stödja nya lärares väg
in i yrket. En del kommer tillbaka till universitetet för att
undervisa lärarstudenter.
­leverna
ymnasiee
75 % av g
ger
eras lärare
tycker att d
etet
gar i skolarb
in
n
a
tm
u
m
e
d
6
trivs bra
Nio av tio lärare
arbetar i
i den skola de
Källa: Skolverket
BEHÖRIGHET
eta med?
b
r
a
u
d
r
få
d
a
V
Förskollärarexamen
Förskola
Förskoleklass
X
X
Grundlärarexamen
F–3
Fritidshem
Grundlärarexamen
4–6
X
Ämneslärarexamen
7–9
Årskurs 4-6
Årskurs 7-9
Gymnasiet
I åk 3 i ämnena
Eng, Ma, Sv
+ valt ämne
(i åk 3 i NO eller
SO
alt. i åk 1-3 i Bd,
Id eller Mu).
I ämnena
Eng, Ma, Sv
+ ett av
ämnena
Bd, Id, Mu,
NO, SO.
Motsvarande nivå
och i motsvarande
ämnen.
Ett av ämnena
Bd, Hk, Id, Mu.
Ett av
ämnena Bd,
Hk, Id, Mu.
Motsvarande nivå
och i motsvarande
ämnen.
I åk 1-3 i ämnena
Bd, Hk, Id,
Mod. språk, Mu,
Sl.
I åk 4–6
i samtliga
ämnen i examen.
Samtliga
ämnen i examen.
Ämnen där du har
90 hp.
Undantag: Mu,
Sh, Sv där 120 hp
krävs.
Hk, Sl finns ej i
gymnasieskolan.
Samtliga äm- Samtliga ämnen i
nen i examen examen.
som finns i
årskurs 7-9.
Ämneslärarexamen
Gymnasieskolan
Samtliga ämnen i
examen.
Yrkeslärarexamen
Behörighet och legitimation
Bd
Eng
Hk
Id
Ma
Mod. språk
Mu
NO
Sl
SO
När du tagit ut din lärarexamen och fått en lärartjänst gör
du ett introduktionsår. Du får en mentor som stöd. Du har
återkommande kontakter med förskolechef/rektor som bedömer dina lärarprestationer. Vid introduktionsårets slut
skriver chefen på ett lämplighetsintyg som skickas in tillsammans med lärarexamensbeviset. Ansökan om lärarlegitimation skickas till Skolverket som utfärdar legitimation. Den
som läser andra relevanta kurser utöver de som ingår i lärar­
examen kan efter examen komplettera sin behörighet och få
utökad legitimation.
sitet
Univer
hp
HT
VFU
VT
åk
la
försko
Motsvarande nivå
och i motsvarande
ämnen.
Motsvarande nivå
och i motsvarande
ämnen.
Bild
Engelska
Hem- och konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Matematik
Moderna språk: franska, spanska, tyska
Musik
Naturorienterade ämnen och teknik
Slöjd
Samhällsorienterade ämnen
Övriga förkortningar
Introduktionsår
ger lämplighetsintyg
Skola/
Motsvarande nivå
och i motsvarande
ämnen.
Ämnesförkortningar
För att du ska kunna få jobb som lärare behöver du en lärar­
legitimation. Detta gäller förskollärare, lärare i grundskolan
och de flesta lärare i gymnasieskolan. För närvarande är yrkeslärare undantagna från kravet på legitimation. Den som
har en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem kommer att få legitimation för arbete i grundskolan i det ämne man läst (bild, hem- och konsumentkunskap,
idrott och hälsa eller musik).
Utbildning
ger lärarexamen
Vuxenutbildning
Motsvarande nivå
och i motsvarande
ämnen.
Eng, Ma, NO,
SO, Sv.
X
Grundlärarexamen
fritidshem
Årskurs 1-3
7
högskolepoäng
hösttermin
verksamhetsförlagd utbildning
vårterminen
årskurs
Ansökan
ger legitimation
rket
Skolve
PLUGGA TILL FÖRSKOLLÄRARE
“
ll t id d ä r ”
a
s
n
n
fi
t
e
iv
t
k
Va r fö r- p e r s p e
Andreas Canevarolo studerar på Förskollärarprogrammet
och visste vad han ville när han sökte utbildningen. Han
hade vikarierat på förskola i två år innan han började studera
och var en mycket motiverad student redan från början. Han
tycker att samvaron med barnen är roligast. Det händer ju
saker på en förskola hela tiden!
Han är som kille i minoritet på utbildningen, men tycker
inte att det är så viktigt. Det finns många äldre kvinnor i
förskolan idag. Han märker på barnen att de tycker att det är
roligt med en ung kille.
- I början var jag ensam kille i min seminariegrupp. Men totalt är vi några stycken, även om jag inte tycker att det spelar
så stor roll. Jag trivs bra ändå och umgås gärna med tjejer.
Jämfört med gymnasiestudierna är universitetet en
helt annan sak.
na
arbetsgivar
stå
kommer att
n
m
fa
med öppen
- Man måste vara mer aktiv nu och ta eget ansvar.
I början sköt jag allt framför mig och tog tag i läsningen lite för sent. Men som tur var hade jag väldigt långa
bussresor då, eftersom jag bodde med min flickvän i Malmö.
Så det blev mycket pluggtid på bussen och det räddade situationen.
- Man märker att det blir högre kvalitet
då. Varför-perspektivet finns alltid där
och man kan reflektera kring saker.
Andreas fick hjälp av sina vänner och har idag en bättre studieteknik. Han lånar sin kurslitteraturen på biblioteket där
han också sitter och pluggar.
- Men när man läst ett litet tag och kommit in i ämnet så
känns det roligare.
Didaktik och lärande och en kurs med olika lärandeteorier är
kurser som varit lite besvärligare att ta sig igenom.
Av totalt tre och ett halvt års studier har Andreas nu bara två
år kvar. Han har redan börjat fundera på hur och var han vill
jobba när han blir klar. Arbetsmarknaden för förskollärare
är mycket ljus och arbetsgivarna kommer att stå med öppen
famn när han är färdigutbildad.
- Det handlar mest om ensamplugg, men det beror på vilken
kurs det är. Vi har en del grupparbeten också. De roligaste
kurserna har hittills varit mattekursen och konflikthantering. Kopplingen till hur man kan arbeta med till exempel
konflikthantering i förskolan har varit stark. Det blir ju konflikter jämt och då är det bra att ha verktyg för att kunna lösa
dem på bästa sätt, säger han.
- Jag vill väldigt gärna jobba på en småbarnsavdelning. Det
är roligt att försöka förstå dem som inte ännu har ett så utvecklat språk. Där ser man också så tydligt hur de suger in
kunskap som små svampar.
Två gånger har Andreas varit ute i ”verkligheten” hittills.
Den verksamhetsförlagda utbildningen har han gjort på en
förskola i Mölnlycke. Estetisk verksamhet är ett exempel han
nämner som har varit extra intressant.
Att så få killar söker utbildningen tror Andreas beror på att de
är rädda för att bli ensamma.
- Killar söker sig till killar, det är därför. I Norge har de många
killar och män i förskolan. De som inte vill göra lumpen kan
välja att vara på en förskola istället. Det ger en inblick och
förståelse för vad det innebär, precis som jag hade när jag
sökte in, säger Andreas Canevarolo.
- Det är så kul att få testa det teoretiska i den praktiska verksamheten. Man blir också bra på att observera.
Att många idag i förskolan är universitetsutbildade tycker
han är bra.
8
PLUGGA TILL ÄMNESLÄRARE
änder”
h
t
e
d
n
la
o
k
s
i
“Det är
bt, och
” Tiden går snab
tro att
jag kan knappt
rminen
den första te
snart är över ”
Jenny Lind är en av de över 500 nya lärarstudenterna som började sina studier på
Göteborgs universitet hösten 2012. Hon är
antagen till Ämneslärarprogrammet inriktning årskurs 7–9, i
ämnena hemkunskap, engelska och svenska som andraspråk.
Jenny sökte utbildningen för att hon vill påverka och inspirera unga människor.
- Den förmedlar en hel del av vad det
innebär att vara lärare, liksom det faktum
att fler lärare verkligen behövs just nu. Jag
kände att detta verkligen kan passa mig perfekt.
- Som en inledning på ämneslärarstudierna kastas man rakt
in i vad som kallas ”utbildningsvetenskaplig kärna”. Det är
i princip allting som har med att vara lärare att göra, utom
själva ämnet du undervisar i. Pedagogik, didaktik, styrdokument, bedömning, organisation – vi har hunnit med massor
på bara en termin! Vi har till och med redan haft vår första
VFU, verksamhetsförlagda utbildning. Tiden går snabbt, och
jag kan knappt tro att den första terminen snart är över - bara
åtta kvar nu!
- Det är viktigt för mig att jag även blir behörig att undervisa
på mellanstadiet, säger Jenny som har koll på behörighetsreglerna.
Hon ska visserligen läsa till ämneslärare för årskurs 7–9 men
vet vilken bredd utbildningen ger.
Men hon ser även andra möjligheter med sin utbildning.
- Jag kan absolut tänka mig att jobba på en folkhögskola i
framtiden, säger hon.
Hemkunskap, som är hennes huvudämne, är något hon
brinner extra för och gärna vill jobba med när hon blir färdig
lärare.
Varför just lärare, Jenny?
- Jag har alltid fått höra av min omgivning att jag skulle bli
lärare, och så vill jag ju göra skillnad. Jag vet att ensam åstadkommer man inte lika mycket som tillsammans – tänk då att
ha en hel klass att kunna inspirera, säger hon.
- Jag har en kompis som läst hemkunskap här i Göteborg och
som säger att det var bland det roligaste hon läst.
Kampanjen ’För det vidare’ har också varit betydelsefull för
Jenny när hon skulle välja utbildning.
9
re
en För det vida
Bakom kampanj h informationsoc
står Skolverket mit till efter ett
m
ko
r
ha
en
insats
ng. Under kampa
regeringsuppdra r söktrycket till
ha
jens första år
ökat med 20%.
en
ng
ni
l­ärarutbild
FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
3,5 år, 210 hp
Studier inom det förskolepedagogiska området
Det finns ett stort behov av utbildade förskollärare i samhället. Förskollärarprogrammet är en av Göteborgs universitets mest sökta utbildningar. Utbildningen fokuserar
på barns lek och lärande, utveckling och behov av omsorg. Du lär dig bland annat om barns språk och kommunikation, om matematik och digitala medier. En del av
utbildningen äger rum i en förskola eller en förskoleklass,
där du får testa dina kunskaper i praktiken.
Detta område är specifikt för Förskollärarprogrammet. Studierna lägger grunden för att utveckla den kunskap som krävs
för att leda det pedagogiska arbetet i förskolan och förskoleklassen. Du får också kunskap i att arbeta med barns lärande,
utveckling och deras behov av omsorg. Du läser kurser inom
följande områden:
•
•
•
•
Barns lek, kommunikation, språk och literacitet*
Barns matematiska lärande
Lek, lärande, utveckling och omsorg
Samverkan med vårdnadshavare, förskoleklass, f­ritids­hem
och skola
• Estetiska lärprocesser
• Natur, miljö och teknik
Som student på Förskollärarprogrammet befinner du dig i en
miljö där det bedrivs omfattande forskning inom området
utbildning för små barn, med såväl nationella som internationella nätverk. Programmet ingår i ett socialt och kulturellt
sammanhang, där flera av universitetets institutioner medverkar.
Utbildningsvetenskaplig kärna
Verksamhetsförlagd utbildning
Den utbildningsvetenskapliga kärnan behandlar kunskaper
som är centrala för alla lärare, men innehåller också sådana
kunskaper som är specifika för dig som vill arbeta som förskollärare. Denna löper som en röd tråd genom hela utbildningen och tar upp olika aspekter av ditt blivande yrke, som
exempelvis styrdokument, specialpedagogik, konflikthantering, systematiskt kvalitetsarbete, förskolans och skolans historia och organisation samt forsknings­metodik.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en väsentlig del i
utbildningen. Det innebär att delar av din utbildning görs på
en förskola och/eller i en förskoleklass. Under handledning
av en erfaren förskollärare får du pröva på och reflektera över
förskolläraryrkets olika sidor och gradvis utveckla din förmåga att självständigt agera och ta ansvar. Du kommer under
utbildningens gång att få möjlighet att planera och genomföra den dagliga verksamheten i en barngrupp och därmed få
viktiga erfarenheter av en förskollärares arbete.
*Läs- och skrivförmåga
serfarenhet?
Har du arbetslivfinns planer på att
d
I skrivande stun rarprogram anpasllä
ko
rs
fö
t
et
et.
starta
arbetslivserfarenh
ed
ng
sat för de m
ni
ld
bi
ut
e/
.s
.lun.gu
Läs mer på www
10
Läs mer om Linda, som
jobbar på förskola, på
www.lun.gu.se/utbildning
ing
Studievägledn
031-786 2052
.se
[email protected]
dagogen Hus A,
Pe
:
Besöksadress
an 25
Västra Hamngat
bildar en helhet. Det blir din uppgift som förskollärare att
uppmuntra barnens nyfikenhet och vilja att lära och utforska. Engagemang, inlevelseförmåga och tålamod är viktiga
egenskaper för en förskollärare.
Att plugga
I Förskollärarprogrammet möter du många olika former
av undervisning. Föreläsningar och seminarier varvas med
workshoppar och arbete enskilt och i grupp. VFU i en förskola eller förskoleklass, på totalt 20 veckor, utgör en viktig
del av din utbildning där du förväntas delta i en förskollärares arbete. Under VFU är du aktiv under din handledares
hela arbetsvecka medan du i övriga kurser har ett stort eget
ansvar för dina studier.
Att tänka på
• Du måste vara intresserad av att arbeta både med barn
och vuxna (kollegor och föräldrar).
• Samarbetsförmåga är viktigt.
• Du bör ha intresse av att analysera och reflektera.
• Om du arbetar med små barn kan det innebära en del lyft
och obekväma arbetsställningar.
•
Om yrket
En förskollärare arbetar med att utmana de yngre barnens
lärande och utveckling från deras första ord fram till dess att
de börjar första klass. Det kan göras genom bland annat lek,
samtal, sång, drama och bild. I arbetet ingår även föräldrakontakter och pedagogisk dokumentation. Den pedagogiska
verksamheten styrs av läroplanen för förskolan. I den kan
man läsa bland annat att förskolan ”ska lägga grunden för
ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och
lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns
utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg.” Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets
behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande
Arbetsmarknad och lön
Arbetsmarknaden för förskollärare är mycket ljus. I dagsläget är det brist på utbildade förskollärare och man bedömer att det kommer vara så åtminstone fram till år 2030.
Rekommenderad ingångslön är 21 500 - 22 400 kr enligt
Lärarförbundet.
11
behöriggrundläggande
v:
ra
sk
ap
sk
un
Förk
k A och Sh A
het samt En B, N
(34 %)
h högskoleprov
oc
)
%
6
(6
g
ty
be
Urval:
0 %, dag
Start: HT13, 10
: GU-19800
Anmälningskod
%, dag
Start: VT14, 100
: GU-29800
Anmälningskod
GRUNDLÄRARPROGRAMMET
, 180 hp)
0 hp)
• Fritidshem (3 år
skurs 1–3 (4 år, 24
år
h
oc
s
as
kl
le
• Försko
år, 240 hp)
• Årskurs 4–6 (4
Utbildningsvetenskaplig kärna
Genom att fånga barns nyfikenhet och lust att lära är du
med och utvecklar deras kunskaper och förmågor. På
så sätt lägger du en trygg grund och är med och formar
framtidens hjärnforskare, ekonomer, sjuksköterskor...
Den utbildningsvetenskapliga kärnan löper som en röd tråd
genom hela utbildningen och tar upp centrala aspekter som
är viktiga för alla lärare, men också kunskaper som är viktiga
specifikt för dig som vill arbeta i fritidshem, förskoleklass
eller grundskolans årskurser 1–6. Dessa kunskaper handlar
bland annat om skolans styrdokument och organisation, specialpedagogik, konflikthantering, utvärdering, bedömning
och betygsättning samt forskningsmetodik.
Denna utbildning leder till en grundlärarexamen. Du kan
välja mellan tre inriktningar och beroende på vilken inriktning du väljer kommer du att arbeta inom olika delar av
grundskolan. Dessutom blir du behörig att undervisa inom
vuxenutbildningen på motsvarande nivå och i de skolämnen
som ingår i utbildningen. Se tabell på sidan 7.
Ämnesstudier
Inriktning fritidshem
Här läser du kurser som särskilt behandlar det fritidspedagogiska området som t.ex. fritidshem som social praktik för
barns fritid och lärande, kultur och kreativitet, barns digitala
medieanvändande och utomhuspedagogik. Du väljer i samband med ansökan ett ämne inom det estetiska eller praktiska området (bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och
hälsa eller musik.) Du blir behörig att undervisa i detta ämne
i årskurs 1–6.
Du som vill arbeta i fritidshem och skola med barn och ungdomar från 6 till 13 år och tillsammans med dem skapa en
lärorik och meningsfull fritid kan välja inriktning mot arbete
i fritidshem. Du blir en viktig inspiratör för barnens egna
projekt i fritidshem och skola. Huvudansvaret för fritidshemmets verksamhet kombinerar du med undervisning i ett estetiskt eller praktisk ämne: bild, hem- och konsumentkunskap,
idrott och hälsa eller musik. Utbildningen ger behörighet att
undervisa i årskurs 1–6 i något av dessa ämnen.
Inriktning förskoleklass och årskurs 1–3
I denna inriktning läser du de ämnen som du kommer att undervisa i: svenska, matematik, engelska, samhälls­orienterande
och naturorienterande ämnen och teknik.
Du som vill arbeta med barn i förskoleklass och grund­skolans
tidiga år, och som vill vara med och utveckla barns lust och
glädje att lära, kan välja antingen inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 eller inriktning mot
arbete i grundskolans årskurs 4–6. Läser du inriktningen för
årskurs 4–6 blir du även behörig att undervisa i årskurs 1–3
i ett valbart estetiskt eller praktiskt ämne samt i årskurs 3
i övriga skolämnen som ingår i utbildningen. Se tabell på
sidan 7.
Inriktning årskurs 4–6
I inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 läser du
framförallt kurser i skolämnena svenska, matematik och engelska. I samband med ansökan väljer du ytterligare ett ämne.
Du kan välja mellan samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik, bild, idrott och hälsa samt musik.
12
Slöjd
kan
are i årskurs 1–6
För att bli slöjdlär ogrammet 7­–9
arpr
du gå Ämneslär
ger fokus på att ge barnen förutsättningar för en meningsfull
fritidssysselsättning. I skolan är lärandet i fokus. Undervisningen ska utgå från varje elevs förutsättningar. Enligt läroplanen ska skolan ”stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
och lösa problem”. Det gäller både att låta dem göra detta
självständigt och i grupp.
Verksamhetsförlagd utbildning
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är en viktig
del i utbildningen. Det innebär att delar av din utbildning
görs på en skola eller ett fritidshem. Under handledning av
en lärare får du pröva och att reflektera över läraryrkets olika
sidor. Gradvis utvecklas din förmåga att självständigt agera
och ta ansvar. Du kommer under utbildningens gång att få
möjlighet att planera och genomföra egen undervisning eller
aktivitet och därmed få viktiga erfarenheter av skolans och/
eller fritidshemmets arbete.
Att tänka på
• Du måste tycka om barns goda och dåliga sidor.
• Du bör ha tålamod och vara stresstålig.
• Du måste kunna lyssna och vara flexibel.
Att plugga
Under studietiden möter du många olika former av undervisning. Föreläsningar och seminarier varvas med workshop och
arbete enskilt och i grupp. VFU i skola eller fritidshem, på
totalt 20 veckor, utgör en viktig del av din utbildning. Under
VFU:n har du samma arbetsschema som din handledare. I
övriga kurser har du en större frihet där du måste ta eget
ansvar för planeringen av dina studier när det gäller inläsning
och andra förberedelser.
Arbetsmarknad och lön
Det råder idag en enorm brist på lärare i fritidshem. Efterfrågan på dessa lärare kommer att vara fortsatt hög, åtminstone fram till år 2030. För övriga grundlärare är arbetsmarknaden god och det kommer att vara en balans mellan utbud
och efterfrågan på fem till tio års sikt. Rekommenderad ingångslön för fritidspedagoger är 21 500 - 22 500 och för
grundlärare 22 200 - 23 300 kr enligt Lärarförbundet.
Om yrket
Sökalternativ förskoleklass och
årskurs 1–3
Grundlärare är ett omväxlande och självständigt yrke som
passar bra för dig som är intresserad av både barn och lärande. Uppdraget handlar om att främja barns utveckling till
aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande medborgare i vårt komplexa samhälle. Som lärare på fritidshem lig-
HT13
VT14
GU-19804
GU-29804
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet
samt En B, Ma B, Nk A och Sh A
Sökalternativ årskurs 4–6
Sökalternativ fritidshem
Ämne
HT13
VT14
Ämne
HT13
VT14
Bild
GU-19805
GU-29805
Bild
GU-19801
GU-29801
Idrott och hälsa
GU-19806
GU-29806
GU-19807
GU-29807
Hem- och konsumentkunskap
Ingen antagning
GU-29816
Musik
Idrott och hälsa
GU-19802
GU-29802
GU-19808
GU-29808
Musik
GU-19803
GU-29803
Naturorienter­ande
ämnen och teknik
Samhällsorienterande
ämnen
GU-19809
GU-29809
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet samt
E­n B, Nk A och Sh A
Förkunskapskrav:
Grundläggande behörighet samt En B, Ma B,
N­k A och Sh A
Läs mer om Magdalena, som pluggar till
grundlärare, på www.lun.gu.se/utbildning
ing
Studievägledn
em
Inriktning fritidsh
031-786 2052
.se
[email protected]
leklass och
Inriktning försko
t årskurs 4–6
årskurs 1–3 sam
031-786 2158
.se
[email protected]
13
ende på
rav: varierar bero
Förkunskapsk
inriktning.
prov (34 %)
%) och högskole
Urval: betyg (66
%, dag
Studietakt: 100
ÄMNESLÄRARPROGRAMMET
år, 270 hp)
kolan
Årskurs 7–9 (4,5
s 1–9 + gymnasies
ur
sk
år
i
t
he
rig
hö
Ger be
sval
beroende på ämne
0 hp)
(5-5,5 år, 300-33
Gymnasieskolan
mnasieskolan
skurs 7–9 och gy
år
i
t
he
rig
hö
be
Ger
Att vara ämneslärare handlar om att arbeta med lärande
i de ämnen du undervisar i och att entusiasmera eleverna. Du kommer att betyda mycket för unga människor.
Oavsett deras kommande vägval i livet har du som lärare
en viktig roll att stödja och uppmuntra dem.
Denna utbildning leder till en ämneslärarexamen. Du kan
välja mellan två inriktningar: grundskolans årskurs 7–9 där
du läser tre skolämnen och mot gymnasie­skolan där du kan
läsa ett eller två skolämnen. Du väljer dina ämnen när du
söker till utbildningen. Vilka ämneskombinationer som du
kan söka hittar du på sidan 16-17. Dessa varierar från år
till år. Båda dessa inriktningar ger möjlighet att undervisa
lägre åldrar än dem som inriktningen i huvudsak avser.
Dessutom ger utbildningen behörighet att undervisa inom
vuxen­utbildningen på motsvarande nivå och i motsvarande
ämne (se tabell på sidan 7).
Utbildningsvetenskaplig kärna
Den utbildningsvetenskapliga kärnan löper som en röd
tråd genom hela utbildningen och tar upp centrala kunskaper som är viktiga för alla lärare, men också kunskaper
som är särskilt viktiga för dig som vill arbeta i grundskolans
årskurs 7–9 eller i gymnasieskolan. Dessa kurser handlar
bland annat om skolans styrdokument och organisation,
specialpedagogik, utvärdering, bedömning och betygsättning och forskningsmetodik och är framtagna för att du
som blivande lärare ska få den kunskap och de verktyg som
behövs för ditt kommande yrkesliv.
Ämnesstudier
Rollen som ämneslärare förutsätter ett intresse för de ämnen man undervisar i. Under utbildningen får du fördjupade kunskaper med vetenskaplig/konstnärlig förankring och
tydlig forskningsanknytning inom de ämnen du väljer. I ett
av dessa ämnen fördjupar du dig ytterligare. Detta blir ditt
huvudämne som du även kommer att skriva dina examensarbeten i. Läs mer om ämnena på www.lun.gu.se/utbildning.
I ämnesstudierna ingår ämnesdidaktik som bland annat
handlar om förutsättningarna för elevers lärande och hur du
kan undervisa i dina ämnen. Därigenom får du de pedagogiska verktyg som du behöver för att bli en kompetent lärare.
Dessa kunskaper får du pröva när du är ute på verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Verksamhetsförlagd utbildning
VFU är en viktig del i utbildningen. Du gör din VFU på
en grundskola eller gymnasieskola i ditt huvudämne. Under en lärares handledning får du pröva och reflektera över
läraryrkets olika sidor och gradvis utveckla din förmåga att
självständigt agera och ta ansvar. Du kommer under utbildningens gång att få möjlighet att planera och genomföra egen
undervisning och därmed få viktiga erfarenheter av skolans
arbete och olika verksamheter.
Att plugga
I Ämneslärarprogrammet möter du olika undervisningsformer såsom föreläsningar, seminarier och workshoppar där
studierna genomförs både i grupp och enskilt. VFU i skolan,
på totalt 20 veckor, utgör en viktig del av din utbildning och
ing
Studievägledn m för
tru
en
sc
gledning
14
Vä
lärar­utbildning
031-786 5517
@lun.gu.se
studievagledning
Göteborgs universitet kan som ett av få universitet i Sverige erbjuda Ämneslärarprogrammet med ämnen som hem- och konsumentkunskap och slöjd och är ensamt om att erbjuda latin och teater.
bildar en helhet tillsammans med den högskoleförlagda delen. Under VFU:n har du samma arbetsschema som din
handledare. Under andra delar har du ett friare schema. Att
studera på universitetet innebär alltid att du själv måste ta
ansvar för dina studier. Studerar du på heltid betyder det
en arbetsinsats på 40 timmar per vecka oavsett hur många
timmar som är schemalagda. Under utbildningen kommer
du att möta många delar av Göteborgs universitet. Dina
ämnesstudier läser du på de delar inom universitetet där
expertisen inom ämnet finns.
Arbetsmarknad och lön
Arbetsmarknaden för ämneslärare varierar både på kort och
lång sikt beroende på vilka ämnen man undervisar i. Det
finns ett stort behov av ämneslärare i biologi, fysik, kemi,
teknik och naturkunskap samt tyska, franska och spanska.
Det finns risk för överskott av ämneslärare i historia, religionskunskap, samhällskunskap, svenska, engelska, idrott
och hälsa.
Generellt kan man säga att det finns ett stort behov av ämneslärare. Man räknar med ett underskott på 20 procent år
2017. Behovet av 7–9-lärare är större jämfört med behovet
av gymnasielärare. Arbetsmarknaden för gymnasielärare bedöms vara i balans under det närmaste året. Konkurrensen
om jobben blir något hårdare på fem års sikt. På tio års sikt
ökar elevantalet vilket förbättrar arbetsmarknaden.
Om yrket
Yrket som ämneslärare kräver både ett intresse för ett visst
ämne och även en vilja att jobba med ungdomar. Det är
ett omväxlande och självständigt yrke. Ämneslärare kan
undervisa i språk, samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga, estetiska eller praktiska ämnen. Förutom den självklara
uppgiften att undervisa i sitt ämne har ämneslärare många
andra krav på sig som står angivna i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan. Bland annat ska det finnas ett
etiskt, historiskt, internationellt och miljömedvetet perspektiv i undervisningen. Det är också lärarens uppgift att
se till att eleverna får ta ansvar och att de kritiskt granskar
fakta samt att de utvecklas till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Skolan ska också främja entreprenörskap och utveckla
elevernas kommunikativa och sociala kompetens.
de
rav: olika beroen
Förkunskapsk
h ämnesval, se
på inriktning oc
www.lun.gu.se
le6 %) och högsko
Urval: betyg (6
prov (34 %)
0 %, dag
Start: HT13, 10
: se lun.gu.se
Anmälningskod
samt
m antagning.se
Ansökan: geno
usik­
r ämnena bild, m
färdighetsprov fö
och teater.
Rekommenderad ingångslön är för årskurs 7–9 22 500 23 900 kr och för gymnasieskolan 23 200 - 24 900 enligt
Lärarförbundet.
Att tänka på
• Intresse för ungdomar är lika viktigt som ämnesintresset.
• Det kan vara högt tempo och ibland är arbetet stressigt.
• Lyhördhet och samarbetsförmåga är viktiga egenskaper.
Läs mer om Fredrik, som jobbar
som högstadielärare, på
www.lun.gu.se/utbildning
15
Ämneskombinationer HT 2013 inriktning årskurs 7­-9
Följande ämneskombinationer går att söka till HT13. Observera att för alla ämnen krävs En B och Sh A. Därutöver gäller
särskild behörighet. För särskild behörighet och anmälningskoder se www.lun.gu.se/utbildning/amneslararprogrammet.
Huvudämnet Bild, 90 hp, i kombination med 45 hp i två av ämnena*
Engelska och Franska, Spanska, Svenska som andraspråk eller Tyska
Svenska som andraspråk och Franska, Spanska eller Tyska
Geografi, Historia eller Religionskunskap i valfri kombination
Biologi, Fysik, Kemi, Matematik eller Teknik i valfri kombination
Huvudämnet Engelska, 90 hp, i kombination med 45 hp i två av ämnena
Matematik och Svenska som andraspråk
Geografi, Historia eller Religionskunskap i valfri kombination
Biologi, Fysik, Kemi eller Teknik i valfri kombination
Svenska som andraspråk och Tyska, Franska eller Spanska
Huvudämnet Franska, 90 hp, i kombination med 45 hp i två av ämnena
Engelska, Matematik eller Svenska som andraspråk i valfri kombination
Huvudämnet Hem- och konsumentkunskap, 90 hp, i kombination med 45 hp i två av ämnena
Engelska och Franska, Spanska, Svenska som andraspråk eller Tyska
Svenska som andraspråk och Franska, Spanska eller Tyska
Geografi, Historia eller Religionskunskap i valfri kombination
Biologi, Fysik, Kemi, Matematik eller Teknik i valfri kombination
Huvudämnet Idrott och hälsa, 90 hp, i kombination med 45 hp i två av ämnena
Engelska och Franska, Spanska, Svenska som andraspråk eller Tyska
Svenska som andraspråk och Franska, Spanska eller Tyska
Geografi, Historia eller Religionskunskap i valfri kombination
Biologi, Fysik, Kemi, Matematik eller Teknik i valfri kombination
Huvudämnet Matematik, 90 hp, i kombination med 45 hp i två av ämnena
Biologi, Fysik, Kemi eller Teknik i valfri kombination
Engelska och Franska, Spanska, Svenska som andraspråk eller Tyska
Svenska som andraspråk och Franska, Spanska eller Tyska
Huvudämnet Musik, 90 hp, i kombination med 45 hp i två av ämnena*
Engelska och Franska, Spanska, Svenska som andraspråk eller Tyska
Svenska som andraspråk och Franska, Spanska eller Tyska
Geografi, Historia eller Religionskunskap i valfri kombination
Biologi, Fysik, Kemi, Matematik eller Teknik i valfri kombination
Huvudämnet Slöjd, 90 hp, i kombination med 45 hp i två av ämnena
Engelska och Franska, Spanska, Svenska som andraspråk eller Tyska
Svenska som andraspråk och Franska, Spanska eller Tyska
Geografi, Historia eller Religionskunskap i valfri kombination
Biologi, Fysik, Kemi, Matematik eller Teknik i valfri kombination
Huvudämnet Spanska, 90 hp, i kombination med 45 hp i två av ämnena
Engelska, Matematik eller Svenska som andraspråk i valfri kombination
Huvudämnet Tyska, 90 hp, i kombination med 45 hp i två av ämnena
Engelska, Matematik eller Svenska som andraspråk i valfri kombination
*Särskild behörighet för ämnena bild, musik och teater innebär
ett färdighetsprov. Läs mer på www.lun.gu.se/utbildning. Utan
färdighetsprovet kan du inte antas.
16
Ämneskombinationer HT 2013 inriktning gymnasieskolan
Följande ämneskombinationer går att söka till HT13. Observera att för alla ämnen krävs En B och Sh A. Därutöver gäller
särskild behörighet. För särskild behörighet och anmälningskoder se www.lun.gu.se/utbildning/amneslararprogrammet.
Huvudämnet Bild, 210 hp*
Huvudämnet Bild, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena*
Biologi, Engelska, Filosofi, Franska, Geografi, Historia, Kemi, Latin, Matematik, Naturkunskap, Religion, Svenska som
andraspråk, Spanska, Tyska eller Teknik
Huvudämnet Biologi, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Engelska, Idrott och hälsa, Kemi, Matematik, Naturkunskap, Teater* eller Teknik
Huvudämnet Engelska, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Biologi, Filosofi, Franska, Geografi, Historia, Idrott och hälsa, Kemi, Latin, Naturkunskap, Religionskunskap,
Svenska som andraspråk, Spanska, Teater*, Teknik eller Tyska
Huvudämnet Filosofi, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Engelska, Idrott och hälsa eller Matematik
Huvudämnet Franska, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Engelska, Idrott och hälsa, Latin, Matematik, Svenska som andraspråk eller Teater*
Huvudämnet Fysik, 120 hp, i kombination med ämnet Matematik, 90 hp
Huvudämnet Geografi, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Engelska, Idrott och hälsa eller Matematik
Huvudämnet Idrott och hälsa, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Biologi, Engelska, Filosofi, Franska, Geografi, Historia, Kemi, Latin, Matematik, Naturkunskap, Religionskunskap,
Svenska som andraspråk, Spanska, Teknik eller Tyska
Huvudämnet Kemi, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Biologi, Engelska, Idrott och hälsa, Matematik, Naturkunskap, Teater* eller Teknik
Huvudämnet Latin, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Engelska, Franska, Idrott och hälsa, Matematik, Svenska som andraspråk, Spanska, Teater* eller Tyska
Huvudämnet Matematik, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Biologi, Engelska, Filosofi, Franska, Fysik, Geografi, Historia, Idrott och hälsa, Kemi, Latin, Naturkunskap,
Religionskunskap, Svenska som andraspråk, Spanska, Teater*, Teknik eller Tyska
Huvudämnet Musik, 210 hp*
Huvudämnet Musik, 120 hp, i kombination med ämnet Svenska, 120 hp*
Huvudämnet Musik, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Biologi, Engelska, Filosofi, Franska, Geografi, Historia, Kemi, Latin, Matematik, Naturkunskap, Religionskunskap,
Svenska som andraspråk, Spanska, Teknik eller Tyska
Huvudämnet Naturkunskap, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Biologi, Engelska, Idrott och hälsa, Kemi, Matematik, Teater* eller Teknik
Huvudämnet Samhällskunskap, 120 hp, i kombination med 120 hp i ett av ämnena
Musik eller Svenska
Huvudämnet Samhällskunskap, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Engelska, Filosofi, Geografi, Historia, Idrott och hälsa, Matematik, Religionskunskap eller Teater*
Huvudämnet Spanska, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Engelska, Idrott och hälsa, Latin, Matematik, Svenska som andraspråk eller Teater*
Huvudämnet Svenska, 120 hp, i kombination med ämnet Musik*, 120 hp
Huvudämnet Svenska, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Biologi, Engelska, Filosofi, Franska, Geografi, Historia, Idrott och hälsa, Kemi, Latin, Naturkunskap,
Religionskunskap, Svenska som andraspråk, Spanska, Teater*, Teknik eller Tyska
Huvudämnet Svenska som andraspråk, 120 hp, i kombination med ett av ämnena
Bild*, Engelska, Franska, Idrott och hälsa, Latin, Matematik, Spanska, Teater* eller Tyska
Huvudämnet Teater, 210 hp*
Huvudämnet Teknik, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Biologi, Engelska, Idrott och hälsa, Kemi, Matematik, Naturkunskap eller Teater*
Huvudämnet Tyska, 120 hp, i kombination med 90 hp i ett av ämnena
Bild*, Engelska, Idrott och hälsa, Latin, Matematik, Svenska som andraspråk eller Teater*
17
KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING
halvfart
lfart eller 3 år på
he
å
p
år
5
1,
lan
,
90 hp
9 + gymnasie­sko
1–
s
ur
sk
år
i
t
he
Ger behörig
tning och ämne
beroende på inrik
Funderar du på att bli lärare och har redan högskole­
poäng i ett eller flera ämnen som finns som skolämnen
i grundskolan eller i gymnasieskolan? Då kan du läsa
Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Programmet kompletterar dina redan slutförda ämnesstudier med
utbildningsvetenskap och leder till en ämneslärarexamen.
Delar av din utbildning sker på en grundskola i årskurs
7–9 eller i en gymnasieskola. Beroende på vilka ämnen du
har sedan tidigare och vilken inriktning du väljer, blir du
behörig att undervisa någonstans i årskurs 1–9 och gymnasiet.
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Genom att läsa KPU lägger du grunden till en yrkesidentitet
som lärare knuten till det eller de ämnen som du kommer att
undervisa i. Utbildningen syftar till att förbereda dig för ett
yrkesliv som ställer ständiga krav på fortgående professionell
utveckling av din egen kompetens och krav på att utveckla
den pedagogiska verksamhet som du kommer att arbeta i.
Under din utbildning kommer du därför att få kunskaper
om hur skolan styrs och organiseras, vilka mål som finns
uppsatta och vilka verktyg som behövs. En central del i utbildningen är att ge dig möjlighet att utveckla din förmåga
att planera, genomföra och utvärdera undervisning.
Inriktning
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) genomförs
i grundskolans årskurs 7–9 eller i gymnasieskolan. Under
handledning av en lärare får du pröva, reflektera över och utveckla läraryrkets olika sidor, vilka tar form i samspelet mellan lärare, elever och vårdnadshavare, och som utgår från de
kunskaper som du tillägnar dig under utbildningen. Gradvis
kommer du att utveckla din förmåga att självständigt undervisa och ta ansvar. VFU ger dig kompetens att planera
och genomföra – leda – undervisning och annan pedagogisk
verksamhet.
KPU har fem inriktningar. Den lärarexamen som utbildningen leder till ger olika behörigheter beroende på vilken
inriktning du väljer och vilka ämnen du har läst.
Inriktningen årskurs 7–9 finns med ett, två eller tre ämnen.
Detta är den bredaste inriktningen vad gäller undervisningsbehörighet. I estetiska och praktiska ämnen samt moderna
språk blir du behörig att undervisa från årskurs 1 och till och
med årkurs 9 och i vissa fall upp till gymnasienivå. I andra
ämnen blir du behörig att undervisa från årskurs 4 till och
med årkurs 9 samt i vissa fall upp till gymnasieskolan.
Utbildningsvetenskaplig kärna
Den utbildningsvetenskapliga kärnan tar upp olika delar av
ditt blivande yrke som exempelvis styrdokument, forskningsmetodik, specialpedagogik, konflikthantering, utvärdering,
bedömning och betygsättning samt skolans historia och organisation. Ett viktigt inslag är de didaktiska momenten där
du lär dig hur du kan undervisa i dina ämnen. Du får pedagogiska redskap som du behöver för att bli en kompetent lärare. Genom hela utbildningen löper didaktiken som en röd
tråd och varvas med studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen.
Du avslutar din utbildning genom att skriva ett självständigt
arbete, där du ska utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt
till och i ditt kommande läraryrke. Detta är viktigt då skolan,
enligt Skollagen, ska ”vila på vetenskaplig grund” som det
står i skollagen.
Inriktningen gymnasieskolan finns med ett eller två ämnen.
Du blir behörig att undervisa från årkurs 7 till och med
gymnasie­skolan.
Se tabell över behörighet på sidan 7. Har du fler ämnen kan
du efter examen ansöka om utökad behörighet.
Grundskolans årskurs 7–9
• Ett ämne (90 hp)
• Två ämnen (90 + 45 hp)
• Två/tre ämnen (90 + 90 hp alternativt 90 + 45 + 45 hp)
(För svenska, samhällskunskap och musik krävs alltid 90 hp
för grundskolans årskurs 7–9.)
Gymnasieskolan
• Ett ämne (120 hp)
• Två ämnen (120 + 90 hp alternativt 120 + 120 hp)
(För svenska, samhällskunskap och musik krävs alltid 120 hp
för gymnasieskolan.)
18
ing
Studievägledn m för lärar­
tru
en
sc
ng
gledni
Vä
utbildning
031-786 5517
@lun.gu.se
studievagledning
Nedanstående ämnen är sökbara till KPU. Det finns inga begränsningar för hur ämnena kan kombineras.
Att plugga
I KPU för ämneslärare möter du flera olika former av undervisning, som till exempel föreläsningar, diskussions- och
litteraturseminarier. Du arbetar både enskilt och i grupp.
Du har VFU under 20 veckor då du deltar i en lärares arbete och dessutom själv undervisar under handledning. Du
examineras bland annat genom sals­tenta och redovisningar
både enskilt och i grupp. Programmet avslutas med ett examensarbete inom utbildningsvetenskap, där du skriver en vetenskapligt baserad text. Att studera på universitetet innebär
alltid att du själv måste ta ansvar för dina studier. Studerar du
på heltid betyder det en arbetsinsats på 40 timmar per vecka
oavsett hur många timmar som är schemalagda.
Bild, biologi, engelska, filosofi, franska, fysik, geografi, hemoch konsumentkunskap, historia, idrott och hälsa, italienska,
kemi, latin, matematik, musik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd, spanska, svenska, svenska som
andraspråk, teater, teknik och tyska.
Eventuellt kan det tillkomma fler ämnen. Aktuell information finns på www.lun.gu.se/utbildning/kpu. Läs om yrket
och arbetsmarknaden under Ämneslärar­programmet.
.se/kpu
rav: www.lun.gu
Förkunskapsk
utifrån
kolepoäng samt
Urval: antal högs ämnen.
av
prioritetsordning
%.
lvfart, dagtid 50
Start: HT13, ha
:
Anmälningskod
-19810
U
G
7-9 1-ämnes
U-19811
7-9 2-ämnes G
GU-19812
7-9 2/3-ämnes
U-19813
GY 1-ämnes G
U-19814
G
GY 2-ämnes
%
lfart, dagtid 100
Start: VT14, he
:
Anmälningskod
-29810
U
G
s
7-9 1-ämne
U-29811
7-9 2-ämnes G
GU-29812
7-9 2/3-ämnes
U-29813
GY 1-ämnes G
U-29814
GY 2-ämnes G
samt
m antagning.se
Ansökan: geno
ga, se
obligatorisk bila
bildning/kpu
ut
e/
www.lun.gu.s
Läs mer om Stig, som jobbar på högstadiet, på www.lun.gu.se
19
YRKESLÄRARPROGRAMMET
3 år på halvfart,
Det finns ett stort behov av behöriga yrkeslärare som kan
arbeta i gymnasieskolans yrkesprogram och i vuxenutbildningen. Yrkeslärarprogrammet vänder sig till dig som
har arbetslivserfarenhet och vill arbeta som lärare. Utbildningen ges huvudsakligen på distans med en del träffar på
universitetet. En stor del av utbildningen sker på en skola.
Under utbildningen får du både generella lärarkunskaper och
specifika yrkeslärarkunskaper. Som färdig lärare blir du den
som lär ut yrkeskunskapen och ger eleverna en grund för deras arbetsliv. Utbildningen leder till en yrkes­lärarexamen och
ges på halvfart. Du blir också behörig att undervisa inom
vuxenutbildningen.
Utbildningsvetenskaplig kärna och y­rkesdidaktik
Den utbildningsvetenskapliga kärnan utgör den största delen
av utbildningen och tar upp centrala kunskaper som är viktiga för dig som vill arbeta som yrkeslärare i gymnasieskolan.
I början av utbildningen knyts ditt yrkes­kunnande ihop med
din nya roll som yrkeslärare och du får under utbildningens
gång en tydlig yrkes­didaktisk grund. Du får också kunskaper
om skolans styrdokument och organisation, konflikthantering, specialpedagogik, utvärdering, bedömning och betygsättning av elever i yrkesutbildningen. Du får även planera
och genomföra ett utvecklingsarbete i anslutning till din avslutande verksamhetsförlagda utbildning.
ierna
Frågor om stud
031-786 2284
or
[email protected]
åg
fr
gs
in
gn
Anta
marianne.fridlun
031-786 2121
20
[email protected]
yrkstudievagledn
ing
Studievägledn
90 hp
Verksamhetsförlagd utbildning
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en viktig del i utbildningen. Det innebär att delar av din utbildning genomförs på en gymnasieskola eller inom vuxenutbildningen. Om
du redan arbetar som obehörig yrkeslärare kan du göra VFU
i din tjänst. Övriga får en VFU-placering genom universitetet. Under handledning av en yrkeslärare får du pröva och
utveckla din yrkeslärarroll, utifrån din yrkeserfarenhet och
tillsammans med de nyförvärvade kunskaper som din utbildning ger dig. Under utbildningens gång får du alltså möjlighet att planera, genomföra, reflektera över och diskutera
egen undervisning, vilket ger viktiga erfarenheter.
Ämnen
Det finns cirka 190 yrkesämnen inom gymnasieskolans
yrkes­program. De flesta ämnena finns inom de nationella
gymnasieprogrammen. En del ämnen förekommer inom
flera ­program. De ämnen som är aktuella inför antagning
till Yrkeslärar­programmet finns inom följande tolv gymnasieprogram:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordon- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
i par och i grupp. Till uppgifterna finns olika stödstrukturer exempelvis språkhandledning, och utbildningen har även
inslag av webbaserade seminarier. Med studier på halvfart
får man räkna med en arbetsinsats av 20 timmar per vecka.
Examinationsuppgifter i slutet av kurser kan variera mellan
individuella inlämningsuppgifter och gruppuppgifter.
• Restaurang- och livsmedelsprogrammet
• VVS- och fastighetsprogrammet
• Vård- och omsorgsprogrammet
En del ämnen som du kan söka till finns också inom lokala
yrkesinriktade gymnasieprogram. Du kan läsa mer på:
www.lun.gu.se/utbildning/yrkeslararprogrammet
Om yrket
För lärare i yrkesämnen varvas teoretiska moment med praktiskt arbete. Undervisningen kräver ofta ett omfattande planerings- och förberedelsearbete samt olika slags uppföljning
av undervisningen, som prov och enskilda samtal. Läraren
fungerar också som handledare under elevernas praktiska träning, både i skolan och under arbetslivspraktiken. En viktig
del av arbetet är att stimulera eleverna till att arbeta självständigt och ta ansvar för sin utbildning. Som yrkeslärare är din
uppgift att förbereda ungdomarna för ett fortsatt yrkesliv och
eventuella fortsatta studier. I läroplanen för gymnasieskolan
står det att ”Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att
eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift.”
Antagning och behörighet
För att antas till Yrkeslärarprogrammet krävs att du uppfyller både grundläggande behörighet och särskild behörighet.
Den grundläggande behörigheten anger den kunskapsnivå
som en högskoleutbildning bygger på. Den särskilda behörigheten innebär att du måste styrka dina yrkeskunskaper i de
ämnen som du vill bli lärare i. Du ska ha arbetslivserfarenhet
och teoretisk utbildning. Den teoretiska utbildningen kan
vara till exempel en KY- eller Yh-utbildning, högskoleutbildning eller någon annan eftergymnasial utbildning. Om du
saknar eftergymnasial utbildning ställs högre krav på yrkeserfarenhet.
Att tänka på
• Planering och uppföljning av undervisning tar mycket tid.
• Du måste hela tiden vidareutbilda dig och hålla dig à jour
med de yrkesämnen som du undervisar i.
• Du måste vara bra på att samarbeta.
• Du behöver goda kunskaper om arbetsmiljörisker och hur
de kan motverkas.
Ansökan
Du ansöker till Yrkeslärarprogrammet på www.antagning.se.
Till din ansökan ska du skicka in en obligatorisk bilaga som
styrker den särskilda behörigheten. Utan bilagan kommer
inte din ansökan att behandlas. Du hittar bilagan på:
www.lun.gu.se/utbildning/yrkeslararprogrammet
Att plugga
Yrkeslärarprogrammet ges på halvfart. En tredjedel av utbildningstiden är VFU. Resten av utbildningen är högskoleförlagda kurser och dessa är i hög grad på distans, med i snitt 5-6
campusdagar per termin. Distansstudierna genomförs via en
lärplattform och individuella uppgifter varvas med uppgifter
behörighet
Grundläggande
v:
ra
sk
ap
sk
un
l ämne.
Förk
righet kopplad til
och s­ärskild behö
sökan på
r den van­liga an
Ansökan: Utöve en en bilaga med din sära äv
antagning.se sk
hittar du på
t skickas in. Den programmet
he
rig
skilda behö
ar
bildning/yrkes­lar
www.lun.gu.se/ut
t urval
Urval: Alternativ
%
Start: HT13, 50
: GU-19815
od
Anmälningsk
%
Start: VT14, 50
: GU-29815
Anmälningskod
Arbetsmarknaden och lön
Arbetsmarknaden för utbildade yrkeslärare är mycket god.
På fem till tio års sikt förväntas arbetsmarknaden förbättras
ytterligare. Det beror dels på stora pensionsavgångar och dels
på en politisk vilja att öka andelen behöriga yrkeslärare. Arbetsmarknaden varierar mycket både regionalt och utifrån
yrkesämne. Medianlönen ligger på 29 000 kr* men varierar
mycket beroende på inriktning och undervisningsämnen.
Läs mer om Per, som
pluggar till yrkeslärare, på
www.lun.gu.se/utbildning
21
*Enligt Skolportens enkät bland 7700 yrkeslärare.
PÅBYGGNADSUTBILDNING
ammet
Speciallärarprogr
ag, 90 hp
med distansinsl
3 år på halvfart
Specialiseringen ger behörighet att arbeta som speciallärare i
grundsärskolan, träningsskolan, specialskolan samt gymnasiesärskolan. Se www.lun.gu.se/utbildning.
Efterfrågan på utbildade speciallärare förväntas öka under lång tid framöver. Speciallärarprogrammet vänder sig
till dig som redan har en lärarexamen och som ytterligare
vill fördjupa dig i lärande om elever som är i behov av
särskilt stöd i undervisningen.
Språk- skriv- och läsutveckling
Denna specialisering ger dig kunskaper om elevers behov av
särskilt stöd i skolämnet svenska. Du lär dig att arbeta individanpassat och får förståelse för de förhållanden som riskerar
att leda till svårigheter för elever i deras lärande inom språk-,
läs- och skrivutveckling.
Specialläraren arbetar för elever som är i behov av särskilt stöd
inom områdena språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling eller för elever med utvecklings­störning.
Utbildningen bedrivs som halvfartsutbildning med distansinslag och leder till en speciallärarexamen.
Matematikutveckling
Efter utbildningen ska du ha förmåga att kritiskt och självständigt ta initiativ till, analysera och medverka i förebyggande arbete och bidra till att undanröja hinder och svårigheter
i olika lärmiljöer.
I denna specialisering utvecklar du ett sådant pedagogiskt, didaktiskt och analytiskt kunnande som krävs
för att enskilt och tillsammans med skolans personal
ge stöd och hjälp för elever
i svårigheter inom matematikutveckling och deras
lärande.
Utvecklingsstörning
Specialiseringen ger dig kunskap om lärande för elever med
utvecklingsstörning. Utbildningen ger dig verktyg för att arbeta med att ge stöd till individer i behov av särskilda utbildningsinsatser och kan även arbeta med att stödja andra lärare
i deras arbete med dessa elever. Du får kunskap om barns och
elevers språk- och begreppsutveckling och hur denna kan stimuleras. Du får också insikter om elevers allsidiga kunskapsutveckling i relation till skolans ämnen eller ämnesområden.
Som speciallärare arbetar du förebyggande och bidrar till att
undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer.
rav:
Förkunskapsk
• Lärarexamen
rfarenhet
• Tre års yrkese
.lun.gu.se
Läs mer på www
ning
Utvecklingsstör
%, dag
Start: HT13, 50
: GU-19395
Anmälningskod
och läsutSpråk-, skriv-,
veckling,
%, dag
Start: HT13, 50
: GU-19397
Anmälningskod
ckling
M­atematikutve
%, dag
Start: HT13, 50
: GU-19396
Anmälningskod
ing
Studievägledn
031-786 2284
[email protected]
marianne.fridlun
iska programmet
Specialpedagog
, 90 hp
ed distansinslag
m
rt
fa
lv
ha
å
p
3 år
verktyg för att självständigt arbeta för barn och elever i behov
av särskilt stöd inom förskola, förskoleklass, fritidshem, skola
och vuxen­utbildning. Du får också kunskap om hur man kan
arbeta förebyggande för att undanröja hinder och svårigheter
i olika lärmiljöer. Du lär dig att genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, gruppoch individnivå. Du får också redskap för att kunna utforma
och delta i arbete med att upprätta åtgärdsprogram för elever
i behov av särskilt stöd. Ett viktigt mål med utbildningen är
att utveckla kompetens
som kvalificerad samrav:
talspartner och rådgivaFörkunskapsk
re i pedagogiska frågor
• Lärarexamen
rfarenhet
för kollegor, föräldrar
• Tre års yrkese
.lun.gu.se
och andra berörda.
Läs mer på www
Specialpedagogprogrammet är en påbyggnadsutbildnin­g
för dig med lärarexamen. Specialpedagogyrket är ett
etablerat yrke inom olika skolformer, från förskolan till
vuxen­utbildningen, och innebär att du arbetar för barn
och elever i behov av särskilt stöd. Det handlar om att
ge stöd åt såväl enskilda barn och elever som lärare i specialpedagogiska frågor. Efterfrågan på specialpedagogisk
kompetens är och bedöms vara fortsatt hög enligt de
prognoser som finns.
Specialpedagogen arbetar förebyggande med att utveckla ett
fördjupat kunnande om förhållanden som riskerar att leda
till svårigheter i barns och elevers lärande. Stödet kan vara
riktat till såväl enskilda barn och elever som till lärare och
pedagoger i specialpedagogiska frågor. Utbildningen ger dig
22
%, dag
Start: HT13, 50
: GU-19398
Anmälningskod
KORTARE VÄGAR TILL EXAMEN
av lärare
Vidareutbildning
utan lärarexamen
(VAL)
v VAL
Antagningskra
.
rksam som lärare
- Du ska vara ve
re
ra
lä
rksam som
- Du har varit ve och får efter
år
å
tv
under minst
ingsprövning
er
lid
va
godkänd
r
hp, alternativt ha
tillgodoräkna 30
na
det allmän
minst 30 hp inom t.
de
rå
m
utbildningso
gsumman,
- Den totala poän skridas.
er
öv
120 hp, får inte
14
Start: HT13, VT
k på särskild
sö
Ansökan: An
kett på
a­nsökningsblan
bildning/val
www.lun.gu.se/ut
inkommit senast
Ansökan ska ha
tive 15 oktober.
15 april respek
bildning/val
www.lun.gu.se/ut
För dig med oavslutad lärarutbildning
Du som är verksam som lärare i skolan men saknar lärar­
examen har möjlighet att via VAL få en lärarexamen. Hur
många poäng du behöver läsa beror på dina tidigare studier
och yrkeserfarenhet. Blir du antagen får du en individuell
studieplan, med de kurser du saknar för att uppnå kraven för
lärarexamen. Ett av kraven för att bli antagen till VAL är att
kompletteringsbehovet maximalt får omfatta 120 högskolepoäng, vilket motsvarar fyra terminers studier på helfart.
Kurser inom det allmänna utbildningsområdet går på halvfart. Kurser inom undervisningsämnen går oftast på helfart.
Du blir antagen om:
• du uppfyller antagningskraven
• Göteborgs universitet kan erbjuda de kurser som behövs
för att du ska ta lärarexamen.
LV)
ing
dareutbildning (U
s vi
Utländska lärare
Studievägledn
031-786 6916
gu.se
[email protected], ulv@
För dig med utländsk lärarutbildning
Du som har en utländsk lärarexamen på akademisk nivå
har möjlighet att få en svensk lärarexamen genom ULV. En
svensk lärarexamen ökar dina chanser att få ett lärarjobb.
Hur många poäng du behöver läsa beror på din tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Blir du antagen får du en egen
studieplan med de kurser du behöver för att nå lärarexamen.
Delar av utbildningen är förlagda ute på en skola där du får
testa att undervisa med stöd av en lärare. Ett av kraven för
att bli antagen till ULV är att kompletteringsbehovet maximalt får omfatta 120 högskolepoäng, vilket motsvarar fyra
terminers studier på heltid. Dessutom krävs godkänt betyg
från kursen Sv B alternativt Sv2 B eller motsvarande. ULVstudenter får dispens från kravet på grundläggande behörighet för högskolestudier.
v ULV
Antagningskra
xamen på akade- Utländsk lärare
misk nivå.
från kursen Sv B
- Godkänt betyg
otsvarande.
alt Sv2 B eller m
gsumman,
- Den totala poän
överskridas.
120 hp, får inte
Start: HT13
k på särAnsökan: Ansö
blankett på
skild
a­nsöknings ldning/ulv
bi
www.lun.gu.se/ut
t
inkommit senas
Ansökan ska ha
15 april.
bildning/ulv
www.lun.gu.se/ut
Kurser inom det allmänna utbildningsområdet går på halvfart. Kurser inom undervisningsämnen går oftast på helfart.
Du blir antagen om:
• du uppfyller antagningskraven och kan ta lärar­examen
inom ULV.
• Göteborgs universitet kan erbjuda de kurser som behövs
för att du ska ta lärarexamen.
Läs mer om Lalasoa Berïnson,
som läste till gymnasielärare
i franska och tyska inom ULV,
på www.lun.gu.se/utbildning
23
JOBBA PÅ FRITIDSHEM
a s t is k t ”
t
n
fa
å
s
n
e
n
r
a
gar växer b
in
n
a
m
t
u
t
t
ä
r
“Med
Den inplanerade geocachingen* blev fiske istället när isen
på Sisjön låg tjock och fin. Och fisket i sin tur resulterade
i en fiskeklubb och skapande av fiskewebbsidor. I arbetet på
fritidshemmet finns många möjligheter att utmana eleverna
och deras förmågor, växlingen mellan samtalet i soffan, brödbakning, besök i den lokala idrottsföreningen och skattjakt i
närmiljön visar på bredden i fritidshemmens verksamhet. Att
vara lärare på fritidshem innebär ett varierat arbete där man
får arbeta med barns lustfyllda lärande och utveckling på djupet och där relationen är bärande. Det gäller att kunna improvisera utifrån barnens intressen. Och det kan Olof Fastén.
- Jag är duktig på praktiken, på fritidshemmets verksamhet.
Det är galet roligt.
Olof har arbetat på Fiskebäcksskolan i ett homogent område
i västra Göteborg sedan han gick ut lärarutbildningen för tre
år sen. I hela åtta år innan han började utbildningen var han
vikarie i olika verksamheter. Så andra erfarenheter finns.
- Att jag jobbat tidigare gav mig väldigt mycket under studierna. Jag kände inte igen kritiken att utbildningen inte hänger ihop med verkligheten; jag visste att det fanns en relevans
i teorierna.
Varför är det så kul att jobba på fritidshem?
Nu tycker han att det är väldigt kul när han får användning
av sina kunskaper i fritidsverksamheten och vardagen. Olof
fortsätter att plugga för att det är roligt att utmana det egna
tänkandet. Förutom masterutbildningen läser han olika friluftslivskurser, till exempel ”Ledarskap och säkerhet inom
friluftsliv”.
- Frivilligheten och drivet som finns där när det fungerar som
det ska. Utmaningen är att kunna få igång drivkrafterna hos
barnen, att få vara med när de går igång på olika saker. Det
är så häftigt när de väljer att utveckla vissa förmågor. Man får
vara med och skapa utveckling, säger han entusiastiskt.
De flesta barn har en uppfattning om vad
skolan är. Annat är det med fritids – det är
mer av ett öppet fält. Olof menar att det finns
många uppfattningar man får brottas med
från lärare, kollegor och föräldrar.
nas en
”Det måste fin
rksammening med ve
r inte
heten och det få
vara förvaring”
Det måste finnas en mening med verksamheten och det får inte vara ”förvaring”. Det återkommer Olof
till flera gånger. Han vill vara med och driva på utvecklingen
inom fritidshemmen. Samtidigt som han arbetar på fritids på
Fiskebäcksskolan på eftermiddagarna är han därför lärare på
lärarutbildningen i bland annat utomhuspedagogik.
Olofs egen skolgång har varit brokig och vindlande. Han var
ingen elev som satt på första raden i skolan utan tog igen senare på Komvux. Därefter jobbade han i skolan som vikarie
och kom sedan in på lärarprogrammet mot grundskolans tidiga år med inriktning mot ”Människa, natur, samhälle”. Nu
läser han ett masterprogram i utbildningsledarskap som han
klarar galant. Det är den korta versionen av den långa vägen.
Även om det går bra med studierna vill han inte fastna i akademin och teorierna.
ion av gömma
en modern vers mer en burk
är
g
in
ch
ca
eo
*G
göm
h
attjakt. Någon
en loggbok oc
nyckeln eller sk
ed
m
,
ns
ta
ns
go
nå
er
e
at
in
nd
eller likna
håll. Koord
viktigaste inne
en penna som iceras, ibland tillsammans
bl
till gömman pu
ts. Sedan kan
på en webbpla
r,
da
en GPSmed ledtrå
an med hjälp av
m
m
gö
p
up
ta
andra le
boken.
ckna sig i logg
enhet och ante
24
Varför?
- Det finns ju så mycket verklighet där ute.
Människa, natur, samhälle. Allt hänger
ihop.
JOBBA MED SKOLANS YNGSTA BARN
ömyrke”
r
d
t
it
m
r
ä
e
r
a
“Lär
Hon tycker att det är intressant att se eleverna utvecklas och
vara med när de klarar något nytt. Att handleda dem i lärandets ibland lite snåriga konst.
- Just nu arbetar vi till exempel med bråk i matte. Några i
klassen hade hört att det skulle vara svårt. Min uppgift blir
då att presentera detta nya på flera vis. Alla barn lär sig ju på
olika sätt och mitt mål är att få med mig alla barn.
Emma inspireras av montessoripedagogikens* arbetsmaterial. Att barnen ska få pröva sig fram och att inte ge dem
färdiga lösningar är hennes målsättning.
- Många uppgifter har inga rätta svar, utan det kan finnas
flera alternativ. Genom att prata om barnens olika lösningar
lär de sig nya sätt att tänka av varandra.
En annan hjärtefråga är läsningen och hon har lyckats skapa
ett stort läsintresse i klassen.
na
”Att få se elever
en
od
sk
knäcka lä
är stort”
- Jag tror att det beror på att de fått välja böcker
själva. Jag ser det också som en viktig uppgift
för läraren att hjälpa dem att hitta något som är
intressant. Vi har ett bra bibliotek, och jag har
också ett klassrumsbibliotek.
Emma Apoy brinner för sitt jobb. Att få se barnen utvecklas och kunna bidra till att de mår bra är ren glädje
för henne. Hon ger mycket men får också väldigt mycket
tillbaka. Emma arbetar tredje året som lärare på Backatorpsskolan på Hisingen. Hon har arbetat med samma barn sedan
förskoleklass och är nu lärare i årskurs 2. Emma är utbildad lärare för grundskolans tidigare år, som det hette i den
förra lärarutbildningen, och undervisar bland annat i matte,
svenska och engelska.
- Att få se eleverna knäcka läskoden är stort. Efteråt kan de
inte komma ihåg att de inte kunde läsa, säger hon entusiastiskt.
Hon jobbar mycket tematiskt med klassen och berättar att de
just nu bygger en modell av en stad.
Emma gillade skolan när hon själv gick där.
- Hållbar utveckling är ett område vi arbetar mycket med.
Vi är Grön flagg-certifierande**. Just nu bygger eleverna en
egen, helt fantastisk, stad. Det kan under arbetet uppstå problem i staden, till exempel med energiförsörjningen. Barnen
får då bestämma vilka energikällor de ska använda och då blir
det inte kärnkraft utan solpaneler, förklarar hon.
- Jag gick i flera olika skolor. Montessori och vanlig skola,
bland annat – och fick flera gånger känna på hur det är att
vara ny elev.
Hon hade vikarierat på både förskolor och skolor innan hon
började på lärarutbildningen och även prövat på klasslärarjobb. Ett stort intresse för barn är grunden för hennes arbete.
I detta arbete kan de arbeta ämnesövergripande med NO,
SO och matte. Dessutom arbetar de ihop med andra klasser
och deras lärare. Det blir en del arbete även på fritiden, något
som hon är lite kluven till.
- Det är just relationen till barnen jag brinner för och kontakten med dem som är anledningen till att jag går med lätta
steg till jobbet varje dag. De har sett fram emot sin skoldag
och jag vill att de ska komma med den känslan varje dag.
- Jag inspireras av saker omkring mig och får lektionsidéer så
fort jag slår upp tidningen. Men ju mer jag ger desto mer får
jag tillbaka.
e
ertygels
bygger på en öv
en
ik
og
ag
ed
ip
or
självt och
* Montess
r att utveckla sig
te
ef
r
va
rä
st
et
tt.
att barn
arbeta mycket fri
därför får barnen
25
g och ett
ationell certifierin I Svern
te
in
en
är
g
ag
** Grön Fl
utveckling.
bba med hållbar
kolor anslutna.
verktyg för att jo
rs
fö
h
skolor oc
00
25
än
er
m
är
rige
ANSÖKAN
a t io n
m
r
fo
in
r
e
m
h
c
O
www.antagning.se
Vill du veta mer?
På www.antagning.se hittar du alla våra utbildningar förutom VAL och ULV som du söker via lun.gu.se/utbildning.
Från antagning.se skickar du in din elektroniska ansökan.
Om dina betyg finns på antagning.se behöver du inte skicka
in dem separat.
www.lun.gu.se är lärarutbildningens webbsida. Där kan du
läsa mer om våra utbildningar. Du kan hitta information,
som till exempel utbildningsplaner som beskriver vad som
ingår i programmen, mer i detalj och läsa intervjuer med studenter och yrkesverksamma lärare.
Observera att Kompletterande pedagogisk utbildning och
Yrkeslärarprogrammet kräver kompletterande obligatorisk
bilaga till ansökan. För bild, musik och teater på Ämneslärarprogrammet ska du genomföra ett färdighetsprov som en del
av ansökan. Se instruktioner på www.lun.gu.se/utbildning.
www.studera.nu
är Universitets- och högskolerådets webbplats. Där kan du läsa mer om högskolestudier: vad det innebär och vad andra studenter tipsar om.
är också en sida som Universitets- och
högskolerådet ligger bakom. Där kan du se statistik för hur
många sökande de olika programmen hade tidigare terminer
samt hur ålders- och könsfördelningen sett ut.
www.statistik.vhs.se
Grundläggande och särskild behörighet
För att bli antagen till högskolestudier krävs vissa förkunskaper, så kallade behörighetskrav. Grundläggande behörighet
krävs alltid (utom för ULV) och anger den kunskapsnivå som
en högskoleutbildning bygger på. Därutöver kan särskild behörighet krävas, det vill säga ytterligare förkunskaper som är
utöver grundläggande behörighet. Behörighetskraven anges
för respektive program och inriktning på www.antagning.se.
är Skolverkets webbplats där du kan
läsa om vad läraryrket innebär. Bland annat kan du läsa olika
bloggar där lärare berättar om sin vardag.
www.fordetvidare.se
Viktiga datum
HT13
15 mars 15 april 22 april vecka 22
vecka 22-23 20 juni 12 juli 31 juli 5 augusti 1 september
gning.se öppnar
ansökan på anta
dag
sista ansöknings
ighetsprov i bild
sista dagen färd
i musik
antagningsprov
i teater
antagningsprov
mplettering
ko
sista dagen för
rav
ed 1 med svarsk
antagningsbesk
sista svarsdag
ingsbesked
slutgiltligt antagn
terminsstart
VT14
16 september 15 oktober 2 december ber början av decem
20 december i
början av januar
19 januari
gning.se öppnar
ansökan på anta
dag
sista ansöknings
mplettering
sista dagen för ko
rav
ed 1 med svarsk
antagningsbesk
sista svarsdag
ingsbesked
slutgiltligt antagn
terminsstart
formation se
inära. För mer in
14 är prelim
Datumen för VT
e.
www.antagning.s
26
STUDIEVÄGLEDNING
raven!
t
å
p
ig
d
r
e
lp
V i h jä
Studievägledning lärarutbildning
Studievägledningen för de olika lärarprogrammen ger övergripande information och studie­vägledning. Den vänder sig både
till dig som planerar att söka till lärarutbildningen och till dig som är lärarstudent.
Med studievägledarna kan du diskutera studiegångar, behörigheter och förkunskapskrav, inriktningar, ämneskombinationer, studieuppehåll, studieavbrott, tillgodoräkningar, arbetsmarknad, stöd till studenter med funktionsnedsättning, lärar­
legitimation och mycket mer. Kontakta oss via telefon, besök eller e-post. Studievägledningen är kostnadsfri och vi har
tystnads­plikt.
Förskollärarprogrammet
Grundlärarprogrammet
Yrkeslärarprogrammet
Antagningsfrågor
inriktning fritidshem
031-786 2052
[email protected]
031-786 2121
[email protected]
Grundlärarprogrammet
Frågor om studierna
031-786 2284
[email protected]
inriktning förskoleklass och årskurs 1–3
inriktning årskurs 4–6
031-786 2158
[email protected]
Speciallärarprogrammet och
Specialpedagogiska programmet
031-786 2284
[email protected]
Ämneslärarprogrammet
inriktning årskurs 7–9 och gymnasieskolan
Vägledningscentrum för lärarutbildning
031-786 5517
[email protected]
Vidareutbildning av lärare utan lärarexamen (VAL)
031-786 6916
[email protected]
Kompletterande pedagogisk utbildning
Vägledningscentrum för lärarutbildning
031-786 5517
[email protected]
Utländska lärares vidareutbildning (ULV)
031-786 6916
[email protected]
udent
www.lun.gu.se/st
27
Lära, förmedla, uppmuntra...
Läraryrket handlar om så mycket. I denna
broschyr kan du läsa om alla lärarprogram
som finns på Göteborgs universitet. Men
också vad det innebär att plugga och hur
läraryrkets vardag ser ut.
28